3.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 100/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 342/2014

av den 21 januari 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska standarder för tillsyn av användningen av beräkningsmetoder för kapitaltäckningskraven för finansiella konglomerat

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 49.6,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (2), särskilt artikel 21.a3, och

av följande skäl:

(1)

I fråga om finansiella konglomerat med en väsentlig bank- eller värdepappersverksamhet och försäkringsverksamhet bör flerfaldig användning av de delar som får användas för beräkning av egen kapitalbas på det finansiella konglomeratets nivå, dvs. dubbelt utnyttjande och olämpligt skapande av kapitalbas inom det finansiella konglomeratet, elimineras för att ge en korrekt bild av tillgången på konglomeratens kapitalbas för att täcka förluster och garantera extra kapitaltäckning på det finansiella konglomeratets nivå.

(2)

Det är viktigt att se till att kapitalbasen som överstiger den som behövs för att uppfylla sektoriella solvenskrav endast medräknas på det finansiella konglomeratets nivå om det inte föreligger några hinder för överföring av medel eller återbetalning av skulder mellan olika enheter i finansiella konglomerat, inbegripet mellan olika sektorer.

(3)

Ett finansiellt konglomerat bör endast innehålla kapitalbas som överstiger sektoriella solvenskrav vid beräkningen av den egna kapitalbasen om denna bas kan överföras mellan olika enheter inom det finansiella konglomeratet.

(4)

Lämpliga bestämmelser bör ta hänsyn till att sektorsspecifika kapitalbaskrav är utformade för att täcka risker som rör den sektorn, och inte är avsedda att täcka risker utanför den sektorn.

(5)

För att säkerställa konsekvent tillämpning av beräkningen av den extra kapitaltäckningen, bör de sektorskrav som omfattar solvenskrav för detta ändamål anges. Dessa krav bör inte påverka särreglerna för de åtgärder som ska vidtas om de sektoriella solvenskraven inte följs. I synnerhet om ett underskott uppträder på nivån finansiellt konglomerat beroende på ett brott mot de kombinerade buffertkraven enligt kapitel 4 avdelning VII i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (3) bör de nödvändiga åtgärderna baseras på dem i det kapitlet.

(6)

Vid beräkningen av det extra kapitaltäckningskravet i ett finansiellt konglomerat, bör både ett teoretiskt solvenskrav och en teoretisk nivå på kapitalbasen beräknas för icke reglerade finansiella enheter inom det finansiella konglomeratet.

(7)

I del II i bilaga I till direktiv 2002/87/EG anges tre tekniska metoder för att beräkna kapitaltäckningskraven på nivån finansiellt konglomerat: Metod baserad på sammanställd redovisning (metod 1), avräknings- och totalmetoden (metod 2) och den kombinerade metoden (metod 3) som tillåter en kombination av metod 1 och 2. De tekniska beräkningsmetoderna 1 och 2 bör specificeras så att de tillämpas konsekvent. Dessutom bör omständigheterna för användning av metod 3 fastställas och det bör säkerställas att de behöriga myndigheterna tillåter användningen av denna metod vid liknande omständigheter, tillämpar gemensamma kriterier och kräver att metoden tillämpas enhetligt i fråga om finansiella konglomerat. De behöriga myndigheterna bör endast tillåta tillämpning av metod 3 om ett finansiellt konglomerat kan visa att tillämpningen av enbart metod 1 eller 2 inte är möjlig. Användning av metod 3 bör vara konsekvent över tiden så att villkoren blir likvärdiga. Eftersom de tekniska beräkningsmetoderna används i enlighet med de tekniska principer som det hänvisas till i del 1 i bilaga I till direktiv 2002/87/EG är det nödvändigt att även specificera de principerna.

(8)

Metod 1 för att beräkna solvens på gruppnivå enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (4) och metod 1 för beräkning av extra kapitaltäckningskrav enligt direktiv 2002/87/EG bör anses likvärdiga eftersom bägge metoderna är förenliga med huvudmålen för extra tillsyn. Genom bägge metoderna garanteras att ingen kapitalbas mellan enheter skapas och att beräkningen av kapitalbasen sker i enlighet med de definitioner och begränsningar som anges i relevanta särregler.

(9)

Bemyndigandet att anta tekniska standarder för tillsyn i artikel 49.6 i förordning (EU) nr 575/2013 är nära kopplat till bemyndigandet i artikel 21a.3 i direktiv 2002/87/EG, eftersom bägge handlar om enhetlig tillämpning av de beräkningsmetoder som fastställs i bilagan till det direktivet. För att se till att de beräkningsmetoder som specificerats för dessa rättsakter är enhetliga och för att underlätta överblick och behändig tillgång till dem av personer som omfattas av skyldigheterna är det önskvärt att i en enda förordning fastställa de tekniska standarder för tillsyn som antagits i enlighet med dessa bemyndiganden.

(10)

Denna förordning bör grundas på de nya sektoriella solvenssystem som har inrättats i unionen i syfte att säkra en så konsekvent tillämpning av beräkningsmetoderna som möjligt. Denna förordning bör därför inte tillämpas före dagen för ikraftträdande av förordning (EU) nr 575/2013. De regler som är avhängiga av att direktiv 2009/138/EG träder i kraft bör träda i kraft från och med dagen för ikraftträdandet av det direktivet. Befintligt nationellt genomförande av beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven kommer därför även i fortsättningen att användas i de områden som inte harmoniserats genom rättsakten under perioden innan den tillämpas i sin helhet, och underliggande beräkningar som är baserade på särregler kommer att baseras på de särregler som gällde vid tidpunkten för beräkningen.

(11)

Denna förordning baseras på det utkast till tekniska standarder för tillsyn som lämnats in gemensamt av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska säkerhets- och marknadsmyndigheten) (Esma) till kommissionen.

(12)

EBA, Eiopa och Esma har genomfört öppna offentliga samråd om utkastet till tekniska standarder för tillsyn på vilka den här förordningen baseras, analyserat sammanhängande potentiella kostnader och fördelar, i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5), artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (6) och artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (7), och begärt synpunkter från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1093/2010, den intressentgrupp för försäkringsbranschen som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1094/2010 och den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs de tekniska principer och tekniska beräkningsmetoder som förtecknas i bilaga I till direktiv 2002/ 87/ EG som alternativ till de avdrag som avses i artikel 49.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och för att beräkna kapitalbasen och extra kapitaltäckningskrav i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2002/87/EG.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)    finansiellt konglomerat med försäkringsinriktning : ett finansiellt konglomerat vars viktigaste finansiella sektor är försäkringar, i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG,

2)    finansiellt konglomerat med bank- eller investeringsinriktning : ett finansiellt konglomerat vars viktigaste finansiella sektor är antingen banksektorn eller investeringssektorn, i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.

KAPITEL II

TEKNISKA PRINCIPER

Artikel 3

Eliminering av dubbelt utnyttjande och skapande av kapitalbas mellan grupper i enheten

Kapitalbas som härrör direkt eller indirekt från transaktioner inom grupper i enheten ska inte tas med vid beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven på nivån finansiellt konglomerat.

Artikel 4

Överförbarhet och tillgänglighet i fråga om kapitalbas

1.   Kapitalbaser på nivån reglerad enhet, som överstiger dem som krävs för att uppfylla sektoriella solvenskrav som avses i artikel 9 ska inte tas med i beräkningen av kapitalbasen i ett finansiellt konglomerat eller av summan av kapitalbaserna i varje reglerad och icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn i ett finansiellt konglomerat, om det inte finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för överföring av medel mellan enheter i det finansiella konglomeratet.

2.   Den enhet som avses i artikel 6.2 femte stycket i direktiv 2002/87/EG ska, när den lämnar in resultaten av beräkningen och relevanta uppgifter till samordnaren för den beräkning som avses i det stycket, för samordnaren bekräfta och överlämna belägg för att kraven i punkt 1 är uppfyllda.

Artikel 5

Sektorsspecifik kapitalbas

1.   Kapitalbaser som avses i punkt 2 som finns tillgängliga på nivån reglerad enhet ska kunna användas för täckning av risker som härrör från sektorn som redovisar denna kapitalbas, och ska inte beaktas som medräkningsbara för täckning av risker från andra finansiella sektorer.

2.   De kapitalbaser som avses i punkt 1 är kapitalbaser som inte är följande:

a)

Kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitaltillskott i den mening som avses förordning (EU) nr 575/2013.

b)

Poster i primärkapitalet i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG om de posterna klassificeras som primärkapitaltillskott eller supplementärkapitaltillskott i artikel 94.1 och 94.2 i det direktivet.

Artikel 6

Underskott i kapitalbasen på nivån finansiella konglomerat

1.   Om det finns ett underskott i kapitalbasen på nivån finansiella konglomerat, ska endast posterna i kapitalbasen som är medräkningsbara enligt särreglerna för både banksektorn och försäkringssektorn användas för att täcka underskottet.

2.   De kapitalbaser som avses i punkt 1 är följande:

a)

Kärnprimärkapital enligt definitionen i artikel 50 i förordning (EU) nr 575/2013.

b)

Poster i primärkapitalet i de fall posterna klassificeras som tillhörande nivå 1 i enlighet med artikel 94.1 i direktiv 2009/ 138/ EG och omfattandet av de posterna inte begränsas av de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 99 i det direktivet.

c)

Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål enligt definitionen i artikel 61 i förordning (EU) nr 575/2013.

d)

Poster i primärkapitalet i de fall posterna klassificeras som tillhörande nivå 1 i enlighet med artikel 94.1 i direktiv 2009/ 138/ EG och omfattandet av de posterna inte begränsas av de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 99 i det direktivet.

e)

Supplementärkapital enligt definitionen i artikel 71 i förordning (EU) nr 575/2013.

f)

Poster i primärkapitalet i de fall posterna klassificeras som tillhörande nivå 2 i enlighet med artikel 94.2 i direktiv 2009/ 138/ EG.

3.   Poster i kapitalbasen som används för att täcka underskott ska uppfylla bestämmelserna i artikel 4.1.

Artikel 7

Enhetlighet

De reglerade enheterna eller det blandade finansiella holdingföretaget i ett finansiellt konglomerat ska tillämpa beräkningsmetod konsekvent över tiden.

Artikel 8

Konsolidering

I fråga om finansiella konglomerat med försäkringsinriktning ska metod 1 för beräkning av gruppsolvensen för försäkrings- och återförsäkringsföretagen, enligt artiklarna 230, 231 och 232 i direktiv 2009/138/EG anses motsvara metod 1 för beräkning av de extra kapitaltäckningskraven för reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat, enligt bilaga I till direktiv 2002/87/EG, under förutsättning att omfattningen av grupptillsynen enligt avdelning III i direktiv 2009/138/EG inte skiljer sig nämnvärt åt från omfattningen av den extra tillsynen enligt kapitel II i direktiv 2002/87/EG.

Artikel 9

Solvenskrav

1.   Om reglerna för försäkringssektorn ska tillämpas, ska det solvenskapitalkrav som avses i artiklarna 100 och 218 i direktiv 2009/138/EG inklusive eventuella kapitaltillägg i enlighet med artikel 37 i det direktivet, som en följd av artiklarna 216.4, 231.7, 232, 233.6, 238.2 och 238.3 i det direktivet anses utgöra solvenskapitalkrav vid beräkning av de extra kapitaltäckningskraven.

2.   Om reglerna för bank- eller värdepapperssektorn ska tillämpas, ska kapitalbaskrav enligt kapitel 1 avdelning I del 3 i förordning (EU) nr 575/2013 och krav enligt den förordningen eller enligt direktiv 2013/36/EU om att inneha en kapitalbas som överstiger de kraven, inklusive ett krav som kommer från den interna processen för bedömning av kapitalbehov i artikel 73 i det direktivet, eventuella krav som införts av behörig myndighet i enlighet med artikel 104.1 a i det direktivet, det kombinerade buffertkravet så som det definieras i artikel 128.6 i det direktivet, och åtgärder som antagits i enlighet med artiklarna 458 eller 459 i förordning (EU) nr 575/2013 anses utgöra solvenskapitalkrav vid beräkning av de extra kapitaltäckningskraven.

Artikel 10

Det finansiella konglomeratets kapitalbaser och solvenskrav

1.   Enligt artikel 14.7–14.9 ska det finansiella konglomeratets kapitalbas och solvenskrav beräknas i enlighet med de definitioner och gränser som fastställts i relevanta särregler.

2.   Kapitalbasen hos kapitalförvaltningsbolag ska beräknas i enlighet med artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (8). Solvenskraven för kapitalförvaltningsbolag ska vara de krav som anges i artikel 7.1 a i det direktivet.

3.   Kapitalbasen hos förvaltare av alternativa investeringsfonder ska beräknas i enlighet med artikel 4.1 a–d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EG (9). Solvenskraven för förvaltare av alternativa investeringsfonder ska vara de krav som anges i artikel 9 i det direktivet.

Artikel 11

Behandling av sektorsövergripande företag

1.   Om en enhet i ett finansiellt konglomerat med försäkringsinriktning eller ett finansiellt konglomerat med bank- eller investeringsinriktning har innehav i en enhet inom den finansiella sektorn som tillhör försäkringssektorn och som dras av i enlighet med artikel 14.3 eller 15.3 ska inga extra kapitaltäckningskrav uppstå i fråga om det innehavet på nivån finansiellt konglomerat.

2.   Om tillämpning av punkt 1 leder till en direkt förändring av den förväntade förlusten inom ramen för den interna riskklassificeringen i den mening som avses i kapitel 3 avdelning II del 3 i förordning nr 575/2013, ska en summa motsvarande den förändringen läggas till det finansiella konglomeratets kapitalbas.

Artikel 12

Teoretiska krav på kapitalbaser och teoretiska solvenskrav för icke reglerade enheter inom den finansiella sektorn

1.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag har ett innehav i en icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn, ska det teoretiska kravet på kapitalbaser och de teoretiska solvenskraven för den enheten beräknas enligt särreglerna för den största sektorn i det finansiella konglomeratet.

2.   För en icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn annan än den som anges i punkt 1, ska det teoretiska kravet på kapitalbaser och de teoretiska solvenskraven beräknas enligt särreglerna för den närmaste finansiella sektorn för den icke reglerade enheten inom den finansiella sektorn. Fastställandet av närmast finansiella sektorn ska grundas på de olika typer av verksamhet som den berörda enheten utför och i vilken utsträckning den utför sådan verksamhet. Om det inte går att tydligt fastställa den närmaste finansiella sektorn, ska särreglerna för den största sektorn i det finansiella konglomeratet användas.

Artikel 13

Sektoriella övergångsåtgärder och tillämpning av äldre regler

De särregler som tillämpas i beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven ska omfatta eventuella övergångsåtgärder eller skyddsbestämmelser som gäller på sektorsnivå.

KAPITEL III

TEKNISKA BERÄKNINGSMETODER

Artikel 14

Specificering av teknisk beräkning enligt metod 1 i direktiv 2002/87/EG

1.   Kapitalbasen i ett finansiellt konglomerat ska beräknas på basis av konsoliderade räkenskaper enligt relevant redovisningsramverk som används för den utökade övervakningen enligt direktiv 2002/87/EG, och hänsyn ska i tillämpliga fall tas till punkt 5.

2.   I fråga om ett finansiellt konglomerat med försäkringsinriktning eller ett finansiellt konglomerat med bank- eller investeringsinriktning ska följande åtgärder vidtas för icke konsoliderade innehav när kapitalbasen för ett finansiellt konglomerat beräknas:

a)

Icke konsoliderade väsentliga innehav i en enhet i den finansiella sektorn, i den mening som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 575/2013, som tillhör försäkringssektorn, ska dras av fullt ut från konglomeratets kapitalbas.

b)

Icke konsoliderade innehav, förutom dem som avses i led a, i en enhet i den finansiella sektorn som tillhör försäkringssektorn, ska dras av fullt ut från konglomeratets kapitalbas i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 575/2013.

3.   Med förbehåll för punkt 2 ska kapitalbaser som utfärdats av en enhet i finansiellt konglomerat och som innehas av en annan enhet i samma finansiella konglomerat dras av från konglomeratets kapitalbas om de inte redan är borttagna i den sammanställda redovisningsprocessen.

4.   Ett företag som är en gemensamt kontrollerad enhet i fråga om användningen av relevant redovisningsramverk ska behandlas i enlighet med särreglerna om proportionell konsolidering eller införandet av proportionella andelar.

5.   Om en enhet som omfattas av direktiv 2009/138/EG utgör en del av ett finansiellt konglomerat, ska beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven på nivån finansiellt konglomerat baseras på värderingen av tillgångar och skulder som beräknats i enlighet med avsnitt 1 och 2 kapitel VI avdelning I i direktiv 2009/138/EG.

6.   Om värdet på tillgångar och skulder omfattas av försiktighetsmarginaler och avdrag i enlighet med avdelning I del 2 i förordning (EU) nr 575/2013, ska de värden på tillgångar och skulder som används för att beräkna de extra kapitaltäckningskraven vara de som gäller för relevanta enheter enligt den förordningen, exklusive tillgångar och skulder som gäller för andra enheter i det finansiella konglomeratet.

7.   Om beräkning av ett tröskelvärde eller en begränsning krävs enligt särreglerna, ska tröskelvärdet eller begränsningen på konglomeratnivå beräknas på grundval av de sammanslagna uppgifterna om det finansiella konglomeratet och efter de avdrag som krävs enligt punkterna 2 och 3.

8.   Vid beräkningen av tröskelvärden eller begränsningar, ska reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat som omfattas av en institutions konsoliderade situation enligt avsnitt 1 kapitel 2 avdelning II del 1 i förordning (EU) nr 575/2013 beaktas tillsammans.

9.   Vid beräkningen av tröskelvärden eller begränsningar, ska reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat som omfattas av grupptillsyn enligt avdelning III i direktiv 2009/138/EG beaktas tillsammans.

10.   Vid beräkningen av tröskelvärden eller begränsningar på nivån reglerad enhet, ska reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat som varken omfattas av punkt 8 eller 9, beräkna sina tröskelvärden och begränsningar individuellt enligt särreglerna för den reglerade enheten.

11.   När de sektoriella solvenskraven summeras ska ingen justering ske förutom den som krävs i artikel 11 eller som blir resultatet av justeringar av sektoriella tröskelvärden och begränsningar enligt punkt 7.

Artikel 15

Specificering av teknisk beräkning enligt metod 2 i direktiv 2002/87/EG

1.   I de fall kapitalbasen i en reglerad enhet omfattas av försiktighetsmarginaler enligt relevanta särregler, ska ett av följande alternativ användas:

a)

Beloppet efter tillämpningen av försiktighetsmarginaler, som är det nettobelopp som ska beaktas vid beräkningen av ägarintressenas kapitalbas, ska läggas till det bokförda värdet av ägarintressen i enlighet med artikel 6.4 andra stycket i direktiv 2002/87/EG, om det beloppet ökar det lagstadgade kapitalkravet.

b)

Det belopp som aves i led a ska dras av från det bokförda värdet av ägarintressen i enlighet med artikel 6.4 andra stycket i direktiv 2002/87/EG, om det beloppet minskar det lagstadgade kapitalkravet.

2.   I fråga om ett finansiellt konglomerat med försäkringsinriktning eller ett finansiellt konglomerat med bank- eller investeringsinriktning, ska väsentliga innehav i en enhet i en finansiell sektor i den mening som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 575/2013, som tillhör försäkringssektorn och som inte är ett ägarintresse, dras av fullt ut från kapitalbasen hos den enhet som innehar instrumentet, i enlighet med de särregler som gäller för den enheten.

3.   Investeringar inom gruppen i kapitalinstrument som är godtagbara som kapitalbas i enlighet med särreglerna, med beaktande av relevanta sektoriella gränser, ska dras av eller uteslutas från kapitalbasberäkningen.

4.   Beräkningen av extra kapitalkrav ska utföras i enlighet med formeln i bilagan.

Artikel 16

Specificering av omständigheterna för användning av metod 3 enligt direktiv 2002/87/EG

1.   Behöriga myndigheter får tillåta användning av metod 3 i enlighet med bilaga I till direktiv 2002/87/EG under någon av följande omständigheter:

a)

Det är inte möjligt att använda metod 1 enligt bilaga I till direktiv 2002/87/EG på alla enheter eller metod 2 enligt bilaga I till direktiv 2002/87/EG på alla enheter inom ett finansiellt konglomerat, framför allt eftersom metod 1 inte kan användas för en eller flera enheter eftersom de inte omfattas av konsolidering, eller eftersom en reglerad enhet har säte i ett tredjeland och det inte går att få tillräcklig information för att kunna använda en av metoderna på enheten.

b)

De enheter som skulle tillämpa en av metoderna är tillsammans av försumbar betydelse i fråga om målen för tillsynen av reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.

2.   Alla reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat som inte nämns i punkt 1 ska använda metod 1 eller metod 2.

3.   Användningen av metod 3 som tillåts av en behörig myndighet i fråga om ett finansiellt konglomerat ska vara konsekvent över tiden.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 5, 6.2, 8, 9.1, 14.5 och 14.9 ska tillämpas från och med den tillämpningsdag som avses i artikel 309.1 i direktiv 2009/138/EG.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)  EUT L 35, 11.2.2003, s. 1.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiven 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).


BILAGA

Beräkningsmetod för metod 2 enligt direktiv 2002/87/EG

Avräknings- och totalmetoden

Beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven enligt metod 2 ska utföras på grundval av tillämpligt redovisningsramverk för var och en av enheterna i gruppen i enlighet med nedanstående formel:

Formula

Formula

där kapitalbasen (OF i) inte omfattar kapitalinstrument inom den egna gruppen som får användas som kapitalbas i enlighet med särreglerna.

De extra kapitaltäckningskraven (scar) ska följaktligen beräknas som skillnaden mellan

1.

summan av kapitalbasen för (OF i) varje reglerad och icke reglerad enhet i den finansiella sektorn (i) i det finansiella konglomeratet; de delar som får användas är de som är godkända i enlighet med relevanta särregler, och

2.

summan av solvenskraven (REQi) varje reglerad och icke reglerad enhet i den finansiella sektorn (i) i gruppen (G), solvenskraven ska beräknas i enlighet med relevanta särregler, det bokförda värdet (BVj) av ägarintressen i andra enheter (j) i gruppen.

I fråga om icke reglerade enheter inom finanssektorn ska ett teoretiskt solvenskrav beräknas i enlighet med artikel 12. Kapitalbaser och solvenskrav ska beaktas i fråga om deras proportionella andel (x) i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 2002/87/EG och i enlighet med bilaga I till det direktivet.

Skillnaden får inte vara negativ.