8.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 234/10


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/1499

av den 3 september 2015

om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

[delgivet med nr C(2015) 6058]

(Endast den nederländska texten är giltig)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3, och

av följande skäl:

(1)

Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser sprida per hektar och år skiljer sig från de mängder som anges i punkt 2 andra stycket första meningen och punkt 2 andra stycket a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG bör mängden fastställas så att den inte inverkar på möjligheten att uppnå de mål som anges i artikel 1 i direktivet. Mängden måste också motiveras utifrån objektiva kriterier, som i detta fall lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga.

(2)

Den 29 juli 2011 antog kommissionen genomförandebeslut 2011/489/EU (2), varigenom Belgien får tillåta att man i regionen Flandern, på vissa villkor, använder upp till 250 kg stallgödselkväve per hektar och år på skiften med vall och majs med insådd av vall, med slagen vall följt av majs och med slagen råg följt av majs, samt upp till 200 kg stallgödselkväve per hektar och år på skiften med höstvete och rågvete följt av en fånggröda och med sockerbetor eller foderbetor.

(3)

Det undantag som medgavs genom genomförandebeslut 2011/489/EU berörde cirka 2 970 jordbrukare och 82 820 hektar jordbruksmark, och det upphörde att gälla den 31 december 2014.

(4)

Den 7 april 2015 lämnade Belgien för regionen Flanderns räkning in en begäran till kommissionen om förlängning av undantaget enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG.

(5)

Det begärda undantaget gäller Belgiens planer på att i Flandern på vissa gårdar tillåta spridning av upp till 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel från betesdjur och separerad grisgödsel på skiften med vall, vall med inblandning av klöver, majs med insådd av vall och slagen vall eller slagen råg följt av majs, samt upp till 200 kg kväve per hektar och år från stallgödsel och separerad grisgödsel på skiften med höstvete eller rågvete följt av en fånggröda och med betor.

(6)

De uppgifter som Belgien lämnat beträffande det undantag som beviljats genom genomförandebeslut 2011/489/EU tyder på att undantaget inte har lett till försämrad vattenkvalitet. Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, på grundval av medlemsstaternas rapporter för perioden 2008–2011 (3), visar att i fråga om grundvatten i Flandern rapporterar 78 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 63 % av stationerna rapporterar genomsnittshalter under 25 mg/l. Data från övervakningen visar på minskande nitrathalter i grundvattnet jämfört med den tidigare rapporteringsperioden (2004–2007). När det gäller ytvatten rapporterar 93 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 70 % av dem rapporterar genomsnittshalter under 25 mg/l. De flesta av mätpunkterna i ytvatten visar en nedåtgående trend för kvävehalterna. Under rapporteringsperioden 2008–2011 klassades ungefär 80 % av alla floder och vatten i övergångszoner som antingen eutrofa eller hypertrofa.

(7)

Flandern har uppställt följande vattenkvalitetsmål som ska uppnås under åtgärdsprogrammet för 2015–2018: Nitrathalten i ytvatten ska ligga under 50 mg/l vid 95 % av övervakningspunkterna i nätet. När det gäller ytligt grundvatten, som har en långsammare återhämtningstakt, ska den genomsnittliga nitrathalten minska med 20 % jämfört med genomsnittsnivån 2010, som låg på 40 mg/l. I hydrogeologiskt homogena områden där den genomsnittliga nitrathalten i ytligt grundvatten ligger över 50 mg/l ska genomsnittshalten minska med 5 mg/l.

(8)

För att kunna uppnå målen har Flandern antagit ett skärpt åtgärdsprogram för perioden 2015–2018. En översyn av åtgärderna kommer att göras i slutet av vintern 2016–2017, och på grundval av den kommer eventuellt ytterligare skärpta åtgärder att vidtas för att nå de fastställda vattenkvalitetsmålen. Den lagstiftning som införlivar direktiv 91/676/EEG i Flandern, dekretet om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (4) (nedan kallat stallgödseldekretet), ändrades (5), i enlighet med åtgärdsprogrammet för perioden 2015–2018 den 12 juni 2015 och ska tillämpas tillsammans med detta beslut.

(9)

Stallgödseldekretet ska tillämpas i hela Flandern.

(10)

I stallgödseldekretet anges gränser för tillförseln av både kväve och fosfor.

(11)

Det underlagsmaterial som Belgien lagt fram för regionen Flandern visar att de föreslagna mängderna på 250 och 200 kg stallgödselkväve per hektar och år kan motiveras utifrån objektiva kriterier såsom lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga.

(12)

Uppgifterna från Belgien beträffande regionen Flandern för perioden 2008–2011 visar att antalet grisar ökat med 4,4 % jämfört med perioden 2004–2007. Den senaste statistiken över antalet grisar 2012 och 2013 visar en måttligare ökning med 2,6 %. Antalet fjäderfän minskade med 13,2 % mellan 2004 och 2008, följt av en ökning på 20,8 %. Antalet nötkreatur var stabilt. För att undvika att tillämpningen av det begärda undantaget leder till intensifierad djuruppfödning kommer de behöriga myndigheterna se till att antalet djur som får hållas på varje gård i Flandern (utsläppsrätter för näringsämnen) begränsas enligt bestämmelserna i stallgödseldekretet.

(13)

Kvävetillförseln från stallgödsel under perioden 2008–2011 minskade med 15 % jämfört med perioden 2004–2007. Under det tredje åtgärdsprogrammet (2007–2010) stabiliserades kvävetillförseln från stallgödsel på en nivå motsvarande ungefär 101 000 ton per år. Under det fjärde åtgärdsprogrammet noterades en ny minskning av kvävetillförseln från stallgödsel (94 500 ton 2013). Under rapporteringsperioden 2008–2011 ökade användningen av mineralkväve med 4 % jämfört med 2004–2007. Den senaste statistiken för 2012 och 2013 visar att användningen av mineralkväve stabiliserats på nivån 39 000 ton.

(14)

Efter granskning av begäran om undantag kan det anses att de föreslagna mängderna på 250 och 200 kg kväve per hektar och år från stallgödsel av betesdjur och separerad grisgödsel inte inverkar på möjligheten att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG, under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls utöver de skärpta åtgärder som vidtas inom ramen för åtgärdsprogrammet för perioden 2015–2018.

(15)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (6) fastställs en omfattande, gränsöverskridande strategi för vattenskydd baserad på avrinningsdistrikt, med målet att uppnå god status för Europas vattenförekomster fram till år 2015. Att minska användningen av gödselmedel är en del av detta mål. Beviljande av undantag enligt detta beslut bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att fullgöra de skyldigheter som följer av det.

(16)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (7) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som insamlas inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Belgien, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, i förekommande fall använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (8).

(17)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag som Belgien har begärt för regionen Flanderns räkning, i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än vad som anges i punkt 2 andra stycket första meningen och punkt 2 andra stycket a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG beviljas härmed, under förutsättning att villkoren i artiklarna 4–12 är uppfyllda.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas från fall till fall, och enligt de villkor som anges i artiklarna 4–7, på en gårds specificerade skiften där grödor med stort kvävebehov och lång vegetationsperiod odlas.

Artikel 3

Definitioner

I detta beslut avses med

a)    gårdar : jordbruksföretag med eller utan djuruppfödning,

b)    skifte : ett enskilt fält eller en samling fält som är likartade i fråga om grödor, jordtyp och gödslingsmetoder,

c)    vall : permanent eller tillfällig vall (tillfällig vall ligger vanligen mindre än fyra år),

d)    grödor med stort kvävebehov och lång vegetationsperiod : något av följande:

i)

vall,

ii)

vall med mindre än 50 % klöver,

iii)

majs med insådd av gräs före eller efter skörd, där gräset, som fungerar som fånggröda, slås och avlägsnas från fältet,

iv)

slagen vall eller slagen råg följt av majs,

v)

höstvete eller rågvete följt av en fånggröda,

vi)

sockerbetor eller foderbetor,

e)    betesdjur : nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, getter och hästar,

f)    gödselseparering : separering av grisgödsel i två fraktioner, en fast och en flytande, som görs för att förbättra spridningen på mark och öka återvinningen av kväve och fosfor,

g)    separerad gödsel : den flytande fraktion som erhålls vid gödselseparering,

h)    spillvatten med låg kväve- och fosfathalt : separerad gödsel med en högsta kvävehalt på 1 kg per ton spillvatten och en högsta fosfathalt på 1 kg per ton spillvatten,

i)    markprofil : jordskiktet under marknivån ned till ett djup på 0,90 m, såvida inte den genomsnittliga högsta grundvattennivån ligger högre; i det senare fallet ska markprofilen gå ned till ett djup som motsvarar genomsnittet för den högsta grundvattennivån.

Artikel 4

Årlig ansökan och åtagande

1.   Jordbrukare som vill få ett undantag enligt detta beslut ska varje år senast den 15 februari lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna. För 2015 ska dock denna ansökan lämnas in senast den 31 juli.

2.   I samband med den årliga ansökan som avses i punkt 1 ska jordbrukarna skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5, 6 och 7.

Artikel 5

Gödselseparering

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att den fasta fraktion som erhålls vid gödselseparering levereras till godkända återvinningsanläggningar i syfte att reducera lukt och andra utsläpp, förbättra de jordbrukstekniska och hygieniska egenskaperna, underlätta hanteringen och förbättra återvinningen av kväve och fosfat.

2.   Jordbrukare som har beviljats undantag och som utför gödselseparering ska varje år till de behöriga myndigheterna lämna in uppgifter om mängden gödsel som har sänts till separering, mängden och bestämmelseorten för den fasta fraktionen och för den separerade gödseln samt deras kväve- och fosforhalt.

3.   De behöriga myndigheterna ska fastställa och regelbundet uppdatera de godkända metoderna för att bedöma den separerade gödselns sammansättning, variationerna i sammansättningen och separationens effektivitet för varje gård som omfattas av ett enskilt undantag.

4.   De behöriga myndigheterna ska se till att ammoniak och andra utsläpp från gödselseparering samlas upp och behandlas för att minska miljöeffekterna och den skadliga inverkan på miljön av de anläggningar som orsakar högre utsläpp än referenssituationen, vilken är lagring och spridning av oseparerad stallgödsel på jordbruksmark.

I detta syfte ska de behöriga myndigheterna se till att det upprättas en förteckning över anläggningar vars utsläpp måste behandlas, samt att denna förteckning regelbundet uppdateras.

Artikel 6

Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

1.   I enlighet med villkoren i punkterna 2–12 får den mängd stallgödsel från betesdjur, separerad gödsel samt spillvatten med låg kväve- och fosfathalt som varje år sprids på skiften som omfattas av undantag, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, inte överstiga följande nivåer:

a)

250 kg kväve per hektar och år på skiften med

i)

vall och majs med insådd av vall,

ii)

slagen vall följt av majs,

iii)

slagen råg följt av majs,

iv)

vall med mindre än 50 % klöver,

b)

200 kg kväve per hektar och år på skiften med

i)

höstvete följt av en fånggröda,

ii)

rågvete följt av en fånggröda,

iii)

sockerbetor eller foderbetor.

2.   Separerad gödsel som inte uppfyller kraven för att betraktas som spillvatten med låg kväve- och fosfathalt får endast spridas på skiften som omfattas av undantag om förhållandet kväve/fosfat (N/P2O5) är minst 3,3.

3.   Spridningen av spillvatten med låg kväve- och fosfathalt ska begränsas till högst 15 ton per hektar.

4.   Den totala kväve- och fosfattillförseln ska anpassas efter den berörda grödans näringsbehov, kvävetillförseln från marken och den ökade tillgängligheten för kväve från stallgödsel till följd av separeringen. Den får aldrig för någon gröda överskrida de högsta tillåtna mängder fosfat och kväve som anges i åtgärdsprogrammet.

5.   Fosfat från handelsgödsel får inte användas på skiften som omfattas av undantag.

6.   För varje gård ska det finnas en gödslingsplan för hela arealen som beskriver växtföljden samt den planerade spridningen av stallgödsel och kväve- och fosfatgödselmedel. Den ska finnas tillgänglig på gården senast den 15 februari varje kalenderår.

Gödslingsplanen ska omfatta följande:

a)

Antalet djur och en beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapacitet för gödsel (volym).

b)

En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster i stallar och lager) och fosformängder i den stallgödsel som produceras på gården.

c)

En beskrivning av gödselsepareringen och den separerade gödselns förväntade egenskaper.

d)

Mängd, typ och egenskaper för gödsel som skickas från eller tas emot på gården.

e)

Växtföljd och areal för skiften med grödor med stort kvävebehov och lång vegetationsperiod och för skiften med andra grödor.

f)

Grödornas förväntade kväve- och fosforbehov för varje skifte.

g)

En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från stallgödsel på varje skifte.

h)

En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje skifte.

i)

Beräkningar för bedömning av efterlevnaden av normerna för användning av kväve och fosfor.

Gödslingsplanen ska uppdateras senast sju dagar efter varje ändring av jordbruksmetoderna, för att garantera att planen överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.

7.   Varje gård ska ha en bokföring över användningen av gödselmedel. Bokföringen för varje kalenderår ska lämnas in till de behöriga myndigheterna senast den 15 mars påföljande kalenderår.

8.   Bokföringen ska innehålla följande:

a)

Grödarealer.

b)

Antal och typ av kreatur.

c)

Gödselproduktion per djur.

d)

Mängd gödselmedel som gården köper in.

e)

Mängd stallgödsel som levereras från gården samt mottagarens identitet.

9.   Varje gård som har beviljats undantag ska tillhandahålla resultat från jordanalyser av kväve- och fosforhalterna.

Provtagning och analys av kväve- och fosforhalter ska utföras senast den 31 maj och minst vart fjärde år för varje område på gården som är likartat när det gäller växtföljd och markförhållanden.

Minst en analys per fem hektar jordbruksmark ska göras.

10.   Nitrathalten i markprofilen ska mätas varje år på hösten och senast den 15 november på minst 6 % av de skiften som omfattas av undantag, och på 1 % av övriga skiften som används på gårdar som har beviljats undantag, på ett sådant sätt att minst 85 % av dessa gårdar berörs av mätningarna. Minst tre prover från tre olika markskikt inom markprofilen ska tas per två hektar jordbruksmark.

11.   Stallgödsel, separerad gödsel eller spillvatten med låg kväve- och fosfathalt, vars totala kvävehalt överstiger 0,60 kg per ton, handelsgödsel och andra gödselmedel får inte spridas på skiften som omfattas av undantag mellan den 1 september och den 15 februari påföljande år.

12.   Minst två tredjedelar av mängden kväve från stallgödsel, med undantag för kväve från stallgödsel från betesdjur, ska spridas före den 1 juni varje år.

Artikel 7

Brukningsmetoder

Jordbrukare som omfattas av ett enskilt undantag ska vidta följande åtgärder:

a)

Vall ska plöjas på våren för alla jordtyper utom lerjord.

b)

Vall på lerjord ska plöjas före den 15 september.

c)

Växtföljden på skiften som omfattas av undantag får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Detta ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver.

d)

En gröda med stort kvävebehov ska sås inom två veckor efter det att en vall har plöjts, och gödselmedel får inte spridas samma år som en permanent vall plöjs.

e)

Fånggrödor ska sås inom två veckor efter det att höstvete skördats och senast den 10 september.

f)

Fånggrödor får inte plöjas ned före den 15 februari, detta i syfte att garantera att jordbruksmarken har ett permanent växttäcke som återför höstens nitratförluster från de lägre markskikten och begränsar vinterförlusterna.

Artikel 8

Andra åtgärder

De behöriga myndigheterna ska se till att de undantag som beviljas för spridning av separerad gödsel är förenliga med kapaciteten i de anläggningar som godkänts för separering av stallgödsel och behandling av den fasta fraktionen.

Detta undantag ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som krävs för att följa övrig EU-miljölagstiftning.

Artikel 9

Åtgärder beträffande gödselproduktion och -transport

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att gränsen för det antal djur som får hållas på varje gård (utsläppsrätter för näringsämnen) i Flandern respekteras i enlighet med bestämmelserna i stallgödseldekretet.

2.   De behöriga myndigheterna ska se till att alla gödseltransporter som utförs av ackrediterade transportörer registreras med hjälp av geografiska positioneringssystem.

3.   De behöriga myndigheterna ska se till att gödslets kväve- och fosforhalt bedöms före varje transport. Gödselproverna ska analyseras av godkända laboratorier och analysresultaten ska meddelas de behöriga myndigheterna och den jordbrukare som tar emot leveransen av gödsel.

4.   De behöriga myndigheterna ska se till att ett dokument som anger den mängd gödsel som transporteras samt gödselns kväve- och fosforhalt är tillgängligt under transporten.

Artikel 10

Övervakning

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att kartor som visar procentandelen gårdar, antalet skiften, procentandelen djur, procentandelen jordbruksmark och den lokala markanvändning som omfattas av enskilda undantag i varje kommun framställs och uppdateras varje år.

De behöriga myndigheterna ska varje år samla in och uppdatera uppgifter om växtföljder och jordbruksmetoder på de gårdar som omfattas av enskilda undantag.

2.   Det övervakningsnät för provtagning av ytvatten och ytligt grundvatten som avses i artikel 10.2 i kommissionens beslut 2008/64/EG (9) ska upprätthållas i syfte att bedöma undantagets effekter på vattenkvaliteten. Övervakningsnätet kommer att innefatta mätningar av nitrat och fosfat för floder som mynnar i Nordsjön. Antalet ursprungliga övervakningsstationer får inte minskas, och stationernas placering får inte ändras under tillämpningsperioden för detta beslut.

3.   En skärpt övervakning ska genomföras i avrinningsområden med odlade sandjordar.

4.   De övervakningsstationer som täcker minst 150 gårdar och som inrättades enligt beslut 2008/64/EG ska upprätthållas för att samla in uppgifter om kväve- och fosforhalten i markvatten, om mineralkväve i markprofilen och motsvarande kväve- och fosforförluster genom rotzonen ut i grundvattnet samt om kväve- och fosforförluster genom avrinning på och under markytan, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden.

Övervakningsstationerna ska täcka de viktigaste jordarterna (ler-, silt-, sand- och lössjordar) samt gödslingsmetoder och grödor.

Övervakningsnätets sammansättning får inte ändras under tillämpningsperioden för detta beslut.

5.   Kartläggningar och regelbundna näringsanalyser ska göras för att få in uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som omfattas av enskilda undantag.

Dessa uppgifter kan användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitraturlakning och fosforförluster från fält där högst 250 kg eller högst 200 kg kväve från stallgödsel av betesdjur och separerad grisgödsel tillförs per hektar och år.

6.   Det övervakningsnät som omfattar ytligt grundvatten, markvatten, dräneringsvatten och vattendrag på gårdar som ingår i övervakningsnätet ska tillhandahålla uppgifter om nitrat- och fosforhalten i vatten som lämnar rotzonen och tränger ut i grundvatten- och ytvattensystemet.

Artikel 11

Kontroll

1.   Alla ansökningar om undantag ska bli föremål för en administrativ kontroll utförd av de behöriga myndigheterna. Om kontrollen visar att villkoren i artiklarna 5, 6 och 7 inte är uppfyllda ska sökanden informeras om detta. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.

2.   De behöriga myndigheterna ska upprätta ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys samt på resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av tillämpningen av den lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG.

Fältkontroller ska göras på minst 7 % av de gårdar som omfattas av ett enskilt undantag och avse de villkor som anges i artiklarna 5, 6 och 7. Om kontrollen visar att villkoren inte har uppfyllts ska den berörda jordbrukaren informeras om detta. I sådana fall ska ansökan om undantag för nästa år anses ha avslagits.

3.   Resultaten av mätningarna enligt artikel 6.9 ska kontrolleras. Om kontrollen visar att villkoren inte har uppfyllts, t.ex. genom att det grundläggande tröskelvärdet enligt stallgödseldekretet har överskridits, ska jordbrukaren informeras om detta och nästa års ansökan om undantag för skiftet eller skiftena i fråga avslås.

4.   De behöriga myndigheterna ska, utifrån en riskbedömning och resultaten av de administrativa kontroller som avses i punkt 1, se till att minst 2 % av gödseltransporterna kontrolleras på plats.

Dessa kontroller ska omfatta kontroll av att kraven på ackreditering är uppfyllda, granskning av följedokument, kontroll av gödselns ursprung och bestämmelseort samt provtagning på den transporterade gödseln.

Gödselproverna får tas under lastning, där så är lämpligt med hjälp av automatiska provtagare på fordonen.

Gödselproverna ska analyseras av laboratorier som har godkänts av de behöriga myndigheterna, och analysresultaten ska meddelas den levererande och den mottagande jordbrukaren.

5.   De behöriga myndigheterna ska ges de befogenheter och resurser som krävs för att kontrollera att villkoren för att beviljas undantag enligt detta beslut är uppfyllda.

Artikel 12

Rapportering

1.   De behöriga myndigheterna ska senast den 30 juni varje år lämna in en rapport med följande information:

a)

Kartor som visar procentandelen gårdar, procentandelen djur, procentandelen jordbruksmark och den lokala markanvändningen samt uppgifter om växtföljder och jordbruksmetoder på de gårdar som omfattas av undantag enligt artikel 10.1.

b)

Resultaten av vattenövervakningen, inklusive uppgifter om trenderna för vattenkvaliteten i grundvatten, ytvattnet och vattendrag som mynnar i Nordsjön samt om undantagets effekter på vattenkvaliteten enligt artikel 10.2.

c)

En bedömning av återstående nitrat i markprofilen på hösten för de skiften som omfattas av undantag samt en jämförelse med motsvarande data för nitrat och trender för skiften med liknande växtföljder som inte omfattas av undantag. Skiften som inte omfattas av undantag ska inbegripa skiften på gårdar som omfattas av undantag och skiften på gårdar som inte gör det.

d)

Uppgifter om nitrat- och fosforhalt i vatten som lämnar rotzonen och tränger ut i grundvatten- och ytvattensystemet enligt artikel 10.6 och resultaten från den skärpta vattenövervakning för avrinningsområden med odlade sandjordar som avses i artikel 10.3.

e)

Resultaten av undersökningarna av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder, och resultaten av modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitrat- och fosforförluster från gårdar som omfattas av ett enskilt undantag enligt artikel 10.5.

f)

En utvärdering av tillämpningen av villkoren för undantag baserad på kontroller på gårds- och skiftesnivå, kontroller av gödseltransporter samt uppgifter om gårdar som inte uppfyller villkoren från administrativa kontroller och fältkontroller.

g)

Uppgifter om gödselseparering, inklusive vidare bearbetning och användning av den fasta fraktionen, samt detaljerade uppgifter om separeringssystemens egenskaper, deras effektivitet och den separerade gödselns sammansättning.

h)

Uppgifter om antalet gårdar som beviljats undantag och om skiften som omfattas av undantag och på vilka separerad gödsel och spillvatten med låg kväve- och fosfathalt har spritts, samt i hur stora mängder.

i)

Vilka metoder som har använts för att bedöma den separerade gödselns sammansättning, variationerna i sammansättningen och separationens effektivitet för varje gård som omfattas av ett enskilt undantag enligt artikel 5.3.

j)

Förteckningen över separeringsanläggningar enligt artikel 5.4.

k)

En sammanfattning och utvärdering av uppgifter som har samlats in vid de övervakningsstationer som avses i artikel 10.4.

l)

Uppgifter rörande gödsling för alla gårdar som omfattas av ett enskilt undantag, inklusive information om skördar och jordtyper.

m)

Utvecklingen i fråga om antalet djur per kategori i regionen Flandern och på de gårdar som omfattas av undantaget.

De rumsliga data som ingår i rapporten ska, i tillämpliga fall, uppfylla kraven i direktiv 2007/2/EG. Vid insamlingen av de uppgifter som krävs ska Belgien, när så är lämpligt, använda den information som erhållits inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i förordning (EU) nr 1306/2013.

Artikel 13

Tillämpningsperiod

Detta beslut ska gälla till och med den 31 december 2018.

Artikel 14

Adressat

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien.

Utfärdat i Bryssel den 3 september 2015.

På kommissionens vägnar

Karmenu VELLA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut 2011/489/EU av den 29 juli 2011 om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 200, 3.8.2011, s. 23).

(3)  Fyraårsrapport inom ramen för nitratdirektivet (91/676/EEG) för regionen Flandern, författad av K. Desimpelaere och E. Lesage (Vlaamse Landmaatschappij) och R. Eppinger, H. Maeckelberghe och K. Van Hoof (Vlaamse Milieumaatschappij), juni 2012.

(4)  Belgisch Staatsblad av den 29 december 2006, s. 76368.

(5)  Belgisch Staatsblad av den 29 juli 2015, s. 47994.

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(9)  Kommissionens beslut 2008/64/EG av den 21 december 2007 om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 16, 19.1.2008, s. 28).