15.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/1


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 214/2013

av den 11 mars 2013

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9 och 14.1,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1)

Genom förordning (EU) nr 845/2012 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en preliminär antidumpningstull (nedan kallad provisoriska åtgärder) på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 7 november 2011 av Eurofer (nedan kallad klaganden) som företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 70 %, av unionens samlade produktion av stålprodukter belagda med organiskt material. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av stålprodukter belagda med organiskt material och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs också tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

2.   EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(3)

Efter det att de viktigaste omständigheterna och övervägandena som låg till grund för beslutet att införa preliminära antidumpningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som begärde att bli hörda gavs tillfälle till det.

(4)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. Ytterligare kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

Macrometal, Hamburg

(5)

Därefter underrättades alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina och att slutgiltigt ta ut av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga meddelandet av uppgifter.

(6)

De berörda parternas synpunkter har beaktats, och i motiverade fall har hänsyn tagits till dem.

2.1   Undersökningsperiod

(7)

Såsom anges i skäl 12 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden från och med den 1 oktober 2010 till och med den 30 september 2011 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med januari 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

3.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

3.1   Begäran om undantag för produkter

(8)

Enligt skälen 19 och 20 i förordningen om preliminär tull har kommissionen mottagit flera begäranden om undantag för produkter, och ingen slutsats hade dragits vid offentliggörandet av förordningen om preliminär tull.

(9)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten mottogs ytterligare begäranden, enligt följande analys:

3.1.1   Stålprodukter belagda med organiskt material, med metallisk krom- eller tennbeläggning

(10)

En användare av stålprodukter belagda med organiskt material lämnade in en begäran om att stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning, skulle undantas från produktdefinitionen. I undersökningen fastställdes det att en metallisk krom- eller tennbeläggning gör att produkttypen fysiskt och kemiskt skiljer sig från de undersökta stålprodukterna belagda med organiskt material. Stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning, används nästan uteslutande för livsmedelspaketering och kablar. Unionsindustrin förklarade också att den inte hade avsett att denna produkt skulle ingå i produktdefinitionen. Därför har stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning, undantagits från undersökningens produktdefinition.

(11)

China Iron and Steel Association (nedan kallad Cisa), två importörer och en användare föreslog att ytterligare fyra produkttyper skulle undantas. Dessa begäranden om undantag analyserades och avslogs enligt nedan.

3.1.2   Varmvalsade plattor med organisk eller oorganisk skyddande grundfärg

(12)

Denna begäran avslogs eftersom dessa produkter inte klassificeras enligt de undersökta KN-numren. Målningen eller beläggningen ska endast skydda mot rost och dessa produkter klassificeras därför enligt KN-nummer 7208 snarare än 7210. Varmvalsade plattor med organisk eller oorganisk skyddande grundfärg ingår inte i produktdefinitionen och kan därför inte heller undantas från den.

3.1.3   Stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag är mellan 0,6 och 2,0 mm tjockt

(13)

Cisa och två importörer begärde ett undantag för stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag är mellan 0,6 och 2,0 mm tjockt, som utgör 5–10 % av importen från Kina, och hävdade att direkt konkurrens mellan kinesisk export och unionsindustrins tillverkning endast förekommer för stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag är mellan 0,25 och 0,6 mm tjockt.

(14)

Denna begäran avslogs eftersom både kinesiska exportörer och unionsindustrin tillverkar och säljer stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag är mellan 0,6 och 2,0 mm tjockt, och det därför är tydligt att dessa produkter konkurrerar med varandra. Ingen bevisning tillhandahölls som kunde styrka att stålprodukter belagda med organiskt material vars underlag är mer än 0,6 mm tjockt inte konkurrerar med produkter vars underlag är mindre än 0,6 mm tjockt och att detta därför skulle utgöra en annan produkttyp. Stålprodukter belagda med organiskt material vars underlag är mindre respektive mer än 0,6 mm tjockt har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma slutanvändning, och är därför samma produkt.

3.1.4   Stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag är belagt med aluminium-zinklegering

(15)

De två importörerna hävdade att endast fyra unionstillverkare har licens för att tillverka denna produkttyp, och att endast ett företag faktiskt tillverkade den. De hävdade också att denna produkts egenskaper inte är desamma som för stålprodukter belagda med organiskt material med zinkbeläggning.

(16)

Denna begäran avslogs eftersom de två produkttyperna är ömsesidigt utbytbara med delvis samma användningsområden och minst två samarbetsvilliga unionstillverkare tillverkade denna produkttyp under undersökningsperioden. Det bör påpekas att endast en samarbetsvillig kinesisk exporterande tillverkare exporterade denna produkttyp till unionen under undersökningsperioden.

3.1.5   Stålprodukter belagda med organiskt material, vars underlag är belagt med zinklegering

(17)

Denna begäran avslogs eftersom denna produkt, trots att en användare påstod motsatsen, tillverkas och säljs i betydande mängd av flera unionstillverkare och har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och slutanvändning som andra typer av stålprodukter belagda med organiskt material.

3.2   Begäran om inkludering av produkter

(18)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten begärde en organisation att stålprodukter belagda med organiskt material, med en metallisk krom- eller tennbeläggning, klassade under Taric-numren 7210122010 och 7210500010, skulle ingå i produktdefinitionen. Denna begäran avslogs eftersom dessa nummer inte ingick i det ursprungliga klagomålet och de produkter som omfattas av dessa nummer har andra fysiska och tekniska egenskaper än de produkter som omfattas av klagomålet.

3.3   Berörd produkt

(19)

Eftersom undantaget godtogs för stålprodukter belagda med organiskt material, med en metallisk krom- eller tennbeläggning, ändras därmed de preliminära undersökningsresultaten om den berörda produkten i skälen 13 och 14 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Den berörda produkten är därför vissa stålprodukter belagda med organiskt material, dvs. valsade produkter av legerat och olegerat stål (med undantag för rostfritt stål) som är målade, lackerade eller plastöverdragna på åtminstone ena sidan, undantaget s.k. sandwichpaneler av en typ som används för byggändamål och bestående av två yttre metallplåtar med stabiliserande kärna av isolermaterial mellan sig, undantaget produkter med en slutbeläggning av zinkstoft (en zinkrik målarfärg innehållande minst 70 viktprocent zink), och undantaget produkter vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7210 70 80, ex 7212 40 80, ex 7225 99 00, ex 7226 99 70 med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten).

3.4   Likadan produkt

(21)

Eftersom inga synpunkter har kommit in på slutsatserna i skäl 15–18 i förordningen om preliminär tull, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten om likadan produkt.

4.   DUMPNING

(22)

Flera kinesiska exporterande tillverkare lämnade synpunkter på dumpning, efter införandet av provisoriska åtgärder och meddelandet om kommissionens preliminära slutsatser till de kinesiska exporterande tillverkarna.

4.1   Marknadsekonomisk status

(23)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande marknadsekonomisk status, bekräftas slutsatserna i skälen 21–38 i förordningen om preliminär tull. Ingendera av de två företagsgrupperna med samarbetsvilliga exportörer i Kina som hade begärt marknadsekonomisk status kunde visa att de uppfyllde villkoren för beviljande av marknadsekonomisk status.

4.2   Individuell behandling

(24)

Två exporterande tillverkare i Kina uppfyllde villkoren för att beviljas individuell behandling (skäl 40 i förordningen om preliminär tull). En annan part upprepade sin ansökan om individuell behandling och individuell undersökning. Denna part drog tillbaka sin ansökan om marknadsekonomisk status, men vidhöll sin begäran om såväl individuell behandling som individuell undersökning. Denna ansökan ansågs vara en ansökan om individuell undersökning och tas därför upp bland de ansökningar som anges i skäl 41 i förordningen om preliminär tull. I enlighet med artikel 9.5 och 9.6 i grundförordningen ska individuella tullsatser tillämpas på import från exportörer eller tillverkare som enligt artikel 17.3 i grundförordningen beviljas individuell undersökning. Ansökan om en individuell tullsats avvisades för denna part (se vidare skälen 26–31 nedan).

(25)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande individuell behandling, bekräftas skälen 39–40 i förordningen om preliminär tull.

4.3   Individuell undersökning

(26)

Ansökningar om individuell undersökning lämnades in av åtta exporterande tillverkare enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Såsom anges i skälen 41 och 42 i förordningen om preliminär tull, som härmed bekräftas, granskades en exporterande tillverkare som begärt marknadsekonomisk status, Union Steel China, inom ramen för undersökningen av dess ansökan om marknadsekonomisk status.

(27)

För alla andra ansökningar om individuell undersökning drogs slutsatsen att individuella undersökningar skulle bli orimligt betungande och skulle förhindra att undersökningen avslutades i rätt tid. Följaktligen avvisades dessa ansökningar.

(28)

En part hävdade att dess ansökan inte kan anses vara administrativt betungande eftersom kommissionen efter den preliminära undersökningen fortfarande har sex månader på sig innan det slutgiltiga fastställandet. I nyligen genomförda förfaranden har kommissionen dessutom beviljat individuell undersökning efter den preliminära undersökningen.

(29)

En annan part, som redan omnämnts i skäl 24 ovan, hävdade att den borde beviljas individuell undersökning eftersom den hade lämnat de nödvändiga uppgifterna inom tidsfristerna, och eftersom en annan exporterande producent, Union Steel China, redan beviljats individuell undersökning.

(30)

Beslut om att bevilja individuella undersökningar eller inte fattas från fall till fall, med hänsyn till det antal ansökningar som inkommit och den tid som finns för att bedöma ansökningarna. I detta fall, med tanke på antalet inlämnade ansökningar, den begränsade tiden efter undersökningen av de utvalda exporterande tillverkarna och ansökan om marknadsekonomisk status för den exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet samt de tidsfrister som måste respekteras, beslutade man att dessa ansökningar inte kan beviljas (se skäl 27 ovan).

(31)

Såsom anges i skäl 41 i förordningen om preliminär tull var omständigheterna för Union Steel China annorlunda, eftersom det företaget redan hade granskats inom ramen för undersökningen av dess ansökan om marknadsekonomisk status.

4.4   Normalvärde

4.4.1   Jämförbart land

(32)

Inga synpunkter inkom på valet av Kanada som jämförbart land. Därför bekräftas slutsatserna i skälen 43–49 i förordningen om preliminär tull.

4.4.2   Fastställandet av normalvärde

(33)

Normalvärdet beräknades på grundval av de uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet (dvs. Kanada). Normalvärdet fastställdes på grundval av en kanadensisk tillverkares priser vid inhemsk försäljning av och det konstruerade normalvärdet för den likadana produkten (se skälen 50–55 i förordningen om preliminär tull).

(34)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade två kinesiska exporterande tillverkare att kommissionen inte lämnat nödvändiga uppgifter om normalvärdet i det jämförbara landet, särskilt vad gäller olika produkttyper, huruvida produkterna är jämförbara och representativa, samt justeringar.

(35)

Dessa påståenden godtogs delvis. Kommissionen gav de kinesiska exporterande tillverkarna all information av relevans om de uppgifter som använts för att beräkna normalvärdet som kunde lämnas ut utan att bryta mot bestämmelserna i artikel 19 i grundförordningen, dvs. att alla konfidentiella uppgifter som den kanadensiska tillverkaren tillhandahållit behandlas förtroligt och inte lämnas ut till andra parter. Den exporterande tillverkaren kunde på så sätt förstå vilka metoder som använts, i enlighet med artikel 2 i grundförordningen. Det konstaterades dock att mer detaljerade uppgifter hade kunnat lämnas per produkttyp genom användningen av intervall för att säkerställa en förtrolig behandling av de konfidentiella uppgifterna. Sådana uppgifter lämnades i det slutliga meddelandet av uppgifter. Dessutom lämnades mer detaljerade uppgifter om varför vissa produkttyper konstaterades vara icke-representativa, och storleken på de justeringar som gjorts av normalvärdet.

(36)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter medgav en part att mer detaljerade uppgifter faktiskt hade lämnats, men hävdade att vissa uppgifter fortfarande saknades, särskilt om nivån för den tillverkningskostnad som använts för att konstruera normalvärdet för de produkttyper som inte såldes på hemmamarknaden.

(37)

För dessa produkttyper som inte såldes på hemmamarknaden låg tillverkningskostnaderna för de mest lika produkttyperna till grund och justerades där så var lämpligt. Även om de inte var identiska med de produkttyper som exporterades av de kinesiska exporterande tillverkarna var de ändå mycket lika, eftersom den enda skillnaden var den organiska beläggningens tjocklek. Följaktligen ansågs olikheterna när det gäller tillverkningskostnader vara små.

(38)

Såsom den parten medgav i sin inlaga lämnade kommissionen mer detaljerade uppgifter i form av intervall i det slutliga meddelandet av uppgifter, bland annat uppgifter om tillverkningskostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt vinst i det jämförbara landet som låg till grund för det konstruerade normalvärdet, uppgifter om den övergripande nivån på justeringarna av normalvärdet, uppgifter om det slutgiltiga normalvärdet per produkttypsgrupp och uppgifter om representativitet, typ och verkningar som avsåg de justeringar som gjorts av normalvärdet.

(39)

Det slutliga meddelandet av uppgifter, som gjorts i enlighet med artikel 20 i grundförordningen, gav alltså berörda parter möjlighet att förstå vilka metoder som använts, i enlighet med artikel 2 i grundförordningen, och alla parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på det slutliga meddelandet av uppgifter. Följaktligen dras slutsatsen att meddelandet av uppgifter var fullständigt och att de berörda parternas rätt till försvar hade iakttagits till fullo.

(40)

En part hävdade att man inte förklarat vad som låg till grund för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst i de fall när normalvärdet konstruerats. I skäl 55 i förordningen om preliminär tull anges det dock att man använt den kanadensiska tillverkarens försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinstmarginal för de produkttyper som konstaterades vara lönsamma när det var nödvändigt att konstruera ett normalvärde. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst baseras i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen på kontrollerade kostnader och kontrollerad inhemsk försäljning vid normal handel för tillverkaren i det jämförbara landet.

(41)

Mot bakgrund av detta bekräftas skälen 50–55 i förordningen om preliminär tull.

4.5   Exportpris

(42)

Eftersom inga synpunkter inkommit, bekräftas skäl 56 i förordningen om preliminär tull.

4.6   Jämförelse

(43)

Två parter hävdade att kommissionen inte lämnat tillräckliga uppgifter om produkttypernas jämförbarhet och representativitet.

(44)

Såsom anges i skäl 34 gav kommissionen de kinesiska exporterande tillverkarna alla relevanta uppgifter som kunde lämnas ut med beaktande av bestämmelserna om sekretess i grundförordningen. Mer detaljerade uppgifter per produkttyp lämnades till följd av detta efter det preliminära meddelandet av uppgifter, bland annat om varför vissa produkttyper konstaterades vara icke-representativa och varför normalvärdet följaktligen måste konstrueras.

(45)

Efter kontrollbesöket hos den kanadensiska tillverkaren i det jämförbara landet justerades normalvärdena ned för olikheter i vissa produkttypers fysiska egenskaper, i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen, framför allt till följd av att den organiska beläggning som den kanadensiska tillverkaren använde för vissa produkttyper konstaterades vara av ett annat slag än den som användes av de kinesiska exporterande tillverkarna. Dessa justeringar har medfört ett lägre normalvärde för de berörda produkttyperna.

(46)

En part begärde att få veta beloppen för alla justeringar som gjorts av normalvärdet. För att säkerställa en förtrolig behandling av de uppgifter som den kanadensiska tillverkaren lämnat kunde inte dessa uppgifter lämnas ut. Men den sammanlagda procentsatsen för justeringarna uppgavs i det slutliga meddelandet av uppgifter, och visade att verkan av justeringarna var liten.

(47)

Såsom anges i skäl 37 var ändå de produkttyper som såldes, i de fall det fanns någon skillnad, mycket lika de typer som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna. För dessa produkttyper ansågs stålkvaliteten, det använda underlagets vidd och tjocklek samt typ och massa när det gäller den använda metallbeläggningen vara likartade.

(48)

I tillämpliga fall har en justering för olika fysiska egenskaper gjorts, enligt skäl 45 ovan, på grund av att olika slags organisk beläggning användes för vissa av produkttyperna. För att göra en bedömning av olikhetens marknadsvärde har hänsyn tagits till den genomsnittliga kostnadsskillnaden i förhållande till den mest lika produkttypen och de internationella marknadspriserna.

(49)

Samma part frågade om transportkostnader och försäkringskostnader ingick i försäljnings- och administrationskostnaderna. Det bör nämnas att dessa kostnader inte ingick eftersom jämförelsen gjordes på grundval av priset fritt fabrik.

(50)

En part hävdade att deras krav på justering som avsåg värdet av tre fakturor borde ha tagits i beaktande, liksom en specifik försäljningstransaktion som inte hade beaktats. Detta krav har att göra med ersättning som utbetalats till en kund och som hänför sig till en försäljning som ägde rum innan undersökningsperioden, men som hade behandlats som en rabatt på värdet av dessa tre fakturor, som hade ställts ut under undersökningsperioden, vilket ledde till att värdet av dess tre fakturor på konstgjord väg blev lägre. Företagets krav godtogs. Den begärda justeringen gjordes och försäljningstransaktionen som felaktigt utelämnats togs med i beräkningen av exportpriset.

(51)

Eftersom inga andra synpunkter har inkommit, bekräftas skäl 57 i förordningen om preliminär tull.

4.7   Dumpningsmarginal

(52)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas de metoder som anges i skälen 58 och 59 i förordningen om preliminär tull.

(53)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter underrättades kommissionen om att vissa handelsföretag, som inte tillverkade den berörda produkten, hade namngetts i förordningens artikeldel. Dessa handelsföretag har nu tagits bort från artikeldelen, och nu namnges endast exporterande tillverkare.

(54)

Med beaktande av justeringen av normalvärdet och de mycket små justeringarna av exportpriset som framgår av skälen 45 och 50 ovan, och eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit, har följande slutgiltiga dumpningsmarginaler fastställts, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns före tull:

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Zhangjiagang Panhua Steel Strip Co., Ltd, Chongqing Wanda Steel Strip Co., Ltd, och Zhangjiagang Free Trade Zone Jiaxinda International Trade Co., Ltd

60,9

Zhejiang Huadong Light Steel Building Material Co. Ltd och Hangzhou P.R.P.T. Metal Material Company Ltd

48,9

Union Steel China

50,9

Andra samarbetsvilliga företag

55,0

Icke samarbetsvilliga företag

68,1

(55)

På grund av de omständigheter som redovisas i skäl 60 i förordningen om preliminär tull fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen för Kina med hjälp av den högsta dumpningsmarginalen som fastställts för representativa produkttyper från exporterande tillverkare. Med hänsyn till den justering av normalvärdet som framgår av skäl 45, de utjämningstullar till följd av exportsubventioner som införts på samma produkt i det parallella antisubventionsförfarandet, och eftersom inga andra synpunkter inkommit, fastställdes den landsomfattande dumpningen till 68,1 % av priset cif vid unionens gräns, före tull.

5.   SKADA

5.1   Unionstillverkning och unionsindustrin

(56)

Eftersom inga synpunkter har lämnats på tillverkningen i unionen, bekräftas skälen 63–64 i förordningen om preliminär tull.

5.2   Unionsmarknaden

(57)

Eftersom inga synpunkter har lämnats på unionsmarknaden, bekräftas skälen 65–69 i förordningen om preliminär tull.

5.3   Förbrukningen i unionen

(58)

Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull påpekade några berörda parter att de offentliggjorda uppgifterna om skada till viss del var inkonsekventa. Kommissionen undersökte uppgifterna igen, och där så var motiverat reviderades uppgifter som avsåg unionsindustrin och unionsmarknaden. Även om detta har lett till att vissa siffror har ändrats för vissa år, är tendenserna, och därmed också de slutsatser som dras på grundval av uppgifterna, på det hela taget oförändrade.

(59)

Efter den ovan nämnda översynen utvecklades den sammanlagda förbrukningen i unionen på följande sätt:

 

2008

2009

2010

UP

Förbrukning (ton)

5 197 716

3 879 380

4 548 528

4 811 310

Index (2008 = 100)

100

75

88

93

(60)

Den totala förbrukningen på unionsmarknaden minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2008 och 2009 skedde en minskning med ca 25 %, huvudsakligen till följd av de globala negativa effekterna av den ekonomiska krisen, framför allt för byggindustrin. Därefter har förbrukningen börjat återhämta sig och ökade med 18 procentenheter från 2009 till undersökningsperioden, men var fortfarande lägre än begynnelsenivån 2008.

(61)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande förbrukningen i unionen, bekräftas skälen 70–72 i förordningen om preliminär tull.

5.4   Import till unionen och marknadsandel

(62)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden. Den procentuella marknadsandelen har ändrats till följd av de ändrade förbrukningssiffrorna:

 

2008

2009

2010

UP

Importvolym från Kina (ton)

472 988

150 497

464 582

702 452

Index (2008 = 100)

100

32

98

149

Marknadsandel (%)

9,1

3,9

10,2

14,6

Index (2008 = 100)

100

43

112

160

Källa:

Eurostat

(63)

De ändrade förbrukningsuppgifterna ovan har ändrat den procentuella marknadsandelen för importen från Kina jämfört med de uppgifter som offentliggjordes i förordningen om preliminär tull. Utvecklingstendensen är dock densamma. Den kinesiska importens marknadsandel ökade markant, från 9,1 % i början av skadeundersökningsperioden till 14,9 % i slutet. Efter en minskning 2009, som återspeglar en kraftigt minskad konsumtion till följd av den ekonomiska krisen, återhämtade sig importen snabbt; på ett år nådde marknadsandelen 2008 års nivåer igen, dvs. de nivåer som rådde innan den ekonomiska krisen, för att sedan i slutet av undersökningsperioden vara betydligt högre.

5.4.1   Priser på importen och prisunderskridande

(64)

Efter meddelandet av uppgifter begärde en exporterande tillverkare närmare uppgifter om beräkningen av prisunderskridandet i de fall när den produkttyp som exporterades från Kina inte var exakt densamma som den produkttyp som såldes av unionsindustrin på unionsmarknaden. De begärde också uppgifter om huruvida en justering hade gjorts för fysiska skillnader om det inte fanns någon exakt motsvarighet.

(65)

I de fall när den exporterade produkttypen och den produkttyp som såldes av unionsindustrin inte var exakta motsvarigheter jämförde kommissionen den exporterade produkttypen med den produkttyp såld av unionsindustrin som den liknade mest. I dessa fall jämfördes den med en mycket lik produkttyp där den enda skillnaden var underlagets tjocklek.

(66)

Om det fanns mer än en mycket lik produkttyp, jämförde kommissionen den exporterade produkttypen med den billigaste produkttypen som såldes på unionsmarknaden, vare sig den billigare produkten hade ett tjockare eller tunnare underlag. Därför bedömdes en justering för fysiska skillnader vara onödig.

(67)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit på importpriser och prisunderskridande, bekräftas skälen 78–81 i förordningen om preliminär tull.

6.   UNIONSINDUSTRINS EKONOMISKA SITUATION

6.1   Inledande anmärkningar

(68)

Eftersom inga synpunkter har inkommit beträffande unionsindustrins ekonomiska situation, står kommissionen fast vid slutsatserna i skälen 82–85.

6.2   Uppgifter om unionsindustrin som helhet (makroekonomiska indikatorer)

(69)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten i skäl 86–92 uppdaterade kommissionen de uppgiftskällor som låg till grund för resultaten. Denna uppdatering har inte i någon betydande omfattning ändrat varken de indikatorer som offentliggjordes i förordningen om preliminär tull eller de utvecklingstendenser som låg till grund för kommissionens skadeanalys. De uppdaterade uppgifterna offentliggörs enligt nedan:

6.2.1   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2008

2009

2010

UP

Produktionsvolym (ton)

4 447 780

3 514 965

3 992 209

4 018 310

Index (2008 = 100)

100

79

90

90

Produktionskapacitet (ton)

6 007 536

6 128 301

6 099 587

5 923 311

Index (2008 = 100)

100

102

102

99

Kapacitetsutnyttjande (%)

74

57

65

68

Index (2008 = 100)

100

77

88

92

Källa:

Klagomål, svar på frågeformuläret

(70)

Även om uppgifterna har ändrats något har utvecklingstendenserna och slutsatserna i skälen 87–88 i förordningen om preliminär tull inte påverkats och bekräftas således. Tillverkningen minskade markant 2009, återhämtade sig delvis 2010 och var stabil under undersökningsperioden, även om den fortfarande var lägre än 2008 års nivåer. Produktionskapaciteten var oförändrad under skadeundersökningsperioden medan kapacitetsutnyttjandet följde tillverkningstrenden och sjönk.

6.2.2   Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

 

2008

2009

2010

UP

Försäljningsvolym (ton)

2 951 468

2 280 304

2 643 923

2 592 540

Index (2008 = 100)

100

77

90

88

Marknadsandel (%)

56,8

58,8

58,1

53,9

Index (2008 = 100)

100

104

102

95

Källa:

Klagomål, svar på frågeformuläret

(71)

Under 2009 minskade unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder kraftigt med 23 %. Under 2010 ökade försäljningsvolymen med tretton procentenheter, men föll därefter med två procentenheter under undersökningsperioden. Därför bekräftas slutsatserna i skälen 90–91 i förordningen om preliminär tull.

6.2.3   Sysselsättning och produktivitet

 

2008

2009

2010

UP

Sysselsättning (heltidsekvivalenter)

7 088

6 470

6 097

6 046

Index (2008 = 100)

100

91

86

85

Produktivitet (ton/heltidsekvivalenter)

627

543

655

665

Index (2008 = 100)

100

87

104

106

Källa:

Klagomål, svar på frågeformuläret, Eurofer

(72)

Även om uppgifterna har ändrats något bekräftas slutsatserna om sysselsättning i skäl 92 i förordningen om preliminär tull.

6.3   Uppgifter avseende unionstillverkarna i stickprovet (mikroekonomiska indikatorer)

(73)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten i skäl 93–108 uppdaterade kommissionen de uppgiftskällor som låg till grund för resultaten. Denna uppdatering har inte i någon betydande omfattning ändrat varken de indikatorer som offentliggjordes i förordningen om preliminär tull eller de utvecklingstendenser som låg till grund för kommissionens skadeanalys. De uppdaterade uppgifterna offentliggörs enligt nedan:

6.3.1   De representativa unionstillverkarnas genomsnittliga priser per enhet

(74)

Efter nedgången i enhetspriset till icke-närstående kunder med 21 % under 2009 och den därmed sammanhängande förlusten, började enhetspriset att återhämta sig. Under 2010 och under undersökningsperioden upplevde unionsindustrin en kostnadsökning och kunde endast i måttlig utsträckning höja priserna för att täcka denna, endast så mycket så att lönsamheten hölls på samma låga nivå som under 2010 och undersökningsperioden. Detta ledde emellertid till ytterligare förlust av marknadsandelar eftersom de kinesiska importpriserna ständigt underskred unionsindustrins priser.

 

2008

2009

2010

UP

Enhetspris i EU till icke-närstående kunder (euro/ton)

1 023

805

911

994

Index (2008 = 100)

100

79

89

97

Tillverkningskostnad per enhet (euro/ton)

925

884

893

978

Index (2008 = 100)

100

95

97

106

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från tillverkarna i stickprovet

6.3.2   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(75)

Tabellen nedan ingår endast som referens, eftersom uppgifterna och de slutsatser som följaktligen dras av dem inte har ändrats.

 

2008

2009

2010

UP

Lönsamhet vid försäljning i EU till icke-närstående kunder (% av omsättningen)

6,7

–9,3

2,8

2,6

Index (2008 = 100)

100

– 138

41

39

Kassaflöde (euro)

328 190 880

211 298 356

152 030 083

204 650 414

Index (2008 = 100)

100

64

46

62

Investeringar (euro)

55 717 957

4 537 128

12 530 132

15 302 264

Index (2008 = 100)

100

8

22

27

Räntabilitet (%)

13,8

–13,9

5,9

6

Index (2008 = 100)

100

– 101

43

44

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från tillverkarna i stickprovet

6.3.3   Lager

(76)

Tabellen nedan återges endast som referens, eftersom uppgifterna och de slutsatser som följaktligen dras av dem inte har ändrats.

 

2008

2009

2010

UP

Utgående lager (ton)

116 852

97 533

124 848

130 593

Index (2008 = 100)

100

83

107

112

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från tillverkarna i stickprovet

6.3.4   Sysselsättning, löner och produktivitet

(77)

Tabellen nedan återges endast som referens, eftersom uppgifterna och de slutsatser som följaktligen dras av dem inte har ändrats.

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd (euro, EU-tillverkare i stickprovet)

60 959

57 892

58 637

62 347

Index (2008 = 100)

100

95

96

102

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från tillverkarna i stickprovet

6.3.5   Företagsintern förbrukning och försäljning

 

2008

2009

2010

UP

Företagsintern förbrukning och försäljning (ton)

1 135 987

914 412

986 386

970 757

Index (2008 = 100)

100

80

87

85

Marknadsandel (%)

22

24

22

20

Index (2008 = 100)

100

108

99

92

Källa:

Klagomål och kontrollerade svar på frågeformulär från tillverkare i stickprovet


 

2008

2009

2010

UP

Företagsintern förbrukning och försäljning (euro/ton)

962

802

901

965

Index (2008 = 100)

100

83

94

100

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulär från tillverkarna i stickprovet

(78)

Trots korrigeringarna av de uppgifter som offentliggjorts i förordningen om preliminär tull, är undersökningsresultaten om företagsintern användning och försäljning oförändrade. Det genomsnittliga värdet per ton företagsintern försäljning var stabilt under skadeundersökningsperioden och låg 3 % lägre än försäljningspriset från tillverkarna i stickprovet till icke-närstående kunder under undersökningsperioden.

6.4   Slutsats om skada

(79)

På grundval av detta bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 110–113 i förordningen om preliminär tull.

(80)

Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull trädde två parter fram och hävdade att aktuellare uppgifter är mer relevanta för fastställandet av skada, och att kommissionen inte borde ha valt att börja skadeanalysen 2008, utan snarare 2009. De hävdade att man i WTO:s rättspraxis fäster stor vikt vid att aktuella uppgifter är mer relevanta för fastställande av skada än historiska uppgifter, och att resultatet av en jämförelse mellan två slutpunkter i stor utsträckning beror på vilka år som används, eftersom en förskjutning på ett år kan ge andra resultat. En jämförelse från och med 2009 till och med undersökningsperiodens slut ger därför en annan utveckling än en jämförelse från och med skadeundersökningsperiodens början till och med undersökningsperiodens slut.

(81)

Denna begäran avvisades. Skadeundersökningsperioden fastställdes enligt normal praxis och WTO:s rekommendationer som en objektiv period på tre till fyra år som slutar vid undersökningsperiodens slut, som i sig själv är en tolvmånadersperiod som slutar så nära inledandet som möjligt.

(82)

Även om skadeundersökningsperioden hade inletts 2009 skulle slutsatsen om väsentlig skada vara välgrundad. Unionsindustrin hade inte uppnått sitt lönsamhetsmål med ökande import under perioden, trots att tillverkningsvolymerna, försäljningsvolymerna och produktiviteten ökade. När förbrukningen steg efter 2009 tillgodosågs ökningen genom import från Kina, och inte genom unionsindustrin, som förlorade marknadsandelar från 2009 till undersökningsperiodens slut.

7.   ORSAKSSAMBAND

7.1   Verkan av den dumpade importen

(83)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 115–119 i förordningen om preliminär tull.

7.2   Verkningar av andra faktorer

7.2.1   Import från tredjeländer

Land

 

2008

2009

2010

UP

Sydkorea

Volym (ton)

228 123

226 568

173 935

237 164

 

Index (2008 = 100)

100

99

76

104

 

Marknadsandel (%)

4,4

5,8

3,8

4,9

 

Index (2008 = 100)

100

133

87

112

 

Genomsnittspris

901

727

846

903

 

Index (2008 = 100)

100

81

94

100

Indien

Volym (ton)

159 999

149 138

155 384

141 391

 

Index (2008 = 100)

100

93

97

88

 

Marknadsandel (%)

3,1

3,8

3,4

2,9

 

Index (2008 = 100)

100

125

111

95

 

Genomsnittspris

932

667

773

824

 

Index (2008 = 100)

100

72

83

88

Övriga länder

Volym (ton)

249 151

158 461

124 319

167 007

 

Index (2008 = 100)

100

64

50

67

 

Marknadsandel (%)

4,8

4,1

2,7

3,5

 

Index (2008 = 100)

100

85

57

72

 

Genomsnittspris

951

809

924

955

 

Index (2008 = 100)

100

85

97

100

Totalt alla tredjeländer utom Kina

Volym (ton)

637 274

534 167

453 637

545 562

 

Index (2008 = 100)

100

84

71

86

 

Marknadsandel (%)

12,3

13,8

10,0

11,3

 

Index (2008 = 100)

100

112

81

92

 

Genomsnittspris

929

735

842

898

 

Index (2008 = 100)

100

79

91

97

Källa:

Eurostat

(84)

Eftersom mindre ändringar har gjorts av unionsindustrins uppgifter, har detta även påverkat uppgifterna om marknadsandelar för import från tredjeländer något.

(85)

Vissa berörda parter ifrågasatte kommissionens beslut att inleda en undersökning endast av Kina, och inte av Indien och Sydkorea, trots att dessa länders importvolymer och prisutveckling ligger i linje med Kinas.

(86)

Såsom anges i skälen 120–122 i förordningen om preliminär tull minskade importvolymerna från Indien under skadeundersökningsperioden, och importen från Sydkorea ökade med endast 4 %. De indiska priserna föll med 12 % och de sydkoreanska priserna var stabila, men de låg hela tiden högre än de kinesiska priserna. Argumentet avvisas därför eftersom någon bevisning eller något påstående om dumpning och därav följande skada från dessa länder inte har inkommit till kommissionen.

(87)

Därför bekräftas undersökningsresultaten i skälen 120–122 i förordningen om preliminär tull.

7.2.2   Exportresultat för unionsindustrin

 

2008

2009

2010

UP

Export, Eurostat (ton)

669 790

612 204

580 477

605 760

Index (2008 = 100)

100

91

87

90

Genomsnittspris (euro/ton)

1 068

937

995

1 092

Index (2008 = 100)

100

88

93

102

Export för unionstillverkare i stickprovet

53 542

46 516

48 102

46 228

Index (2008 = 100)

100

87

90

86

Genomsnittligt försäljningspris (euro/ton)

1 086

826

984

1 132

Index (2008 = 100)

100

76

91

104

Källa:

Eurostat och kontrollerade svar på frågeformulär

(88)

Eftersom inga synpunkter har lämnats beträffande unionsindustrins exportresultat, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 123–124 i förordningen om preliminär tull.

7.2.3   Unionsindustrins import från Kina

(89)

Vissa parter fortsatte att hävda att unionsindustrins importvolymer från Kina, till skillnad från vad som anges i skäl 125 i förordningen om preliminär tull, uppgick till uppemot 40 % av den totala importen från Kina. Ingen bevisning tillhandahölls till stöd för detta påstående, som följaktligen inte kunde bekräftas. Alltså avvisas påståendet.

(90)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade en importör att unionsindustrin importerade stora mängder av den berörda produkten från Kina, och använde sina uppgifter om återförsäljning för att visa detta.

(91)

Unionsindustrin har utan tvivel importerat stora mängder av den berörda produkten från Kina. Men även baserat på importörens egna uppgifter uppgår den påstådda volymen till mindre än 1 % av den totala importen från Kina, och är därför försumbar. Såsom anges skäl 125 i förordningen om preliminär tull svarade unionsindustrins import från Kina för 2–3 % av den totala importen under undersökningsperioden.

(92)

Undersökningsresultaten i skäl 125 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

7.2.4   Företagsintern förbrukning och försäljning

(93)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade Cisa återigen att unionsindustrin gjorde stålprodukter belagda med organiskt material tillgängliga för närstående företag i senare led till ett ”subventionerat” pris, och att de därigenom kunde underskrida sina konkurrenters priser i det senare ledet. Ingen bevisning tillhandahölls emellertid som kunde ändra kommissionens slutsats i skäl 127 i förordningen om preliminär tull, dvs. att skillnaderna i försäljningspris till närstående respektive icke-närstående var liten (2 %) och att det här inte rörde sig om självförvållad skada.

(94)

Cisa ifrågasatte också uppgifterna om tillverkningskostnaden för stålprodukter belagda med organiskt material och, i förlängningen, priset på stålprodukter belagda med organiskt material till närstående. Med hänsyn till försäljningspriset på varmförtenta galvaniserade rullar, en råvara vid tillverkning av stålprodukter belagda med organiskt material, hävdar de att tillverkningskostnaden för stålprodukter belagda med organiskt material inte kunde överstiga 900 euro/ton under undersökningsperioden.

(95)

Kommissionen ifrågasätter inte de uppgifter som Cisa lämnat om tillverkningskostnaderna för varmförtenta galvaniserade rullar, men tillverkningskostnaderna för stålprodukter belagda med organiskt material har kontrollerats för alla unionstillverkare i stickprovet. Kommissionen är övertygad om att den totala tillverkningskostnaden (råvaror, bearbetning, beläggning, försäljnings- och administrationskostnader, finansieringskostnader m.m.) är den som anges i skäl 74.

(96)

Cisa hävdade sedan att försäljningen till närstående av stålprodukter belagda med organiskt material sker till förlust, och därför orsakar skada för unionsindustrin. Detta bygger på en jämförelse mellan den totala tillverkningskostnaden (978 euro/ton) och det genomsnittliga försäljningspriset till närstående (965 euro/ton).

(97)

Även om det vid en enkel matematisk jämförelse kan verka som om försäljningen till närstående sker till förlust, skulle detta förutsätta att unionsindustrin har lika höga försäljnings- och administrationskostnader samt andra indirekta försäljningskostnader vid företagsintern försäljning som vid försäljning till icke-närstående. Såsom anges i skäl 105 i förordningen om preliminär tull, baserades försäljningen till närstående på självkostnaden plus ett vinstpålägg, och därför fick unionsindustrin tillbaka sina kostnader vid denna försäljning.

(98)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på detta, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 126–127 i förordningen om preliminär tull.

7.2.5   Ekonomisk kris

(99)

Efter det att tidsfristen löpt ut för synpunkter på det slutgiltiga meddelandet av uppgifter, påpekade en berörd part att en produktionsanläggning i Belgien ska läggas ner, och att det på grund av force majeure var svårigheter med normal produktion och transporter från andra anläggningar i Belgien. Den berörda parten hävdade att detta visar på att det saknas försörjningstrygghet i EU när det gäller stålprodukter belagda med organiskt material och att man därför bör tillåta importörer och användare att fritt skaffa sig sina stålprodukter belagda med organiskt material från EU och från Kina.

(100)

Dessa argument avvisas. Med tanke på att kapacitetsutnyttjandet i EU är lågt, rör det sig inte om ett leveransproblem eftersom unionsindustrin har tillräckligt med tillgänglig kapacitet. De nedlagda anläggningarna i Belgien tillverkade hur som helst inte stålprodukter belagda med organiskt material. Försörjningstrygghet är naturligtvis viktigt, men de tullar som föreslås i detta fall är inte avsedda att hindra leverans av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina, utan bara att hindra produkterna från att dumpas på unionsmarknaden.

(101)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på detta, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 128–129 i förordningen om preliminär tull.

7.2.6   Strukturell överkapacitet

(102)

Vissa parter fortsatte att hävda att unionstillverkarna hade en strukturell överkapacitet, som var större än den totala unionsförbrukningen. Påståendet inkom redan i ett tidigare skede och togs upp i skälen 130–132 i förordningen om preliminär tull. Eftersom det inte finns någon bevisning som styrker detta, bekräftas slutsatsen i dessa skäl.

7.2.7   Ökad tillverkningskostnad

(103)

Vissa parter hävdade också att unionstillverkarnas ökade tillverkningskostnader under skadeundersökningsperioden var en källa till skada. Uppgifterna ovan visar att de genomsnittliga tillverkningskostnaderna ökade med endast 6 %. Om det inte hade förekommit någon dumpad import från Kina, skulle unionsindustrin ha kunnat föra vidare denna ökning till sina kunder, och ändå sjönk priserna med 3 %. Påståendet att tillverkningskostnaderna orsakade skada avvisas således.

7.3   Slutsats om orsakssamband

(104)

De preliminära undersökningsresultaten i skälen 133–136 i förordningen om preliminär tull om att importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen står alltså fast. De preliminära undersökningsresultaten om andra kända faktorer som skulle ha kunnat vålla unionsindustrin skada visade också att dessa faktorer inte är sådana att de bryter det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

8.   UNIONENS INTRESSE

8.1   Unionsindustrin

(105)

Inga nya synpunkter eller uppgifter mottogs vad gäller unionstillverkarnas intresse efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten. De slutsatser som dras om dessa berörda parters intresse i skälen 138–143 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

8.2   Importörer, handlare och användare

(106)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter inkom synpunkter från importörer och andra berörda parter, men inga nya synpunkter eller uppgifter mottogs vad gäller importörernas, handlarnas och användarnas intresse. De preliminära undersökningsresultat som dras om dessa parters intresse i skälen 144–152 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

8.3   Slutsatser om unionens intresse

(107)

De preliminära undersökningsresultaten om unionens intresse bekräftas, dvs. att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av slutgiltiga åtgärder på import av stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina.

9.   SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

9.1   Nivå för undanröjande av skada

(108)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att de uppgifter som lämnats inte gav tillräcklig information om och förklaring av hur marginalerna för prisunderskridande och målprisunderskridande hade beräknats. Såsom förklarats i det preliminära meddelandet av uppgifter avslöjades inte vissa värden av sekretesskäl, eftersom den berörda modellen bara tillverkades av en eller två unionstillverkare. Vid tidpunkten för det slutliga meddelandet avslöjades intervall för dessa modeller.

(109)

Berörda parter ifrågasatte dessutom användningen av 6,7 % som unionsindustrins lönsamhetsmål för att beräkna skademarginalen. De hävdade att en sådan vinst är överskattad och orealistisk med hänsyn till det rådande ekonomiska läget, och att år 2008 inte var representativt för lönsamheten, eftersom detta år var exceptionellt för stålindustrin.

(110)

Påståendet avvisas. För det första var lönsamheten för stålprodukter belagda med organiskt material faktiskt högre innan 2008 än under 2008, vilket står i strid med påståendet att 2008 var ett exceptionellt år. För det andra är lönsamhetsmålet den vinst som kan uppnås om det inte förekommer någon dumpad import. 2008 var det sista år som unionsindustrin ännu inte hade känt av den dumpade importens fulla verkningar och är därför en lämplig bas för fastställande av vinstmarginalen.

(111)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter ifrågasatte berörda parter återigen användningen av 6,7 % som unionsindustrins lönsamhetsmål och beskrivningen av 2008 som ett representativt år för lönsamheten. Detta argument avvisas eftersom ingen bevisning har lämnats som kan visa vad unionsindustrins vinst skulle ha varit under 2008 om inte finanskrisen hade inträffat. Deras argument att unionsindustrins vinst 2008 påverkades av finanskrisen, så att 2008 blev ett exceptionellt år, tycks dessutom tala för att den faktiska vinsten 2008 var lägre än vad industrin skulle förvänta sig ett normalt år.

(112)

Berörda parter påpekade också att importvolymerna från Kina var som lägst 2009 snarare än 2008. Men eftersom unionsindustrin inte var lönsam under 2009 är det omöjligt att använda 2009 års uppgifter för att fastställa ett lönsamhetsmål för unionsindustrin.

(113)

Cisa hävdade vidare att 2008 års vinst på icke-närstående kunder inte kan användas som lönsamhetsmål eftersom prisskillnaden mellan försäljning till närstående respektive icke-närstående var som störst det året. Detta argument avvisades eftersom prisskillnaden inte är relevant för beräkningen av vinsten vid försäljning till icke-närstående kunder.

(114)

Cisa föreslog sedan att lönsamhetsmålet för försäljning av stålprodukter belagda med organiskt material till icke-närstående i unionen skulle baseras på det multinationella företaget ArcelorMittals genomsnittliga totala vinst 2010 och 2011. Detta ansågs inte vara en tillförlitlig källa när det gäller vinsten på stålprodukter belagda med organiskt material i unionen om det inte hade förekommit någon dumpad import, eftersom hela den världsomspännande koncernen ArcelorMittals vinst helt klart inte är representativ för vinsten på försäljning av stålprodukter belagda med organiskt material i unionen

(115)

Berörda parter ifrågasatte också de kostnader som uppstår efter import, som använts för att beräkna de preliminära tullarna, eftersom de baserades på uppgifter från endast en importör. Kommissionen kontrollerade i ett senare skede detta mot en andra importör, vars uppgifter nu har använts för att beräkna de kostnader som uppstår efter import. Genom att använda ett genomsnitt av de två företagen har nu dessa kostnader sjunkit något, och skademarginalerna har därmed höjts.

(116)

En berörd part ifrågasatte kommissionens metod för att beräkna målprisunderskridandemarginalen. Ifrågasättandet byggde dock på det felaktiga antagandet att kommissionen hade beräknat målprisunderskridandemarginalen genom att subtrahera unionsindustrins genomsnittliga vinst under undersökningsperioden (2,6 %) från marknadspriset för att nå den kritiska punkten (dvs. ett pris som inte skulle ge någon vinst) och sedan addera lönsamhetsmålet på denna kritiska punkt.

(117)

Kommissionen beräknade målprisunderskridandemarginalen genom att addera lönsamhetsmålet till tillverkningskostnaden för varje produkttyp. Den metod som den berörda parten tar upp är felaktig, eftersom alla företag vars uppgifter låg till grund för beräkningen inte per automatik uppnådde den genomsnittliga vinsten på 2,6 % för varje försäljning av varje modell.

(118)

En berörd part ifrågasatte också kommissionens skadeberäkningar. Eftersom den parten inte hade full tillgång till de uppgifter som låg till grund för kommissionens beräkning av skademarginalen, försökte den själv beräkna marginalen baserat på sina kunskaper om prisskillnaderna på marknaden mellan underlag belagda med en legering av aluminium-zink respektive zink, som den hade beräknat till 50 US-dollar per ton. Denna ”omräkning”, som byggde på ofullständiga uppgifter, ledde till en lägre skademarginal än den som kommissionen hade beräknat och meddelat.

(119)

Argumenten avvisades eftersom man efter en analys av de fullständiga uppgifterna från både de exporterande tillverkarna och unionsindustrin inte kunde påvisa de påstådda prisskillnaderna. Följaktligen bör det påpekas att de uppgifter som den berörda parten använde var ofullständiga och således inte kunde användas för att återskapa kommissionens skadeberäkningar.

(120)

Skälen 154–158 i förordningen om preliminär tull bekräftas följaktligen.

9.2   Slutgiltiga åtgärder

(121)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningstullar införas på import av stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. Dessa tullar bör i enlighet med regeln om lägsta tull fastställas till en nivå motsvarande den lägre av de dumpnings- och skademarginaler som konstaterats. I detta fall bör tullsatsen alltså fastställas till nivån för den skada som konstaterats.

(122)

Sju företag som inte ingick i urvalet var samarbetsvilliga i antidumpningsundersökningen, men inte i den parallella antisubventionsundersökningen. För dessa företag fastställs antidumpningstullsatsen till noll. I antisubventionsundersökningen är dessa företag föremål för tullsatsen för övriga företag.

(123)

För att säkerställa likabehandling mellan eventuella nya exporterande tillverkare och de samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet, bör den vägda genomsnittliga tull som införs för de sistnämnda företagen även tillämpas på eventuella nya exportörer som annars inte skulle ha rätt till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen, eftersom artikel 11.4 inte är tillämplig när ett stickprovsförfarande har använts.

(124)

Mot bakgrund av ovanstående fastställs dessa tullar, som kommer att införas enligt följande satser:

Företag

Subventions-marginal (%)

Dumpnings-marginal (%)

Skade-marginal (%)

Utjämnings-tull (%)

Anti-dumpnings-tull (%)

Zhangjiagang Panhua Steel Strip Co., Ltd, Chongqing Wanda Steel Strip Co., Ltd, och Zhangjiagang Free Trade Zone Jiaxinda International Trade Co., Ltd

29,7

60,9

55,8

29,7

26,1

Zhejiang Huadong Light Steel Building Material Co. Ltd och Hangzhou P.R.P.T. Metal Material Company Ltd

23,8

48,9

29,7

23,8

5,9

Union Steel China

26,8

50,9

13,7

13,7

0

Övriga samarbetsvilliga företag i antidumpnings-undersökningen (med undantag för företag som är föremål för tullsatsen för övriga företag i den parallella genomförandeförordningen (EU) nr 215/2013 (3) om antisubventioner)

26,8

55,0

43,0

26,8

16,2

Icke- samarbetsvilliga företag

44,7

68,1

58,3

44,7

13,6

10.   SLUTGILTIGT UTTAG AV DEN PRELIMINÄRA TULLEN

(125)

Med hänsyn till storleken på den dumpningsmarginal som fastställts och omfattningen av den skada som unionsindustrin vållats och med beaktande av att inga provisoriska åtgärder infördes vid den antisubventionsundersökning som utfördes samtidigt, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de preliminära antidumpningstullar som införts. Den preliminära tull som fastställs i artikel 1.2 i förordningen om preliminär tull bör därför tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka det preliminärt ställts säkerhet avseende produkter vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning bör dock frisläppas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material, dvs. valsade produkter av legerat och olegerat stål (med undantag för rostfritt stål) som är målade, lackerade eller plastöverdragna på åtminstone ena sidan, undantaget s.k. sandwichpaneler av en typ som används för byggändamål och bestående av två yttre metallplåtar med stabiliserande kärna av isolermaterial mellan sig, och undantaget produkter med en slutbeläggning av zinkstoft (en zinkrik målarfärg innehållande minst 70 viktprocent zink), och undantaget produkter vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7210 70 80, ex 7212 40 80, ex 7225 99 00, ex 7226 99 70 (Taric-nummer 7210708011, 7210708091, 7212408001, 7212408021, 7212408091, 7225990011, 7225990091, 7226997011 och 7226997091) och har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas:

Företag

Tull (%)

Taric-tilläggs-nummer

Union Steel China

0

B311

Zhangjiagang Panhua Steel Strip Co., Ltd, Chongqing Wanda Steel Strip Co., Ltd, och Zhangjiagang Free Trade Zone Jiaxinda International Trade Co., Ltd

26,1

B312

Zhejiang Huadong Light Steel Building Material Co. Ltd och Hangzhou P.R.P.T. Metal Material Company Ltd

5,9

B313

Angang Steel Company Limited

16,2

B314

Anyang Iron Steel Co. Ltd

0

B315

Baoshan Iron & Steel Co. Ltd

0

B316

Baoutou City Jialong Metal Works Co. Ltd

16,2

B317

Changshu Everbright Material Technology Co. Ltd

16,2

B318

Changzhou Changsong Metal Composite Material Co. Ltd

16,2

B319

Cibao Modern Steel Sheet Jiangsu Co Ltd

0

B320

Inner Mongolia Baotou Steel Union Co. Ltd

16,2

B321

Jiangyin Ninesky Technology Co. Ltd

0

B322

Jiangyin Zhongjiang Prepainted Steel Mfg Co. Ltd

0

B323

Jigang Group Co., Ltd

16,2

B324

Maanshan Iron&Steel Company Limited

16,2

B325

Qingdao Hangang Color Coated Sheet Co. Ltd

16,2

B326

Shandong Guanzhou Co. Ltd

16,2

B327

Shenzen Sino Master Steel Sheet Co. Ltd

16,2

B328

Tangshan Iron And Steel Group Co. Ltd

16,2

B329

Tianjin Xinyu Color Plate Co. Ltd

16,2

B330

Wuhan Iron And Steel Company Limited

16,2

B331

Wuxi Zhongcai New Materials Co. Ltd

0

B332

Xinyu Iron And Steel Co. Ltd

0

B333

Zhejiang Tiannu Color Steel Co. Ltd

16,2

B334

Övriga företag

13,6

B999

3.   Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tull som införts genom förordning (EU) nr 845/2012 ska tas ut slutgiltigt till den preliminära tullsats som införs enligt artikel 1 i den förordningen. De belopp för vilka det preliminärt ställts säkerhet avseende produkter vars underlag har en metallisk krom- eller tennbeläggning bör dock frisläppas.

Artikel 3

Om en tillverkare från Folkrepubliken Kina för kommissionen lägger fram tillräcklig bevisning för att den inte exporterade de varor som anges i artikel 1.1 med ursprung i Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden (den 1 oktober 2010 till och med den 30 september 2011), att den inte är närstående någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och att den antingen faktiskt har exporterat de berörda varorna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att efter undersökningsperiodens slut exportera en betydande kvantitet till unionen, kan rådet, med enkel majoritet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, ändra artikel 1.2 så att denna tillverkare beviljas den tull som tillämpas på samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i urvalet.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 March 2013.

På rådets vägnar

E. GILMORE

Ordförande


(1)  EGT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  EUT L 252, 19.9.2012, s. 33.

(3)  Se sidan 16 i detta nummer av EUT.