Referensdokument

Verksamhet

Industriella kylsystem (ICS).

Industriella kylsystem, t.ex. kyltorn och plattvärmeväxlare.

Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM).

Ekonomi och tvärmediaeffekter för olika tekniker.

Utsläpp från lagring (EFS).

Utsläpp från tankar, rörledningar och lagrade kemikalier.

Energieffektivitet (ENE).

Allmän energieffektivitet.

Stora förbränningsanläggningar (LCP).

Produktion av ånga och el via förbränningsanläggningar på massa- och pappersbruk.

Allmänna övervakningsprinciper (MON).

Övervakning av utsläpp.

Avfallsförbränning (WI).

Förbränning på plats och samförbränning av avfall.

Avfallshanteringsindustrin (WT).

Förbehandling av avfall som ska användas som bränsle.

Dygnsmedelvärde

Medelvärde under en provtagningsperiod på 24 timmar där prov tas i form av flödesproportionella samlingsprov (1) eller, förutsatt att tillräcklig flödesstabilitet kan uppvisas, i form av tidsproportionella prov (1).

Årsmedelvärde

Genomsnitt för alla dygnsmedelvärden som fastställts under ett år, viktat efter den dagliga produktionen och uttryckt som massan utsläppta ämnen per massenhet produkt/material som producerats eller bearbetats.

Dygnsmedelvärde

Medelvärde under en period på 24 timmar baserat på giltiga timmedelvärden från kontinuerlig mätning.

Medelvärde under provtagningsperioden

Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera.

Årsmedelvärde

Vid kontinuerlig mätning: genomsnitt för alla giltiga timmedelvärden. Vid periodiska mätningar: genomsnitt för alla ”medelvärden under provtagningsperioden” som erhållits under ett år.

Använd term

Definition

Ny delanläggning

En delanläggning inom anläggningen för vilken det ursprungliga tillståndet beviljas efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser, eller en delanläggning som efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser helt ersätter en tidigare delanläggning på en befintlig grund inom en anläggning.

Befintlig delanläggning

En delanläggning som inte är en ny delanläggning.

Omfattande ombyggnad

En större förändring av en anläggnings eller ett reningssystems utformning eller teknik, som innebär omfattande förändringar eller utbyte av processenheter och tillhörande utrustning.

Nytt stoftavskiljningssystem

Ett stoftavskiljningssystem som för första gången tas i drift på platsen efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.

Befintligt stoftavskiljningssystem

Ett stoftavskiljningssystem som inte är ett nytt stoftreningssystem.

Icke-kondenserbara illaluktande gaser (NCG)

Med icke-kondenserbara illaluktande gaser avses illaluktande gaser från sulfatmassatillverkning.

Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser (CNCG)

Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser (eller ”starka illaluktande gaser”): Gaser med TRS-innehåll från kokning, indunstning eller strippning av kondensat.

Starka illaluktande gaser

Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser (CNCG).

Svaga illaluktande gaser

Utspädda icke-kondenserbara illaluktande gaser: Gaser med TRS-innehåll som inte är starka illaluktande gaser (t.ex. gaser från tankar, tvättfilter, flisfickor, mesafilter eller torkmaskiner).

Resterande svaga gaser

Svaga gaser som släpps ut på andra sätt än genom en återvinningspanna, en mesaugn eller en gasdestruktionsugn.

Kontinuerliga mätningar

Mätningar som görs med ett automatiskt mätsystem (AMS) som är permanent installerat på platsen.

Periodiska mätningar

Fastställande av en mätstorhet (en särskild kvantitet som ska mätas) vid bestämda tidsintervall genom manuella eller automatiserade metoder.

Diffusa utsläpp

Utsläpp av flyktiga ämnen eller stoft som sker direkt (ej via kanaler) till miljön under normala driftsförhållanden.

Integrerad produktion

Såväl massa som papper/kartong produceras på samma plats. Massan torkas normalt inte innan tillverkningen av papper/kartong.

Icke-integrerad produktion

Antingen a) produktion av avsalumassa (för försäljning) i massabruk utan papperstillverkning, eller b) produktion av papper/kartong genom användning av enbart massa som produceras på andra bruk (avsalumassa).

Nettoproduktion

Pappersbruk för specialpapper

Ett bruk som tillverkar många olika pappers- och kartongkvaliteter för specialändamål (industriella och/eller icke-industriella) som kännetecknas av särskilda egenskaper, en relativt liten slutmarknad eller nischade användningsområden och som ofta är speciellt framtagna för en viss kund eller grupp av slutanvändare. Exempel på specialpapper är cigarettpapper, filterpapper, metalliserat papper, termopapper, självkopierande papper, klisteretiketter, gjutbestruket papper, samt papper för gipsskivor och specialpapper för vaxning, isolering, takbeläggning, asfaltering och andra specifika användningsområden eller behandlingar. Alla dessa kvaliteteter faller utanför de vanliga papperskategorierna.

Lövved

Ved från exempelvis asp, bok, björk och eukalyptus. Begreppet lövved används som motsats till barrved.

Barrved

Ved från barrträd, t.ex. tall och gran. Begreppet barrved används som motsats till lövved.

Kausticering

Process i kalkcykeln vid vilken hydroxid (vitlut) regenereras genom reaktionen Ca(OH)2 + CO3 2- → CaCO3 (s) + 2 OH-.

Använd term

Definition

ADt

Ton lufttorr massa, uttryckt vid 90 % torrhalt.

AOX

Adsorberbara organiska halogener, mätt enligt standardmetoden för avloppsvatten EN ISO: 9562.

BOD

Biokemisk syreförbrukning. Den mängd löst syre som krävs av mikroorganismer för att bryta ned organiskt material i avloppsvatten.

CMP

Kemimekanisk massa.

CTMP

Kemitermomekanisk massa.

COD

Kemisk syreförbrukning; anger mängden kemiskt oxiderbart (i huvudsak organiskt) material i avloppsvatten (normalt enligt analys via oxidation med dikromat).

TS

Torrhalt, uttryckt i viktprocent.

DTPA

Dietylentriaminpentaättiksyra (komplex-/kelatbildare som används vid peroxidblekning).

ECF

Blekning utan användning av elementärt klor.

EDTA

Etylendiamintetraättiksyra (komplex-/kelatbildare).

H2S

Svavelväte.

LWC

Bestruket papper med låg ytvikt.

NOx

Den sammanlagda mängden kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2.

NSSC

Halvkemisk neutralsulfitmassa.

RCF

Returfibrer.

SO2

Svaveldioxid.

TCF

Klorfri blekning.

Totalkväve (Tot-N)

Totalkväve (Tot-N), uttryckt som N, innefattar organiskt kväve, fri ammoniak och ammonium (NH4 +-N), nitriter (NO2 --N) och nitrater (NO3 --N).

Totalfosfor (Tot-P)

Totalfosfor (Tot-P), uttryckt som P, innefattar löst fosfor plus eventuell olöslig fosfor som överförts till avloppsvattnet i form av utfällningar eller inuti mikrober.

TMP

Termomekanisk massa.

TOC

Totalt organiskt kol.

TRS

Total mängd reducerat svavel. Summan av följande reducerade illaluktande svavelföreningar som uppstår under massaproduktionen: svavelväte, metylmerkaptan, dimetylsulfid och dimetyldisulfid, uttryckt som svavel.

TSS

Totalt suspenderat material (i avloppsvatten). Suspenderat material består av små fiberfragment, fyllmedel, nollfiber, ej sedimenterad biomassa (flockar av mikroorganismer) och andra små partiklar.

VOC

Flyktiga organiska föreningar, enligt definitionen i artikel 3.45 i direktiv 2010/75/EU.

Teknik

a

Noggrant urval och noggrann kontroll av kemikalier och tillsatser

b

Analys av de kemikalier som kommer in i processen och de som lämnar den (input-output-analys), vilket innefattar mängder och toxikologiska egenskaper

c

Minskad användning av kemikalier till den miniminivå som krävs för att slutproduktens kvalitetsspecifikationer ska uppnås

d

Användning av skadliga ämnen (t.ex. dispergeringsmedel, rengöringsmedel eller ytaktiva medel som innehåller nonylfenoletoxylat) ska undvikas och ersättas med mindre skadliga alternativ

e

Minimering av mängden ämnen som tränger ner i marken genom läckage, deposition via luften och olämplig förvaring av råmaterial, produkter eller restprodukter

f

Upprättande av ett spillhanteringsprogram och förbättrad inneslutning av väsentliga utsläppskällor, för att på så sätt förhindra föroreningar av mark och grundvatten

g

Lämplig utformning av rörsystem, tankar och cisterner för att hålla ytorna rena och minska behovet av tvätt och rengöring

Teknik

Tillämplighet

a

Fastställande av mängden komplexbildare som släpps ut i miljön genom periodiska mätningar.

Ej tillämpligt för bruk som inte använder komplexbildare.

b

Processoptimering för att minska förbrukningen och utsläppen av biologiskt svårnedbrytbara komplexbildare.

Ej tillämpligt för bruk som eliminerar 70 % eller mer av EDTA/DTPA i avloppsreningsanläggningen eller processen.

c

Användning av företrädesvis biologiskt nedbrytbara eller eliminerbara komplexbildare, med en gradvis utfasning av ej nedbrytbara produkter.

Tillämpligheten beror på tillgången på lämpliga substitut (biologiskt nedbrytbara medel som uppfyller exempelvis massans ljushetskrav).

Teknik

Tillämplighet

a

Torrbarkning (se avsnitt 1.7.2.1 för beskrivning).

Begränsad tillämplighet när hög renhetsgrad och ljushet krävs vid TCF-blekning.

b

Hantering av massavedsstockar på ett sådant sätt att bark och ved inte förorenas med sand och sten.

Allmänt tillämpligt.

c

Hårdgörning av vedgården och i synnerhet de ytor som används för förvaring av flis.

Tillämpligheten kan begränsas till följd av storleken på vedgården och förvaringsytan.

d

Kontroll av bevattningsflödet och minimering av ytavrinningsvattnet från vedgården.

Allmänt tillämpligt.

e

Uppsamling av förorenat avrinningsvatten från vedgården och avskiljning av suspenderat material innan biologisk rening.

Tillämpligheten kan begränsas av föroreningsgraden på avrinningsvattnet (låg koncentration) och/eller storleken på avloppsreningsanläggningen (stora volymer).

Teknik

Tillämplighet

a

Övervakning och optimering av vattenanvändningen.

Allmänt tillämpligt.

b

Utvärdering av alternativ för återcirkulation av vatten.

c

Hitta balansen mellan olika grader av slutning av vattensystem och eventuella nackdelar; med användning av extrautrustning vid behov.

d

Separering av mindre förorenat tätningsvatten från vakuumpumpar och återanvändning

e

Separering av rent kylvatten från förorenat processvatten och återanvändning.

f

Återanvändning av processvatten som ersättning för råvatten (återcirkulation av vatten och slutna vattenkretsar).

Tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande ombyggnad.

Tillämpligheten kan begränsas till följd av vattenkvalitets- och/eller produktkvalitetskrav eller till följd av tekniska begränsningar (exempelvis utfällning/inkrustbildning i vattensystem) eller ökade luktproblem.

g

Intern rening av (delar av) processvattnet för att förbättra vattenkvaliteten så att det går att återcirkulera eller återanvända vattnet.

Allmänt tillämpligt.

Sektor

Avloppsflöde som motsvarar BAT

Blekt sulfatmassa

25–50 m3/ADt

Oblekt sulfatmassa

15–40 m3/ADt

Blekt sulfitmassa avsedd för papperstillverkning

25–50 m3/ADt

Magnefitmassa

45–70 m3/ADt

Dissolvingmassa

40–60 m3/ADt

NSSC-massa

11–20 m3/ADt

Mekanisk massa

9–16 m3/t

CTMP- och CMP-massa

9–16 m3/ADt

RCF-pappersbruk utan avsvärtning

1,5–10 m3/t (de högre värdena i intervallet gäller framför allt vid produktion av falskartong)

RCF-pappersbruk med avsvärtning

8–15 m3/t

Bruk som tillverkar RCF-baserat mjukpapper med avsvärtning

10–25 m3/t

Icke-integrerade pappersbruk

3,5–20 m3/t

Teknik

Tillämplighet

a

Använd ett energiledningssystem som innefattar samtliga av följande delar:

Allmänt tillämpligt.

b

Återvinn energi genom att förbränna avfall och rester från tillverkningen av massa och papper som har ett högt organiskt innehåll och högt värmevärde, med hänsyn tagen till BAT 12.

Endast tillämpligt om det inte går att återvinna eller återanvända avfall och rester från tillverkningen av massa och papper som har ett högt organiskt innehåll och högt värmevärde.

c

Tillgodose, i den mån det är möjligt, behovet av ånga och el i produktionsprocesserna genom kraftvärmeproduktion.

Tillämpligt för alla nya delanläggningar och vid omfattande ombygge av energiproduktionsanläggningen. Tillämpligheten i befintliga delanläggningar kan begränsas till följd av anläggningens utformning och det tillgängliga utrymmet.

d

Använd överskottsvärme för att torka biomassa och slam, värma matarvatten till pannan och processvatten, värma upp byggnader etc.

Tillämpligheten av denna teknik kan vara begränsad när värmekällorna och platserna där värmen kan användas ligger långt ifrån varandra.

e

Använd termokompressorer.

Tillämpligt för både nya och befintliga delanläggningar och för alla papperskvaliteter, samt för bestrykningsmaskiner, så länge det finns ånga med medelhögt tryck.

f

Isolera rörledningar för ånga och kondensat.

Allmänt tillämpligt.

g

Använd energieffektiva vakuumsystem för avvattning.

h

Använd energieffektiva elmotorer, pumpar och omrörare.

i

Använd frekvensomriktare för fläktar, kompressorer och pumpar.

j

Anpassa ångtrycksnivåerna efter de faktiska tryckbehoven.

Teknik

a

Utforma pappersbrukets processer, förvaringstankar för mäld och vatten, rörledningar och kar på ett sådant sätt att långa uppehållstider, döda zoner och områden med dålig blandning i vattensystem och tillhörande utrustning förhindras, så att det inte uppstår okontrollerad sedimentation, sönderfall och nedbrytning av organiskt och biologiskt material.

b

Använd biocider, dispergeringsmedel eller oxidationsmedel (t.ex. katalytisk desinficering med väteperoxid) för att kontrollera lukt och nedbrytande bakterietillväxt.

c

Installera interna reningsprocesser (”njurar”) för att minska koncentrationerna av organiskt material och därigenom eventuella luktproblem i bakvattensystemet.

a

Inför slutna avloppssystem med kontrollerad ventilation och använd i vissa fall kemikalier för att minska uppkomsten av svavelväte och för att oxidera svavelväte i avloppssystemen.

b

Undvik överluftning i utjämningsbassängerna, men se till att det ändå sker en tillräcklig blandning.

c

Se till att luftningsbassängerna har tillräcklig luftningskapacitet och rätta blandningsförhållanden. Kontrollera luftningssystemen regelbundet.

d

Se till att eftersedimenteringen och returslampumpningen fungerar korrekt.

e

Begränsa uppehållstiderna för slam i slamlager genom att kontinuerligt skicka slammet vidare till avvattningsenheterna.

f

Undvik att förvara avloppsvatten i spillbassängen längre än nödvändigt; håll spillbassängen tom.

g

Om slamtorkar används ska ventilationsgaser från den termiska slamtorkningen renas genom skrubbning och/eller biofiltrering (exempelvis kompostfilter).

h

Undvik kyltorn för obehandlat avloppsvatten genom att använda plattvärmeväxlare.

Parameter

Övervakningsintervall

Tryck, temperatur och halten av syrgas, kolmonoxid och vattenånga i rökgaserna från förbränningsprocesser.

Kontinuerligt.

Parameter

Övervakningsintervall

Vattenflöde, temperatur och pH-värde.

Kontinuerligt.

P- och N-halt i biomassa, slamvolymindex, ammoniaköverskott och ortofosfat i avloppsvatten, samt mikroskopiundersökningar av biomassa.

Periodiskt.

Volymflöde och CH4-halt för biogas som produceras vid anaerob avloppsrening.

Kontinuerligt.

H2S- och CO2-halt i biogas som produceras vid anaerob avloppsrening.

Periodiskt.

Parameter

Övervakningsintervall

Utsläppskälla

Övervakning kopplad till

a

NOx och SO2

Kontinuerligt.

Återvinningspanna (sodapanna, sulfitlutpanna).

BAT 21

BAT 22

BAT 36

BAT 37

Periodiskt eller kontinuerligt.

Mesaugn.

BAT 24

BAT 26

Periodiskt eller kontinuerligt.

Separat ugn för bränning av NCG.

BAT 28

BAT 29

b

Stoft

Periodiskt eller kontinuerligt.

Sodapanna (sulfatprocess) och mesaugn.

BAT 23

BAT 27

Periodiskt.

Sulfitlutpanna (sulfitprocess).

BAT 37

c

TRS (inklusive H2S)

Kontinuerligt.

Sodapanna.

BAT 21

Periodiskt eller kontinuerligt.

Mesaugn och separat ugn för bränning av NCG.

BAT 24

BAT 25

BAT 28

Periodiskt.

Diffusa utsläpp från olika källor (t.ex. fiberlinje, tankar, cisterner, flisfickor etc.) och övriga svaga gaser.

BAT 11

BAT 20

d

NH3

Periodiskt.

Återvinningspanna utrustad med SNCR.

BAT 36

Parameter

Övervakningsintervall

Övervakning kopplad till

a

Kemisk syreförbrukning (COD) eller

totalt organiskt kol (TOC) (2)

Dagligen (3)  (4)

BAT 19

BAT 33

BAT 40

BAT 45

BAT 50

b

BOD5 eller BOD7

En gång i veckan

c

Totalt suspenderat material (TSS)

Dagligen (3)  (4)

d

Totalkväve

En gång i veckan (3)

e

Totalfosfor

En gång i veckan (3)

f

EDTA, DTPA (5)

En gång i månaden

g

AOX (enligt EN ISO 9562:2004) (6)

En gång i månaden

BAT 19: blekt sulfatmassa

En gång varannan månad

BAT 33: förutom TCF- och NSSC-bruk

BAT 40: förutom CTMP- och CMP-bruk

BAT 45

BAT 50

h

Relevanta metaller (t.ex. Zn, Cu, Cd, Pb och Ni)

En gång om året

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Separat insamling av olika avfallsfraktioner (inklusive separering och klassificering av farligt avfall).

Se avsnitt 1.7.3.

Allmänt tillämpligt.

b

Sammanslagning av lämpliga restfraktioner för att få blandningar som kan utnyttjas på ett bättre sätt.

Allmänt tillämpligt.

c

Förbehandling av processrester före återanvändning eller återvinning.

Allmänt tillämpligt.

d

Materialåtervinning och återanvändning av processrester på plats.

Allmänt tillämpligt.

e

Energiåtervinning, på plats eller på annat ställe, av avfall med en hög halt av organiska ämnen.

För användning på annan plats beror tillämpligheten på tillgången till en tredje part.

f

Extern materialanvändning.

Beror på tillgången till en tredje part.

g

Förbehandling av avfall innan det bortskaffas.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

a

Primär (fysikalisk-kemisk) rening.

Se avsnitt 1.7.2.2.

b

Sekundär (biologisk) rening (7).

Teknik

a

Lämplig utformning och drift av den biologiska reningsanläggningen.

b

Regelbunden kontroll av den aktiva biomassan.

c

Styrning av näringstillförseln (kväve och fosfor) efter det faktiska behovet hos den aktiva biomassan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Bullerbekämpningsprogram.

I ett bullerbekämpningsprogram ingår kartläggning av bullerkällor och påverkade områden, beräkningar och mätningar av bullernivåer för att rangordna bullerkällorna efter bullernivå och identifiering av den mest kostnadseffektiva kombinationen av olika tekniker, samt tillämpning och kontroll av dessa tekniker.

Allmänt tillämpligt.

b

Strategisk planering av placeringen av utrustning, enheter och byggnader.

Bullernivåerna kan minskas genom att man ökar avståndet mellan bullerkällan och det påverkade området och genom att man använder byggnader som bullerskärmar.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar. För befintliga delanläggningar kan möjligheten att flytta utrustning och produktionsenheter begränsas av platsbrist eller alltför höga kostnader.

c

Arbetssätt och arbetsorganisation i byggnader med bullrig utrustning.

Häri ingår

Allmänt tillämpligt.

d

Inbyggnad av bullrig utrustning och bullriga enheter.

Inbyggnad av bullrig utrustning, som utrustning för hantering av massaved, hydrauliska enheter och kompressorer, i separata konstruktioner, t.ex. byggnader eller ljudisolerade skåp, där inre och yttre fodring består av ljuddämpande material.

e

Användning av utrustning med låg bullernivå och bullerdämpare på utrustning och rörledningar.

f

Vibrationsisolering.

Vibrationsisolering för maskiner och separering av bullerkällor från potentiella resonanskroppar.

g

Ljudisolering av byggnader.

I detta kan ingå

h

Bullerbekämpning.

Spridningen av buller kan minskas genom att barriärer sätts upp mellan bullerkällor och påverkade områden. Lämpliga hinder kan vara skärmar, vallar och byggnader. En annan lämplig bullerbekämpningsteknik kan vara att montera ljuddämpare och liknande utrustning på bullriga enheter som ångutsläpp och ventilationsutlopp på torkkåpor.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar. För befintliga delanläggningar kan möjligheterna att montera bullerskydd begränsas av platsbrist.

i

Användning av maskiner med större kapacitet för hanteringen av massaved för att minska lyft- och transporttiderna och bullret från stockar som faller i vedtravar eller på matarbordet.

Allmänt tillämpligt.

j

Bättre arbetssätt, t.ex. att stockar släpps i vedtravar eller på matarbordet från en lägre höjd; omedelbar återkoppling till processoperatörerna om bullernivån.

Teknik

a

Se till att underjordiska tankar och rörledningar antingen undviks helt i konstruktionsfasen eller att deras placeringar är väl kända och dokumenterade.

b

Ta fram instruktioner för tömning av processutrustning, kärl och rörledningar.

c

Se till att bruket läggs ned på ett miljömässigt korrekt sätt, t.ex. genom att platsen saneras och återställs. Markens naturliga funktioner bör skyddas, om så är möjligt.

d

Använd ett övervakningsprogram, särskilt i fråga om grundvattnet, för att upptäcka eventuell framtida påverkan på platsen eller angränsande områden.

e

Ta fram och håll uppdaterad en avvecklingsplan baserad på riskanalys som särskilt beaktar de lokala förhållandena. Planen ska tydligt beskriva den organisation som ska verkställa avvecklingen.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Modifierad kokning före blekning.

Se avsnitt 1.7.2.1.

Allmänt tillämpligt.

b

Syrgasdelignifiering före blekning.

c

Sluten silning av oblekt massa och effektiv tvätt av oblekt massa.

d

Partiell återvinning av processvatten i blekeriet.

Möjligheterna att återvinna vatten kan vara begränsade på grund av inkrustbildning vid blekningen.

e

Effektiv spillövervakning och spilluppsamling genom ett lämpligt återvinningssystem.

Allmänt tillämpligt.

f

Tillräcklig kapacitet i indunstningsanläggningen för svartlut och i sodapannan för att klara belastningstoppar.

Allmänt tillämpligt.

g

Strippning av kontaminerat (förorenat) kondensat och återanvändning av kondensat i processen.

Parameter

Årsmedelvärde

kg/ADt (8)

Kemisk syreförbrukning (COD)

7–20

Totalt suspenderat material (TSS)

0,3–1,5

Totalkväve

0,05–0,25 (9)

Totalfosfor

0,01–0,03 (9)

Eukalyptus: 0,02–0,11 kg/ADt (10)

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (11)  (12)

0–0,2

Parameter

Årsmedelvärde

kg/ADt (13)

Kemisk syreförbrukning (COD)

2,5–8

Totalt suspenderat material (TSS)

0,3–1,0

Totalkväve

0,1–0,2 (14)

Totalfosfor

0,01–0,02 (14)

Teknik

Beskrivning

a

Insamlingssystem för starka och svaga illaluktande gaser, bestående av

b

Förbränning av starka och svaga icke-kondenserbara gaser

Förbränning kan ske i

För att det alltid ska gå att förbränna illaluktande starka gaser ska reservsystem finnas installerade. Mesaugnar kan fungera som reservsystem för sodapannor; ytterligare reservutrustning är gasfacklor och kompakta ångpannor.

c

Registrering vid bortfall av förbränningssystemet och eventuella resulterande utsläpp (17).

Teknik

Beskrivning

a

Höjning av svartlutens torrsubstanshalt (TS).

Svartluten kan koncentreras genom en indunstningsprocess före förbränning.

b

Optimerad förbränning.

Förbränningsförhållandena kan förbättras genom exempelvis en väl avvägd blandning av luft och bränsle, kontroll av ugnens belastning etc.

c

Våtskrubber.

Se avsnitt 1.7.1.3.

Parameter

Dygnsmedelvärde (18)  (19)

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde (18)

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde (18)

kg S/ADt

SO2

TS < 75 %

10–70

5–50

–

TS 75–83 % (20)

10–50

5–25

–

Totalt reducerat svavel (TRS)

1–10 (21)

1–5

–

Gasformigt S (TRS-S + SO2-S)

TS < 75 %

–

–

0,03–0,17

TS 75–83 % (20)

0,03–0,13

Teknik

a

Datoriserad förbränningskontroll

b

God omblandning av bränsle och luft

c

Lufttillförsel i flera steg, t.ex. genom användning av flera luftregister och luftportar

Parameter

Årsmedelvärde (22)

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde (22)

kg NOx /ADt

NOx

Barrved

120–200 (23)

TS < 75 %: 0,8–1,4

TS 75–83 % (24): 1,0–1,6

Lövved

120–200 (23)

TS < 75 %: 0,8–1,4

TS 75–83 % (24): 1,0–1,7

Parameter

Stoftreningssystem

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg stoft/ADt

Stoft

Nytt eller omfattande ombyggnad

10–25

0,02–0,20

Befintligt

10–40 (25)

0,02–0,3 (25)

Teknik

Beskrivning

a

Bränsleval/bränsle med låg svavelhalt

Se avsnitt 1.7.1.3.

b

Begränsad förbränning av svavelhaltiga illaluktande starka gaser i mesaugnen

c

Styrning av Na2S-halt i mesa som matas in i ugnen

d

Alkalisk skrubber

Parameter (26)

Årsmedelvärde

mg SO2/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg S/ADt

SO2 när starka gaser inte förbränns i mesaugnen

5–70

–

SO2 när starka gaser förbränns i mesaugnen

55–120

–

Gasformigt S (TRS-S + SO22-S) när starka gaser inte förbränns i mesaugnen

–

0,005–0,07

Gasformigt S (TRS-S + SO2-S) när starka gaser förbränns i mesaugnen

–

0,055–0,12

Teknik

Beskrivning

a

Styrning av syrgasöverskott

Se avsnitt 1.7.1.3.

b

Styrning av Na2S-halt i mesa som matas in i ugnen

c

Kombination av elfilter och alkalisk skrubber

Se avsnitt 1.7.1.1.

Parameter

Årsmedelvärde

mg S/Nm3 vid 6 % O2

Totalt reducerat svavel (TRS)

< 1–10 (27)

Teknik

Beskrivning

a

Optimerad förbränning och förbränningskontroll

Se avsnitt 1.7.1.2.

b

Väl avvägd blandning av bränsle och luft

c

Låg- NOx -brännare

d

Bränsleval/bränsle med låg kvävehalt

Parameter

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg NOx /ADt

NOx

Flytande bränslen

100–200 (28)

0,1–0,2 (28)

Gasformiga bränslen

100–350 (29)

0,1–0,3 (29)

Parameter

Stoftreningssystem

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg stoft/ADt

Stoft

Nytt eller omfattande ombyggnad

10–25

0,005–0,02

Befintligt

10–30 (30)

0,005–0,03 (30)

Parameter

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 9 % O2

Årsmedelvärde

kg S/ADt

SO2

20–120

–

TRS

1–5

Gasformigt S (TRS-S + SO2-S)

–

0,002–0,05 (31)

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Optimering av brännare/förbränning

Se avsnitt 1.7.1.2.

Allmänt tillämpligt.

b

Stegvis förbränning

Se avsnitt 1.7.1.2.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande ombyggnad av befintliga anläggningar. Endast tillämpligt för befintliga anläggningar om utrymmet medger installation av utrustning.

Parameter

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 9 % O2

Årsmedelvärde

kg NOx /ADt

NOx

50–400 (32)

0,01–0,1 (32)

Teknik

a

Hög torrsubstanshalt hos bark, genom effektiv pressning eller torkning

b

Högeffektiva ångpannor, t.ex. låg temperatur i utgående rökgas

c

Effektiva sekundärvärmesystem

d

Slutna vattensystem, inbegripet blekeri

e

Hög massakoncentration (teknik för medelhög eller hög koncentration)

f

Högeffektiv indunstningsanläggning

g

Återvinning av värme från upplösningstankar, t.ex. genom ventilationsskrubbrar

h

Återvinning och användning av lågtemperaturströmmar från avloppsvatten och andra restvärmekällor för uppvärmning av byggnader, matarvatten till pannan och processvatten

i

Lämplig användning av sekundär värme och sekundärt kondensat

j

Övervakning och styrning av processer, med användning av avancerade kontrollsystem

k

Optimering av nätverket med integrerade värmeväxlare

l

Återvinning av värme från rökgaserna från sodapannan, mellan elfiltret (ESP) och fläkten

m

Silning och tvättning av massan vid så hög koncentration som möjligt

n

Användning av varvtalsreglering för stora motorer

o

Användning av effektiva vakuumpumpar

p

Lämplig dimensionering av rör, pumpar och fläktar

q

Optimerade tanknivåer

Teknik

a

Hög torrsubstanshalt i svartluten (vilket ökar pannans effektivitet, ångproduktionen och därigenom elproduktionen)

b

Högt tryck och hög temperatur i sodapannan; i nya sodapannor kan trycket vara minst 100 bar och temperaturen 510 °C

c

Så lågt tryck på utloppsångan i mottrycksturbinen som är tekniskt möjligt

d

Kondensturbin för elproduktion från överskottsånga

e

Hög turbineffektivitet

f

Förvärmning av matarvattnet till en temperatur nära kokpunkten

g

Förvärmning av förbränningsluften och bränslet som matas in till pannorna

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Förlängd modifierad kokning före blekning.

Se avsnitt 1.7.2.1.

Tillämpligheten kan begränsas till följd av kvalitetskrav på massan (när hög styrka krävs).

b

Syrgasdelignifiering före blekning.

c

Sluten silning av brunmassa och effektiv tvätt av oblekt massa.

Allmänt tillämpligt.

d

Indunstning av avloppsvatten från steget med het alkalisk extraktion och förbränning av koncentrat i en sulfitlutpanna.

Begränsad tillämplighet för massabruk som tillverkar dissolvingmassa, när biologisk flerstegsrening av avloppsvattnet ger en mer gynnsam total miljösituation.

e

TCF-blekning.

Begränsad tillämplighet för pappersmassabruk som producerar massa med hög ljushet och för bruk som producerar specialmassa för kemiska tillämpningar.

f

Blekning med slutet vattensystem.

Endast tillämpligt för bruk som använder samma bas för kokning och pH-justering vid blekning.

g

MgO-baserad förblekning och återanvändning av tvättvätskor från förblekning till tvätt av oblekt massa.

Tillämpligheten kan begränsas av faktorer som produktkvalitet (t.ex. renhet, och ljushet), kappatal efter kokning, anläggningens hydrauliska kapacitet och kapaciteten hos tankar, indunstningsanläggningar och lutpannor, samt möjligheten att rengöra tvättutrustningen.

h

pH-justering av tunnlut före/i indunstningsanläggningen.

Allmänt tillämpligt för magnesiumbaserade bruk. Reservkapacitet krävs i lutpannan och systemet för askåtervinning.

i

Anaerob rening av kondensat från indunstningsanläggningar.

Allmänt tillämpligt.

j

Strippning och återvinning av SO2 från indunstningsanläggningarnas kondensat.

Tillämpligt om det är nödvändigt att skydda anaerob avloppsrening.

k

Effektiv spillövervakning och spilluppsamling, med ett system för energi- och kemikalieåtervinning.

Allmänt tillämpligt.

Parameter

Blekt sulfitpappersmassa (33)

Magnefitpappersmassa (33)

Årsmedelvärde

kg/ADt (34)

Årsmedelvärde

kg/ADt

Kemisk syreförbrukning (COD)

10–30 (35)

20–35

Totalt suspenderat material (TSS)

0,4–1,5

0,5–2,0

Totalkväve

0,15–0,3

0,1–0,25

Totalfosfor

0,01–0,05 (35)

0,01–0,07

Årsmedelvärde

mg/l

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

0,5–1,5 (36)  (37)

Parameter

Årsmedelvärde

kg/ADt (38)

Kemisk syreförbrukning (COD)

3,2–11

Totalt suspenderat material (TSS)

0,5–1,3

Totalkväve

0,1–0,2 (39)

Totalfosfor

0,01–0,02

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Förbränning i en sulfitlutpanna

Se avsnitt 1.7.1.3.

Inte tillämpligt för sulfitmassabruk som använder sig av kalciumbaserad kokning. Dessa bruk har inte någon lutpanna.

b

Våtskrubber

Se avsnitt 1.7.1.3.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Optimering av sulfitlutpannan genom styrning av förbränningsförhållandena.

Se avsnitt 1.7.1.2.

Allmänt tillämpligt.

b

Stegvis insprutning av använd kokvätska.

Tillämpligt för nya stora lutpannor och vid omfattande ombyggnad av lutpannor.

c

Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR).

Möjligheten att eftermontera utrustning på befintliga lutpannor kan vara begränsad på grund av problem med inkrustbildning och därmed följande ökade rengörings- och underhållskrav. För sulfitmassabruk med ammoniumbas har ingen tillämpning rapporterats, men på grund av särskilda förhållanden i avgaserna förväntas SNCR vara utan effekt. Inte tillämpligt för natriumbaserade bruk på grund av explosionsrisken.

Parameter

Dygnsmedelvärde

mg/Nm3 vid 5 % O2

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 5 % O2

NOx

100–350 (40)

100–270 (40)

NH3 (ammoniakslip för SNCR)

< 5

Teknik

Beskrivning

a

Elfilter eller multicykloner följt av flerstegs-venturiskrubbrar.

Se avsnitt 1.7.1.3.

b

Elfilter eller multicykloner följt av flerstegsskrubbrar med dubbla inlopp.

Parameter

Medelvärde under provtagningsperioden

mg/Nm3 vid 5 % O2

Stoft

5–20 (41)  (42)

Dygnsmedelvärde

mg/Nm3 vid 5 % O2

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 5 % O2

SO2

100–300 (43)  (44)  (45)

50–250 (43)  (44)

Teknik

a

Hög torrsubstanshalt hos bark, genom användning av effektiv pressning eller torkning.

b

Högeffektiva ångpannor, t.ex. låga avgastemperaturer.

c

Effektivt sekundärvärmesystem.

d

Slutna vattensystem, inbegripet blekeri.

e

Hög massakoncentration (teknik för medelhög eller hög koncentration).

f

Återvinning och användning av lågtemperaturströmmar från avloppsvatten och andra restvärmekällor för uppvärmning av byggnader, matarvatten till pannan och processvatten.

g

Lämplig användning av sekundär värme och sekundärt kondensat.

h

Övervakning och styrning av processer, genom användning av avancerade styrsystem.

i

Optimering av nätverket med integrerade värmeväxlare.

j

Säkerställande av att massan har så hög koncentration som möjligt vid silning och tvätt.

k

Optimerade tanknivåer.

Teknik

a

Högt tryck och hög temperatur i sulfitlutpannan.

b

Så lågt tryck på utloppsångan i mottrycksturbinen som är tekniskt möjligt och lämpligt.

c

Kondensturbin för elproduktion från överskottsånga.

d

Hög turbineffektivitet.

e

Förvärmning av matarvattnet till en temperatur nära kokpunkten.

f

Förvärmning av förbränningsluften och bränslet som matas in till pannorna.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Motströmsflöde för processvatten och separering av vattensystem.

Se avsnitt 1.7.2.1.

Allmänt tillämpligt.

b

Högkoncentrerad blekning.

c

Tvättning av barrmassaved i en flisförbehandling innan raffinering.

d

Ersättning av NaOH med Ca(OH)2 eller Mg(OH)2 som alkali vid peroxidblekning.

Tillämpligheten kan vara begränsad för de högsta ljushetsnivåerna.

e

Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten (papperstillverkning).

Allmänt tillämpligt.

f

Optimerad utformning och konstruktion av tankar och kar (papperstillverkning).

Parameter

Årsmedelvärde

kg/t

Kemisk syreförbrukning (COD)

0,9–4,5 (46)

Totalt suspenderat material (TSS)

0,06–0,45

Totalkväve

0,03–0,1 (47)

Totalfosfor

0,001–0,01

Parameter

Årsmedelvärde

kg/ADt

Kemisk syreförbrukning (COD)

12–20

Totalt suspenderat material (TSS)

0,5–0,9

Totalkväve

0,15–0,18 (48)

Totalfosfor

0,001–0,01

Teknik

Tillämplighet

a

Användning av energieffektiva raffinörer.

Tillämpligt vid byte, ombyggnad eller uppgradering av processutrustning.

b

Hög återvinningsgrad för sekundärvärme från TMP- och CTMP-raffinörer och användning av återvunnen ånga vid torkning av papper eller massa.

Allmänt tillämpligt.

c

Minimering av fiberförluster genom användning av effektiva system för rejektraffinering (sekundära raffinörer).

d

Installation av energibesparande utrustning, inklusive automatisk processtyrning i stället för manuella system.

e

Minskning av råvattenanvändningen genom vattenrening inom processen och återcirkulationssystem.

f

Minskning av den direkta användningen av ånga genom noggrann processintegrering, med användning av exempelvis pinchanalys.

Teknik

Tillämplighet

a

Hårdgjord yta på förvaringsplatsen för papper som ska återvinnas.

Allmänt tillämpligt.

b

Uppsamling av förorenat avrinningsvatten från området där papper lagras för återvinning, och rening av vattnet i en avloppsreningsanläggning (regnvatten som inte är förorenat, t.ex. från tak, kan släppas ut separat).

Tillämpligheten kan begränsas av graden av förorening hos avrinningsvattnet (låg koncentration) och/eller av storleken på avloppsreningsanläggningen (stora flöden).

c

Inhägnad av området där papper förvaras för återvinning, så att inte papper blåser iväg.

Allmänt tillämpligt.

d

Regelbunden rengöring av lagringsområdet, sopning av tillhörande vägbanor och tömning av dagvattenbrunnar för att minska damning. Detta minskar risken för att pappersskräp och fibrer blåser iväg och att papper körs över av fordon på platsen, vilket annars kan leda till ytterligare damning, särskilt under den torra årstiden.

Allmänt tillämpligt.

e

Lagring av balar eller löst papper under tak för att skydda materialet från väderpåverkan (fukt, mikrobiologiska nedbrytningsprocesser etc.).

Tillämpligheten kan begränsas av områdets storlek.

Teknik

Beskrivning

a

Separering av vattensystemen.

Se avsnitt 1.7.2.1.

b

Motströmsflöde av processvatten och återcirkulation av vatten.

c

Partiell återanvändning av renat avloppsvatten efter biologisk rening.

Många RCF-pappersbruk återanvänder en del av det biologiskt renade avloppsvattnet genom att återföra det till vattensystemet, särskilt bruk som producerar wellpapp eller testliner.

d

Rening av bakvatten.

Se avsnitt 1.7.2.1.

Teknik

Beskrivning

a

Övervakning och kontinuerlig kontroll av processvattnets kvalitet.

Se avsnitt 1.7.2.1.

b

Förebyggande och eliminering av biofilmer genom användning av metoder som minimerar utsläppen av biocider.

c

Avlägsnande av kalcium från processvattnet genom en kontrollerad utfällning av kalciumkarbonat.

Parameter

Årsmedelvärde

kg/t

Kemisk syreförbrukning (COD)

0,4 (49)–1,4

Totalt suspenderat material (TSS)

0,02–0,2 (50)

Totalkväve

0,008–0,09

Totalfosfor

0,001–0,005 (51)

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

0,05 för våtstarkt papper

Parameter

Årsmedelvärde

kg/t

Kemisk syreförbrukning (COD)

0,9–3,0

0,9–4,0 för mjukpapper

Totalt suspenderat material (TSS)

0,08–0,3

0,1–0,4 för mjukpapper

Totalkväve

0,01–0,1

0,01–0,15 för mjukpapper

Totalfosfor

0,002–0,01

0,002–0,015 för mjukpapper

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

0,05 för våtstarkt papper

Teknik

Tillämplighet

a

Hög massakoncentration vid upplösning av returpapper i separata fibrer.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar och för befintliga delanläggningar vid en omfattande ombyggnad.

b

Effektiv grov- och finsilning genom optimering av rotorkonstruktionen, silarna och sildriften, vilket gör det möjligt att använda mindre utrustning med lägre specifik energiförbrukning.

c

Energibesparande mäldberedningsmetoder som avlägsnar föroreningar så tidigt som möjligt i massaprocessen för returpapper, med användning av färre och optimerade maskinkomponenter, vilket begränsar den energiintensiva bearbetningen av fibrerna.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Optimal utformning och konstruktion av tankar och kar.

Se avsnitt 1.7.2.1.

Tillämpligt för nya delanläggningar och för befintliga delanläggningar vid en omfattande ombyggnad.

b

Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten.

Allmänt tillämpligt.

c

Återcirkulation av vatten.

Allmänt tillämpligt. Löst organiskt, oorganiskt och kolloidalt material kan begränsa återanvändningen av vatten i virapartiet.

d

Optimering av spritsar i pappersmaskinen.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Bättre planering av papperstillverkningen.

Bättre planering för att optimera tillverkningssatsernas kombinationer och längder.

Allmänt tillämpligt.

b

Anpassning av vattensystemet för att hantera förändringar.

Utformning av vattensystemet så att förändringar av papperskvalitet, färger och använda kemiska tillsatser kan hanteras.

c

Avloppsreningsanläggning som klarar att hantera förändringar.

Utformning av avloppsreningen så att variationer i flöden, låga koncentrationer och olika typer och mängder av kemiska tillsatser kan hanteras.

d

Anpassning av systemet för hantering av utskott och av utskottskarens kapacitet.

e

Minimering av utsläppen av kemiska tillsatser (t.ex. medel som ger fett- eller vattenhärdighet) som innehåller per- eller polyflourerade föreningar eller som bidrar till att sådana bildas.

Endast tillämpligt för bruk som producerar papper med fett- eller vattenavvisande egenskaper.

f

Övergång till hjälpkemikalier med lågt AOX-innehåll (t.ex. utbyte av våtstyrkemedel baserade på epiklorhydrinhartser).

Gäller endast bruk som producerar papperskvaliteter med hög våtstyrka.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Återvinning av bestrykningssmet/återanvändning av pigment.

Utflöden som innehåller bestrykningssmet samlas in separat. Bestrykningskemikalierna återvinns genom exempelvis

För ultrafiltrering kan tillämpligheten begränsas när

b

Förbehandling av avloppsvatten som innehåller bestrykningssmet.

Avloppsvatten som innehåller bestrykningssmet renas, genom exempelvis flockning, för att skydda den efterföljande biologiska avloppsreningen.

Allmänt tillämpligt.

Parameter

Årsmedelvärde

kg/t

Kemisk syreförbrukning (COD)

0,15–1,5 (52)

Totalt suspenderat material (TSS)

0,02–0,35

Totalkväve

0,01–0,1

0,01–0,15 för mjukpapper

Totalfosfor

0,003–0,012

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

0,05 för dekorpapper och våtstarkt papper

Parameter

Årsmedelvärde

kg/t (53)

Kemisk syreförbrukning (COD)

0,3–5 (54)

Totalt suspenderat material (TSS)

0,10–1

Totalkväve

0,015–0,4

Totalfosfor

0,002–0,04

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

0,05 för dekorpapper och våtstarkt papper

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten.

Se avsnitt 1.7.2.1.

Allmänt tillämpligt.

b

System för återcirkulation av utskott.

Utskott från olika platser/faser i papperstillverkningsprocessen samlas in, genomgår en ny massaberedningsprocess och återförs till mälden.

Allmänt tillämpligt.

c

Återvinning av bestrykningssmet/återanvändning av pigment.

Se avsnitt 1.7.2.1.

d

Återanvändning av fiberslam från primär avloppsrening.

Slam med ett högt fiberinnehåll från försedimenteringen kan återanvändas i produktionen.

Tillämpligheten kan begränsas av produktens kvalitetskrav.

Teknik

Tillämplighet

a

Energibesparande silningstekniker (optimering av rotorkonstruktion, silar och sildrift).

Tillämpligt för nya anläggningar och vid omfattande ombyggnad.

b

Malning enligt bästa praxis med värmeåtervinning från kvarnarna.

c

Optimerad avvattning i pappersmaskinens pressparti/skopress.

Inte tillämpligt för mjukpapper och många specialpapperskvaliteteter.

d

Återvinning av ångkondensat och användning av effektiva värmeåtervinningsystem för frånluft.

Allmänt tillämpligt.

e

Minskning av den direkta användningen av ånga genom noggrann processintegrering, med användning av exempelvis pinchanalys.

f

Högeffektiva kvarnar.

Tillämpligt för nya delanläggningar.

g

Optimering av driftsätt i befintliga kvarnar (t.ex. minskning av tomgångseffekten).

Allmänt tillämpligt.

h

Optimerad dimensionering och hastighetsreglering för pumpar, direktdrift.

i

Användning av den senaste malningstekniken.

j

Upphettning av pappersbanan i ånglåda för att förbättra dräneringsförmågan/avvattningskapaciteten.

Inte tillämpligt för mjukpapper och många specialpapperskvaliteteter.

k

Optimerat vakuumsystem (t.ex. turbofläktar i stället för vattenringpumpar).

Allmänt tillämpligt.

l

Optimering av generering och underhåll av distributionsnät.

m

Optimering av värmeåtervinning, luftsystem och isolering.

n

Användning av högeffektiva motorer (motsvarande EFF1).

o

Förvärmning av vatten för spritsar via en värmeväxlare.

p

Användning av restvärme för slamtorkning eller uppgradering av avvattnad biomassa.

q

Värmeåtervinning från axiella fläktar (om sådana används) för matning av luft till torkkåpan.

r

Värmeåtervinning av frånluft från yankeekåpan via en skrubber.

s

Värmeåtervinning av infratorkens varma frånluft.

Teknik

Beskrivning

Elfilter (ESP)

I ett elfilter laddas partiklarna och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elfilter kan användas för många olika driftförhållanden.

Alkalisk skrubber

Se avsnitt 1.7.1.3 (våtskrubber).

Teknik

Beskrivning

Reducering av luft/bränsle-förhållandet

Tekniken bygger huvudsakligen på följande principer:

Optimerad förbränning och förbränningskontroll

Genom en kontinuerlig övervakning av relevanta förbränningsparametrar (t.ex. O2-halt, CO-halt, luft/bränsle-förhållande och oförbrända beståndsdelar) används styrteknik för att åstadkomma optimala förbränningsförhållanden.

Uppkomsten och utsläppen av NOx kan minskas genom justering av driftparametrarna, luftdistributionen, syreöverskottet, flambildningen och temperaturprofilen.

Stegvis förbränning

Stegvis förbränning bygger på användningen av två förbränningszoner, med kontrollerade luftförhållanden och temperaturer i en första kammare. Den första förbränningszonen arbetar vid understökiometriska förhållanden för att omvandla ammoniumföreningar till elementärt kväve vid hög temperatur. I den andra zonen tillförs ytterligare luft och slutförbränningen sker vid en lägre temperatur. Efter tvåstegsförbränningen förs rökgasen till en andra kammare där värme återvinns från gaserna genom att ånga produceras till processen.

Bränsleval/bränsle med låg kvävehalt

Användning av bränslen med låg kvävehalt minskar mängden NOx -utsläpp som uppkommer genom oxidering av kväve i bränslet under förbränningen.

Förbränning av CNCG eller bränslen baserade på biomassa ökar NOx -utsläppen jämfört med olja och naturgas, eftersom CNCG och alla träbaserade bränslen innehåller mer kväve än olja och naturgas.

På grund av högre förbränningstemperaturer leder gasförbränning till högre NOx -nivåer än förbränning av olja.

Låg- NOx -brännare

En låg- NOx -brännare bygger på principen att sänka de högsta flamtemperaturerna, vilket fördröjer men ändå slutför förbränningen och ökar värmeöverföringen (ökad emissionsförmåga hos lågan). När denna teknik ska användas händer det att man även modifierar utformningen på ugnens förbränningskammare.

Stegvis insprutning av använd kokvätska (sulfitavlut)

Insprutning av använd sulfitavlut i pannan på olika vertikala nivåer förhindrar uppkomsten av NOx och ger en fullständig förbränning.

Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR)

Tekniken grundar sig på reduktion av NOx till kvävgas genom en reaktion med ammoniak eller urea vid hög temperatur. Ammoniaklösning (upp till 25 % NH3), prekursorföreningar till ammoniak eller urealösning sprutas in i rökgasen för att reducera NO till N2. Reaktionen har optimal effekt vid en temperatur mellan ungefär 830 °C och 1 050 °C och de insprutade medlen måste ges tillräckligt med tid för att reagera med NO. Doseringen för ammoniak eller urea måste kontrolleras för att hålla NH3-slipen på en låg nivå.

Teknik

Beskrivning

Svartlut med hög torrsubstanshalt

Med högre torrsubstanshalt i svartluten ökar förbränningstemperaturen. Detta förångar mer natrium (Na) som kan binda SO2 och bilda Na2SO4, vilket minskar SO2-utsläppen från sodapannan. En nackdel med den högre temperaturen är att utsläppen av NOx kan öka.

Bränsleval/bränsle med låg svavelhalt.

Användning av bränslen med låg svavelhalt, som har en svavelhalt på cirka 0,02–0,05 viktprocent (t.ex. biomassa från skogsbruk, bark, olja med låg svavelhalt och gas), minskar mängden SO2-utsläpp som uppkommer genom oxidering av svavel i bränslet under förbränningen.

Optimerad förbränning

Tekniker som styrsystem för effektiv förbränningshastighet (luft/bränsle-förhållande, temperatur och uppehållstid), kontroll av syreöverskott eller en bra omblandning av luft och bränsle.

Kontroll av Na2S-halt i mesa som matas in

Effektiv tvätt och filtrering av mesan minskar koncentrationen av Na2S, vilket i sin tur minskar uppkomsten av svavelväte i ugnen under ombränningsprocessen.

Insamling och återvinning av SO2-utsläpp

Högkoncentrerade SO2-gasflöden från produktionen av sur kokvätska och från kokare, diffusörer och blåstankar samlas in. SO2 återvinns i absorptionstankar med olika trycknivåer, både av ekonomiska och av miljömässiga skäl.

Förbränning av illaluktande gaser och TRS

Insamlade starka gaser kan destrueras genom förbränning i sodapannan, i separata TRS-ugnar eller i mesaugnen. Insamlade svaga gaser kan lämpligen förbrännas i sodapannan, i mesaugnen, i ångpannan eller i TRS-ugnen. Ventilationsgaser från upplösartanken kan förbrännas i moderna sodapannor.

Insamling och förbränning av svaga gaser i en sulfitlutpanna

Förbränning av svaga gaser (stor volym, låga SO2-koncentrationer) kombinerat med ett reservsystem.

Svaga gaser och andra illaluktande komponenter insamlas för förbränning i sulfitlutpannan. Från sulfitlutpannans rökgaser återvinns sedan svaveldioxid genom flerstegs-motströmsskrubbrar och återanvänds som kokningskemikalie. Som reservsystem används skrubbrar.

Våtskrubber

De gasformiga föreningarna löses upp i en lämplig vätska (vatten eller alkalisk lösning). Såväl fasta partiklar som gasformiga föreningar kan avskiljas samtidigt. Efter våtskrubbern är rökgaserna mättade med vatten och dropparna behöver sedan avskiljas innan rökgaserna släpps ut. Skrubbervätskan måste renas genom en avloppsreningsprocess och de olösliga partiklarna samlas upp genom sedimentering eller filtrering.

Elfilter (ESP) eller multicykloner följt av flerstegs-venturiskrubbrar eller flerstegsskrubbrar med dubbla inlopp

Separeringen av stoft äger rum i ett elfilter eller en flerstegs-multicyklon. För magnesiumsulfitprocessen består stoftet som fastnar i elfiltret huvudsakligen av MgO, men i viss utsträckning även av K-, Na- eller Ca-föreningar. Den återvunna MgO-askan slammas upp med vatten och renas genom tvätt och släckning för att bilda Mg(OH)2, som sedan används som alkalisk skrubberlösning i flerstegsskrubbrarna för att återvinna svavelkomponenten i kokningskemikalierna. För ammoniumsulfitprocessen återvinns inte ammoniakbasen (NH3) eftersom den sönderdelas i förbränningsprocessen till kvävgas. När stoftet har avlägsnats kyls rökgasen ned genom att den får passera genom en kylskrubber som drivs med vatten; därefter förs den till en rökgasskrubber i tre eller flera steg där SO2-utsläppen skrubbas med den alkaliska Mg(OH)2-lösningen för magnesiumsulfitprocessen eller med en 100 % ny NH3-lösning för ammoniumsulfitprocessen.

Teknik

Beskrivning

Torrbarkning

Barkning av massavedstockar i torra barktrummor (vatten används endast för tvätt av stockarna och återanvänds sedan med bara en minimal mängd avloppsvatten som skickas till avloppsreningsanläggningen).

Klorfri blekning (TCF)

Vid TCF-blekning används inga blekningskemikalier som innehåller klor och därigenom uppstår inga utsläpp av klororganiska föreningar från blekningen.

Modern blekning som är fri från elementärt klor (ECF)

Modern ECF-blekning minimerar förbrukningen av klordioxid genom syrgasdelignifiering och genom att använda en eller en kombination av följande blekningssteg: hydrolys med varm syra, ozonblekning med medelhög och hög koncentration, blekning med atmosfärisk väteperoxid och trycksatt väteperoxid eller användning av varm klordioxid.

Förlängd delignifiering

Förlängd delignifiering genom a) modifierad kokning eller b) syrgasdelignifiering ökar delignifieringsgraden hos massan (sänkt kappatal) före blekning, vilket minskar användningen av blekningskemikalier och mängden COD i avloppsvattnet. Att sänka kappatalet med en enhet före blekning kan minska mängden COD-utsläpp från blekeriet med ungefär 2 kg COD/ADt. Det avlägsnade ligninet kan samlas in och skickas till energi- och kemikalieåtervinningssystemet.

Förlängd kokning (för en sats eller i ett kontinuerligt system) innebär längre kokningstider under optimerade förhållanden (t.ex. justeras alkalikoncentrationen i kokvätskan så att den är lägre i början och högre i slutet av kokningsprocessen) för att avlägsna så mycket lignin som möjligt före blekning, utan onödig nedbrytning av kolhydrater eller alltför stor förlust av massans styrka. På så sätt kan användningen av kemikalier i det efterföljande blekningssteget och det organiska innehållet i avloppsvattnet från blekeriet minskas.

Syrgasdelignifiering är en metod för att avlägsna en betydande del av det lignin som återstår efter kokningen, när kokeriet körs med högre kappatal. Massan reagerar med syrgas i en alkalisk miljö, vilket tar bort en del av det kvarvarande ligninet.

Sluten och effektiv silning och tvätt av oblekt massa

Oblekt massa silas genom användning av trycksilar i en sluten flerstegscykel. Föroreningar och spet avlägsnas på så sätt i ett tidigt skede i processen.

Tvätten av oblekt massa skiljer upplösta organiska och oorganiska ämnen från fibrerna i massan. Den första tvätten av oblekt massa kan ske i kokaren och därefter i högeffektiva tvättar före och efter syrgasdelignifieringen, dvs. innan blekning. Detta minskar såväl överföringen av föroreningar till efterföljande processer, kemikalieförbrukningen vid blekning och föroreningen av avloppsvattnet. Dessutom går det att återvinna kokningskemikalier från tvättvattnet. Tvätten sker på ett effektivt sätt genom motströmstvättning i flera steg, med användning av filter och pressar. Vattensystemet i silningsanläggningen för oblekt massa är helt slutet.

Partiell återvinning av processvatten i blekeriet

Sura och alkaliska filtrat återvinns i blekeriet, motströms mot massaflödet. Vattnet skickas antingen till avloppsreningsanläggningen eller, i vissa fall, till tvättanordningen efter syrgasdelignifieringen.

Effektiv tvättutrustning i de mellanliggande tvättstegen är en förutsättning för låga utsläpp. Ett avloppsflöde från blekeriet på 12–25 m3/ADt uppnås i effektiva bruk (sulfatmassa).

Effektiv spillövervakning och spilluppsamling, med energi- och kemikalieåtervinning

Ett effektivt system för övervakning, insamling och återvinning av spill som förhindrar oavsiktliga utsläpp av stora mängder organiska och ibland giftiga ämnen eller höga pH-värden (till den sekundära avloppsreningsanläggningen) innefattar följande delar:

Tillräcklig kapacitet i indunstningsanläggningen för svartlut och i sodapannan för att klara belastningstoppar

Med tillräcklig kapacitet i indunstningsanläggningen för svartlut och i sodapannan går det att säkerställa att ytterligare tillskott av vätska och fasta partiklar i form av insamlat spill eller avloppsvatten från blekeriet kan tas om hand. Detta minskar förlusterna av tunn svartlut, andra koncentrerade processavloppsflöden och potentiella filtrat från blekeriet.

Flerstegsindunstningen koncentrerar tunn svartlut från tvätten av oblekt massa och, i vissa fall, även bioslam från avloppsreningsanläggningen och/eller natriumsulfat från ClO2-anläggningen. Extra indunstningskapacitet, utöver vad som krävs för normal drift, ger möjlighet att ta hand om spill och hantera potentiella flöden av återvinningsfiltrat från blekeriet.

Strippning av kontaminerat (förorenat) kondensat och återanvändning av kondensat i processen

Strippning av kontaminerat (förorenat) kondensat och återanvändning av kondensat i processen minskar brukets råvattenintag och den organiska belastningen på avloppsreningsanläggningen.

I en stripperkolonn leds ånga motströms genom det tidigare filtrerade processkondensatet som innehåller reducerade svavelföreningar, terpener, metanol och andra organiska föreningar. De flyktiga ämnena i kondensatet ackumuleras högst upp som icke-kondenserbara gaser och metanol och avlägsnas från systemet. Det renade kondensatet kan återanvändas i processen, t.ex. för tvätt i blekeriet, för tvätt av oblekt massa i kausticeringsanläggningen (tvätt och utspädning av mesa och sköljning av mesafilter), som TRS-skrubbningsvätska för mesaugnar eller som tillsatsvatten för vitlut.

De strippade icke-kondenserbara gaserna från de mest koncentrerade kondensaten förs till insamlingssystemet för starka illaluktande gaser och förbränns. Strippade gaser från måttligt förorenade kondensat samlas in i LVHC-systemet (låg volym, hög koncentration) och förbränns.

Indunstning och förbränning av avloppsvatten från steget för het alkalisk extraktion

Avloppsvattnet koncentreras först genom indunstning och förbränns därefter som biobränsle i sulfitlutpannan. Natriumkarbonat som innehåller stoft och smälta från ugnens botten löses upp för att återvinna sodalösningen.

Återcirkulation av tvättvätskor från förblekning till tvätt av oblekt massa och indunstning, för att minska utsläppen från MgO-baserad förblekning

Förutsättningarna för att kunna använda denna teknik är ett relativt lågt kappatal efter kokning (t.ex. 14–16), tillräcklig kapacitet hos tankar, indunstningsanläggningar och sulfitlutpannan för att klara ytterligare flöden, möjlighet att rengöra tvättutrustningen från inkruster och en måttlig ljushetsnivå på massan (≤ 87 % ISO), eftersom denna teknik kan leda till en viss förlust av ljushet i vissa fall.

För producenter av avsalumassa eller andra producenter som måste nå mycket höga ljushetsnivåer (> 87 % ISO) kan det vara svårt att använda MgO-förblekning.

Motströmsflöde av processvatten

I integrerade bruk tillförs råvatten huvudsakligen genom pappersmaskinens spritsar varifrån det matas motströms massaframställningen.

Separering av vattensystem

Vattensystem för olika processenheter (t.ex. massaberedning, blekeri och pappersmaskin) separeras genom tvättning och avvattning av massan (t.ex. genom tvättpressar). Denna separering förhindrar överföring av föroreningar till senare steg i processen och gör det möjligt att avlägsna störande ämnen från mindre volymer.

Högkoncentrationsblekning med peroxid

Vid högkoncentrationsblekning avvattnas massan, t.ex. genom en dubbelvira eller annan pressutrustning, innan blekningskemikalier tillsätts. Detta gör det möjligt att använda blekningskemikalier på ett effektivare sätt och leder till en renare massa, mindre överföring av skadliga ämnen till pappersmaskinen och mindre bildning av COD. Kvarvarande peroxid kan återcirkuleras och återanvändas.

Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten

Bakvatten från pappersmaskinen kan renas med följande tekniker:

Rening av bakvatten

Systemen som används för vattenrening inom pappersindustrin bygger nästan alltid på sedimentering, filtrering (skivfilter) och flotation. Den mest använda tekniken är DAF-rening (Dissolved Air Flotation, flotation med hjälp av upplöst luft). Anjoniska föroreningar och nollfiber samlas i fysiskt hanterbara flockar med hjälp av tillsatsämnen. Högmolekylära vattenlösliga polymerer eller oorganiska elektrolyter används som flockningsmedel. De agglomerat (flockar) som uppstår avlägsnas sedan från ytan i klarningsbassängen. Vid DAF-rening fångas det suspenderade materialet upp av luftbubblor.

Återcirkulation av vatten

Renat vatten återcirkuleras som processvatten inom samma enhet eller, för integrerade bruk, från pappersmaskinen till massafabrikens fiberlinje och från massafabrikens fiberlinje till renseriet. Avloppsvatten släpps huvudsakligen ut från de platser där föroreningsgraden är störst (t.ex. klarfiltrat från skivfiltret i pappersbruket eller från renseriet).

Optimal utformning och konstruktion av tankar och kar (papperstillverkning)

Tankar för förvaring av mäld och bakvatten är konstruerade för att klara processfluktuationer och varierande flöden, även vid uppstart och avstängning.

Tvättsteg före raffinering av mekanisk barrvedsmassa

Vissa bruk förbehandlar barrvedsflis genom att kombinera trycksatt förvärmning, hög kompression och impregnering för att förbättra massans egenskaper. Ett tvättsteg före raffinering och blekning minskar COD-utsläppen avsevärt genom att avlägsna en liten, men mycket koncentrerad, avloppsström som kan renas separat.

Ersättning av NaOH med Ca(OH)2 eller Mg(OH)2 som alkali vid peroxidblekning

Användning av Ca(OH)2 som alkali ger ungefär 30 % lägre COD-utsläpp, samtidigt som ljusheten förblir hög. Även Mg(OH)2 används som ersättning för NaOH.

Sluten blekning

I sulfitmassabruk som använder natrium som kokbas kan blekeriets avloppsvatten renas genom exempelvis ultrafiltrering, flotation och separation av harts och fettsyror, vilket möjliggör slutning av blekeriets vattensystem. Filtraten från blekning och tvätt återanvänds i det första tvättsteget efter kokningen och skickas slutligen tillbaka till brukets kemikalieåtervinning.

pH-justering av tunnlut före/i indunstningsanläggningen

Tunnluten neutraliseras före indunstning eller efter det första indunstningssteget, för att hålla organiska syror lösta i koncentratet så att de kan skickas med avluten till sulfitlutpannan.

Anaerob rening av kondensat från indunstningsanläggningar

Se avsnitt 1.7.2.2 (kombinerad anaerob/aerob rening).

Strippning och återvinning av SO2 från indunstningsanläggningarnas kondensat

SO2 strippas från kondensaten; koncentraten renas sedan biologiskt medan den strippade SO2-gasen skickas för återvinning som kokningskemikalie.

Övervakning och kontinuerlig styrning av processvattnets kvalitet

För avancerade slutna vattensystem krävs optimering av hela systemet som omfattar fibrer, vatten, kemiska tillsatser och energi. Detta förutsätter en kontinuerlig övervakning av vattenkvaliteten och en motiverad och kunnig personal som kan vidta de åtgärder som behövs för att garantera den erforderliga vattenkvaliteten.

Förebyggande och eliminering av biofilmer genom användning av metoder som minimerar utsläppen av biocider

En kontinuerlig tillförsel av mikroorganismer via vatten och fibrer leder till en specifik mikrobiologisk balans i varje pappersbruk. För att förhindra alltför stor tillväxt av mikroorganismer, avlagringar av samlad biomassa eller biofilmer i vattencirkulationer och utrustning används ofta biodispergeringsmedel eller biocider. Vid användning av katalytisk desinficering med väteperoxid avlägsnas biofilmer och fria bakterier i processvattnet och pappersmassan utan någon användning av biocider.

Avlägsnande av kalcium från processvattnet genom en kontrollerad utfällning av kalciumkarbonat

En minskning av kalciumkoncentrationen genom kontrollerat avlägsnande av kalciumkarbonat (t.ex. i en DAF-enhet) minskar risken för oönskad utfällning av kalciumkarbonat eller inkrustbildning i vattensystem och utrustning, t.ex. valsar, viror, filtar, spritsar, rör eller biologiska avloppsreningsanläggningar.

Optimering av spritsar i pappersmaskinen

I optimeringen av spritsar ingår a) återanvändning av processvatten (t.ex. renat bakvatten) för att minska råvattenanvändningen och b) användning av specialutformade munstycken för spritsarna.

Teknik

Beskrivning

Primär rening

Fysikalisk-kemisk rening, exempelvis i form av utjämning, neutralisering eller sedimentering.

Utjämning (t.ex. i utjämningsbassänger) används för att förhindra stora variationer i flöde, temperatur och föroreningskoncentrationer och därigenom överbelastning av avloppsreningssystemet.

Sekundär (biologisk) rening

För rening av avloppsvatten med hjälp av mikroorganismer är de tillgängliga processerna aerob och anaerob rening. I ett andra reningssteg separeras fasta partiklar och biomassa från avloppsvattnet genom sedimentering, ibland i kombination med flockning.

Vid aerob biologisk rening av avloppsvatten omvandlas det biologiskt nedbrytbara upplösta och kolloidala materialet i vattnet med hjälp av mikroorganismer, i närvaro av luft, delvis till en fast cellsubstans (biomassa) och delvis till koldioxid och vatten. Processerna som används är

Den genererade biomassan (överskottsslam) separeras från avloppsvattnet innan vattnet släpps vidare.

Vid anaerob rening av avloppsvatten omvandlas det organiska innehållet i avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer, i frånvaro av luft, till metan, koldioxid, sulfid etc. Processen äger rum i en lufttät tankreaktor. Mikroorganismerna hålls kvar i tanken i form av biomassa (slam). Biogasen som bildas genom denna biologiska process består av metan, koldioxid och andra gaser som vätgas och svavelväte och är lämplig för energiproduktion.

Anaerob rening ska ses som en förbehandling före aerob rening, eftersom det återstår COD-föroreningar. Anaerob förbehandling minskar mängden slam som genereras vid biologisk rening.

Tertiär rening

Avancerad rening som exempelvis omfattar filtrering för ytterligare avskiljning av fasta partiklar, nitrifiering och denitrifiering för avlägsnande av kväve och flockning/fällning följt av filtrering för avlägsnande av fosfor. Tertiär rening används normalt när primär och biologisk rening inte räcker för att uppnå låga nivåer av TSS, kväve eller fosfor, vilket kan krävas t.ex. på grund av lokala förhållanden.

Lämplig utformning och drift av den biologiska reningsanläggningen

En lämpligt utformad och driven biologisk reningsanläggning har korrekt utformade och dimensionerade reningstankar/bassänger (t.ex. sedimenteringstankar) som är anpassade efter de aktuella flödes- och föroreningsnivåerna. Låga TSS-utsläpp uppnås genom en väl fungerande sedimentering av den aktiva biomassan. Periodiska kontroller av utformningen, dimensioneringen och driften av avloppsreningsanläggningen gör det lättare att nå dessa mål.

Teknik

Beskrivning

System för avfallsbedömning och avfallshantering

System för avfallsbedömning och avfallshantering används för att identifiera de möjliga alternativen för att förebygga, återanvända, återcirkulera, återvinna och slutligen bortskaffa avfall på bästa möjliga sätt. Genom avfallsinventeringar går det att identifiera och klassificera typ, egenskaper, mängd och ursprung för varje avfallsfraktion.

Separat insamling av olika avfallsfraktioner

Separat insamling av olika avfallsfraktioner på de platser där avfallet uppstår eller, när så är lämpligt, på en tillfällig lagringsplats kan förbättra möjligheterna till återanvändning eller återvinning. I den separata insamlingen ingår även uppdelning och klassificering av farligt avfall (t.ex. olje- och fettrester, hydraul- och transformatoroljor, förbrukade batterier, skrotad elektrisk utrustning, lösningsmedel, målarfärg, biocider eller kemiska restsubstanser).

Sammanslagning av lämpliga restfraktioner

Sammanslagning av lämpliga restfraktioner efter de önskade alternativen för återanvändning/återvinning, vidarebehandling och bortskaffning.

Förbehandling av processrester före återanvändning eller återvinning

Förbehandlingen av processrester omfattar bland annat följande tekniker:

Materialåtervinning och återvinning av processrester på plats

Till processerna för materialåtervinning räknas bland annat följande tekniker:

Energiåtervinning, på plats eller på annat ställe, av avfall med en hög halt av organiska ämnen

Restprodukter från barkning, flisning, silning etc., som bark, fiberslam eller andra huvudsakligen organiska restprodukter, bränns på grund av deras värmevärde i förbränningsanläggningar eller kraftverk som eldas med biomassa för energiåtervinning.

Extern materialanvändning

Lämpliga avfall från massa- och papperstillverkning kan användas inom andra industrisektorer, bland annat på följande sätt:

I vilken mån det är lämpligt att använda avfallsfraktioner för extern användning beror på avfallets sammansättning (t.ex. innehåll av oorganiska ämnen/mineraler) och de bevis som finns för att den planerade återvinningen inte leder till skador på hälsa eller miljö.

Förbehandling av avfall innan det bortskaffas

Förbehandlingen av avfall innan det bortskaffas omfattar olika åtgärder (avvattning, torkning etc.) som minskar avfallets vikt och volym inför transport och bortskaffning.