19.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/6


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/2021

av den 2 juni 2016

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument med avseende på tekniska standarder för tillsyn av tillträde till referensvärden

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), i synnerhet artikel 37.4 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 600/2014 föreskrivs icke-diskriminerade tillträde till clearing och handel mellan centrala motparter och handelsplatser, inklusive tillträde till licenser för och uppgifter om referensvärden som används för att fastställa värdet på vissa finansiella instrument i handels- och clearingsyfte. Med tanke på att det förekommer många olika referensvärden kan den information som centrala motparter och handelsplatser behöver i clearing- och handelssyfte variera beroende på flera olika faktorer, bland annat det berörda finansiella instrument som handlas eller clearas och den typ av referensvärde som det finansiella instrumentet hänvisar till. Därför bör centrala motparter och handelsplatser kunna begära tillträde till all information som behövs i clearing- eller handelssyfte.

(2)

De många olika referensvärden och de olika användningsområden som identifieras gör det olämpligt att använda en enhetslösning, och en hög grad av harmonisering med avseende på licensavtalens innehåll tycks opassande. Att begränsa de villkor på vilka tillträde beviljas med förutbestämda och uttömmande krav kan därför vara skadligt för samtliga parter.

(3)

En person med äganderätt till ett referensvärde bör endast kunna fastställa olika villkor för olika kategorier av centrala motparter och handelsplatser för tillträde till dennes referensvärde om detta är objektivt berättigat, såsom i fråga om den kvantitet, den omfattning eller det användningsområde som begäran avser och som tillämpas proportionerligt. De olika kategorierna och de kriterier som definierar de olika kategorierna av centrala motparter och handelsplatser bör offentliggöras.

(4)

Metoden för hur ett referensvärde bedöms som nytt eller inte kommer att variera från fall till fall. Personen med äganderätt till ett nytt referensvärde bör därför bevisa på vilket sätt detta referensvärde är nytt, om detta åberopas som skälet till att neka omedelbart tillträde. Varje bedömning av ett redovisat nytt referensvärde bör beakta en kombination av olika faktorer och en lämplig viktning av dessa, och inte bara förlita sig på en enda faktor för att bedöma om huruvida referensvärdet uppfyller de kriterier som anges i förordning (EU) nr 600/2014.

(5)

Även om två referensvärdens värden kan vara starkt korrelerade, särskilt på kort sikt, kan deras sammansättning eller metod skilja sig åt fundamentalt. Korrelationen på lång sikt och likheter i sammansättningen av och metoden för varje referensvärde bör därför beaktas vid bedömningen av huruvida ett referensvärde är nytt. Med tanke på referensvärdenas olikheter, utöver de faktorer som fastställs i denna förordning, bör en person med äganderätt till ett referensvärde också beakta ytterligare faktorer, genom att ta hänsyn till vilka standarder som används, som är specifika för den berörda typen av referensvärde. För referensvärden för råvaror bör andra faktorer bedömas, inklusive huruvida de relevanta referensvärdena baseras på olika underliggande råvaror och olika leveransplatser.

(6)

Nya serier av referensvärden ges ut regelbundet, såsom referensvärden för kreditswappar. I de fallen är det nyutgivna referensvärdet en fortsättning av de tidigare serierna och bör därför inte betraktas som ett nytt referensvärde.

(7)

För att uppnå överensstämmelse och för att säkerställa väl fungerande finansmarknader är det nödvändigt att bestämmelserna i denna förordning och bestämmelserna i förordning (EU) nr 600/2014 gäller från samma datum.

(8)

Denna förordning grundar sig på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har lagt fram för kommissionen.

(9)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning baseras på. Esma har även analyserat möjliga relaterade kostnader och fördelar samt begärt in ett yttrande av den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppgifter som ska göras tillgängliga för centrala motparter och handelsplatser

1.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska, på begäran, för centrala motparter och handelsplatser göra tillgänglig de uppgifter som behövs för utförandet av deras clearing- eller handelsfunktioner, enligt vad som lämpar sig för den specifika typ av referensvärde för vilket tillträde efterfrågas och till det relevanta finansiella instrument som ska handlas eller clearas.

2.   En central motpart eller handelsplats ska i sin begäran förklara varför sådana uppgifter erfordras i clearing- eller handelssyfte.

3.   Med avseende på punkt 1 ska de relevanta handels- och clearingfunktionerna åtminstone inkludera följande:

a)

För en handelsplats:

i)

Den ursprungliga bedömningen av referensvärdets egenskaper.

ii)

Marknadsföringen av den berörda produkten.

iii)

Underlaget till prisbildningen för de avtal som är upptagna eller avses att tas upp till handel.

iv)

Den löpande marknadskontrollen.

b)

För en central motpart:

i)

Lämplig riskhantering av relevanta öppna positioner i börshandlade derivat, inklusive nettning.

ii)

Efterlevnad av de relevanta skyldigheterna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (3).

4.   Relevant information om de pris- och transaktionsuppgifter som avses i artikel 37.1 a i förordning (EU) nr 600/2014 ska åtminstone inkludera följande:

a)

Uppgifter om referensvärdets värden.

b)

Omedelbar underrättelse av eventuella felaktigheter i beräkningen av referensvärdena och av de uppdaterade eller korrigerade referensvärdena.

c)

Historiska referensvärden där personen med äganderätt till referensvärdet bevarar sådan information.

5.   När det gäller sammansättning, metod och prissättning ska den information som lämnas göra det möjligt för centrala motparter och handelsplatser att förstå hur varje referensvärde skapas, och den faktiska beräkningsmetod som används för att ta fram referensvärdena. Relevant information med avseende på sammansättning, metod och prissättning ska åtminstone inkludera följande:

a)

Definitioner av alla nyckeltermer som används med avseende på referensvärdet.

b)

Skälen till varför en metod har valts och rutiner för översyn och godkännande av metoden.

c)

Kriterier och rutiner för att fastställa referensvärdet, inbegripet en beskrivning av ingångsinformationen, hur olika typer av ingångsinformation rangordnas, eventuella extrapoleringsmodeller eller extrapoleringsmetoder som används och rutin för ombalansering av ett referensvärdes ingående delar.

d)

De kontroller och regler som gäller för beslut på diskretionära grunder eller bedömningar, för att säkerställa att sådant beslutsfattande på diskretionära grunder eller sådana bedömningar används på ett enhetligt sätt.

e)

Rutiner som styr fastställandet av referensvärden i stressutsatta perioder, eller perioder då källorna till transaktionsuppgifterna kan vara otillräckliga, felaktiga eller opålitliga och de potentiella begränsningarna för referensvärdet under sådana perioder.

f)

De klockslag då referensvärdet beräknas.

g)

Rutiner som styr referensvärdets ombalanseringsmetod och de resulterande viktningarna för referensvärdets ingående delar.

h)

Rutiner för att hantera fel i ingångsinformationen eller i fastställandet av referensvärdet, inbegripet när referensvärdet kan behöva fastställas på nytt.

i)

Information om frekvensen för eventuella interna granskningar och godkännanden av sammansättningen och metoden och, i tillämpliga fall, information om rutiner och frekvens för extern granskning av sammansättningen och metoden.

Artikel 2

Allmänna villkor för information genom licensiering som ska lämnas till centrala motparter och handelsplatser

1.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska tillhandahålla all relevant information som avses i artikel 1 och som begärs av centrala motparter och handelsplatser genom licensiering utan onödigt dröjsmål, antingen vid ett engångstillfälle, inklusive ändringar av information som tillhandahållits tidigare, eller kontinuerligt eller regelbundet, beroende på den typ av information som avses.

2.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska lämna all relevant information som avses i artikel 1 till alla centrala motparter och handelsplatser genom licensiering enligt samma tidplaner och på samma villkor, såvida inte andra villkor är objektivt berättigade.

3.   Kraven i punkterna 1 och 2 gäller inte om, och under den tid som, en person med äganderätt till ett referensvärde kan bevisa att viss information är offentligt tillgänglig eller tillgänglig på andra kommersiella sätt för centrala motparter och handelsplatser, om sådan information är pålitlig och lämnas i god tid.

Artikel 3

Differentiering och icke-diskriminering

1.   Om en person med äganderätt till ett referensvärde i enlighet med artikel 37.1 i förordning (EU) nr 600/2014 fastställer olika villkor, inklusive avgifter och betalningsvillkoren för dessa, ska dessa villkor gälla specifikt för varje kategori av licenstagare.

2.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska fastställa samma rättigheter och skyldigheter för alla licenstagare inom samma kategori.

3.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska göra de kriterier som definierar de olika kategorierna av licenstagare offentligt tillgängliga.

4.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska, på begäran, kostnadsfritt förse varje central motpart eller handelsplats med de villkor som gäller för den kategori som den centrala motparten eller handelsplatsen tillhör.

5.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska göra alla tillägg till eller ändringar av villkoren för de licensieringsavtal som avtalats med en licenstagare inom en viss kategori och på samma villkor tillgängliga för alla licenstagare inom samma kategori.

Artikel 4

Andra villkor på vilka tillträde beviljas

1.   En person med äganderätt till ett referensvärde ska fastställa villkoren för licensieringsavtal och på begäran göra dem tillgängliga för centrala motparter och handelsplatser utan kostnad. Dessa villkor ska omfatta följande:

a)

Användningsområdet för och innehållet i informationen för varje användning inom ramen för licensieringsavtalen, i varje fall med tydlig angivelse av vilken information som är konfidentiell.

b)

Villkoren för centrala motparters och handelsplatsers omfördelning av information, om detta är tillåtet.

c)

Tekniska krav för tillhandahållande av tjänsten.

d)

Avgifterna och villkoren för betalning av dessa.

e)

De villkor enligt vilka avtalet löper ut med beaktande av livslängden för de finansiella instrument som hänvisar till referensvärdet.

f)

Oförutsedda händelser och relevanta åtgärder för att reglera fortsättning, övergångsperioder och avbrott med avseende på tjänsten under en avtalsperiod, som

i)

möjliggör uppsägning på ett korrekt sätt,

ii)

säkerställer att uppsägningen inte föranleds av mindre överträdelser av avtalet och att den berörda parten får rimlig tid på sig att åtgärda eventuella överträdelser som inte leder till omedelbar uppsägning.

g)

Gällande lagstiftning och fördelning av ansvar.

2.   Licensieringsavtalet ska kräva att de centrala motparterna, handelsplatserna och personerna med äganderätt till ett referensvärde fastställer lämpliga policyer, rutiner och system för att säkerställa följande:

a)

Att tjänsten genomförs utan onödigt dröjsmål enligt en förbestämd tidsplan.

b)

Att all information som lämnas av parterna under tillträdesarrangemangets varaktighet hålls uppdaterad, även information som skulle kunna påverka ryktet.

c)

En kommunikationskanal mellan parterna som är snabb, pålitlig och säker under licensieringsavtalets livslängd.

d)

Samråd då eventuella ändringar i någon av enheternas verksamhet troligtvis kan ha en omfattande inverkan på licensavtalet eller på de risker för vilka den andra enheten exponeras och anmälan inom en rimlig tidsfrist innan eventuella ändringar i någon enhets verksamhet genomförs.

e)

Att information och relevanta instruktioner för att överföra och använda den genom de tekniska kanaler som avtalats tillhandahålls.

f)

Att uppdaterad information tillhandahålls personer med äganderätt till ett referensvärde gällande omfördelningen av information, om det är tillåtet, till centrala motparters medlemmar och medlemmar eller deltagare på handelsplatser.

g)

Att tvister och uppsägningar av avtalet löses och sker på ett korrekt sätt enligt identifierade omständigheter.

Artikel 5

Standarder för hur ett referensvärde kan bevisas vara nytt

1.   Vid fastställandet av huruvida ett nytt referensvärde uppfyller kriterierna i artikel 37.2 a och b i förordning (EU) nr 600/2014 ska en person med äganderätt till ett referensvärde ta hänsyn till följande standarder:

a)

Huruvida avtal som är baserade på det mer aktuella referensvärdet inte kan nettas eller väsentligen avräknas mot avtal som är baserade på det relevanta befintliga referensvärdet av en central motpart.

b)

Huruvida de regioner eller industrisektorer som omfattas av de relevanta referensvärdena varken är desamma eller liknande.

c)

Huruvida värdena för de relevanta referensvärdena inte är starkt korrelerade.

d)

Huruvida sammansättningen av de relevanta referensvärdena, med beaktande av antalet ingående delar, de faktiska ingående delarna, deras värden och deras viktningar, varken är desamma eller liknande.

e)

Huruvida metoderna för varje relevant referensvärde varken är desamma eller liknande.

2.   För referensvärden för råvaror ska följande ytterligare standarder beaktas, utöver de standarder som tas upp i punkt 1:

a)

Huruvida de relevanta referensvärdena inte är baserade på samma underliggande råvaror.

b)

Huruvida leveransplatserna för de underliggande råvarorna inte är desamma.

3.   Utöver de standarder som anges i punkterna 1 och 2 ska en person med äganderätt till ett referensvärde ta hänsyn till ytterligare standarder i bruk som är specifika för de typer av referensvärden som bedöms, enligt vad som är lämpligt.

4.   En nyutgiven serie av ett referensvärde ska inte utgöra ett nytt referensvärde.

Artikel 6

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som anges i artikel 55 fjärde stycket i förordning (EU) nr 600/2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 2 juni 2016.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 173, 12.6.2014, s. 84.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).