10.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 324/15


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/2299

av den 17 november 2015

om ändring av beslut 2009/965/EG vad gäller en uppdaterad förteckning över de parametrar som ska användas för att klassificera nationella bestämmelser

[delgivet med nr C(2015) 7869]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (1), särskilt artikel 27.4, och

av följande skäl:

(1)

Den 30 november 2009 antog kommissionen beslut 2009/965/EG (2) med en förteckning över de parametrar som ska användas för att klassificera nationella bestämmelser i det referensdokument som avses i artikel 27 i direktiv 2008/57/EG.

(2)

På grundval av en rekommendation från Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån), behövs en översyn av förteckningen över parametrar så att den stämmer överens med de reviderade tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD) för rullande materiel, godsvagnar, lok och passagerarfordon, buller, infrastruktur, energi, trafikstyrning och signalering, drift och trafikledning, telematiktillämpningar för gods- och persontrafik, säkerhet i järnvägstunnlar och tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet.

(3)

För att göra det möjligt att jämföra och göra korshänvisningar, med avseende på en viss parameter, mellan kraven i TSD:er som setts över och kraven i de nationella bestämmelserna, bör den förteckning över de parametrar som ska kontrolleras i anslutning till att fordon som inte överensstämmer med TSD tas i bruk, å ena sidan, vara i överensstämmelse med och grunda sig på befintliga överenskommelser enligt nationella bestämmelser, och, å andra sidan, återspegla de TSD:er som setts över. Det är därför nödvändigt att förteckningen över parametrar uppdateras. För att säkerställa en harmoniserad tolkning och tillämpning av förteckningen, bör ytterligare förklaring lämnas. Det är lämpligt att anta den detaljerade förteckningen över parametrar, som utarbetats med byråns rekommendation (ERA-REC-118-2014/REC) av den 11 november 2014 som underlag, som utgångspunkt för det referensdokument som avses i artikel 27.4 i direktiv 2008/57/EG.

(4)

Beslut 2009/965/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

För tydlighetens skull bör det referensdokument som avses i artikel 27.4 i direktiv 2008/57/EG och som beskrivs i kommissionens beslut 2011/155/EU (3) uppdateras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som har inrättats i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2009/965/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna och Europeiska järnvägsbyrån.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Utfärdat i Bryssel den 17 november 2015.

På kommissionens vägnar

Violeta BULC

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut 2009/965/EG av den 30 november 2009 om det referensdokument som avses i artikel 27.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 341, 22.12.2009, s. 1).

(3)  Kommissionens beslut 2011/155/EU av den 9 mars 2011 om offentliggörande och förvaltning av det referensdokument som avses i artikel 27.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 63, 10.3.2011, s. 22).


BILAGA

”BILAGA

Förteckning över de parametrar som ska användas för att klassificera nationella bestämmelser i det referensdokument som avses i artikel 27 i direktiv 2008/57/EG

Referens

Parameter

Förklaringar

1

Dokumentation

 

1.1

Allmän dokumentation

Allmän dokumentation, teknisk beskrivning av fordonet, dess utformning och vilken trafiktyp det är avsett för (fjärrtrafik, lokaltrafik, pendeltrafik etc.), inbegripet avsedd hastighet och maximal konstruktionshastighet, allmänna ritningar, diagram och nödvändiga uppgifter för register, t.ex. fordonets längd, axelföljd, axelavstånd, massa per enhet etc.

1.2

Instruktioner och föreskrifter för underhåll

 

1.2.1

Underhållsinstruktioner

Underhållsmanualer och normblad, inbegripet krav för att upprätthålla den säkerhetsnivå fordonet är konstruerat för. Eventuella yrkeskvalifikationer, dvs. kunskaper som krävs för att utföra underhåll av utrustningen.

1.2.2

Verifikationsrapport för underhållsdata

Verifikationsrapporten för underhållsdata förklarar hur underhållsarbeten definieras och utformas för att säkerställa att den rullande materielens egenskaper bibehålls inom tillåtna gränser för användning under dess livstid.

1.3

Driftsinstruktioner och driftsdokumentation

 

1.3.1

Instruktioner för drift av fordonet i normaltillstånd och i lägen med störningar

 

1.4

Nationella krav för provning

Denna parameter bör beröra reglerna (om sådana finns) för provning.

2

Struktur och mekaniska delar

 

2.1

Fordonsstruktur

 

2.1.1

Styrka och integritet

Krav vad gäller mekanisk hållfasthet för fordonskorg, underrede, fjädringssystem, banröjare och snöplog. Mekanisk hållfasthet för enskilda delar i denna förteckning, såsom boggi/löpverk, lagerbox, fjädring, axel, hjul, axellager och strömavtagare, kommer att definieras separat.

2.1.2

Lastförmåga

 

2.1.2.1

Lastfall och vägd massa

Lastfall och vägd massa är främst en driftsfråga (avseende linjeklass). Parametern avser förståelsen av massasystemet för att se till att samma tolkning av massa och lastberäkningar anges. Lastförmågan är en fråga som rör driften, men maximalt lastfall ska överensstämma med fordonets konstruktion (strukturens hållfasthet).

2.1.2.2

Axellast och hjullast

Axellast och hjullast är främst en driftsfråga (avseende linjeklass). Parametern avser förståelsen av massasystemet för att se till att samma tolkning av massa och lastberäkningar anges (t.ex. minimal och maximal axellast).

Se parameter 3.3 för axlars och hjuls konstruktionshållfasthet.

2.1.3

Sammanfogningsteknik

Krav på sammanfogningar och sammafogningsteknik (svetsning, limning, skruvar, bultar …).

2.1.4

Lyftning och uppallning

Särskilda krav på fordonskonstruktion för lyftning, uppallning och återförande på spåret, fordonskorgens kapacitet att motstå permanenta deformationer, även lyftpunkternas geometri och placering.

Instruktioner för lyftning och återförande på spåret ingår inte. Se kapitel 1 för sådana instruktioner.

2.1.5

Fastsättning av anordningar på korgstrukturen

T.ex. för påsvetsade delar, även för fasta anordningar inuti passagerarutrymmen.

2.1.6

Använda kopplingar mellan fordonets olika delar

T.ex. koppling/fjädring/dämpande system mellan exempelvis fordonskorg och boggi eller mellan axelboxen och boggiramen.

2.2

Koppel/koppelsystem

 

2.2.1

Automatkoppel

Krav och godkända typer av automatiska koppelsystem. Det omfattar elektriska, mekaniska och pneumatiska system.

2.2.2

Egenskaper hos räddningskoppel

Krav avseende adaptrar för kopplingsanordningar som gör olika koppelsystem kompatibla, i normaltillstånd och i lägen med störningar (t.ex. räddningskoppel).

2.2.3

Konventionellt skruvkoppel och andra icke-automatiska koppelsystem

Krav avseende konventionella skruvkoppelsystem samt andra icke-automatiska koppelsystem (t.ex. halvpermanenta kortkoppel), deras komponenter och deras samverkan.

Följande omfattas: draginrättning, dragkrok och upphängning av draginrättning.

Följande omfattas inte: buffertar och buffertsystem (i fråga om dessa, se parameter 2.2.4 ’Buffertar’), anslutningar för luft (bromsar), energi och styrning.

2.2.4

Buffertar

Krav avseende buffertar och buffertsystem med betydelse för fordonskopplingar, inklusive buffertmarkering.

2.2.5

Gångbryggor

Krav avseende gångbryggor som gör det möjligt för människor (personal eller passagerare) att röra sig mellan sammankopplade fordon.

2.3

Passiv säkerhet

Krav avseende fordonets passiva säkerhet vid kollision med ett hinder (t.ex. kollisionssäkerhet).

Inbegripet t.ex. banröjare, begränsning av retardationskraft, överlevnadsutrymme och strukturell integritet för de områden där personer befinner sig, minskning av risken för urspårning och buffertklättring, begränsning av följderna av kollision med hinder på spåret, inredningsdetaljer för passiv säkerhet. Avser kollisionsscenarier, överlevnadsutrymme och strukturell integritet för de områden där personer befinner sig, minskning av risken för buffertklättring och urspårning, begränsning av följderna av kollision med hinder på spåret.

Krav avseende spårrensare för skydd av hjulen mot främmande föremål och hinder på rälsen. Avser höjden för spårrensarens undre kant över räl i normaltillstånd, minsta kraft i längdriktningen utan permanent deformation. Avser inte snöplogar.

3

Samverkan mellan fordon och bana samt fordonsprofiler

 

3.1

Fordonsprofil

Avser alla krav kopplade till fordonsprofil. För att informera om godkänd(a) kinematisk(a) fordonsprofil(er), inklusive strömavtagarens profil.

3.2

Fordonsdynamik

 

3.2.1

Gångsäkerhet och gångdynamik

Krav avseende fordonets gångsäkerhet och gångdynamik.

Följande ingår: fordonets tolerans vad gäller spårdeformationer, gång på bågformad eller vriden räls, säker gång i växlar och spårkorsningar etc.

3.2.2

Ekvivalent konicitet

Krav på ekvivalenta konicitetsvärden som bör respekteras.

3.2.3

Hjulprofil och begränsningar

Krav för hjulprofiler i förhållande till relevanta spårsystem. För att meddela godtagna hjulprofiler (t.ex. S1002 är allmänt accepterat).

3.2.4

Kompatibilitetsparametrar för spårbelastning

T.ex. dynamisk hjulkraft, hjulkraft som ett hjulpar påverkar spåret med (kvasistatisk hjulkraft, maximal total dynamisk lateral belastning, kvasistatisk styrkraft), inklusive vertikal acceleration.

3.2.5

Minsta horisontella kurvradie, vertikala konkava kurvradie, vertikala konvexa kurvradie

Ett fordons mekaniska förmåga att passera genom en horisontell kurva med definierad radie.

Värdet för spårets minsta vertikala konvexa kurvradie (puckel) och konkava kurvradie (skål) som fordonet ska klara ska tillkännages. Gällande villkor (t.ex. fordon till-/frånkopplat).

3.3

Boggier/löpverk

 

3.3.1

Boggier

Krav avseende boggiramens konstruktion och hållfasthet samt boggins konstruktion.

3.3.2

Hjulpar (komplett)

Krav avseende sammanfogning av delarna (axel, hjul, lager, axelboxar, framdrivningskomponenter …), toleranser, impedans mellan hjulen.

Här ingår inte: krav på hållfasthet och hållfasthetsberäkningar av axlar, hjul, hjullager, framdrivningskomponenter och möjlighet till oförstörande provning.

3.3.3

Hjul

Krav på hjulet (t.ex. hållfasthet, hållfasthetsberäkningar, material, tillverkningsmetod, inre mekanisk belastning, ytjämnhet, ytskydd/färgskikt, märkning, möjlighet till oförstörande provning).

I fråga om hjul med däck: krav på hjulets däck, sammanfogning med och fixering på hjulkroppen, märkning.

För hjulprofil och begränsningar se 3.2.3

3.3.4

System som påverkar samverkan mellan hjul och spår

Krav avseende alla fordonsmonterade system som påverkar samverkan mellan hjul och räls, exempelvis smörjning av hjulfläns, påverkan av ett fordons pendlande rörelse och slitage till följd av samverkan mellan hjul och räls på dragkraften, bromsning, men inte sandningssystem. Kompatibilitet med markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering omfattas i fråga om elektromagnetisk kompatibilitet av parameter 8.4.2 och i fråga om andra kompatibilitetskrav av parameter 12.2.4.

3.3.5

Sandningssystem

 

3.3.6

Hjulparlager

Krav på hjulparlager (t.ex. hållfasthet, hållfasthetsberäkningar, material, tillverkningsmetod).

3.3.7

Axel

Krav på axel (t.ex. hållfasthet, hållfasthetsberäkningar, material, ytjämnhet, ytskydd/färgskikt, märkning, möjlighet till oförstörande provning).

3.3.8

Övervakning av axellagers tillstånd

Parametern omfattar axelbox och varmgångsdetektering (HABD) (fordonsbaserad HABD och gränssnitt mot markbaserade detektorer).

3.4

Gräns för högsta positiva och negativa acceleration i längdriktning

Gräns för acceleration på grund av högsta tillåtna krafter i längdriktning i spåret.

4

Bromsning

 

4.1

Funktionella krav för bromsning av tåg

Avser tillgång till grundläggande bromsfunktioner (vanligtvis färdbromsning och nödbromsning, en parkeringsbromsfunktion) och huvudbromssystemets egenskaper (vanligtvis automatisk bromsning, kontinuerlig bromsning, outmattningsbarhet).

4.2

Säkerhetskrav för bromsning av tåg

 

4.2.1

Tillförlitlighet – huvudbromssystemets funktion

Krav avseende säker reaktion från bromssystemet så att förväntad bromskraft tillhandahålls efter aktivering av ett nödbromskommando.

4.2.2

Tillförlitlighet – förregling av dragkraft/bromsning

Krav på att dragkraften begränsas på säkert sätt efter aktivering av ett nödbromskommando.

4.2.3

Tillförlitlighet – stoppsträcka

Krav avseende efterlevnaden av den beräknade stoppsträckan efter aktivering av ett nödbromskommando.

4.2.4

Tillförlitlighet – parkeringsbroms

Krav avseende säker reaktion från parkeringsbromssystemet för att hålla fordonet stilla vid beräknade omständigheter efter aktivering av ett parkeringsbromskommando.

4.3

Bromssystem – erkänd struktur och tillhörande standarder

Hänvisning till befintliga lösningar, t.ex. Internationella järnvägsunionens UIC-bromssystem.

4.4

Bromskommando

 

4.4.1

Nödbromskommando

Krav avseende nödbromskommando, t.ex. tillgång till oberoende anordningar för nödbromskommando, specifikation av utseende på anordningar för nödbromskommando, möjlighet till självlåsning av anordningar för nödbromskommando, möjlighet till aktivering av nödbroms genom det fordonsbaserade systemet för trafikstyrning och signalering, specifikation av nödbromsen efter aktivering.

4.4.2

Färdbromskommando

Krav avseende färdbromskommando, t.ex. specifikationer för justering av bromskraften genom färdbromskommandot, krav på endast ett tillgängligt färdbromskommando och möjlighet att isolera färdbromsfunktionen från annat/andra färdbromskommando(n), automatisk avstängning av dragkraft via färdbromskommandot.

4.4.3

Direktbromskommando

Krav avseende direktbromskommandot.

4.4.4

Kommando för dynamisk bromsning

Krav för kommandot för dynamisk bromsning, t.ex. möjlighet till oberoende och/eller kombinerad användning av den dynamiska bromsen från/med andra bromssystem, möjlighet att förhindra användning av regenerativ broms.

4.4.5

Parkeringsbromskommando

Krav avseende parkeringsbromskommandot, t.ex. förhållanden där parkeringsbromskommandot måste kunna ansätta och/eller lossa parkeringsbromsen.

4.5

Bromsprestanda

 

4.5.1

Nödbromsprestanda

Krav avseende nödbromsprestanda, t.ex. svarstid, retardation, stoppsträcka, olika driftsförhållanden som ska beaktas (i normaltillstånd och i lägen med störningar).

Följande omfattas inte: utnyttjande av adhesion mellan hjul och räls (se 4.6.1).

4.5.2

Färdbromsprestanda

Krav på färdbromsens prestanda, t.ex. nivå och gräns för högsta färdbromsprestanda.

4.5.3

Beräkningar avseende värmekapacitet

Krav avseende beräkningar av värmekapacitet, både på hjul och bromsutrustning, t.ex. scenarier och lastfall som ska tillämpas, serie av bromsansättningar som ska beaktas, linjens största lutning, tillhörande längd och driftshastighet.

4.5.4

Parkeringsbromsens prestanda

Krav avseende parkeringsbromsens prestanda, t.ex. lastfall, banans lutning.

4.5.5

Beräkning av bromsprestanda

Krav avseende beräkningar av bromsprestanda, t.ex. gällande hjuldiametrar, lastfall, friktionskoefficienter, styrlägen.

4.6

Styrning av bromsadhesion

 

4.6.1

Begränsning av adhesionsprofilen mellan hjul och räls

Krav avseende begränsning av adhesionsprofilen mellan hjul och räls, t.ex. konstruktionsmål för friktionskoefficienter för att begränsa utnyttjandet av adhesionen mellan hjul och räls i systemet för fastbromsningsskydd, fordonskonfigurationer som ska beaktas, hjuldiameter och lastfall som ska beaktas.

4.6.2

System för slir- och fastbromsningsskydd

Krav avseende system för slir- och fastbromsningsskydd, t.ex. för vilka fordon/fordonskonfigurationer ett sådant system är obligatoriskt, krav på systemets prestanda, betydelse för säkerheten.

4.7

Bromskraftsutveckling

 

4.7.1

Komponenter i friktionsbromsningssystem

 

4.7.1.1

Bromsblock

 

4.7.1.2

Bromsskivor

 

4.7.1.3

Bromsklossar

 

4.7.2

Dynamisk broms kopplad till dragkraften

Godkännande och krav avseende nödbromsning med användning av dynamisk broms som är kopplad till traktionssystemet, t.ex. krav på tillgänglighet, begränsningar m.m.

4.7.3

Magnetskenbroms

Krav avseende magnetiska spårbromsar, t.ex. tillåtna driftsfall, geometriska egenskaper hos magnetelement, monteringsätt (högt/lågt hängande).

4.7.4

Virvelströmsbroms

Krav avseende virvelströmsbromsar, t.ex. tillåtna tillämpningar, driftsbegränsningar.

4.7.5

Parkeringsbroms

Krav på parkeringsbromsarnas bromskraftsutveckling, nödvändig energiförsörjning för dess manövrering (ansättning/lossning av bromsen).

4.8

Bromstillstånd och felindikering

Krav på indikering av bromstillstånd för föraren/personal, t.ex. tillgång till bromsenergi, bromstillstånd för flera olika bromssystem.

4.9

Bromskrav för bärgningssyften

Krav på förmågan hos bromssystem vid bärgning av ett tåg/fordon, t.ex. möjlighet att lossa och isolera alla bromsar, möjlighet att styra det bogserade tågets/fordonets bromssystem från andra fordon, kompatibilitet med andra bromstyper i lägen med störningar. Vid bärgning av ett tåg/fordon är det vanligtvis nödvändigt att lossa och isolera alla bromsar.

5

Passagerarrelaterade punkter

 

5.1

Tillgänglighet

 

5.1.1

Ytterdörrar

Innehåller krav för dörrlåsningssystem, trappsteg och avstånd för yttre passagerardörrar för ombordstigning.

5.1.2

Utrustning för av- och påstigning

Avser tekniska specifikationer för utrustning som kan finnas ombord för att underlätta passagerares av- och påstigning.

5.2

Interiör

 

5.2.1

Innerdörrar

Krav avseende utformningen av innerdörrar.

5.2.2

Dörrar mellan vagnar

Dörrar mellan vagnar (som kan befinna sig i slutet av tåget).

5.2.3

Passager

Fritt utrymme (bredd och höjd) inne i fordonet så att passagerare har fritt tillträde till alla inrättningar (även för personer med nedsatt rörlighet).

5.2.4

Ändringar i golvhöjden

Krav avseende golvnivåskillnader inuti passagerarfordon.

Följande omfattas inte: trappstegshöjd och avstånd för yttre passagerardörrar för ombordstigning (se 5.1.1).

5.2.5

Inre belysning

Krav avseende belysning för passagerare (inte belysning för teknisk utrustning och ljussignaler eller nödbelysning som omfattas av parameter 10.2.4).

5.3

Ledstänger

Krav avseende ledstänger för passagerare i eller utanpå fordonet (konstruktionsspecifikationer, var de ska användas).

5.4

Fönster

Krav avseende fönster (fönster på utsidan av ett fordon), t.ex. mekaniska egenskaper.

Följande är undantaget:

Vindruta i förarhytten, se parameter 9.1.3.

Fönster inne i fordonet.

Brandsäkerhet, utrymning och nödutgångar för passagerare (se parameter 10.2.1).

5.5

Toaletter

Krav avseende utformning av och utrustning på toaletter (även för personer med nedsatt rörlighet). T.ex. toalettutrymme, åtkomst, nödsamtal, hygieniska krav. Inklusive behovet av och utformningen av personaltoaletter.

Följande omfattas inte: utsläpp från toaletter (se 6.2.1.1).

5.6

System för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering

T.ex. luftkvalitet inomhus, föreskrifter vid brand (avstängning).

5.7

Passagerarinformation

 

5.7.1

System för information till passagerarna

Parametern betraktas som krav för envägskommunikation. För kommunikation från passagerare till personal, se parametern 10.2.3 ’Passagerarlarm’.

5.7.2

Skyltar och information

Krav avseende skyltar, piktogram och text. Inbegripet säkerhetsinstruktioner till passagerare och nödutgångsmarkering för passagerare.

6

Miljöförhållanden och aerodynamiska effekter

 

6.1

Miljöns inverkan på fordonet

 

6.1.1

Miljöförhållanden som påverkar fordonet

 

6.1.1.1

Höjd

Avser den höjd över havet som ska beaktas för fordon.

6.1.1.2

Temperatur

Avser det temperaturintervall som ska beaktas för fordon.

6.1.1.3

Luftfuktighet

 

6.1.1.4

Regn

 

6.1.1.5

Snö, is och hagel

Krav för att undvika att fordon försämras vid påverkan från snö, is och hagel. När det gäller vilka villkor i fråga om ’snö, is och hagel’ som måste beaktas, ska scenarier med drivsnö, pudersnö, snöfall med stora mängder lätt snö med lågt vatteninnehåll, variationer i temperatur och luftfuktighet under en enskild färd som orsakar nedisning beaktas. Detta för att fastställa om det behövs insatser för att avlägsna snö framför tåget, och för att överväga möjliga konsekvenser av snö/is för körstabilitet, bromsfunktion och bromskraftsförsörjning, behov av vindrutetorkarutrustning, tillhandahållande av en acceptabel arbetsmiljö för föraren.

6.1.1.6

Solstrålning

 

6.1.1.7

Motståndskraft mot föroreningar

Föroreningseffekter som ska beaktas, t.ex. genom kemiskt verksamma ämnen, förorenande vätskor, biologiskt verksamma ämnen, damm, stenar, makadam och andra föremål, gräs och löv, pollen, flygande insekter, fibrer, sand och saltvattenstänk.

6.1.2

Aerodynamiska effekter på fordonet

 

6.1.2.1

Sidvindseffekter

Avser effekter från sidvind på fordonets utrustning och funktion. Vindens egenskaper (t.ex. vindhastighet) ska beaktas vid konstruktion av rullande materiel för att säkerställa säkerhet, funktionsduglighet och integritet.

6.1.2.2

Största tryckvariation i tunnlar

Inverkan på grund av de snabba tryckförändringarna när ett tåg kör in i eller ut från en tunnel, eller vid körning i tunnlar.

6.2

Fordonets inverkan på miljön

 

6.2.1

Utsläpp till den yttre miljön

 

6.2.1.1

Utsläpp från toaletter

Utsläpp till den yttre miljön från toalettömning.

6.2.1.2

Avgasutsläpp

Avgasutsläpp till den yttre miljön (se även parameter 8.6).

6.2.1.3

Utsläpp av kemikalier och partiklar

Andra utsläpp/spill från fordon, t.ex. läckage av olja och smörjmedel, flänssmörjmedel, bränsle.

6.2.2

Bullergränser

 

6.2.2.1

Stationärt buller

Fordonets bullerpåverkan på miljön utanför järnvägssystemet vid stillastående.

6.2.2.2

Påverkan från startbuller

Fordonets bullerpåverkan på miljön utanför järnvägssystemet vid start.

6.2.2.3

Påverkan från buller från passerande fordon

Fordonets bullerpåverkan på miljön utanför järnvägssystemet när det passerar.

6.2.3

Gränsvärden för påverkan från aerodynamiska belastningar

Aerodynamisk påverkan, t.ex. på personer på en plattform och längs öppet spår.

6.2.3.1

Tryckimpulser från tågets framända

Effekter av tryckimpulser orsakade längs spåret av tågets framända.

6.2.3.2

Aerodynamisk påverkan på passagerare och material på plattformen

Aerodynamiska störningar för passagerare och material på plattformen, inbegripet bedömningsmetoder och driftsmässiga lastfall.

6.2.3.3

Aerodynamisk påverkan på spårarbetare

Aerodynamiska störningar för spårarbetare.

6.2.3.4

Makadamsprut och spridning till angränsande område

Kan också syfta på issprut.

7

Externa varningssignaler, signalering, märkningar och integritetskrav för programvara

 

7.1

Programvaruintegritet för program som har säkerhetsrelaterade funktioner

Krav avseende programvaruintegritet för säkerhetsrelaterade funktioner som påverkar tågets egenskaper, t.ex. programvaruintegritet för tågets databuss.

7.2

Synlig och hörbar fordonsidentifikation och varningsfunktioner

 

7.2.1

Fordonsmärkning

Fordonsmärkning avser driftsinformation och teknisk information för järnvägspersonal, och kan finnas inuti och utanpå fordonet.

7.2.2

Yttre lyktor

 

7.2.2.1

Strålkastare

Med ’strålkastare’ avses den funktion som ger föraren tillräckligt god sikt framför tåget. Detta kan säkerställas med hjälp av samma fysiska anordningar som för markeringsljus eller med hjälp av andra anordningar.

7.2.2.2

Markeringsljus

’Markeringsljus’ är lyktor placerade på tågets framända, med funktionen att signalera tågets framända. Det finns signalbilder för signalering av tågets framända under olika omständigheter (t.ex. tåg som befinner sig på motsatt spår, tåg i nödsituationer).

7.2.2.3

Slutsignal

Krav avseende utrustning som kan avge en visuell slutsignal (t.ex. röda lampor).

Följande omfattas inte: fästen för montering av slutsignaler, se parameter 7.2.4.

7.2.2.4

Ljusreglage

 

7.2.3

Ljudsignalsystem

Krav avseende ljudsignalsystem monterade i fordon (t.ex. signalhorn). Avser

signalhornets toner,

signalhornets ljudtrycksnivåer (utanför hytten; för ljudnivå i hytten, se parameter 9.2.1.2),

skydd av utrustningen,

styrning av utrustningen,

kontroll av ljudtrycksnivåer.

7.2.4

Konsoler

Krav på utrustning för att montera och fästa signalanordningar på utsidan av fordonet (t.ex. slutsignaler, lampor, flaggor).

8

Fordonsbaserade energiförsörjnings- och styrsystem

 

8.1

Krav på dragprestanda

Krav på dragprestanda, t.ex. acceleration, styrning av adhesion mellan drivhjul och räls.

8.2

Funktionella och tekniska specifikationer rörande gränssnitt mellan fordonet och delsystemet energi

 

8.2.1

Funktionella och tekniska specifikationer rörande strömförsörjning

 

8.2.1.1

Särskilda krav för strömförsörjning

Särskilda krav för strömförsörjning, t.ex. effektfaktor och känsligheten hos fordonsbaserade skyddssystem.

8.2.1.2

Spänning och frekvens för kontaktledningens strömförsörjning

 

8.2.1.3

Regenerativ bromsning

 

8.2.1.4

Maximal effekt och maximal tågström som får tas från kontaktledningen

Inbegripet maximal ström vid stillastående.

8.2.2

Strömavtagares funktions- och konstruktionsparametrar

 

8.2.2.1

Strömavtagares allmänna utformning

 

8.2.2.2

Strömavtagartoppens geometri

 

8.2.2.3

Strömavtagares kontaktkraft (inbegripet statisk kontaktkraft, gångdynamiska egenskaper och aerodynamiska effekter)

Inbegripet strömavtagningens kvalitet.

8.2.2.4

Strömavtagares arbetsområde

 

8.2.2.5

Strömavtagarens strömkapacitet inklusive kolslitskena

 

8.2.2.6

Strömavtagares placering

 

8.2.2.7

Isolering mellan strömavtagare och fordon

 

8.2.2.8

Sänkning av strömavtagare

 

8.2.2.9

Framförande genom fas- eller systemskiljande sektioner

 

8.2.3

Kolslitskenans funktions- och konstruktionsparametrar

 

8.2.3.1

Kolslitskenans geometri

 

8.2.3.2

Kolslitskenans material

 

8.2.3.3

Bedömning av kolslitskenan

 

8.2.3.4

Detektering av skada på kolslitskena

 

8.3

Elförsörjning och drivsystem

 

8.3.1

Mätning av energiförbrukning

 

8.3.2

Krav avseende fordonsbaserade elektriska installationer i ett järnvägsfordon

 

8.3.3

Högspänningskomponenter

 

8.3.4

Jordning

 

8.4

Elektromagnetisk kompatibilitet

 

8.4.1

Elektromagnetisk kompatibilitet i fordonet

Ledningsbunden emission och immunitetsnivåer i fråga om fordonsbaserade apparater, magnetiska fält för exponering av människor inuti rullande materiel (t.ex. gränser för människors exponering).

8.4.2

Elektromagnetisk kompatibilitet mellan fordon och järnvägssystem

 

8.4.2.1

Maximal ström

 

8.4.2.1.1

Returström i räls

Elektromagnetisk interferens vid anslutningen till järnvägens strömförsörjningsnät – på nivån för strömavtagare/släpsko för strömskena.

8.4.2.1.2

Elektromagnetisk interferens från värmekabel

Elektromagnetisk interferens på grund av tågvärmen vid dieseldrift.

8.4.2.1.3

Elektromagnetisk interferens under fordonet

Elektromagnetisk interferens under fordonet mellan axlarna och som huvudsakligen produceras av fordonsbaserad utrustning.

8.4.2.1.4

Övertonsegenskaper och tillhörande överspänningar i kontaktledningen

Fordonskrav avseende största övertoner och tillhörande överspänningar i kontaktledningen.

8.4.2.1.5

Effekter av likström i växelströmsförsörjning

Fordonskrav avseende största likströmskomponent i växelströmsförsörjning.

8.4.2.2

Maximala elektromagnetiska fält/inducerade spänningar

 

8.4.2.2.1

Elektromagnetiska fält/inducerade spänningar i spåret/under fordonet

Elektromagnetiska fält (eller inducerade spänningar/störningsspänningar) vid platsen för järnvägsutrustning (axelräknardetektorer, ATP [automatisk tågkontroll], antenner, varmgångsdetektorer etc.).

8.4.2.2.2

Elektromagnetiska fält/inducerade spänningar utanför spåret

Elektromagnetiska fält (eller inducerade spänningar/störningsspänningar) med radiokommunikationssystem för växling, telekommunikationssystem med fordonsradiofrekvens (t.ex. nationell radio eller GSM-R (Global System for Mobile Communications – Railways) osv.

8.4.2.3

Fordonets ingångsimpedans

Ingångsimpedans för frekvenser för det traktionsspektrum som påverkar nätets spårledningar, t.ex. ingångsimpedansen på 50 Hz för 50 Hz spårledningar, ingångsimpedans för att begränsa stötström, t.ex. för likströmsspårledningar.

8.4.2.4

Psofometrisk ström

Enligt definitionen i SS-EN 50121-3-1 (Annex A: Interference on telecommunication lines – Psophometric currents).

8.4.2.5

Gränser för tvärspänning avseende kompatibilitet med talkanaler/datakanaler

 

8.4.3

Elektromagnetisk kompatibilitet mellan fordonet och miljön

 

8.4.3.1

Maximala elektromagnetiska fält

Magnetiska fält för exponering av människor utanför rullande materiel (t.ex. gränser för människors exponering).

8.4.3.2

Inducerad elektromagnetisk interferens/spänning

 

8.4.3.3

Psofometrisk ström

Enligt definitionen i SS-EN 50121-3-1 (Annex A: Interference on telecommunication lines – Psophometric currents).

8.5

Skydd mot elektriska faror

Jordningskrav ingår i parameter 8.3.4.

8.6

Krav för diesel och andra termiska traktionssystem

I fråga om ’Avgasutsläpp’, se parameter 6.2.1.2.

8.7

System som kräver särskilda övervaknings- och skyddsåtgärder

 

8.7.1

Behållare och rörsystem för lättantändliga vätskor

Särskilda krav för behållare och rörsystem för lättantändliga vätskor (inbegripet bränsle).

8.7.2

Tryckkärlssystem/tryckbärande anordningar

 

8.7.3

Ångpannor

 

8.7.4

Tekniska system i explosionsfarliga omgivningar

Särskilda krav för tekniska system i explosionsfarliga omgivningar (t.ex. system som drivs med gasol, naturgas och batteri, inbegripet skydd av transformatorkärl).

8.7.5

Hydrauliska/pneumatiska energiförsörjnings- och styrsystem

Funktionella och tekniska specifikationer, t.ex. tryckluftsförsörjning, kapacitet, typ, temperaturintervall, luftavfuktare (torn), daggpunktsmätare, isolering, egenskaper för luftintag, felangivare.

9

Anordningar, gränssnitt och miljöer som berör personal

 

9.1

Förarhyttens utformning

 

9.1.1

Interiör

Allmänna krav i fråga om förarhyttens interiör, såsom antropometriska mätningar av föraren, personalens möjligheter att röra sig i förarhytten, sittande och stående körställning, antal platser (t.ex. beroende på om tåget är avsett för enmans- eller tvåmansdrift).

9.1.2

Tillträde till förarhytten

 

9.1.2.1

Ingång, utgång och dörrar

Krav avseende tillträde till förarhytten och maskinrummet (även externa gångbryggor på enhyttsfordon). Krav avseende yttre och inre dörrar, dörrar för åtkomst under huvar, fritt utrymme i dörren, fotsteg, ledstänger eller öppningshandtag, dörrlås, förhindrande av tillträde för obehöriga personer.

9.1.2.2

Förarhyttens nödutgångar

Alla varianter på förarens nödutgång eller räddningstjänstens tillträde till hytten (vanligtvis i form av externa dörrar, sidofönster eller nödluckor), definition av deras fria utrymme.

9.1.3

Förarhyttens vindruta

 

9.1.3.1

Mekaniska egenskaper

Krav avseende mått, placering, vindrutans motståndskraft mot flygande föremål.

9.1.3.2

Optiska egenskaper

Krav avseende vindrutans optiska egenskaper, t.ex. vinkeln mellan primära och sekundära bilder, tillåten optisk distorsion av synfältet, materialgrumling, ljustransmittans och kromaticitet.

9.1.3.3

Utrustning för vindrutan

T.ex. utrustning för att avlägsna is och imma samt rengöra vindrutan på utsidan, solskydd.

9.1.3.4

Sikt framåt/siktfält

Definition av förarens siktfält mot den framförliggande linjen i förhållande till förarens positioner. Inklusive vindrutetorkarens svepfält.

9.1.4

Manöverbordets ergonomi

Krav avseende manöverbordets ergonomi, t.ex. spakars och strömställares aktiveringsriktning, larmsystemens ergonomi.

9.1.5

Förarsäte

Krav avseende förarsätet (t.ex. antropometriska mätningar, sätets läge för att uppfylla ögonens referensläge för sikt ut, möjlighet att komma ut i en nödsituation, ergonomiska aspekter och hälsoaspekter på sätets konstruktion, sätets justerbarhet för stående körställning).

9.2

Hälsa och säkerhet

 

9.2.1

Arbetsmiljöförhållanden

 

9.2.1.1

System för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering i förarhytten

T.ex. tillåten CO2-koncentration i hytten, luftflöden orsakade av ventilationssystemet som överstiger fastställda gränsvärden för att säkerställa en korrekt arbetsmiljö, temperaturintervall, temperaturer som ska ha uppnåtts under vissa miljömässiga omständigheter.

9.2.1.2

Buller i förarhytten

Högsta tillåtna bullernivå i hytten, inklusive signalhornets ljudnivå inne i hytten.

9.2.1.3

Belysning i förarhytten

T.ex. belysningens ljusstyrka, oberoende belysning av läsområdet på förarens manöverbord, belysningsreglage, justering av belysningens ljusstyrka, tillåten färg på ljuset.

9.2.2

Övriga hälso- och säkerhetskrav

Andra krav än de som anges i förteckningen över parametrar för parameter 9.2 ’Hälsa och säkerhet’.

9.3

Gränssnitt mellan förare och maskin

 

9.3.1

Hastighetsmätare

Krav för hastighetsmätarsystemet (noggrannhet/toleranser osv.).

Följande omfattas inte: hastighetsregistrering som omfattas av parameter 9.6.

9.3.2

Förarens display och bildskärmar

Funktionella krav avseende den information och de kommandon som tillhandahålls i förarhytten. Följande omfattas inte: information och kommandon avseende ERTMS (European Rail Traffic Management System), inklusive de som tillhandahålls på en display. Dessa specificeras i kapitel 12.

9.3.3

Reglage och indikatorer

Funktionella krav specificeras, tillsammans med andra tillämpliga krav på en specifik funktion, i det avsnitt där funktionen beskrivs.

9.3.4

Övervakning av föraren

Krav på tågförarens vaksamhet, t.ex. automatiska övervakningssystem av vaksamhet/dödmansgrepp.

9.3.5

Sikt bakåt och åt sidan

Krav avseende sikt bakåt och åt sidan: öppningsbara sidofönster eller sidopaneler på förarhyttens båda sidor, (fönstrets/panelens fria utrymme), externa speglar, kamerasystem.

9.4

Skyltning och märkning i förarhytten

Krav avseende skyltar, piktogram, märkning och statiskt visad text för användning av föraren inne i fordonet (förarhytt, maskinrum, apparatskåp). Vilken information som visas i förarhytterna (vanligtvis Vmax, dragfordonsnummer, placering av bärbar utrustning, t.ex. självräddningsutrustning, signaler, nödutgångar). Användning av harmoniserade piktogram.

9.5

Fordonsbaserad utrustning och andra anordningar för personal

 

9.5.1

Fordonsbaserade anordningar för personal

 

9.5.1.1

Personalens tillträde vid till- och frånkoppling

T.ex. Bernrektangeln, ledstänger under buffertarna.

9.5.1.2

Yttre trappsteg och ledstänger för växlingspersonal

 

9.5.1.3

Förvaringsutrymmen för personal

 

9.5.2

Dörrar för personal och gods

Denna parameter behandlar dörrar för gods och för användning av ombordpersonal med undantag för dörrar till förarhytt. T.ex. dörrar utrustade med säkerhetsanordningar som gör att de kan öppnas enbart av personal, inbegripet cateringpersonal, även dörrar till maskinrum.

Följande omfattas inte: dörrar för passagerare, dörrar till förarhytt (även externa gångbryggor på enhyttsfordon).

9.5.3

Fordonsbaserade verktyg och flyttbar utrustning

Fordonsbaserade verktyg och flyttbar utrustning, t.ex. handlykta med rött och vitt ljus, kortslutningsutrustning för spårledningar, filterskydd.

Följande omfattas inte: driftsrelaterade föremål, t.ex. bromsslädar, adaptrar för kopplingsanordningar, räddningskoppel (se kapitel 2), brandsläckningsutrustning (se kapitel 10) och se kapitel 13 ’Specifika driftskrav’.

9.5.4

Ljudkommunikationssystem

T.ex. för kommunikation mellan tågpersonalen eller mellan tågpersonalen (se parameter 10.2.3) och personer i eller utanför tåget (för passagerarlarm, se parameter 10.2.3).

Följande omfattas inte: tågradio (se kapitel 12).

9.6

Färdskrivare

Färdskrivare för övervakning av samspelet mellan förare och tåg samt parametrarna för tåget. Krav i fråga om färdskrivare, t.ex. vilka uppgifter som ska registreras, tidssteg, möjlighet till korrelation mellan händelse och tid, registreringsteknik.

9.7

Markbaserad fjärrstyrningsfunktion

Krav avseende markbaserad fjärrstyrningsfunktion. Vanligtvis fjärrstyrningsfunktion via radio för växlingsarbete, även fjärrstyrning på annat sätt, förutom när det gäller styrning vid manövervagnsdrift och styrning vid multipelkoppling.

10

Brandsäkerhet och utrymning

 

10.1

Brandskyddsprincip och skyddsåtgärder

T.ex. brandsäkerhetskategori, klassificering, brandskyddsåtgärder för fordon och delar av fordon (t.ex. förarhytt), materialegenskaper, brandbarriärer, branddetektorer (inklusive jonisationsdetektor) och brandsläckningsutrustning.

10.2

Nödsituationer

 

10.2.1

Utrymning av passagerare

Krav på tillgänglighet, utformning och märkning av nödutgångar för passagerare, begränsning av passagerarantal per fordon.

10.2.2

Räddningstjänst – information, utrustning och tillgänglighet

Beskrivning av rullande materiel som tillhandahålls räddningstjänsten för att den ska kunna hantera nödsituationer.

De ska i synnerhet få information om hur man tar sig in i det rullande materielet.

10.2.3

Passagerarlarm

Krav avseende passagerarlarm, t.ex. tillgänglighet i fråga om larmutlösare (placering, antal), funktion, hur man återställer larmen, kommunikationslänk från passagerare till förare/personal, aktivering av nödbroms, nödbromsöverbryggning.

10.2.4

Nödbelysning

Krav för nödbelysningssystem, t.ex. för minsta driftstid, belysningsnivå/ljusstyrka.

10.3

Driftsförmåga i nödsituationer

Åtgärder för driftsförmåga hos rullande materiel för persontrafik vid brand ombord.

Följande ingår inte: nödbromsöverbryggning (se parameter 10.2.3).

11

Underhåll

 

11.1

Anordningar för rengöring av tåg

Rengöring av tågets interiör och exteriör, t.ex. rengöring av exteriören i en tvättanläggning.

11.2

Bränsledepåer

 

11.2.1

System för bortskaffande av spillvatten

Krav avseende system för bortskaffande av spillvatten, inbegripet gränssnitt för tömning av toaletter. Vanligtvis definition av tömningsmunstycke och spolningsanslutning för toalettanken.

Följande ingår inte: utsläpp från toaletter (se 6.2.1.1).

11.2.2

Vattenledningar

Uppfyllande av sanitära föreskrifter om dricksvatten. Sker vanligen genom specifikationer av rörsystem och tätningsmaterial samt kvalitet. Specifikation av påfyllningsadaptrar (driftskompatibilitetskomponenter).

11.2.3

Övriga försörjningsanordningar

Krav avseende andra typer av försörjning, t.ex. externa nätaggregat för fordon vid uppställning av tåg.

11.2.4

Gränssnitt för bränslepåfyllningsutrustning för icke-elektriskt rullande materiel

Krav avseende bränslepåfyllningssystem för rullande materiel som använder diesel, gasol eller andra bränslen.

12

Fordonsbaserad trafikstyrning och signalering

 

12.1

Fordonsbaserat radiosystem

 

12.1.1

Andra radiosystem än GSM-R

Krav avseende nationella radiosystem om installation i ett fordon krävs för godkännande.

12.1.2

Radiosystem som överensstämmer med GSM-R

 

12.1.2.1

Användning av bärbara telefoner som radio i förarhytten

Krav avseende bärbara telefoner som uppfyller funktioner för radio i förarhytten. Ange här om 2 watts bärbar telefon kan användas som alternativ eller inte och vilka de relaterade kraven, restriktionerna etc. är, med beaktande av avsnitt 7.3.3. ’Fordonsbaserat genomförande av ERTMS’ i kommissionens beslut 2012/88/EU (1).

12.1.2.2

Andra GSM-R-krav

Andra krav avseende GSM-R-störningar, installation av filter etc., som inte kan kategoriseras till de tidigare punkterna.

12.2

Fordonsbaserad signalering

 

12.2.1

Nationella fordonsbaserade signaleringssystem

Krav på att ha nationella fordonsbaserade tågskyddssystem installerade (t.ex. Ebicab) och motsvarande funktionella krav.

12.2.2

STM-krav

Krav rörande STM-lösningar (separat STM eller integrerad i fordonsbaserat ETCS).

12.2.3

Övergångar

Krav avseende övergångar mellan nationella fordonsbaserade signaleringssystem ombord och ETCS, mellan ETCS och ETCS etc., vid gränser mellan medlemsstater eller inom medlemsstater.

12.2.4

Rullande materiels kompatibilitet med markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering

Andra kompatibilitetskrav än elektromagnetisk kompatibilitet för rullande materiel med markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering och tågdetekteringssystem; i fråga om elektromagnetisk kompatibilitet, se 8.4.2.

12.2.4.1

Minsta axelavstånd

Krav kopplade till funktionen hos axelräknare, för V > 350 km/tim, se punkt 3.1.2.3 i dokument ERA/ERTMS/033281: Interfaces between Control-Command and Signalling Trackside and other Subsystems

12.2.4.2

Minsta hjuldiameter

Krav kopplade till funktionen hos axelräknare, för V > 350 km/tim, se punkt 3.1.3.2 i dokument ERA/ERTMS/033281: Interfaces between Control-Command and Signalling Trackside and other Subsystems

12.2.4.3

Yta fri från metallkomponenter och induktiva komponenter mellan hjul

Krav kopplade till funktionen hos axelräknare, se punkt 3.1.3.5 i dokument ERA/ERTMS/033281: Interfaces between Control-Command and Signalling Trackside and other Subsystems

12.2.4.4

Fordonets metallmassa

Krav avseende funktionen hos system för slingdetektering.

12.2.4.5

Kompatibilitet med fasta installationer för trafikstyrning och signalering

Kompatibilitet med fasta installationer för trafikstyrning och signalering, se punkt 3.1.10 i dokument ERA/ERTMS/033281: Interfaces between Control-Command and Signalling Trackside and other Subsystems

12.2.5

Signaleringssystem för ETCS (2) i hytten

 

12.2.5.1

Plankorsningsfunktioner

Krav för specifikationsuppsättning nr 1 i tabell A.2 i bilaga A till TSD Trafikstyrning och signalering som fastställs i beslut 2012/88/EU i fråga om plankorsningsfunktioner för fordonsbaserat ETCS.

12.2.5.2

Bromssäkerhetsmarginaler

Krav för specifikationsuppsättning nr 1 i tabell A.2 i bilaga A till TSD Trafikstyrning och signalering som fastställs i beslut 2012/88/EU avseende bromskurvans tillförlitlighet i den fordonsbaserade utrustningen.

12.2.5.3

Krav avseende tillförlitlighet och tillgänglighet

Minimikrav för tillförlitlighet/tillgänglighet ska specificeras för att begränsa försämringen av systemets säkerhet på grund av ofta förekommande lägen med störningar.

12.2.5.4

Säkerhetskrav

Krav för ETCS DMI-funktioner för specifikationsuppsättning nr 1 i tabell A.2 i bilaga A till TSD Trafikstyrning och signalering som fastställs i beslut 2012/88/EU.

12.2.5.5

Ergonomiska aspekter av gränssnittet mellan förare och maskin (DMI)

Ergonomiska DMI-krav för specifikationsuppsättning nr 1 i tabell A.2 i bilaga A till TSD Trafikstyrning och signalering som fastställs i beslut 2012/88/EU.

12.2.5.6

Gränssnitt mot färdbroms

Gränssnittskrav för färdbroms för specifikationsuppsättning nr 1 i tabell A.2 i bilaga A till TSD Trafikstyrning och signalering som fastställs i beslut 2012/88/EU.

12.2.5.7

Andra ETCS-krav (med anknytning till befintliga ej driftskompatibla nät)

ETCS-krav kopplade till fordonsbaserad utrustning före B2 (pre-B2), kompatibilitet med befintliga linjer där utrustning före B2 är installerad. Alternativt till andra frivilliga ETCS-funktioner som kan påverka ett tågs säkra förflyttning.

12.2.5.8

Specifikation av användningsvillkor där fordonsbaserat ETCS inte realiserar alla funktioner, gränssnitt och prestanda

Analys av effekterna när inte alla funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i TSD Trafikstyrning och signalering realiseras i det fordonsbaserade ETCS-delsystemet. Användbar för ytterligare godkännanden.

13

Specifika driftskrav

 

13.1

Särskilda föremål som ska finnas ombord

För att meddela vilka särskilda föremål som ska finnas ombord och som är nödvändiga av driftsskäl i normaltillstånd och i lägen med störningar (t.ex. bromsslädar, om parkeringsbromsprestandan inte är tillräcklig beroende på banans lutning, adaptrar för kopplingsanordningar, räddningskoppel). Krav på föremålens distribution och tillgänglighet kan läggas till här. Se även parameter 9.5.3.

13.2

Färjetransport

Villkor för fordons användning av färjor, inbegripet löpverk och begränsningar av fordonsprofil, krav på säkring och fixering.

14

Godsrelaterade punkter

Godsspecifika krav

14.1

Begränsningar avseende utformning, drift och underhåll för transport av farligt gods

T.ex. krav härledda från reglementet om internationell järnvägsbefordran av farligt gods (RID), nationella bestämmelser och andra föreskrifter för transport av farligt gods, inklusive anordningar som specifikt krävs för farligt gods.

14.2

Särskilda inrättningar för godstransport

T.ex. säkring av gods, luftförsörjning för andra ändamål än broms, tillhandahållande av hydraulisk/pneumatisk utrustning på godsvagnar, krav för lastning och lossning av gods, särskilda krav på fordonet om det har sidotippning.

14.3

Dörrar och lastningsanordningar

Krav på dörrar och luckor för godslastning samt deras stängnings- och låsningsmekanismer.


(1)  Kommissionens beslut 2012/88/EU av den 25 januari 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 51, 23.2.2012, s. 1), ändrat genom kommissionens beslut 2012/696/EU.

(2)  Se. bilaga A, tabell A.2, index 1 i TSD Trafikstyrning och signalering i beslut 2012/88/EU.”