6.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/30

(1)

Direktiv 2013/36/EU, särskilt artikel 74, kräver att instituten ska ha en robust företagsstyrning och effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera risker som de är eller kan bli exponerade för. Dessa styrformer och processer måste vara heltäckande och stå i proportion till karaktären, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i affärsmodellen och institutets verksamhet. De måste beakta bland annat de särskilda risker som identifieras i artiklarna 79–87 i direktivet. Styrformerna och processerna granskas av behöriga myndigheter som en del av den översyn och utvärdering som görs enligt artikel 97 i direktivet. De risker som identifierats beaktas av instituten i den interna processen för bedömning av kapitalbehov i enlighet med artikel 73 i samma direktiv.

(2)

Enligt de ramar för tillsyn som fastställs i direktiv 2013/36/EU ska alla institut identifiera de anställda vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil. De kriterier som används för att bedöma hur väsentlig den inverkan är som personalens yrkesutövning har på riskprofilen, bör beakta den potentiella inverkan som personalen har på grundval av sina befogenheter och ansvarsområden och institutets risk- och resultatindikatorer. Institutets interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet bör beaktas i bedömningen. Kriterierna bör till fullo återspegla alla risker som institutet eller gruppen är exponerade eller kan exponeras för. Detta bör också möjliggöra för instituten att skapa lämpliga incitament inom ersättningspolicyn för att säkerställa ett ansvarsfullt beteende hos personalen och bör garantera att identifieringen av de anställda vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil återspeglar risknivån för de olika verksamheterna inom institutet.

(3)

2012 offentliggjorde Europeiska bankmyndigheten (EBA) resultaten av en undersökning av det nationella genomförandet och den praktiska tillämpningen av de riktlinjer som utfärdats av Europeiska banktillsynskommittén för ersättningspolitik och ersättningspraxis, vilka innehöll allmänna kriterier för bedömningen av hur väsentlig personalens inverkan på institutets riskprofil är. Undersökningen visade dock att institutens och de behöriga myndigheternas genomförande av ersättningsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG inte lett till en tillräckligt hög grad av harmonisering (2). Ersättningspraxis skilde sig fortfarande åt för mycket och de kriterier som användes för att identifiera personalen beaktade inte alltid i tillräcklig utsträckning den inverkan som personalens yrkesutövning har på institutets riskprofil. Det förekom fortfarande betydande skillnader mellan de olika institutens och medlemsstaternas metoder för att identifiera denna personal. Dessa tekniska standarder för tillsyn bör därför bygga på de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av direktiv 2006/48/EG och banktillsynskommitténs riktlinjer och syfta till att uppnå en högre grad av harmonisering. EBA kommer att utfärda nya riktlinjer för en sund ersättningspolicy som är i överensstämmelse med principerna i direktiv 2013/36/EU, i enlighet med artikel 75.2 i det direktivet.

(4)

Det bör fastställas tydliga kvalitativa och lämpliga kvantitativa kriterier i syfte att identifiera de centrala personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil för att garantera ett harmoniserat förhållningssätt i hela EU och täcka en gemensam uppsättning av de mest relevanta riskerna. I enlighet med artikel 94.2 i direktiv 2013/36/EU ska alla personalkategorier som fastställs enligt dessa kriterier vara personal vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Instituten bör också ta hänsyn till resultaten av sina egna riskbedömningar i sina interna förfaranden. De behöriga myndigheterna bör säkerställa en fullständig identifiering av alla anställda vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil.

(5)

Medlemmar i ledningsorganet har det yttersta ansvaret för institutet och för dess strategi och verksamhet, och kan därför alltid ha en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Detta gäller såväl medlemmar i ledningsorganet i dess ledningsfunktion, som fattar beslut, som i dess tillsynsfunktion, som övervakar beslutsprocessen och prövar beslut som fattats.

(6)

Den verkställande ledningen och personal i högre ställning som ansvarar för väsentliga affärsenheter, för hanteringen av särskilda riskkategorier, såsom likviditetsrisker, operativa risker eller ränterisker, samt för kontrollfunktioner inom ett institut, ansvarar för den dagliga driften av verksamheten, dess risker eller dess kontrollfunktioner. Detta inbegriper ansvaret för strategiska eller andra grundläggande beslut om affärsverksamheten eller de kontrollramar som tillämpas. Risker som tagits och hur de hanteras är de viktigaste faktorerna för institutets riskprofil.

(7)

Utöver de funktioner som är ansvariga för att utöka affärsverksamheten exponerar de funktioner som ansvarar för att tillhandahålla internt stöd som är väsentligt för driften av affärsverksamheten, och som har befogenhet att fatta beslut på dessa områden, institutet för betydande operativa och andra risker. Därför kan yrkesutövning som personal som innehar sådana funktioner bedriver också ha en väsentlig inverkan på institutets riskprofil.

(8)

Kreditrisk och marknadsrisk tas vanligtvis för att öka affärsvolymen. Därför kan man bedöma vilken inverkan som den verksamhet som genererar dessa risker har på riskprofilen utifrån kriterier som bygger på en begränsning av befogenheterna. Denna beräkning görs minst en gång per år på grundval av kapitaluppgifter och metoder i tillsynssyfte, med tillämpning av en minimitröskel för kreditrisker för att säkerställa en proportionell tillämpning av kriterierna inom små institut.

(9)

Kriterierna för att identifiera anställda vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil bör beakta det faktum att kraven som gäller handelslagret kan frångås för vissa institutioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (3), och att instituten fastställer gränserna på olika sätt med hjälp av olika metoder för beräkningen av kapitalkraven.

(10)

Med tanke på att resultaten av de beslut som fattas ofta påverkas av de anställda som tar initiativ till beslutet, medan den formella beslutanderätten ligger hos personal i mer ledande ställning eller hos kommittéer, bör kriterierna beakta de väsentliga inslagen i sådana beslutsprocesser.

(11)

Personal i ledande ställning ansvarar för affärsverksamheten på det område de leder. Därför bör lämpliga kriterier säkerställa att anställda som ansvarar för personalgrupper vars verksamhet kan ha väsentlig inverkan på institutets riskprofil identifieras som anställda med en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Detta omfattar även situationer där den verksamhet som bedrivs av en enskild anställd i sig inte har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil men där den totala omfattningen av de anställdas verksamhet skulle kunna få en sådan inverkan.

(12)

Utöver de kvalitativa kriterierna bör lämpliga kvantitativa kriterier fastställas för att identifiera personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil. Den totala ersättning som utgår beror huvudsakligen på hur personalen har bidragit till att institutets verksamhetsmål uppnåtts och beror således på personalens ansvar, arbetsuppgifter, färdigheter och kompetens, och på vilka resultat som personalen och institutet har uppnått. Om en anställds totala ersättning överstiger en viss tröskel är det rimligt att anta att detta är kopplat till den anställdes bidrag till institutets verksamhetsmål och till den inverkan som den anställdes yrkesutövning har på institutets riskprofil. Därför är det lämpligt att basera dessa kvantitativa kriterier på den totala ersättning som en anställd får, både i absoluta tal och i förhållande till andra anställda inom samma institut. Vid tillämpningen av dessa kvantitativa kriterier bör hänsyn i förekommande fall tas till det faktum att ersättningsnivåerna skiljer sig åt mellan olika jurisdiktioner. Det bör fastställas klara och tydliga tröskelvärden för att identifiera personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil, med beaktande av de uppgifter som EBA och de behöriga myndigheterna samlat in. Dessa kvantitativa kriterier utgör en stark presumtion för att personalen har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Presumtioner som bygger på kvantitativa kriterier bör dock inte gälla när institut på grundval av ytterligare objektiva villkor fastställer att personalen i själva verket inte väsentligt inverkar på institutets riskprofil, med beaktande av alla de risker som institutet är exponerat eller kan exponeras för. Undantag för den högst avlönade personalen som identifieras med hjälp av dessa kriterier bör godkännas av den behöriga myndigheten för att säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av kriterierna. För personal som tjänar mer än 1 000 000 euro (högavlönade) bör de behöriga myndigheterna informera EBA innan undantagen godkänns för att säkerställa en enhetlig tillämpning av kriterierna, särskilt under sådana exceptionella omständigheter. Identifieringsprocessen inklusive tillämpningen av undantag bör dock alltid bli föremål för en översyn i enlighet med artikel 92.2 i direktiv 2013/36/EU.

(13)

Det faktum att en anställd befinner sig i samma ersättningsklass som den verkställande ledningen eller risktagare kan också vara en indikator på att den anställdes yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Vid fastställandet av ersättningsklass bör den ersättning som betalas ut till personal som utövar kontrollfunktioner och stödfunktioner samt till medlemmar i ledningsorganet i dess tillsynsfunktion inte beaktas. Vid tillämpningen av detta kriterium bör hänsyn i förekommande fall tas till det faktum att ersättningsnivåerna skiljer sig åt mellan olika jurisdiktioner. Instituten bör ha rätt att kunna påvisa att personal som omfattas av en viss ersättningsklass men som inte uppfyller något av de kvalitativa eller kvantitativa kriterierna inte har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil, med beaktande av alla de risker som institutet är exponerat eller kan exponeras för. Att göra undantag för personal med en hög total ersättning från detta kriterium bör föranmälas så att en översyn kan hinna göras, i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av detta kriterium.

(14)

De behöriga myndigheterna bör se till att instituten för register över den bedömning som har gjorts och den personal vars yrkesutövning har fastställts ha en väsentlig inverkan på riskprofilen, så att den behöriga myndigheten och revisorer kan granska bedömningen. Denna dokumentation bör också omfatta personal som identifierats enligt kriterier som grundar sig på deras ersättning men vars yrkesutövning inte bedöms ha någon väsentlig inverkan på institutets riskprofil.

(15)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska standarder för tillsyn som EBA har överlämnat till kommissionen.

(16)

EBA har anordnat ett öppet offentligt samråd om förslaget till tekniska standarder för tillsyn som den här förordningen baseras på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

1.

Den anställde är ledamot i ledningsorganet i dess ledningsfunktion.

2.

Den anställde är ledamot i ledningsorganet i dess tillsynsfunktion.

3.

Den anställde är medlem i den verkställande ledningen.

4.

Den anställde ansvarar och kan ställas till svars inför ledningsorganet för verksamheten i funktionerna för oberoende riskhantering, efterlevnad av lagstiftning och internrevision.

5.

Den anställde har det övergripande ansvaret för riskhantering inom en affärsenhet enligt definitionen i artikel 142.1.3 i förordning (EU) nr 575/2013 som tilldelats internt kapital i enlighet med artikel 73 i direktiv 2013/36/EU som utgör minst 2 % av institutets interna kapital (nedan kallad en väsentlig affärsenhet).

6.

Den anställde leder en väsentlig affärsenhet.

7.

Den anställde har ett ledningsansvar inom en av de funktioner som avses i punkt 4 eller i en väsentlig affärsenhet och rapporterar direkt till en anställd som identifierats enligt punkt 4 eller 5.

8.

Den anställde har ett ledningsansvar inom en väsentlig affärsenhet och rapporterar direkt till den anställde som ansvarar för den enheten.

9.

Den anställde leder en funktion som ansvarar för rättsliga frågor, finansfrågor inbegripet beskattning och budgetering, personal, ersättningspolicy, informationsteknik eller ekonomisk analys.

10.

Den anställde ansvarar för, eller är medlem av, en kommitté som ansvarar för hanteringen av en riskkategori som avses i artiklarna 79–87 i direktiv 2013/36/EU, förutom kreditrisk och marknadsrisk.

11.

När det gäller exponeringar för kreditrisk med en nominell storlek per transaktion som utgör 0,5 % av institutets kärnprimärkapital och uppgår till minst 5 miljoner euro och den anställde

12.

När det gäller ett institut för vilket det undantag för mindre verksamhet i handelslagret som aves i artikel 94 förordning (EU) nr 575/2013 inte gäller och den anställde

13.

Den anställde har ett ledningsansvar för en grupp av anställda som har enskilda befogenheter att få institutet att förbinda sig till transaktioner och något av följande villkor är uppfyllt:

14.

När det gäller beslut om att godkänna eller lägga in veto mot införande av nya produkter ska den anställde

15.

Den anställde har ett ledningsansvar för en anställd som uppfyller ett av de kriterier som anges i punkterna 1–14.

a)

Den anställdes totala ersättning uppgick till minst 500 000 euro under det föregående budgetåret.

b)

Den anställde befinner sig inom gränsen på 0,3 % av antalet anställda, avrundat uppåt till närmaste heltal, som har fått den högsta totala ersättningen under det föregående budgetåret.

c)

Den anställdes totala ersättning under det föregående budgetåret är lika med eller högre än den lägsta totala ersättning som beviljats under budgetåret till en medlem i den verkställande ledningen eller uppfyller något av kriterierna i punkterna 1, 3, 5, 6, 8, 11, 12, 13 eller 14 i artikel 3.

a)

endast bedriver verksamhet och har befogenheter i en affärsenhet som inte är en väsentlig affärsenhet, eller

b)

inte har någon väsentlig inverkan på riskprofilen för en affärsenhet genom den verksamhet som bedrivs.