BILAGA

Inledning

Genom Emas-förordningen (1) inrättas ett högkvalitativt ledningsverktyg som organisationer kan använda för att utvärdera, rapportera om och förbättra sin miljöprestanda på frivillig basis. Emas är öppen för alla organisationer som vill förbättra sin miljöprestanda. Ordningen omfattar alla ekonomiska sektorer och tjänstesektorer och kan tillämpas i hela världen.

Emas syftar till att främja en ständig förbättring av organisationers miljöprestanda genom att de inför och tillämpar ett miljöledningssystem, att dessa systems prestanda regelbundet utvärderas på ett systematiskt och objektivt sätt, att det informeras om miljöprestanda, att skapa en öppen dialog med allmänheten och engagera organisationernas anställda aktivt, samt tillhandahålla ändamålsenlig fortbildning.

Emas-förordningen säkerställer trovärdighet och öppenhet i miljöprestandan hos organisationer som är registrerade i Emas genom ett system med tredjepartskontroller som utförs av ackrediterade eller licensierade kontrollanter.

För att underlätta registreringen av organisationer som har infört andra miljöledningssystem och som vill gå över till Emas ska kommissionen enligt förordningen (2) erkänna andra nationella eller regionala miljöledningssystem, eller delar av dem, som är förenliga med motsvarande krav i förordningen, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

Enligt artikel 45 i förordningen får medlemsstaterna lämna en skriftlig begäran till kommissionen om erkännande av att befintliga miljöledningssystem, eller delar av dessa, som certifierats i enlighet med lämpliga certifieringsförfaranden erkända på nationell eller regional nivå, uppfyller motsvarande krav i den förordningen.

Efter att ha granskat en sådan begäran ska kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 49.2 erkänna de relevanta delarna av miljöledningssystemen och erkänna ackrediterings- eller licensieringskraven för certifieringsorganen om den anser att en medlemsstat

—	i sin begäran tillräckligt tydligt har specificerat de relevanta delarna av miljöledningssystemen och de motsvarande kraven i förordningen,

—	har styrkt att alla relevanta delar av de berörda miljöledningssystemen överensstämmer med förordningen.

Konsekvens av erkännande: Enligt artikel 4.3 i förordningen ska organisationer som vill bli registrerade i Emas och som har ett certifierat miljöledningssystem som är erkänt i enlighet med artikel 45 inte vara skyldiga att utföra de delar som har erkänts som likvärdiga med förordningen.

Det bör dock påpekas att bestämmelserna i artikel 18 gäller vid kontrollen av förberedelserna för registrering i Emas och för förlängning av registreringen.

En kontrollant som är ackrediterad eller licensierad för Emas ska bedöma om de nödvändiga förfarandena, t.ex. organisationens miljöutredning, miljöpolicy, ledningssystem och revisionsförfaranden, samt genomförandet av dem, uppfyller förordningens krav. Delar av det andra miljöledningssystem som i enlighet med artikel 45 har erkänts uppfylla motsvarande krav i förordning (EG) nr 1221/2009 ska därför också kontrolleras, för att se till att genomförandet uppfyller de krav som har fastställts som likvärdiga i det berörda erkännandet.

Att t.ex. dokumentationsförfarandet i ett annat miljöledningssystem erkänns som likvärdigt utgör inget hinder för en kontroll av att förfarandet används korrekt, för att säkerställa att det omfattar den väsentliga information som krävs.

Direktivet om offentlig upphandling (3) innehåller också en hänvisning till detta erkännande. Enligt artikel 62.2 i direktivet är andra miljöledningssystem som har erkänts i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 1221/2009 en av de tre typer av intyg som upphandlande myndigheter kan hänvisa till när de kräver uppvisande av intyg om överensstämmelse med vissa miljöledningssystem eller miljöledningsstandarder i samband med ett upphandlingsförfarande.

Den 26 januari 2016 skickade Norge in en preliminär ansökan om erkännande enligt Emas-förordningen av sitt nationella miljöcertifieringssystem, stiftelsen Eco-Lighthouse (ELH). Ansökan har följts av kompletterande upplysningar för att tydligt beskriva kraven i Eco-Lighthouse-systemet och motsvarande krav i Emas-förordningen (inklusive bilagor) och ge kommissionen de bevis som krävs för att konstatera att de berörda delarna i miljöledningssystemen kan anses likvärdiga.

På grundval av dessa bevis har kommissionen kunnat fastställa graden av överensstämmelse mellan kraven i det berörda miljöledningssystemet och motsvarande krav i Emas-förordningen, vilket beskrivs i detta dokument.

Förklarande tabell ELH – begrepp

ELH-begrepp (SV)	ELH-begrepp (NO)	Begreppsdefinition av ELH
Stiftelsen Eco-Lighthouse (Eco-Lighthouse/ELH)	Stiftelsen Miljøfyrtårn (Miljøfyrtårn)	Den juridiska person som administrerar, övervakar och utvecklar Eco-Lighthouse certifieringssystem.
Eco-Lighthouse miljöredovisning	Miljøkartlegging	Webbaserad rapportering som skapas utifrån en förteckning över kriterier som har utarbetats av en konsult. Företaget dokumenterar att kriterierna uppfylls. Kontrollanten godkänner slutligen miljöredovisningen och bekräftar därmed att Eco-Lighthouse kriterier är uppfyllda.
Allmänna branschkriterier	Felles kriterier	Kriterier som gäller för alla företag som vill certifieras av Eco-Lighthouse. Företaget ska också ange om de äger eller hyr sina lokaler och avgöra vilka kriterier som är tillämpliga när det t.ex. gäller energi, avfallshantering osv. De allmänna branschkriterierna avser de viktigaste miljöaspekter som är gemensamma för alla företag.
Branschspecifika kriterier	Bransjespesifikke kriterier	Kriterier som gäller för alla företag inom särskilda branscher som vill certifieras av Eco-Lighthouse. De branschspecifika kriterierna avser de viktigaste miljöaspekterna i den berörda branschen.
Miljöansvarig	Miljøfyrtårnansvarlig	Den person i företaget som ledningen har utsett som ansvarig för genomförandet av Eco-Lighthouse-kriterierna.
Årlig klimat- och miljörapport	Årlig klima- og miljørapport	Företaget ska senast den 1 april varje år lämna in en rapport via Eco-Lighthouse webbportal. Indikatorer: några är generella, andra genereras utifrån de valda kriterierna. Handlingsplanen rapporteras också här. Den årliga klimat- och miljörapporten måste göras allmänt tillgänglig.
Handlingsplan/miljöprogram	Handlingsplan	Företagets handlingsplan för varje miljötema inför det kommande året. Handlingsplanen ska också dokumenteras i den årliga klimat- och miljörapporten. Ansvarsområden och tidsfrister kan dokumenteras i miljöredovisningen (miljøkartlegging) eller internt i företagets eget system.
Ledningens årliga genomgång	Ledelsens gjennomgang	Högre chefer och mellanchefer träffas varje år för att granska och utvärdera arbetsmiljösystemet, kvalitetssäkringssystemet, genomförandet av Eco-Lighthouse-systemet och andra frågor som är aktuella för företaget.
Miljöledningsgrupp	Miljøgruppe	Den arbetsgrupp som har utsetts för att bistå den miljöansvarige i genomförandet av Eco-Lighthouse-systemet. Den arbetsmiljöansvarige och andra berörda parter kan ingå i gruppen.
Eco-Lighthouse webbportal	Miljøfyrtårnportalen	Den webbaserade portal där dokumentation om företag, kommuner, konsulter och kontrollanter underhålls. Portalen innehåller all dokumentation om överensstämmelse med kriterier och certifiering.
Företagsspecifika indikatorer	Virksomhetsspesifikke sjekkpunkter	Anpassade indikatorer som har utformats på företagets begäran och som ingår i den årliga klimat- och miljörapporten. Betald tjänst.
Intern konsult	Internkonsulent	Anställd i ett företag som arbetar för att företaget ska certifieras av Eco-Lighthouse. Den anställda genomgår en utbildning som Eco-Lighthouse-konsult och blir därmed kvalificerad att vägleda företaget mot certifiering, vilket betyder att företaget inte behöver anlita en extern Eco-Lighthouse-konsult för den första certifieringen.
Checklista för arbetsmiljö	HMS sjekkliste	Företagets interna checklista för den årliga arbetsmiljögranskningen. Bland de viktigaste punkterna ingår uppdatering av lagstadgade krav, intern utbildning av anställda och ledning, miljöpolicy, mål och resultat i den årliga klimat- och miljörapporten, hantering av bristande regelefterlevnad.
Miljöpolicy	Miljøpolicy	Avsikter och riktlinjer för miljöprestanda, enligt företagets högsta ledning.
Miljöaspekt	Miljøaspekt	Delar i företagets verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön.
Direkt miljöaspekt	Direkte miljøaspekt	Delar i företagets verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön och som företaget har direkt kontroll över.
Indirekt miljöaspekt	Indirekte miljøaspekt	Delar i företagets verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön och som företaget inte har direkt kontroll över, men som företaget kan påverka.
Miljömål	Miljømål	Miljömål som ska uppnås under det kommande året och som dokumenteras i den årliga klimat- och miljörapporten.
Miljöledningssystem	Miljøledelsessystem	Integrerat ledningssystem som kartlägger företagets miljöpåverkan och innehåller en uppsättning miljökriterier för att hantera denna påverkan. Miljöledningssystemet ska vara anpassat efter företagets verksamhet, innehålla tydliga mål, handlingsplaner med konkreta åtgärder som ska vidtas, och det ska garantera ständig förbättring.
Väsentlig ändring	Stor endring	Alla förändringar i företagets verksamhet (inklusive i dess produkter och tjänster), placering, organisation eller administration som har en betydande inverkan på företagets miljöledningssystem eller miljöaspekter.
Icke-efterlevnad	Avvik	Bristande efterlevnad av lagstadgade krav eller Eco-Lighthouse-kriterier, eller bådadera, om det lagstadgade kravet också är ett Eco-Lighthouse-kriterium. De viktigaste lagstadgade miljökraven är även Eco-Lighthouse-kriterier. Om ett Eco-Lighthouse-kriterium inte är uppfyllt kan företaget inte certifieras.

Metod som används för att granska hänvisningarna i det erkända miljöledningssystemet

Syftet med detta dokument är att beskriva kraven i Eco-Lighthouse miljöledningssystem och bedöma huruvida dessa krav uppfyller motsvarande krav i Emas-förordningen. Bedömningen har två huvudsakliga mål:

1.	Underlätta övergången till Emas för en organisation som har infört ett annat miljöledningssystem och vill gå över till Emas.

2.	Underlätta jämförelse mellan Eco-Lighthouse-kraven och Emas-kraven.

Inför denna bedömning gjorde kommissionen en gapanalys mellan kraven i de båda systemen. Efter denna analys har berörda krav delats in i grupper av viktiga krav som motsvarar olika delar i miljöledningssystemet. Därefter har dessa delars överensstämmelse med motsvarande krav i Emas-förordningen bedömts.

Följande delar i miljöledningssystemet kommer att analyseras i denna rapport:

1.	Högsta ledningens åtaganden och engagemang.

2.	Införande av en miljöutredning – preliminär analys.

3.	Införande av en miljöpolicy.

4.	Säkerställa regelefterlevnad.

5.	Fastställda mål och miljöprogram för att säkerställa ständig förbättring.

6.	Organisatorisk struktur, utbildning och de anställdas delaktighet.

7.	Dokumentationskrav.

8.	Verksamhetsstyrning.

9.	Beredskap och agerande vid nödlägen.

10.	Kontroll, internrevision och korrigerande åtgärder.

11.	Kommunikation (intern och extern).

12.	Ledningens genomgång.

Dessutom innehåller denna rapport en bedömning av de ackrediterings- eller licensieringskrav som tillåter en kvalificerad revisor från tredje part att kontrollera systemen.

För var och en av dessa delar innehåller den följande bedömningen en närmare beskrivning av i vilken omfattning Eco-Lighthouse-kraven överensstämmer med motsvarande Emas-krav. För att bedöma överensstämmelsen har kommissionen beaktat i vilken grad Eco-Lighthouse-kraven uppnår målen för motsvarande Emas-krav med samma tillförlitlighet och trovärdighet (4).

I vissa avseenden motsvarar hela eller delar av Eco-Lighthouse Emas-kraven till viss del, men inte fullt ut. För att ge en nyanserad bedömning placeras dessa delar i gruppen ”uppfyller delvis Emas-kraven”, tillsammans med förklaringar som kan vara till hjälp för Eco-Lighthouse-certifierade organisationer som är intresserade av att närma sig Emas.

Efter bedömningen kan de olika delarna grupperas i tre kategorier:

—	Uppfyller inte Emas-kraven.

—	Uppfyller delvis Emas-kraven.

—	Uppfyller Emas-kraven.

De delar som har erkänts uppfylla motsvarande Emas-krav (den tredje kategorin) ska betraktas som likvärdiga.

Beskrivning av Eco-Lighthouse

Certifieringssystemet Eco-Lighthouse är det mest använda miljöledningssystemet i Norge, med 5 000 giltiga certifikat som har utfärdats till små, medelstora och stora organisationer (Eco-Lighthouse riktar sig inte till företag med komplexa miljöutmaningar (5)). Genom åtgärder som är enkla att genomföra, konkreta, relevanta och lönsamma (i vid mening: lokalt, regionalt, globalt) kan företagen förbättra sin miljöprestanda, kontrollera sin miljöpåverkan och visa sitt engagemang för att ta sitt samhällsansvar.

Eco-Lighthouse certifieringssystem integrerar miljöledning för både interna och externa miljöaspekter i den rättsliga ram som utgörs av de norska förordningarna om systematiska arbetsmiljöåtgärder i företag.

Ett företag som vill bli Eco-Lighthouse-certifierat måste göra följande:

Före certifiering

1.

Anlita en kvalificerad Eco-Lighthouse-konsult som är utbildad, godkänd och övervakad av Eco-Lighthouse för att göra följande: a) Göra en miljöutredning (miljøanalyse) av företaget. Med utgångspunkt i den preliminära analysen väljer konsulten de branschspecifika kriterier (bransjespesifikke kriterier) som är relevanta för företaget utöver de allmänna branschkriterier (6) som ska tillämpas på alla organisationer. b) Ta fram och hjälpa till med att fylla i miljöredovisningen (7) (miljøkartlegging) i Eco-Lighthouse webbportal. c) Använda det webbaserade verktyget (miljøkartlegging) för att styra och dokumentera uppfyllandet av de berörda kriterierna. d) Utbilda den person som är miljöansvarig internt (miljøfyrtårnansvarlig) och som organisationen har utsett i att använda Eco-Lighthouse webbportal, inklusive miljöredovisningen. e) Utbilda den interna miljöansvarige i att fylla i den första utgåvan av den årliga klimat- och miljörapporten, som varje år ska innehålla en rapport (efter certifieringen) om hela det föregående kalenderåret. f) Styra processen för att uppfylla kriterierna.

2.

Organisationen ska via den webbaserade självrapporteringen i miljöredovisningen bekräfta att den uppfyller en uppsättning allmänna och branschspecifika kriterier innan certifieringsprocessen är avslutad. Alla allmänna och branschspecifika kriterier måste vara uppfyllda för att certifieringen ska utfärdas. Denna ”preliminära” självrapportering ska dokumenteras skriftligt och dokumentationen ska sparas som en del av miljöredovisningen.

3.

Eco-Lighthouse utvecklar allmänna och branschspecifika kriterier i samarbete med berörda statliga organ, forskare, intresseorganisationer, kunder och erfarna konsulter och kontrollanter för att identifiera och hantera relevanta miljöaspekter och effektiva åtgärder i den berörda branschen. Kriterierna ses över regelbundet.

4.	Kriterierna utgör ryggraden i ledningssystemet och är en garanti för att systemet fungerar tillfredsställande. Rapporteringen av att alla kriterier är uppfyllda görs via miljöredovisningen i Eco-Lighthouse webbportal.

5.	Klimat- och miljörapporten (klima- og miljørapport) ska fyllas i och lämnas in i Eco-Lighthouse webbportal. Rapporten omfattar såväl allmänna indikatorer och parametrar som är giltiga för alla branscher som specifika indikatorer som beror på valet av relevanta kriterier.

6.

När företaget anser att samtliga kriterier är uppfyllda och den första klimat- och miljörapporten har lämnats in görs certifieringen av en kontrollant. Kontrollanten får tillgång till relevanta uppgifter i webbportalen innan han eller hon besöker anläggningen och gör intervjuer och kontroller. Kontrollanten utfärdar certifikat för den kommuns räkning där företaget är baserat, men utbildas, godkänns (licensieras) och övervakas av Eco-Lighthouse centrala förvaltning, vilket även innefattar (från och med 2017) observation på plats. Bristande efterlevnad av kriterierna och avhjälpta brister ska dokumenteras i miljöredovisningen.

7.	Det dokumenterade resultatet av hela processen kontrolleras av stiftelsen Eco-Lighthouse och ett certifikat utfärdas. Det är först i detta steg som en motsvarande certifieringsrapport och en skrivelse om erkännande utfärdas.

Efter certifieringen

Efter certifieringen ska klimat- och miljörapporten lämnas in senast den 1 april varje år. Den ska innehålla uppgifter om status för ett antal parametrar, huruvida tidigare fastställda miljömål har uppnåtts och en detaljerad beskrivning av framtida mål. Denna årsrapport ska utarbetas av den miljöansvarige.

Omcertifieringen görs vart tredje år.

Processen ser likadan ut, men det ställs inga krav på att en konsult anlitas för omcertifieringen. I stället är det den miljöansvarige (miljøfyrtårnansvarlig) som ansvarar för att anordna omcertifieringen, kontrollera att kriterierna fortfarande uppfylls, fylla i miljöredovisningen och ge kontrollanten tillgång till företagets dokumentation via Eco-Lighthouse webbportal. Den nya miljöredovisningen och motsvarande dokumentation utgör tillsammans med de föregående årens inlämnade klimat- och miljörapporter de huvudsakliga bevis som lämnas in före omcertifieringen. Vid mötet med företaget gör kontrollanten sedan intervjuer, stickprovskontroller och en inspektion av lokalerna, precis som vid den första certifieringen.

Anmärkning:

Mer än 300 norska kommuner av ungefär 430 är betalande medlemmar i Eco-Lighthouse certifieringssystem. Medlemskapet gör bl.a. Eco-Lighthouse-certifieringen lättare för lokala företag genom att företagen får tillgång till en lokal kontrollant. Kommunerna förväntas också arbeta för att få sina egna företag certifierade.

Kontrollanter som deltar i certifieringsfasen kan vara anställda av kommunen/länsstyrelsen eller av ett privat företag och utbildas, godkänns och övervakas av stiftelsen Eco-Lighthouse. Det är viktigt att påpeka att i Eco-Lighthouse-systemet är kommunen det certifierande organet, eftersom kontrollanterna (som har licens från Eco-Lighthouse) agerar för kommunens räkning, inte för Eco-Lighthouse-administrationen.

Stiftelsen Eco-Lighthouse är certifierad enligt standarden ISO-9001:2015 sedan maj 2016.

Internrevision/Ledningens genomgån Övergripande schema för genomförandet av Eco-Lighthouse och Emas

DEL 1

Den högsta ledningens åtaganden och engagemang

Motsvarande Emas-krav

1.

Den högsta ledningens delaktighet och åtagande. Enligt Emas ska den högsta ledningen fastställa organisationens miljöpolicy (1.1) och ansvarar för att miljöledningssystemet genomförs korrekt (1.2), bl.a. genom att utse en företrädare med ansvar för miljön (1.3). Rättslig grund: Artikel 2.1 och punkt A.2 och A.4 i bilaga II.

2.

Ledningen bör granska framstegen regelbundet och ta itu med de problem som upptäcks. Ledningen behöver delta regelbundet i möten och initiativ inom ramen för miljöledningssystemet (punkt A.6 i bilaga II).

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

1.   Den högsta ledningens delaktighet och åtagande

1.1   Definition av organisationens miljöpolicy:

Enligt allmänt branschkriterium 1945 (8) ska organisationen upprätta en miljöpolicy. Beslutet om att delta i systemet och åtagandet om att uppfylla de olika kriterierna ska också godkännas av ledningen.

1.2   Ansvar för att miljöledningssystemet genomförs korrekt:

I allmänt branschkriterium 6 anges att ledningen måste göra en årlig genomgång av systemet för arbetsmiljö och av Eco-Lighthouse-rutinerna för att bedöma om de har fungerat som det var avsett.

Genom att underteckna Eco-Lighthouse villkor och protokollen från ledningens årliga genomgång tar den högsta ledningen ansvar för att ledningssystemet genomförs korrekt och att den årliga klimat- och miljörapporten (klima- og miljørapport) är korrekt.

1.3   Utnämning av miljöansvarig företrädare:

En anställd utnämns som miljöansvarig (miljøfyrtårnansvarlig). Detta behöver inte vara ett heltidsuppdrag, beroende på organisationens storlek. Den miljöansvarige kan utbildas av konsulten vid den första certifieringen eller av den föregående miljöansvarige. I större organisationer deltar den miljöansvarige ibland i Eco-Lighthouse konsultkurs (och blir därmed kvalificerad som internkonsult [internkonsulent]). Hans eller hennes uppgifter anges i krav 6 (Organisatorisk struktur, utbildning och de anställdas delaktighet).

2.   Ledningen granskar regelbundet framstegen och tar itu med de problem som upptäcks

Detta görs genom ledningens årliga genomgång (9) (ledelsens gjennomgang), som ledningen undertecknar (ledningen undertecknar protokollet från sitt årliga möte om genomgången). En rapport om bristande regelefterlevnad (i fråga om lagstadgade krav och/eller Eco-Lighthouse-kriterier) och den eller de årliga klimat- och miljörapporterna presenteras. Rapporterna ska innehålla en bedömning av miljöprestandan och miljömål för det kommande året. Certifierings- eller omcertifieringsrapporten kan presenteras, framför allt om det har förekommit bristande regelefterlevnad.

Den årliga bedömningen är alltså en kvalitetskontroll (kundnöjdhet, organisation, konstaterade brister i regelefterlevnaden), men handlar också om huruvida miljömålen har uppfyllts och handlingsplanen har genomförts, och innefattar en granskning av framstegen inom områden som avfall, energianvändning och miljöindikatorer som är relevanta för branschen. Om det förekommer bristande regelefterlevnad som berör Eco-Lighthouse och/eller den yttre miljön ska dessa hanteras här (avhjälpa bristerna direkt eller – om detta inte är möjligt – föra in dem i handlingsplanen för det kommande året).

I allmänt branschkriterium 1950 anges följande: ”Företaget ska införa rutiner för att rapportera och hantera bristande regelefterlevnad.” (10) Det innebär att ledningen har ansvar för miljöpolicyn, målen och resultaten inom Eco-Lighthouse genom att (minst) varje år uppdatera och bekräfta åtagandet.

Det kompletterande arbetsmiljösystem som krävs enligt norsk lag (11) säkerställer dessutom att de miljömål som anges i handlingsplanen och redovisas i avsnittet om resultat i den årliga klimat- och miljörapporten uppfylls och att instruktionerna följs.

Kommissionens slutsats

Den högsta chefen undertecknar villkoren och åtagandena för Eco-Lighthouse i det inledande skedet i certifieringsprocessen (via webbportalen). Enligt allmänt branschkriterium 1945 ska organisationer upprätta en miljöpolicy. Ledningen ska göra en detaljerad och upprepad granskning (genom kontroller) vid olika tidpunkter under året och vid den årliga genomgången. Den organisation som genomför Eco-Lighthouse måste också utse en miljöansvarig som rapporterar till den högsta ledningen (eller ingår i den högsta ledningen) och samordnar med personalen i frågor som berör Eco-Lighthouse.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser den högsta ledningens åtagande och engagemang uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

DEL 2

Införande av en miljöutredning (preliminär analys)

Motsvarande Emas-krav

Före registreringen ska organisationen göra en miljöutredning som baseras på bilaga I till förordningen (artikel 4.1 a, bilaga I, punkt A.3.1 i bilaga II).

Den preliminära analysen ska omfatta följande områden:

1.	Identifiering av tillämpliga lagstadgade miljökrav.

2.	Identifiering av alla direkta och indirekta miljöaspekter som har en betydande miljöpåverkan, med angivande av egenskap och kvantitet beroende på vad som passar, och upprättande av ett register över dem som identifierats som betydande.

3.	Beskrivning av kriterierna för att bedöma miljöpåverkans betydelse.

4.	Undersökning av alla befintliga miljöledningsrutiner och miljöledningsförfaranden.

5.	Utvärdering av återkoppling från undersökningar av tidigare tillbud.

Denna utredning ska kontrolleras av den externa kontrollanten.

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

Allmän bedömning: Eco-Lighthouse preliminära analys, den s.k. miljöredovisningen (miljøkartlegging) görs av en konsult (som utbildas, godkänns och övervakas av Eco-Lighthouse). Efter att ha analyserat organisationen väljer konsulten de relevanta kriterier som organisationen ska uppfylla för att certifieras av Eco-Lighthouse. Baserat på denna analys tas den webbaserade miljöredovisningen (miljøkartlegging) fram i form av en förteckning över kriterier som ska vara uppfyllda, vilket hjälper organisationen att identifiera de områden där det krävs förbättringar. I nästa steg kan organisationen använda det interaktiva förfarandet i Eco-Lighthouse webbportal (miljøfyrtårnportalen) för att registrera framstegen och övervaka hela förteckningen över tillämpliga kriterier som ska vara uppfyllda.

Eco-Lighthouse innehåller allmänna branschkriterier som är tillämpliga på alla sektorer och specifika kriterier som har fastställts på förhand för vissa branscher och som rör 14 olika industrisektorer (12).

1.   Identifiering av tillämpliga lagstadgade miljökrav

De allmänna branschkriterierna omfattar också en kontroll av att de lagstadgade kraven är uppfyllda. Kontrollen görs i enlighet med allmänt branschkriterium 1944: Företaget ska se till att det finns tillgång  (13) till en aktuell översikt över gällande lagar och förordningar som rör arbetsmiljö. Tillgång och registrering underlättas av den norska regeringens webbplats Regelhjelp (14) där företag anger sitt organisationsnummer och skapar en förteckning över tillämpliga lagstadgade krav för företaget, inklusive miljörelaterade sådana. I de allmänna och branschspecifika kriterierna markeras alla kriterier som följer av lagar och förordningar tydligt med symbolen § för att visa att avsikten med kriteriet är att uppfylla de lagstadgade kraven.

2.   Identifiering av alla direkta och indirekta miljöaspekter som har en betydande miljöpåverkan, med angivande av egenskap och kvantitet beroende på vad som passar, och upprättande av ett register över dem som identifierats som betydande

Under processen med att utveckla branschkriterier identifieras och förtecknas miljöaspekter som är centrala för de branscher som omfattas av Eco-Lighthouse specifika kriterier. De på förhand definierade kriterierna utvecklas i samarbete med berörda branschorganisationer, intressegrupper, regeringen, vetenskapsmän/forskare och de viktigaste kunderna. Avsikten med att interaktivt ta fram en på förhand definierad uppsättning kriterier är att hjälpa och vägleda organisationerna så att de enkelt ska kunna sätta ett tydligt riktmärke. Denna process är uppenbart en av de största skillnaderna mellan Emas och Eco-Lighthouse metoder. Den förra är inriktad på att identifiera miljöaspekter på organisationsnivå medan den senare identifierar dem på branschnivå.

Av 31 allmänna branschkriterier hävdar Eco-Lighthouse att 35 % är systemkriterier, 4 % avser arbetsmiljö och 52 % rör den yttre miljön (15). Av de branschspecifika kriterierna hävdar Eco-Lighthouse att i genomsnitt 10 % är systemkriterier, 20 % avser arbetsmiljö och 70 % rör den yttre miljön (16). En närmare titt på de kriterier som har flest certifikat (och som alltså revideras och uppdateras oftast), t.ex. hotell eller livsmedelsbutiker (17), bekräftar att dessa kriterier omfattar ett antal relevanta viktiga miljöaspekter.

I de allmänna branschkriterierna ingår också kriterium 1963 ”Övriga miljöaspekter”, som innebär att företaget är skyldigt att utvärdera och ta itu med alla relevanta miljöaspekter som inte omfattas av de allmänna och branschspecifika kriterierna: ”Företag ska identifiera andra betydande miljöaspekter på företaget och överväga att vidta eventuella nödvändiga åtgärder och/eller ta med dem i den årliga klimat- och miljörapporten och/eller övervaka dem via handlingsplanen.” Eco-Lighthouse definierar dock inte hur detta kriterium ska tillämpas, t.ex. vilken typ av aspekter som ska beaktas (direkta eller indirekta) och hur det ska bedömas om deras effekter är betydande (18). Det är inte heller uppenbart hur man ska kunna avgöra om kriteriet är uppfyllt, bl.a. när det gäller på vilken grund Eco-Lighthouse-kontrollanten ska kunna säkerställa att alla betydande miljöaspekter har identifierats (19).

De kriterier som anges i förteckningen kontrolleras vid kontrollen/certifieringen och samtliga måste vara uppfyllda innan (20) certifieringen utfärdas. Kriterierna ska kontrolleras på nytt vart tredje år för omcertifiering.

3.   Beskrivning av kriterierna för att bedöma miljöpåverkans betydelse

Bedömningen av miljökonsekvenserna görs genom processen med att utveckla branschkriterier. Bedömningen utförs alltså inte av organisationen utan behandlas på sektorsnivå av de berörda parterna inom branschen. I Emas bilaga I.3 finns en särskild vägledning och kriterier för att bedöma miljökonsekvensers betydelse på organisationsnivå. Eco-Lighthouse ger inte någon sådan vägledning, utan bedömningen görs på branschnivå av rådgivande expertgrupper.

4 och 5.   Ledningens befintliga metod och förfarande samt utvärdering av återkoppling från undersökningar av tidigare tillbud

Ledningens befintliga metod och förfarande granskas och utvärderas genom branschkriterierna. Före certifiering utarbetas en första årlig klimat- och miljörapport som bifogas miljöredovisningen. Rapporten innehåller positiva och negativa punkter i organisationens miljöledning. Den tar uttryckligen hänsyn till ”Tagna initiativ” (Gjennomførte tiltak) för att korrigera situationer som inte var/är optimala. En handlingsplan (handlingsplan med mål) upprättas baserat på denna information.

Kommissionens slutsats

Eco-Lighthouse preliminära analys utgår från ett antal kriterier baserade på miljöaspekter som har identifierats på sektorsnivå. Eco-Lighthouse kan ta tillfredsställande hänsyn till en betydande andel av organisationens potentiella miljöaspekter när branschkriterierna definieras. Därefter tar organisationen upp dessa aspekter i sin bedömning av huruvida de fastställda kriterierna är uppfyllda under arbetet inför certifieringen.

Enligt Emas krävs en individuellt anpassad analys av organisationens särskilda direkta och indirekta miljöaspekter. Det krävs också att organisationen fastställer kriterier för att avgöra vikten av de konsekvenser som är relaterade till de identifierade kriterierna i organisationens specifika fall. Syftet med denna organisationsinriktade strategi är att identifiera aspekter som är viktiga i organisationens specifika fall, inte för sektorn som helhet. Denna individuella anpassning är en av de viktigaste skillnaderna mellan de båda systemen.

Eco-Lighthouse allmänna kriterium 1963, där det krävs att även relevanta ”Övriga miljöaspekter” ska beaktas, kan användas för att bredda analysen och få en mer specifik genomgång. I vägledningen för kriteriet rekommenderar Eco-Lighthouse att detta kan tillämpas i samband med riskanalysen. Eco-Lighthouse definierar dock inte hur vikten av dessa ytterligare aspekter ska bedömas.

Båda strategierna är värdefulla och har både för- och nackdelar, men de metoder som tillämpas skiljer sig väsentligt från varandra. Ett liknande mål eftersträvas – att identifiera viktiga miljöaspekter – men med olika metoder. Eco-Lighthouse är fokuserat på att identifiera miljöaspekter på sektorsnivå, medan Emas strävar efter att identifiera organisationsspecifika viktiga aspekter. Därför kan de båda strategierna inte anses vara likvärdiga (21).

Därför anser kommissionen att Eco-Lighthouse införande av en miljöutredning delvis stämmer överens med motsvarande Emas-krav.

Möjliga åtgärder för att överbrygga avståndet till Emas

Även om denna del av Eco-Lighthouse inte kan anses vara likvärdig med Emas visar analysen att det råder stor samstämmighet med många motsvarande Emas-krav. För att uppfylla samtliga motsvarande krav behöver följande kompletterande delar genomföras:

—	En övergång från en strategi som baseras på riskanalys till en strategi och en metod som baseras på Emas, bilaga I, med målsättningen att även identifiera viktiga miljöaspekter som inte omfattas av branschkriterierna.

—	För detta syfte ska det allmänna branschkriteriet 1 963 tillämpas baserat på bestämmelsen om Emas miljöutredning.

—	Eco-Lighthouse-kontrollanten ska, med lämplig metod, se till att eventuella ytterligare miljöaspekter, indikatorer och lagstadgade krav har identifierats och behandlats.

DEL 3

Införandet av en miljöpolicy

Motsvarande Emas-krav

Den högsta ledningen ska fastställa organisationens miljöpolicy. Policyn ska omfatta de olika delar som anges i bilaga II till Emas-förordningen (artikel 4.1 b och punkt A.2 i bilaga II).

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

Eco-Lighthouse omfattar ett formellt krav på att det ska fastställas mål, i enlighet med kriterium 1945 (”Företaget ska fastställa en miljöpolicy (22) och mål för hälsa, miljö och säkerhet. Dessa måste dokumenteras i miljöledningssystemet eller i handlingsplanen för Eco-Lighthouse årliga klimat- och miljörapport”). Miljöpolicyn och de specifika miljömålen hanteras först genom att kriterierna fastställs före certifieringen och anges i miljöredovisningen (miljøkartlegging). I ett andra steg kontrolleras miljöprestandan i förhållande till utvalda indikatorer i den årliga klimat- och miljörapporten, som även innehåller en handlingsplan för ständig förbättring.

Kommissionens slutsats

Enligt det nyligen ändrade kriteriet 1 945 ska företaget fastställa en miljöpolicy. Miljöpolicyn fördjupas och blir lättare att genomföra genom kombinationen av miljöredovisning, fastställda kriterier och en årlig klimat- och miljörapport samt kontroll av indikatorer och fastställda mål.

Viljan att bli certifierad av Eco-Lighthouse och underteckna Eco-Lighthouse villkor visar att man har för avsikt att stärka ledningen i fråga om miljöaspekterna och att ständigt förbättra sin miljöprestanda. I och med att den årliga klimat- och miljörapporten omfattar en handlingsplan blir den en drivkraft för ständig förbättring.

Den årliga klimat- och miljörapporten ska ratificeras av ledningen vid den årliga genomgången.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser införandet av en miljöpolicy uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

DEL 4

Säkerställa regelefterlevnad

Motsvarande Emas-krav

Enligt Emas ska organisationerna

1.	identifiera sina lagstadgade skyldigheter i fråga om miljön,

2.	vidta åtgärder för att dessa krav ska uppfyllas,

3.	fastställa lämpliga förfaranden för att fortlöpande uppfylla dessa krav,

4.	tillhandahålla faktaunderlag och dokument som styrker att organisationen uppfyller kraven. (Artikel 4.1 b och 4.4, punkterna A.3.2, B.2, A.5.2 i bilaga II)

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

1.

Före Eco-Lighthouse-certifieringen upprättar konsulten en förteckning över kriterier. Enligt allmänt branschkriterium 1944 (23) är företaget skyldigt att se till att kontrollanten (och hela företaget) har tillgång till en aktuell översikt över gällande lagar och förordningar som rör företaget. Den norska statliga webbplatsen Regelhjelp  (24) gör det lättare att uppfylla detta villkor. Där kan företaget få en förteckning över all gällande lagstiftning baserat på sitt unika organisationsnummer. De regler och förordningar som är mest relevanta för branschen ingår i de allmänna och branschspecifika kriterierna (markeras med §) som måste vara uppfyllda för certifiering och omcertifiering. Ledningens årliga genomgång säkerställer att översikten uppdateras varje år (genom den årliga arbetsmiljögenomgången). Förteckningen över kriterier innehåller också kriterier som rör särskilda lagstadgade krav som organisationen måste uppfylla. Exempel: — Lagstadgat allmänt kriterium 42: ”farligt avfall (och […]) måste förvaras säkert och levereras till en […] anläggning i enlighet med förordningarna om återvinning av avfall”. — Lagstadgat specifikt kriterium 311: ”Prover ska tas från avloppsvattnet och analyseras i enlighet med lokala föreskrifter och förordningen om föroreningar 15A-3 och 4.” (Översättning)

2.

Företaget gör en egenkontroll före certifieringen och bekräftar att det uppfyller alla dessa kriterier. Därefter kontrolleras kriterierna på nytt av den oberoende kontrollanten från tredje part under certifieringen. Innan en Eco-Lighthouse-certifiering utfärdas gör Eco-Lighthouse-stiftelsen ytterligare en kontroll av det arbete som har utförts av konsulten, företaget och kontrollanten och godkänner det. Kontrollen upprepas vid omcertifieringen vart tredje år. Alla kriterier måste vara uppfyllda innan certifieringen kan göras, inklusive de allmänna och specifika kriterier som införlivas direkt från norsk lag i Eco-Lighthouse-kriterierna (märkta med §). Bristande efterlevnad av ett lagstadgat kriterium som inte är ett Eco-Lighthouse-kriterium hanteras i allmänt branschkriterium 1950, där företagen åläggs att införa rutiner för att rapportera och hantera sådana brister. Baserat på detta kriterium kan företaget certifieras om de visar att de har ett system för att hantera bristande regelefterlevnad. Kontrollanten kontrollerar att Eco-Lighthouse kriterier är uppfyllda och bekräftar att företaget har infört ett förfarande för att avhjälpa bristande efterlevnad av övergripande lagstadgade bestämmelser. Till skillnad från Emas kräver Eco-Lighthouse inte att organisationerna ska ge kontrollanten bevis för att miljölagstiftningen (25) följs fullt ut, utöver de specifika (lagstadgade) kriterierna.

3.

Omcertifiering ska göras vart tredje år. Då kontrolleras samtliga kriterier på nytt, inklusive allmänt branschkriterium 1950 om icke-efterlevnad. Om det förekommer avvikelser från kriterierna utfärdas ingen omcertifiering. Bevis på regelefterlevnad bedöms av kontrollanten under (om)certifieringen, vilket dock innebär att bedömningen är begränsad till kontrollantens kompetens (se kravet på ackreditering). De lagstadgade kraven är emellertid formulerade på ett sådant sätt att den utbildade kontrollanten kan bedöma efterlevnaden och dokumentera om kraven är uppfyllda. Kontrollanten kontrollerar också att företagets aktuella översikt över lagar och förordningar finns tillgänglig och att det finns ett system för att hantera bristande efterlevnad. Att de lagstadgade kraven uppfylls säkerställs också genom den årliga interna arbetsmiljörevision som ingår i ledningens årliga genomgång. Arbetsmiljörevisionen tar upp alla typer av bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven. Eco-Lighthouse-portalen innehåller vägledning om och exempel på förfaranden för att hantera bristande efterlevnad (allmänt branschkriterium 1950).

4.

I enlighet med förklaringen i punkt 2 i detta avsnitt kommer den dokumentation som tillhandahålls att vara begränsad till de specifika lagstadgade krav som omfattas av Eco-Lighthouse-kriterierna och kommer inte att omfatta alla gällande lagstadgade miljökrav. Dokumentationen ska lämnas och lagras via Eco-Lighthouse digitala gränssnitt.

Kommissionens slutsats

I likhet med den process som fastställs för miljöredovisningen (preliminär analys) använder sig Eco-Lighthouse av ett kriteriebaserat system för att bedöma organisationernas regelefterlevnad. Ett sådant system tillsammans med den statliga webbplatsen Regelhjelp  (26) anses ge god överblick över de lagstadgade krav som ska uppfyllas, vilket krävs enligt Emas.

Först görs en egen bedömning före certifieringen av huruvida samtliga Eco-Lighthouse-kriterier är uppfyllda och detta kontrolleras sedan av kontrollanten vid certifieringstillfället. Om det visar sig att ett enda kriterium i förteckningen inte är uppfyllt kommer det inte att utfärdas någon certifiering.

Bevis för att (de lagstadgade) Eco-Lighthouse-kriterierna är uppfyllda ska lämnas via systemet. Eco-Lighthouse kräver också att organisationerna har en rutin för att rapportera och hantera kvarvarande brister i efterlevnaden (27) av de lagstadgade bestämmelserna. Att de viktigaste lagarna och förordningarna i samband med verksamhet som rör arbetsmiljö följs kontrolleras årligen genom den arbetsmiljöchecklista som bekräftas och undertecknas av företagets vd och som ska granskas av ledningen. I vägledningen till allmänt branschkriterium 1944 anges uttryckligen att företaget måste följa lagstadgade krav och inte enbart ha en överblick över dem.

I motsats till Emas innehåller Eco-Lighthouse dock inget kriterium som kräver att organisationen vidtar åtgärder för att uppfylla alla lagstadgade krav som rör miljön. I stället betonar Eco-Lighthouse den viktigaste miljölagstiftningen genom relevanta branschkriterier och omformulerar den mest relevanta lagstiftningen så att den blir fullt begriplig för företaget och kontrollanten.

Vid bristande efterlevnad av lagstadgade krav som inte omfattas av Eco-Lighthouse lagstadgade kriterier kan certifieringen dessutom ändå beviljas, förutsatt att det finns förfaranden för att rapportera och hantera avvikelser från förordningarna om arbetsmiljö (28).

En annan tydlig skillnad gäller kontrollantens kompetens. Emas kontrollanter ska kunna upptäcka om viss lagstiftning har utelämnats och måste därför ha formella kvalifikationer för detta. Eco-Lighthouse kontrollanter är däremot utbildade som generalister. Eco-Lighthouse tar hänsyn till detta genom att formulera (de lagstadgade) kriterierna på ett tydligt och begripligt sätt, men kontrollantens kompetens att identifiera bristande regelefterlevnad utöver de på förhand fastställda lagstadgade kriterierna kan ifrågasättas.

Slutligen finns det också en skillnad jämfört med Emas i hur ofta denna externa verifiering görs. Enligt Eco-Lighthouse ska en fullständig omcertifiering göras vart tredje år. Då kontrolleras samtliga kriterier på nytt, inklusive de som rör lagstadgade kriterier. I Emas ingår prestandan i fråga om lagstadgade bestämmelser också i Emas-kontrollantens årliga godkännande av miljöredovisningen. Observera dock att 98 % av Eco-Lighthouse-företagen skulle vara berättigade till undantaget för små organisationer i enlighet med artikel 7 om de var Emas-certifierade, vilket innebär att intervallen mellan revisioner (vartannat år) och omcertifiering (vart fjärde år) närmar sig Eco-Lighthouse-systemet.

Därför konstaterar kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som rör säkerställa regelefterlevnad delvis stämmer överens med motsvarande Emas-krav.

Möjliga åtgärder för att överbrygga avståndet till Emas

Även om denna del av Eco-Lighthouse inte kan anses vara likvärdig med Emas visar analysen att det råder stor samstämmighet med många motsvarande Emas-krav. För att uppfylla samtliga motsvarande krav behöver följande kompletterande delar genomföras:

—	Anpassa texten i allmänt branschkriterium 1944 så att det anges att organisationer ska se till att alla lagstadgade krav som rör miljön identifieras och uppfylls före certifieringen.

—	Kräva att företagen på begäran ska styrka att de gällande lagstadgade krav som rör miljön är uppfyllda.

—	Se till att en ackrediterad eller licensierad revisor från tredje part godkänner regelefterlevnaden varje år för stora organisationer och vartannat år för små och medelstora företag.

DEL 5

Fastställda mål och miljöprogram för att säkerställa ständig förbättring

Motsvarande Emas-krav

1.

Organisationen ska ha fastställt mål för att säkerställa ständig förbättring av miljöprestandan (artikel 1, punkterna B.3 och B.4.3 i bilaga II).

2.

Ett handlingsprogram för miljön ska upprättas och genomföras för att nå dessa mål. (Artikel 18.7, punkterna A.2 och A.3.3 i bilaga II).

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

Enligt Eco-Lighthouse förfaranden ska organisationen göra en detaljerad miljöredovisning (miljøkartlegging, en checklista över relevanta allmänna och specifika kriterier som ska användas för certifiering) före certifieringen och även utarbeta den första årliga klimat- och miljörapporten, som innehåller de miljömål och miljöåtgärder som planeras för det kommande året samt den nuvarande miljöprestandan.

Därefter ska en årlig klimat- och miljörapport lämnas in (senast den 1 april) via Eco-Lighthouse webbportal. Miljöprestandan jämförs med föregående år. Rapporten ska innehålla en sammanfattning av de initiativ som har tagits och de mål och delmål som har uppfyllts. Dessutom ska rapporten innehålla en handlingsplan för nästkommande år. Den eller de årliga klimat- och miljörapporterna kontrolleras av kontrollanten vid den första certifieringen och vid varje omcertifiering vart tredje år. Rapporten kontrolleras varje år under ledningens årliga genomgång.

Den årliga klimat- och miljörapporten genereras i Eco-Lighthouse webbportal utifrån en uppsättning allmänna indikatorer och indikatorer som motsvarar branschspecifika kriterier. Miljömålen och handlingsplanen i klimat- och miljörapporten ska visa en ständig förbättring. Förfarandet fastställs i riktlinjerna för allmänt branschkriterium 7 (29), tillhörande vägledning och Eco-Lighthouse webbportal.

I allmänt branschkriterium 1963 (ytterligare miljöaspekter) anges dessutom följande: Företaget ska identifiera andra betydande miljöaspekter på företaget och överväga att vidta eventuella nödvändiga åtgärder och/eller ta med dem i den årliga klimat- och miljörapporten och/eller övervaka dem via handlingsplanen. Handlingsplanen kan alltså omfatta alla aspekter som är specifika för företaget och som inte täcks av de allmänna eller specifika kriterierna.

För företag som vill utöka sin klimat- och miljörapport ytterligare erbjuder Eco-Lighthouse en tjänst som kallas företagsspecifika indikatorer (virksomhetsspesifikke sjekkpunkter), där skräddarsydda frågor och indikatorer som företaget definierar läggs till rapporten.

Kommissionens slutsats

Vid certifieringstillfället inrättas ett inledande miljöledningsprogram som innehåller bedömningskriterier och mål. Organisationens miljöprestanda, framsteg och miljömål bedöms i den årliga klimat- och miljörapport som skapas i Eco-Lighthouse webbportal.

Miljöprogrammet uppdateras och bedöms på nytt genom en förnyad miljöredovisning vart tredje år, vid omcertifieringen.

Dessa processer är inriktade på de aspekter som omfattas av en uppsättning kriterier när miljöledningssystemet utformas (inklusive de ytterligare aspekter som omfattas av allmänt branschkriterium 1963 (30)), men de kan säkerställa ständig förbättring av miljöprestanda som rör dessa aspekter.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som rör fastställda mål och miljöprogram för att säkerställa kontinuerlig förbättring uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

DEL 6

Organisatorisk struktur (roller och ansvarsområden), utbildning och de anställdas delaktighet

Motsvarande Emas-krav

1.

Ledningen ska säkerställa tillgången till resurser (inklusive mänskliga resurser) för att se till att systemet fungerar väl. Roller och ansvarsområden bör vara definierade, dokumenterade och ha kommunicerats (punkt A.4.1 i bilaga II).

2.

Den högsta ledningen ska utse en särskild företrädare eller särskilda företrädare för ledningen. De ska ha fastställda roller, ansvarsområden och befogenheter för att se till att miljöledningssystemet genomförs och underhålls korrekt och för att rapportera till högsta ledningen om systemets prestanda (punkt A.4.1 i bilaga II).

3.

Anställda bör erbjudas utbildning för att tillgodose miljöledningssystemets behov (artikel 1, punkt A.4.2 i bilaga II).

4.

Anställda bör delta aktivt i att förbättra organisationens miljöprestanda (artikel 1, punkterna A.4.2 och B.4 i bilaga II).

1.   Ledningens åtagande om att genomföra systemet på ett bra sätt och tillhandahålla de resurser som behövs:

I allmänt branschkriterium 1946 anges följande: ”Företaget ska upprätta en organisationsplan eller liknande översikt över nyckelrollerna i organisationen, t.ex. Eco-Lighthouse kontaktperson, säkerhetsrepresentant, ordförande för arbetsmiljökommittén, arbetsmiljöansvarig, upphandlingschef och brandsäkerhetsansvarig.”

Enligt den norska lagstiftningen är den högsta ledningen ansvarig för företagets ledning, inklusive arbetsmiljö, och är därmed underförstått även ansvarig för genomförandet av miljöledningssystemet. Om nödvändiga resurser inte tillhandahålls skulle brister automatiskt upptäckas i nästa arbetsmiljörapport och nästa årliga klimat- och miljörapport. Bristerna skulle sedan behandlas under ledningens årliga genomgång. De skulle också göra det svårare att bli omcertifierad.

2.   Särskilda företrädare för miljöledningssystemet:

En anställd utnämns som miljöansvarig (miljøfyrtårnansvarlig). Detta behöver inte vara ett heltidsuppdrag, beroende på organisationens storlek. Den miljöansvarige kan utbildas av konsulten vid den första certifieringen eller av den föregående miljöansvarige. Hon/han har till uppgift att

—	fungera som kontaktperson för konsulten (när processen inleds),

—	fungera som kontaktperson för kontrollanten vid den första certifieringen och vid omcertifiering,

—	säkerställa att branschkriterierna är uppfyllda,

—	utbilda och motivera medarbetare,

—	utarbeta och lämna in den årliga klimat- och miljörapporten i Eco-Lighthouse webbportal,

—	diskutera rapporten med ledningen vid ledningens årliga genomgång (ledelsens gjennomgang) och med personalen vid personalmöten, sprida årsrapporten i organisationen genom intranät eller andra interna kommunikationskanaler,

—	särskilt informera medarbetare om organisationens övergripande miljöpolicy och målen för det kommande året i enlighet med den årliga klimat- och miljörapporten,

—	bidra till varaktiga förbättringar.

Eco-Lighthouse har infört webbaserad utbildning för miljöansvariga (miljøfyrtårnansvarlig) om hur den årliga klimat- och miljörapporten ska fyllas i och framför allt om vad som krävs för omcertifiering.

Eco-Lighthouse har tagit fram en instruktion för miljöansvariga i enlighet med allmänt branschkriterium 1947: ”Företaget ska utarbeta skriftliga instruktioner för den anställde som ansvarar för genomförandet av Eco-Lighthouse. Den miljöansvarige bör involvera, motivera och inkludera organisationens anställda. Eco-Lighthouse anser att ett aktivt engagemang hos de anställda är en hörnsten i Eco-Lighthouse-systemet.”

I större organisationer kan ytterligare anställda delta genom en miljöledningsgrupp (31) (miljøgruppe). Miljöledningsgruppen kan vara integrerad i arbetsmiljökommittén, som enligt lag ska inrättas i alla organisationer som har mer än 50 anställda.

3.   Utbildning:

Företag och organisationer omfattas av allmänt branschkriterium 1951: ”Företaget måste ha rutiner för att ge anställda grundläggande arbetsmiljöutbildning och för att informera dem om förändringar. Utbildningen ska omfatta goda rutiner för den yttre miljön.”

Syftet är att se till att de anställda har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra sitt arbete korrekt och i enlighet med arbetsmiljöförordningarna. Omfattningen av personalutbildningen beror på vilka risker som är förknippade med företagets verksamhet. Grundtanken inom Eco-Lighthouse är att det är organisationen som har den bästa kännedomen om sig själv och om sina anställdas kompetens/behov och därför är den som bäst kan bedöma vilken utbildning som behövs. Kriteriet kontrolleras muntligen (av kontrollanten) genom frågor om vilka rutiner företaget har för att utbilda anställda och nyanställda i arbetsmiljöfrågor.

Den avgörande frågan är om utbildningen även handlar om att förbättra miljöprestanda eller endast är inriktad på formella Eco-Lighthouse-frågor och hantering av arbetsmiljörisker. Den arbetsmiljöchecklista som Eco-Lighthouse använder för att bedöma om de anställda känner till Eco-Lighthouse-rutinerna bekräftar att utbildningen omfattar mer än rutiner och tar upp viktiga miljöområden, såsom avfallshantering, energieffektivitet och hantering av farliga ämnen.

4.   Arbetstagarnas delaktighet:

För att uppfylla Emas-kraven ska de anställda vara delaktiga i processen för att ständigt förbättra organisationens miljöprestanda.

Det är obligatoriskt att utse en miljögrupp inom organisationen och de anställda ska delta aktivt i miljöåtgärder (32). De anställda informeras om innehållet i klimat- och miljörapporten och ska också vara särskilt delaktiga i processer som bidrar till att förbättra miljöprestandan, t.ex. genom avfallssortering. Olika kriterier (1953, 1962, 36) ger stöd till kontinuerlig förbättring genom en ”idébank”. Dessa idébanker som stiftelsen Eco-Lighthouse erbjuder innehåller olika åtgärder för att förbättra miljöprestandan inom t.ex. transporter, avfall och energi, i samarbete med organisationens anställda.

Kommissionens slutsats

Ledningen är skyldig enligt lag att se till att det finns tillräckligt med personalresurser för att arbetsmiljörutinerna ska fungera korrekt och de måste – enligt Eco-Lighthouse regler – också utse en Eco-Lighthouse-representant, vilket liknar Emas krav. De ansvariga personerna ska alltså få tillgång till de resurser som behövs.

Organisationerna uppmanas också att utbilda sina anställda i arbetsmiljökompetens, vilket även omfattar förbättring av miljöprestandan, och att göra de anställda delaktiga i genomförandet av miljöledningssystemet och i miljöåtgärderna.

Därför konstaterar kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som rör organisatorisk struktur, utbildning och de anställdas delaktighet uppfyller motsvarande Emas-krav och kan betraktas som likvärdig.

DEL 7

Dokumentationskrav

Motsvarande Emas-krav

Enligt Emas krävs dokumentation av miljöpolicy, mål, handlingsplaner, ledningssystemets omfattning och dess viktigaste delar, t.ex. den dokumentation som krävs för en effektiv planering och kontroll av de processer som rör organisationens betydande miljöpåverkan.

(Punkt A.4.4 i bilaga II.)

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

Det måste finnas tillgänglig dokumentation om organisationen och genomförandet av miljöledningssystemets rutiner och mål.

Eco-Lighthouse presenterar en uttömmande förteckning över obligatoriska dokument som krävs för certifiering på sin webbplats, tillsammans med andra blanketter och användbara verktyg (verktøy) och sektorsanknuten information (33) för certifiering. Många relevanta dokument sparas i Eco-Lighthouse webbportal (34) (Miljøfyrtårnportal). Eco-Lighthouse ger också råd om en arkiveringsstruktur för dokumentationen.

I vägledningen för kontrollanter om allmänt branschkriterium 1944 uppmanas kontrollanterna att kontrollera att dokumentationen och arbetsmiljösystemet arkiveras på ett enkelt och systematiskt sätt och att företaget vet hur det ska få tillgång till informationen. Dokumentation som rör branschkriterierna sparas i miljöredovisningen (miljøkartlegging) och i Eco-Lighthouse webbportal. Företaget kan välja att visa dokumentationen för kontrollanten vid det faktiska mötet, och det finns ingen skyldighet att ladda upp den i portalen. Kontrollanten skaffar sig en bild av hur väl de anställda känner till systemet vid certifierings- eller omcertifieringsmötet.

Kommissionens slutsats

Denna del handlar om tillgången till lämplig dokumentation. De båda systemen har inte exakt samma omfattning, men den struktur för informationssystemet som Eco-Lighthouse föreslår och arkiveringsstrukturen kan anses vara tillfredsställande.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser dokumentationskrav uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

Anm.: Omfattningen av Eco-Lighthouse dokumentationsrutin är per definition utformad för att tillgodose dokumentationsbehoven i Eco-Lighthouse-systemet. Om en organisation vill ansöka om Emas-registrering måste dokumentationsrutinens omfattning anpassas så att den täcker alla Emas-krav, även dem som Eco-Lighthouse inte uppfyller för närvarande.

DEL 8

Verksamhetsstyrning

Motsvarande Emas-krav

Verksamhet som är förknippad med fastställda betydande miljöaspekter ska bedrivas på angivna villkor. För att säkerställa detta ska organisationen göra följande:

1.	Upprätta, införa och underhålla dokumenterade rutiner för att styra situationer där avsaknad av dokumenterade rutiner skulle kunna medföra avvikelser från miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade målen.

2.	Fastställa driftkriterier i rutinerna.

3.	Upprätta, införa och underhålla rutiner för de betydande miljöaspekter som orsakas av varor och tjänster som används av organisationen samt kommunicera relevanta rutiner och krav till leverantörer, entreprenörer och andra uppdragstagare.

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

1 och 2.

Enligt Eco-Lighthouse ska organisationen upprätta en miljöpolicy och fastställa särskilda mål för miljöprestandan. Dessutom ska norska företag fastställa övergripande arbetsmiljömål enligt förordningen om intern kontroll. Enligt Eco-Lighthouse allmänna branschkriterier 1945 och 1947 ska ledningssystemet innehålla dokumenterade rutiner för att nå de mål som rör arbetsmiljö och för att kontinuerligt uppfylla branschkriterierna. Det måste införas rutiner för att hantera bristande efterlevnad (allmänt branschkriterium 1950). Enligt ett annat Eco-Lighthouse-kriterium (1949) ska företagen göra en (uppdaterad) riskbedömning och utarbeta motsvarande handlingsplan. Det måste finnas särskilda rutiner för särskilda branscher när det gäller hantering av farliga produkter som brukar användas av den berörda branschen (bl.a. de specifika branschkriterierna 983 och 984 för städbranschen, 1931, 1932 och 1933 för bilkarosseri- och lackeringsverkstäder och specifikt branschkriterium 14 för bilverkstäder).

3.

Efter certifiering måste företaget informera sina kunder och leverantörer om sina miljöåtgärder (allmänt branschkriterium 5). Det måste fastställas relevanta miljökriterier för alla betydande upphandlingar (allmänt branschkriterium 1954) och företaget måste uppmana sina största leverantörer att bli miljöcertifierade. Företaget ska också påverka sina leverantörer att lämna information om miljömärkta produkter från tredje part i sin produktkatalog och statistik över miljömärkta produkter som de köper in (allmänt branschkriterium 1956).

Kommissionens slutsats

Denna del handlar om de rutiner som finns för att uppnå en tillfredsställande verksamhetsstyrning. Strukturen för de rutiner som Eco-Lighthouse föreslår i kombination med den norska förordningen om intern kontroll och tillhörande informationsströmmar kan anses vara tillfredsställande.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser verksamhetsstyrning uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

DEL 9

Beredskap och agerande vid nödlägen

Motsvarande Emas-krav

1.

Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera potentiella nödsituationer och olyckor och hantera dem.

2.

Organisationen ska agera vid inträffade nödlägen och olyckor och förhindra eller mildra negativ miljöpåverkan.

3.

Organisationen ska regelbundet granska och vid behov revidera sina rutiner för beredskap och agerande vid nödsituationer.

4.

Där så är praktiskt möjligt, ska organisationen även regelbundet öva sådan beredskap. (Punkt A.4.7 i bilaga II.)

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

Detta regleras genom allmänt branschkriterium 1949: ”Företaget ska tillhandahålla en uppdaterad riskbedömning som omfattar arbetsmiljön och den yttre miljön tillsammans med motsvarande handlingsplan.”

Det finns särskilda lagar och förordningar för särskilda branscher där denna bestämmelse är extra relevant. Det är lätt för norska företag att kontrollera vilken lagstiftning som gäller för dem genom att kontrollera webbplatsen för statliga regler och förordningar, Regelhjelp  (35), där företag anger sitt organisationsnummer och får ut en lista över gällande lagstiftning. Exempel på gällande lagar och förordningar som rör de olika branschernas beredskap och agerande vid nödsituationer går att hitta online, på webbplatsen för direktoratet för samhällsskydd och beredskap (DSB) (36). Eco-Lighthouse brukar dock i allmänhet inte certifiera tung industri eller företag med komplicerade miljöproblem.

Eco-Lighthouse branschspecifika kriterier innehåller också bestämmelser om beredskap och agerande vid nödsituationer, även om de i vissa fall, t.ex. i fråga om skeppsbyggnad, verkar vara begränsade till förteckningar över farliga ämnen och bestämmelser om kurser i första hjälpen. När det gäller företag som använder kemikalier eller andra ämnen (t.ex. tvätteritjänster) behandlas dessa frågor i de branschspecifika kriterierna.

Kommissionens slutsats

Beredskap och agerande vid nödsituationer är starkt reglerat (37) i norsk lag. Eco-Lighthouse kompletterar detta med de allmänna branschkriterierna och branschspecifika kriterier i förekommande fall.

Vid certifiering, omcertifiering och den process som utmynnar i ledningens årliga genomgång kontrolleras reglerna om riskmedvetenhet, beredskap och agerande vid nödsituationer och huruvida de tillämpas effektivt, samt genomgången av rutinerna.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser beredskap och agerande vid nödlägen uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

DEL 10

Kontroll, internrevision och korrigerande åtgärder

Motsvarande Emas-krav

1.

Organisationen ska inom ramen för sitt miljöledningssystem och i enlighet med sina mål upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet kontrollera de viktigaste egenskaperna hos sin verksamhet vilka kan leda till betydande miljöpåverkan och vidta korrigerande åtgärder vid behov (punkt A.5.1 i bilaga II). Organisationen ska göra en internrevision för att bedöma de ledningssystem som finns och kontrollera om organisationens policy och program följs (inklusive regelefterlevnad) i enlighet med de krav som anges i artiklarna 4.1 c, 9 och i bilaga III. Revisionen ska utföras minst en gång om året av behöriga revisorer och en revisionscykel som omfattar all verksamhet inom organisationen ska genomföras i intervall på högst tre år (eller fyra år för små och medelstora företag).

2.

Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera, korrigera och utreda faktiska och potentiella brister i efterlevnaden och vidta korrigerande åtgärder och förebyggande åtgärder. Resultatet av korrigerande och förebyggande åtgärder ska dokumenteras och deras effektivitet ska granskas (punkt A.5.3 i bilaga II).

3.

Internrevisionen ska resultera i en rapport till ledningen om slutsatserna av revisionen. Rättslig grund: artikel 4.1 b och c, artiklarna 6.2 a, 9, punkt A.5 i bilaga II samt bilaga III.

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

1.   Kontrollera de viktigaste egenskaperna hos verksamheten och göra en internrevision för att bedöma huruvida miljöledningssystemet stämmer överens med organisationens policy och program

I allmänt branschkriterium 6 anges att ”ledningen måste göra en årlig genomgång av systemet för arbetsmiljö och av Eco- Lighthouse-rutinerna för att bedöma om de har fungerat som det var avsett”. Observera att detta kriterium är markerat med §, vilket visar att det är ett lagstadgat krav.

I vägledningen för allmänt branschkriterium 6 anges dessutom följande: ”Den rättsliga grunden för kriteriet är förordningarna om systematiska arbetsmiljöåtgärder i företag (förordningar om intern kontroll), avsnitt 5.8. Företaget ska övervaka systemet för arbetsmiljö, tillämpa det och göra en internrevision varje år för att kontrollera att systemet fungerar som det var avsett. Eco-Lighthouse-rutinerna för den yttre miljön måste vara integrerade i systemet för arbetsmiljö och ingå i internrevisionen. Ledningen har huvudansvaret för systemet för arbetsmiljö och de integrerade Eco-Lighthouse-rutinerna och måste göra en årlig genomgång av dem för att se till att de fungerar som det var avsett. Hur ledningen gör sin genomgång i praktiken kommer att variera mellan olika företag. Det viktiga är att hitta praktiska lösningar. […]

Anm.: Utöver granskningen av de kriterier som gäller arbetsmiljö är det viktigt att konsulten/företaget även granskar företagets system för arbetsmiljö som helhet. Konsulten/företaget måste undersöka om systemet för arbetsmiljö fungerar väl i praktiken och är väl strukturerat.”

Ledningens årliga genomgång och den ytterligare dokumentation och de ytterligare rutiner som krävs enligt Eco-Lighthouse-certifieringen fungerar alltså parallellt med den lagstadgade skyldigheten att göra en årlig revision av organisationens arbetsmiljöverksamhet i enlighet med de norska förordningarna om intern kontroll (38). Genom denna integrerade granskningsprocess måste företaget undersöka om systemet för arbetsmiljö fungerar väl i praktiken och är väl strukturerat.

Detta innebär att Eco-Lighthouse miljörutiner integreras i det befintliga systemet för arbetsmiljö och att hela ledningssystemet förstärks både vad gäller arbetsmiljön och den yttre miljön.

Revisionen/kontrollerna baseras på särskilda sektorsbaserade checklistor, mallar och exempel från stiftelsen Eco-Lighthouse och graden av miljörisk i de olika sektorerna. Kontrollen ska också omfatta en granskning av Eco-Lighthouse-rutinerna och de miljömål och resultat som företaget själv har fastställt i den årliga klimat- och miljörapporten.

Beroende på företagets storlek kan systemet kontrolleras före ledningens årliga genomgång av en internrevisor. Om det är fråga om ett litet företag kan kontrollen göras under själva mötet. Vid ledningens årliga genomgång ska avvikelser, resultat och mål utvärderas och nya ska fastställas.

Som komplement till ledningens genomgång innehåller den årliga klimat- och miljörapporten ytterligare dokumentation av miljömålen och resultaten. I rapporten görs en bedömning av de ovannämnda punkterna och en kontroll av huruvida det har skett några framsteg och om delmål har uppnåtts. Dessutom fastställs nya delmål för förbättringar under det kommande året. Rapporten bedöms varje år av ledningen vid den årliga genomgången.

2.   Åtgärder mot avvikelser

Syftet med arbetsmiljögranskningen är att sätta fingret på svaga punkter och brister och att upprätta en åtgärdsplan. Finns det några brister ska det upprättas en handlingsplan för att åtgärda dem (inom en viss tidsfrist).

Alla kriterier måste vara uppfyllda innan en certifiering eller omcertifiering kan göras, särskilt när det gäller de allmänna och särskilda kriterier som införlivas direkt från norsk lag. Bristande efterlevnad (även i fråga om ett lagstadgat kriterium som inte omfattas av Eco-Lighthouse) hanteras i allmänt branschkriterium 1950, där företagen åläggs att upprätta rutiner för att rapportera och hantera sådana brister.

Om en avvikelse från ett kriterium upptäcks under certifierings- eller omcertifieringsprocessen kommer Eco-Lighthouse-certifieringen att avbrytas.

3.   Rapportera till ledningen om slutsatserna av revisionen

Den årliga arbetsmiljörapporten med åtföljande handlingsplan och den årliga klimat- och miljörapporten ska presenteras för ledningen vid dess årliga genomgång.

Kommissionens slutsats

Vid kontrollfasen integreras Eco-Lighthouse-rutinerna, efterlevnaden av lagstadgade krav och kraven enligt de norska förordningarna om intern kontroll (39). Därefter granskas resultatet av kontrollerna vid ledningens genomgång. För att underlätta processen fastställs kontrollernas omfattning genom sektorsbaserade checklistor från stiftelsen Eco-Lighthouse.

Tillsammans utgör dessa förfaranden – arbetsmiljörevision, riskanalys, kontroll och avhjälpande av bristande efterlevnad – en internrevision som leder till en följdkontroll av arbetsmiljöaspekterna och Eco-Lighthouse-systemet. Resultatet granskas av ledningen. Vid certifiering och omcertifiering ska miljökontrollanten också bekräfta att revisionen har utförts tillfredsställande och att alla relevanta delar har kontrollerats och rapporterats.

På grund av skillnaden mellan de båda systemen kan revisionens omfattning variera trots att jämförbara rutiner tillämpas för att uppnå likartade mål. De rutiner som används kan dock tillämpas även om omfattningen ändras (och t.ex. inkluderar ytterligare specifika miljöaspekter) om organisationen vill ta steget upp till Emas.

Den miljöansvarige har ansvar för att sammanställa rapporten utifrån de olika komponenterna av internrevisionen och överlämna den till ledningens genomgång, för att på så sätt stödja miljösystemet och bedömningen av miljöprestandan utifrån miljöpolicyn och miljöprogrammet.

Mot bakgrund av detta anser kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser kontroll, internrevision och korrigerande åtgärder uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

Anm.: Per definition är de nuvarande rutinerna för Eco-Lighthouse-revision utformade för att säkerställa en följdkontroll av Eco-Lighthouse-systemet. Om en organisation vill ansöka om Emas-registrering måste internrevisionen anpassas så att den täcker alla Emas-krav, även dem som Eco-Lighthouse inte uppfyller för närvarande.

DEL 11

Kommunikation (intern och extern)

Motsvarande Emas-krav

1.

Som ett led i miljöledningssystemet ska organisationerna upprätta rutiner för intern och extern kommunikation. Genom rutinen för extern kommunikation ska organisationen kunna visa att den för en öppen dialog med allmänheten och andra berörda parter, bl.a. i lokalsamhällen och med kunder, om den miljöpåverkan som deras verksamhet, produkter och tjänster medför.

2.

Organisationerna ska skapa insyn och regelbundet lämna miljöinformation till externa intressenter i enlighet med kraven i bilaga IV (miljörapportering). Informationen ska bl.a. innehålla följande: organisationens miljöpolicy, en beskrivning av alla betydande miljöaspekter, en beskrivning av miljömålen, en rapport om de indikatorer som fastställs i bilagan, resultat i förhållande till rättsliga bestämmelser och en hänvisning till tillämpliga lagstadgade krav. Informationen ska godkännas varje år (eller vartannat år för små och medelstora företag) av en ackrediterad eller licensierad miljökontrollant. Artiklarna 4.1 d, 5.2 a, 6.2 b, punkt B.5 i bilaga II och bilaga IV.

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

1.

Kommunikationen baseras på den årliga klimat- och miljörapporten. Eco-Lighthouse inledande miljöutredning (miljøkartlegging), där förteckningen över kriterier som ska vara uppfyllda fastställs, laddas upp i Eco-Lighthouse webbportal, men offentliggörs inte. Den är inte avsedd att vara ett kommunikationsverktyg utan snarare att fungera som ett bedömningsverktyg för organisationen. Det är bara den årliga klimat- och miljörapporten och miljöpolicyn som måste offentliggöras enligt allmänt branschkriterium 7. Klimat- och miljörapporten är ett ledningsverktyg för miljöåtgärderna och ska tas fram senast den 1 april varje år. Målet är att företaget varje år ska dokumentera förbättringar av sin prestanda i en miljörapport. Rapporten består av två delar: en rapport om det föregående årets miljöprestanda och en handlingsplan för det kommande året. Den baseras på ett antal indikationer, t.ex. antal anställda, frånvaro (sjukfrånvaro), ekonomisk omsättning, grön upphandling och antalet miljömärkta produkter som har köpts in för eget bruk, certifierade leverantörer, pappersanvändning, total energianvändning, uppvärmd yta, energiklassificering, värmeklassificering (typ av uppvärmning som används), bränsleförbrukning, körda kilometer, typ av och antal fordon, flygresor, mängd sorterat och icke sorterat avfall och andra miljöaspekter som rör de valda branschkriterierna. En del av dessa indikatorer definieras parallellt med att branschkriterierna fastställs och varierar därför beroende på verksamhetssektor. Även om Eco-Lighthouse inte är avsett för industriorganisationer omfattas ett antal av Emas kärnindikatorer i rapporten. I den årliga klimat- och miljörapporten från livsmedelsgrossisten ”Arne Sjule” rapporterades t.ex. om indikatorer för energieffektivitet, materialeffektivitet i samband med inköp, avfall och koldioxidutsläpp via utvärdering av bränsleförbrukning och flygresor. Rapporteringen omfattar dock inte alla de kärnindikatorer som anges i bilaga IV och rapporteringen är inte lika kvantitativ som det som krävs enligt Emas. Detta hänger tveklöst samman med systemet med på förhand fastställda kriterier som har sitt ursprung i Eco-Lighthouse metod med på förhand fastställda indikatorer som är utformade för att passa de särskilda egenskaperna hos den berörda sektorn. I den årliga klimat- och miljörapporten från samma livsmedelsgrossist fanns t.ex. inga indikatorer för utsläpp av kemiska ämnen till luften (t.ex. NOx, partiklar), utsläpp till vatten och biologisk mångfald. Även om Emas alltså kräver en bredare uppsättning indikatorer bör det dock påpekas att en Emas-organisation också kan välja att inte rapportera om vissa indikatorer, om den kan motivera varför de indikatorerna inte är relevanta för organisationens betydande direkta miljöaspekter. Inom ramen för Eco-Lighthouse tas ytterligare betydande aspekter upp genom allmänt branschkriterium 1963 (”företaget ska identifiera och ta itu med andra miljöaspekter”) och den årliga klimat- och miljörapporten ska innehålla uppgifter om detta. Företag kan gå ännu längre i sin rapportering och lägga till indikatorer i klimat- och miljörapporten på egen begäran genom de företagsspecifika indikatorerna (virksomhetsspesifikke sjekkpunkter). Handlingsplanen för det kommande året ingår i rapporten och genereras med vägledning av webbportalen. Portalen kräver att alla obligatoriska fält fylls i. Övriga fält är markerade som valfria. Om det finns fält som inte är relevanta för företaget eller som inte går att besvara måste man lämna en förklaring i kommentarfältet. Resultaten i fråga om rättsliga bestämmelser och hänvisningen till gällande lagstadgade krav ingår inte formellt i klimat- och miljörapporten. Rapporten kan innehålla hänvisningar till korrigerande åtgärder på grund av konstaterade brister i efterlevnaden.

2.

Rapporten utarbetas av en anställd i organisationen (den miljöansvarige) (precis som för Emas). Den kontrolleras av kontrollanten vid certifieringen och vid omcertifieringen vart tredje år. Den presenteras för personalen (allmänt branschkriterium 1952) (på möten och genom intranätet) och för ledningen (under ledningens årliga genomgång). Ändringen av allmänt branschkriterium 7 (40) (genomförd i maj 2017) gav ökad insyn i systemet genom att företagen ålades att offentliggöra rapporten för allmänheten, kunder, leverantörer och samarbetspartner. Rapporten ska publiceras vid den första certifieringen och därefter varje år. Offentliggörandet måste ske i enlighet med norska förordningar om skydd av personuppgifter och lagar om skydd av privatlivet. Det betyder att indikatorer som rör sjukfrånvaro och omsättning inte ska offentliggöras.

Kommissionens slutsats

Den årliga klimat- och miljörapporten utgör grunden för Eco-Lighthouse-rapporteringen (såväl internt som gentemot allmänheten). Den ger insyn i och överblick över organisationens resultat i förhållande till fastställda indikatorer. Precis som Eco-Lighthouse-systemet som helhet baseras denna rapport på en metod där förteckningar över kriterier/indikatorer fastställs på förhand på sektorsnivå. Denna metod skiljer sig från Emas system, där alla aspekter identifieras och rapporteras på grundval av en individuell analys.

Det finns också skillnader i rapporternas innehåll. Precis som Emas innehåller Eco-Lighthouse årliga klimat- och miljörapporter en beskrivning av organisationen och dess miljöledningssystem, miljöpolicy och vilka kriterier som har tillämpats samt certifieringsstatus. Men det finns skillnader i redovisning av kärnindikatorer som gäller för samtliga organisationer, rapporteringskrav i förhållande till lagstadgade krav och organisationens resultat i fråga om dem.

Den årliga rapporten presenteras för anställda och intressenter i enlighet med allmänt branschkriterium 1952. Den årliga klimat- och miljörapporten måste presenteras för alla anställda på möten eller via intranätet. Företaget måste också offentliggöra rapporten för allmänheten, kunder, leverantörer och samarbetspartner. Rapporten ska publiceras vid den första certifieringen och därefter varje år. Genom att rapporten offentliggörs är den inte bara tillgänglig för personalen utan även för externa aktörer.

Eco-Lighthouse-rapporten ska godkännas av en kontrollant vid certifieringen och vart tredje år (omcertifiering). För Emas krävs att ”Emas-miljöredovisningen” godkänns av en kontrollant från tredje part varje år eller vartannat år för små och medelstora företag. Observera att 98 % av de företag som är Eco-Lighthouse-certifierade skulle komma i fråga för det undantaget om de var registrerade i Emas.

Båda rapporteringssystemen är avsedda att ge en rättvis bild av organisationens resultat i förhållande till indikatorer som rör fastställda miljöaspekter. Båda är lämpliga för den metod som ligger till grund för deras respektive miljöledningssystem. Skillnaderna i metod mellan systemen gäller emellertid även rapporteringen. I Emas miljöredovisning krävs att regelefterlevnaden ska bekräftas och godkännas av en extern kontrollant varje år eller vartannat år för små och medelstora företag. Dessa skillnader innebär att denna del inte kan anses uppfylla samtliga Emas-krav.

Därför anser kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som rör kommunikation (intern och extern) delvis stämmer överens med motsvarande Emas-krav.

Möjliga åtgärder för att överbrygga avståndet till Emas-kraven

Även om denna del av Eco-Lighthouse inte kan anses vara likvärdig med Emas visar analysen att det råder stor samstämmighet med många motsvarande Emas-krav. För att uppfylla samtliga motsvarande krav behöver följande kompletterande delar genomföras:

—

Den miljö- och klimatrapport som offentliggörs av Eco-Lighthouse-organisationen ska innehålla alla de delar som krävs enligt bilaga IV till Emas-förordningen och särskilt följande: — En beskrivning av de betydande miljöaspekter som har fastställts för organisationen baserat på det förfarande som anges i bilaga I till Emas-förordningen. — De kärnindikatorer och specifika indikatorer som ska rapporteras i förekommande fall. — En hänvisning till tillämpliga lagstadgade krav som rör miljön och resultatet i förhållande till dessa lagstadgade krav.

—	Miljö- och klimatrapporten ska godkännas av en ackrediterad eller licensierad kontrollant varje år eller vartannat år för små medelstora företag. Kontrollanten ska, med lämplig metod, se till att alla relevanta miljöaspekter, indikatorer och lagstadgade krav har identifierats och behandlats.

DEL 12

Ledningens genomgång

Motsvarande Emas-krav

Den högsta ledningen ska med utgångspunkt i internrevisioner, utvärdering av regelefterlevnad, dialog med intressenter (inklusive klagomål), organisationens miljöprestanda med hänsyn till målen, korrigerande och förebyggande åtgärder och ledningens föregående genomgång, granska organisationens miljöledningssystem för att se till att det fortfarande är lämpligt, ändamålsenligt och effektivt. Utvärderingarna ska omfatta en bedömning av möjligheter till förbättringar och av behovet av ändringar i miljöledningssystemet, inklusive ändringar i miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade miljömålen (punkt A.6 i bilaga II).

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

Ledningens genomgång omfattas formellt av allmänt branschkriterium 6, där det anges att ”ledningen måste göra en årlig genomgång av systemet för arbetsmiljö och av Eco-Lighthouse-rutinerna för att bedöma om de har fungerat som det var avsett”.

Information från Eco-Lighthouse (41) visar att denna del till stor del beror på ledningens årliga genomgång inom ramen för Eco-Lighthouse, som är en centraliserad granskning av arbetsmiljösystemet och Eco-Lighthouse-rutinerna och som omfattar utvärderingen av miljöprestanda i enlighet med den årliga klimat- och miljörapporten.

Vd och den anställde som ansvarar för att genomföra Eco-Lighthouse ska ha ett möte varje år för att granska och utvärdera systemet tillsammans med säkerhetsombudet och en företrädare för företagshälsovården.

Baserat på det inlämnade exemplet omfattar ledningens årliga genomgång enligt Eco-Lighthouse följande delar:

—	Möjligheter att förbättra systemet. Handlingsplaner upprättas och granskas.

—	Utvärdering av eventuella överträdelser av lagar och andra förordningar som har konstaterats under rapporteringsperioden.

—	Utvärdering av miljöprestandan i förhållande till uppgifterna i den årliga klimat- och miljörapporten.

—	Fastställa nya miljömål och delmål i handlingsplanen för den årliga klimat- och miljörapporten.

Kommissionens slutsatser

Huvudtanken bakom ledningens genomgång enligt Eco-Lighthouse ligger mycket nära Emas, eftersom den till stora delar avspeglar förordningens bestämmelser om ledningens genomgång.

Mot bakgrund av detta erkänner kommissionen att den del av Eco-Lighthouse som avser ledningens genomgång uppfyller motsvarande Emas-krav och därför kan betraktas som likvärdig.

Ackrediterings- eller licensieringskrav för certifieringsorganen

I det följande görs en bedömning av de ackrediterings- eller licensieringskrav som tillåter en kvalificerad revisor från tredje part att kontrollera systemen

Motsvarande Emas-krav

1.

Enligt Emas ska de viktigaste delarna i ledningssystemet kontrolleras av en oberoende ackrediterad eller licensierad kontrollant. De delar som ska kontrolleras anges i artikel 18 i Emas-förordningen.

2.

Före registrering krävs enligt artikel 4.5 att den inledande miljöutredningen, miljöledningssystemet, revisionsprocessen och dess genomförande ska kontrolleras av en ackrediterad eller licensierad miljökontrollant, och miljöredovisningen ska godkännas av den miljökontrollanten.

3.

För att förnya en registrering krävs enligt artikel 6 att en registrerad organisation åtminstone vart tredje år ska a) låta kontrollera miljöledningssystemet och revisionsprogrammet i sin helhet samt dess genomförande, b) utarbeta miljöredovisningen i enlighet med de krav som anges i bilaga IV och få den godkänd av en miljökontrollant, och, utan att det påverkar de föregående punkterna, ska en registrerad organisation under åren där emellan utarbeta en uppdaterad miljöredovisning i enlighet med de krav som anges i bilaga IV och få den godkänd av en miljökontrollant. Genom artikel 7 i förordningen införs följande undantag för små organisationer: det intervall som avses ovan ska förlängas från tre år till högst fyra år och det ettåriga intervall som avses ovan ska förlängas till högst två år, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

4.

Kontroll och godkännande ska göras av en ackrediterad eller licensierad kontrollant på de villkor som anges i artiklarna 25 och 26.

5.

Miljökontrollanter ska vara ackrediterade eller licensierade i enlighet med kraven i artikel 20 i Emas-förordningen. Miljökontrollanten ska framför allt på lämpligt sätt styrka sin kunskap, inklusive den sakkunskap, erfarenhet och tekniska kompetens som är relevant för den omfattning som den sökta ackrediteringen eller licensen avser.

Bedömning av motsvarande Eco-Lighthouse-krav

1.

Oberoende kontrollant: Eco-Lighthouse kräver att en kontrollant från tredje part ska kontrollera att systemet har genomförts. Denna kontrollant har utbildats och godkänts av stiftelsen Eco-Lighthouse och utses formellt av kommunen. Kontrollanten inriktar sin bedömning på att organisationen uppfyller de allmänna och branschspecifika kriterier som konsulten har valt i Eco-Lighthouse-systemet. Kontrollantens arbete kontrolleras av Eco-Lighthouse vid varje certifiering (vart tredje år).

2.

Extern bedömning före certifiering: Efter företagets självrapportering utfärdas Eco-Lighthouse-certifieringen av en kontrollant. Eco-Lighthouse-certifieringen innebär att det görs en kontroll av att vissa i förväg fastställda kriterier (allmänna och branschspecifika) är uppfyllda. Dessutom görs det en kontroll av att organisationen har en aktuell översikt över de lagstadgade krav som den omfattas av, samt ett system för att hantera bristande efterlevnad. De mest relevanta lagstadgade kraven överförs till Eco-Lighthouse-kriterier som omfattas av en särskild kontroll. Kontrollprocessen innebär alltså i princip en kontroll av en checklista med hjälp av miljöredovisningen via ett standardiserat webbaserat verktyg med särskilda riktlinjer för varje kriterium (42). Efter kontrollantens bedömning kontrollerar stiftelsen Eco-Lighthouse varje certifiering individuellt och godkänner den innan certifieringen utfärdas eller förnyas.

3.

Förnyelse av registrering: Eco-Lighthouse-licensen måste förnyas vart tredje år. Före omcertifieringen måste organisationen ha granskat kriterierna och kontrollerat att organisationen fortfarande uppfyller de gällande kraven. Dokumentationen av denna process måste göras tillgänglig i webbportalen. Vid omcertifieringen kontrollerar kontrollanten om de årliga klimat- och miljörapporterna har lämnats in varje år, i enlighet med kravet. I annat fall måste de mellanliggande årliga rapporterna rekonstrueras eller eventuellt upprättas retroaktivt. Omcertifieringsprocessen är exakt likadan som certifieringsprocessen. Kontrollanten kommer särskilt att vara uppmärksam på ständiga (miljö)förbättringar. Det görs ingen extern kontroll under de mellanliggande åren. De mellanliggande klimat- och miljörapporterna utarbetas internt. Eftersom 98 % av de företag som är Eco-Lighthouse-certifierade är små organisationer bör detta intervall jämföras med ett intervall på kontroller vartannat år enligt Emas, baserat på artikel 7.

4.

Krav på kontroll och godkännande: Kontrollen ska göras enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2. Kontrollanterna är generalister med en licens som omfattar ett brett område (ingen branschspecifik licensiering). I likhet med Emas kontrollanter ska Eco-Lighthouse-kontrollanter tydligt fastställa och komma överens med organisationen om vad certifieringen ska omfatta (vilka delar av organisationen som ska certifieras), granska dokumentation, besöka organisationen, göra intervjuer och stickprovskontroller. Enligt Eco-Lighthouse certifieringshandbok får kontrollanten delvis förlita sig på de intyg som lämnas av den konsult som förberedde certifieringen (43). Kontrollanten ska också kunna dokumentera sin granskning med hjälp av anteckningar och eventuella checklistor. När kontrollanten godkänner företaget skapar denne det slutliga godkännandet av miljöutredningen, tillsammans med en rapport om eventuella brister i efterlevnaden som har upptäckts och avhjälpts. Båda sparas i webbportalen. Därefter kontrollerar Eco-Lighthouse dokumentationen och ser till att förfarandet har följt reglerna och riktlinjerna. När detta är klart utfärdar Eco-Lighthouse en certifiering. Stiftelsen Eco-Lighthouse ansvarar för att godkänna, utbilda och övervaka kontrollantens arbete via webbportalen, och instruktioner om hur certifieringen ska göras finns i Eco-Lighthouse certifieringshandbok. Detta ska garantera att kontrollanten är oberoende och professionell, i enlighet med Eco-Lighthouse licensieringskrav. Som anges i punkt 2 innefattar Eco-Lighthouse inte någon särskild årlig kontroll.

5.

Ackrediterings- eller licensieringskrav: Eco-Lighthouse har inrättat ett oberoende system för ”licensiering” av sina revisorer och kontrollanter. Kontrollanten godkänns, utbildas och övervakas av Eco-Lighthouse och arbetar för den kommun där organisationen är etablerad. Kontrollantens arbete övervakas noggrant av Eco-Lighthouse men han eller hon är i allmänhet inte ackrediterad enligt något standardiserat och erkänt ackrediteringssystem. Stiftelsen Eco-Lighthouse är ISO 9001-certifierad men uppfyller inte kraven på organ som utfärdar certifiering (ISO 17021). Eco-Lighthouse-kraven bör därför jämföras med det licensieringskrav som införs genom artikel 20 i Emas-förordningen. Den licensierade kontrollanten utses av kommunen. Det betyder att certifieringen utförs av tredje part, eftersom det är kopplingen till kommunerna som har den aktiva rollen. Detta system gör att man kan undvika ett komplicerat förfarande och hålla kostnaderna nere. Tillgången till lokala kontrollanter är en avgörande framgångsfaktor i Eco-Lighthouse-systemet. Det betyder att de (i huvudsak små och medelstora) företag som har få allvarliga miljöaspekter kan bli certifierade till en rimlig kostnad. De krav som Eco-Lighthouse ställer på kontrollantens kvalifikationer är inriktade på följande: — Eco-Lighthouse kontrollanter är utbildade för att ha god kännedom om det miljöledningssystem som de certifierar (Eco-Lighthouse) och dess system med kriterier. — Eco-Lighthouse kontrollanter är inte ackrediterade per sektor utan godkända för utbildning på grundval av generell kompetens inom områdena miljö, arbetsmiljö, kvalitetssäkring och/eller revision. Eco-Lighthouse är starkt beroende av att de kriterier som ska kontrolleras är exakta. Syftet är att hålla kostnaderna nere för företagen genom att öka antalet kontrollanter och minska behovet av resor. — På liknande sätt ersätts kunskaper om lagstiftning med hänvisningar till branschspecifika kriterier och en särskild vägledning för kontrollanten. — Kunskaper om tekniska aspekter inriktas på de viktigaste miljöområdena (transport, energi, avfall osv.). Eco-Lighthouse certifierar företag med grundläggande miljöpåverkan. För att kunna fullgöra dessa uppgifter ser Eco-Lighthouse till att kontrollanterna har följande kvalifikationer (A) och utbildning (B): A. Kvalifikationskrav för kontrollanter: — Kunskaper om miljöfrågor (energi, transporter, avfall, upphandlingar, utsläpp). — Revisionskvalifikationer och/eller yrkeserfarenhet. — Relevant arbetslivserfarenhet (miljörelaterad, arbetsmiljö, ISO 14001, Emas osv.). — Relevant yrkesbakgrund (vetenskapliga och miljörelaterade ämnen, arbetsmiljö, ISO 14001, Emas osv.). — Annan relevant yrkesbakgrund eller arbetslivserfarenhet. B. Utbildning av kontrollanten: När kontrollanten har antagits till utbildningen får personen individuell coachning av Eco-Lighthouse. Utbildningen omfattar följande: — Introduktion till Eco-Lighthouse. Kort historik om organisationen, dess nätverk och struktur. — De olika rollerna och deras ansvarsområden: konsult, kontrollant, kommunsamordnare, administration och Eco-Lighthouse-ansvarig person i företaget. — Om det finns en extern konsult tillgänglig: kort presentation av personen för att förklara praktiska aspekter på processen fram till certifiering, för att öka förståelsen. — Eco-Lighthouse webbportal inklusive miljöutredningen, certifieringsrapporten. — Den årliga klimat- och miljörapporten. — Eco-Lighthouse certifierings- och omcertifieringsprocess. — Revisionsteknik. Följande ytterligare åtgärder kommer att vidtas under 2017: — Undersökning. — Tidsbegränsat godkännande för verksamhet. — Extern observation av kontrollanter. Eco-Lighthouse har för avsikt att utöka sin dialog med ackrediteringsorganen i Norge och uppfylla deras standarder och krav, även om man inte går hela vägen med en faktisk ackreditering av kontrollanterna på grund av de kraftigt ökade kostnader som detta skulle innebära för företag som vill bli Eco-Lighthouse-certifierade.

Kommissionens slutsats

Bedömningen av Eco-Lighthouse-systemet bekräftade att det finns skillnader mellan Emas och Eco-Lighthouse metod (kriteriebaserad), omfattning (sektorer utan komplicerade miljöaspekter) och målgrupp (främst små och medelstora företag). Ackrediterings- och licensieringskraven avspeglar också dessa skillnader och även vissa särdrag i Eco-Lighthouse-systemet, såsom samarbetet med kommunerna och viljan att hålla nere certifieringskostnaderna.

Eco-Lighthouse strategi innebär att en kontrollant från tredje part utför certifieringen, vilket fungerar väl för systemets mål. Följande är de viktigaste skillnaderna jämfört med Emas-certifieringen:

—

Eco-Lighthouse certifieringsprocess är inriktad på att bedöma efterlevnaden av den uppsättning kriterier som utgör kärnan i Eco-Lighthouse-systemet, inklusive efterlevnad av de mest relevanta lagstadgade kraven. Det finns ingen sådan strukturerad strategi inom Emas, där granskaren måste bedöma att förordningens krav genomförs korrekt i det specifika fallet för varje organisation, vilket omfattar att identifiera de relevanta miljöaspekterna och efterlevnaden av lagstadgade krav.

—	Eco-Lighthouse-kontrollantens kompetens är inriktad på bedömningen av kriterierna. I Emas-systemet är kompetensen inriktad på en bredare kunskap om miljöaspekterna och en specifik kännedom om den berörda industrisektorn.

—

Eco-Lighthouse kontrollanter är utbildade och godkända av stiftelsen Eco-Lighthouse och deras arbete övervakas individuellt. Emas kontrollanter är ackrediterade eller licensierade och står under tillsyn av administrativa organ som har utsetts av regeringarna på grundval av kraven i Emas-förordningen och/eller ISO 17021.

—	Emas omfattar en årlig extern kontroll för att godkänna miljöredovisningen (vartannat år för små och medelstora företag, som utgör den allra största delen av Eco-Lighthouse organisation). Eco-Lighthouse-certifieringen görs vart tredje år, utan mellanliggande kontroller.

Eco-Lighthouse-systemet erbjuder med sina på förhand fastställda uppsättningar av kriterier, sitt fokus på små organisationer (få företag med mer än 250 anställda, inga företag inom tung industri) och sitt certifieringssystem som övervakas av stiftelsen Eco-Lighthouse och drivs av kommunerna, en effektiv och pragmatisk strategi för små och medelstora företag som vill bedöma och förbättra sina metoder rörande hälsa, miljö och säkerhet.

Eftersom kärnan i systemet är strukturerad kring uppsättningarna av kriterier är det dock inte ett krav att Eco-Lighthouse-kontrollanten har kompetens att upptäcka andra miljöproblem eller bristande efterlevnad som inte ingår i kriterierna. Avsaknaden av specifik sektorsbaserad eller juridisk kunskap kan dessutom förhindra kontrollanten att utföra särskilda kontroller på plats eller kontrollera tillförlitligheten i specifika tekniska uppgifter som har rättslig status. En sådan specifik analys kan vara nödvändig för att bedöma aspekter som går utöver branschkriterierna, framför allt ytterligare aspekter som har identifierats i enlighet med allmänt branschkriterium 1963 (44) och för att godkänna regelefterlevnaden.

Analysen visar att Eco-Lighthouse omfattar ett samstämmigt system för certifiering av tredje part som passar väl in i systemets struktur och egenskaper. Kraven på kompetens hos Eco-Lighthouse kontrollant stämmer dock inte helt och hållet överens med motsvarande Emas-krav.

Därför anser kommissionen att Eco-Lighthouse ackrediterings- och licensieringskrav delvis stämmer överens med motsvarande Emas-krav.

Slutsats

Eco-Lighthouse är ett väl organiserat, modernt och rättvist system som erbjuder många organisationer av olika storlekar och från olika sektorer en miljöcertifiering som granskas av en oberoende tredje part. Det bygger på en uppsättning generella och specifika kriterier som ska uppfyllas av den organisation som ansöker om certifiering. Denna struktur skiljer sig från Emas strategi, där det krävs en inledande kartläggning av de betydande miljöaspekter som är specifika för organisationen, som sedan ska ligga till grund för genomförandet av ledningssystemet.

De båda systemen har också olika målgrupper. Eco-Lighthouse har en tydlig inriktning på små och medelstora företag, medan Emas kan genomföras av organisationer i alla storlekar, även stora industriella sådana. När det gäller styrning drivs systemet av stiftelsen Eco-Lighthouse, som utformar kraven. Stiftelsen Eco-Lighthouse fungerar också som licensieringsorgan med ansvar för att utbilda och godkänna kontrollanter som är verksamma i de olika kommunerna. Styrningen av Emas baseras på en rättsakt (EU-förordning), omfattar organ som är utsedda av myndigheterna och kräver en kontroll av en ackrediterad eller licensierad kontrollant.

Som framhålls i detta dokument har båda systemen ett likartat övergripande mål (förbättra organisationers miljöprestanda), men med olika metoder. Kraven är inte identiska. Vissa delar av Eco-Lighthouse stämmer delvis överens med motsvarande Emas-krav, medan andra motsvarar kraven. Delar av Eco-Lighthouse som inte fullt ut motsvarar Emas-kraven kan inte erkännas som likvärdiga. Organisationer som vill ta steget upp till Emas kan emellertid använda detta dokument för att anpassa dessa delar innan de ansöker om registrering i Emas.

På grundval av denna bedömning erkänner kommissionen följande

—

Följande delar av Eco-Lighthouse anses stämma överens med motsvarande Emas-krav. Dessa delar kan därför anses vara likvärdiga med motsvarande Emas-krav: — Den högsta ledningens åtagande och engagemang. — Införandet av en miljöpolicy. — Fastställda mål och miljöprogram för att säkerställa ständig förbättring. — Organisatorisk struktur, utbildning och de anställdas delaktighet. — Dokumentationskrav. — Verksamhetsstyrning. — Beredskap och agerande vid nödlägen. — Kontroll, internrevision och korrigerande åtgärder. — Ledningens genomgång.

—	Följande delar av Eco-Lighthouse anses delvis stämma överens med motsvarande Emas-krav: — Införande av en miljöutredning – preliminär analys. — Säkerställa regelefterlevnad. — Kommunikation (intern och extern).

—	Eco-Lighthouse krav i fråga om ackreditering eller licensiering för certifieringsorgan stämmer delvis överens med motsvarande Emas-krav.

---

(1)  Förordning (EG) nr 1221/2009.

(2)  Artikel 45 i förordning (EG) nr 1221/2009.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(4)  Den höga nivå av regelefterlevnad som krävs bör tolkas mot bakgrund av artikel 4 i förordningen, där villkoren för att få en Emas-registrering anges. Enligt punkt 3 i den artikeln ska organisationer som har ett certifierat miljöledningssystem som är erkänt i enlighet med artikel 45 inte vara skyldiga att utföra de delar som har erkänts som likvärdiga med den förordningen. De delar som har erkänts som likvärdiga ska alltså kunna garantera samma funktion som motsvarande delar i Emas när det gäller införande av och registrering i Emas.

(5)  Se Eco-Lighthouse webbplats, http://eco-lighthouse.org/certification-scheme/

(6)  Engelska översättningar av kriterierna finns på http://eco-lighthouse.org/statistikk/ (allmänna branschkriterier plus några utvalda specifika kriterier som har översatts). De norska versionerna finns på http://www.miljofyrtarn.no/dette-er-miljøfyrtårn/bransjekriterier/9-miljt/miljt/55-bransjekriterier-gruppert

(7)  Denna redovisning ska inte förväxlas med Emas miljöredovisning, som anges i artiklarna 2 och 18 och i bilaga IV B till Emas-förordningen.

(8)  Kriteriet är följande: ”Företaget ska upprätta en miljöpolicy och arbetsmiljömål. Dessa måste dokumenteras i miljöledningssystemet eller i handlingsplanen för Eco-Lighthouse årliga klimat- och miljörapport.”

(9)  Skyldighet att upprätthålla intern kontroll: ”Skyldigheten att införa och genomföra interna kontroller ligger hos den ’person som är ansvarig’ för företaget. Med detta avses företagets ledning eller ägare. Den interna kontrollen måste utföras på alla nivåer i företaget, men huvudansvaret för att systemet införs (och bibehålls) ligger hos företagets högsta ledning. Av detta avsnitt framgår dock tydligt att den interna kontrollen måste införas och genomföras i samarbete med de anställda, arbetsmiljökommittén, säkerhetsombuden och/eller företrädarna för de anställda, om sådana finns.”

(10)  Den rättsliga grunden för kriteriet är förordningarna om systematiska arbetsmiljöåtgärder i företag (förordningar om intern kontroll), avsnitt 5.7.

(11)  Länk till lagstiftning: http://www.arbeidstilsynet.no/hms/internkontroll/ Läs mer: http://www.hse.gov.uk/

(12)  http://eco-lighthouse.org/statistikk/

(13)  För kontrollanten och organisationen i allmänhet.

(14)  www.regelhjelp.no

(15)  http://www.miljofyrtarn.no/dokumenter/bransjekrav/844-general-industry-criteria/fileOch http://www.miljofyrtarn.no/dokumenter/bransjekrav/866-guidance-to-the-general-industry-criteria/file

(16)  Statistik om hotell från Eco-Lighthouse: http://miljofyrtarn.no/dokumenter/bransjekrav/864-industry-criteria-hotel/file och om livsmedelsbutiker: http://miljofyrtarn.no/dokumenter/bransjekrav/863-industry-criteria-retail-grocery-store/file

(17)  http://eco-lighthouse.org/statistikk/

(18)  Eco-Lighthouse vägledning för de allmänna branschkriterierna, den 4 maj 2017 – kriterium 1963: ”En separat bedömning av andra miljöaspekter är tillräcklig, om företaget anser att det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder. Företaget får välja vilken metod de vill använda för att hantera dessa miljöaspekter, men detta kan beaktas i riskanalysen för den yttre miljön.”

(19)  Eco-Lighthouse-kontrollanterna är utbildade för att bedöma efterlevnaden av faktiska kriterier, inte göra en särskild bedömning av de olika miljöaspekterna.

(20)  Se även krav 4: Regelefterlevnad.

(21)  Det är särskilt relevant att lyfta fram dessa metodskillnader med hänsyn till artikel 4 i förordningen. Att ersätta Emas miljöutredning med Eco-Lighthouse miljöredovisning skulle inte fungera för att genomföra Emas.

(22)  I enlighet med Emas punkt A.2 i bilaga II.

(23)  Allmänt branschkriterium 1944: ”Företaget ska se till att det finns tillgång till en aktuell översikt över gällande lagar och förordningar som rör hälsa, miljö och säkerhet.”

(24)  http://www.regelhjelp.no/ och http://www.miljofyrtarn.no/dette-er-milj%C3 %B8fyrt%C3 %A5rn/bransjekriterier

(25)  Emas-förordningen, punkt B.2.2 i bilaga II.

(26)  http://www.regelhjelp.no/

(27)  Allmänt branschkriterium 1950: ”Företaget ska införa rutiner för att rapportera och hantera bristande efterlevnad.”

(28)  http://eco-lighthouse.org/statistikk/ – vägledningen för kriterierna finns i slutet av dokumentet.

(29)  http://eco-lighthouse.org/statistikk/ – vägledningen för kriterierna finns i slutet av dokumentet.

(30)  Allmänt branschkriterium 1933: ”Företaget ska identifiera andra betydande miljöaspekter på företaget och överväga att vidta eventuella nödvändiga åtgärder och/eller ta med dem i den årliga klimat- och miljörapporten och/eller övervaka dem via handlingsplanen.”

(31)  Observera att arbetsmiljökommittén (arbeidsmiljøutvalg) och Eco-Lighthouse-gruppen (miljøgruppe) är olika enheter. Arbetsmiljögruppen är obligatorisk enligt lag när det finns mer än 50 anställda. Det är inte obligatoriskt att ha en Eco-Lighthouse-grupp, men det rekommenderas av Eco-Lighthouse för organisationer som har mer än ett visst antal anställda. Det kan vara samma grupp, för att se till att organisationen är effektiv och att Eco-Lighthouse integreras i de befintliga ledningsstrukturerna.

(32)  Eco-Lighthouse certifieringshandbok 2016 – avsnitt 3.2.4 om inrättande och utnämning av en miljögrupp/projektgrupp.

(33)  http://miljofyrtarn.no/nyeverktoy och (exempel) http://www.miljofyrtarn.no/2015-11-18-23-56-21/avfall

(34)  https://rapportering.miljofyrtarn.no/Account/Login?ReturnUrl=%2F – kontakta Eco-Lighthouse för åtkomst.

(35)  http://www.regelhjelp.no/

(36)  https://www.dsb.no/. Länk till lovdata (brand, explosioner, farliga ämnen osv.): https://lovdata.no/dokument/NL/lov/2002-06-14-20#KAPITTEL_2

(37)  https://www.dsb.no/

(38)  Utdrag ur riktlinjerna för intern kontroll: ”Regelbunden granskning av arbetsmiljöåtgärder. I tillägg till de regelbundna uppföljningarna (dvs. säkerhetsinspektioner, personalmöten osv.) ska företaget minst en gång om året göra en mer omfattande granskning av arbetsmiljöåtgärderna och utvärdera om de fungerar i praktiken. Företaget ska ha en skriftligt dokumenterad rutin för granskningen. Granskningsresultatet ska vara lättillgängligt. Syftet är att sätta fingret på svaga punkter och brister och att åtgärda dem. Det är viktigt att hitta orsakerna och att se till att de inte återupprepas. Efter granskningen ska det fastställas konkreta mål för förbättringar, i tillägg till det övergripande målet.” Utdrag från www.arbeidstilsynet.no/binfil/download2.php?tid=77839 (pdf-version av vägledning och förordning om systematiskt arbetsmiljöarbete). Hela förordningen finns på http://www.arbeidstilsynet.no/fakta.html?tid=78950 och på engelska på http://www.arbeidstilsynet.no/artikkel.html?tid=78622

(39)  http://www.arbeidstilsynet.no/artikkel.html?tid=78622

(40)  Allmänt branschkriterium 7: Vid den första certifieringen ska företaget utarbeta en klimat- och miljörapport. Efter den första certifieringen ska den årliga klimat- och miljörapporten för hela det föregående kalenderåret upprättas och lämnas in till Eco-Lighthouse-portalen senast den 1 april. Den årliga klimat- och miljörapporten ska göras tillgänglig för allmänheten, kunder, leverantörer och samarbetspartner.

(41)  Bl.a. http://miljofyrtarn.no/nyeverktoy

(42)  Se del 7.

(43)  Eco-Lighthouse certifieringshandbok – certifieringsprocess: ”Alla kriterier kan inte kontrolleras lika grundligt, men kriterier som är märkta med ’D’ (dokumentation) måste dokumenteras. Miljöutredningar ska vara förtroendeingivande och uppfattas som grundliga och är därför den viktigaste grunden för att avgöra vad som ska kontrolleras. Kontrollanten ska avgöra vilka villkor som ska granskas ingående och vilka kriterier som kan kontrolleras genom stickprovskontroller. Om den konsult som utför miljöutredningen intygar att branschkriterierna är uppfyllda kan kontrollanten i princip lita på detta, förutsatt att inget tyder på motsatsen (dåligt utförd miljöutredning, otillförlitliga slutsatser, andra omständigheter)”.

(44)  Allmänt branschkriterium 1963: ”Företag ska identifiera andra betydande miljöaspekter på företaget och överväga att vidta eventuella nödvändiga åtgärder och/eller ta med dem i den årliga klimat- och miljörapporten och/eller övervaka dem via handlingsplanen.”