31.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 250/1


Rådets rekommendationer

”Främjande av användningen och utbyte av bästa praxis när det gäller gränsöverskridande videokonferenser på juridikområdet i medlemsstaterna och på EU-nivå”

(2015/C 250/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

ERINRAR OM

1.

strategin för europeisk e-juridik 2014–2018 som antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 6 december 2013 (1),

2.

punkt 59 i strategin för europeisk e-juridik 2014–2018 som föreskriver att ”vid behov kan medlemsstater som är involverade i särskilda projekt träffas i informella grupper i syfte att göra framsteg med arbetet på dessa områden (…)”,

3.

den fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik 2014–2018 som antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 6 juni 2014 (2),

4.

riktlinjerna för genomförandet av den fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik 2014–2018 som godkändes av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 4 december 2014 (3), som fastställer konkreta steg för uppföljning av handlingsplanen av arbetsgruppen för e-lagstiftning (e-juridik), inbegripet inrättande av den informella arbetsgruppen för gränsöverskridande videokonferenser,

5.

resultaten av den informella arbetsgruppen för gränsöverskridande videokonferenser enligt den slutrapport (4) som lades fram för arbetsgruppen för e-lagstiftning (e-juridik),

KONSTATERAR ATT

6.

videokonferenser är ett användbart hjälpmedel som har stora möjligheter inte bara på nationell nivå utan också och i synnerhet i gränsöverskridande situationer där olika medlemsstater och även tredjeländer är inblandade; i gränsöverskridande fall är smidig kommunikation mellan de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna av avgörande betydelse; videokonferenser är en möjlig väg att förenkla och främja sådan kommunikation; fördelarna med videokonferenser har erkänts i unionslagstiftningen som uppmuntrar att deras användning, bland annat vid gränsöverskridande bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (5) och i det europeiska småmålsförfarandet (6) samt vid reglerade förfaranden i brottmål (7),

7.

videokonferensteknik kan användas i alla typer av rättsliga förfaranden (både brottmål och privatmål) och ger domstolar och åklagarmyndigheter större flexibilitet att ta upp vittnesmål från offer och vittnen, höra synpunkter från sakkunniga och ta upp utsagor från misstänkta och åtalade; videokonferenser kan bidra till att minska stressen för sårbara vittnen, såsom barn; resor kan undvikas i fall när offer, vittnen eller sakkunniga från andra medlemsstater måste avlägga vittnesmål; videokonferenser ger även möjlighet till omedelbart och effektivt skydd såsom rätten till tolk, rätten till information, tillgång till advokat för en misstänkt när han eller hon kvarhålls på en avlägset belägen plats (t.ex. kvarhållen till sjöss); användningen av sådan teknik minskar även kostnaden för att höra nationella myndigheter; avsevärda kostnads- och säkerhetsvinster kan uppnås genom att man undviker att transportera personer som hålls i förvar,

8.

EU:s medlemsstater redan börjat arbeta tillsammans inom ramen för europeisk e-juridik för att främja användningen av videokonferenser och utbyta erfarenheter och bästa praxis; sådant arbete sker bl.a. inom ramen för arbetsgruppen för e-lagstiftning (e-juridik) på EU-nivå,

9.

det arbete som hittills gjorts på området för videokonferenser på nationell nivå och EU-nivå inom den första handlingsplanen för europeisk e-juridik 2009–2013 har redan lett till avsevärda resultat; e-juridikportalen innehåller information om användningen av videokonferensutrustning vid domstolsförhandlingar i gränsöverskridande situationer på alla officiella språk, bl.a. en manual och relevanta kontaktuppgifter för de flesta av medlemsstaterna,

10.

den andra fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik 2014–2018 syftar till att bygga vidare på det arbete som redan har gjorts och fortsätta denna positiva utveckling på nationell och europeisk nivå; detta arbete bör även ses som en del av en mera övergripande utveckling i riktning mot en modernisering av rättsskipningen i EU, där man beaktar de befintliga rättsliga ramarna på detta särskilda område och behovet att iaktta befintliga rättssäkerhetsgarantier på medlemsstats- och EU-nivå,

FRAMHÅLLER ATT

11.

såsom beskrivs i den fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik 2014–2018 bör domstolsförfaranden och förfaranden utanför domstol i gränsöverskridande situationer underlättas genom tillgång till kommunikation med elektroniska medel mellan domstolar och parter inför domstol samt vittnen, offer, sakkunniga och andra deltagare,

12.

video- och telefonkonferenser eller andra lämpliga medel för långdistanskommunikation bör dessutom i förekommande fall i större utsträckning användas för muntligt hörande för att undvika behov av resa till domstolen för deltagande i rättsliga förfaranden, framför allt i gränsöverskridande mål, och på så sätt, genom minskade kostnader och ansträngningar, bidra till en effektiv tillgång till rättslig prövning,

13.

såsom anges i den fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik 2014–2018 bör framtida insatser på detta område utökas för att ytterligare underlätta anordnande och drift av gränsöverskridande videokonferenser i alla medlemsstater genom främjande av it-verktyg för att stödja och organisera videokonferenser och genom att öka interoperabiliteten för videokonferenser; detta arbete bör även omfatta utformning av ett gemensamt formulär för att begära/bekräfta en gränsöverskridande videokonferens; upprättande av ett nätverk för utbyte av erfarenheter och bästa praxis när det gäller videokonferenser, inklusive utbildning, bör också övervägas; deltagande av rättstillämpare såsom domare, allmänna åklagare, advokater, medlare och rättstolkar i detta arbete bör också beaktas,

VÄLKOMNAR

14.

det arbete som expertarbetsgruppen för gränsöverskridande videokonferenser gör för att e-juridiksystem i medlemsstaterna och på europeisk nivå generellt sett ska fungera bättre; expertgruppen inrättades i januari 2014 under österrikiskt ledning i syfte att främja den praktiska användningen av gränsöverskridande videokonferenser och utbyte av bästa praxis och sakkunskaper om organisatoriska, tekniska och juridiska aspekter,

15.

expertarbetsgruppens slutrapport som lades fram i mars 2015, med särskilda rekommendationer för det framtida arbetet på detta område,

KONSTATERAR ATT

a)   expertarbetsgruppen

16.

expertarbetsgruppen i sin slutrapport identifierade ett antal tekniska, organisatoriska och juridiska hinder som försvårar användningen av videokonferensutrustning i medlemsstaterna i gränsöverskridande situationer; resultatet visade att även om det stämmer att befintliga lagstadgade krav måste följas så är flertalet av de omedelbara problem som uppstår i gränsöverskridande situationer mer av organisatorisk och teknisk art; det är dessa frågor som det särskilt bör vara en prioritet att lösa på kort eller på medellång sikt,

b)   e-juridikportal

17.

den information som redan finns tillgänglig på e-juridikportalen dessutom bör uppdateras och kompletteras; i framtiden skulle i synnerhet följande tillägg kunna göras: länkar till EU-lagstiftning och medlemsstaternas lagstiftning med regler för användningen av videokonferenser; samlad information om alla domstolar med videokonferensutrustning i medlemsstaterna; verktyg för det praktiska genomförandet av videokonferenser (elektroniska formulär, eventuellt ett bokningssystem på lång sikt); länkar till nationella instruktioner eller manualer, där sådana finns; ett avsnitt med exempel på videokonferenser i gränsöverskridande förfaranden och en samling med bästa praxis, information om utbildning och utbildningsmoduler on-line samt en länk till sammankopplade databaser för tolkar, om sådana finns,

c)   synergier med andra projekt

18.

möjliga synergieffekter med andra projekt, såsom e-Codex, Avidicusprojekten (tolkning vid videokonferenser) och det europeiska nätverket för rättslig utbildning också bör beaktas; förutom den information som redan finns tillgänglig på e-juridikportalen, bör befintligt användbart material från andra källor, inbegripet medlemsstaterna och Eurojust, också utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt,

d)   rättsliga aspekter

19.

videokonferenser har fått ett rättsligt erkännande genom internationella konventioner och flera EU-rättsakter, såsom förordningen om bevisupptagning i mål och ärenden av civil och kommersiell natur, förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande samt senast, direktivet om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området,

20.

även om användningen av videokonferenser innebär ett ökat skydd för misstänkta, offer, vittnen och utsatta personer bör det säkerställas att den inte samtidigt inverkar menligt på rätten till försvar; särskild hänsyn måste tas för att säkerställa att principerna om omedelbarhet, jämlikhet i medel och kontradiktion respekteras; detta innefattar användning av modern utrustning för att uppnå tillfredsställande bild- och ljudkvalitet, och som också är säker i förhållande till hur känsligt ärendet är,

21.

konsekvenserna av utvecklingen på lagstiftningsområdet, inbegripet i första hand den europeiska utredningsordern, som är förenad med ett detaljerat förfarande för användning av videokonferenser i straffrättsliga ärenden, för de olika förfarandereglerna och garantierna som är tillämpliga i den begärande och i den verkställande medlemsstaten ska därför utvärderas; bland andra rättsliga frågor som hör samman med videokonferenser återfinns också fastställandet av behöriga myndigheter,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

22.

överväga att på nationell nivå genomföra följande åtgärder i syfte att förbättra interoperabiliteten mellan medlemsstaterna:

a)   organisatoriska aspekter

a)

införa en eller, i förekommande fall, flera nationella kontaktpunkter för videokonferenser i varje medlemsstat; därigenom förbättra och aktualisera – i nära samarbete med kommissionen om detta behövs – informationen på e-juridikportalen (via databasen med domstolar i Europa) om nationella anläggningar för videokonferenser, nationella kontaktpunkter för videokonferenser samt relevanta behöriga domstolar; förbättra organisationen av kontaktpunkter på nationell nivå och inom domstolarna,

b)

vid enskilda videokonferenser enas om ett gemensamt språk samt, i förekommande fall, lämpliga översättnings- och tolkningstjänster och om den tidszon som kommer att användas för att fastställa när videokonferensen inleds; om tolkstöd krävs under en videokonferens bör medlemsstaterna vara medvetna om och i den mån det är möjligt följa de råd som inhämtats från Avidicusprojekten,

c)

utan att det påverkar rättsväsendets oberoende eller olikheter i rättsväsendets uppbyggnad inom unionen erbjuda effektiv utbildning för potentiella användare, bland annat för domare och åklagare, för att öka deras självförtroende och förmåga att genomföra gränsöverskridande videokonferenser,

b)   tekniska aspekter

d)

inrätta effektiva mekanismer, inbegripet ett bättre sätt för att effektivt utbyta rörliga och/eller konfidentiella parametrar för videokonferenser samt offentlig och statisk information om videokonferensanläggningar för varje medlemsstat, som ska offentliggöras på den europeiska e-juridikportalen,

e)

utarbeta praktiska riktlinjer för användare, teknisk planering och stödpersonal med rekommenderade tekniska standarder,

f)

förbättra interoperabiliteten mellan medlemsstaterna genom att systematiskt utföra praktiska tester av medlemsstaterna två och två för att dokumentera operativa parametrar; dessa kan sedan återanvändas för att få till stånd mer tillförlitliga videokonferenser mellan medlemsstater med tillfredsställande ljud- och videokvalitet,

g)

som ett minimum genomföra följande tekniska standarder i syfte att förbättra videokonferenskvaliteten

använda ett hårdvarubaserat system för videokonferenser (H.323/videoconference SIP),

videokonferenserna ska vara IP-baserade,

använda infrastruktur som går genom brandväggar,

använda krypterad kommunikation (AES-128),

ta emot presentationen i form av duo video (H. 239) (8),

c)   rättsliga aspekter

h)

utvärdera vilka konsekvenser antagna EU-instrument, t.ex. den europeiska utredningsordern, får för gällande förfaranderegler,

UPPMANAR ARBETSGRUPPEN FÖR E-LAGSTIFTNING (E-JURIDIK) ATT

23.

börja undersöka praktiska möjligheter och lösningar för en samordnad strategi i syfte att inleda ett samarbete på området videokonferenser med tredjeländer utöver de bilaterala kontakter som medlemsstaterna redan har inrättat på detta område,

24.

fortsätta arbetet inom ramen för expertarbetsgruppen om gränsöverskridande videokonferenser genom att inom arbetsgruppen för e-lagstiftning (e-juridik) inrätta ett nätverk för samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att utbyta erfarenheter och dela med sig av bästa praxis rörande videokonferenser, inbegripet utbildning, på grundval av ett förslag som ska läggas fram av expertarbetsgruppen; detta nätverk bör

a)

överväga hur användningen av videokonferenser kan förbättras på europeisk nivå genom att skapa säkra ”virtuella sammanträdeslokaler för videokonferenser” där de deltagande medlemsstaterna kan koppla upp sig,

b)

utarbeta en tydlig beskrivning i flera steg (”protokoll”) för att förbereda och genomföra gränsöverskridande videokonferenser, som är anpassad till de vanligast förekommande fallen av rättslig användning av gränsöverskridande videokonferenser och som innefattar alla nödvändiga organisatoriska, tekniska och rättsliga aspekter,

c)

ge vägledning till användarna om de vanligast förekommande fallen av rättslig användning, där man skulle ha störst nytta av att i större utsträckning och på ett bättre sätt använda gränsöverskridande videokonferenser,

d)

förbättra den elektroniska överföringen av formulär för framställningar om ömsesidig rättslig hjälp över gränserna genom att kombinera funktioner i de dynamiska formulären från den europeiska e-juridikportalen med e-Codex, t.ex. formulären för ”direkt bevisupptagning” och ”(indirekt) bevisupptagning”,

e)

ta fram verktyg för att hjälpa de rättsliga myndigheterna att identifiera de rättsliga instrument som gäller för anordnandet av en viss videokonferens,

f)

ta fram verktyg för att hjälpa de rättsliga myndigheterna att identifiera den myndighet som är behörig när det gäller anordnandet av en viss videokonferens,

g)

identifiera de åtgärder som bör vidtas för att säkerställa rättssäkerhetsgarantierna vid utövandet av rätten till försvar och

h)

säkerställa hållbarheten i arbetet genom att

övervaka genomförandet av förbättringsåtgärder och -projekt,

följa med utvecklingen vad gäller ny teknik för videokonferenser,

föreslå nya åtgärder och projekt för ytterligare förbättringar,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

25.

offentliggöra slutrapporten från expertgruppen för gränsöverskridande videokonferenser på e-juridikportalen för vidare spridning bland rättstillämpare och andra berörda parter,

26.

ekonomiskt stödja genomförandet på nationell nivå av de åtgärder som anges i punkt 22 med syftet att säkerställa gränsöverskridande interoperabilitet för videokonferenser så länge det skapar ett europeiskt mervärde i enlighet med de gällande finansieringsinstrumenten.


(1)  EUT C 376, 21.12.2013, s. 7.

(2)  EUT C 182, 14.6.2014, s. 2.

(3)  Dok. 15771/14.

(4)  Dok. 8364/15 + ADD.

(5)  Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (EGT L 174, 27.6.2001, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EUT L 199, 31.7.2007, s. 1).

(7)  Konventionen den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.

(8)  

Obs! Det kan vara nödvändigt att använda ISDN som backup-lösning, om en videokonferenspartner ännu inte stöder IP.