20.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/4


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/2303

av den 19 december 2016

om införande av en preliminär antidumpningstull beträffande import av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering med ursprung i Vitryssland

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 7, och

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Inledande

(1)

Den 31 mars 2016 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering med ursprung i republiken Vitryssland (nedan kallad Vitryssland eller det berörda landet) med stöd i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (2) (nedan kallad grundförordningen). Det berörda tillkännagivandet om inledande av förfarandet (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av en framställning som ingavs den 15 februari 2016 av European Steel Association (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för 44 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering. Inga andra tillverkare som gav uttryck åt invändningar eller åt en neutral inställning hade gett sig till känna.

(3)

I och med detta var de relevanta tröskelvärden som föreskrivs i artikel 5.4 i grundförordningen (4) uppfyllda redan vid den tidpunkt då ärendet inleddes. När en utredning inleds, är det inte nödvändigt att villkoren för talerätt är uppfyllda under hela undersökningen. Domstolen har bekräftat detta i fall där ett företag drar tillbaka sitt stöd för framställningen (5). Samma resonemang kan tillämpas analogt i en situation där produktdefinitionen förändras.

1.2   Berörda parter

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionstillverkare, den enda kända vitryska exporterande tillverkaren och de vitryska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.3   Tillverkare i det jämförbara landet

(6)

I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Sydafrika eller Förenta staterna som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. De berörda parterna hade möjlighet att lämna synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.4   Urval

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att besluta om att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.4.1   Urvalsförfarande avseende unionstillverkare

(8)

I sitt tillkännagivande uppgav kommissionen att ett preliminärt urval av unionstillverkare gjorts på grundval av den undersökta produktens produktions- och försäljningsvolym och tillverkningens geografiska placering. Fem unionstillverkare ingick i urvalet. De utvalda unionstillverkarna stod för 22,4 % av den sammanlagda produktionen i unionen och 24,4 % av unionens sammanlagda försäljning av den berörda produkten. Företagen finns i Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Spanien och omfattar en stor geografisk bredd. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Därför drogs slutsatsen att urvalet är representativt för unionsindustrin.

1.4.2   Urvalsförfarande avseende icke-närstående importörer

(9)

För att avgöra om ett urvalsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Sex icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre av dessa, baserat på den största importvolymen till unionen. De tre företagen i urvalet stod för 80 % av den icke-närstående importen av den berörda produkten med ursprung i Vitryssland. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd med alla kända berörda importörer om urvalet. Inga synpunkter inkom.

1.5   Svar på frågeformuläret

(11)

Kommissionen översände frågeformulär till de fem unionstillverkarna i urvalet, de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det berörda landet, en tillverkare i Förenta staterna som valts ut som jämförbart land, vilket framgår av förklaringen i skäl 32, tre utvalda importörer, åtta kända användare vid tidpunkten för inledningen av undersökningen och ytterligare en användare som gav sig till känna i ett mycket sent skede av förfarandet.

(12)

Svar på frågeformuläret inkom från fem EU-tillverkare i urvalet, en samarbetsvillig exporterande tillverkare i det berörda landet, en tillverkare i Förenta staterna (nedan kallat det jämförbara landet) och två icke-närstående importörer.

1.6   Kontrollbesök

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

a)

Unionstillverkare

Celsa Huta Ostrowiec sp. z.o.o., Ostrowiec Swietokrzyski, Polen

Feralpi Sideruglica SpA, Lonato del Garda, Italien

Riva Acier SA, Gargenville, Frankrike

Vissa makroekonomiska uppgifter kontrollerades också i den klagandes lokaler, Bryssel, Belgien

b)

Exporterande tillverkare i Vitryssland

Öppet aktiebolag ”Byelorussian Steel Works – Management Company of ’Byelorussian Metallurgical Company’ Holding”, Vitryssland (”BMZ”)

c)

Handlare som står de exporterande tillverkarna nära

Bel Kap Steel LLC, Miami (Florida), Förenta staterna

BMZ Polska Sp. z.o.o., Katowice, Polen

UAB ”Prekybos namai BMZ-Baltija”, Šiauliai, Litauen

d)

Tillverkare i ett jämförbart land

Commercial Metals Company, Dallas (Texas), Förenta staterna

1.7   Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(14)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från den 1 januari 2015 till den 31 december 2015 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 fram till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(15)

Den berörda produkten är vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering, av järn eller olegerat stål, smidda, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade, även vridna efter valsningen men inte vidare bearbetade samt med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen, med ursprung i Vitryssland, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7214 10 00, ex 7214 20 00, ex 7214 30 00, ex 7214 91 10, ex 7214 91 90, ex 7214 99 10, ex 7214 99 71, ex 7214 99 79 och ex 7214 99 95 (nedan kallad den berörda produkten). Järn med hög utmattningshållfasthet eller vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering ingår inte.

2.2   Likadan produkt

(16)

Undersökningen visade att den berörda produkten och den produkt som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Förenta staterna, samt den produkt som tillverkades av unionsindustrin och såldes på unionsmarknaden, har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och användningar. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.3   Invändningar gällande produktdefinitionen

(17)

Den vitryska exporterande tillverkaren framhöll en förment inkonsekvens i beskrivningen av produktdefinitionen mellan framställningen (avseende två KN-nummer) och tillkännagivandet om inledande (avseende nio KN-nummer). Det hävdades att skadebedömningen i framställningen inte avser samma produktdefinition som i den talan som senare väcktes. Det konstaterades också att företaget endast exporterade under de två KN-nummer som nämns i framställningen.

(18)

I framställningen nämns två KN-nummer i produktbeskrivningen medan tillkännagivandet om inledande innehöll nio nummer. Kommissionen noterar att KN-numren i tillkännagivandet om inledande endast uppges i informationssyfte, vilket tydligt anges. Den noterar vidare att undersökningen inleddes på grundval av den beskrivning av den berörda produkten som lämnades i framställningen, som i allt väsentligt omfattar nio KN-nummer oavsett referens. Därför hade de ytterligare KN-numren ingen inverkan på uppgifterna i klagomålet. Denna invändning om påstådd inkonsekvens i produktbeskrivningen avslogs.

3.   DUMPNING

3.1   Allmänna anmärkningar

(19)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen anses Vitryssland inte vara ett land med marknadsekonomi. Därför fastställdes normalvärdet för vitrysk export till unionen på grundval av uppgifter som erhållits från en tillverkare i ett tredjeland med marknadsekonomi.

(20)

Under undersökningsperioden uppgick importen från Vitryssland till totalt omkring 488 000 ton med en marknadsandel på omkring 5 %. De medlemsstater som importerar mest är Tyskland, Litauen, Polen och Nederländerna. Den enda kända vitryska tillverkaren samarbetade och besvarade frågeformuläret. Denna tillverkare sålde den berörda produkten till unionen, antingen direkt eller genom närstående handlare i unionen och Förenta staterna.

3.2   Normalvärde

3.2.1   Jämförbart land

(21)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade normalvärdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. För detta ändamål måste ett tredjeland med marknadsekonomi utses (nedan kallat det jämförbara landet).

(22)

Såsom nämns i skäl 6 i tillkännagivandet om inledande upplyste kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Sydafrika eller Förenta staterna som tredjeland med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet.

(23)

Synpunkter på förslaget till jämförbart land mottogs från den enda vitryska exporterande tillverkaren. Parten invände att Sydafrika eller Förenta staterna inte var ett lämpligt val som jämförbart land, bland annat därför att produktionskapaciteten, den faktiska produktionen och produktionsprocessen i Sydafrika och Förenta staterna var annorlunda jämfört med den vitryska tillverkaren. Samma part invände dessutom att de inhemska tillverkare i Sydafrika och Förenta staterna som utpekades av klagandena var direkt knutna till unionstillverkarna. De objektiva uppgifter som samlats in från sådana tillverkare i dessa länder kan därför ifrågasättas. Enligt denna part vore Ryssland det mest lämpliga valet av jämförbart land, eftersom den ryska armeringsjärnsbranschen har en utvecklingsnivå som liknar den i Vitryssland, produktionsprocesser som också bygger på metallskrot, och stålstänger som är likvärdiga i fråga om kvalitet och tekniska specifikationer. Kommissionen noterade dock att denna part inte lade fram någon bevisning som stöder att tillverkarna i Sydafrika eller Förenta staterna inte använder metallskrot för att tillverka den berörda produkten eller att råmaterialet i deras kostnadsstruktur inte utgjorde 60–70 % av produktionskostnaden. Ändå undersökte kommissionen om Sydafrika och Förenta staterna (liksom Brasilien) var lämpliga som jämförbara länder. Resultaten av dessa analyser återfinns i skälen 28–34.

(24)

I syfte att välja ut ett tredjeland med marknadsekonomi, kontaktade kommissionen alla kända tillverkare inte bara i Sydafrika och Förenta staterna, utan också i Turkiet, Ukraina, Ryssland, Bosnien och Hercegovina, Mexiko, Sydkorea, Dominikanska republiken, Norge och Schweiz. Kommissionen begärde in upplysningar om deras inhemska marknad och den typ av produkt som tillverkas, produktionskapacitet, total produktion och inhemsk försäljning, beskrivning av produktionsprocessen, typen av använt råmaterial, andelen råmaterial, energi- och arbetskraftskostander som andel av de totala tillverkningskostnaderna för den berörda produkten och slutligen om deras vilja att samarbeta i undersökningen.

(25)

Dessutom kontaktades myndigheterna i de ovan nämnda tredjeländerna.

(26)

De ryska myndigheterna upplyste kommissionen om att ingen av de kända ryska tillverkarna eller deras intresseorganisationer visat intresse för den aktuella undersökningen. I avsaknad av samarbete från ryska tillverkare kunde Ryssland inte användas som jämförbart land.

(27)

Endast tre tillverkare besvarade den ursprungliga förfrågan. De var verksamma i Brasilien, Sydafrika och Förenta staterna. Den sydafrikanska och den amerikanska tillverkaren stod några av de klagande nära. Den brasilianska tillverkaren ingick i en företagsgrupp som hade produktionsanläggningar i olika länder, däribland Förenta staterna, Mexiko och Dominikanska republiken. Denna tillverkare stod inte klagandena nära.

(28)

De tre svaren granskades i samband med framställningen och de synpunkter som inkommit. Det konstaterades att den inhemska marknaden i Sydafrika är relativt liten – endast omkring 435 000 ton – den sydafrikanska tillverkarens produktionskapacitet är omkring 10 % av den vitryska tillverkarens och den viktigaste råvara som används är järnmalm, medan den vitryska exporterande tillverkaren använder metallskrot. Kommissionen beslöt därför att bortse från Sydafrika som ett möjligt jämförbart land.

(29)

Brasiliens inhemska förbrukning uppgår till omkring 3,5 miljoner ton och importen (varav omkring 95 % med ursprung i Turkiet), med dess värdetull på 12 %, motsvarar omkring 5,5 % av den brasilianska förbrukningen. Den tillverkningsprocess som tillämpas av den tillverkare som erbjuder sig att samarbeta använder metallskrot och tackjärn, medan den vitryska exporterande tillverkaren främst använder sig av metallskrot, och den samarbetande tillverkarens produktionsvolym uppgår till omkring 50 % av den vitryska tillverkarens.

(30)

Förenta staternas inhemska förbrukning uppgick till omkring 7,7 miljoner ton. Det fanns minst åtta inhemska tillverkare. Importbegränsningar var i kraft (6) men ändå utgjorde importen ungefär 23 % av den totala förbrukningen, främst från Turkiet och Japan. Den amerikanska tillverkaren tillämpade en liknande tillverkningsprocess som den vitryska tillverkaren. Dess produktionsvolym var omkring 52 % av den vitryska tillverkarens.

(31)

På grundval av denna analys ansåg kommissionen att marknadssituationen i Brasilien och Förenta staterna är tillräckligt konkurrenskraftig. Kommissionen beslöt därför att välja Brasilien och Förenta staterna som möjliga jämförbara länder.

(32)

Frågeformulären till jämförbart land översändes till de två ovannämnda samarbetsvilliga tillverkarna. Efter att ha mottagit frågeformuläret för jämförbart land informerade den brasilianska tillverkaren kommissionen om sitt beslut att dra tillbaka sitt samarbete i undersökningen. Kommissionen mottog ett tillämpligt svar från den amerikanska tillverkaren.

(33)

Kommissionen konstaterade att den samarbetsvilliga Förenta staterna-tillverkaren stod en av de klagande nära, vilket hävdats av den exporterande tillverkaren i Vitryssland. Även om en tillverkare i ett jämförbart land står en unionstillverkare nära, innebär en sådan koppling ändå inte att fastställandet av normalvärdet vederläggs eller påverkas (7).

(34)

Kommissionen drog i detta skede av förfarandet slutsatsen att Förenta staterna är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

3.2.2   Normalvärde (jämförbart land)

(35)

Uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet användes som grundval för fastställandet av normalvärdet, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(36)

Först undersökte kommissionen om den sammanlagda försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder i Förenta staterna var representativ, enligt artikel 2.2 i grundförordningen. För detta ändamål jämfördes den sammanlagda försäljningsvolymen med den sammanlagda volymen av den berörda produkt som exporterats av den vitryska exporterande tillverkaren till unionen. På grundval av detta konstaterade kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder på den amerikanska marknaden.

(37)

Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på hemmamarknaden av tillverkaren i det jämförbara landet och som var identiska eller direkt jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av den vitryska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen jämförde på grundval av produkttyp försäljningsvolymen i Förenta staterna med den vitryska exporterande tillverkarens export till unionen. Denna jämförelse visade att alla produkttyper hade sålts i representativa mängder i Förenta staterna.

(38)

Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta genomfördes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på den inhemska marknaden under undersökningsperioden. Försäljningstransaktionerna ansågs vara lönsamma när enhetspriset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden. Därför fastställdes tillverkningskostnaden för varje produkttyp som framställs av den amerikanska tillverkaren under undersökningsperioden.

(39)

Om försäljningsvolymen för en produkttyp, som såldes till ett nettopris motsvarande minst den beräknade tillverkningskostnaden, utgjorde mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen och om det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning av den typen under undersökningsperioden. För alla produkttyper som säljs av tillverkaren i det jämförbara landet motsvarade volymen lönsam försäljning av en viss produkttyp 80 % eller mer av den totala försäljningsvolymen för produkttypen.

(40)

Alla produkttyper som exporterades från Vitryssland till unionen såldes också i Förenta staterna. Därför fanns det ingen anledning att konstruera normalvärdet för några produkttyper som exporterades.

3.3   Exportpris

(41)

Den vitryska exporterande tillverkaren exporterade till unionen antingen genom närstående handlare i Österrike, Litauen, Polen, Tyskland och Förenta staterna eller sålde direkt till de första oberoende kunderna. Såsom framgår av skäl 13 kontrollerades de tre viktigaste närstående handlarna på plats.

(42)

För direktförsäljningarna från den exporterande tillverkaren till de första oberoende kunderna fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(43)

För försäljningen genom närstående företag som fungerade som importörer, fastställdes exportpriset på grundval av artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet såväl försäljningskostnader som allmänna och administrativa kostnader (från omkring 1 % till 2,5 %), samt en skälig vinstmarginal för de näringsidkare som medverkar i försäljningen (under 1 %).

3.4   Jämförelse

(44)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för den exporterande tillverkaren i urvalet på grundval av priset fritt fabrik.

(45)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(46)

När det gäller exportpriserna för de exporterande tillverkarna, gjordes justeringar för transport-, försäkrings- och hanteringskostnader (från omkring 4 % till 7,5 %, beroende på den närstående handlaren i fråga eller den exporterande tillverkaren), kreditkostnader och bankavgifter (mellan 0 och 1,5 %, beroende på den berörda närstående handlaren eller den exporterande tillverkaren), vilket motsvarar totalt omkring 8 % av försäljningsvärdet. När det gäller priserna på hemmamarknaden för tillverkaren i det jämförbara landet, gjordes justeringar för inhemska transportkostnader och hantering (i genomsnitt 5,3 % av försäljningsvärdet) samt kreditkostnader (med en årlig tillväxttakt på 1,15 %).

(47)

Jämförelsen gjordes för 100 % av de produkttyper som exporterades och såldes i unionen av den vitryska exporterande tillverkaren och dess närstående handlare.

(48)

Vid ett möte den 14 oktober 2016 invände representanter för den vitryska exporterande tillverkaren att normalvärdet borde justeras för att återspegla de genomsnittliga priserna för inköp av skrot och dess förbrukningskvot i tillverkningen av den berörda produkten i Vitryssland.

(49)

Kommissionen vill för det första understryka att normalvärdet inte var konstruerat, utan enbart grundade sig på försäljningen, så att en sådan justering utesluts när normalvärdet fastställs.

(50)

För det andra förstår kommissionen att detta företag kan ha velat ifrågasätta om jämförelsen är rättvis och har därför analyserat invändningen enligt artikel 2.10 k. Undersökningen visade att den vitryska exporterande tillverkaren köpte skrot från lokala leverantörer eller från ryska leverantörer.

(51)

Kommissionen noterar att eftersom Vitryssland är ett land utan marknadsekonomi, anses priser och kostnader där vara snedvridna. Om justeringar utifrån vitryska priser och kostnader samt den resulterande förbrukningskvoten beviljades, skulle det med andra ord innebära att de snedvridna vitryska priserna användes. Kommissionen avvisade därför denna begäran i detta avseende. Även om kommissionen vore tvungen att påvisa faktisk snedvridning av vitryska priser, konstaterar kommissionen att framställningen visar att sådan snedvridning föreligger, och den vitryska exportören har inte lagt fram hållbara bevis för att motbevisa kommissionens konstaterande.

(52)

Med beaktande av det skrot som importerats från Ryssland konstaterade kommissionen i samband med undersökningen att råmaterialpriset i Förenta staterna och Ryssland ligger på ungefär samma nivå (8). Dessutom visade undersökningen att den amerikanska skrotförbrukningen ligger på ungefär den nivå som den vitryska exporterande tillverkaren uppgett, nämligen 60–70 %. Därför drar kommissionen preliminärt slutsatsen att inköpspriset för skrot i Förenta staterna inte påverkade prisernas jämförbarhet. Invändningen avvisas preliminärt.

3.5   Dumpningsmarginaler

(53)

För den samarbetande tillverkaren i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten (se skäl 47), i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, 58,4 %.

(54)

Samarbetsviljan är stark, eftersom importen från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren utgjorde helheten av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen därför att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till en nivå motsvarande den högsta dumpningsmarginal som fastställts för en samarbetsvillig tillverkare.

(55)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal

Det öppna aktiebolaget ”Byelorussian Steel Works – Management Company of ’Byelorussian Metallurgical Company’ Holding”, Vitryssland

58,4 %

Alla övriga företag

58,4 %

4.   UNIONSINDUSTRIN

4.1   Definition av EU-industrin och EU-tillverkningen

(56)

Den likadana produkten tillverkades av 31 unionstillverkare. Dessa anses utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer hädanefter att kallas unionsindustrin.

(57)

All tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information som lämnats i klagomålet, uppgifter som inhämtats från unionstillverkarna och deras sammanslutning före och efter inledandet av undersökningen samt svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet, användes för att fastställa unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden.

(58)

På grundval av detta beräknades unionens totala produktion till omkring 12,7 miljoner ton under undersökningsperioden. I denna uppgift ingår produktionen från samtliga unionstillverkare, oavsett om de ingick i urvalet eller ej, beräknat på grundval av verifierade uppgifter som tillhandahållits av klaganden.

(59)

Som framgår av skäl 8 ingick fem unionstillverkare i urvalet, vilka svarade för 22,4 % av unionens uppskattade sammanlagda tillverkning av den likadana produkten. I detta sammanhang bör det beaktas att unionens tillverkning av den berörda produkten är mycket fragmenterad, vilket framgår av det stora antalet unionstillverkare som nämns i skäl 56 och därför är urvalet av de fem tillverkarna representativt för unionsindustrin.

5.   SKADA

5.1   Inledande anmärkning

(60)

Den vitryska exporterande tillverkaren invände att det inte fanns tillräcklig bevisning för skada i framställningen som därför inte borde ha godtagits. Argumentet vilar framför allt på en felaktig presentation i framställningen om de påstått artificiellt låga upphandlingskostnaderna för skrot som den berörda exporterande tillverkaren drar nytta av. Den vitryska tillverkaren invände att en sådan missuppfattning gjorde framställningen ogiltig i dess helhet.

(61)

Som framgår av skäl 19 är Vitryssland inte en marknadsekonomi och därför fastställdes normalvärdet på grundval av metoden för jämförbart land. Därför var det inte nödvändigt att fastställa huruvida skrot upphandlades till onormalt låga priser av den vitryska tillverkaren. Kommissionen kan inte se att denna invändning har substans eller relevans och heller inte relevans för fastställandet av skada för EU-industrin.

5.2   Förbrukning i unionen

(62)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins totala försäljningsvolym på unionsmarknaden och den totala importen. Förbrukningen i unionen sjönk mellan 2012 och 2013, men återgick under 2014 till 2012 års nivå och ökade ytterligare något under undersökningsperioden. Förbrukningen i unionen ökade totalt med 3 % under skadeundersökningsperioden.

 

2012

2013

2014

UP

Förbrukning (i ton)

9 465 588

8 783 290

9 445 867

9 704 309

Index (2012 = 100)

100

93

100

103

Källa: Eurostat, framställning och svar på frågeformulär.

5.3   Import till unionen från det berörda landet

5.3.1   Den berörda importens volym och marknadsandel

(63)

Under skadeundersökningsperioden hade importen till unionen från Vitryssland utvecklats enligt följande i fråga om volym och marknadsandel:

 

2012

2013

2014

UP

Volym (i ton)

173 664

155 012

260 774

488 759

Index (2012 = 100)

100

89

150

281

Marknadsandel av förbrukningen i EU (i %)

1,8

1,8

2,8

5,0

Index (2012 = 100)

100

96

150

275

Källa: Eurostat, framställning och svar på frågeformulär.

(64)

Importvolymerna från Vitryssland nästan tredubblades under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Vitryssland ökade också under skadeundersökningsperioden, från 1,8 % 2012 till 5 % under undersökningsperioden.

5.3.2   Importpriser och prisunderskridande

(65)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset för importen från Vitryssland:

 

2012

2013

2014

UP

Genomsnittligt pris (i euro/ton)

500

467

441

376

Index (2012 = 100)

100

93

88

75

Källa: Eurostat.

(66)

De genomsnittliga priserna för importen från Vitryssland sjönk under skadeundersökningsperioden, efter en nedgång i världsmarknadspriserna för skrot, som används som råvara både i Vitryssland och i unionen. Den tjugofemprocentiga minskningen av priserna på vitrysk export till EU var kraftigare än minskningen av de utvalda unionstillverkarnas priser och andra stora exportörers genomsnittliga priser för den berörda produkten till unionen under samma period. Därför var priserna på import från Vitryssland lägre under undersökningsperioden än unionstillverkarnas priser och de genomsnittliga importpriserna från något av de övriga stora tredjeländerna på marknaden.

(67)

I syfte att fastställa om det förelåg prisunderskridande under undersökningsperioden, och i så fall i vilken utsträckning, gjordes en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp till icke-närstående kunder på unionsmarknaden som unionstillverkarna i urvalet tog ut, justerade till nivån fritt fabrik genom avdrag för faktiska leveranskostnader (0,5–5 %), provisioner (0–1,5 %), rabatter (0,9–2,3 %) och kreditkostnader (0,2–0,5 %), och de motsvarande vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp för den dumpade importen från den vitryska tillverkaren i urvalet till första oberoende kund på unionsmarknaden, fastställd till cif-nivå.

(68)

Resultatet av jämförelsen, uttryckt i procent av omsättningen under undersökningsperioden för unionstillverkarna i urvalet, visade att underskridandemarginalen var 4,5 %. De lägre priserna på den dumpade importen jämfört med unionspriserna förklarar den markanta ökningen av importvolymen från Vitryssland och av marknadsandelen för importen från Vitryssland från och med 2014.

(69)

Den vitryska exporterande tillverkaren lämnade in vissa handlingar för jämförelse av de polska och vitryska tillverkarnas försäljningspriser i syfte att invända att de vitryska priserna faktiskt var högre under undersökningsperioden än unionstillverkarnas priser. I detta sammanhang erinras om att beräkningen av prisunderskridandet och de mikroekonomiska prisindikatorerna grundar sig på uppgifter som samlats in från unionstillverkarna i urvalet, medan de uppgifter som lämnades in av det vitryska företaget avsåg polska tillverkare som inte ingick i urvalet. Därför påverkar de inlämnade uppgifterna inte kommissionens undersökningsresultat rörande prisunderskridande och de mikroekonomiska indikatorernas trender under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av skäl 83. Vidare rör det sig om sammanställda uppgifter för samtliga företag i urvalet och alla deras försäljningstransaktioner med icke-närstående parter, vilka beaktas vid fastställandet av prisunderskridandet och de mikroekonomiska indikatorernas tendenser. Kommissionen bekräftar dock att Vitryssland under undersökningsperioden underskred priserna för varje enskild unionstillverkare i urvalet.

5.4   Unionsindustrins ekonomiska situation

5.4.1   Inledande anmärkningar

(70)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den inverkan som den dumpade importen från Vitryssland hade på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(71)

Som nämnts i skäl 59 användes ett urvalsförfarande för undersökningen av den eventuella skada som unionsindustrin lidit.

(72)

För skadeanalysen skiljde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. I detta avseende bedömdes unionsindustrins ekonomiska situation på grundval av a) makroekonomiska indikatorer, dvs. indikatorer som tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt, sysselsättning, produktivitet, den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtningen från tidigare dumpning, för vilka uppgifter inhämtades för hela unionsindustrin och på grundval av b) mikroekonomiska indikatorer som genomsnittliga priser per enhet, kostnad per enhet, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga, lager- och arbetskraftskostnader, för vilka uppgifter inhämtades för unionstillverkare som ingick i urvalet.

(73)

All tillgänglig information om unionsindustrin, inbegripet information som lämnats i framställningen, uppgifter som inhämtats från unionstillverkarna före och efter inledandet av undersökningen samt svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet, användes för att fastställa de makroekonomiska indikatorerna och, i synnerhet, uppgifterna gällande de unionstillverkare som inte ingick i urvalet.

(74)

De mikroekonomiska indikatorerna fastställdes på grundval av information som unionstillverkare i urvalet lämnat i sina svar på frågeformuläret.

5.4.2   Makroekonomiska indikatorer

a)   Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(75)

Trenderna för unionens tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

 

2012

2013

2014

UP

Tillverkningsvolym (i ton)

13 387 728

12 563 163

13 255 746

12 689 981

Index (2012 = 100)

100

94

99

95

Tillverkningskapacitet (i ton)

18 848 442

19 038 334

19 168 491

18 897 474

Index (2012 = 100)

100

101

102

100

Kapacitetsutnyttjande (i %)

71

66

69

67

Index (2012 = 100)

100

93

97

95

Källa: Eurostat, framställning och svar på frågeformulär.

(76)

Totalt sett minskade produktionsvolymen i unionen med 5 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionskapaciteten förblev oförändrad under samma period, ledde produktionsminskningen till en fyraprocentig minskning av kapacitetsutnyttjandet, från 71 % under 2012 till 67 % under undersökningsperioden.

b)   Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

(77)

Unionstillverkarnas försäljning omfattade en liten andel försäljning till närstående företag. Denna försäljning till närstående företag utgjorde under hela skadeundersökningsperioden omkring 10 % av förbrukningen i unionen. Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt bedömdes därför separat i fråga om försäljningen till närstående parter och den fria marknaden. Med beaktande av försäljningen till närstående parter kan det bekräftas att den är riktad till närstående användare och inte till de närstående handelsföretagen. Därför räknas den inte dubbelt vid beräkningen av den totala förbrukningen i unionen.

(78)

Trenderna när det gäller försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt utvecklades enligt följande under skadeundersökningsperioden:

 

2012

2013

2014

UP

Försäljningsvolym icke-närstående (i ton)

7 734 058

7 189 883

7 192 146

7 237 285

Index (2012 = 100)

100

93

93

94

Marknadsandel för försäljning till icke-närstående parter (i %)

82

82

76

75

Index (2012 = 100)

100

100

93

91

Försäljningsvolym närstående försäljning (i ton)

888 325

735 632

1 091 819

1 012 318

Index (2012 = 100)

100

83

123

114

Marknadsandel för försäljning till närstående parter (i %)

9

8

12

10

Index (2012 = 100)

100

89

123

111

Källa: Eurostat, framställning och svar på frågeformulär.

(79)

Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglas i den sjuprocentiga minskningen av marknadsandelen mellan 2012 och undersökningsperioden. Detta inträffade trots en ökning av förbrukningen på unionsmarknaden under samma period. En snabb minskning av försäljningsvolymer ägde rum mellan 2012 och 2013, då försäljningstrenden exakt följde förbrukningstrenden, samtidigt som unionsindustrin kunde bibehålla sin marknadsandel. Under perioden mellan 2013 och undersökningsperioden förändrades dock situationen fullständigt. Unionsmarknaden växte med 10 % under denna period, medan unionsindustrin samtidigt förlorade sju procentenheter av sin marknadsandel. Samtidigt ökade den vitryska importvolymen och marknadsandelen snabbt. Detta visar att unionsindustrin inte kunnat dra fördel av den ökade förbrukningen i unionen på grund av att dumpad import fått en ökad marknadsandel.

c)   Sysselsättning och produktivitet

(80)

Som en konsekvens av sjunkande produktion och försäljning kunde sjunkande sysselsättningsnivåer med 2 % konstateras inom unionsindustrin mellan 2012 och undersökningsperioden. Denna sysselsättningsminskning ledde dock inte till ökad produktivitetet, mätt som produktion per anställd och år, eftersom förlusten av produktionsvolym var större än sysselsättningsminskningen under skadeundersökningsperioden.

 

2012

2013

2014

UP

Antal anställda

5 363

5 133

5 282

5 239

Index (2012 = 100)

100

96

98

98

Produktivitet (ton per anställd)

2 496

2 447

2 510

2 422

Index (2012 = 100)

100

98

101

97

Källa: Framställningen och svar på frågeformuläret.

d)   Den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(81)

Dumpningsmarginalen för den vitryska exporterande tillverkaren var betydande (se skäl 55). Med hänsyn till volymen, marknadsandelen och priserna när det gäller den dumpade import från Vitryssland som diskuteras ovan kan verkningarna för unionsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbara.

(82)

Eftersom inga uppgifter om den dumpade importen av den berörda produkten sammanställts tidigare, återhämtar sig unionsindustrin inte från någon tidigare dumpning av den berörda produkten.

5.4.3   Mikroekonomiska indikatorer

a)   Genomsnittligt försäljningspris per enhet på unionsmarknaden och tillverkningskostnad per enhet

(83)

De utvalda unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder pressades under den första delen av skadeundersökningsperioden (2012–2013) till följd av momskarusellerna (se skälen 106–111). I den andra delen av skadeundersökningsperioden (undersökningsperioden 2014) sjönk de på grund av den dumpade importen från Vitryssland. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna i unionen med 22 % mellan 2012 och undersökningsperioden. Prisminskningen återspeglar en generellt sjunkande trend för råmaterialpriser i hela världen. På grund av det fortsatta pristrycket till följd av den dumpade importen från Vitryssland, där prissänkningen var så låg att den inte enbart återspeglade råmaterialkostnaden, kunde unionstillverkarna inte höja priser som pressats till följd av momskarusellerna till normala och icke-snedvridna nivåer, samtidigt som de drog nytta av de minskade kostnaderna för det viktigaste råmaterialet, utan var tvungna att hålla lägre priser än under normala konkurrensförhållanden.

(84)

Under skadeundersökningsperioden minskade kostnaderna för unionsindustrin med 20 %, vilket var lägre än prisnedgången. Detta förklaras av högre energi- och arbetskostnader. Till följd av detta försämrades unionsindustrins lönsamhet under skadeundersökningsperioden.

 

2012

2013

2014

UP

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen till icke-närstående kunder (euro/ton)

493

459

436

383

Index (2012 = 100)

100

93

88

78

Tillverkningskostnad per enhet sålda varor (euro per ton)

487

466

441

391

Index (2012 = 100)

100

96

91

80

Källa: Svar i frågeformuläret.

b)   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(85)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionstillverkarnas kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga på följande sätt:

 

2012

2013

2014

UP

Lönsamhet för försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)

1,3

– 1,6

– 1,2

– 2,1

Kassaflöde (euro)

35 355 861

15 439 631

17 308 800

5 869 113

Index (2012 = 100)

100

44

49

17

Investeringar (euro)

29 266 937

23 168 567

21 554 327

20 818 669

Index (2012 = 100)

100

79

74

71

Räntabilitet (i %)

0,7

– 2,6

– 2,5

– 3,2

Källa: Svar i frågeformuläret.

(86)

Lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet uttrycks som nettovinst före skatt för försäljningen av den likadana produkten till kunder i unionen, som försäljningens procentandel av omsättningen. Unionstillverkarna i urvalet var lönsamma 2012, men började gå med förlust från och med 2013. Dessutom nådde lönsamheten sin lägsta nivå under undersökningsperioden, vilket sammanfaller med de största importvolymerna från Vitryssland och den lägsta prisnivån under hela skadeundersökningsperioden.

(87)

Kassaflödet, som är industrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet, förblev positivt under hela skadeundersökningsperioden, även om det reellt försvagades under samma period.

(88)

Unionstillverkarna kunde fortfarande genomföra investeringar under hela skadeundersökningsperioden, men lönsamhetens och kassaflödets utveckling påverkade också investeringarna, som minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden. Också räntabiliteten var stadigt negativ från och med 2013, helt i enlighet med den negativa lönsamhetstendensen.

(89)

Mot denna bakgrund kan man dra slutsatsen att det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet var negativt under undersökningsperioden.

c)   Lager

(90)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet sjönk med 25 % under skadeundersökningsperioden. Lagrens andel av tillverkningsvolymen förblev stabil under skadeundersökningsperioden (från 1 till 1,5 %) – lagernivån följer en sjunkande trend i produktionsvolymen.

 

2012

2013

2014

UP

Utgående lager (i ton)

184 632

161 698

188 050

138 491

Index (2012 = 100)

100

88

102

75

Källa: Svar i frågeformuläret.

d)   Arbetskraftskostnader

(91)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för unionstillverkarna i urvalet ökade endast en aning under skadeundersökningsperioden. Arbetskraftskostnaderna utgjorde mindre än 10 % av de totala produktionskostnaderna. Arbetskraftskostnaderna är därmed inte en tungt vägande faktor i produktionskostnadsutvecklingen.

 

2012

2013

2014

UP

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

47 109

47 468

49 305

49 541

Index (2012 = 100)

100

101

105

105

Källa: Svar i frågeformuläret.

5.5   Slutsats om skada

(92)

Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunnat dra nytta av den ökade förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Tvärtom drabbades unionsindustrin av en sexprocentig nedgång i försäljningsvolymen under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel minskade med 6 procentenheter (jämfört med en treprocentig ökning av den totala förbrukningen). Dessa trender framgår tydligare när perioden mellan 2013 och undersökningsperioden beaktas, under vilken importvolymen från Vitryssland steg snabbt och landets marknadsandel dessutom ökade. Under samma period förlorade unionsindustrin 7 procentenheter av sin marknadsandel, samtidigt som förbrukningen ökade (+ 10 %). EU-industrin drabbades alltså av en femprocentig minskning av produktionen under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde att kapacitetsutnyttjandet sjönk från 71 till 67 %.

(93)

På grund av ökad illojal konkurrens till följd av dumpad import tvingades unionsindustrin sänka sina priser med genomsnittligen 22 % under skadeundersökningsperioden, vilket resulterade i en nedgång från en vinst på 1,3 % under 2012 till en förlust på 2,1 % under undersökningsperioden, trots en minskning av kostnaderna och sysselsättningen.

(94)

Andra ekonomiska indikatorer såsom avkastning på tillgångar, kassaflöde och investeringar påverkades också negativt under skadeundersökningsperioden.

(95)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

6.   ORSAKSSAMBAND

6.1   Inledning

(96)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Vitryssland hade vållat unionsindustrin skada i så stor omfattning att denna skada skulle kunna anses som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt kunde ha skadat unionsindustrin undersöktes också för att kontrollera att den skada som eventuellt vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

6.2   Verkningar av den dumpade importen

(97)

Undersökningen visade att förbrukningen i unionen ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden och att importvolymen från Vitryssland ökade väsentligt. Under de sista två åren av skadeundersökningsperioden ökade den vitryska importen och dess marknadsandel av unionsmarknaden med 175 %. Ökningen av den dumpade importen sammanföll med en minskning av unionsindustrins marknadsandel.

(98)

Vad gäller pristrycket på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden konstaterades att de genomsnittliga importpriserna från Vitryssland snabbt minskade, särskilt under de sista två åren av skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden var priserna för vitrysk import redan lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och försäljningspriserna på import från de berörda länderna på unionsmarknaden.

(99)

På grund av pristrycket från de ökade importvolymerna från Vitryssland kunde unionsindustrin inte täcka sina kostnader.

(100)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att den kraftiga ökningen av dumpad import från Vitryssland till priser som underskridit unionsindustrins priser vållat den skada som unionsindustrin lidit.

6.3   Effekten av andra faktorer

6.3.1   Unionsindustrins exportresultat

(101)

Enligt uppgifter från unionstillverkare som ingick i urvalet steg de genomsnittliga exportvolymerna till icke-närstående kunder i unionen med 5 % under skadeundersökningsperioden. Följaktligen kan slutsatsen dras att denna del av unionsindustrins försäljningsverksamhet inte är en möjlig orsak till den väsentliga skada som konstaterats.

6.3.2   Försäljning till närstående parter

(102)

Unionsindustrins försäljning till närstående parter minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden till prisnivåer som genomgående var högre än priserna för försäljning till icke-närstående parter. Fastän dessa priser är transferpriser kan slutsatsen dras att denna del av unionsindustrins försäljningsverksamhet inte är orsaken till den väsentliga skada som konstaterats. Däremot visar försäljningsökningen och det faktum att dessa priser är högre än priserna till icke-närstående kunder att den skada som unionsindustrin lidit skulle ha varit ännu större om det inte hade varit för försäljningen till närstående parter.

(103)

Det bör också understrykas att marginalerna för prisunderskridande och målprisunderskridande fastställdes genom att man jämförde vitryska importpriser med unionstillverkarnas försäljningspriser till icke-närstående kunder. Försäljningen till närstående företag påverkade således inte fastställandet av prisunderskridandet och målprisunderskridandet.

6.3.3   Import från tredjeländer

Land

 

2012

2013

2014

UP

Norge

Volym (i ton)

195 370

184 643

201 617

215 218

Index (2012 = 100)

100

95

103

110

Marknadsandel (i %)

2,1

2,1

2,1

2,2

Genomsnittspris (euro/ton)

551

496

483

431

Bosnien och Hercegovina

Volym (i ton)

47 702

79 207

105 910

116 927

Index (2012 = 100)

100

166

222

245

Marknadsandel (i %)

0,5

0,9

1,1

1,2

Genomsnittspris (euro/ton)

566

479

455

415

Turkiet

Volym (i ton)

101 900

147 164

207 427

113 012

Index (2012 = 100)

100

144

204

111

Marknadsandel (i %)

1,1

1,7

2,2

1,2

Genomsnittspris (euro/ton)

536

486

465

433

Ukraina

Volym (i ton)

79 342

20 656

32 025

112 953

Index (2012 = 100)

100

26

40

142

Marknadsandel (i %)

0,8

0,2

0,3

1,2

Genomsnittligt pris

517

510

452

394

Övriga världen

Volym (i ton)

245 225

271 092

354 150

407 837

Index (2012 = 100)

100

111

144

166

Marknadsandel (i %)

2,6

3,1

3,7

4,2

Genomsnittspris (euro/ton)

697

645

573

502

(104)

Under skadeundersökningsperioden ökade marknadsandelen för de enskilda tredjeländerna endast marginellt, med undantag för Ukraina där ökningen av marknadsandelen relativt sett var betydande, medan landets marknadsandel i absoluta tal var försumbar. Det bör också noteras att priserna för import från tredjeländer under skadeundersökningsperioden i genomsnitt alltid var högre än unionsindustrins priser. Det enda exporterande land som under undersökningsperioden hade lägre genomsnittliga priser än unionsindustrins genomsnittliga priser var Vitryssland, vilket var samma år då importvolymen från Vitryssland ökade som snabbast. Därför dras slutsatsen att även om import från tredjeland kan ha haft viss inverkan på situationen för unionsindustrin, utgjorde importen från Vitryssland tveklöst huvudorsaken till skadan.

6.3.4   Kostnadsutveckling

(105)

Den viktigaste kostnadsfaktorn vid tillverkning av den berörda produkten är järn- och stålskrot. Under den berörda perioden sjönk priset på råmaterial globalt. De unionstillverkare som tillverkar stångämne av skrot erfor sjunkande råmaterialkostnader på mellan 23 och 32 % och unionens tillverkare som använder tackor som råmaterial en minskning med omkring 24 %. Enligt uppgifter från unionstillverkare i urvalet minskade den totala tillverkningskostnaden för den berörda produkten med 20 % under skadeundersökningsperioden, medan råvaruprisnedgången neutraliserades något, huvudsakligen till följd av högre arbetskostnader (i genomsnitt omkring 10 %). Följaktligen kan slutsatsen dras att kostnadsutvecklingen inte är en möjlig orsak till den väsentliga skada som konstaterats. Å andra sidan, beroende på prisnedgången främst till följd av dumpad import från Vitryssland, kunde unionsindustrin inte dra nytta av sjunkande kostnader och dessa kostnadsbesparingar återspeglades inte i de ekonomiska indikatorerna.

6.3.5   Effekter av så kallade momskaruseller

(106)

Den vitryska exporterande tillverkaren hävdade att en av de viktigaste faktorerna bakom unionsindustrins resultat under skadeundersökningsperioden var de så kallade momskarusellerna. Systemet påverkade främst den polska marknaden. Under 2012 anordnades fotbolls-EM i landet och vid den tidpunkten blomstrande byggsektorn och efterfrågan på armeringsjärn var mycket hög. Vissa skrupelfria näringsidkare påstås ha verkat på marknaden för att dra nytta av tillfället att begå momsbedrägerier av karuselltyp. I Polen bildades skalbolag som köpte armeringsjärn från en annan medlemsstat och sålde dem vidare i Polen med den lokala mervärdesskatten på fakturan. Dessa skalbolag redovisade inte den mervärdesskatt som drevs in. De låga priserna på den polska marknaden till följd av ett sådana bedrägliga handelsföretag, ska ha gjort att de polska tillverkarna förlorade både marknadsandelar och gjorde ekonomiska förluster.

(107)

Det bekräftades verkligen att det ovan beskrivna momsbedrägeriet hade stor inverkan på den polska marknaden för armeringsjärn. Många ståltillverkare som följde reglerna drabbades av försämrad ekonomisk konkurrenskraft på grund av störningar på marknaden. Vissa företag fick till och med ställa in produktionen av armeringsjärn under ett par veckor i början av januari 2013 till följd av denna illegala verksamhet. Det bör dock framhållas att det inte råder någon överlappning mellan momskarusellerna och den dumpade importen från Vitryssland i fråga om tidpunkten och effekterna. Momskarusellerna upphörde när den polska regeringen började tillämpa omvänd betalningsskyldighet av mervärdesskatt från och med den 1 oktober 2013. Effekterna syns i en plötslig minskning av unionsindustrins försäljning och produktionsvolym under 2013. Situationen återgick dock till det normala under 2014 samtidigt som det ökade flödet av dumpad import började ge negativa effekter på unionsindustrins priser, marknadsandel och ekonomiska resultat. Följaktligen kan effekterna av momsbedrägeriet på de polska tillverkarnas ekonomiska situation begränsas till de år då importen från Vitryssland till unionen utmärktes av en relativt låg volym och relativt höga priser. Det fanns inte heller några sidoeffekter på den polska marknaden för armeringsjärn när bedragarna upphört med sin verksamhet. Dessa resultat har bekräftats genom ytterligare (och styrkande) handlingar som tillhandahållits av den vitryska exporterande tillverkaren rörande situationen på den polska marknaden under och efter momskarusellernas verksamma period. Det är därför uppenbart att denna fråga kan separeras från effekterna av dumpad import och den upphäver inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Vitryssland och den skada som unionsindustrin lidit.

(108)

Den vitryska exporterande tillverkaren hävdade vidare att de momskarusellerna som beskrivs ovan ledde till att vissa tillverkningsföretag i Lettland och Slovakien gick i konkurs. Företaget anger därför att de negativa trenderna för produktionen och försäljningsvolymerna för unionsindustrin orsakas av att vissa företag försvunnit från den marknad som inte är knuten till exporten av den vitryska exporterande tillverkaren.

(109)

När det gäller denna invändning bör det understrykas att beräkningen av makroindikatorerna i skälen 75–82 inte beaktar de företag som inte fanns under undersökningsperioden. För de företag som inte erhållit något frågeformulär gjordes en uppskattning av uppgifterna om makroindikatorer på grundval av den faktiska produktionen under undersökningsperioden. Detta innebär att de berörda företag som försvunnit från marknaden inte gjort några avtryck bland de indikatorer som visar en negativ produktionsutveckling och tillverkningsvolym inom unionsindustrin. Det bör understrykas att om hänsyn hade tagits till dem skulle den sammanlagda skadebilden ha varit ännu värre.

(110)

Den vitryska exporterande tillverkaren i fråga invänder att importens omfattning och priserna för importen från detta land under 2014 och undersökningsperioden inte är representativa för företagets ”normala” försäljningsstrategi. Företaget invänder att dess exportverksamhet i unionen ökade under dessa år, eftersom skillnaden mellan utbud och efterfrågan av den berörda produkten på marknaden i Polen och i Baltikum var ett resultat av de störningar som beror på momsbedrägerier. Företaget invände att kommissionen borde undersöka importvolymerna och priserna på import från Vitryssland under tiden efter undersökningsperioden. Företaget invänder att kommissionen ansåg att en sådan undersökning av uppgifter avseende tiden efter undersökningsperioden var befogad i förfarandet rörande import av kornorienterade elektroplåtar.

(111)

Med beaktande av ovanstående bör det först och främst noteras att förekomsten av en klyfta mellan utbud och efterfrågan av den berörda produkten inte bekräftas av undersökningsresultaten. Momskarusellerna påverkade i högsta grad resultatet för de polska tillverkarna under 2013, men denna inverkan var kopplad till de låga prisnivåerna för den berörda produkt som säljs av bedrägliga handelsföretag och inte till bristande utbud. Efter oktober 2013 finns inte denna motsatta effekt längre, vilket framgår av förklaringen i skäl 107. Unionstillverkare i Polen har därefter fritt kunnat använda sin tillgängliga produktionskapacitet (över 40 %) för att förse kunderna både i Polen och i de baltiska staterna med varor. Misslyckandet med att öka sin försäljning och marknadsandel under 2014 och undersökningsperioden berodde på konkurrensen från kraftigt ökande importdumpning från Vitryssland. För det andra noteras det att kravet att behandla uppgifter efter undersökningsperioden restes mycket sent under förfarandet. Kommissionen kommer att samla in uppgifter för perioden efter undersökningsperioden och överväga om en översyn av utvecklingen efter undersökningsperioden i detta fall kan vara lämplig i undersökningens slutskede. Redan på detta stadium bör det emellertid påpekas att omständigheterna i detta förfarande inte kan anses likna dem i undersökningen av kornorienterade elektroplåtar.

6.4   Slutsats beträffande orsakssamband

(112)

Det framgick av undersökningen att volymen och marknadsandelen för den dumpade importen från Vitryssland hade ökat betydligt under skadeundersökningsperioden. Det har dessutom konstaterats att denna import underskred de priser som unionsindustrin tog ut på unionsmarknaden under undersökningsperioden.

(113)

Ökningen av volym och marknadsandel för den dumpade importen från Vitryssland sammanföll med den försämring av unionsindustrins ekonomiska situation som är särskilt tydlig från och med 2014. Trots att förbrukningen återhämtade sig kunde unionsindustrin inte öka sin försäljning eller höja sina priser, vilket innebar att de ekonomiska indikatorerna, som t.ex. lönsamhet, fortsatte att vara negativa.

(114)

Undersökningen av de andra kända faktorer som skulle kunna ha vållat unionsindustrin skada visade att dessa faktorer inte bryter det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Vitryssland och den skada som unionsindustrin lidit.

(115)

På grundval av ovanstående analys, i vilken man har särskilt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Vitryssland har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

7.   UNIONENS INTRESSE

7.1   Allmänna överväganden

(116)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som leder till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

7.2   Unionsindustrins intresse

(117)

Unionsindustrin består av över 65 tillverkare i olika medlemsstater i unionen och sysselsatte direkt fler än 4 600 personer i tillverkningen av den likadana produkten under undersökningsperioden.

(118)

Det har fastställts att den dumpade importen från Vitryssland har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Det erinras om att unionsindustrin inte kunde dra full nytta av den ökande förbrukningen och att unionsindustrins ekonomiska situation förblev bräcklig.

(119)

Införandet av antidumpningstullar förväntas innebära att rättvisa handelsvillkor återupprättas på unionsmarknaden, så att unionsindustrin kan anpassa sina priser på den likadana produkten till produktionskostnaden.

(120)

Om åtgärder vidtas kan det också förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att åtminstone delvis återvinna de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden, vilket skulle inverka positivt på den ekonomiska situationen och lönsamheten. Om åtgärder vidtas skulle det bli möjligt för industrin att upprätthålla och vidareutveckla sina insatser för att vara kostnadseffektiv.

(121)

Om inga åtgärder vidtas kan unionsindustrin förväntas förlora ytterligare marknadsandelar och dess lönsamhet skulle försämras.

(122)

Följaktligen dras den preliminära slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärder införs för import med ursprung i Vitryssland.

7.3   Användarnas och importörernas intresse

(123)

Graden av samarbete mellan användarna av den berörda produkten var låg. Av de åtta kända användare som kontaktades då förfarandet skulle inledas var endast ett företag intresserat av att samarbeta. Emellertid besvarade inte heller detta företag frågeformuläret som kommissionen översänt.

(124)

I fråga om importörerna var det sex företag som besvarade frågeformuläret i tillkännagivandet om inledande. Tre av dessa företag, vilka stod för 81 % av importvolymen för den berörda produkt som rapporterats av de svarande, togs senare med i urvalet.

(125)

Endast två av de tre importörerna i urvalet besvarade kommissionens frågeformulär. Ett av företagen uppgav att företaget i fråga inte enbart är importör av den berörda produkten utan också användare och bör behandlas som sådan i förfarandet.

(126)

Importören började anskaffa den berörda produkten under undersökningsperioden då 78 % importerades från Vitryssland, vilket gav en liten vinstmarginal. Detta visar att denna importör räknade med möjligheten till låga priser för importen från Vitryssland och skapade en ny kundkrets. Denna importörs åtgärder kan därför inte anses vara ett svar på etablerade handelsmönster. Importören kommer därför att leta efter andra möjligheter till handel om marknadssituationen förändras efter införandet av åtgärder.

(127)

Användaren gjorde förluster på försäljningen i senare led av färdiga produkter innehållande armeringsjärn. Hälften av dessa produkter köptes från industrier i unionen, en tredjedel från Vitryssland och resten från tredjeländer såsom Kina och Turkiet. Enligt denna användare var källorna därför lämpliga i fråga om priser, tillgänglighet och kvalitet. Andelen inköp från Vitryssland kan påverkas av de planerade åtgärderna och i någon mån begränsa eller ändra utbudet av producerade armeringsstänger, men detta tycks inte i grunden påverka denna användare. Orsaken till förlusterna verkar vara strukturella och inte kopplade till råvaror från Vitryssland.

(128)

Båda företagen hade, trots sina till synes olika roller i samma förfarande, samma invändning mot införandet av åtgärderna: a) otillräcklig kapacitet hos unionstillverkarna för att tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden, b) otillräckligt utbud av produkter som tillverkats av unionstillverkarna, och c) svårigheter att byta leverantör, eftersom olika medlemsstater påstås kräva olika likvärdighetsintyg för den berörda produkten.

(129)

Den första invändningen stöds inte av de preliminära undersökningsresultaten – kapacitetsutnyttjandet i unionsindustrin ligger på 67 % vilket innebär betydligt mer fri kapacitet än hela importen från Vitryssland till unionen.

(130)

Den andra invändningen styrktes inte. Å andra sidan visar svaren på frågorna i formuläret från unionstillverkarna i urvalet tydligt att de producerar och säljer samtliga produkttyper.

(131)

I fråga om den tredje invändningen bör det påpekas att unionstillverkarna redan levererar till olika medlemsstater utan några uppenbara svårigheter.

(132)

En annan samarbetsvillig importör, som inte ingick i urvalet, tog i sin separata skrivelse upp frågan om den konkurrensbegränsande samverkan som antas föreligga bland unionstillverkarna. Företaget kunde dock inte tillhandahålla någon dokumentation till stöd för denna invändning. Frågan om påstått konkurrensbegränsande avtal togs sedan upp av den vitryske exporterande tillverkaren. Kommissionen håller på att analysera de uppgifter som lämnats av den vitryska exporterande tillverkaren. Eftersom dessa kom in sent i förfarandet, kan dock inte denna punkt behandlas och därför kan heller inga slutsatser dras i detta skede. Under alla omständigheter noteras det att de uppgifter som företaget lämnat tycks avse anklagelser som potentiellt endast omfattar ett av företagen i urvalet av unionstillverkare. Dessutom är det kontrollförfarande som inletts av den italienska konkurrensmyndigheten ännu inte avslutat (9). I undersökningens slutskede kommer kommissionen att närmare utreda denna invändning.

(133)

En annan användare, som inte gett sig till känna för kommissionen i ett tidigare skede av förfarandet, överlämnade sina svar på ett frågeformulär för användare i slutet av undersökningens preliminära fas. Eftersom de inkom så sent i förfarandet för den preliminära undersökningen, kunde de inte undersökas och åtgärdas i detta skede. I undersökningens slutskede kommer kommissionen att genomföra en ingående undersökning och analys av detta svar.

(134)

Mot denna bakgrund anser kommissionen för närvarande att den samlade effekten på användarna och importörerna och de möjliga konkurrensbegränsande effekterna är ringa.

7.4   Slutsats om unionens intresse

(135)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det totalt sett, på grundval av uppgifterna om unionens intresse, inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av åtgärder på import av den berörda produkten från Vitryssland.

(136)

De eventuella negativa effekterna för de icke-närstående användarna och importörerna mildras av att det finns alternativa försörjningskällor att tillgå.

(137)

Vid en bedömning av antidumpningsåtgärdernas totala inverkan på unionsmarknaden, kommer de positiva verkningarna, särskilt för unionsindustrin, av allt att döma att uppväga de eventuella negativa verkningarna för andra intressegrupper.

8.   FÖRSLAG TILL PRELMININÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(138)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör preliminära antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

8.1   Nivå för undanröjande av skada

(139)

Vid fastställandet av nivån på åtgärderna togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(140)

Vid beräkning av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(141)

För att fastställa vinstmålet beaktade kommissionen den vinst på försäljning till icke-närstående parter som användes för fastställandet av nivån för undanröjande av skada.

(142)

Under hela skadeundersökningsperioden var 2012 det enda år då unionsindustrin uppvisade lönsamhet, men den minimala vinst på 1,3 % som uppnåddes under det året var en följd av påverkan från momskarusellerna och det därav följande pristryck som beskrivs i skälen 83 och 106–111. Därför kan den vinst som uppnåddes 2012 inte anses vara en rimlig ”vinstmarginal” som skulle möjliggöra ekonomisk återhämtning och främja investeringar.

(143)

Det vinstmål som föreslagits av klaganden uppgick till 9,9 % och fastställdes på grundval av det vinstmål som användes i det nyligen genomförda förfarandet mot import av närliggande stålprodukter, nämligen valstråd. Kommissionen anser dock att det är lämpligare att använda den målvinst som bygger på uppgifter från det senare fallet rörande stänger med hög utmattningshållfasthet som används som betongarmering, dvs. 4,8 %. Det bör påpekas att denna vinstmarginal, till skillnad från den som föreslagits av klaganden, uppnåddes under 2012, dvs. under perioden i detta fall. Dessutom är de två produkterna mycket lika, delvis producerade av samma företag och med användande av samma produktionslinjer.

(144)

Därför beräknades nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittspriset för den dumpade importen, fastställt vid beräkningarna av prisunderskridande (se skäl 68), med unionsindustrins icke-skadevållande pris för den likadana produkten.

(145)

Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga totala importpriset cif.

8.2   Preliminära åtgärder

(146)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningstullar bör införas på import av armeringsstänger med ursprung i Vitryssland och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpningsmarginalen och skademarginalen.

(147)

Mot denna bakgrund har de preliminära antidumpningstullarnas storlek fastställts på grundval av en jämförelse mellan skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Följaktligen föreslås att följande antidumpningstullar införs:

Företag

Skademarginal

(%)

Dumpningsmarginal

(%)

Preliminär antidumpningstullsats

(%)

BMZ

12,5

58,4

12,5

Alla övriga företag

12,5

58,4

12,5

(148)

Alla invändningar som rör tillämpningen av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (10) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Därefter kommer förordningen, om så är nödvändigt, att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(149)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

9.   SLUTBESTÄMMELSER

(150)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(151)

Undersökningsresultaten om införande av preliminära tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull ska införas på import av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering, av järn eller olegerat stål, smidda, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade, även vridna efter valsningen men inte vidare bearbetade samt med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen. Järn med hög utmattningshållfasthet eller vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering ingår inte. Den berörda produkten har sitt ursprung i Vitryssland och klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 7214 10 00, ex 7214 20 00, ex 7214 30 00, ex 7214 91 10, ex 7214 91 90, ex 7214 99 10, ex 7214 99 71, ex 7214 99 79 och ex 7214 99 95 (Taric-nummer: 7214100010, 7214200020, 7214300010, 7214911010, 7214919010, 7214991010, 7214997110, 7214997910 och 7214999510).

2.   Följande preliminära antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:

Företag

Preliminär antidumpningstullsats (i %)

Taric-tilläggsnr

BMZ – Öppet aktiebolag ”Byelorussian Steel Works – Management Company of ’Byelorussian Metallurgical Company’ Holding”

12,5

C197

Alla övriga företag

12,5

C999

3.   Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska förutsätta att det lämnas en säkerhetsdeposition som motsvarar nivån på den preliminära tullsatsen.

4.   Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1.   Berörda parter får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande

a)

begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)

inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)

begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

2.   De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EU) 2016/1036 får inom 25 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på tillämpningen av de preliminära åtgärderna.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51).

(3)  Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering med ursprung i Republiken Vitryssland (EUT C 114, 31.3.2016, s. 3).

(4)  En undersökning enligt punkt 1 ska endast inledas om det, på grundval av en granskning av i vilken grad unionstillverkare av en likadan produkt stöder eller motsätter sig framställningen, fastställs att framställningen har gjorts av unionsindustrin eller för dess räkning. Framställningen ska anses vara gjord av unionsindustrin eller för dess räkning om den stöds av unionstillverkare, vars sammanlagda produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten för den del av unionsindustrin som antingen uttrycker stöd för eller motsätter sig framställningen. Undersökningen ska dock inte inledas om de unionstillverkare som uttryckligen stöder framställningen tillsammans svarar för mindre än 25 % av unionsindustrins sammanlagda produktion av den likadana produkten.

(5)  Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 september 2015 i mål C-511/13 P, Philips Lighting Poland SA och Philips Lighting BV mot Europeiska unionens råd, Hangzhou Duralamp Electronics Co., Ltd, och GE Hungary Ipari és Kereskedelmi Zrt. (GE Hungary Zrt), Osram GmbH, Europeiska kommissionen.

(6)  Antidumpningstullar är i kraft mot Vitryssland (115 %), Kina (133 %), Indonesien (60,4 %), Lettland (17 %), Mexiko (20–67 %), Moldavien (232 %), Polen (47–52 %), Turkiet (3,64 %) och Ukraina (42 %). För närmare upplysningar hänvisas till följande undersökningar:

”Steel Concrete Reinforcing Bar from Belarus, China, Indonesia, Latvia, Moldova, Poland and Ukraine. Investigations Nos. 731-TA-873-875, 878–880, and 882 (Second Review). Publication 4409, July 2013. U.S. International Trade Commission” och ”Steel Concrete Reinforcing Bar from Mexico and Turkey. Investigations Nos. 701-TA-502 and 731-TA-1227 (Final). Publication 4496. October 2014. U.S. International Trade Commission”.

(7)  Se även domen i mål C-687/13, punkt 67, angående en begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht München – Tyskland, Fliesen-Zentrum Deutschland GmbH mot Hauptzollamt Regensburg Fliesen-Zentrum, domstolens dom (tredje avdelningen) av den 10 september 2015.

(8)  På grundval av tillgängliga uppgifter förefaller det som om priset för de råvaror som importerades av den vitryska exporterande tillverkaren i april 2015 var omkring 9 % högre än priset i Förenta staterna.

(9)  Provvedimento n. 25674 del 21/10/2015.

Provvedimento n. 26085 del 21/06/2016.

Provvedimento n. 2671 del 14/09/2016.

(10)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, direktorat H, CHAR 04/039, 1049 Bryssel, BELGIEN.