29.10.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/15

(1)

Europeiska unionen, och dess över 50 institutioner och byråer, bör även i fortsättningen ha en europeisk offentlig förvaltning av hög kvalitet, så att den kan uppnå sina mål, genomföra sin politik och sin verksamhet och utföra sina uppgifter på bästa möjliga sätt i enlighet med fördragen, för att möta de inre och yttre utmaningar som den kommer att ställas inför i framtiden och för att stå till unionsmedborgarnas tjänst.

(2)

Det är därför nödvändigt att säkerställa ramar för att dra till sig, rekrytera och behålla högkvalificerad och flerspråkig personal, som rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgare i medlemsstaterna, och med vederbörlig hänsyn till könsfördelningen, och som är oberoende och har högsta möjliga yrkesstandard, samt att ge denna personal möjlighet att sköta sina arbetsuppgifter så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. I detta sammanhang är det nödvändigt att komma till rätta med institutionernas nuvarande svårigheter att rekrytera tjänstemän eller personal från vissa medlemsstater.

(3)

Med tanke på den europeiska offentliga förvaltningens storlek, sett till unionens mål och befolkning, bör en nedskärning i antalet anställda vid unionens institutioner och byråer inte leda till att de anställda hindras från att utföra sitt arbete, sina uppgifter och funktioner i enlighet med de skyldigheter och befogenheter som fastställs i fördragen. I detta hänseende är det nödvändigt med insyn beträffande personalkostnaderna vid varje enskild institution och byrå när det gäller alla personalkategorier som är anställda av dem.

(4)

Den europeiska offentliga förvaltningen förväntas uppfylla de strängaste yrkesetiska kraven och i alla lägen förbli oberoende. Avdelning II i tjänsteföreskrifterna (4), som ger en ram för rättigheter och skyldigheter, bör därför förtydligas. Om en tjänsteman eller före detta tjänsteman underlåter att uppfylla någon av dessa skyldigheter bör disciplinära åtgärder kunna vidtas mot honom eller henne.

(5)

Den europeiska offentliga förvaltningens värde ligger också i dess kulturella och språkliga mångfald, vilket endast kan säkerställas om en jämn fördelning av tjänstemännens nationalitet uppnås. Vid rekrytering och tillsättning av tjänster bör det säkerställas att personal anställs från ett så brett geografiskt område som möjligt, bland medborgare från samtliga medlemsstater i Europeiska unionen, dock utan att reservera vissa tjänster för medborgare från en viss medlemsstat. Av denna anledning, och för att komma åt betydande obalanser när det gäller tjänstemännens medborgarskap som inte kan motiveras av objektiva kriterier, bör varje institution ges möjlighet att anta berättigade och lämpliga åtgärder. Dessa åtgärder bör aldrig resultera i andra rekryteringskriterier än sådana som baseras på meriter. Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av institutionernas lämpliga åtgärder.

(6)

För att underlätta en rekrytering från ett så stort geografiskt område som möjligt bör institutionerna sträva efter att stödja en flerspråkig och multikulturell utbildning för de anställdas barn. Det är önskvärt att ett bidrag från unionen till finansieringen av Europaskolorna, fastställt av budgetmyndigheten i enlighet med gällande bestämmelser, kommer från unionens budget. Om det behövs för att institutionernas förvaltning ska fungera bör kommissionen ha möjlighet att begära att de behöriga myndigheterna överväger att upprätta en ny Europaskola.

(7)

Ett mer övergripande syfte bör vara att så långt möjligt effektivisera personaladministrationen i en europeisk offentlig förvaltning som särskilt utmärker sig genom sin expertis, kompetens, oberoende, lojalitet, opartiskhet, kontinuitet samt kulturella och språkliga mångfald, och för sina attraktiva rekryteringsvillkor.

(8)

Tjänstemän bör omfattas av en provanställningsperiod på nio månader. Vid beslutet om tillsvidareanställning av en tjänsteman bör tillsättningsmyndigheten ta hänsyn till den provanställningsrapport som görs mot slutet av provanställningsperioden och till om den provanställde har uppfyllt sina skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna. Om den provanställdes arbetsinsats är uppenbart otillfredsställande bör det vara möjligt att när som helst upprätta en rapport om den provanställde. I normala fall bör emellertid en rapport endast upprättas i slutet av provanställningsperioden.

(9)

För att garantera att köpkraften hos tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen utvecklas i takt med köpkraften hos nationella tjänstemän i medlemsstaternas centrala statsförvaltning är det viktigt att behålla principen om en flerårig mekanism för en uppdatering av löner, kallad ”metoden”, genom att se till att den är tillämplig till och med slutet av 2023, med en översyn i början av 2022, inklusive en mekanism för en tillfällig förlängning av metoden. För att lösa de problem som tillämpningen av denna metod tidigare har orsakat, bör man dessutom tillhandahålla en metod som möjliggör en årlig automatisk uppdatering av alla löner, pensioner och tillägg, inklusive en automatisk krisklausul. De gällande belopp som ingår i tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen bör därför ses som referensbelopp som regelbundet och automatiskt kommer att uppdateras. Dessa uppdaterade belopp bör i informationssyfte offentliggöras av kommissionen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Denna uppdateringsmekanism bör också användas av andra instanser om en sådan uppdatering föreskrivs.

(10)

Det är viktigt att sörja för kvaliteten på de statistiska uppgifter som används vid uppdateringen av lönerna och pensionerna. Nationella statistiska institut eller andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna bör i enlighet med principen om opartiskhet samla in uppgifterna på nationell nivå och överföra dem till Eurostat.

(11)

För att uppväga eventuella fördelar för tjänstemän och andra anställda i Europeiska unionen som tillämpningen av metoden kan medföra bör systemet med en ”avgift” återinföras. Precis som i fallet med metoden kan tillämpningen av en solidaritetsavgift tillfälligt förlängas. Det förefaller i nuläget lämpligt att höja solidaritetsavgiften, jämfört med den särskilda avgift som var tillämplig från 2004 till 2012, och att införa en mer progressiv avgift. Detta sker av hänsyn till den särskilt svåra ekonomiska och sociala situationen i unionen, och dess konsekvenser för de offentliga finanserna i hela unionen. Behovet av att konsolidera de offentliga finanserna i unionen, även på kort sikt, kräver snabba och extra solidariska insatser från personalen vid unionens institutioner. Solidaritetsavgiften bör därför tillämpas på alla tjänstemän och övriga anställda i unionen från och med den 1 januari 2014.

(12)

I sina slutsatser av den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen framhöll Europeiska rådet att behovet av att konsolidera de offentliga finanserna på kort, medellång och lång sikt kräver att varje offentlig förvaltning och dess personal gör en särskild insats för att effektivisera verksamheten och anpassa sig till en ekonomisk verklighet stadd i förändring. Uppmaningen var en upprepning av målet i kommissionens förslag 2011 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som strävar efter att säkerställa kostnadseffektivitet och en bekräftelse på att de utmaningar som Europeiska unionen står inför ställer krav på alla offentliga förvaltningar och var och en av deras anställda att effektivisera arbetet och anpassa sig till de förändrade ekonomiska och sociala förutsättningarna i Europa. Europeiska rådet efterlyste dessutom, som en del av reformen av tjänsteföreskrifterna, en justering av lönerna och pensionerna för alla anställda vid Unionens institutioner genom att inte tillämpa metoden under två år och genom att återinföra solidaritetsavgiften som en del av reformen av lönemetoden.

(13)

Mot bakgrund av dessa slutsatser, och för att bemöta kommande budgetrestriktioner och visa solidaritet från den europeiska offentliga förvaltningens sida med hänsyn till de kraftåtgärder som medlemsstaterna vidtagit på grund av den värsta finanskrisen någonsin och den särskilt svåra sociala och ekonomiska situationen i medlemsstaterna och i unionen som helhet, är det nödvändigt att inte tillämpa metoden på tjänstemännens löner, pensioner och tillägg under två års tid samtidigt som solidaritetsavgiften tillämpas under denna tid.

(14)

De demografiska förändringarna och den ändrade åldersstrukturen hos den berörda befolkningen förutsätter att pensionsåldern höjs, men övergångsåtgärder bör tillämpas på Europeiska unionens tjänstemän och övriga anställda som redan är i tjänst. Dessa övergångsåtgärder är nödvändiga för att respektera de rättigheter som förvärvats av tjänstemän som redan är i tjänst, eftersom de har betalat in avgifter till den fiktiva pensionsfonden för Europeiska unionens tjänstemän. Pensionsåldern bör också göras mer flexibel genom att underlätta för personalen att om de så önskar fortsätta att arbeta fram till 67 års ålder och göra det möjligt att under särskilda omständigheter och i undantagsfall arbeta till 70 års ålder.

(15)

Eftersom Europeiska unionens pensionssystem är i försäkringsteknisk balans och denna balans måste upprätthållas på kort och lång sikt, bör den personal som anställts före 1 januari 2014 kompenseras för sina pensionsinbetalningar i form av övergångsåtgärder, t.ex. en justerad utvecklingstakt för tjänsteår efter att den pensionsberättigade åldern uppnåtts (Barcelonainitiativet) och en halvering av den minskning som sker vid förtidspension mellan 60 års ålder och den fastställda pensionsåldern.

(16)

Enligt gängse försäkringsteknisk praxis bör tidigare noteringar under en period på 20–40 år användas för räntesatserna och löneutvecklingen för att balans ska uppnås i pensionssystemen. Det glidande medelvärdet för räntesatser och löneutveckling bör därför ökas till 30 år, med en övergångsperiod på sju år.

(17)

Rådet begärde att kommissionen skulle utföra en studie och lägga fram lämpliga förslag avseende artikel 5.4, bilaga I avsnitt A och artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna, för att fastställa ett klart samband mellan ansvar och lönegrad och för att se till att ansvarsnivån ges en större tyngd vid jämförelsen av meriter i samband med befordringsförfarandet.

(18)

Med hänsyn till denna begäran är det lämpligt att befordran till en högre lönegrad sker på villkor att tjänstemannen visar prov på personligt engagemang, ökad kunskap och kompetens samt utför uppgifter som till sin betydelse motiverar att vederbörande utnämns till den högre lönegraden.

(19)

Karriärsystemet i tjänstegrupperna AD och AST bör omstruktureras så att de högsta lönegraderna reserveras för ett begränsat antal tjänstemän som har ett ansvar på den högsta nivån. Handläggare bör därför inte kunna nå längre än till lönegrad AD 12, såvida de inte utses till en särskild tjänst över den lönegraden, och lönegraderna AD 13 och 14 bör reserveras för personal vars uppgifter innebär betydande ansvar. På motsvarande sätt bör tjänstemän i lönegrad AST 9 kunna befordras till lönegrad AST 10 endast i enlighet med förfarandet i artiklarna 4 och 29.1 i tjänsteföreskrifterna.

(20)

I syfte att justera karriärstrukturerna för den nuvarande AST-personalen så att de ännu bättre återspeglar de olika ansvarsnivåerna och som en nödvändig åtgärd för att bidra till begränsningen av de administrativa utgifterna bör en ny tjänstegrupp för sekreterare och kontorister införas med beteckningen ”AST/SC”. Lönerna och befordringstakten bör utformas så att de anställdas ansvarsnivå återspeglas på lönenivån. På så sätt blir det möjligt att bevara en stabil och övergripande europeisk offentlig förvaltning. Kommissionen bör utvärdera och rapportera om omfattningen och verkningarna av att införa denna nya tjänstegrupp, särskilt med hänsyn till kvinnors situation, så att en stabil och omfattande europeisk offentlig förvaltning kan säkerställas.

(21)

Minimiperioden på två år i en lönegrad innan en tjänsteman befordras till den närmast högre lönegraden behålls för att ge utrymme för snabbare befordran för högpresterande. Varje institution bör se till att dess interna personalpolitik utnyttjar de möjligheter som tjänsteföreskrifterna erbjuder för att tjänstemän med hög potential och högpresterande tjänstemän ska kunna befordras på lämpligt sätt.

(22)

Den arbetstid som tillämpas inom institutionerna bör anpassas till den som gäller i vissa av Europeiska unionens medlemsstater för att kompensera för personalminskningen inom institutionerna. I samband med denna anpassning bör man beakta den arbetstid som tillämpas inom medlemsstaternas offentliga förvaltningar. Att det införs ett minsta antal arbetstimmar per vecka kommer att säkerställa att de anställda vid institutionerna har möjlighet att klara av den arbetsbörda som följer av Europeiska unionens politiska mål, och innebär samtidigt en harmonisering av arbetsvillkoren inom institutionerna, vilket är till fördel för solidariteten inom unionens offentliga förvaltning.

(23)

Flexibla arbetstidslösningar är ett viktigt inslag i en modern och effektiv offentlig förvaltning, eftersom de möjliggör familjevänliga arbetsvillkor och en lämplig könsfördelning inom institutionerna. Det är därför nödvändigt att införa en uttrycklig hänvisning till dessa arrangemang i tjänsteföreskrifterna.

(24)

Reglerna för resdagarna och det årliga bidraget för resor mellan anställningsorten och ursprungsorten bör moderniseras, rationaliseras och kopplas samman med status som utlandsstationerad arbetstagare, i syfte att göra tillämpningen av dem enklare och öppnare. Särskilt bör de årliga resdagarna ersättas av ledighet i hemlandet och begränsas till högst två och en halv dag.

(25)

På samma sätt bör bestämmelserna om ersättning för flyttkostnader förenklas, för att underlätta tillämpningen av dem för både förvaltningen och de berörda anställda. Det bör därför införas kostnadstak som anpassas efter tjänstemannens eller den berörda anställdas familjesituation och de genomsnittliga kostnaderna för flyttning och därtill knutna försäkringar.

(26)

Vissa tjänstemän åker ofta på tjänsteresor till de orter där institutionen har sina andra huvudkontor. Dessa situationer beaktas för närvarande inte på ett lämpligt sätt i reglerna för tjänsteresor. Reglerna bör därför anpassas så att ersättningen för logi i dessa fall ska betalas ut som schablonbelopp.

(27)

Arbetsvillkoren bör moderniseras för personal i tredjeland och göras mer kostnadseffektiva, samtidigt som kostnadsbesparingar bör uppnås. Den årliga ledigheten bör justeras och en möjlighet bör tillhandahållas för att införa ännu flera parametrar för att fastställa tillägget för levnadsvillkor, utan att det påverkar det allmänna målet att uppnå kostnadsbesparingar. Villkoren för att bevilja ersättning för tillfällig bostad bör ses över för att bättre beakta de lokala förhållandena och minska den administrativa bördan.

(28)

Det är lämpligt att tillhandahålla en flexiblare ram för kontraktsanställning. Unionens institutioner bör därför kunna rekrytera kontraktsanställda för högst sex år för att utföra arbetsuppgifter under överinseende av tjänstemän eller tillfälligt anställda. Trots att merparten av tjänstemännen även framöver kommer att anställas på grundval av öppna uttagningsprov bör institutionerna dessutom ges rätt att anordna interna uttagningsprov som undantagsvis och på särskilda villkor kan vara öppna även för kontraktsanställda.

(29)

Det bör införas övergångsbestämmelser så att de nya bestämmelserna och åtgärderna kan börja tillämpas gradvis, med hänsyn till de anställdas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar, innan dessa ändringar av tjänsteföreskrifterna träder i kraft.

(30)

Precis som all annan personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna täcks även personal vid byråerna av EU:s pensionssystem. Byråer som är helt självfinansierade betalar för närvarande arbetsgivaravgift till systemet. För att säkerställa insyn i budgeten och en jämnare fördelning av bördan bör byråer som delvis finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget betala den del av arbetsgivaravgifterna som motsvarar förhållandet mellan byråns intäkter utan subventionerna från Europeiska unionens allmänna budget och byråns totala intäkter. Eftersom denna nya bestämmelse kan komma att kräva en justering av de gällande bestämmelserna om de avgifter som tas ut av byråerna, bör den gälla först från och med den 1 januari 2016. Kommissionen bör vid behov lägga fram förslag om att anpassa dessa bestämmelser.

(31)

För enkelhetens skull och för att kunna genomföra en konsekvent personalpolitik bör de bestämmelser som kommissionen antar för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna tillämpas på motsvarande sätt för byråerna. För att de särskilda förhållandena vid varje byrå vid behov ska kunna beaktas bör byråerna ha rätt att begära kommissionens godkännande för att anta egna tillämpningsföreskrifter som avviker från dem som antagits av kommissionen, eller att inte alls tillämpa kommissionens föreskrifter.

(32)

Ett register över alla bestämmelser som antagits för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna bör inrättas och förvaltas vid Europeiska unionens domstol. Detta register, som alla institutioner, byråer och medlemsstater kan ta del av, medger insyn och främjar en konsekvent tillämpning av tjänsteföreskrifterna.

(33)

För att harmonisera och förtydliga reglerna om antagandet av tillämpningsföreskrifterna och med hänsyn till reglernas interna och administrativa karaktär är det lämpligt att relevanta befogenheter att fatta beslut tilldelas tillsättningsmyndigheten och den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal.

(34)

Med hänsyn till det stora antalet tillfälligt anställda inom byråerna och behovet av att fastställa en konsekvent personalpolitik är det nödvändigt att inrätta en ny kategori av tillfälligt anställda och att fastställa särskilda regler för denna kategori.

(35)

Kommissionen bör fortsätta att övervaka budgetläget för det gemensamma sjukförsäkringssystemet och vidta alla åtgärder som krävs i händelse av strukturella obalanser i systemet.

(36)

Enligt artikel 15 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska vissa uppgifter om tjänstemän och andra anställda meddelas medlemsstaternas regeringar.

(37)

I syfte att uppnå de mål som anges i tjänsteföreskrifterna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen, i synnerhet med avseende på vissa aspekter av arbetsvillkoren. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

1.

Artikel 1d ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 1e.1 ska ersättas med följande:

”1.   Tjänstemän i aktiv tjänst ska ha tillgång till sociala förmåner, som har antagits av institutionerna, bland annat särskilda förmåner som gör det lättare att förena arbetsliv med familjeliv, och till tjänster som tillhandahålls av de organ för social trygghet som avses i artikel 9. Före detta tjänstemän kan få tillgång till vissa begränsade sociala förmåner.”

3.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

1.   I den tjänsteförteckning som är bifogad varje institutions budgetavsnitt fastställs antalet tjänster i varje lönegrad och tjänstegrupp.

2.   Utan att det påverkar principen om befordran efter merit i enlighet med artikel 45, ska tjänsteförteckningen på varje institution den 1 januari varje år ha ett antal lediga tjänster i varje lönegrad som motsvarar det antal tjänstemän institutionen den 1 januari föregående år hade i aktiv tjänst i lönegraden under, multiplicerat med de faktorer som anges i bilaga I avsnitt B för den lönegraden. Dessa faktorer ska tillämpas på grundval av ett femårigt genomsnitt från och med den 1 januari 2014.

3.   De faktorer som fastställs i bilaga I avsnitt B ska ingå i den rapport som avses i artikel 113.

4.   Genomförandet av de bestämmelser som gäller tjänstegruppen AST/SC och de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 31 i bilaga XIII, med beaktande av hur behoven av personal med sekretariats- och kontorsuppgifter på alla institutioner har utvecklats och hur utvecklingen har varit för fasta och tillfälliga tjänster i tjänstegrupperna AST och AST/SC ska ingå i den rapport som avses i artikel 113.”

5.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

6.

I andra meningen i artikel 10 första stycket ska ordet ”institutionerna” ersättas med ”institutionernas tillsättningsmyndigheter”.

7.

Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

En tjänsteman ska fullgöra sina uppgifter och uppträda med enbart unionens bästa för ögonen. Tjänstemannen får varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering, myndighet, organisation eller person utanför sin institution. Tjänstemannen ska fullgöra sina arbetsuppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt och i överensstämmelse med sin skyldighet att vara lojal mot unionen.

En tjänsteman får inte utan tillsättningsmyndighetens medgivande ta emot hedersbetygelser, ordnar, förmåner, gåvor eller ersättning av något slag från någon regering eller annan källa utanför sin institution utom för tjänster som denne utfört antingen före sin tillsättning eller under särskild ledighet för militärtjänstgöring eller annan nationell tjänstgöring.

Innan en tjänsteman anställs ska tillsättningsmyndigheten undersöka om den sökande har ett personligt intresse som kan hindra hans eller hennes oberoende eller om det finns någon annan intressekonflikt. Den sökande ska därför med hjälp av ett särskilt formulär underrätta tillsättningsmyndigheten om alla faktiska eller eventuella intressekonflikter. I sådana fall ska tillsättningsmyndigheten ta hänsyn till detta i ett vederbörligen motiverat yttrande. Om nödvändigt ska tillsättningsmyndigheten vidta de åtgärder som avses i artikel 11a.2.

Denna artikel ska tillämpas på motsvarande sätt för tjänstemän som kommer tillbaka från tjänstledighet av personliga skäl.”

8.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

En tjänsteman ska även efter att ha lämnat tjänsten vara skyldig att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner.

Tjänstemän som har för avsikt att utöva yrkesverksamhet, med eller utan förvärvssyfte, inom två år efter det att de har avslutat sin tjänstgöring ska underrätta sin institution om detta med hjälp av ett särskilt formulär. Om verksamheten har något samband med det arbete som tjänstemannen utfört under de tre senaste årens tjänsteutövning och riskerar att vara oförenlig med institutionens legitima intressen får tillsättningsmyndigheten, med beaktande av tjänstens intressen, antingen förbjuda tjänstemannen att utöva verksamheten eller föreskriva lämpliga villkor för att godkänna den. Tillsättningsmyndigheten ska efter yttrande från den partssammansatta kommittén meddela sitt beslut inom 30 arbetsdagar efter det att den fick underrättelsen. Om inget beslut meddelas inom den tiden ska det betraktas som ett underförstått samtycke.

Tillsättningsmyndigheten ska i princip förbjuda före detta högre tjänstemän, enligt definitionen i tillämpningsföreskrifterna, att inom de närmaste tolv månaderna efter det att de har avslutat sin tjänstgöring utöva lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot anställda inom sin tidigare institution för sin affärsverksamhet, sina kunder eller sina arbetsgivare i frågor som de ansvarat för under de tre senaste årens tjänstgöring.

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (5) ska varje institution varje år offentliggöra information om tillämpningen av tredje stycket, inbegripet en förteckning över alla ärenden som har bedömts.

9.

Artikel 18.1 ska ersättas med följande:

”1.   Alla rättigheter i samband med arbete som utförts av en tjänsteman i tjänsteutövningen ska tillhöra Europeiska unionen om detta arbete är knutet till dess verksamhet eller, om detta arbete är knutet till Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet, till den gemenskapen. Unionen eller, om så är tillämpligt, Europeiska atomenergigemenskapen, ska ha en tvingande rätt att förvärva upphovsrätten till sådana arbeten.”

10.

Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

En tjänsteman får inte utan tillstånd från tillsättningsmyndigheten av något som helst skäl i samband med ett rättsligt förfarande avslöja uppgifter som denne fått kännedom om genom sitt arbete. Tillstånd får endast vägras om unionens intressen kräver det och denna vägran inte har straffrättsliga konsekvenser för den berörde tjänstemannen. Denna skyldighet åligger tjänstemannen även efter det att denne har lämnat tjänsten.

Bestämmelserna i första stycket ska inte tillämpas på en tjänsteman eller före detta tjänsteman som vittnar inför Europeiska unionens domstol eller inför en institutions disciplinnämnd i ett ärende som rör en anställd eller tidigare anställd vid Europeiska unionen.”

11.

I artikel 21a ska följande punkt läggas till:

”3.   En tjänsteman som underrättar sina överordnade om instruktioner som enligt hans eller hennes uppfattning är regelstridiga eller kan orsaka allvarliga svårigheter får inte av denna anledning behandlas på ett sätt som är till hans eller hennes nackdel.”

12.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 22c

Varje institution ska i enlighet med artiklarna 24 och 90 införa ett förfarande för hantering av klagomål som framförts av tjänstemän beträffande det sätt på vilket de behandlats efter det att eller till följd av att de fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 22a eller 22b. Den berörda institutionen ska se till att sådana klagomål hanteras konfidentiellt och, om det är motiverat med hänsyn till omständigheterna, innan de tidsfrister som anges i artikel 90 löper ut.

Varje institutions tillsättningsmyndighet ska fastställa interna bestämmelser om bland annat

13.

I artikel 26a ska ordet ”institutionerna” ersättas med ”institutionernas tillsättningsmyndigheter”.

14.

Artikel 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 27

Rekryteringen ska vara inriktad på att de tjänstemän som tjänstgör vid institutionen har högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet samt är rekryterade över största möjliga geografiska område bland medborgarna i unionens medlemsstater. Inga tjänster ska vara förbehållna medborgare från en viss bestämd medlemsstat.

Principen om jämlikhet mellan unionens medborgare ska göra det möjligt för alla institutioner att anta lämpliga åtgärder om det konstateras en betydande obalans mellan olika medborgarskap bland tjänstemännen som inte berättigas av objektiva kriterier. Dessa lämpliga åtgärder ska vara berättigade och får aldrig leda till andra rekryteringskriterier än efter merit. Innan sådana lämpliga åtgärder antas ska den berörda institutionens tillsättningsmyndighet anta allmänna bestämmelser för detta stycke i enlighet med artikel 110.

Efter en treårsperiod som inleds den 1 januari 2014 ska kommissionen lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av det andra stycket.

För att underlätta rekrytering över största möjliga geografiska område ska institutionerna sträva efter att stödja en flerspråkig och multikulturell utbildning för de anställdas barn”.

15.

Artikel 29.1 ska ersättas med följande:

”1.   Tillsättningsmyndigheten ska innan den tillsätter en ledig tjänst vid en institution först ta ställning till

eller följa förfarandet för uttagning på grundval av antingen meriter eller prov eller bådadera. I bilaga III fastställs bestämmelser om uttagningsförfarandet.

Uttagningsförfarandet kan också följas för att upprätta en reserv för framtida rekrytering.

Även om principen behålls att huvuddelen av tjänstemännen ska rekryteras genom öppna uttagningsprov, får tillsättningsmyndigheten, genom undantag från led d och endast i undantagsfall, besluta att anordna ett internt uttagningsprov för institutionen, som också ska vara öppet för kontraktsanställda i den mening som avses i artiklarna 3 a och 3 b i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Denna personalkategori ska omfattas av begränsningar med avseende på denna möjlighet enligt vad som anges i artikel 82.7 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och med avseende på de specifika arbetsuppgifter som denna kategori haft rätt att utföra som kontraktsanställda.”

16.

Artikel 30 ska ersättas med följande:

”Artikel 30

För varje uttagningsprov ska en uttagningskommitté utses av tillsättningsmyndigheten. Denna kommitté ska utarbeta en förteckning över godkända sökande.

Tillsättningsmyndigheten ska besluta om vilka av de sökande som ska tillsättas på de lediga tjänsterna.

Dessa sökande ska ha tillgång till adekvata uppgifter om lämpliga vakanser som offentliggörs av institutionerna och organen.”

17.

I artikel 31.2 första stycket ska första meningen ersättas med följande:

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.2 ska tjänstemän bara rekryteras till lönegraderna SC1–SC2, AST 1–AST 4 eller AD 5–AD 8.”

18.

I artikel 32 tredje stycket ska ordet ”institutionen” ersättas med ”varje institutions tillsättningsmyndighet”.

19.

Artikel 34 ska ersättas med följande:

”Artikel 34

1.   Tjänstemän ska fullgöra en provanställningsperiod på nio månader innan de kan få tillsvidareanställning. Beslutet att ge en tjänsteman tillsvidareanställning ska fattas på grundval av den rapport som avses i punkt 3 samt på tillsättningsmyndighetens kännedom om den provanställdes uppträdande med beaktande av avdelning II.

Om en tjänsteman under provanställningstiden på grund av sjukdom, mammaledighet enligt artikel 58 eller olycksfall är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter under en sammanhängande period på minst en månad, får tillsättningsmyndigheten förlänga provanställningstiden med motsvarande tid. Provanställningstidens totala längd får under inga omständigheter överstiga 15 månader.

2.   Om tjänstemannen utför sitt arbete på ett uppenbart otillfredsställande sätt kan detta göras till föremål för en rapport när som helst före utgången av provanställningen.

Rapporten ska föreläggas den berörde, som ska ha rätt att skriftligen kommentera den inom åtta arbetsdagar. Den provanställdes närmaste överordnade ska genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till tillsättningsmyndigheten, som inom tre veckor ska inhämta yttrande från den partssammansatta bedömningskommittén om de åtgärder som ska vidtas. Tillsättningsmyndigheten får besluta att den provanställde ska sägas upp före provanställningstidens utgång, med en månads uppsägningstid, eller förflytta tjänstemannen till en annan enhet under den återstående provanställningstiden.

3.   Senast en månad före provanställningstidens utgång ska tjänstemannens förmåga att fullgöra sina uppgifter samt hans eller hennes effektivitet och uppförande i tjänsten göras till föremål för en rapport. Denna rapport ska föreläggas den berörde, som ska ha rätt att skriftligen kommentera den inom åtta arbetsdagar.

Om rapporten rekommenderar uppsägning eller, i undantagsfall, förlängning av provanställningstiden i enlighet med punkt 1, ska den provanställdes närmaste överordnade genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till tillsättningsmyndigheten, som inom tre veckor ska samråda med den partssammansatta bedömningskommittén om de åtgärder som ska vidtas.

En provanställd vars arbete eller uppträdande inte anses tillfredsställande för en tillsvidareanställning ska sägas upp.

4.   Med undantag för de fall då tjänstemannen har möjlighet att omgående få ett annat arbete, ska en uppsagd provanställd få kompensation motsvarande tre månaders grundlön om denne fullgjort minst ett års provtjänstgöring, två månaders grundlön om denne fullgjort minst sex månaders provtjänstgöring och en månads grundlön om denne fullgjort mindre än sex månaders provtjänstgöring.

5.   Punkterna 2, 3 och 4 ska inte tillämpas på tjänstemän som säger upp sig före provanställningstidens utgång.”

20.

I artikel 35 ska följande led läggas till:

21.

I artikel 37.b andra strecksatsen ska ordet ”gemenskapsinstitutionerna” ersättas med ”institutionernas tillsättningsmyndigheter”.

22.

Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

23.

Artikel 42a ska ersättas med följande:

”Artikel 42a

Tjänstemän ska för varje barn ha rätt till högst sex månaders föräldraledighet utan grundlön, som måste tas ut inom tolv år från barnets födelse eller adoption. Denna ledighet kan fördubblas för ensamstående föräldrar som uppfyller de krav som fastställs i de allmänna genomförandebestämmelser som varje institutions tillsättningsmyndighet antar och för föräldrar till underhållsberättigade barn som har ett funktionshinder eller en allvarlig sjukdom som har bekräftats av institutionens förtroendeläkare. Ledigheten får tas ut i omgångar med minst en månad åt gången.

Under föräldraledigheten ska tjänstemannen förbli ansluten till socialförsäkringssystemet, fortsätta att förvärva pensionsrättigheter och ha kvar barntillägg och utbildningstillägg. Tjänstemannen ska ha kvar sin tjänst och sin rätt att placeras i en högre löneklass eller lönegrad. Ledigheten kan tas ut som hel eller halv ledighet. Vid halv föräldraledighet ska den maxtid som avses i första stycket fördubblas. Under föräldraledighet ska en tjänsteman ha rätt till en ersättning på 911,73 EUR per månad, och vid halv ledighet halva det beloppet, men får inte bedriva någon annan förvärvsverksamhet. Hela socialförsäkringsavgiften enligt artiklarna 72 och 73 ska betalas av institutionen och beräknas på tjänstemannens grundlön. Vid halv ledighet ska denna bestämmelse dock bara tillämpas på skillnaden mellan hela grundlönen och den proportionellt minskade grundlönen. Den avgift som tjänstemannen ska betala på den del av grundlönen som betalas ut ska beräknas med samma procentsats som om denne arbetade heltid.

Ersättningen ska uppgå till 1 215,63 EUR per månad, eller halva det beloppet om tjänstemannen arbetar halvtid, för ensamstående föräldrar och föräldrar till underhållsberättigade barn som har ett funktionshinder eller allvarlig sjukdom som bekräftats av institutionens förtroendeläkare enligt första stycket och under föräldraledighetens tre första månader när denna tas ut av fadern under mammaledigheten eller av endera föräldern omedelbart efter mammaledigheten eller under eller omedelbart efter adoptionsledigheten.

Föräldraledigheten får förlängas med ytterligare sex månader, varvid ersättningen ska uppgå till endast halva det belopp som avses i andra stycket. För de ensamstående föräldrar som avses i första stycket får föräldraledigheten förlängas med ytterligare tolv månader, varvid ersättningen ska uppgå till endast halva det belopp som avses i tredje stycket.

De belopp som nämns i denna artikel ska anpassas på samma sätt som lönen.”

24.

I Avdelning III kapitel 2 ska följande avsnitt läggas till:

”Avsnitt 7

Entledigande i tjänstens intresse

Artikel 42c

Tidigast fem år före tjänstemannens pensionsålder får en tjänsteman med minst tio tjänsteår efter beslut av tillsättningsmyndigheten entledigas i tjänstens intresse på grund av organisatoriska behov knutna till tillägnandet av ny kompetens inom institutionerna.

Det totala antalet tjänstemän som entledigas i tjänstens intresse varje år får inte överstiga fem procent av de tjänstemän vid alla institutioner som gick i pension föregående år. Det sålunda beräknade totala antalet ska fördelas mellan institutionerna i enlighet med deras respektive antal tjänstemän den 31 december föregående år. Resultatet som erhålls vid fördelningen ska avrundas uppåt till närmaste heltal vid varje institution.

Sådant entledigande ska inte utgöra någon disciplinåtgärd.

Varaktigheten av entledigandet ska i princip motsvara tidsperioden fram till tjänstemannens pensionsålder. I exceptionella fall får tillsättningsmyndigheten besluta att avsluta entledigandet och återinsätta tjänstemannen.

När tjänstemän entledigade i tjänstens intresse uppnår sin pensionsålder ska de automatiskt pensioneras.

För entledigande i tjänstens intresse ska följande regler gälla:

En sålunda entledigad tjänsteman är berättigad till ersättning beräknad i enlighet med bilaga IV.

På tjänstemannens begäran ska avdrag göras från ersättningen för avgifter till pensionssystemet, beräknade på ersättningen. I ett sådant fall ska tjänstetiden som entledigad tjänsteman i tjänstens intresse beaktas vid beräkning av pensionsberättigande tjänsteår enligt artikel 2 i bilaga VIII.

Ingen korrigeringskoefficient ska tillämpas för ersättningen.”

25.

Artikel 43 ska ersättas med följande:

”Artikel 43

Varje tjänstemans kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten ska redovisas i en årlig rapport enligt tillsättningsmyndighetens bestämmelser vid varje institution i enlighet med artikel 110. Av rapporten ska framgå om tjänstemannens prestation varit tillfredsställande eller inte. Varje institutions tillsättningsmyndighet ska fastställa bestämmelser om rätten att överklaga inom ramen för bedömningsförfarande, och denna rätt ska utövas innan tjänstemannen framför klagomål i enlighet med artikel 90.2.

För tjänstemän i lönegrad AST 5 och högre kan rapporten också innehålla ett yttrande om huruvida tjänstemannens prestationer tyder på att denne har förutsättningar att utföra en handläggares arbetsuppgifter.

Tjänstemannen ska få ta del av innehållet i rapporten. Tjänstemannen ska ha rätt att lämna de synpunkter på rapporten som denne anser vara av betydelse.”

26.

Artikel 44 ska ersättas med följande:

”Artikel 44

En tjänsteman som varit placerad i en löneklass i sin lönegrad i två år ska automatiskt flyttas upp till nästa klass i den lönegraden, om inte tjänstemannens prestationer har bedömts som otillfredsställande enligt den senaste årliga rapporten enligt artikel 43. En tjänsteman ska efter högst fyra år flyttas upp till nästa löneklass i sin lönegrad, om inte förfarandet i artikel 51.1 tillämpas.

Om en tjänsteman har tillsatts som enhetschef, direktör eller generaldirektör i samma lönegrad och hans eller hennes prestationer under de första nio månaderna efter tillsättningen har varit tillfredsställande enligt artikel 43, ska denne retroaktivt flyttas upp en löneklass i samma lönegrad från och med det att tillsättningen får verkan. Detta ska innebära en ökning av grundmånadslönen som motsvarar procentsatsen mellan första och andra löneklassen i varje lönegrad. Om ökningen blir mindre eller om tjänstemannen redan befinner sig i sista löneklassen i sin lönegrad, ska tjänstemannen få en ökning av grundlönen som motsvarar den avsedda ökningen mellan första och andra löneklassen fram till dess att hans eller hennes nästa befordran får verkan.”

27.

Artikel 45 ska ändras på följande sätt:

28.

Artikel 45a ska ändras på följande sätt:

29.

I artikel 48 tredje stycket ska orden ”tjänstegrupp AST” ersättas med ”tjänstegrupperna AST och AST/SC”.

30.

I artikel 50 åttonde stycket ska siffran ”55” ersättas med ”58”.

31.

Artikel 51 ska ersättas med följande:

”Artikel 51

1.   Varje institutions tillsättningsmyndighet ska fastställa förfaranden för hur fall av bristande arbetsinsats ska upptäckas, hanteras och åtgärdas i tid och på lämpligt sätt.

Varje institutions tillsättningsmyndighet ska respektera följande krav när den antar interna föreskrifter:

2.   Tjänstemannen ska ha rätt att ta del av hela sin personalakt och ta kopior av alla handlingar som berör förfarandet. Tjänstemannen ska ha minst femton, men högst trettio, dagar på sig att förbereda sitt försvar, räknat från den dag då denne mottog förslaget. Tjänstemannen får biträdas av en person som denne själv väljer. Tjänstemannen har rätt att skriftligt framföra sina synpunkter. Denne ska höras av den rådgivande partssammansatta kommittén. Tjänstemannen får också kalla in vittnen.

3.   Institutionen ska inför den rådgivande partssammansatta kommittén företrädas av en tjänsteman som för ändamålet utsetts av tillsättningsmyndigheten. Den sistnämnde tjänstemannen ska ha samma rättigheter som den tjänsteman som ärendet gäller.

4.   På grundval av förslaget enligt punkt 1 b och eventuella skriftliga eller muntliga uttalanden från den berörda tjänstemannen eller från vittnen ska den rådgivande partssammansatta kommittén efter ett majoritetsbeslut avge ett motiverat yttrande om vilken åtgärd som den anser lämplig. Kommittén ska lämna sitt yttrande till tillsättningsmyndigheten och den berörda tjänstemannen inom två månader från den dag då ärendet hänsköts till kommittén. Ordföranden i den rådgivande partssammansatta kommittén får inte rösta i andra frågor än ordningsfrågor eller vid lika röstetal.

5.   En tjänsteman som sägs upp på grund av bristande arbetsinsats ska ha rätt till en månatlig uppsägningsersättning som motsvarar den månatliga grundlönen för en tjänsteman i lönegrad AST 1 första löneklassen under en tid som fastställs enligt punkt 6. Tjänstemannen ska också ha rätt till familjetillägg enligt artikel 67 under samma tid. Hushållstillägget ska beräknas på grundval av den månatliga grundlönen för en tjänsteman i lönegrad AST 1 enligt bestämmelserna i artikel 1 i bilaga VII.

Denna ersättning ska inte betalas ut om tjänstemannen säger upp sig från anställningen efter det att det förfarande som avses i punkterna 1 och 2 har inletts eller om tjänstemannen har rätt till omedelbar utbetalning av full pension. Om tjänstemannen har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt nationella bestämmelser ska det förmånsbeloppet dras av från uppsägningsersättningen.

6.   En tjänsteman ska ha rätt till ersättning enligt punkt 5

7.   En tjänsteman som nedflyttats till en lägre lönegrad på grund av bristande arbetsinsats kan efter sex år begära att varje hänvisning till denna åtgärd tas bort ur hans eller hennes personalakt.

8.   En tjänsteman ska ha rätt till ersättning för rimliga utgifter som denne har haft i samband med det förfarande som föreskrivs i denna artikel, inbegripet arvode till en försvarare som inte tillhör institutionen, om förfarandet avslutas utan att det fattas något beslut om att tjänstemannen ska sägas upp eller nedflyttas till en lägre lönegrad.”

32.

Artikel 52 ska ersättas med följande:

”Artikel 52

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 50 ska en tjänsteman pensioneras

En tjänsteman får dock, på egen begäran och om tillsättningsmyndigheten anser det berättigat i tjänstens intresse, fortsätta att arbeta fram till 67 års ålder, eller i undantagsfall fram till 70 års ålder, och ska i så fall pensioneras automatiskt den sista dagen i den månad då han når den åldern.

Om tillsättningsmyndigheten beslutar att en tjänsteman ska få fortsätta att arbeta efter fyllda 66 år ska detta beslut gälla högst ett år. Det får förnyas på begäran av tjänstemannen.”

33.

Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

34.

Artikel 55a.2 ska ersättas med följande:

”2.   En tjänsteman ska ha rätt att deltidsarbeta i följande fall:

Om deltid begärs för att tjänstemannen ska delta i vidareutbildning eller för deltidsarbete under de tre sista åren innan tjänstemannen uppnår pensionsberättigande ålder, dock inte före 58 års ålder, får tillsättningsmyndigheten bara i undantagsfall och av tvingande hänsyn till tjänstens intresse vägra tillstånd eller skjuta upp datumet för deltidsarbetets ikraftträdande.

Deltidsarbete för att ta hand om make, släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller syskon som lider av en allvarlig sjukdom eller funktionshinder, eller för att delta i vidareutbildning, får beviljas under sammanlagt högst fem år under tjänstemannens hela karriär.”

35.

Artikel 56 tredje stycket ska ersättas med följande:

”Tjänstemän i lönegraderna SC 1–SC 6 och AST 1–AST 4 som arbetar övertid ska i enlighet med bilaga VI ha rätt till kompensationsledighet eller, om de krav som tjänsten ställer inte medger kompensationsledighet inom två månader efter den månad då tjänstemannen arbetade övertid, till ersättning.”

36.

Artikel 56a andra stycket ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska, efter samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna, genom delegerade akter enligt artiklarna 111 och 112 bestämma vilka kategorier tjänstemän som ska vara berättigade till sådan ersättning, villkoren för att bevilja den samt ersättningssatserna för denna.”

37.

Artikel 56b andra stycket ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska, efter samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna, genom delegerade akter enligt artiklarna 111 och 112 bestämma vilka kategorier tjänstemän som ska vara berättigade till sådan ersättning, villkoren för att bevilja den samt ersättningssatserna för denna.”

38.

Artikel 56c andra stycket ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska, efter samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna, genom delegerade akter enligt artiklarna 111 och 112 bestämma vilka kategorier tjänstemän som ska vara berättigade till sådan särskild ersättning, villkoren för att bevilja den samt ersättningssatserna för denna.”

39.

I artikel 57 första stycket ska orden ”unionens institutioner” ersättas med ”tillsättningsmyndigheterna vid unionens institutioner”.

40.

Artikel 58 ska ersättas med följande:

”Artikel 58

Förutom ledighet enligt artikel 57 ska gravida kvinnor mot uppvisande av läkarintyg ha rätt till tjugo veckors ledighet. Ledigheten får påbörjas tidigast sex veckor före beräknad nedkomst enligt läkarintyget och ska upphöra tidigast fjorton veckor efter nedkomsten. Vid flerbarns- eller förtidsbörd, eller om det nyfödda barnet har ett funktionshinder eller en allvarlig sjukdom, ska ledigheten vara tjugofyra veckor. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med förtidsbörd en födelse före slutet av den 34:e graviditetsveckan.”

41.

Artikel 61 ska ersättas med följande:

”Artikel 61

Förteckningar över allmänna helgdagar ska fastställas genom överenskommelse mellan tillsättningsmyndigheterna vid unionens institutioner och efter yttrande från kommittén för tjänsteföreskrifterna.”

42.

Artikel 63 ska ersättas med följande:

”Artikel 63

Tjänstemännens lön uttrycks i euro. Den utbetalas i valutan i det land där tjänstemännen utför sina arbetsuppgifter eller i euro.

Lön som betalas ut i annan valuta än euro ska beräknas på grundval av de växelkurser som användes vid genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget den 1 juli det året.

Växelkurserna ska varje år uppdateras retroaktivt vid den årliga uppdateringen av lönerna enligt artikel 65.”

43.

Artikel 64 ska ersättas med följande:

”Artikel 64

En tjänstemans lön i euro ska efter de obligatoriska avdrag som anges i dessa tjänsteföreskrifter eller i genomförandeförordningar till dessa, korrigeras med en koefficient som är över, under eller lika med 100 % beroende på levnadskostnaderna på de olika anställningsorterna.

Korrigeringskoefficienterna ska framräknas, återkallas och årligen uppdateras i enlighet med bilaga XI. I fråga om uppdateringen ska alla värden tolkas som referensvärden. Kommissionen ska, inom två veckor efter uppdateringen, offentliggöra de uppdaterade värdena i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte.

På grund av att Belgien och Luxemburg intar en särställning i och med att flertalet av unionens institutioner har sitt huvudsakliga och ursprungliga säte där, och länderna därför tjänar som referensort för anställningen, ska ingen korrigeringskoefficient tillämpas i någotdera landet.”

44.

Artikel 65 ska ersättas med följande:

”Artikel 65

1.   Lönerna till tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska unionen ska uppdateras varje år, varvid hänsyn ska tas till unionens ekonomiska politik och socialpolitik. Särskild hänsyn ska tas till eventuella löneökningar i medlemsstaternas offentliga förvaltning och till rekryteringsbehoven. Uppdateringen av lönerna ska genomföras i enlighet med bilaga XI. Denna uppdatering ska göras före årets slut på grundval av en rapport som läggs fram av kommissionen och som bygger på statistiska uppgifter som utarbetats av Europeiska unionens statistikkontor i överensstämmelse med medlemsstaternas nationella statistikkontor; de statistiska uppgifterna ska återge situationen den 1 juli i var och en av medlemsstaterna. Av rapporten ska det framgå hur lönerna och pensionerna för unionens tjänstemän påverkar budgeten. Rapporten ska översändas till Europaparlamentet och rådet.

De belopp som anges i artikel 42a andra och tredje styckena, artiklarna 66 och 69, artiklarna 1.1, 2.1, 3.1, 3.2, 4.1, 7.2, 8.2 och 10.1 i bilaga VII och i artikel 8.2 i bilaga XIII, samt i f.d. artikel 4a i bilaga VII som ska uppdateras enligt artikel 18.1 i bilaga XIII, de belopp som anges i artikel 24.3, artikel 28a.3 andra stycket, artiklarna 28a.7, 93, 94, artikel 96.3 andra stycket och artiklarna 96.7, 133, 134 och 136 i anställningsvillkoren för övriga anställda, de belopp som avses i artikel 1.1 första stycket i rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 (6) Svensk specialutgåva: Område 01 Volym 1 s. 116). samt koefficienten för de belopp som anges i artikel 4 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 (7) ska uppdateras årligen i enlighet med bilaga XI. Kommissionen ska, inom två veckor efter uppdateringen, offentliggöra de uppdaterade beloppen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte.

2.   Om levnadskostnaderna förändras väsentligt ska de belopp som avses i punkt 1 och de koefficienter som avses i artikel 64 uppdateras i enlighet med bilaga XI. Kommissionen ska, inom två veckor efter uppdateringen, offentliggöra de uppdaterade beloppen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte.

3.   De belopp som avses i punkt 1 och de koefficienter som anges i artikel 64 ska uppfattas som belopp och koefficienter vilkas faktiska värde när som helst kan uppdateras utan att någon annan rättsakt om detta föreligger.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.5 och 3.6 i bilaga XI ska ingen uppdatering av det slag som föreskrivs i punkterna 1 och 2 göras under åren 2013 och 2014.

45.

Artikel 66 ska ändras på följande sätt:

46.

Artikel 66a ska ersättas med följande:

”Artikel 66a

1.   Med avvikelse från artikel 3.1 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 och för att ta hänsyn till tillämpningen av metoden för uppdatering av tjänstemännens löner och pensioner, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 65.3, ska en tillfällig åtgärd, nedan kallad solidaritetsavgift, tillämpas från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2023 på de löner som unionen betalar till personal i aktiv tjänst.

2.   Denna solidaritetsavgift ska tas ut med 6 % av den beräkningsgrund som anges i punkt 3. Procentsatsen ska dock vara 7 % för tjänstemän från och med lönegrad AD 15, löneklass 2 och uppåt.

4.   Solidaritetsavgiften ska dras av varje månad vid källan och avkastningen av detta ska bokföras som intäkter i Europeiska unionens allmänna budget.”

47.

Artikel 67.3 ska ersättas med följande:

”3.   Barntillägget får fördubblas genom ett särskilt, motiverat beslut av tillsättningsmyndigheten på grundval av läkarintyg som fastställer att barnet har ett funktionshinder eller en kronisk sjukdom som medför betungande utgifter för tjänstemannen.”

48.

Artikel 72 ska ändras på följande sätt:

49.

I artikel 73.1 ska orden ”unionens institutioner” ersättas med ”tillsättningsmyndigheterna vid unionens institutioner”.

50.

I andra meningen i artikel 76a ska ordet ”institutionerna” ersättas med ”institutionernas tillsättningsmyndigheter”.

51.

Artikel 77 ska ersättas med följande:

”Artikel 77

Tjänstemän som tjänstgjort i minst 10 år ska ha rätt till avgångspension. Tjänstemän har emellertid rätt till sådan pension oberoende av tjänstgöringstidens längd om de är över den pensionsberättigande åldern och om det inte har varit möjligt att återinsätta dem i tjänst under en period av icke aktiv tjänst eller om de entledigats i tjänstens intresse.

Den maximala avgångspensionen ska vara 70 % av den sista grundlönen i den sista lönegrad tjänstemannen varit placerad i under minst ett år. Pensionens storlek ska vara 1,80 % av denna senaste grundlön, multiplicerat med antalet tjänsteår enligt artikel 3 i bilaga VIII.

När det gäller tjänstemän som har assisterat en person som innehar en tjänst som föreskrivs i fördraget om Europeiska unionen eller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, en vald ordförande för någon av unionens institutioner eller organ eller en vald ordförande för någon av Europaparlamentets politiska grupper, ska den rätt till pension som motsvarar de pensionsberättigande tjänsteår som de fått under den tjänstgöringen dock beräknas på grundval av den slutliga grundlön de fick under den tiden, om den erhållna grundlönen överstiger den som tas i beräkning vid tillämpningen av andra stycket i denna artikel.

Avgångspensionsbeloppet får inte understiga 4 % av existensminimum per tjänsteår.

Rätten till avgångspension erhålls vid 66 års ålder.

Den pensionsberättigande åldern ska bedömas vart femte år från och med den 1 januari 2014 på grundval av en rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet. I rapporten ska det framför allt ske en utvärdering av utvecklingen av pensionsåldern för personal inom den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna och utvecklingen av den förväntade livslängden för tjänstemän i institutionerna.

När så är lämpligt ska kommissionen lägga fram förslag om att justera den pensionsberättigande åldern i enlighet med slutsatserna i denna rapport, och då särskilt fokusera på utvecklingen i medlemsstaterna.”

52.

Artikel 78 ska ersättas med följande:

”Artikel 78

En tjänsteman ska på de villkor som föreskrivs i artiklarna 13–16 i bilaga VIII ha rätt till invaliditetsersättning vid total bestående invaliditet som hindrar honom att utföra de arbetsuppgifter som en tjänst i hans tjänstegrupp omfattar.

Artikel 52 ska tillämpas på motsvarande sätt på den som uppbär invaliditetsersättning. Om en person som uppbär invaliditetsersättning går i pension före 66 års ålder utan att ha uppnått maximal rätt till avgångspension ska de allmänna reglerna för avgångspension tillämpas. Avgångspensionens storlek ska fastställas på grundval av lönen för den lönegrad och löneklass som tjänstemannen hade när han blev invalidiserad.

Invaliditetsersättningen ska vara 70 % av tjänstemannens senaste grundlön. Den får dock inte understiga existensminimum.

Från invaliditetsersättningen ska göras avdrag för avgifter till pensionssystemet, beräknade på den ersättningen.

Om invaliditeten beror på ett olycksfall som inträffat under eller i samband med tjänsteutövningen, på yrkessjukdom, på en uppoffrande handling i allmänhetens intresse eller på att tjänstemannen utsatt sig för livsfara för att rädda människoliv, får invaliditetsersättningen inte understiga 120 % av existensminimum. I sådana fall ska avgiften till pensionssystemet betalas ur budgeten för den institution eller det organ som avses i artikel 1b.”

53.

I artikel 80 ska sjätte stycket ersättas med följande:

”Om en tidigare tjänsteman som hade rätt till bidrag i enlighet med artikel 50 i tjänsteföreskrifterna, artikel 5 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (8) Svensk specialutgåva: Område 01 Volym 1 s. 39)., artikel 3 i rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 2530/72 (9) eller artikel 3 i rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 1543/73 (10) dör, ska de rättigheter som föreskrivs i första, andra och tredje styckena tillämpas, liksom om en tidigare tjänsteman dör som lämnat tjänsten före den pensionsberättigande åldern och begärt att få sin avgångspension uppskjuten till den första dagen i kalendermånaden efter den månad under vilken han uppnår den pensionsberättigande åldern.

54.

Artikel 81a.1 ska ändras på följande sätt:

55.

Artikel 82.2 ska ersättas med följande:

”2.   När lönerna uppdateras enligt artikel 65.1 ska pensionerna uppdateras på samma sätt.”

56.

I artikel 83.1 ska andra stycket utgå.

57.

Artikel 83a.2, 83a.3, 83a.4 och 83a.5 ska ändras på följande sätt:

”2.   Byråer som inte subventioneras genom Europeiska unionens budget ska till denna budget oavkortat betala de avgifter som krävs för att finansiera systemet. Byråer som delvis finansieras genom den budgeten ska från och med den 1 januari 2016 betala den del av arbetsgivarnas avgifter som motsvarar förhållandet mellan byråns intäkter utan subventionerna från Europeiska unionens allmänna budget och byråns totala intäkter.

3.   Balansen i försäkringssystemet ska säkerställas genom den pensionsberättigande åldern och storleken på avgiften till systemet. Vid den försäkringstekniska bedömning som ska göras vart femte år i enlighet med bilaga XII ska avgiften till pensionssystemet uppdateras för att säkerställa balansen i systemet.

4.   Kommissionen ska varje år uppdatera den försäkringstekniska bedömning som avses i punkt 3, i enlighet med artikel 1.2 i bilaga XII. Om skillnaden mellan de gällande avgiftssatserna och de avgiftssatser som behövs för att hålla systemet i balans visar sig vara 0,25 procentenheter eller större ska avgiftssatserna uppdateras i enlighet med bestämmelserna i bilaga XII.

5.   Vid tillämpningen av punkt 3 och 4 i denna artikel ska den referensuppgift som anges i artikel 83.2 uppdateras. Kommissionen ska, inom två veckor efter uppdateringen, offentliggöra de uppdaterade avgiftssatserna i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte”.

58.

Avdelning VIII ska utgå.

59.

Artikel 110 ska ersättas med följande:

”Artikel 110

1.   Varje institutions tillsättningsmyndighet ska anta allmänna genomförandebestämmelser till dessa tjänsteföreskrifter efter samråd med personalkommittén och med kommittén för tjänsteföreskrifterna.

2.   De genomförandebestämmelser som kommissionen antar för dessa tjänsteföreskrifter, däribland de allmänna genomförandebestämmelser som avses i punkt 1, ska tillämpas på motsvarande sätt på byråerna. Kommissionen ska i detta syfte omedelbart informera byråerna när den har antagit genomförandebestämmelser.

Sådana genomförandebestämmelser ska träda i kraft vid byråerna nio månader efter det att de trätt i kraft vid kommissionen eller nio månader efter den dag då kommissionen underrättar byråerna om att bestämmelserna har antagits, beroende på vilket som infaller senast. Trots vad som sägs ovan får en byrå också besluta att sådana genomförandebestämmelser ska träda i kraft tidigare.

Med avvikelse från ovanstående får en byrå, innan den niomånadersperiod som avses i andra stycket i denna punkt har löpt ut och efter samråd med sin personalkommitté, lämna in genomföranderegler, som skiljer sig från dem som kommissionen antagit, till kommissionen för godkännande. En byrå kan på samma villkor begära att kommissionen godkänner att den inte tillämpar vissa genomföranderegler. I det senare fallet får kommissionen, i stället för att godta eller avslå begäran, uppmana byrån att lämna in genomförandebestämmelser som skiljer sig från dem som kommissionen antagit, för godkännande av kommissionen.

Den niomånadersperiod som avses i andra stycket i denna punkt ska upphöra att löpa från och med den dag då byrån begär kommissionens godkännande till och med den dag då kommissionen meddelar sin ståndpunkt.

En byrå får också, efter samråd med sin personalkommitté, lämna in genomförandebestämmelser till kommissionen för godkännande som rör andra frågor än de genomförandebestämmelser som kommissionen antagit.

När det gäller antagande av genomförandebestämmelser ska byråerna företrädas av styrelsen eller det motsvarande organ som avses i den unionsakt varigenom byrån inrättas.

3.   När det gäller antagande av regler genom överenskommelse mellan institutionerna ska byråerna inte betraktas som institutioner. Kommissionen ska emellertid samråda med byråerna innan dessa regler antas.

4.   Bestämmelser till dessa tjänsteföreskrifter, däribland de allmänna genomförandebestämmelser som avses i punkt 1 och bestämmelser som antas genom överenskommelse mellan institutionernas tillsättningsmyndigheter, ska meddelas personalen.

5.   De administrativa avdelningarna vid institutionerna och byråerna ska regelbundet samråda med varandra angående tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter. Vid samråden ska byråerna företrädas gemensamt enligt regler som ska antas genom överenskommelse dem emellan.

6.   Europeiska unionens domstol ska föra ett register över de regler till dessa tjänsteföreskrifter som antas av varje institutions tillsättningsmyndighet och de som antas av byråerna i den mån de avviker från de regler som kommissionen antagit, i enlighet med förfarandet i punkt 2, samt över alla ändringar av dessa. Institutioner och byråer ska ha direkt tillgång till detta register och full rätt att ändra sina egna regler. Medlemsstaterna ska ha direkt tillgång till det. Vart tredje år ska dessutom kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om de regler som antagits av varje enskild institutions tillsättningsmyndighet för dessa tjänsteföreskrifter.”

60.

Följande artiklar ska läggas till:

”Artikel 111

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 112 med avseende på vissa aspekter av arbetsvillkor och vissa aspekter av genomförandet av reglerna när det gäller löner och socialförsäkringssystem.

Artikel 112

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 56a, 56b och 56c i tjänsteföreskrifterna, artikel 13.3 i bilaga VII och artikel 9 i bilaga XI till desamma samt artiklarna 28a.11 och 96.11 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2014.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 56a, 56b och 56c i tjänsteföreskrifterna, artikel 13.3 i bilaga VII och artikel 9 i bilaga XI till desamma samt artiklarna 28a.11 och 96.11 i anställningsvillkoren för övriga anställda får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande innebära att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 56a, 56b och 56c i tjänsteföreskrifterna, artikel 13.3 i bilaga VII eller artikel 9 i bilaga XI till desamma eller artiklarna 28a.11 och 96.11 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 113

Kommissionen ska, senast den 31 december 2020, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter.”

61.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

62.

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

63.

Den enda artikeln i bilaga IV ska ändras på följande sätt:

64.

Bilaga IVa ska ändras på följande sätt:

65.

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

66.

Bilaga VI ska ändras på följande sätt:

67.

Bilaga VII ska ändras på följande sätt:

68.

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

69.

Bilaga IX ska ändras på följande sätt:

70.

Bilaga X ska ändras på följande sätt:

71.

Bilaga XI ska ersättas med följande:

72.

Bilaga XII ska ändras på följande sätt:

73.

Bilaga XIII ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska andra strecksatsen utgå.

2.

I artikel 2 ska följande led läggas till:

3.

Artikel 3 ska utgå.

4.

I artikel 3b b ska led i ersättas med följande:

5.

I artikel 8 första stycket ska orden ”artikel 2 a” ersättas med ”artikel 2 a eller artikel 2 f”.

6.

Artikel 10.4 ska utgå.

7.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

9.

Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

1.   En tillfälligt anställd ska fullgöra en provanställningsperiod på nio månader.

Om en tillfälligt anställd under provanställningsperioden på grund av sjukdom, mammaledighet enligt artikel 58 i tjänsteföreskrifterna eller olycksfall är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter under en sammanhängande period på minst en månad, får den myndighet som avses i artikel 6 första stycket förlänga provanställningsperioden med motsvarande tid. Provanställningsperiodens totala längd får under inga omständigheter överstiga 15 månader.

2.   Om den tillfälligt anställda utför sitt arbete på ett uppenbart otillfredsställande sätt kan detta göras till föremål för en rapport när som helst under provanställningen.

Rapporten ska föreläggas den berörde, som inom åtta arbetsdagar ska ha rätt att skriftligen kommentera den. Den tillfälligt anställdas närmaste överordnade ska genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till den myndighet som anges i artikel 6 första stycket. På grundval av rapporten får den myndighet som avses i artikel 6 första stycket besluta att säga upp den tillfälligt anställda före provanställningsperiodens utgång, med en månads uppsägningstid, eller förflytta den tillfälligt anställda till en annan enhet under den återstående provanställningsperioden.

3.   Senast en månad före provanställningsperiodens utgång ska den tillfälligt anställdas förmåga att fullgöra sina uppgifter samt hans eller hennes prestationsförmåga och uppförande i tjänsten göras till föremål för en rapport. Rapporten ska föreläggas den tillfälligt anställda, som inom åtta arbetsdagar ska ha rätt att skriftligen kommentera den.

Om rapporten rekommenderar uppsägning eller, i undantagsfall, förlängning av provanställningsperioden i enlighet med punkt 1, ska den tillfälligt anställdas närmaste överordnade genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till den myndighet som anges i artikel 6 första stycket.

En tillfälligt anställd som inte fullgjort sitt arbete eller inte har uppträtt på ett tillfredsställande sätt ska sägas upp.

Det slutgiltiga beslutet ska fattas på grundval av den rapport som avses i denna punkt samt på den information som den myndighet som avses i artikel 6 första stycket har om den tillfälligt anställdas uppträdande, med beaktande av avdelning II i tjänsteföreskrifterna.

4.   En uppsagd tillfälligt anställd ska få kompensation motsvarande en tredjedel av grundlönen för varje hel månad denne tjänstgjort under provanställningstiden.”

10.

I artikel 15.1 ska följande mening läggas till i första stycket:

”Tillfälligt anställda som placerats i lönegrad i enlighet med de placeringskriterier som antagits av den myndighet som avses i artikel 6 första stycket, ska få tillgodoräkna sig den tjänstetid de uppnått om de anställs som tillfälligt anställda i samma lönegrad omedelbart efter den föregående tillfälliga anställningen.”

11.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Bestämmelserna i artiklarna 42a, 42b samt 55–61 i tjänsteföreskrifterna om ledighet, arbetstid, övertid, skiftarbete, beredskap på arbetsplatsen eller i hemmet och allmänna helgdagar ska tillämpas på motsvarande sätt. Särskild ledighet, föräldraledighet och ledighet av familjeskäl får inte överskrida anställningskontraktets varaktighet. Dessutom ska artiklarna 41, 42, 45 och 46 i tjänsteföreskrifterna tillämpas på motsvarande sätt för de tillfälligt anställda som avses i artikel 29 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna oavsett när de anställdes.

Den sjukledighet som föreskrivs i artikel 59 i tjänsteföreskrifterna ska dock inte överstiga 3 månader eller den tid den tillfälligt anställde arbetat, om den senare tiden är längre. Ledigheten ska inte vara längre än till utgången av anställningskontraktet.

När dessa tidsfrister har löpt ut ska en anställd vars anställningskontrakt ännu inte löpt ut, och trots att denne inte kan återgå till sina arbetsuppgifter, ha tjänstledighet utan lön.

Om anställda drabbas av en yrkessjukdom eller råkar ut för ett olycksfall i samband med tjänsteutövningen ska de dock fortsätta att uppbära full lön under hela den tid då de inte kan arbeta så länge som de inte är berättigade till invaliditetspension enligt artikel 33.”

12.

Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17

I undantagsfall får en tillfälligt anställd på egen begäran beviljas tjänstledighet utan lön av tvingande personliga skäl. Artikel 12b i tjänsteföreskrifterna ska fortsätta att tillämpas under den tid tjänstledigheten utan lön av personliga skäl varar.

Tillstånd enligt artikel 12b får inte beviljas tillfälligt anställda som har avsikt att utöva yrkesverksamhet, med eller utan förvärvssyfte, som omfattar lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot deras institution och som skulle kunna leda till att en konflikt med institutionens legitima intressen uppstår eller kan komma att uppstå.

Den myndighet som avses i artikel 6 första stycket ska besluta om tjänstledighetens längd, vilken dock inte ska överstiga en fjärdedel av den tid den anställde redan har arbetat eller

Varaktigheten av den tjänstledighet som avses i första stycket ska inte beaktas vid tillämpningen av artikel 44 första stycket i tjänsteföreskrifterna.

Under den tid tillfälligt anställda är tjänstlediga utan lön ska de upphöra att vara anslutna till det sjukförsäkringssystem som föreskrivs i artikel 28.

Tillfälligt anställda som inte förvärvsarbetar, kan dock senast en månad efter den månad under vilken tjänstledigheten börjar ansöka om att få behålla försäkringen mot de risker som avses i artikel 28, förutsatt att de betalar hälften av de avgifter som avses i den artikeln under hela tjänstledigheten; avgiften ska beräknas på deras senaste grundlön.

Dessutom kan tillfälligt anställda som omfattas av artikel 2 c och d och som kan styrka att de inte kan förvärva pensionsrättigheter enligt något annat pensionssystem ansöka om att få fortsätta att förvärva ytterligare pensionsrättigheter under hela tjänstledigheten, förutsatt att de betalar avgifter motsvarande tre gånger den sats som föreskrivs i artikel 41; avgifterna ska beräknas på grundlönen för deras lönegrad och löneklass.

Mammaledighet och ersättning för denna ska garanteras för kvinnor som har påbörjat sin mammaledighet innan deras anställningskontrakt upphört.”

13.

Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

14.

Artikel 28a ska ändras på följande sätt:

15.

I artikel 33.1 andra stycket ska orden ”65 år” ersättas med ”66 år”.

16.

Artikel 34 ska ersättas med följande:

”Artikel 34

En avliden anställds rättsinnehavare enligt definitionen i kapitel 4 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna är berättigade till efterlevandepension enligt artiklarna 35–38.

Avlider en tidigare anställd som har invaliditetsersättning eller en tidigare anställd som avses i artikel 2 a, c, d, e eller f och som uppbär avgångspension eller som har lämnat sin tjänst före pensionsberättigande ålder och som begärt att utbetalningen av hans eller hennes avgångspension ska skjutas upp till den första dagen i kalendermånaden efter den månad då denne uppnår pensionsberättigande ålder, ska den avlidnes rättsinnehavare enligt kapitel 4 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna vara berättigade till efterlevandepension i enlighet med den bilagan.

Om tillfälligt anställda, tidigare tillfälligt anställda som har invalid- eller avgångspension, eller tidigare tillfälligt anställda som lämnat sin tjänst före pensionsberättigande ålder och som begärt att deras avgångspension ska skjutas upp till den första dagen i kalendermånaden efter den månad under vilken de uppnår pensionsberättigande ålder har varit borta i mer än ett år, ska bestämmelserna i kapitel 5 och 6 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna angående tillfälliga pensioner tillämpas beträffande deras make och de personer mot vilka de har underhållsskyldighet.”

17.

I artikel 36 första stycket tredje meningen ska orden ”artikel 2 a, c eller d” ersättas med ”artikel 2 a, c, d, e eller f”.

18.

I artikel 37 fjärde stycket ska orden ”63 års ålder” ersättas med ”pensionsberättigande ålder” och orden ”artikel 2 a, c eller d” ersättas med ”artikel 2 a, c, d, e eller f”.

19.

Artikel 39.1 ska ersättas med följande:

”1.   En anställd som avses i artikel 2 ska då denne lämnar tjänsten ha rätt till avgångspension, överföring av det försäkringstekniska värdet eller till avgångsvederlag enligt villkoren i avdelning V kapitel 3 i tjänsteföreskrifterna och bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna. Om den anställde har rätt till avgångspension ska hans eller hennes pensionsrättigheter minskas i förhållande till de belopp som betalats ut enligt artikel 42.”

20.

I artikel 42 ska första stycket ersättas med följande:

”En anställd kan i enlighet med villkor som ska fastställas av den myndighet som avses i artikel 6 första stycket begära att denna myndighet låter göra de inbetalningar som krävs för att denne ska erhålla eller bibehålla pensionsrättigheter i sitt ursprungsland.”

21.

Artikel 47 ska ersättas med följande:

”Artikel 47

Förutom vid dödsfall ska tillfälligt anställdas anställning upphöra i följande fall:

22.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 48a

Under en valperiod får artikel 50 i tjänsteföreskrifterna tillämpas på motsvarande sätt på högst fem tillfälligt anställda med lång tjänstgöring i de politiska grupperna i Europaparlamentet som tillhör lönegrad AD 15 eller AD 16, under förutsättning att de fyllt 55 år och har tjänstgjort vid institutionerna i 20 år, varav minst 2,5 år i sin senaste lönegrad.”

23.

Artikel 50c.2 ska utgå.

24.

Följande kapitel ska läggas till i avdelning II:

”KAPITEL 11

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR TILLFÄLLIGT ANSTÄLLDA SOM AVSES I ARTIKEL 2 f

Artikel 51

Artikel 37, med undantag av första stycket led b, och artikel 38 i tjänsteföreskrifterna ska tillämpas på motsvarande sätt på tillfälligt anställda som avses i artikel 2 f.

Artikel 52

Med avvikelse från artikel 17 tredje stycket får tillfälligt anställda enligt artikel 2 f med tillsvidarekontrakt, oberoende av tjänstgöringstid, beviljas tjänstledighet för perioder om högst ett år.

Den sammanlagda tjänstledigheten får inte överskrida tolv år under den anställdes hela karriär.

En annan person kan anställas på den tillfälligt anställdes tjänst.

Vid utgången av tjänstledigheten ska de tillfälligt anställda återinträda i den första tjänst som motsvarar deras lönegrad som blir ledig i deras tjänstegrupp under förutsättning att de är kvalificerade för den tjänsten. Om de avböjer den tjänst som erbjuds dem ska de behålla rätten till återinträde då nästa vakans som motsvarar deras lönegrad uppstår i deras tjänstegrupp, med samma förbehåll; om de avböjer en andra gång kan de sägas upp utan uppsägningstid. Fram till dess att de återinträtt i tjänst eller inleder uppehållandet av annan tjänst ska de fortsätta att betraktas som tjänstlediga av personliga skäl.

Artikel 53

Tillfälligt anställda enligt artikel 2 f ska anställas på grundval av ett urvalsförfarande som anordnas av en eller flera byråer. Europeiska rekryteringsbyrån ska på den eller de berörda byråernas begäran bistå byråerna, särskilt med att utforma proven och anordna urvalsförfarandena. Europeiska rekryteringsbyrån ska se till att urvalsförfarandena handhas på ett öppet sätt.

Vid ett externt urvalsförfarande ska tillfälligt anställda enligt artikel 2 f anställas enbart i lönegraderna SC 1 till SC 2, AST 1–AST 4 eller AD 5–AD 8. Byråerna får dock, när så är lämpligt och i vederbörligen motiverade fall, tillåta anställning i lönegraderna AD 9, AD 10, AD 11, eller, i undantagsfall, AD 12, för tjänster med motsvarande ansvarsområden och inom gränserna för den godkända tjänsteförteckningen. Det totala antalet anställningar i lönegraderna AD 9–AD 12 vid en byrå får inte överskrida 20 % av det totala antalet tillfälligt anställda som anställts i tjänstegrupp AD, beräknat under en löpande femårsperiod.

Artikel 54

Uppflyttning till närmast högre lönegrad för tillfälligt anställda enligt artikel 2 f ska ske endast genom urval bland anställda som varit placerade i sin lönegrad i minst två år, efter en jämförelse av deras kvalifikationer och rapporterna om dem. Den sista meningen i artikel 45.1 och artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna ska tillämpas på motsvarande sätt. De vägledande multiplikationsfaktorerna för likvärdighet i den genomsnittliga karriärutvecklingen för tjänstemän enligt avsnitt B i bilaga I till tjänsteföreskrifterna får inte överskridas.

Varje byrå ska anta allmänna genomförandebestämmelser för denna artikel i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 55

Om en tillfälligt anställd enligt artikel 2 f flyttas till en ny tjänst inom sin tjänstegrupp, efter en intern utlysning av en tjänst, får denne inte placeras i en lägre lönegrad eller löneklass än i sin tidigare tjänst, förutsatt att hans eller hennes lönegrad var en av dem som angavs i meddelandet om ledig tjänst.

Samma bestämmelser ska tillämpas på motsvarande sätt om en tillfälligt anställd ingår ett nytt kontrakt med en byrå omedelbart efter det tidigare kontraktet som tillfälligt anställd med en annan byrå.

Artikel 56

Varje byrå ska i enlighet med artikel 110.2 i tjänsteföreskrifterna anta allmänna bestämmelser för förfarandena för anställning och användning av tillfälligt anställda enligt artikel 2 f.”

25.

Avdelning III ska utgå.

26.

I artikel 79.2 ska orden ”Varje institution” ersättas med ”Den myndighet som avses i artikel 6 första stycket”.

27.

Artikel 80 ska ändras på följande sätt:

28.

Artikel 82 ska ändras på följande sätt:

29.

Artikel 84 ska ersättas med följande:

”Artikel 84

1.   En kontraktsanställd vars kontrakt ingåtts för en tid av minst ett år ska fullgöra en provanställningsperiod under de sex första månaderna av sin anställningsperiod om denne tillhör tjänstegrupp I och under de nio första månaderna om denne tillhör en annan tjänstegrupp.

Om en kontraktsanställd under provanställningsperioden är fortlöpande förhindrad under åtminstone en månad att utföra sina arbetsuppgifter på grund av sjukdom, mammaledighet enligt artikel 58 i tjänsteföreskrifterna eller olycksfall, får den myndighet som avses i artikel 6 första stycket förlänga provanställningsperioden med motsvarande tid. Provanställningstidens totala längd får under inga omständigheter överstiga 15 månader.

2.   Om den kontraktsanställde utför sitt arbete på ett uppenbart otillfredsställande sätt kan detta göras till föremål för en rapport när som helst under provanställningen.

Rapporten ska föreläggas den berörde, som inom åtta arbetsdagar ska ha rätt att skriftligen kommentera den. Den kontraktsanställdes närmaste överordnade ska genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till den myndighet som anges i artikel 6 första stycket. På grundval av rapporten får den myndighet som avses i artikel 6 första stycket besluta att säga upp den kontraktsanställde före provanställningsperiodens utgång med en månads uppsägningstid, eller förflytta den kontraktsanställde till en annan enhet under den återstående provanställningstiden.

3.   Senast en månad före provanställningsperiodens utgång ska den kontraktsanställdes förmåga att fullgöra sina uppgifter samt dennes prestationsförmåga och uppförande i tjänsten göras till föremål för en rapport. Rapporten ska föreläggas den kontraktsanställde, som inom åtta arbetsdagar ska ha rätt att skriftligen kommentera den.

Om rapporten rekommenderar uppsägning eller, i undantagsfall, förlängning av provanställningstiden i enlighet med punkt1, ska den kontraktsanställdes närmaste överordnade genast vidarebefordra rapporten och kommentarerna till den myndighet som anges i artikel 6 första stycket.

En kontraktsanställd som inte fullgjort sitt arbete eller inte uppträtt på ett tillfredsställande sätt ska sägas upp.

Det slutgiltiga beslutet ska fattas på grundval av den rapport som avses i den här punkten samt på den information som den myndighet som avses i artikel 6 första stycket har om den kontraktsanställdes uppträdande, med beaktande av avdelning II i tjänsteföreskrifterna.

4.   En uppsagd kontraktsanställd ska få kompensation motsvarande en tredjedel av grundlönen för varje hel månad denne tjänstgjort under provanställningstiden.”

30.

I artikel 85.3 ska orden ”artikel 314 i EG-fördraget” ersättas med ”artikel 55.1 i fördraget om Europeiska unionen”.

31.

Artikel 86.1 ska ändras på följande sätt:

32.

I artikel 88 första stycket led b ska orden ”tre år” ersättas med ”sex år”.

33.

Artikel 91 ska ersättas med följande:

”Artikel 91

Artiklarna 16–18 ska tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 55.4 andra meningen i tjänsteföreskrifterna ska inte tillämpas på motsvarande sätt på kontraktsanställda.

Övertidsarbete som utförs av kontraktsanställda i tjänstegrupperna III och IV ska inte medföra någon rätt till kompensation eller ersättning.

Enligt villkoren som fastställs i bilaga VI till tjänsteföreskrifterna ska kontraktsanställda i tjänstegrupperna I och II som arbetar övertid ha rätt till kompensationsledighet eller till ersättning, om de krav som tjänsten ställer inte medger kompensationsledighet under två månader efter den månad då den kontraktsanställde arbetade övertid.”

34.

I artikel 95 ska orden ”63 års ålder” ersättas med ”pensionsberättigande ålder”.

35.

Artikel 96 ska ändras på följande sätt:

36.

I artikel 101.1 andra stycket andra meningen ska orden ”65 års ålder” ersättas med ”66 års ålder”.

37.

Artikel 103 ska ändras på följande sätt:

38.

I artikel 106.4 ska orden ”63 års ålder” ersättas med ”pensionsberättigande ålder”.

39.

I artikel 120 ska orden ”varje institution” ersättas med ”den myndighet som avses i artikel 6 första stycket”.

40.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 132a

Ackrediterade parlamentsassistenter får i enlighet med de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1 och på uttrycklig begäran av den eller de berörda parlamentsledamöter som de bistår erhålla antingen bosättningsbidrag eller flyttningsbidrag endast en gång, utbetalat från respektive ledamots assistentstöd, om det kan styrkas att denne varit tvungen att byta bostadsort. Bidraget får inte överstiga det belopp som motsvarar en månads grundlön för assistenten.”

41.

Artikel 139 ska ändras på följande sätt:

42.

I artikel 141 ska orden ”varje institution” ersättas med ”den myndighet som avses i artikel 6 första stycket”.

43.

Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 142a

Kommissionen ska, senast den 31 december 2020, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillämpningen av dessa anställningsvillkor för övriga anställda.”

44.

Bilagan ska ändras på följande sätt: