5.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 153/1

(1)

Genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 (2) infördes en slutgiltig antidumpningstull på 30,6 % på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina). Efter en undersökning avseende kringgående av åtgärderna i enlighet med artikel 13 i grundförordningen utvidgades denna tull genom rådets förordning (EG) nr 71/97 (3) till att även omfatta import av vissa cykeldelar med ursprung i Kina. På grundval av artikel 13.2 i grundförordningen beslutade man dessutom att införa ett system med befrielse från den utvidgade tullen. Närmare bestämmelser om detta system fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 88/97 (4).

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1524/2000 (5) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas.

(3)

Efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1095/2005 (6) att den gällande antidumpningstullen skulle höjas till 48,5 %.

(4)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet i oktober 2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 (7) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas (nedan kallade de gällande åtgärderna).

(5)

I mars 2012 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (8) att en interimsöversyn av antidumpningsåtgärder avseende import till unionen av cyklar med ursprung i Kina skulle inledas enligt artiklarna 11.3 och 13.4 i grundförordningen.

(6)

I maj 2013 ändrade rådet, genom förordning (EU) nr 502/2013 (9), genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1225/2009.

(7)

I april 2012 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (10) att ett antisubventionsförfarande beträffande import till unionen av cyklar med ursprung i Kina skulle inledas enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 (11).

(8)

I november 2012 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (12) att resultaten från föreliggande undersökning kan användas i antisubventionsundersökningen som nämns i skäl 7.

(9)

I maj 2013 avslutade kommissionen genom beslut 2013/227/EU (13) det antisubventionsförfarande som nämns i skäl 7 utan att införa några åtgärder.

(10)

Den 14 augusti 2012 mottog kommissionen en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av cyklar med ursprung i Kina och om registrering av import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte.

(11)

Begäran ingavs av European Bicycle Manufacturers Association (EBMA) såsom företrädare för In Cycles – Montagem e Comercio de Bicicletas, Lda, SC., Eurosport DHS SA och Maxcom Ltd, tre unionstillverkare av cyklar.

(12)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén slagit fast att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, beslutade den att undersöka eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av cyklar med ursprung i Kina och att import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien skulle registreras, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte.

(13)

Undersökningen inleddes den 25 september 2012 genom kommissionens förordning (EU) nr 875/2012 (14) (nedan kallad förordningen om inledande).

(14)

Den prima facie-bevisning som fanns till kommissionens förfogande visade väsentliga förändringar i handelsmönstret beträffande export från Kina, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen efter höjningen av antidumpningstullen på import av den berörda produkten genom rådets förordning (EG) 1095/2005 (se skäl 3). Förändringen i handelsmönstret verkade ha inträffat utan annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än höjningen av tullen.

(15)

Denna förändring föreföll bero på omlastning av cyklar med ursprung i Kina via Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien och på sammansättningsverksamhet i Indonesien, Sri Lanka och Tunisien.

(16)

Av bevisningen framgick vidare att verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande den berörda produkten undergrävdes i fråga om såväl kvantitet som pris. Importen av den berörda produkten med ursprung i Kina föreföll ha ersatts av betydande importvolymer av den undersökta produkten. Det förelåg dessutom tillräcklig bevisning för att importen av den undersökta produkten skedde till priser som är lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes i den undersökning som ledde till de gällande åtgärderna.

(17)

Det fanns dessutom bevisning för att priserna på den undersökta produkten dumpades i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den berörda produkten.

(18)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, tillverkare/exportörer i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts.

(19)

Formulär för ansökan om befrielse skickades till de tillverkare/exportörer i Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien som kommissionen kände till eller via Indonesiens, Malaysias, Sri Lankas och Tunisiens beskickningar i EU. Frågeformulär skickades till de tillverkare/exportörer i Kina som kommissionen kände till eller via Kinas beskickning i EU. Frågeformulär skickades även till de kända icke-närstående importörerna i unionen.

(20)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter underrättades om att bristande samarbete kunde medföra att artikel 18 i grundförordningen skulle komma att tillämpas och avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(21)

Fyra tillverkare/exportörer i Indonesien, en i Malaysia, sex i Sri Lanka och två i Tunisien besvarade formulären för ansökan om befrielse. Inga av de kinesiska tillverkarna/exportörerna samarbetade. Tre icke-närstående importörer i unionen besvarade frågeformulären.

(22)

Kommissionen genomförde kontrollbesök på plats hos följande företag:

(23)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med den 31 augusti 2012 (nedan kallad undersökningsperioden). Data inhämtades för undersökningsperioden för att bland annat undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter höjningen av antidumpningstullen 2005. Mer detaljerade data inhämtades för referensperioden från den 1 september 2011 till den 31 augusti 2012 (i tabeller nedan kallad RP) för att undersöka ett eventuellt undergrävande av de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna och eventuell förekomst av dumpning.

(24)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en analys i tur och ordning av om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Kina, de fyra berörda länderna och unionen, huruvida denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den undersökta produkten och om det fanns bevisning för förekomst av dumpning i förhållande till de normalvärden, i förekommande fall i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i grundförordningen, som tidigare fastställts.

(25)

Den berörda produkten är tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar, men ej enhjulingar) utan motor, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (nedan kallad den berörda produkten).

(26)

Produkten som är föremål för undersökning (nedan kallad den undersökta produkten) är densamma som anges ovan, men som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten.

(27)

Av undersökningen framgick att cyklar enligt definitionen ovan som exporteras från Kina till unionen och de som sänds till unionen från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(28)

De fyra indonesiska företag som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för 91 % av den totala importen från Indonesien till unionen under referensperioden. Totala importvolymer från Indonesien fastställdes på grundval av uppgifter från Comext (15).

(29)

De uppgifter som skickades in av ett företag gick inte att kontrollera eftersom företaget hävdade att det inte behållit några av de underlag som användes vid ifyllandet av formuläret för ansökan om befrielse. Företaget kunde därför inte förklara och visa hur de rapporterade uppgifterna hade erhållits. De uppgifter som företaget skickat in visade sig dessutom vara otillförlitliga eftersom de inrapporterade uppgifter som kontrollerades och kontrollräknades utifrån den bokföring som fanns tillgänglig i företagets lokaler befanns vara felaktiga (t.ex. rörande inköp och produktionsvolymer). Undersökningen visade även att företagets försäljningschef samtidigt var anställd av en kinesisk cykeltillverkare som var den främsta leverantören av råvaror (cykeldelar) till det indonesiska företaget.

(30)

I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades företaget därför om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det gavs tillfälle att lämna synpunkter inom en viss tid.

(31)

Företaget menade att det visat sig mycket samarbetsvilligt genom att skicka in alla dokument som efterfrågats utom underlagen, vilka det påstod inte hade efterfrågats tidigare. Underlagen efterfrågades emellertid i det brev som skickades till företaget innan kontrollen på plats. Företaget hävdade också att beräkningen av produktions- och inköpsvärden inte stämde på grund av felaktiga förklaringar från en medarbetare och att kontrollräkningen av exporttransaktionerna var korrekt. I detta sammanhang bör det påpekas att trots flera förklaringar från medarbetarna var det i slutändan omöjligt att få uppgifterna som lämnades på plats att stämma överens med de uppgifter som uppgavs i ansökan om befrielse. Vad avser värdet på exportförsäljningen stämde kontrollräkningen. Under kontrollbesöket kunde de medarbetare som deltog i kontrollen inte förklara var uppgifterna i ansökan om befrielse kom från, och inte heller hur uppgifterna hade sammanställts. Företaget bekräftade också att försäljningschefen samtidigt arbetade för en kinesisk cykeltillverkare.

(32)

De uppgifter som företaget i fråga hade lämnat måste därför lämnas utan avseende.

(33)

Undersökningsresultaten för detta företag grundades därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter. De andra tre företagen ansågs samarbetsvilliga.

(34)

Det enda företaget från Malaysia som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för 20–30 % av den totala importen från Malaysia till unionen under referensperioden. Den totala importen från Malaysia fastställdes på grundval av uppgifter från Comext. Företaget ansågs samarbetsvilligt.

(35)

De sex företag från Sri Lanka som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för 69 % av den totala importen från Sri Lanka till unionen under referensperioden. Totala importvolymer från Sri Lanka fastställdes på grundval av uppgifter från Comext.

(36)

Ett av företagen drog tillbaka sin ansökan om befrielse under undersökningen eftersom det hade upphört med cykeltillverkning i Sri Lanka. Data för detta företag lämnades därför utan avseende.

(37)

Ett annat företags samarbetsvilja befanns vara otillräcklig. De inlämnade uppgifterna gick inte att kontrollera eftersom värde och volym för delar av kinesiskt ursprung som företaget hade köpt in inte gick att fastställa på ett tillförlitligt sätt. Det gick inte heller att kontrollera värde och volym för de delar som användes i tillverkningsprocessen eftersom de köptes in av en tredje part och endast skickades till företaget för montering.

(38)

I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades företaget därför om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det gavs tillfälle att lämna synpunkter inom en viss tid. Företaget inkom inte med några synpunkter.

(39)

Samarbetsviljan hos ett annat företag ansågs också vara otillräcklig. Uppgifterna som gavs kunde inte kontrolleras på plats eftersom företaget inte lämnade ut väsentliga uppgifter. Vidare underlät företaget att tillhandahålla uppgifter som uttryckligen begärts före kontrollen på plats, såsom underlag och förteckning över närstående företag, och hindrade på så sätt kontrollerna. Dessutom befanns det inköpsvärde på delar av lokalt ursprung som uppgavs av företaget vara otillförlitligt, bland annat eftersom undersökningen visade på åtminstone vissa kopplingar mellan företaget och dess lokala leverantör av cykeldelar som gick längre än ett normalt förhållande mellan säljare och köpare och som företaget inte kunde förtydliga.

(40)

I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades företaget därför om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det gavs tillfälle att lämna synpunkter inom en viss tid. Företaget bestred konstaterandena och inkom med ytterligare bevisning och förklaringar. Inga av uppgifterna kunde godtas. För det första kunde uppgifterna inte längre kontrolleras eftersom de lämnats efter kontrollen på plats. I de flesta fallen kunde den nya bevisningen konstateras vara oförenlig med de förklaringar och uppgifter som inhämtades på plats. Vad de nya förklaringarna beträffar var de otillräckliga eftersom de inte löste de viktigaste obesvarade frågorna, särskilt avsaknaden av förtydliganden om närstående företag.

(41)

De uppgifter som företaget i fråga hade lämnat måste därför lämnas utan avseende.

(42)

Undersökningsresultaten för detta företag grundades därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter.

(43)

De två tunisiska företag som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för all import från Tunisien till unionen under referensperioden, enligt Comext. De ansågs samarbetsvilliga.

(44)

Som nämndes i skäl 21 samarbetade inga av de kinesiska tillverkarna/exportörerna. Resultaten avseende import av den berörda produkten till unionen, å ena sidan, och export av cyklar från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, å andra sidan, baserades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Vad gäller import till unionen användes importdata registrerade i Comext. Kinesisk nationell statistik användes för att fastställa exportvolymer från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien.

(45)

Importen av den berörda produkten från Kina till unionen minskade med 38,2 % efter 2005, dvs. efter höjningen av antidumpningstullen i juli 2005, och fortsatte att minska de följande åren. Totalt har importen från Kina minskat med över 80 % under undersökningsperioden.

(46)

Importen av den undersökta produkten från Indonesien till unionen har samtidigt ökat från 2005 och framåt, och var 2006 mer än dubbelt så stor som 2004. Importen fortsatte att öka med undantag för 2009, då den ändå var avsevärt högre än 2004. Sedan 2009 har importen återigen ökat kontinuerligt fram till referensperioden. Under referensperioden var importen från Indonesien 157 % högre än 2004.

(47)

Import av den undersökta produkten från Malaysia till unionen var obetydlig före höjningen av antidumpningstullen i juli 2005. Under 2005 ökade den kraftigt (mer än två hundra gånger) men minskade 2009 med 46 %, följt av en ökning på 38 % under 2010. Importen från Malaysia sjönk igen under 2011 och under referensperioden, men var under referensperioden ändå avsevärt mycket högre än 2004, före höjningen av antidumpningstullen – 185 158 cyklar jämfört med 10 749 cyklar 2004, en ökning med 1 623 %.

(48)

Importen av den undersökta produkten från Sri Lanka till unionen ökade avsevärt efter höjningen av antidumpningstullen 2005 och fortsatte att öka under följande år med nästan 500 % och nådde en topp 2010. Under 2011 och under referensperioden minskade importen av den undersökta produkten från Sri Lanka, men den var ändå betydligt högre än importen 2004 före höjningen av antidumpningstullen – den totala importen från Sri Lanka ökade med 282 % mellan 2004 och referensperioden.

(49)

Slutligen ökade importen från Tunisien till unionen med nästan 30 % under 2005, dvs. efter höjningen av antidumpningstullen, och med mer än 20 % under 2006. Importen mer än fördubblades 2006–2007 med en topp 2007. Importen under 2008 och 2010 sjönk, men den ökade igen 2011 och sjönk sedan något under referensperioden. Under undersökningsperioden ökade importen från Tunisien med 200,3 %.

(50)

I tabell 1 visas importen av cyklar från Kina, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen från den 1 januari 2004 till den 31 augusti 2012, dvs. under undersökningsperioden.

Tabell 1

(51)

Exporten av cyklar från Kina till Indonesien ökade först 2008 (med 56,2 %). Mellan 2008 och referensperioden fortsatte importen att öka med undantag för 2009. Under undersökningsperioden ökade exporten från Kina till Indonesien totalt med 83,8 %.

(52)

Exporten av cyklar från Kina till Malaysia ökade 2005, efter höjningen av antidumpningstullen, med nästan 30 % och fortsatte öka tills den nådde en topp 2011. Ökningen var på 110,8 % jämfört med 2004. Under referensperioden minskade exporten från Kina till Malaysia något men låg kvar på nivåer avsevärt högre än 2004. Totalt ökade den kinesiska exporten till Malaysia med 99,6 % under undersökningsperioden.

(53)

Exporten av cyklar från Kina till Sri Lanka ökade också efter höjningen av antidumpningstullen i juli 2005. Den sjönk något under 2007 men var mer än dubbelt så hög 2010 och 2011 som 2004. Totalt ökade den kinesiska exporten till Sri Lanka med 132,5 % under undersökningsperioden.

(54)

Exporten från Kina till Tunisien var obetydlig innan antidumpningstullen höjdes. Från 2005 och framåt ökade exporten till Tunisien avsevärt med en topp 2008 (från 2 534 cyklar 2004 till 389 445 cyklar 2008). Exporten från Kina till Tunisien minskade och låg kvar på lägre nivåer efter 2008, men den var ändå mycket högre än 2004. Totalt ökade den kinesiska exporten till Tunisien från 2 534 cyklar 2004 till 170 772 cyklar under referensperioden.

(55)

I tabell 2 visas exporten av cyklar från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien från den 1 januari 2004 till den 31 augusti 2012, dvs. under undersökningsperioden.

Tabell 2

(56)

Företagen i Indonesien och Tunisien ökade produktionen mellan 2009 och referensperioden med 54 % respektive 24 %. Företagen i Sri Lanka har däremot minskat produktionen något under samma period.

(57)

Vad gäller Malaysia började det enda malaysiska företaget som samarbetade att tillverka och exportera cyklar 2010. Eftersom inget annat företag samarbetade kunde inga uppgifter inhämtas om eventuella nivåer på den genuina produktionen av den undersökta produkten i detta land.

Tabell 3

Tillverkning av cyklar hos de samarbetsvilliga företagen i Indonesien, Sri Lanka och Tunisien

(58)

Den totala minskningen av exporten från Kina till unionen och den samtidiga ökningen av exporten från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen och av exporten från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien efter att antidumpningstullen höjdes i juli 2005 utgör en förändring i handelsmönstret mellan de berörda länderna å ena sidan och unionen å andra sidan, enligt vad som avses i artikel 13.1 grundförordningen.

(59)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av antidumpningstullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat sändning av den produkt som omfattas av de gällande åtgärderna via tredjeländer och sammansättning av delar genom sammansättningsverksamhet i gemenskapen eller i ett tredjeland. Den eventuella förekomsten av sammansättningsverksamhet fastställs i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(60)

De inledningsvis samarbetsvilliga fyra indonesiska företagens export uppgick till 91 % av den totala exporten från Indonesien till unionen under referensperioden.

(61)

För tre av de fyra inledningsvis samarbetsvilliga företagen kunde undersökningen inte visa på någon omlastningsverksamhet.

(62)

Vad gäller det fjärde företaget var tillämpning av artikel 18 i grundförordningen motiverad, enligt förklaringen i skälen 29–33. Undersökningen visade att företaget inte ägde tillräckligt med utrustning för att motivera exportvolymerna till unionen under referensperioden, och i avsaknad av annan motivering kan slutsatsen dras att företaget därför var inblandat i kringgående via omlastning.

(63)

För den återstående exporten till unionen förekom inget samarbete, enligt beskrivningen i skälen 29–33.

(64)

Sett till den förändring i handelsmönstret som fastställdes i skäl 58 mellan Indonesien och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen, resultaten för ett indonesiskt företag enligt skäl 61 och det faktum att inte alla indonesiska tillverkare/exportörer gav sig tillkänna och samarbetade kan det bekräftas att omlastning av produkter med kinesiskt ursprung via Indonesien förekommer.

(65)

Källorna till råvarorna (cykeldelar) och tillverkningskostnaden analyserades för alla de samarbetsvilliga företagen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Indonesien kringgår de gällande åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen. För tre av de inledningsvis samarbetsvilliga företagen utgjorde råvaror (cykeldelar) av kinesiskt ursprung inte 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Det var därför inte nödvändigt att undersöka om ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden. Sammansättningsverksamhet fastställdes därmed inte för dessa tre företag.

(66)

För det fjärde företaget tillämpades artikel 18.1 i grundförordningen, enligt beskrivningen i skälen 29–33. Eftersom företaget inte kunde lämna tillförlitliga uppgifter gick det inte att fastställa om det var inblandat i sammansättningsverksamhet.

(67)

Förekomsten av sammansättningsverksamhet i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen fastställdes därför inte.

(68)

Det enda samarbetsvilliga malaysiska företagets export utgjorde 20–30 % av den totala exporten från Malaysia till unionen under referensperioden. Företaget började tillverka och exportera den berörda produkten till unionen i slutet av 2011. Ingen omlastningsverksamhet upptäcktes hos detta företag. För den återstående exporten till unionen förekom inget samarbete, enligt beskrivningen i skäl 34.

(69)

Sett till den förändring i handelsmönstret som fastställdes i skäl 58 mellan Malaysia och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen och det faktum att inte alla malaysiska tillverkare/exportörer gav sig tillkänna och samarbetade kan slutsatsen dras att den återstående exportvolymen som inte kommer från detta företag kan hänföras till omlastningsverksamhet.

(70)

Förekomsten av omlastning av varor med kinesiskt ursprung via Malaysia bekräftas således.

(71)

I fallet Malaysia utvidgades undersökningen till att omfatta andra typer av kringgående som framkom under undersökningens gång, dvs. sammansättningsverksamhet, i enlighet med skäl 12 i förordningen om inledande.

(72)

Det enda samarbetsvilliga företaget bedömdes med avseende på kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Malaysia kringgår de gällande åtgärderna. Undersökningen gav följande resultat.

(73)

Företaget inledde sin verksamhet 2010, dvs. efter det att antidumpningsåtgärderna mot Kina intensifierades. Företaget befanns vara exportinriktat med unionsmarknaden som mål, eftersom bara försumbara mängder såldes på den inhemska marknaden eller till andra tredjeländer. De delar som användes i produktionen befanns dessutom vara inköpta främst från Kina. Alltså ansågs villkoren i artikel 13.2 a i grundförordningen vara uppfyllda.

(74)

Vidare köpte företaget helt nedmonterade cykelsatser från Kina, med undantag för tre typer av delar. I detta fall utgjorde råvarorna (cykeldelar) av kinesiskt ursprung mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten befanns dessutom inte överstiga 25 % av tillverkningskostnaden för detta företag. Alltså ansågs villkoren i artikel 13.2 b i grundförordningen vara uppfyllda.

(75)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen visade en jämförelse av normalvärdet, beräknat tidigare som nämns i skäl 98, och företagets exportpris till unionen under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull, att företaget i väsentlig omfattning dumpat den undersökta produkten på unionsmarknaden. Jämförelsen gjordes för varje typ av den undersökta produkten som exporterats till unionen under referensperioden. Dessutom konstaterades att företagets exportpriser låg betydligt under nivån för undanröjande av skada som fastställts för unionsindustrin i den ursprungliga undersökningen. Beräkningen gjordes för varje huvudkategori av produkter på grundval av tillgängliga uppgifter. Den gällande tullens skadeavhjälpande effekt befanns således undergrävd i prishänseende. Alltså ansågs villkoren i artikel 13.2 c i grundförordningen vara uppfyllda.

(76)

På grundval av detta befanns företaget delta i sammansättningsverksamhet. Förekomsten av sammansättningsverksamhet i Malaysia i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen kunde därmed bekräftas.

(77)

De inledningsvis samarbetsvilliga företagen i Sri Lanka hade en export som uppgick till 69 % av den totala exporten från Sri Lanka till unionen under referensperioden. För tre av de sex inledningsvis samarbetsvilliga företagen kunde undersökningen inte visa på någon omlastningsverksamhet. För den återstående exporten till unionen förekom inget samarbete, enligt förklaringen i skälen 35–42.

(78)

Sett till den förändring i handelsmönstret som fastställdes i skäl 58 mellan Sri Lanka och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen och det faktum att inte alla tillverkare/exportörer i Sri Lanka gav sig tillkänna och/eller samarbetade kan slutsatsen dras att exporten från dessa tillverkare/exportörer kan hänföras till omlastningsverksamhet.

(79)

Förekomsten av omlastning av varor med kinesiskt ursprung via Sri Lanka bekräftas således.

(80)

Källorna till råvarorna (cykeldelar) och tillverkningskostnaden analyserades för alla de samarbetsvilliga företagen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Sri Lanka kringgår de gällande åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen.

(81)

För tre av de sex inledningsvis samarbetsvilliga företagen utgjorde råvaror (cykeldelar) av kinesiskt ursprung inte 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Det var därför inte nödvändigt att undersöka om ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden. Sammansättningsverksamhet förekom alltså inte hos dessa tre företag.

(82)

För två andra företag tillämpades artikel 18.1 i grundförordningen, enligt beskrivningen i skälen 37–42, medan ett annat företag upphörde att samarbeta under kontrollen på plats vilket nämns i skäl 36. Förekomsten av sammansättningsverksamhet i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen kunde därmed inte fastställas.

(83)

Exporten från de samarbetsvilliga tunisiska företagen omfattade den totala importen från Tunisien till unionen under referensperioden.

(84)

Kontrollen av de två samarbetsvilliga företagen visade inte på någon omlastning av produkter med kinesiskt ursprung via Tunisien.

(85)

Källorna till råvarorna (cykeldelar) och tillverkningskostnaden analyserades för alla de samarbetsvilliga företagen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Tunisien kringgår de gällande åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen. För ett samarbetsvilligt företag utgjorde råvarorna (cykeldelar) av kinesiskt ursprung mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Undersökningen visade emellertid att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden. På grundval av detta befanns företaget inte delta i sammansättningsverksamhet.

(86)

Det andra tunisiska företaget bedömdes med avseende på kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen. Undersökningen utföll enligt följande.

(87)

Företaget inledde sin verksamhet 2006, med andra ord efter det att antidumpningsåtgärderna mot Kina höjdes. Företaget konstaterades vara exportinriktat med unionsmarknaden som mål, och endast försumbara mängder såldes på den inhemska marknaden eller till andra tredjeländer. Vidare konstaterades att de delar som användes i tillverkningen främst köptes från Kina. Alltså var villkoren i artikel 13.2 a i grundförordningen uppfyllda.

(88)

Företaget visade sig också ha en kinesisk cykeltillverkare som majoritetsägare.

(89)

Företaget köpte också alla delar från Kina, och därför utgjorde råvarorna (cykeldelar) av kinesiskt ursprung mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Undersökningen visade också att den enda leverantören av tjänster och av de kinesiska delarna var närstående den kinesiska majoritetsägaren av företaget i fråga. Ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg inte heller 25 % av tillverkningskostnaden för företaget. På grundval av detta ansågs villkoren i artikel 13.2 b i grundförordningen vara uppfyllda.

(90)

Kontrollen avslöjade dessutom ett stort antal fel i förteckningen över export till unionen under referensperioden, varför ett nytt underlag sammanställdes på grundval av ett urval av försäljningsfakturor som täckte omkring 25 % av den totala exporten till unionens marknad. Då närmare uppgifter om företagets export till unionen saknades jämfördes därför, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, normalvärdet på grundval av det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts tidigare (se skäl 98) med företagets vägda genomsnittliga pris för export till unionen. Dumpningsmarginalen uttryckt som andel av cif-priset fritt unionens gräns befanns vara väsentlig. Dessutom konstaterades att företagets exportpriser i medeltal låg betydligt under den nivå för undanröjande av skada som fastställts för unionsindustrin i den ursprungliga undersökningen. Beräkningen gjordes med hjälp av vägda genomsnitt. Den gällande tullens skadeavhjälpande effekt befanns vara undergrävd i prishänseende. Alltså konstaterades villkoren i artikel 13.2 c i grundförordningen vara uppfyllda. Av denna anledning konstaterades företaget bedriva sammansättningsverksamhet.

(91)

Förekomsten av sammansättningsverksamhet i Tunisien i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen kan därmed bekräftas.

(92)

Undersökningen kunde inte visa någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen och sammansättningsverksamheten än att man ville undvika de gällande åtgärderna för den berörda produkten. Inga andra faktorer utom tullen konstaterades föreligga som kunde anses uppväga kostnaderna för omlastning och sammansättningsverksamhet, särskilt kostnader för transport och omlastning av cyklar med ursprung i Kina via Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien.

(93)

För att bedöma om de importerade produkterna i fråga om kvantiteter och priser hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten från Kina användes uppgifter från Comext som bästa tillgängliga uppgifter om exportkvantiteter och exportpriser för de inledningsvis samarbetsvilliga tillverkare/exportörer för vilka artikel 18 i grundförordningen tillämpades och de icke samarbetsvilliga företagen. För de samarbetsvilliga företag som befanns vara inblandade i kringgående användes deras rapporterade exportkvantiteter och exportpriser. De exportpriser som sålunda fastställdes jämfördes med den senast fastställda nivån för undanröjande av skada för unionstillverkare, dvs. den nivå som fastställdes i interimsöversynen från 2005 (se skäl 3).

(94)

Jämförelsen mellan nivån för undanröjande av skada, som fastställdes i interimsöversynen 2005, och det viktade genomsnittliga exportpriset under den föreliggande undersökningens referensperiod, visade ett betydande målprisunderskridande för alla fyra av de berörda länderna.

(95)

Den ökade importen från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen ansågs betydande i fråga om kvantiteter, vilket nämns i avsnitt 2.4.1 (se skäl 45–50).

(96)

Slutsatsen var således att de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(97)

Slutligen undersöktes det i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen om det fanns belägg för dumpning i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den berörda produkten.

(98)

I interimsöversynen från 2005, som nämns i skäl 3, fastställdes normalvärdet på grundval av priser i Mexiko, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt marknadsekonomiskt land jämförbart med Kina (nedan kallat det tidigare fastställda normalvärdet).

(99)

En betydande del av exporten från Indonesien befanns vara genuin indonesisk produktion exporterad av de tre indonesiska företag som befanns inte vara inblandade i kringgående enligt skälen 61 och 65. För att fastställa exportpriser från Indonesien som är påverkade av kringgående beaktades därför enbart exporten från de icke samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna. Här användes de bästa tillgängliga uppgifterna, och exportpriserna fastställdes på grundval av det genomsnittliga exportpriset på cyklar från Indonesien till unionen under referensperioden enligt rapportering i Comext.

(100)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader enligt information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(101)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Indonesien under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull.

(102)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(103)

På grund av den låga samarbetsviljan från tillverkarna av den undersökta produkten i Malaysia baserades exportpriset från Malaysia på tillgängliga uppgifter, dvs. det genomsnittliga exportpriset på cyklar under referensperioden enligt Comext.

(104)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader. Eftersom samarbetsviljan var låg baserades de relevanta justeringarna på den information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(105)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Malaysia under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull.

(106)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(107)

Eftersom samarbetsviljan från Sri Lanka var låg fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter, dvs. utifrån det genomsnittliga exportpriset på cyklar under referensperioden enligt Comext. Detta kontrollerades mot tillgängliga exportdata från de företag som inte var inblandade i kringgående.

(108)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Därför, och eftersom inga andra uppgifter var tillgängliga, gjordes justeringar för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader enligt information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(109)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Sri Lanka under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull.

(110)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(111)

Exportpriset fastställdes på grundval av det genomsnittliga exportpriset på cyklar under referensperioden enligt Comext. Detta kontrollerades mot tillgängliga exportdata från det företag som inte var inblandat i kringgående.

(112)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader enligt information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(113)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Tunisien under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull.

(114)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(115)

Med tanke på ovanstående kan slutsatsen dras att den slutgiltiga antidumpningstull som infördes på import av cyklar med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning via Indonesien, Malaysia och Sri Lanka samt sammansättningsverksamhet i Malaysia och Tunisien i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen.

(116)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte.

(117)

De åtgärder som bör utvidgas är de som nu anges i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 990/2011, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 48,5 % på nettopriset fritt unionens gräns före tull.

(118)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder ska tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien.

(119)

De fyra företag i Indonesien som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in ansökningar om befrielse.

(120)

Som beskrivs i skälen 29–33 var tillämpningen av artikel 18 befogad för ett företag. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(121)

De andra tre samarbetsvilliga företagen som begärde befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen befanns inte delta i kringgående enligt denna undersökning, vilket diskuteras i skäl 65. Dessa tillverkare kunde också visa att de inte är närstående någon av de tillverkare/exportörer som deltar i kringgåendet eller någon av de kinesiska tillverkarna/exportörerna av cyklar. Befrielse från de utvidgade åtgärderna kan därför beviljas dessa tre företag.

(122)

Det enda företag i Malaysia som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in en ansökan om befrielse.

(123)

Som nämns i skälen 72–76 befanns företaget delta i kringgående. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(124)

De sex företag i Sri Lanka som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in ansökningar om befrielse.

(125)

Som nämndes i skäl 36 drog ett av företagen tillbaka sin ansökan om befrielse under undersökningen. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(126)

För två andra företag var tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen befogad, enligt beskrivning i skälen 36–42. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas dessa företag.

(127)

De andra tre samarbetsvilliga företagen i Sri Lanka som begärde befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen befanns inte delta i kringgående enligt denna undersökning, vilket diskuteras i skälen 80 och 81. Dessa tillverkare kunde också visa att de inte är närstående till något av de företag som deltar i kringgåendet eller till någon av de kinesiska tillverkarna/exportörerna av cyklar. Befrielse från de utvidgade åtgärderna kan därför beviljas dessa företag.

(128)

De två företag i Tunisien som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in ansökningar om befrielse.

(129)

Ett företag befanns inte delta i kringgående enligt denna undersökning. Denna tillverkare kunde också visa att den inte är närstående till något av de företag som deltar i kringgåendet eller till någon av de kinesiska tillverkarna/exportörerna av cyklar. Befrielse från de utvidgade åtgärderna kan därför beviljas detta företag.

(130)

Som sägs i skäl 89 befanns det andra företaget delta i kringgående. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(131)

Särskilda åtgärder behövs i detta fall för att se till att undantagen tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder omfattar krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör bli föremål för den utvidgade antidumpningstullen.

(132)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.3 i grundförordningen kommer andra tillverkare/exportörer i Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien som inte gav sig till känna i detta förfarande och inte exporterade den undersökta produkten till unionen under referensperioden, och som har för avsikt att ansöka om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen i enlighet med artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen, att behöva besvara ett frågeformulär för att kommissionen ska kunna överväga om befrielse kan beviljas. En sådan befrielse kan beviljas efter en bedömning av marknadssituationen för den undersökta produkten, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, inköp och försäljning, sannolikheten för att företaget kommer att fortsätta att tillämpa metoder för vilka det inte finns någon tillräcklig grund eller ekonomisk motivering och bevisningen för dumpning. Kommissionen gör vanligen även ett kontrollbesök på plats. Ansökan om befrielse från tullen bör omgående sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt uppgifter om eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning och försäljning.

(133)

I de fall befrielse kan beviljas bör gällande utvidgade åtgärder ändras i enlighet därmed. Varje beviljad befrielse från tull kommer att följas upp, i syfte att se till att villkoren iakttas.

(134)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser, och de ombads lämna synpunkter.

(135)

Ett indonesiskt företag upprepade sina påståenden som nämns i skäl 31 utan att lägga fram någon ny underbyggd bevisning. Som nämns i skäl 29 var företagets uppgifter omöjliga att kontrollera, då företaget inte bevarade några underlag som kunde styrka uppgifterna i ansökan om befrielse. Dessutom befanns de uppgivna uppgifter som kontrollerades och beräknades på nytt med ledning av tillgänglig bokföring i företagets lokaler, dvs. inköp och produktionsvolym, vara felaktiga. Dessa påståenden avvisas därför.

(136)

Ett malaysiskt företag anförde att enbart det faktum att andelen delar av kinesiskt ursprung låg strax över gränsen på 60 % av cyklarnas tillverkningskostnader inte borde föranleda kommissionen att avslå ansökan. Företaget uppvisade dessutom några fakturor för inköp av delar som påstods ha felaktigt rapporterats ha ursprung i Kina fastän de egentligen kom från Indonesien.

(137)

Det bör här påpekas att gränsvärdena i artikel 13.2 b i grundförordningen är mycket tydliga, och att det därför är ovidkommande med hur mycket de kinesiska delarnas andel av tillverkningskostnaden överskrider gränsen på 60 %, eftersom det väsentliga är att delar av kinesiskt ursprung bör utgöra mindre än 60 % av cyklarnas tillverkningskostnader. Inte heller kunde fakturorna spåras tillbaka till den förteckning över inköp som företaget lämnat och dessutom var fakturornas värde inte så stort att de ändrade kommissionens ursprungliga bedömning. Påståendena avvisas därför.

(138)

Detta företag anförde vidare att det inte finns tillräcklig rättslig grund för att avslå dess ansökan om befrielse, eftersom slutsatserna nåtts efter beräkningar där företagets individuella situation inte beaktats på vederbörligt sätt. Som svar på detta påstående fick företaget kompletterande förklaringar som byggde på bedömningen i skälen 72–75.

(139)

Dessutom hävdade företaget att dess ökade export av den undersökta produkten sammanfaller med uppmjukningen av det allmänna preferenssystemet för Malaysia, varför företagets ökade export till unionen under 2010 inte var ekonomiskt motiverad av de ökade antidumpningstullarna mot Kina. Som svar på argumentet kan anföras, att även om uppmjukningen av reglerna för det allmänna preferenssystemet kan ha bidragit till företagets incitament att exportera till unionen, motsäger det inte konstaterandet att företaget inledde sin verksamhet först efter det att antiumpningstullarna mot Kina höjdes och att det köpte in merparten av sina delar från Kina (se skäl 73). Argumentet avvisades därför.

(140)

Samma företag hävdade också att de uppgivna uppgifterna om värdet på inköpta och förbrukade cykeldelar inte hade kontrollerats korrekt, eftersom ingen åtskillnad hade gjorts mellan inköpta och förbrukade delar. Här kan påpekas att värdena på inköpta och förbrukade delar enligt företagets uppgifter var identiska. Dessutom motsvarade det uppgivna värdet på inköpta delar 2011 värdet av förbrukade delar i företagets årsredovisning för 2011. Uppgifterna om inköpta och förbrukade delar under referensperioden och 2010 godtogs enligt företagets deklarationer. Argumentet avvisades därför.

(141)

Företaget lämnade ytterligare kostnadsredovisningar efter produktmodell, vilket påstods visa dess efterlevnad av kravet att kinesiska delar inte får överskrida 60 % av det totala värdet på delar i den monterade produkten. Dessa uppgifter motsade uppgifterna i de kostnadsredovisningar efter modell som inhämtats och kontrollerats för valda modeller på plats, där det bekräftades att företaget inte följt gränsvärdet på 60 %. Företagets nya uppgifter styrktes inte, och motsade väsentligen kontrollerade uppgifter. Materialet lämnades därför utan beaktande.

(142)

Företaget anförde vidare att det handlat i god tro i det att det uppgav sig ha följt kommissionens förordning (EU) nr 1063/2010 (16) om ursprungsregler. Det bör härvidlag noteras att syftet med en kringgåendeundersökning inte är att kontrollera om tillämpliga ursprungsregler har följts. En sådan kontroll har inte gjorts i denna kringgåendeundersökning, varför en påstådd efterlevnad av ursprungsreglerna i detta ärende inte kan bekräftas. Således kan påstådd efterlevnad av ursprungsreglerna i detta fall inte på något sätt utesluta möjligheten att åtgärder har kringgåtts i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen (17). Argumentet avvisas därför.

(143)

Slutligen gjorde företaget gällande att dumpningsmarginalen borde ha beräknats utifrån företagsspecifika uppgifter. Denna begäran godtogs (se skäl 75) och företaget informerades om detta.

(144)

Ett företag från Sri Lanka ifrågasatte att de handlingar som begärdes under kontrollbesöket var relevanta, och anförde därvidlag att dess ansökan om befrielse inte borde avslås. Det bör dock påpekas att de handlingar som visar ursprunget för de delar som använts vid montering av cyklar för export till unionen har stor betydelse för bedömningen av om villkoren i artikel 13.2 b är uppfyllda. Som sägs i skäl 37 var dessutom företagets uppgifter omöjliga att kontrollera. Vidare medgav företaget på plats att de delar som köpts in från Kina i själva verket inte bokfördes och att det därför inte gick att fastställa om villkoren i artikel 13.2 i grundförordningen var uppfyllda. Påståendena avvisas därför.

(145)

Ett annat företag från Sri Lanka gjorde gällande att om man hade vetat att lankesisk export till unionen kunde bli föremål för en antidumpningstull från och med undersökningens inledning, hade man inte dragit tillbaka sin ansökan om befrielse. Det bör dock påpekas att när företaget drog tillbaka sin ansökan om befrielse ansågs det medvetet om möjligheten att antidumpningstull kunde börja tillämpas från och med dagen för registrering av import från Sri Lanka till unionen, med andra ord den dag då kringgåendeundersökningen inleddes. Företaget har informerats om detta vid tre tillfällen, genom skäl 20 i förordningen om inledande, under ett förhör i början av undersökningen och vid besöket på plats. Påståendet avvisades därför.

(146)

Ett annat lankesiskt företag lämnade ny information som det borde ha lämnat före kontrollbesöket, men på grund av undersökningens långt framskridna läge kunde informationen inte längre kontrolleras. Vidare hävdade företaget att det hade lämnat all information som begärts.

(147)

Som nämns i skälen 39 och 40 hade företaget inte lämnat all begärd information inför kontrollen på plats. Särskilt befanns företagets uppgifter om inköpsvärdet på delar av lokalt ursprung vara otillförlitliga. Därför kunde det inte bedömas om villkoren i artikel 13.2 i grundförordningen var uppfyllda.

(148)

Vidare nämnde företaget olämpligheter i fråga om språksvårigheter och kontrollbesökets längd. Det bör i detta sammanhang noteras att företaget var nygrundat, varför bara en dags kontroller planerades. Kontrollerna genomfördes under en hel arbetsdag. Efter utförda kontroller bad företaget inte att få lämna någon kompletterande information som det inte kunnat lämna under kontrollbesöket.

(149)

Dessutom underrättades företaget före besöket att kontrollerna skulle genomföras på engelska, och företaget reste inga invändningar. Kommissionen åtföljdes dessutom av en tolk till eventuell språkförbistrings överbryggande. Det bör slutligen påpekas att merparten av de handlingar som företaget lämnade under kontrollbesöket faktiskt var på engelska, bland annat redovisningshandlingar.

(150)

Av ovan anförda anledningar tillbakavisas företagets samtliga påståenden.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 08/20

1049 Bryssel

BELGIEN

Fax +32 22956505