19.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 282/43


KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2016/1846

av den 4 juli 2016

om åtgärd SA.41187 (2015/C) (f.d. 2015/NN) som Ungern genomfört vad gäller hälsobidrag från företag inom tobaksindustrin

[delgivet med nr C(2016) 4049]

(Endast den ungerska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig i enlighet med bestämmelserna ovan (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

I mars 2015 blev kommissionen medveten om ett nytt hälsobidrag som införts av Ungern för företag inom tobaksindustrin. I en skrivelse av den 13 april 2015 skickade kommissionen en begäran om upplysningar om denna åtgärd till Ungern, genom vilken den också informerade de ungerska myndigheterna om att de skulle överväga att utfärda ett föreläggande i enlighet med artikel 11.1 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (2).

(2)

I en skrivelse av den 12 maj 2015 svarade Ungern på denna begäran om information. Ungern har dock inte gett några kommentarer om möjligheten till kommissionens utfärdande av ett föreläggande.

(3)

Den 15 juli 2015 meddelade kommissionen Ungern om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen (nedan kallat fördraget) med avseende på det hälsobidrag som ålagts företag inom tobaksindustrin (nedan kallat beslut om inledande av ett förfarande). Kommissionen beordrade också ett omedelbart upphävande av åtgärden i beslutet om inledande av ett förfarande.

(4)

Beslutet om inledande av ett förfarande offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Genom detta beslut uppmanade kommissionen berörda parter att inkomma med synpunkter på åtgärden.

(5)

Kommissionen har mottagit synpunkter från två berörda parter. Den 20 oktober 2015 överlämnade kommissionen dessa synpunkter till Ungern, som gavs tillfälle att bemöta dem. Ungern reagerade inte på dessa synpunkter.

2.   NÄRMARE REDOGÖRELSE FÖR ÅTGÄRDEN

(6)

Den 16 december 2014 antog det ungerska parlamentet lag XCIV 2014 om hälsobidrag för år 2015 från företag inom tobaksindustrin (”lagen”). Lagen ålägger en skatt, som benämns som ett ”hälsobidrag”, som tas ut på den årliga omsättningen som härrör från produktion av och handel med tobaksvaror i Ungern och gäller utöver de befintliga företagsskatterna i Ungern, i synnerhet bolagsskatt. Skatten tas ut på godkända lagerhavare, importörer och registrerade handlare av tobaksvaror. Det uttalade syftet med lagen är att samla in medel för finansiering av hälso- och sjukvårdssystemet för att öka kvaliteten på hälso- och sjukvården.

(7)

Hälsobidragsskatten ska betalas av den årliga omsättningen året före det beskattningsår som härrör från produktion av och handel med tobaksprodukter i Ungern, på villkoret att omsättningen från dessa verksamheter står för minst 50 % av företagets totala årliga omsättning. Inget avdrag för kostnader tillhandahålls, med undantag av kostnaden för vissa investeringar under beskattningsåret. Hälsobidragsskatten är progressiv till sin natur. Det tillämpliga bidraget beror på den skattskyldiges årliga omsättning enligt följande:

För den del av omsättningen som understiger 30 miljarder HUF: 0,2 % med minst 30 miljoner HUF.

För den del av omsättningen som ligger mellan 30 och 60 miljarder HUF: 2,5 %.

För den del av omsättningen som överstiger 60 miljarder HUF: 4,5 %.

(8)

I enlighet med § 6.6 i lagen, kan den skattskyldighet som är kopplat till hälsobidraget minskas med upp till 80 % av det betalbara bidraget, om företaget gör investeringar som uppfyller den definition som anges i punkt 7 i artikel 3.4 i lag C från 2000 om redovisning (4). Minskningen är lika med den positiva skillnaden mellan 30 % av det belopp som redovisas som en investering under beskattningsåret och beloppet för det statliga eller EU-bidraget som används för genomförandet av investeringsprojektet.

(9)

Lagen föreskriver att en skattedeklaration måste lämnas in senast den 30 juni 2015 och att hälsobidragsskatten måste betalas inom 30 dagar efter denna tidsfrist.

(10)

Lagen trädde i kraft den 1 februari 2015 och var i sin ursprungliga version tänkt att tillämpas på tillfällig basis fram till den 31 december 2015. Den 24 juni 2015 offentliggjordes en ändring av lagen i den ungerska officiella tidningen, som gjorde hälsobidragsskatten permanent.

3.   DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

3.1   Skäl till att inleda det formella granskningsförfarandet

(11)

Kommissionen inledde ett formellt granskningsförfarande eftersom den har nått den preliminära slutsatsen att den gradvisa strukturen för hälsobidraget (pris- och omsättningstak) och bestämmelserna om en minskning av skatteskulden under förutsättning av att vissa investeringar (nedan gemensamt kallade de ifrågasatta åtgärderna) utgjorde ett olagligt och oförenligt statligt stöd.

(12)

Kommissionen ansåg att de progressiva skattesatser som fastställts av lagen skiljer sig mellan olika företag baserat på deras omsättning och ger en selektiv fördel för företag med låg omsättning och därmed mindre företag. Kommissionen var inte övertygad om att företag med större omsättning har möjlighet att påverka produktmarknaden och generera högre negativa rökningsrelaterade hälsoeffekter till en sådan grad som skulle motivera tillämpningen av de progressiva skattesatserna, vilket de ungerska myndigheterna hade hävdat.

(13)

Kommissionen ansåg också att möjligheten att minska en skattebetalares skatteskuld på villkoret att investeringar görs skapar en selektiv fördel för företag som har gjort sådana investeringar. Kommissionen konstaterade vidare att möjligheten att sänka skatten i fråga om investeringar, som syftar till att öka produktionen och företagets handelskapacitet, verkade vara oförenligt med det uttalade målet för hälsobidragsskatten, vilket är att skapa fonder för hälso- och sjukvårdssystemet och öka kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster med tanke på att rökning spelar en framträdande roll i utvecklingen av ett stort antal sjukdomar och bidrar avsevärt till ökade sjukvårdskostnader.

(14)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att de omtvistade åtgärderna varken verkade vara motiverade av arten eller systematiken i skattesystemet eller förenliga med den inre marknaden.

3.2   Synpunkter från berörda parter

(15)

Kommissionen har mottagit synpunkter från två berörda parter som välkomnade beslutet att inleda förfarandet och som samtyckt till kommissionens preliminära bedömning av statligt stöd. De uttryckte sin oro över eventuella ändringar i lagen och andra liknande åtgärder som kan antas av de ungerska myndigheterna.

(16)

En av de berörda parterna betonade att skattelättnader med hänsyn till om vissa investeringar skulle gälla enbart investeringar i Ungern, eftersom det enligt ungerska punktskatteregler är nödvändigt för ett företag att vara bildat i och ha sin ledning i Ungern för att företaget ska ha en licens för att sälja eller tillverka tobak i Ungern. Därför är de investeringar som beaktas vid tillämpningen av lagen de investeringar som gjorts i Ungern, antingen genom inhemskt ägda ungerska företag eller ungerska hemmahörande dotterbolag till utländska multinationella företag.

3.3   De ungerska myndigheternas ståndpunkt

(17)

De ungerska myndigheterna samtycker inte till resultaten från kommissionen om att de omtvistade åtgärderna utgör statligt stöd. I huvudsak hävdar de att åtgärderna inte är selektiva. Beträffande skattesatsernas progressivitet, hävdar de ungerska myndigheterna att det rör sig om offentliga bördor, att referensramen anges av skattebasen och skattesatsen (inklusive ett system med progressiva skattesatser) gemensamt och att företag i samma faktiska situation är de vars omsättning är densamma. I detta avseende, under ett progressivt prissystem, är tillämpning av skatteklasser för de enheter som har samma projektionsskattebas föremål för samma pris och det beräknade skattebeloppet är också identiskt. Enligt de ungerska myndigheterna skapar därför ett progressivt system med skattesatser inte en differentiering, eftersom företag i samma rättsliga och faktiska situation är föremål för samma skattesats, och därför inte är selektiva.

(18)

När det gäller minskningen av skatten i fråga om investeringar, hävdar de ungerska myndigheterna att lagen inte gör någon åtskillnad beroende på investeringens typ eller värde och ingen skillnad görs mellan de aktörer som utför en investering. De företag som genomför samma investeringsvärde är i samma rättsliga och faktiska situation. De understryker att minskningen inte är tillämplig enbart för investeringar som genomförs i Ungern och att värdet av alla investeringar kan beaktas vid beräkningen. De ungerska myndigheterna påpekar vidare att beräkningen av investeringsvärdet är föremål för definitionen av investeringen och beräkningen av värdet av investeringen enligt den bokföringslag som ligger utanför ramen för lagen om hälsobidraget för företag inom tobaksindustrin.

3.4   Kommentarer från Ungern om de berörda parternas synpunkter

(19)

Ungern reagerade inte på kommentarerna från de berörda parterna som vidarebefordrades genom en skrivelse av den 20 oktober 2015.

4.   BEDÖMNING AV STÖDET

4.1   Förekomst av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget

(20)

I enlighet med artikel 107.1 i fördraget om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(21)

Klassificeringen av en åtgärd som stöd i den mening som avses i denna bestämmelse kräver därför uppfyllandet av följande villkor: i) Åtgärden måste kunna tillskrivas staten och finansieras med statliga medel, ii) den måste ge mottagaren en fördel, iii) denna fördel måste vara selektiv; och iv) åtgärden måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

4.1.1   Statliga medel och vad som kan tillskrivas staten

(22)

För att utgöra statligt stöd måste en åtgärd finansieras med statliga medel och kunna tillskrivas en medlemsstat.

(23)

Eftersom de omtvistade åtgärderna resulterar från en lag från det ungerska parlamentet, kan de utan tvekan tillskrivas den ungerska staten.

(24)

När det gäller åtgärdens finansiering genom statliga medel, där resultatet av en åtgärd är att staten avstår från intäkter som den annars skulle behöva samla in från ett företag under normala omständigheter har detta villkor också uppfyllts (5). I förevarande fall avstår den ungerska staten från resurser som annars skulle behöva samlas in från företag med en lägre omsättning (och därmed mindre företag), om de hade varit föremål för samma hälsobidrag som företag med en högre omsättning (och därmed större företag).

4.1.2   Fördel

(25)

Enligt rättspraxis för unionsdomstolarna, omfattar begreppet stöd inte bara positiva fördelar, utan också åtgärder som på olika sätt minskar de kostnader som normalt ingår i en företagsbudget (6). En fördel kan ges genom olika former av minskning av ett företags skattetryck och i synnerhet genom en minskning av gällande skattesats, beskattningsunderlag eller skattebelopp (7). Även om en skattereduktionsåtgärd medför en positiv överföring av resurser från staten, ger den upphov till en fördel på grund av det faktum att den placerar de företag som den tillämpas för i en gynnsammare ekonomisk situation än andra skattebetalare och resulterar i en inkomstförlust för staten (8).

(26)

Lagen fastställer progressiva skattesatser som gäller för den årliga omsättningen som härrör från produktion av och handel med tobaksvaror i Ungern, beroende på inom vilken omsättningskategori ett företag hamnar. Den gradvisa karaktären av dessa priser har den effekten att andelen skatt på ett företags omsättning ökar progressivt beroende på det antal kategorier inom vilka omsättningen faller. Detta får till följd att företag med låg omsättning (mindre företag) beskattas med en väsentligt lägre genomsnittskurs än företag med hög omsättning (större företag). Genom en beskattning på denna betydligt lägre genomsnittliga skattesats minskar de avgifter som företag med låg omsättning måste betala i jämfört med företag med hög omsättning och utgör därför en fördel till förmån för mindre företag över större företag med hänsyn till tillämpningen av artikel 107.1 i fördraget.

(27)

På samma sätt utgör möjligheten att minska ett företags skatteskuld enligt lagen med upp till 80 % när det gäller investeringar som görs under beskattningsåret en fördel för företag som har gjort sådana investeringar, eftersom det minskar deras skattebas och därmed skattebörda jämfört med företag som inte kan dra nytta av denna minskning.

4.1.3   Selektivitet

(28)

En åtgärd är selektiv om den gynnar vissa företag eller viss produktion i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. För skattesystem har domstolen slagit fast att åtgärdens selektivitet som princip ska bedömas genom en trestegsanalys (9). För det första identifieras den vanliga eller normala skatteordning som är tillämplig i medlemsstaten: ”referenssystemet”. För det andra bör det fastställas huruvida en viss åtgärd utgör ett undantag från detta system i den mån den skiljer mellan ekonomiska aktörer som, mot bakgrund av systemets inneboende mål, befinner sig i en jämförbar faktisk och rättslig situation. Om åtgärden i fråga inte utgör ett undantag från referenssystemet är det inte selektiv. Om den gör det (och därför vid första anblicken är selektiv), måste det fastställas, i analysens tredje steg, om den nedsättande åtgärden är motiverad med hänsyn till arten eller den allmänna ordningen av referensskattesystemet (10). Om en uppenbart selektiv åtgärd är motiverad med hänsyn till systemets art eller systematik, kommer den inte anses selektiv och kommer därför inte att omfattas av artikel 107.1 i fördraget.

4.1.3.1   Referenssystem

(29)

I förevarande fall är referenssystemet tillämpningen av ett särskilt hälsobidrag för företag med avseende på omsättning som härrör från produktion av och handel med tobaksvaror i Ungern. Kommissionen anser inte att den progressiva strukturen för hälsobidraget kan utgöra en del av detta referenssystem.

(30)

Som domstolen har slagit fast (11) är det inte alltid tillräckligt att begränsa selektivitetsanalysen till huruvida en åtgärd avviker från det referenssystem som definierats av medlemsstaten. Det är också nödvändigt att utvärdera huruvida gränserna för detta system har utformats av medlemsstaten på ett konsekvent sätt, eller omvänt, på ett tydligt godtyckligt eller partiskt sätt för att gynna vissa företag framför andra. I annat fall kan medlemsstaten, i stället för att fastställa allmänna regler som gäller för alla företag från vilka undantag görs för vissa företag, uppnå samma resultat, kringgå reglerna för statligt stöd, genom att justera och kombinera sina regler på ett sådant sätt att deras ansökan leder till en annan belastning för olika företag (12). Det är särskilt viktigt att komma ihåg i det avseende som domstolen konsekvent har slagit fast att det i artikel 107.1 i fördraget inte görs någon åtskillnad mellan statliga åtgärder med hänsyn till deras orsaker eller syften, utan definierar dem i förhållande till deras effekter, och därmed oberoende av de tekniker som används (13).

(31)

Då tillämpningen av en platt skatt på den årliga omsättningen som härrör från produktion av och handel med tobaksprodukter i Ungern är ett lämpligt sätt att samla in medel för finansiering av hälso- och sjukvårdssystemet, verkar den progressiva skattestruktur som infördes genom lagen medvetet ha utformats av Ungern för att gynna vissa företag framför andra. Under den gradvisa skattestrukturen som infördes enligt lagen, ökar skattesatsen gradvis för de företag som omfattas av skatt mot 4,5 %, beroende på vilka omsättningsgrupper de tillhör. Följaktligen tillämpas en annan genomsnittlig skattesats för företag som omfattas av hälsobidrag beroende på graden av deras omsättning (om det överträffar de tröskelvärden som föreskrivs i lagen).

(32)

Eftersom varje företag beskattas i en annan takt, är det inte möjligt för kommissionen att identifiera en enda referensränta för hälsobidraget. Ungern lade heller inte fram någon specifik ränta, som referensränta eller ”normal” ränta och förklarade heller inte varför en högre nivå skulle vara motiverad av exceptionella omständigheter för företag med en hög omsättningsnivå och inte heller varför lägre räntor bör gälla för företag med lägre omsättning.

(33)

Effekten av den progressiva räntestruktur som infördes genom lagen är därför att olika företag betalar olika skattenivåer (uttryckt som en andel av deras totala årsomsättning) beroende på deras storlek, eftersom ett företags omsättning i viss utsträckning korrelerar med storleken på företaget. Dock är det uttalade syftet med hälsobidraget att samla in medel för hälso- och sjukvården och öka kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster i Ungern mot bakgrund av det faktum att rökning spelar en framträdande roll i utvecklingen av ett stort antal sjukdomar och avsevärt bidrar till ökade sjukvårdskostnader. Kommissionen anser att den gradvisa räntestrukturen för hälsobidraget inte speglar förhållandet mellan genereringen av negativa hälsoeffekter som skapas av handlare och producenter av tobaksvaror och deras omsättning.

(34)

Mot bakgrund av detta syfte anser kommissionen att alla aktörer som omfattas av hälsobidraget är i en jämförbar rättslig och faktisk situation, oavsett deras omsättningsnivå och Ungern har inte framfört någon övertygande motivering för att skilja mellan dessa typer av företag när det gäller tillämpning av hälsobidraget. Kommissionen hänvisar i detta hänseende till skälen 42–48 nedan. Ungern har därför medvetet utformat hälsobidraget på ett sådant sätt att vissa företag godtyckligt gynnas, nämligen de med en lägre omsättning (och därmed mindre företag) och andra missgynnas, nämligen större företag (14).

(35)

Referenssystemet är därför avsiktligt selektivt på ett sätt som inte är motiverat med hänsyn till syftet med hälsobidraget, vilket är att samla in pengar för det ungerska hälso- och sjukvårdssystemet. Följaktligen är det lämpliga referenssystemet i förevarande fall införandet av ett hälsobidrag för företag som är verksamma i Ungern, baserat på deras omsättning utan att den progressiva räntestrukturen utgör en del av detta system.

4.1.3.2   Undantag från referenssystemet

(36)

Som ett andra steg, är det nödvändigt att fastställa huruvida åtgärden avviker från referenssystemet till förmån för vissa företag som befinner sig i en liknande faktisk och rättslig situation i ljuset av det inneboende syftet med referenssystemet.

(37)

Såsom förklaras i skäl 33 är det inneboende syftet med hälsobidragsskatten att finansiera sjukvården och öka kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster i Ungern. Som ytterligare förklaras i skäl 34 bör alla aktörer som är inblandade i produktionen och handeln med tobaksvaror anses vara i en jämförbar rättslig och faktisk situation i ljuset av detta mål, oberoende av deras storlek och nivån på deras omsättning.

(38)

Progressiviteten för hälsoavgiftssatsens struktur skapar därför en differentiering bland företag som bedriver verksamhet som inbegriper produktion av och handel med tobaksvaror i Ungern baserat på deras storlek.

(39)

I själva verket och på grund av den progressiva karaktären av de satser som föreskrivs enligt lag, är företag med lägre omsättning föremål för väsentligt lägre beskattning än företag med högre omsättning. Detta får till följd att företag med låg omsättning är föremål för både väsentligt lägre marginalskatter och väsentligt lägre genomsnittliga skattesatser jämfört med företag med hög omsättning och därmed en väsentligt lägre beskattning för samma verksamhet. Därför anser kommissionen att den gradvisa kursstruktur som infördes enligt lagen avviker från det referenssystem som består i införandet av ett hälsobidrag för alla aktörer som är involverade i produktionen av och handel med tobaksvaror i Ungern till förmån för företag med lägre omsättning.

(40)

På samma sätt skiljer möjligheten att minska ett företags skatteskuld enligt lagen med upp till 80 % när det gäller investeringar mellan företag som har gjort investeringar och företag som inte har gjort investeringar. Men i ljuset av det inneboende syftet med det hälsobidrag som identifierats ovan, är företag som har gjort investeringar och företag som inte har gjort investeringar i en jämförbar faktisk och rättslig situation, eftersom det faktum att ett företag som gör investeringar inte gör något för att minska de negativa externa effekterna som orsakas av rökning. Tvärtom tycks möjligheten att minska ett företags skatteskuld i fråga om investeringar som syftar till att öka företagets produktion och handelskapacitet vara oförenligt med det inneboende syftet med hälsobidragsskatten. Därför anser kommissionen att bestämmelserna i lagen om nedsättning av skatteskulden när det gäller investeringar skiljer sig mellan företag som befinner sig i en jämförbar faktisk och rättslig situation i ljuset av det inneboende syftet med hälsobidraget och skapar ett undantag från referenssystemet.

(41)

Därför anser kommissionen att åtgärderna vid första anblick är selektiva.

4.1.3.3   Berättigande

(42)

En åtgärd som avviker från referenssystemet är inte selektiv om den är motiverad med hänsyn till arten av eller systematiken i detta system. Detta är fallet när det är ett resultat av inneboende mekanismer som krävs för driften och effektiviteten av systemet (15). Det ankommer på medlemsstaten att motivera detta. För detta ändamål kan utrikespolitiska mål – t.ex. regionala, miljö- eller industripolitiska mål – inte åberopas av medlemsstaterna för att motivera särbehandling av företag under en viss regim.

(43)

De ungerska myndigheterna har hävdat att hälsobidraget beror på tillverkning av och handel med produkter som orsakar en hälsorisk och inte är kopplat till resultatet av de ekonomiska aktörerna, medan skattesatsen anpassas till de beskattningsbara enheternas bärförmåga. Enligt de ungerska myndigheterna avspeglas betalningsförmågan och den riskgrad som genereras av företagen i deras marknadsandelar och marknadsledarskap och därmed i deras prisorienteringsroll snarare än i deras lönsamhet. Vinst, som grund för bidraget, är den minst lämpliga faktorn för uttryck av hälsorelaterade skador som bidragsgivarna genererat genom sin aktivitet. I jämförelse med företag med låg omsättning, har företag med större omsättning och marknadsandelar mycket större chans att påverka en produktmarknad än skillnaden mellan deras omsättningsnivåer. Med tanke på syftet med bidraget, kommer detta också att innebära att en ekonomisk aktör som får en högre omsättning på marknaden för tobaksvaror också kommer att generera exponentiellt högre negativa rökrelaterade hälsoeffekter.

(44)

I förevarande fall och med tanke på de stora relativa ökningarna av den progressiva skattesatsen, anser kommissionen inte att betalningsförmågan kan fungera som en ledstjärna för omsättningsbaserade skatter. Till skillnad från skatter på vinst (16), tar en omsättningsbaserad skatt inte hänsyn till kostnaderna för generering av denna omsättning. Därför, i frånvaro av specifika bevis på motsatsen, förefaller det tveksamt att omsättningen som sådan – oavsett kostnaderna – avspeglar företagets betalningsförmåga. Dessutom är kommissionen inte övertygad om att i jämförelse med företag med lägre omsättning, företag med större omsättning har möjlighet att påverka produktmarknaden och automatiskt generera högre negativa rökningsrelaterade effekter till en sådan grad som skulle motivera tillämpningen av progressiva skattesatser med avseende på omsättning som antagits i enlighet med lagen.

(45)

I vilket fall som helst anser kommissionen att även om betalningsförmågan och de negativa effekterna på hälsan kan anses vara inneboende principer för omsättningsbaserade hälsobidrag, skulle det bara motivera en linjär skattesats, om det kan påvisas att betalningsförmåga och generering av negativa effekter på hälsan ökar successivt med en ökning av omsättningen. Kommissionen anser att progressiva skattesatser för skatt på omsättningen endast kan motiveras om det specifika syftet med en skatt verkligen kräver progressiva skattesatser, det vill säga, till exempel, om det visar sig att de externa effekter som skapats av en verksamhet som skatten är tänkt att ta itu med också ökar successivt. Mönstret av progressivitet måste också motiveras. Framför allt skulle det behöva förklaras varför en omsättning på över 60 miljarder forint har 22 gånger större effekt på hälsan för en omsättning på under 30 miljarder forint. Någon sådan motivering tillhandahölls inte av Ungern.

(46)

Kommissionen är inte övertygad om att hälsoeffekterna av tillverkning av och handel med tobaksprodukter skulle öka progressivt med den omsättning som genererats och enligt tillämpliga ökningar av skattesatsen inom ramen för åtgärden. Villkoret att den omsättning som härrör från produktion av och handel med tobaksvaror står för minst 50 % av den totala årliga omsättningen av företaget ska vara föremål för hälsobidrag tycks också motsäga motiveringen av skatteprogressivitet baserad på effekterna av tobaksprodukter på hälsan. Mot bakgrund av skattemålet, skulle detta krav innebära att tobaksvaror som marknadsförs av företag vars omsättning härrör från produktion av och handel med tobaksvaror står för mindre än 50 % inte har samma negativa effekter på hälsan som de produkter som saluförs av företag med en högre andel av tobaksprodukter i sin omsättning. Detta krav tycks därför vara oförenligt med det påstådda syftet med åtgärden.

(47)

När det gäller minskningen av skatteskulden i fråga om investeringar, kan det inte heller vara motiverat med hänsyn till arten och systematiken i skattesystemet. Kommissionen överväger möjligheten att minska skatten med upp till 80 % när det gäller investeringar som är oförenliga med det inneboende syftet med hälsobidragsskatt. Syftet med hälsobidragsskatten är att skapa medel för hälso- och sjukvårdssystemet och öka kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster med tanke på att rökning spelar en framträdande roll i utvecklingen av ett stort antal sjukdomar och avsevärt bidrar till ökade sjukvårdskostnader. Därför anser kommissionen att möjligheten att minska skatten i fråga om investeringar, som syftar till att öka företagets produktion och handelskapacitet är oförenlig med detta syfte, eftersom, såsom redan anges i skäl 40, sådana investeringar i ett tidigare skede skulle öka företagets produktion och handelskapaciteten och därmed också de negativa externa effekterna som hälsobidragsskatten syftar till att ta itu med. Dessutom är ett bidrag baserat på beskattning av omsättningen och bör inte ta hänsyn till eventuella kostnader.

(48)

Följaktligen anser kommissionen inte att åtgärder ska motiveras av karaktären och den allmänna systematiken i skattesystemet. Åtgärderna bör därför anses medföra en selektiv fördel för tobaksföretag med en lägre omsättning (och därmed mindre företag) och för företag som har gjort investeringar som berättigar till en minskning av deras skattskyldighet inom ramen för hälsobidragsskatten.

4.1.4   Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln inom unionen

(49)

Enligt artikel 107.1 i fördraget måste en åtgärd snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln inom unionen för att utgöra statligt stöd. Åtgärderna gäller alla företag med omsättning från produktion av och handel med tobaksvaror i Ungern. Den ungerska tobaksindustrin är öppen för konkurrens och kännetecknas av närvaron av operatörer från andra medlemsstater, samt internationella operatörer, så att allt stöd till förmån för vissa aktörer inom industrin kan påverka handeln inom unionen. I den mån som åtgärderna befriar företag med lägre omsättning och företag som gör stödberättigande investeringar från en skatteskuld de annars skulle ha varit skyldiga att betala om de hade varit föremål för samma hälsobidrag som företag med en hög omsättningsnivå och företagen inte gör investeringar, utgör det stöd som beviljats inom ramen för dessa åtgärder ett driftsstöd eftersom det befriar dessa företag från en kostnad som de normalt skulle ha fått betala inom ramen för sin löpande drift eller den normala verksamheten. Domstolen har konsekvent hävdat att driftsstöd snedvrider konkurrensen (17), vilket innebär att allt stöd som ges till dessa företag ska anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen genom att stärka deras finansiella ställning på den ungerska tobaksmarknaden. Följaktligen är det så att åtgärderna snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln inom unionen.

4.1.5   Slutsats

(50)

Eftersom samtliga villkor som anges i artikel 107.1 i fördraget är uppfyllda, anser kommissionen att den hälsobidragsskatt på företag inom tobaksindustrin som fastställer en progressiv skattestruktur för tobaksföretag och minskningen av skatteskulden under förutsättning av vissa investeringar görs utgör ett statligt stöd i den mening som avses i den bestämmelsen.

4.2   Stödets förenlighet med den inre marknaden

(51)

Statligt stöd ska anses vara förenligt med den inre marknaden om det faller inom någon av de kategorier som anges i artikel 107.2 i fördraget (18) och det kan anses vara förenligt med den inre marknaden om kommissionen anser att det kan omfattas av någon av de kategorier som anges i artikel 107.3 i fördraget (19). Det är dock den medlemsstat som beviljar stödet som bär bevisbördan för att det statliga stöd som beviljats är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget (20).

(52)

Kommissionen konstaterar att de ungerska myndigheterna inte lägger fram några argument för varför åtgärderna skulle vara förenliga med den inre marknaden och att Ungern inte kommenterar de tvivel som uttrycks i det inledande förfarandet när det gäller åtgärdernas förenlighet. Kommissionen anser att inget av de undantag som föreskrivs i de ovannämnda bestämmelserna i fördraget tillämpas, eftersom åtgärderna inte tycks sträva efter att uppnå något av de mål som anges i dessa bestämmelser. Följaktligen kan åtgärderna inte anses vara förenliga med den inre marknaden.

4.3   Återkrav av stöd

(53)

Hälsobidraget från företag inom tobaksindustrin har aldrig anmälts eller förklarats vara förenligt med den inre marknaden av kommissionen. Eftersom den gradvisa strukturen för hälsobidraget och bestämmelserna om minskning av skatteskulden under förutsättning att vissa investeringar utgör ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och nytt stöd i den mening som avses i artikel 1 c i rådets förordning (EU) 2015/1589 (21) och har genomförts i strid med förbudet i artikel 108.3 i fördraget, utgör dessa åtgärder också ett olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f förordning (EU) 2015/1589.

(54)

Konsekvensen av konstaterandet att åtgärderna utgör ett olagligt och oförenligt statligt stöd är att stödet ska återkrävas från mottagarna i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2015/1589.

(55)

Men som ett resultat av det föreläggande om att avbryta utbetalningen av stöd som utfärdats av kommissionen i och med beslutet att inleda förfarandet, bekräftade Ungern att man skjutit upp genomförandet av hälsobidraget för tobaksföretagen.

(56)

Därför har inget statligt stöd effektivt beviljats inom ramen för åtgärderna. Av denna anledning föreligger inget behov av återvinning.

5.   SLUTSATS

(57)

Kommissionen anser att hälsobidragsskatten för företag inom tobaksindustrin fastställer en progressiv skattestruktur för tobaksföretag och minskningen av skatteskulden under förutsättning att vissa investeringar genomförs utgör ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och att Ungern olagligen har genomfört stödet i fråga i strid med artikel 108.3 i fördraget.

(58)

Detta beslut påverkar inte eventuella utredningar av huruvida åtgärderna uppfyller de grundläggande friheter som anges i fördraget, särskilt etableringsfriheten som garanteras i artikel 49 i fördraget,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den gradvisa skattesatsstrukturen för tobaksföretag och bestämmelserna om en minskning av skatteskulden under förutsättning att vissa investeringar görs som infördes av Ungern genom lag XCIV 2014 om hälsobidrag för företag inom tobaksindustrin utgör ett statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, som olagligen genomförts av Ungern i strid med artikel 108.3 i det fördraget.

Artikel 2

Individuellt stöd som beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 utgör inte ett stöd om det vid den tidpunkt då det beviljas uppfyller de villkor som fastställs genom en förordning som antagits i enlighet med artikel 2 i rådets förordningar (EG) nr 994/98 (22) eller (EU) 2015/1588 (23), beroende på vad som gäller vid den tidpunkt då stödet beviljas.

Artikel 3

Individuellt stöd som beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 och som, vid den tidpunkt då det beviljas, uppfyller de villkor som fastställs i en förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98, upphävd och ersatt av förordning (EU) 2015/1588, eller i någon annan godkänd stödordning är förenligt med den inre marknaden, upp till de högsta tillåtna stödnivåer som gäller för denna typ av stöd.

Artikel 4

Ungern ska upphöra med alla utestående betalningar av stöd enligt den stödordning som avses i artikel 1 med verkan från och med dagen för antagandet av detta beslut.

Artikel 5

Ungern ska se till att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då detta beslut delges.

Artikel 6

1.   Inom två månader efter delgivningen av detta beslut ska Ungern lämna en detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan vidtagits och som planeras för att följa detta beslut.

2.   Ungern ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut. Ungern ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan vidtagits och som planeras för att följa detta beslut.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Ungern.

Utfärdat i Bryssel den 4 juli 2016.

På kommissionens vägnar

Margrethe VESTAGER

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 277, 21.8.2015, s. 24.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om detaljerade regler för tillämpning av artikel 108 i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1), upphävd och ersatt av rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(3)  Se fotnot 1.

(4)  I enlighet med denna lag, innefattar ”investeringar” inköp eller skapande av materiella tillgångar, produktion av materiella tillgångar genom ett eget företag, den verksamhet som utförs för att installera eller använda den materiella anläggningstillgången som köpts för avsett ändamål tills dess installation eller första normala användning (transport, tullklarering, förmedlande verksamhet, läggande av grund, installation och all verksamhet i samband med köp av en materiell anläggningstillgång, inklusive design, förberedelser, arrangemang, lån och försäkringar). Investeringar inkluderar också aktiviteter som resulterar i en uppgradering av en befintlig materiell tillgång, förändringen av dess syfte, dess omvandling eller en direkt ökning av dess livslängd eller kapacitet, tillsammans med de andra verksamheter som anges ovan och i samband med sådan verksamhet.

(5)  Mål C-83/98 P Frankrike mot Ladbroke Racing Ltd och kommissionen, punkterna 48 till 51. På samma sätt kan en åtgärd som innebär att vissa företag får sänkt skatt eller att skjuta upp betalningar av skatt som normalt tas ut kan uppgå till statligt stöd, se de förenade målen C-78/08 till C-80/08 Paint Graphos m.fl., punkt 46.

(6)  Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, EU: C: 2001:598, punkt 38.

(7)  Se mål C-66/02, Italien mot kommissionen, EU:C:2005:768, punkt 78; mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze and Others, EU:C:2006:8, punkt 132; Mål C-522/13, Ministerio de Defensa and Navantia, EU:C:2014:2262, punkt 21 till 31. Se även punkt 9 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd för åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3).

(8)  De förenade målen C-393/04 och C-41/05, Air Liquide Industries Belgium EU:C:2006:403 och EU:C:2006:216, punkt 30 och mål C-387/92 Banco Exterior de España EU:C:1994:100, punkt 14.

(9)  Se till exempel Mål C-279/08 P, kommissionen mot Nederländerna, EU:C:2011:551; Mål C-143/99 Adria-Wien Pipeline EU:C:2001:598, de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl., EU:C:2011:550, mål C-308/01, GIL Insurance, EU:C:2004:252.

(10)  Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd för åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag.

(11)  De förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen och Spanien mot Government of Gibraltar och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (EU:C:2011:732).

(12)  Ibid, punkt 92.

(13)  Mål C-487/06 P, British Aggregates mot kommissionen, EU:C:2008:757, punkterna 85 och 89 och rättspraxis som det hänvisar till och mål C-279/08 P, kommissionen mot Nederländerna (NOx), EU:C:2011:551, punkt 51.

(14)  De förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, kommissionen och Spanien mot Government of Gibraltar och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, EU:C:2011:732. Se även analogt, mål C-385/12 Hervis Sport- és Divatkereskedelmi Kft. EU:C:2014:47, där domstolen slog fast: ”Artiklarna 49 FEUF och 54 FEUF ska tolkas som att de utgör hinder för en medlemsstat avseende skatt på omsättning av detaljhandel, vilket tvingar beskattningsbara juridiska personer som utgör, inom en grupp, ’länkade företag’ i den mening som avses i lagstiftningen för att aggregera sin omsättning för tillämpning av en kraftigt progressiv ränta och sedan dela den resulterande skatten sinsemellan i proportion till deras faktiska omsättning, om – och det är den nationella domstolen som avgör om detta är fallet – de skattskyldiga personer som omfattas av det högsta särskild skatten är ’kopplade’, i de flesta fall, till företag som har sitt säte i en annan medlemsstat”.

(15)  Se till exempel de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl., EU:C:2011:550, punkt 69.

(16)  Se kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd för åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag, punkt 24. Uttalandet om omfördelningssyfte som kan motivera en progressiv skattesats har uttryckligen endast gjorts när det gäller skatter på vinst eller (netto)inkomst, inte när det gäller skatter på omsättningen.

(17)  Mål C-172/03, Heiser, EU:C:2005:130, punkt 55. Se även mål C-494/06 P, kommissionen mot Italien och Wam EU:C:2009:272, punkt 54 och angiven rättspraxis och C-271/13 P, Rousse Industry mot kommissionen, EU:C:2014:175, punkt 44. De förenade målen C-71/09 P, C-73/09 P och C-76/09 P, Comitato ”Venezia vuole vivere” m.fl. mot kommissionen, EU:C:2011:368, punkt 136. Se även mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen, EU:C:2000:467, punkt 30, och angiven rättspraxis.

(18)  Undantagen i artikel 107.2 i fördraget gäller följande: a) stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, b) stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser och c) stöd som ges till vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland.

(19)  Undantagen i artikel 107.3 i fördraget gäller följande: a) stöd för att främja utvecklingen av vissa områden; b) stöd för vissa viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin i medlemsstaten; c) stöd för att utveckla vissa näringsverksamheter eller områden; d) stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet och e) stöd som anges genom ett rådsbeslut.

(20)  Mål T-68/03, Olympiaki Aeroporia Ypiresies mot kommissionen, EU:T:2007:253, punkt 34.

(21)  Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om detaljerade regler för tillämpning av artikel 108 i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen (EGT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(22)  Rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EGT L 142, 14.5.1998, s. 1).

(23)  Rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen på vissa slag av övergripande statligt stöd (EGT L 248, 24.9.2015, s. 1).