24.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 378/1

(1)

I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) är jämlikhet ett av de värden som unionen ska bygga på. I enlighet med artikel 3.3 andra stycket i EU-fördraget ska unionen bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja skydd av barnets rättigheter.

(2)

I enlighet med artikel 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska unionen söka bekämpa all diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet.

(3)

Artikel 19.1 i EUF-fördraget ger rådet möjlighet att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(4)

I artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk eller tillhörighet till nationell minoritet ska vara förbjuden.

(5)

I rådets direktiv 2000/43/EG (1) fastställs en ram för bekämpning av diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i hela unionen i samband med anställning och yrkesutbildning, utbildning, socialt skydd (inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård), sociala förmåner samt tillgång till, och tillhandahållande av, varor och tjänster, inklusive bostäder.

(6)

Termen romer används i denna rekommendation, liksom i andra politiska dokument från Europaparlamentet och rådet, som en sammanfattande term som också inbegriper folkgrupper med mer eller mindre liknande kulturella kännetecken, såsom sinter, resandefolket, kalé och gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte.

(7)

Många romer i unionen konfronteras fortfarande med svår fattigdom, social utestängning, diskriminering och hinder mot utövandet av deras grundläggande rättigheter, vilket gör dem sårbara för exploatering, till exempel genom människohandel. Därför bör mer verkningsfulla åtgärder för social integrering, anpassade till deras situation och behov, beaktas.

(8)

Situationen för romska barn i unionen är särskilt oroande, på grund av en rad faktorer som gör dem extra sårbara och utsatta, bland annat för dålig hälsa, undermåligt boende, otillräckligt näringsintag, utanförskap, diskriminering, rasism och våld. Romska barns sociala utestängning är ofta knutet till att de saknar födelseattester och identitetshandlingar, till ett lågt deltagande i såväl förskoleverksamhet och barnomsorg som högre utbildning samt till att en hög andel barn lämnar skolan i förtid. Segregationen är ett allvarligt hinder för de romska barnens tillgång till en högkvalitativ utbildning. Vissa romska barn faller också offer för människohandel och utnyttjande som arbetskraft.

(9)

Romer som är tredjelandsmedborgare och uppehåller sig lagligt i medlemsstaterna kan också hamna i en utsatt position när de har lika dåliga levnadsförhållanden som många romer som är unionsmedborgare och dessutom står inför liknande utmaningar som många migranter från länder utanför unionen.

(10)

I samband med rörlighet inom unionen är det nödvändigt att iaktta rätten till fri rörlighet för unionsmedborgare och villkoren för att utöva den, bland annat innehav av tillräckliga tillgångar och en heltäckande sjukförsäkring, i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (2), och samtidigt försöka förbättra romers levnadsförhållanden och eftersträva åtgärder som ska främja deras ekonomiska och sociala integrering i både ursprungs- och bosättningsmedlemsstater.

(11)

I Europaparlamentets resolutioner av den 9 september 2010 om romernas situation och fri rörlighet i Europeiska unionen och av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer uppmanade Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja befintliga unionsstrategier och instrument för att säkra romerna socioekonomiska integrering.

(12)

I sitt meddelande av den 5 april 2011 om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 uppmanade kommissionen medlemsstaterna att anpassa eller vidareutveckla en övergripande ansats och att ansluta sig till ett antal mål som gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder för att påskynda romernas integrering.

(13)

Den 19 maj 2011 antog rådet slutsatser med titeln EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, där man gav uttryck för medlemsstaternas åtagande för att främja romers sociala och ekonomiska delaktighet.

(14)

Europeiska rådet efterlyste den 23–24 juni 2011 ett snabbt genomförande av rådets slutsatser av den 19 maj 2011, särskilt när det gäller att utarbeta, uppdatera eller utveckla medlemsstaternas nationella strategier för romers integrering eller för att i deras bredare politik för social delaktighet ta med integrerade politiska åtgärder för att förbättra romers situation.

(15)

I sitt meddelande av den 21 maj 2012 med titeln Nationella strategier för integrering av romer: ett första steg i genomförandet av EU-ramen redovisade kommissionen resultaten av den första bedömningen av alla nationella strategier för integrering av romer och integrerade politiska åtgärder, och medlemsstaterna uppmanades att överväga ett antal anpassningar för att komma vidare.

(16)

Kommissionen har förstärkt sin dialog med medlemsstaterna om integreringen av romer, särskilt genom att i oktober 2012 inrätta nätverket av nationella kontaktpunkter för integrering av romer, för att diskutera lösningar på de utmaningar som identifierats. I november och december 2012 diskuterade en grupp av nationella kontaktpunkter för integrering av romer vidare hur åtgärderna för integrering av romer i medlemsstaterna skulle kunna bli effektivare, och denna grupp avlade därefter rapport till nätverket av nationella kontaktpunkter för integrering av romer.

(17)

I sitt meddelande av den 26 juni 2013 med titeln Framsteg i genomförandet av nationella strategier för integrering av romer framhöll kommissionen behovet av ytterligare åtgärder för att säkra de nödvändiga förutsättningarna för ett lyckat genomförande av åtgärder för att snarast möjligt nå snabbare framsteg när det gäller integreringen av romer.

(18)

Kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin) har stärkt kampen mot fattigdom och social utslagning genom att gemensamma europeiska mål fastställts när det gäller att minska antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, minska skolavhoppen, höja skolutbildningsresultaten och öka sysselsättningen. Integrering av romer är en väsentlig del av unionens och dess medlemsstaters samstämda arbete i detta sammanhang. Den nuvarande styrningen av den europeiska planeringsterminen främjar genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och rådets slutsatser av den 20 juni 2013, med titeln Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning, ger ytterligare vägledning när det gäller att säkerställa tillväxt för alla.

(19)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden och de brister som konstaterats måste åtgärderna för integrering av romer bli bättre och övervakas. Detta bör göras med full respekt för subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas primära ansvar inom detta område, med beaktande av att insamling av uppgifter baserade på etniskt ursprung kan vara en känslig fråga, samtidigt som det konstateras att medlemsstaterna bör välja sina egna övervakningsmetoder, inbegripet lämpliga metoder för all eventuell insamling av uppgifter och eventuella indikatorer.

(20)

Denna rekommendation syftar till att bygga vidare på de olika rekommendationer som tidigare fastställts i Europaparlamentets resolutioner, rådets slutsatser och kommissionens meddelanden om integrering av romer, i syfte att komplettera gällande unionslagstiftning mot diskriminering i syfte att bidra till bättre genomförande och tillämpning av denna lagstiftning.

(21)

Denna rekommendation omfattar inte skillnader i behandling på grundval av nationalitet och påverkar inte tillämpningen av bestämmelser och villkor med anknytning till tredjelandsmedborgares och statslösas rättsliga ställning inom medlemsstaters territorium enligt nationell rätt eller unionsrätt eller den rättsliga verkan av denna ställning.

(22)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (3) uppmanas medlemsstaterna att, i förekommande fall, använda ett integrerat tillvägagångssätt för att hantera särskilda behov i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller social utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 (4) för programperioden 2014–2020 innehåller en investeringsprioritering inom Europeiska socialfonden som inriktad på socioekonomisk integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer och som kompletterar de andra europeiska struktur- och investeringsfonderna (5).

1.1

Att, för att främja full jämlikhet för romer i praktiken, vidta verkningsfulla politiska åtgärder för att garantera likabehandling och respekt för deras grundläggande rättigheter, däribland lika tillgång till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder. Detta mål skulle kunna åstadkommas antingen genom konventionella åtgärder eller genom riktade åtgärder, inbegripet särskilda åtgärder för att förhindra att personer missgynnas eller för att kompensera för ett sådant missgynnande, eller genom en kombination av båda typerna, och med särskild uppmärksamhet ägnad åt jämställdhetsdimensionen.

1.2

Att vidta åtgärder som får baseras på socioekonomiska indikatorer, t.ex. hög långtidsarbetslöshet, utbildningsnivå och hälsoparametrar, eller som särskilt får inriktas på geografiska områden som är marginaliserade och/eller segregerade.

1.3

Att vidta verkningsfulla åtgärder för att garantera likabehandling och fullt tillträde för romska pojkar och flickor till ordinarie utbildning av kvalitet och se till att alla romska elever slutför åtminstone obligatorisk utbildning (6). Detta mål skulle kunna nås genom åtgärder som att

1.4

Att vidta verkningsfulla åtgärder för att garantera likabehandling av romer vad gäller tillträde till arbetsmarknaden och arbetstillfällen. Detta mål skulle kunna nås genom åtgärder som att

1.5

Att vidta verkningsfulla åtgärder för att garantera likabehandling av romer vad gäller tillgång till allmänt tillgänglig hälso- och sjukvård (8) på grundval av allmänna behörighetskriterier. Detta mål skulle kunna nås genom åtgärder som att

1.6

Att vidta verkningsfulla åtgärder för att garantera likabehandling av romer när det gäller tillgång till bostäder. Detta mål skulle kunna nås genom åtgärder som att

1.7

Att i relevanta fall se till att ansökningar från lokala myndigheter om stadsförnyelseprojekt innefattar integrerade bostadslösningar till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper.

1.8

Att främja lokalt ledd utveckling och/eller integrerade territoriella investeringar med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

1.9

Att anslå adekvat finansiering till genomförande och övervakning av sina nationella och lokala strategier och handlingsplaner med utnyttjande av alla tillgängliga finansieringskällor (lokalt, nationellt, på unionsnivå och internationellt) för att nå målet om integrering av romer genom konventionella eller riktade åtgärder.

1.10

Främjande av social inkludering och bekämpning av fattigdom och diskriminering, bland annat socioekonomisk integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer, bör underlättas genom att minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat anslås för investeringar i människor i enlighet med artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) nr 1304/2013.

1.11

Att, beroende på de romska befolkningsgruppernas storlek och sociala och ekonomiska situation, skillnaden mellan romska och icke-romska befolkningsgrupper och de utmaningar som för flera medlemsstater har fastställts inom ramen för Europeiska planeringsterminen, vidta lämpliga åtgärder för att ta med integrering av romer bland prioriteringarna i partnerskapsavtalen om utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (9) för perioden 2014–2020.

1.12

Att med hjälp av tekniskt bistånd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna förbättra sin lednings-, övervaknings- och utvärderingskapacitet och att främja utnyttjandet av nationella medel och unionsmedel för att stödja uppbyggnaden av kapaciteten hos lokala myndigheter och organisationer i det civila samhället, så att de kan genomföra projekt på ett effektivt sätt.

1.13

Att inrikta offentliga anslag till genomförandet av nationella strategier för integrering av romer eller integrerade politiska åtgärder på de särskilda behoven hos romer eller på de geografiska områden som är hårdast drabbade av fattigdom och social utestängning samt ta hänsyn till jämställdhetsdimensionen.

2.1

Att fortsätta sina ansträngningar för att säkerställa en god tillämpning i praktiken av direktiv 2000/43/EG, i synnerhet genom att se till att deras nationella, regionala och lokala administrativa författningar inte är diskriminerande och inte leder till en praxis som innebär segregering. Relevant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bör användas som en referens för förenligheten mellan å ena sidan bestämmelser och praxis och å andra sidan mänskliga rättigheter i detta sammanhang.

2.2

Att i tillämpliga fall både på regional och lokal nivå genomföra åtgärder mot segregering av romer. Politik och åtgärder för att bekämpa segregering bör åtföljas av lämpliga utbildnings- och informationsprogram, som innefattar utbildning och information om skydd av de mänskliga rättigheterna, riktade till lokala offentliga tjänstemän och företrädare för det civila samhället och till romerna själva.

2.3

Att se till att tvångsavhysningar sker i fullständig överensstämmelse med såväl unionslagstiftningen som andra internationella människorättsliga förpliktelser, t.ex. de som följer av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

2.4

Att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering av och avoghet mot romer, ibland kallat antiziganism, inom alla områden av samhället. Sådana åtgärder skulle kunna inbegripa att

2.5

Att bekämpa alla former av diskriminering, även flerfaldig diskriminering, som drabbar romska barn och kvinnor, att bekämpa våld, även våld i hemmet, mot kvinnor och flickor, människohandel, barnäktenskap och tvångsäktenskap samt tiggeri där barn medverkar, i synnerhet genom att se till att lagstiftning efterlevs. För detta ändamål bör medlemsstaterna se till att engagera alla berörda aktörer, däribland offentliga myndigheter, det civila samhället och romska grupper. I detta sammanhang uppmuntras samarbete mellan medlemsstater i situationer med en gränsöverskridande dimension.

2.6

Att bekämpa den fattigdom och sociala utestängning som drabbar de missgynnade, bl.a. romer, genom satsningar på humankapital och politik för social sammanhållning. Detta mål skulle kunna nås genom åtgärder som att

2.7

Att, beroende på hur stora deras romska befolkningsgrupper är och den sociala och ekonomiska situationen för dessa, överväga att göra integreringen av romer till en viktig fråga i de nationella reformprogrammen eller deras nationella sociala rapporter i anslutning till Europa 2020-strategin.

2.8

Att stödja romers aktiva medborgarskap genom att främja deras sociala, ekonomiska, politiska och kulturella delaktighet i samhället, bl.a. på lokal nivå, eftersom aktivt engagemang och aktiv delaktighet från romerna själva, också genom deras företrädare och organisationer, är av avgörande vikt för att de ska få bättre levnadsförhållanden och för att deras sociala integrering ska främjas.

2.9

Att, när det är lämpligt med tanke på lokala strategier för integration, främja utbildning och anställning av kvalificerade medlare särskilt för romer och använda sig av medling som en av åtgärderna för att föröka råda bot på de ojämlika förhållanden som romer möter vad gäller tillträde till kvalitetsutbildning och arbetsmarknaden samt tillgång till hälso- och sjukvård och bostäder.

2.10

Att genomföra informationsinsatser för att ytterligare öka romers medvetenhet om sina rättigheter (framför allt när det gäller diskriminering och möjligheterna att få upprättelse) och om sina skyldigheter som medborgare.

3.1

Att, med respekt för regionala och lokala myndigheters befogenheter, uppmuntra de myndigheterna att ta fram lokala handlingsplaner eller strategier eller lokala politiska åtgärder inom ramen för mer omfattande politik för social integrering som kan innefatta referensvärden, riktmärken och mätbara mål för integrering av romer samt lämplig finansiering.

3.2

Att engagera regionala och lokala myndigheter och det lokala civila samhället i utarbetandet, genomförandet och övervakningen av sina nationella strategier eller integrerade politiska åtgärder i bredare politik för social integrering. Berörda företrädare och intressenter bör medverka när det gäller partnerskapsavtal och operativa program som medfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Centrala och lokala myndigheter bör samarbeta vid genomförandet av de strategierna.

Att för detta ändamål stödja lokala offentliga myndigheter för att underlätta genomförandet av politikåtgärder på lokal nivå.

3.3

Att på lokal nivå verka för en helhetssyn på familjer med romsk bakgrund som står inför flera olika problem, t.ex. avbruten skolgång, skulder, fattigdom och dålig hälsa. För detta ändamål kan lokala myndigheters kapacitet stärkas, med respekt för ansvarsfördelningen inom de enskilda medlemsstaterna, så att de verkningsfullt kan samarbeta med inte bara de berörda familjerna utan också med till exempel skolor, ungdomsvårdsorganisationer, polis, folkhälsoorganisationer, sociala omsorgsorganisationer och bostadsbolag.

3.4

Att på lämpligt sätt i sin bredare politik för social integrering övervaka och utvärdera de nationella strategiernas eller de integrerade politiska åtgärdernas verkningsfullhet. Detta kan göras genom åtgärder som fastställande av referensvärden eller mätbara mål eller genom insamling av relevanta kvalitativa eller kvantitativa uppgifter om de sociala och ekonomiska effekterna av sådana strategier eller åtgärder, i överensstämmelse med tillämplig nationell rätt och unionsrätt, i synnerhet vad gäller skydd av personuppgifter.

3.5

Att utnyttja alla tillämpliga huvudindikatorer eller metoder för empirisk social forskning eller datainsamling för övervakning och utvärdering av framsteg på regelbunden basis, särskilt på lokal nivå. Detta bör möjliggöra ändamålsenlig rapportering om situationen för romer i medlemsstaterna med icke-obligatoriskt stöd av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

3.6

Att stödja arbetet vid och den institutionella kapaciteten hos organ för främjande av likabehandling genom att ge dem tillräckliga resurser så att de den rättshjälp de erbjuder verkligen kan komma romer som drabbas av diskriminering till nytta.

3.7

Att främja regelbunden dialog mellan de nationella kontaktpunkterna för integrering av romer och nationella organ för främjande av likabehandling.

3.8

Att ge sina nationella kontaktpunkter för integrering av romer ett lämpligt mandat och resurser som är lämpliga för deras roll så att de effektivt kan samordna den sektorsöverskridande övervakningen av politik för integrering av romer så att den kan genomföras samtidigt som ansvarsfördelningen inom de enskilda medlemsstaterna respekteras.

3.9

Att inbegripa sina nationella kontaktpunkter för integrering av romer i beslutsprocesser i samband med utveckling, finansiering och genomförande av relevant politik. De nationella kontaktpunkterna för integrering av romer bör underlätta deltagande av och engagemang från det romska civila samhället vid genomförandet av nationella strategier för integrering av romer och lokala handlingsplaner.

3.10

Att uppmuntra utvecklingen av och aktivt deltagande i gränsöverskridande samarbete på nationell, regional eller lokal nivå, genom politiska initiativ, i synnerhet projekt och bilaterala eller multilaterala avtal, i syfte att

3.11

Det gränsöverskridande samarbete som avses i punkt 4.10 bör komplettera de åtgärder som vidtas inom nationella strategier för integrering av romer och integrerade politiska åtgärder i bredare politik för social integrering och inom ramen för eventuella befintliga samarbetsavtal mellan medlemsstater, t.ex. Donaustrategin, och inom ramen för andra internationella organisationer som Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

4.1

Att underrätta kommissionen om alla eventuella åtgärder som vidtas i enlighet med denna rekommendation senast den 1 januari 2016.

4.2

Att därefter årligen, vid utgången av varje år, underrätta kommissionen om alla nya åtgärder, tillsammans med information om framsteg som gjorts med att genomföra deras nationella strategier för integrering av romer eller integrerade politiska åtgärder i bredare politik för social integrering.

5.1

Att se till att de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna kommer att utgöra ett underlag vid utarbetandet av dess årliga rapporter om genomförandet av nationella strategier för integrering av romer som läggs fram för Europaparlamentet och rådet samt bidra till den europeiska planeringsterminen i Europa 2020-strategin genom de landsspecifika rekommendationerna,

5.2

att med detta som grund följa situationen noggrant och senast 1 januari 2019 göra en bedömning av om denna rekommendation behöver ändras och uppdateras.