15.3.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 77/11

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 231/2014

av den 11 mars 2014

om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)	I sitt meddelande av den 29 juni 2011 med titeln En budget för Europa 2020, fastställde kommissionen ramen för unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II).

(2)

Eftersom rådets förordning (EG) nr 1085/2006 (4) upphörde att gälla den 31 december 2013, samt för att göra unionens yttre åtgärder mer effektiva, bör en ram för planering och utbetalning av externt stöd bibehållas för perioden 2014–2020. Unionens utvidgningspolitik bör även i fortsättningen stödjas genom ett särskilt instrument för finansiering av yttre åtgärder. IPA II bör därför upprättas.

(3)

I artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) anges att varje europeisk stat som respekterar värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, får ansöka om att bli medlem av unionen. En europeisk stat som har ansökt om det kan bli medlem av unionen först när det har bekräftats att den uppfyller de kriterier för medlemskap som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 (nedan kallade Köpenhamnskriterierna) och förutsatt att anslutningen inte överskrider unionens förmåga att integrera den nya medlemmen. Dessa kriterier gäller stabiliteten hos de institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, förekomsten av en fungerande marknadsekonomi och kapaciteten att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen samt kapaciteten att inte bara utnyttja rättigheterna utan även axla skyldigheterna enligt fördragen och att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

(4)

Utvidgningsstrategin som grundar sig på konsolidering, villkorlighet och kommunikation i kombination med unionens kapacitet att integrera nya medlemmar fortsätter att utgöra grundvalen för en förnyad konsensus om utvidgning. Anslutningsprocessen bygger på objektiva kriterier och tillämpningen av principen om likabehandling av alla sökande, som var och en bedöms på grundval av sina egna meriter. Framstegen mot anslutning beror på varje sökandes respekt för unionens värderingar och dess kapacitet att genomföra nödvändiga reformer för att anpassa sina politiska, institutionella, rättsliga, förvaltningsmässiga och ekonomiska system till unionens bestämmelser, standarder, politik och praxis.

(5)

Utvidgningsprocessen stärker freden, demokratin och stabiliteten i Europa och gör det möjligt för unionen att hantera globala utmaningar bättre. Den omvandlande kraften i utvidgningsprocessen leder till långtgående politiska och ekonomiska reformer i utvidgningsländerna, vilket även gynnar unionen som helhet.

(6)

Europeiska rådet har beviljat Island, Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Serbien status som kandidatländer. Det har bekräftat det europeiska perspektivet för västra Balkan. Utan att det påverkar ståndpunkter om status eller eventuella framtida beslut som fattas av Europeiska rådet eller rådet, får de länder som har ett sådant europeiskt perspektiv och som inte har beviljats status som kandidatländer betraktas som potentiella kandidater enbart för tillämpningen av denna förordning. Finansiellt stöd enligt denna förordning bör beviljas alla stödmottagare som förtecknas i bilaga I.

(7)

Stöd enligt denna förordning bör tillhandahållas i enlighet med den ram för utvidgningspolitiken som definierats av Europeiska rådet och rådet, med vederbörlig hänsyn till meddelandet om utvidgningsstrategin och framstegsrapporterna i kommissionens årliga utvidgningspaket, samt relevanta resolutioner från Europaparlamentet. Stöd bör även ges i enlighet med de avtal som unionen ingått med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och i enlighet med de europeiska partnerskapen och anslutningspartnerskapen. Stödet bör i huvudsak inriktas på ett utvalt antal politikområden som hjälper de stödmottagare som förtecknas i bilaga I att stärka de demokratiska institutionerna och rättstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet mellan könen, tolerans, social delaktighet och icke-diskriminering. Stödet bör fortsätta att bistå deras ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, bland annat genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Det bör också stärka ländernas ekonomiska och sociala utveckling samt stödja en agenda för smart och hållbar tillväxt för alla med särskild inriktning på små och medelstora företag, för att uppnå målen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin) och en gradvis anpassning till Köpenhamnskriterierna. Samstämmigheten mellan det finansiella stödet och de övergripande framstegen i genomförandet av föranslutningsstrategin bör förstärkas.

(8)

I syfte att beakta förändringar av utvidgningspolitikens ramverk eller väsentlig utveckling hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på antagande och uppdatering av de tematiska prioriteringar för stöd som anges i bilaga II. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(9)

Att stärka rättsstatsprincipen, däribland kampen mot korruption och organiserad brottslighet, och god samhällsstyrning, inbegripet reform av den offentliga förvaltningen, är fortfarande centrala utmaningar för de flesta stödmottagare som förtecknas i bilaga I och är avgörande för att dessa stödmottagare ska kunna närma sig unionen och senare fullt ut åta sig de förpliktelser som ett unionsmedlemskap medför. Med tanke på det långsiktiga perspektivet för de reformer som eftersträvas på dessa områden och behovet av att uppnå resultat, bör det finansiella stöd som ges i enlighet med denna förordning så snart som möjligt möta de krav som ställs på de stödmottagare som förtecknas i bilaga I.

(10)

De stödmottagare som förtecknas i bilaga I behöver vara bättre rustade för att ta itu med globala utmaningar såsom hållbar utveckling och klimatförändringar och anpassa sig till unionens insatser för att hantera dessa problem. Unionsstödet enligt denna förordning bör också bidra till att uppnå målet att höja den klimatrelaterade delen av unionens budget till minst 20 %.

(11)	Unionen bör även stödja övergången mot anslutning till gagn för samtliga stödmottagare som förtecknas i bilaga I på grundval av dess medlemsstaters erfarenheter. Samarbetet bör i synnerhet inriktas på att förmedla de erfarenheter som dragits av medlemsstaterna under reformprocessen.

(12)

Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att deras stöd uppfyller kraven på överensstämmelse, samordning och komplementaritet, särskilt genom regelbundna samråd och täta utbyten av information i alla skeden av stödprocessen. Nödvändiga steg bör också tas för att förbättra samordningen och komplementariteten, bland annat genom regelbundna samråd med andra givare. Det civila samhället bör få en mer framträdande roll, både inom program som genomförs genom statliga organ och i dess egenskap av direktmottagare av unionsstöd.

(13)

Prioriterade åtgärder för att uppnå målen på de relevanta politikområden som kommer att få stöd enligt denna förordning bör definieras i vägledande strategidokument som utarbetas av kommissionen för hela den tid som unionens fleråriga budgetram för perioden 2014-2020 gälleri partnerskap med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, med utgångspunkt i deras specifika behov och utvidgningsagendor, i linje med de allmänna och särskilda mål som fastställs i denna förordning och med beaktande av relevanta nationella strategier. I strategidokumenten bör även de politikområden som ska få stöd identifieras och, utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets privilegier, de vägledande unionsanslagen per politikområde per år fastställas, inbegripet en uppskattning av de klimatrelaterade utgifterna. Tillräcklig flexibilitet bör byggas in för att klara framväxande behov och ge incitament till att förbättra resultaten. Strategidokumenten bör säkra samstämmighet och överensstämmelse med de ansträngningar som gjorts av de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, och som avspeglas i deras nationella budgetar, och bör ta hänsyn till stöd från andra givare. För att ta hänsyn till inre och yttre utveckling bör strategidokumenten ses över och vid behov revideras.

(14)

Det ligger i unionens intresse att bistå de stödmottagare som förtecknas i bilaga I i deras reformarbete för att kunna gå med i unionen. Stödet bör förvaltas med stark inriktning på resultat och med incitament för dem som visar sitt engagemang för reformer genom ett effektivt genomförande av föranslutningsstöd och framsteg i riktning mot uppfyllande av medlemskapskriterierna.

(15)

Stödet bör även i fortsättningen använda de strukturer och instrument som under föranslutningsprocessen visat sig fungera. Övergången från kommissionens direkta förvaltning av föranslutningsmedel till indirekt förvaltning av de stödmottagare som förtecknas i bilaga I bör ske successivt och i linje med dessa stödmottagares respektive kapacitet. I enlighet med principen om deltagandedemokrati bör kommissionen hos varje stödmottagare som förtecknas i bilaga I uppmuntra till parlamentarisk tillsyn över det stöd som erhålls.

(16)

För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter gäller strategidokumenten, programplaneringsdokumenten och de särskilda bestämmelser i vilka sådana enhetliga villkor fastställs, och bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (5). Med beaktande av dessa genomförandeakters karaktär, särskilt deras policyinriktning eller deras ekonomiska konsekvenser, bör granskningsförfarandet i princip tillämpas vid antagandet av dem, utom när det gäller ekonomiskt småskaliga åtgärder. När de enhetliga villkoren för tillämpningen av den här förordningen fastställs bör hänsyn tas till de erfarenheter som gjorts vid förvaltningen och genomförandet av tidigare föranslutningsstöd. Dessa enhetliga villkor bör ändras om utvecklingen så kräver.

(17)	Den kommitté som inrättas enligt denna förordning bör även ha behörighet när det gäller rättsakter och åtaganden enligt förordning (EG) nr 1085/2006 samt för genomförandet av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 389/2006 (6).

(18)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för dess tillämpningsperiod, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (7), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(19)

Unionen bör eftersträva en så effektiv användning av de tillgängliga resurserna som möjligt för att optimera sina yttre åtgärders inverkan. Detta bör uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens instrument för yttre åtgärder samt genom skapande av synergieffekter mellan IPA, andra unionsinstrument för finansiering av yttre åtgärder och annan unionspolitik. Detta bör vidare leda till ömsesidigt förstärkande av de program som planeras inom ramen för instrumenten för finansiering av yttre åtgärder.

(20)	Gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 (8).

(21)

Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22)

En smidig, oavbruten övergång från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), som inrättades genom förordning (EG) nr 1085/2006, till IPA II bör säkerställas, och den här förordningens tillämpningsperiod bör anpassas till tillämpningsperioden för rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (9). Den här förordningen bör därför tillämpas från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Allmänt mål

Instrumentet för stöd inför anslutningen för perioden 2014-2020 (IPA II) ska stödja de stödmottagare som förtecknas i bilaga I vid antagandet och genomförandet av de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs av dessa stödmottagare för att de ska uppfylla unionens värderingar och successivt anpassa sig till unionens bestämmelser, standarder, politik och praxis, med ett medlemskap i unionen som mål.

Genom sådant stöd ska IPA II bidra till stabiliteten, säkerheten och välståndet hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I.

Artikel 2

Särskilda mål

1. Stöd enligt denna förordning ska syfta till att följande särskilda mål uppnås i enlighet med de specifika behoven hos varje stödmottagare som förtecknas i bilaga I och deras individuella utvidgningsagendor.

Stöd för politiska reformer, bland annat genom

i)	stärkande av demokratin och dess institutioner, inklusive ett effektivt och oberoende rättsväsende, och av rättsstatsprincipen och tillämpningen av denna,

ii)

främjande av och skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, ökad respekt för rättigheterna för personer som tillhör minoriteter, inklusive homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella, främjande av jämställdhet, icke-diskriminering och tolerans samt mediefrihet och respekt för kulturell mångfald,

iii)	regionalt samarbete och goda grannskapsrelationer,

iv)	främjande av försoning, fredsbyggande och förtroendeskapande åtgärder,

v)	bekämpning av korruption och organiserad brottslighet,

vi)	stärkande av den offentliga förvaltningen och god samhällsstyrning på alla nivåer,

vii)	kapacitetsuppbyggnadsåtgärder som syftar till att förbättra brottsbekämpningen, gränsförvaltningen och genomförandet av migrationspolitiken, inklusive hanteringen av migrationsströmmar,

viii)

utveckling av det civila samhället,

ix)	förbättrad social dialog och stärkt kapacitet hos arbetsmarknadens parter.

Stöd för ekonomisk, social och territoriell utveckling i syfte att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, bland annat genom

i)	uppnående av unionens standarder för ekonomi, inklusive en fungerande marknadsekonomi, liksom finanspolitisk och ekonomisk styrning,

ii)	de ekonomiska reformer som krävs för att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen, samtidigt som uppnåendet av ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål främjas,

iii)	främjande av sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, skapande av kvalitativa arbetstillfällen och utveckling av mänskligt kapital,

iv)	främjande av social och ekonomisk delaktighet, särskilt för minoriteter och sårbara befolkningsgrupper, inklusive personer med funktionshinder, flyktingar och fördrivna personer,

v)	främjande av ett inkluderande och integrerat utbildningssystem och bevarande och restaurering av kulturarvet,

vi)	utveckling av fysiskt kapital, inklusive förbättring av infrastrukturen och förbindelserna med unionens nätverk och regionala nätverk.

vii)	stärkande av forskning, teknisk utveckling och innovationskapacitet.

Förstärkning av förmågan på alla nivåer hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I att uppfylla de skyldigheter ett unionsmedlemskap medför genom stöd till en gradvis anpassning till och antagande, genomförande och verkställighet av unionens regelverk, inklusive förberedelser för förvaltningen av unionens strukturfonder, Sammanhållningsfonden, och Europeiska jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfonden.

d)	Förstärkning av regional integration och territoriellt samarbete som inbegriper de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländer som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 (10).

2. Framsteg i arbetet med att uppnå de särskilda målen i punkt 1 ska övervakas och bedömas på grundval av på förhand fastställda, tydliga, transparenta och, om lämpligt, landsspecifika och mätbara indikatorer som bland annat omfattar

framsteg på områdena stärkande av demokratin, rättsstatsprincipen och ett oberoende och effektivt rättsväsende, respekten för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheterna för personer som tillhör minoriteter eller sårbara befolkningsgrupper, grundläggande friheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, försoning, goda grannskapsrelationer och flyktingars återvändande, och framför allt fastställande av uppnådda resultat på dessa områden,

framsteg med socioekonomiska och finanspolitiska reformer för att komma till rätta med strukturella och makroekonomiska obalanser; sunda och effektiva strategier för ekonomisk och social utveckling, framsteg i arbetet för en smart och hållbar utveckling för alla och med att skapa inkluderande och integrerade högkvalitativa utbildningar och arbetstillfällen, bland annat genom offentliga investeringar som stöds genom IPA II; framsteg på vägen mot skapandet av ett gynnsamt företagsklimat,

framsteg när det gäller att anpassa lagstiftningen till unionens regelverk, inklusive uppnådda resultat när det gäller dess genomförande, framsteg i fråga om unionsrelaterade institutionella reformer, inbegripet övergången till en indirekt förvaltning av det stöd som tillhandahålls enligt denna förordning,

d)	framsteg med att på alla nivåer bygga upp och stärka god samhällsstyrning och den administrativa och institutionella kapacitet och absorptionskapacitet – inklusive ändamålsenliga mänskliga resurser – som krävs för att anpassa och genomföra lagstiftning med koppling till unionens regelverk,

e)	regionala och territoriella samarbetsinitiativ samt utvecklingen av handelsflöden.

3. De indikatorer som avses i punkt 2 ska användas för att på lämpligt sätt övervaka, bedöma och se över resultaten. De årsapporter från kommissionen som avses i artikel 4 ska fungera som referenspunkt vid bedömningen av resultaten av IPA II-stödet. Relevanta resultatindikatorer ska definieras och ingå i de strategidokument och program som avses i artiklarna 6 och 7 och ska fastställas så att framsteg kan bedömas på ett objektivt sätt över tid och, i lämpliga fall, mellan olika program.

Artikel 3

Politikområden

1. Stöd enligt denna förordning ska huvudsakligen gälla följande politikområden:

a)	Reformer som ett led i förberedelserna för unionsmedlemskap och därtill hörande institutions- och kapacitetsuppbyggnad.

b)	Socioekonomisk och regional utveckling.

c)	Sysselsättning, socialpolitik, utbildning, främjande av jämställdhet och utveckling av mänskliga resurser.

d)	Jordbruk och landsbygdsutveckling.

e)	Regionalt och territoriellt samarbete.

2. Stöd inom samtliga politikområden som avses i punkt 1 i denna artikel ska hjälpa de stödmottagare som förtecknas i bilaga I att uppnå de allmänna och särskilda mål som fastställs i artiklarna 1 och 2, särskilt genom politiska reformer, tillnärmning av lagar, kapacitetsuppbyggnad och investeringar.

I förekommande fall ska särskild uppmärksamhet ägnas åt god samhällsstyrning, rättsstatlighet samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

3. Stöd inom de politikområden som aves i punkt 1 b–e får inbegripa finansiering av den typ av åtgärder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1301/2013 (11), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1300/2013 (12), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1304/2013 (13), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1299/2013 (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1305/2013 (15).

4. Stöd inom det politikområde som avses i punkt 1 e kan särskilt finansiera såväl åtgärder som omfattar flera länder eller är horisontella som gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetsåtgärder.

Artikel 4

Ram för stödet

1. Stöd enligt denna förordning ska tillhandahållas i enlighet med den ram för utvidgningspolitiken som definierats av Europeiska rådet och rådet, och ska ta vederbörlig hänsyn till meddelandet om utvidgningsstrategin och framstegsrapporterna i kommissionens årliga utvidgningspaket samt relevanta resolutioner från Europaparlamentet. Kommissionen ska säkerställa samstämmighet mellan stödet och ramen för utvidgningspolitiken.

2. Stödet ska vara riktat och anpassas till de specifika omständigheterna för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, med beaktande av ytterligare insatser som krävs för att uppfylla medlemskapskriterierna och stödmottagarnas kapacitet. Stödet ska differentieras i fråga om omfattning och intensitet med hänsyn till behoven, engagemanget för reformerna och framstegen med att genomföra dem. Det ska i huvudsak inriktas på att hjälpa de stödmottagare som förtecknas i bilaga I att utforma och genomföra sektorsreformer. Sektorspolitik och sektorsstrategier ska vara heltäckande och bidra till att de särskilda mål som anges i artikel 2.1 uppnås.

3. I enlighet med de särskilda mål som anges i artikel 2.1, anges i bilaga II de tematiska prioriteringarna för tillhandahållande av stöd i enlighet med behoven och kapaciteten hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. Var och en av dessa tematiska prioriteringar kan bidra till att mer än ett särskilt mål uppnås.

4. I enlighet med de särskilda mål som anges i artikel 2.1 d ska stöd ges till gränsöverskridande samarbete, både mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och mellan dem och medlemsstater eller länder som omfattas av det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), som inrättas genom förordning (EU) nr 232/2014, för att främja goda grannförbindelser, unionens integration och socioekonomisk utveckling. De tematiska prioriteringarna för territoriellt samarbete anges i bilaga III.

Artikel 5

Överensstämmelse, samstämmighet och komplementaritet

1. Finansiellt stöd enligt denna förordning ska stå i överensstämmelse med unionens politik. Det ska vara förenligt med de avtal som ingåtts av unionen med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och beakta åtaganden enligt de multilaterala avtal som unionen är part i.

2. Kommissionen ska i samverkan med medlemsstaterna bidra till genomförandet av unionens åtaganden för ökad öppenhet och ansvarsutkrävande vid tillhandahållande av stöd, bland annat genom att offentliggöra information om stödets omfattning och fördelning och säkerställa att uppgifterna är internationellt jämförbara och att det är enkelt att få tillgång till dem, dela med sig av dem och offentliggöra dem.

3. Kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken (EIB) ska samarbeta för att säkerställa samstämmighet och sträva efter att undvika överlappning mellan det stöd som tillhandahålls enligt denna förordning och annat stöd som tillhandahålls av unionen, medlemsstaterna och EIB, bland annat genom regelbundna och inkluderande möten för samordning av stödet.

4. Kommissionen, medlemsstaterna och EIB ska samordna sina respektive stödprogram för ett effektivare och mer välfungerande tillhandahållande av stöd och för att förhindra dubbelfinansiering, i linje med de fastställda riktlinjerna för förstärkt operativ samordning på området för externt stöd och för harmonisering av politik och förfaranden, särskilt de internationella principerna för biståndseffektivitet. Samordningen ska innefatta regelbundna samråd och ett tätt informationsutbyte genom alla skeden av stödprocessen, särskilt på fältet, samt vara ett centralt led i medlemsstaternas och unionens programplanering.

5. För ett effektivare och mer välfungerande tillhandahållande av stöd och för att förhindra dubbelfinansiering ska kommissionen i samverkan med medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att sörja för bättre samordning och komplementaritet med multilaterala och regionala organisationer och enheter, såsom internationella finansinstitut och organ, fonder och program inom Förenta nationerna, samt givare utanför unionen.

6. I samband med planeringen, genomförandet och övervakningen av stöd enligt denna förordning ska kommissionen i princip verka i partnerskap med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. Partnerskapet ska omfatta behöriga nationella och lokala myndigheter samt civilsamhällets organisationer, beroende på vad som är lämpligt. Kommissionen ska uppmuntra samordning mellan relevanta intressenter.

Kapaciteten hos civilsamhällets organisationer, bland annat som direktmottagare av stöd, ska stärkas på lämpligt sätt.

AVDELNING II

STRATEGISK PLANERING

Artikel 6

Strategidokument

1. Stöd enligt denna förordning ska tillhandahållas på grundval av strategidokument för enskilda respektive flera länder (nedan kallade strategidokument) som utarbetas av kommissionen i partnerskap med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I för hela den tid som unionens fleråriga budgetram för perioden 2014-2020 gäller.

2. Strategidokumenten ska ange prioriteringarna för åtgärder för att uppnå målen för de relevanta politikområden som avses i artikel 3, som ska få stöd enligt denna förordning i linje med de allmänna och särskilda mål som avses i artiklarna 1 respektive 2. Strategidokumenten ska antas i enlighet med den ram för stödet som anges i artikel 4 och ska ta vederbörlig hänsyn till relevanta nationella strategier.

3. Strategidokumenten ska innefatta den vägledande tilldelningen av unionsmedel till respektive politikområde, i tillämpliga fall, fördelade per år och ska möjliggöra åtgärdande av akuta behov utan att det påverkar möjligheten att kombinera stöd inom olika politikområden. Strategidokumenten ska innefatta indikatorerna för att bedöma framstegen när det gäller att uppnå de mål som fastställs i strategidokumenten.

4. Kommissionen ska varje år bedöma genomförandet av strategidokumenten och deras fortsatta relevans mot bakgrund av utvecklingen av den politiska ram som avses i artikel 4. Kommissionen ska informera den kommitté som avses i artikel 13.1 om resultaten av denna bedömning och får vid behov föreslå ändringar i de strategidokument som avses i den här artikeln och/eller de program och åtgärder som avses i artikel 7.1. Dessa strategidokument ska även ses över efter halva tiden och i tillämpliga fall revideras.

5. Kommissionen ska anta de strategidokument som avses i denna artikel och eventuella revideringar av dessa i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.3 i förordning (EU) nr 236/2014.

AVDELNING III

GENOMFÖRANDE

Artikel 7

Programplanering

1. Unionsstödet enligt denna förordning ska genomföras direkt, indirekt eller med delad förvaltning genom de program och åtgärder som avses i artiklarna 2 och 3 i förordning (EU) nr 236/2014 och i enlighet med särskilda bestämmelser som fastställer enhetliga villkor för genomförande av den här förordningen, särskilt när det gäller strukturer och förfaranden för förvaltning, som kommissionen ska anta i enlighet med artikel 13 i den här förordningen. Genomförandet ska i regel ske i form av årliga eller fleråriga program för ett eller flera länder liksom gränsöverskridande samarbetsprogram som inrättats i enlighet med de strategidokument som avses i artikel 6 och utarbetats av respektive stödmottagare som förtecknas i bilaga I till den här förordningen och/eller kommissionen, beroende på vad som är lämpligt.

2. Vid all programplanering och programöversyn som genomförs efter offentliggörandet av den rapport om halvtidsöversyn som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 236/2014 (nedan kallad rapporten om halvtidsöversyn) ska resultaten, rönen och slutsatserna i den rapporten beaktas.

Artikel 8

Ram- och tilläggsavtal

1. Kommissionen och respektive stödmottagare som förtecknas i bilaga I ska ingå ramavtal om genomförandet av stödet.

2. Vid behov får tilläggsavtal om genomförandet av stödet ingås av kommissionen och respektive stödmottagare som förtecknas i bilaga I eller dess genomförandemyndigheter.

Artikel 9

Instrumentövergripande bestämmelser

1. Under vederbörligen motiverade förhållanden och för att säkerställa att unionens finansiering är enhetlig och effektiv, eller för att främja regionalt samarbete, får kommissionen besluta att även länder, territorier och regioner som annars inte skulle vara berättigade till stöd enligt artikel 1 ska omfattas av de program och åtgärder som avses i artikel 7.1, om det program eller den åtgärd som ska genomföras är av global, regional eller gränsöverskridande karaktär.

2. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ska bidra till de program eller åtgärder som inrättas enligt denna förordning för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstater. Storleken på Eruf:s bidrag ska fastställas i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1299/2013. Den här förordningen ska gälla för användningen av det bidraget.

3. I tillämpliga fall kan IPA II bidra till transnationella och interregionala samarbetsprogram eller åtgärder som inrättas och genomförs enligt förordning (EU) nr 1299/2013 och i vilka de stödmottagare som förtecknas i bilaga I till den här förordningen deltar.

4. I tillämpliga fall kan IPA II bidra till gränsöverskridande samarbetsprogram eller åtgärder som inrättas och genomförs enligt förordning (EU) nr 232/2014 och i vilka de stödmottagare som förtecknas i bilaga I till den här förordningen deltar.

5. I tillämpliga fall kan IPA II bidra till program eller åtgärder som införs som en del i en makroregional strategi och i vilka de stödmottagare som förtecknas i bilaga I deltar.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 10

Delegering av befogenhet

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 11 med avseende på ändring av bilaga II till denna förordning. Efter offentliggörandet av rapporten om halvtidsöversyn, och på grundval av rekommendationerna i den rapporten ska kommissionen särskilt anta en delegerad akt om ändring av bilaga II till den här förordningen senast den 31 mars 2018.

Artikel 11

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 10 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2020.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 10 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 10 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 12

Antagande av ytterligare tillämpningsbestämmelser

Utöver bestämmelserna i förordning (EU) nr 236/2014, ska särskilda bestämmelser om fastställande av enhetliga villkor för tillämpningen av den här förordningen antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.3 i förordning (EU) nr 236/2014.

Artikel 13

Kommitté

1. Det ska inrättas en kommitté för instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallad IPA II-kommittén) bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. IPA II-kommittén ska bistå kommissionen med avseende på alla politikområden som anges i artikel 3. IPA II-kommittén ska också vara behörig för rättsakter och åtaganden enligt förordning (EG) nr 1085/2006 och för genomförande av artikel 3 i förordning (EG) nr 389/2006.

Artikel 14

Resultatbaserad belöning

1. De strategidokument som avses i artikel 6 ska föreskriva att en lämplig mängd stöd ska förbli tillgängligt för att belöna en enskild stödmottagare som förtecknas i bilaga I för

a)	särskilda framsteg mot uppfyllandet av medlemskapskriterierna, och/eller

b)	ett effektivt genomförande av föranslutningsstödet varvid särskilt goda resultat har uppnåtts med avseende på de särskilda mål som anges i strategidokumentet i fråga.

2. Om de framsteg som uppnåtts av en stödmottagare som förtecknas i bilaga I fortsätter att ligga långt under de överenskomna nivåer som anges i strategidokumenten ska kommissionen anpassa anslagen därefter, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.3 i förordning (EU) nr 236/2014.

3. Ett lämpligt belopp ska öronmärkas för den belöning som avses i punkt 1 i den här artikeln och ska anslås på grundval av en bedömning av resultat och framsteg över en period på flera år, dock senast 2017 respektive 2020. De resultatindikatorer som avses i artikel 2.2 och som anges i strategidokumenten ska beaktas.

4. De vägledande anslagen av unionsmedel enligt de strategidokument som avses i artikel 6 ska ta hänsyn till möjligheten att tilldela dessa extra medel på grundval av resultaten och/eller framstegen.

Artikel 15

Finansieringsram

1. Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning under perioden 2014–2020 ska vara 11 698 668 000 EUR i löpande priser. Upp till 4 % av finansieringsramen ska tilldelas program för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstaterna, i enlighet med deras behov och prioriteringar.

2. De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen för perioden 2014-2020.

3. I enlighet med artikel 18.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (16), ska ett preliminärt belopp på 1 680 000 000 EUR från de olika instrumenten för finansiering av yttre åtgärder, nämligen instrumentet för utvecklingssamarbete inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 (17), ENI, IPA II och partnerskapsinstrumentet inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 234/2014 (18), anslås till insatser inom rörlighet i utbildningssyfte till eller från partnerländer, i den mening som avses i förordning (EU) nr 1288/2013, och till samarbete och politisk dialog med myndigheter, institutioner och organisationer från dessa länder. Förordning (EU) nr 1288/2013 ska gälla för användningen av dessa medel.

Medlen ska göras tillgängliga på grundval av två fleråriga anslag som ska omfatta de fyra första åren respektive de tre återstående åren. Tilldelningen av dessa medel ska återspeglas i den programplanering som föreskrivs i denna förordning, i linje med fastställda behov och prioriteringar hos länderna i fråga. Anslagen får ses över vid betydande oförutsedda omständigheter eller vid betydande politiska förändringar i linje med prioriteringarna för unionens yttre åtgärder.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 mars 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande

(1) EUT C 11, 15.1.2013, s. 77.

(2) EUT C 391, 18.12.2012, s. 110.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 december 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 mars 2014.

(4) Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(6) Rådets förordning (EG) nr 389/2006 av den 27 februari 2006 om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen och om ändring av förordning (EG) nr 2667/2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad (EUT L 65, 7.3.2006, s. 5).

(7) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 av den 11 mars 2014 om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder (se sidan 95 i detta nummer av EUT).

(9) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2103 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (se sidan 27 i detta nummer av EUT).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 281)

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470)

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (EUT L 347, 20.12.2013, s. 259).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 (EUT L… ) om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014-2020 (se sidan 44 i detta nummer av EUT).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 234/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett partnerskapsinstrument för samarbete med tredje länder (se sidan 77 i detta nummer av EUT).

BILAGA I

—

Albanien

—	Bosnien och Hercegovina

—

Island

—	Kosovo (1)

—	Montenegro

—

Serbien

—

Turkiet

—	f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

(1) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

BILAGA II

Tematiska prioriteringar för stöd

Stödet får, på lämpligt sätt, inriktas på följande tematiska prioriteringar:

Överensstämmelse med principen om god offentlig förvaltning och ekonomisk styrning. Insatser på detta område ska syfta till att stärka den offentliga förvaltningen, bland annat genom att öka tjänstemännens yrkeskompetens och göra den offentliga förvaltningen politiskt oberoende, med integrering av meritokratiska principer och säkerställande av adekvata administrativa förfaranden; öka kapaciteten att stärka den makroekonomiska stabiliteten och stödja framsteg mot en fungerande marknadsekonomi och en mer konkurrenskraftig ekonomi; stödja deltagandet i unionens multilaterala budgetövervakningsmekanism och ett systematiskt samarbete med internationella finansinstitut om grunderna i den ekonomiska politiken samt stärka den offentliga ekonomiska förvaltningen;

På ett tidigt stadium fastställa och främja att de institutioner som är nödvändiga för att säkra rättsstatligheten fungerar som de ska. Insatser på detta område ska syfta till att inrätta oberoende, ansvariga och effektiva rättsväsenden som är öppna och meritbaserade, system för rekrytering, utvärdering och befordran samt effektiva disciplinära förfaranden vid oegentligheter; se till att gedigna system inrättas för gränsskydd, hantering av migrationsströmmar och beviljande av asyl för behövande; ta fram effektiva verktyg för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och korruption; främja och skydda de mänskliga rättigheterna, rättigheterna för personer som tillhör minoriteter – däribland romer, homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella – och de grundläggande friheterna, inbegripet mediefrihet.

Förstärka kapaciteten hos organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadsorganisationer, däribland branschorganisationer, hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och uppmuntra nätverksarbete bland organisationer med säte i unionen och hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I på alla nivåer, så att de kan delta i en verklig dialog med offentliga och privata aktörer.

Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. Insatser på detta område ska syfta till att främja lika tillgång till förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning; minska antalet elever som slutar skolan i förtid; anpassa systemen för yrkesutbildning till arbetsmarknadens krav; förbättra den högre utbildningens kvalitet och relevans, förbättra tillgången till livslångt lärande och stödja investeringar i utbildningsinfrastruktur, framför allt i syfte att minska regionala skillnader och främja en icke-segregerad utbildning.

Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Insatser på detta område ska syfta till en varaktig integration på arbetsmarknaden av ungdomar som varken arbetar eller studerar, bland annat genom åtgärder som stimulerar investeringar för skapande av kvalitativa arbetstillfällen, och till att stödja integration av arbetslösa och uppmuntra alla underrepresenterade grupper till ett ökat deltagande på arbetsmarknaden. Andra centrala insatsområden ska vara stöd för jämställdhet, arbetstagares och företags anpassning till förändringar, inledandet av en varaktig social dialog samt modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutioner.

Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom. Insatserna på detta område ska syfta till integration av marginaliserade grupper som exempelvis romer; bekämpning av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, förbättrad tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, som hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse, bland annat genom att modernisera systemen för socialt skydd.

Främja hållbara transporter och avlägsnande av flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, särskilt genom investeringar i projekt med högt europeiskt mervärde. Fastställda investeringar bör prioriteras i förhållande till deras bidrag till rörlighet, hållbarhet, minskade utsläpp av växthusgaser samt deras relevans för förbindelserna mellan medlemsstater, och i överensstämmelse med det gemensamma europeiska transportområdet.

h)	Förbättra förhållandena inom den privata sektorn och stärka företagens konkurrenskraft, inbegripet smart specialisering som viktiga drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Projekt för att förbättra företagsklimatet ska prioriteras.

i)	Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, särskilt genom att förbättra forskningsinfrastrukturen och främja ett gynnsamt klimat för nätverksarbete och samarbete.

j)	Bidra till en tryggad och säker livsmedelsförsörjning och upprätthålla diversifierade och hållbara jordbrukssystem i levande landsbygdssamhällen.

Öka jordbruks- och livsmedelssektorns kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna och successivt anpassa sig till unionens bestämmelser och standarder, samtidigt som ekonomiska, sociala och miljömässiga mål eftersträvas inom ramen för en balanserad territoriell utveckling av landsbygdsområden.

Skydda och förbättra miljöns kvalitet och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad motståndskraft mot klimatförändringar samt främjande av styrning och information gällande klimatåtgärder. IPA II-finansieringen ska främja politik för att stödja övergången till en resurseffektiv, säker och hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

m)	Främja försoning, fredsbyggande och förtroendeskapande åtgärder.

BILAGA III

Tematiska prioriteringar för stöd för territoriellt samarbete

Stöd för gränsöverskridande samarbete kan, på lämpligt sätt, inriktas på följande tematiska prioriteringar:

Främjande av sysselsättning, arbetskraftens rörlighet och social och kulturell delaktighet över gränserna, bland annat genom integration av gränsöverskridande arbetsmarknader, inbegripet gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster och gemensam utbildning, jämställdhet, lika möjligheter, integration av invandrargrupper och sårbara grupper, investeringar till förmån för arbetsförmedlingar samt stöd till investeringar i offentlig sjukvårds- och socialtjänst.

Miljöskydd, främjande av anpassning till och begränsning av klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering, bland annat genom gemensamma miljöskyddsinsatser; främjande av en hållbar användning av naturresurser, resurseffektivitet, förnybara energikällor samt övergången till en säker och hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp, främjande av investeringar för att hantera särskilda risker, garantera motståndskraft mot katastrofer och utveckla katastrofhanteringssystem och olycksberedskap.

Främjande av hållbara transporter och förbättring av offentlig infrastruktur genom att bland annat minska isoleringen genom förbättrad tillgång till transporter, informations- och kommunikationsnät och informations- och kommunikationstjänster samt investera i gränsöverskridande system och anläggningar för vatten, avfall och energi.

d)	Främjande av turism och kultur- och naturarv.

e)	Investeringar i ungdomar, utbildning och färdigheter, bland annat genom att utveckla och genomföra gemensam ungdomsutbildning och yrkesutbildning, och gemensamma utbildningssystem och infrastruktur till stöd för gemensam ungdomsverksamhet.

f)	Främjande av lokal och regional styrning och förbättring av lokala och regionala myndigheters planering och administrativa kapacitet.

g)	Stärkt konkurrenskraft, förbättrat företagsklimat och utveckling av små och medelstora företag, handel och investeringar bland annat genom att främja och stödja entreprenörskap, särskilt små och medelstora företag och utveckla lokala gränsöverskridande marknader och internationalisering.

h)	Förstärkning av forskning, teknisk utveckling, innovation och informations- och kommunikationsteknik genom att bland annat främja gemensam användning av personal och anläggningar för forskning och teknikutveckling.

När så är lämpligt får IPA II-finansieringen också finansiera deltagandet av de stödmottagare som förtecknas i bilaga I i transnationella och interregionala samarbetsprogram inom ramen för Eruf:s stöd till målet Europeiskt territoriellt samarbete och i gränsöverskridande samarbetsprogram inom ramen för ENI. I dessa fall ska stödets omfattning fastställas i enlighet med regelverket för det relevanta instrumentet, antingen Eruf eller ENI.

Europeiska kommissionens förklaring om den strategiska dialogen med Europaparlamentet (1)

På grundval av artikel 14 i EU-fördraget kommer Europeiska kommissionen att genomföra en strategisk dialog med Europaparlamentet innan programplaneringen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II), och efter en första konsultation av dess relevanta stödmottagare, där så är lämpligt. Europeiska kommissionen kommer att förelägga Europaparlamentet relevanta tillgängliga dokument om programplaneringen med vägledande tilldelningar per land/region, och, inom varje land/region, prioriteringar, möjliga resultat och vägledande anslag som avsatts för varje prioritering för geografiska program, liksom uppgifter om vilka stödvillkor som valts (2). Europeiska kommissionen kommer att förelägga Europaparlamentet relevanta tillgängliga dokument om programplaneringen med de tematiska prioriteringarna, eventuella resultat, uppgifter om vilka stödvillkor som valts (2) och de finansiella anslagen för de prioriteringar som anges i de tematiska programmen. Europeiska kommissionen kommer att ta hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkt i frågan.

Europeiska kommissionen kommer att genomföra en strategisk dialog med Europaparlamentet i samband med översynen efter halva tiden och före en omfattande översyn av programdokumenten under den period som denna förordning är i kraft.

Europeiska kommissionen kommer på uppmaning av Europaparlamentet att redogöra för var Europaparlamentets synpunkter har beaktats i programdokumenten och all annan uppföljning till den strategiska dialogen.

(1) Europeiska kommissionen kommer att vara representerad på den ansvarige kommissionsledamotens nivå.

(2) I tillämpliga fall.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om finansiering av övergripande program för minoriteter

Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen är överens om att led ii i artikel 2.1 a i förordning (EG) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) bör tolkas som att det tillåter finansieringen av program som syftar till att förbättra respekten för och skyddet av minoriteter i enlighet med Köpenhamnskriterierna, såsom var fallet enligt rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA).

Europeiska kommissionens förklaring om användningen av genomförandeakter för att fastställa regler för genomförandet av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II)

Europeiska kommissionen anser att bestämmelserna för genomförandet av program för gränsöverskridande samarbete så som de fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 av den 11 mars 2014 om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av externa åtgärder och andra specifika mer detaljerade genomförandebestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II), syftar till att komplettera den grundläggande rättsakten och därför bör vara delegerade akter som antas på grundval av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europeiska kommissionen kommer inte att motsätta sig antagandet av den text som medlagstiftarna enats om. Kommissionen erinrar om att frågan om avgränsning mellan artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget för närvarande granskas av domstolen i ”biocidmålet”.

Europaparlamentets uttalande om avbrytande av stöd som beviljas inom ramen för finansiella instrument

Europaparlamentet noterar att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014-2020, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 234/2014 av den 11 mars 2014 om inrättandet av ett partnerskapsinstrument för samarbete med tredjeländer och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättandet av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) inte innehåller några uttryckliga hänvisningar till möjligheten att avbryta stöd i fall där ett mottagarland inte efterlever de grundläggande principer som anges i respektive instrument, och särskilt principerna om demokrati, respekt för rättsstatsprincipen och för de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet anser att ett uppskjutande av bistånd inom ramen för dessa instrument skulle ändra den totala finansiering som överenskommits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Som medlagstiftare och medlem i budgetmyndigheten har Europaparlamentet därför rätt att till fullo utöva sina befogenheter i detta avseende, om ett sådant beslut fattas.

Europaparlamentets uttalande om de stödmottagare som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II)

Europaparlamentet noterar att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) använder begreppet ”de stödmottagare som förtecknas i bilaga I” genomgående i hela texten. Europaparlamentet anser att denna term är tillämplig på länder.