om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av fysiska personer som utför installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av elektriska brytare som innehåller fluorerade växthusgaser eller återvinning av fluorerade växthusgaser från stationära elektriska brytare

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (1), särskilt artikel 10.12, och

I denna förordning fastställs minimikraven för certifiering av fysiska personer som utför installation, service, underhåll, reparation och nedmontering av elektriska brytare som innehåller fluorerade växthusgaser eller återvinning av fluorerade växthusgaser från stationära elektriska brytare samt villkoren för ömsesidigt erkännande av certifikat som utfärdats enligt dessa krav.

1. Fysiska personer som utför de verksamheter som anges i artikel 1 ska ha ett sådant certifikat som avses i artikel 3.

2. Fysiska personer som utför någon av de verksamheter som anges i artikel 1 ska inte omfattas av kravet i punkt 1 i den här artikeln, förutsatt att de uppfyller följande villkor:

Det undantag som anges i första stycket ska gälla för de perioder som de verksamheter som anges i artikel 1 utförs, dock totalt högst 12 månader.

3. Denna förordning ska inte tillämpas på tillverknings- och reparationsverksamhet vid tillverkares anläggningar för elektriska brytare.

1. Ett certifieringsorgan som avses i artikel 4 ska till fysiska personer som har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov anordnat av ett bedömningsorgan som avses i artikel 5 utfärda ett certifikat som omfattar de grundläggande färdigheter och kunskaper som fastställs i bilaga I.

3. Innehavare av certifikat som utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 305/2008 ska anses vara kvalificerade att utföra alla verksamheter som anges i artikel 1 och ett certifieringsorgan som avses i artikel 4 får utfärda ett certifikat till innehavaren av denna kvalifikation utan att upprepa provet.

1. Ett certifieringsorgan ska fastställas i nationell lagstiftning, eller utses av den behöriga myndigheten i en medlemsstat eller andra enheter som är berättigade därtill, för att utfärda certifikat till fysiska personer som deltar i den verksamhet som anges i artikel 1.

2. Certifieringsorganet ska fastställa och tillämpa förfaranden för utfärdande, tillfälligt upphävande och återkallande av certifikat.

3. Certifieringsorganet ska föra register som gör det möjligt att kontrollera en certifierad persons ställning. Det ska framgå av registren att certifieringsprocessen faktiskt har genomförts. Registren ska bevaras i minst fem år.

1. Ett bedömningsorgan som utsetts av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat eller andra enheter som är berättigade därtill, ska anordna prov för de fysiska personer som avses i artikel 1. Ett certifieringsorgan som avses i artikel 4 kan också fungera som bedömningsorgan.

2. Proven ska planeras och utformas på ett sätt som säkerställer att de grundläggande färdigheter och kunskaper som fastställs i bilaga I omfattas.

3. Bedömningsorganet ska anta rapporteringsförfaranden och föra register för att göra det möjligt att dokumentera individuella och generella bedömningsresultat.

4. Bedömningsorganet ska se till att de examinatorer som utsetts för ett prov har den kännedom som behövs om de berörda examinationsmetoderna och examinationshandlingarna samt lämplig kompetens på det område som provet omfattar. Det ska också se till att den utrustning och de verktyg och material som krävs finns tillgängliga för de praktiska proven.

1. Senast den 1 januari 2017 ska medlemsstaterna meddela kommissionen namn och kontaktuppgifter för certifieringsorgan för fysiska personer som omfattas av artikel 4 och benämningarna på certifikat för fysiska personer som uppfyller kraven i artikel 3, i det format som fastställs genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2065 (4).

2. Medlemsstaterna ska uppdatera den anmälan som inlämnats enligt punkt 1 med eventuell relevant ny information och utan dröjsmål inlämna den till kommissionen.

1. Ömsesidigt erkännande av certifikat som utfärdats i andra medlemsstater ska gälla för certifikat som utfärdats enligt artikel 3.

2. Medlemsstaterna får kräva att innehavare av certifikat som utfärdats i en annan medlemsstat tillhandahåller en översättning av certifikatet till ett annat officiellt språk i unionen.

Hänvisningar till den upphävda förordning (EG) nr 305/2008 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2.1 ska dock tillämpas från och med den 1 juli 2017 för fysiska personer som utför installation, service, underhåll, reparation och nedmontering av elektriska brytare som innehåller fluorerade växthusgaser och återvinning av fluorerade växthusgaser från stationära elektriska brytare, andra än högspänningsbrytare som avses i förordning (EG) nr 305/2008.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 161, 14.6.2006, s. 1).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare (EUT L 92, 3.4.2008, s. 17).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2065 av den 17 november 2015 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014, av formatet för medlemsstaternas anmälan om utbildnings- och certifieringsprogram (se sidan 14 i detta nummer av EUT).

BILAGA I

Minimikrav på färdigheter och kunskaper som ska prövas av bedömningsorganen

De prov som avses i artiklarna 3.1 och 5.2 ska omfatta följande:

a)	Ett teoretiskt prov med en eller flera frågor som prövar den aktuella färdigheten eller kunskapen, vilket anges med T i kolumnen ”Provtyp”.

Ett praktiskt prov där den sökande med relevanta material, verktyg och utrustning ska utföra motsvarande uppgift, vilket anges med P i kolumnen ”Provtyp”.

Nr	Grundläggande kunskaper och färdigheter	Provtyp
1	Grundläggande kännedom om relevanta miljöfrågor (klimatförändringar, global uppvärmningspotential), de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) nr 517/2014 och i de relevanta genomförandeakterna	T
2	Fysikaliska och kemiska egenskaper samt miljöegenskaper hos SF6	T
3	Användning av SF6 i elkraftsutrustning (isolering, ljusbågesläckning)	T
4	SF6-kvalitet, enligt relevanta branschstandarder	T
5	Förståelse av elkraftsutrustnings konstruktion	T
6	Kontroll av SF6-kvalitet	P
7	Återvinning av SF6 och blandningar med SF6 samt rening av SF6	P
8	Lagring och transport av SF6	T
9	Hantering av utrustning för återvinning av SF6	P
10	Hantering av täta borrsystem, om så behövs	P
11	Återanvändning av SF6 och olika återanvändningskategorier	T
12	Arbete med öppna fack med SF6	P
13	Neutralisering av biprodukter till SF6	T
14	Övervakning av SF6 och tillämpliga uppgiftsregistreringsskyldigheter enligt nationell lagstiftning, unionslagstiftning eller internationella överenskommelser	T
15	Minskning av läckage samt läckagekontroller	T
16	Grundläggande kännedom om relevant teknik för att ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser och säker hantering av denna	T

BILAGA II

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 305/2008	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	—
Artikel 3	Artikel 2
Artikel 4	Artikel 3
Artikel 5	Artikel 4
Artikel 6	Artikel 5
Artikel 7	Artikel 6
Artikel 8	Artikel 7
—	Artikel 8
Artikel 9	Artikel 9
Bilaga	Bilaga I
—	Bilaga II