18.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/30


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 26 november 2012

om ändring av riktlinje ECB/2011/14 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden

(ECB/2012/25)

(2012/791/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 första strecksatsen, artikel 12.1, artikel 14.3, artikel 18.2 och artikel 20 första stycket, och

med beaktande av följande:

(1)

För att förverkliga en gemensam penningpolitik behövs definitioner av de instrument och förfaranden som används av Eurosystemet så att penningpolitiken kan genomföras på ett enhetlig sätt i alla medlemsstater som har euron som valuta.

(2)

Ett antal ändringar är nödvändiga för att bl.a. beakta en infasning av rapporteringskrav på lån-nivå avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar, specifikationer avseende kupongdefinitioner, uppgifter avseende prestandakontroll samt beräkningen av straffavgifter som ska tillämpas om en motpart inte fullgör sina skyldigheter.

(3)

Riktlinje ECB/2011/14 av den 20 september 2011 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1) bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av bilaga I

Bilaga I till riktlinje ECB/2011/14 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.

Artikel 2

Kontroll

De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade de nationella centralbankerna) ska senast den 19 december 2012 informera Europeiska centralbanken (ECB) om de texter och åtgärder med hjälp av vilka de avser att följa denna riktlinje.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den andra dagen efter det att den har antagits.

Den skall tillämpas från och med 3 januari 2013.

Artikel 4

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 november 2012.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 331, 14.12.2011, s. 1.


BILAGA

Bilaga I till riktlinje ECB/2011/14 ska ändras på följande sätt:

1.

I avsnitt 5.1.3 ska följande mening läggas till:

”ECB förbehåller sig rätten att vidta alla sådana åtgärder som den anser lämpliga för att rätta till ett fel i annonseringen av anbudet, inklusive att ställa in eller avbryta ett pågående anbudsförfarande.”

2.

I avsnitt 5.1.6 ska följande mening läggas till:

”Om resultatet av anbudsförfarandet innehåller felaktig information avseende något av ovanstående, förbehåller sig ECB rätten att vidta alla sådana åtgärder som den anser lämpliga för att rätta den felaktiga informationen.”

3.

Avsnitt 6.2.1.1 ska ersättas med följande:

’6.2.1.1   Typ av tillgångar

1.   Gemensamma krav för att godtas

De måste vara skuldförbindelser som har

a)

ett fast och villkorslöst kapitalbelopp (1), och

b)

en kupong som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde och är en av följande:

i)

Fast kupong, nollkupong och kupong med räntetrappa, dvs. instrument med förutbestämda kupongbetalningar och förutbestämt kupongvärde.

ii)

Kupong med rak, rörlig ränta kopplad till ett enda index som motsvarar en europenningmarknadsränta, t.ex. EURIBOR, LIBOR och liknande index, eller en konstant swappränta till förfallodagen, t.ex. CMS, EIISDA, EUSA index.

iii)

Rak rörlig kupong med eller utan hävstång vars ränta är kopplad till ett enda index som motsvarar en europenningmarknadsränta, t.ex. EURIBOR, LIBOR och liknande index, eller en konstant swappränta till förfallodagen, t.ex. CMS, EIISDA, EUSA index.

iv)

Rak, rörlig kupong med eller utan hävstång vars ränta är kopplad till avkastningen på en av euroområdets statsobligationer med en löptid på högst ett år (antingen som index eller bruttoavkastningsbenchmark).

v)

Rak real kupong vars ränta är kopplad till ett inflationsindex för euroområdet och inte innehåller några komplexa konstruktioner med valmöjligheter som t.ex. räntekorridorer, att räntan fixeras stegvis etc.

Följande kupongstrukturer undantas uttryckligen: alla rörliga kuponger kopplade till räntor i utländsk valuta, råvaru- och aktieindex samt valutakurser, kuponger som är kopplade till skillnaden mellan två index, till en swappspread eller andra kombinationer av index, varje form av kupong där räntan fixeras stegvis eller bara utgår inom vissa intervall, samt även omvända rörliga kuponger och kuponger som är beroende av ett kreditbetyg. Dessutom undantas komplexa löptidskonstruktioner, t.ex. så kallade target redemption notes samt möjligheter att ändra kupongtyp genom att använda sig av extra rättigheter att kräva inlösen.

För att godtas får en kupong inte ge emittenten några valmöjligheter, dvs. ändringar av en kupongs definition under instrumentets löptid som är beroende av en emittents beslut får ej vara möjliga. Om det förekommer räntegolv och -tak ska dessa vara fasta och definierade på förhand. Om det rör sig om en kupong med räntetrappa kommer instrumentet att klassificeras ur ett framåtblickande perspektiv.

Om de ovannämnda kriterierna inte uppfylls medför detta att tillgångar inte kan godtas även om de endast avser vissa delar av avkastningen (t.ex. ett premium) och även om en icke-negativ kupongbetalning och en återbetalning av kapitalbeloppet uttryckligen garanteras.

Kraven enligt punkt 1 a and 1 b gäller fram till dess att skulden lösts in. Skuldförbindelserna får ej medföra någon rätt till kapital och/eller ränta som är efterställd andra skuldförbindelser som emittenten gett ut.

2.   Ytterligare kriterier för att godta värdepapper med bakomliggande tillgångar

Inom ramen för Eurosystemets penningpolitiska styrsystem betecknas säkerställda obligationer inte som värdepapper med bakomliggande tillgångar.

Punkt 1 a tillämpas inte på värdepapper med bakomliggande tillgångar. Eurosystem bedömer huruvida värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas med hjälp av ytterligare kriterier som framgår av detta avsnitt.

De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar ska uppfylla följande kriterier:

a)

Förvärv av sådana tillgångar måste ske i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat.

b)

De ska ha förvärvats av ett SPV-företag för värdepapperisering i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat från upphovsmannen eller ett ombud på ett sätt som Eurosystemet anser vara en ”verklig försäljning” som kan göras gällande mot tredje part, och som är utom räckhåll för upphovsmannen och dennes fordringsägare, eller för ombudet och dennes fordringsägare, även för det fall upphovsmannen eller ombudet blir insolvent (2).

c)

De ska härröra från och säljas till emittenten av en upphovsman med säte i EES och, i tillämpliga fall, ett ombud med säte i EES.

d)

De får inte, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar (3). De får inte heller, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument (4) eller syntetiska värdepapper.

e)

Om de är kreditfordringar ska gäldenärerna och borgenärerna ha sitt säte (eller hemvist om det rör sig om fysiska personer) i EES och det tillhörande värdepapperet ska, i tillämpliga fall, finnas i EES. De lagar som styr dessa kreditfordringar ska vara ett EES-lands lagstiftning. Om de utgörs av obligationer ska emittenterna ha sitt säte i EES, obligationerna ska ges ut i ett EES-land enligt ett EES-lands lagstiftning och samtliga tillhörande värdepapper ska finnas i EES.

Såsom framgår i avsnitt 6.2.1.7 måste emittenten av ett värdepapper med bakomliggande tillgångar vara etablerad inom EES.

Om upphovsmännen, eller i tillämpliga fall ombuden, har sitt säte i euroområdet eller i Storbritannien har Eurosystemet kontrollerat att det inte förekommer några allvarliga clawback-bestämmelser i dessa rättsordningar. Om upphovsmannen, eller i tillämpliga fall ombudet, har sitt säte i ett annat EES-land, kan värdepapperen med bakomliggande tillgångar bara godtas om Eurosystemet säkerställer att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser som Eurosystemet bedömer vara relevanta i respektive EES-lands lag. För detta ändamål måste det, innan värdepapperen med bakomliggande tillgångar kan anses vara godtagbara, lämnas in en oberoende rättslig bedömning i en form som är godtagbar för Eurosystemet där det fastställs vilka clawback-bestämmelser som är tillämpliga i landet. För att Eurosystemet ska kunna bedöma huruvida dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser kan det begära in andra handlingar, inklusive ett solvensintyg från mottagaren, för den kritiska perioden. Clawback-bestämmelser som Eurosystemet anser vara allvarliga och därför inte acceptabla är till exempel bestämmelser som innebär att konkursförvaltaren kan ogiltigförklara en försäljning av kassaflödesgenererande tillgångar som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar enbart på grundval av att den har genomförts under en viss period (den kritiska perioden) innan säljaren (upphovsmannen/ombudet) förklarats insolvent eller som innebär att mottagaren endast kan förhindra en sådan ogiltigförklaring genom att styrka att han ej hade kännedom om att säljaren (upphovsmannen/ombudet) var insolvent vid tidpunkten för försäljningen.

Beträffande strukturerade emissioner får en tranch (eller undertranch), för att vara godtagbar, inte vara efterställd andra trancher av samma värdepappersemission. En tranch (eller undertranch) betraktas som inte efterställd andra trancher (eller undertrancher) av samma värdepappersemission om, i enlighet med betalningsprioritet tillämplig efter leverans av ett verkställighetsmeddelande, enligt prospektet, ingen annan tranch (eller undertranch) ges prioritet vad avser att erhålla betalning (kapital och ränta) före den tranchen (eller undertranchen) och således en sådan tranch (eller undertranch) är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher i en sådan strukturerad emission. För strukturerade emissioner där det enligt prospektet krävs leverans av ett avräknings- och verkställighetsmeddelande måste det säkerställas att en tranch (eller undertranch) inte är efterställd den betalningsprioritet som anges i såväl avräknings- som verkställighetsmeddelandet.

För att värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara, eller fortsätta att vara, godtagbara vid Eurosystemets penningpolitiska operationer, kräver Eurosystemet att de berörda parterna bakom värdepapperena med bakomliggande tillgångar tillhandahåller omfattande och standardiserad information på lån-nivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperena med bakomliggande tillgångar i enlighet med tillägg 8.

För att bedöma huruvida värdepapper med bakomliggande tillgångar är godtagbara beaktar Eurosystemet de uppgifter som fyllts i de obligatoriska fälten i respektive mall för rapportering på lån-nivå i enlighet med tillägg 8. I sin bedömning av godtagbarheten beaktar Eurosystemet a) huruvida uppgifter saknas, och b) hur ofta enskilda fält med uppgifter på lån-nivå saknar meningsfullt innehåll.

För att vara godtagbara måste värdepapper med bakomliggande tillgångar ha sådana kassaflödesgenererande tillgångar som Eurosystemet anser vara homogena, dvs. de kassaflödesgenererande tillgångar som utgör basen för värdepapper med bakomliggande tillgångar ska bara bestå av en tillgångsklass, antingen bolån, kommersiella fastighetslån, lån till små och medelstora företag, billån, konsumentkrediter eller leasingkrav. Värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner om poolen av underliggande tillgångar består av heterogena tillgångar eftersom dessa inte kan rapporteras via en enda rapporteringsmall för den aktuella tillgångsklassen (5).

Eurosystemet förbehåller sig rätten att kräva bekräftelse och klargörande av berörda tredje parter (t.ex. utfärdare, ursprunglig borgenär eller arrangör) där Eurosystemet anser det befogat för att bedöma godtagbarheten av värdepapper med bakomliggande tillgångar och med avseende på bestämmelsen om uppgifter på lån-nivå. Om sådana krav inte tillgodoses kan detta medföra att transaktionen med värdepapperena med bakomliggande tillgångar tills vidare avbryts eller ej godtas.

3.   Ytterligare kriterier för att godta säkerställda obligationer

Från och med den 31 mars 2013 ska säkerställda obligationer omfattas av följande ytterligare krav:

Säkerhetspoolen för säkerställda obligationer får inte omfatta värdepapper med bakomliggande tillgångar, med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar

a)

som uppfyller kraven enligt direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar i säkerställda obligationer,

b)

härrör från en medlem i samma konsoliderade grupp i vilken emittenten av de säkerställda obligationerna ingår eller av en enhet som är närstående till samma centrala enhet till vilken emittenten av de säkerställda obligationerna också är närstående,

c)

som används som tekniska verktyg för att överföra hypotekslån eller garanterade fastighetslån från upphovsenheten till säkerhetspoolen.

Säkerställda obligationer som fanns med på förteckningen över godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar från den 28 november 2012 och inte uppfyllt kraven a–c godtas även fortsättningsvis fram till den 28 november 2014.

4.

I avsnitt 6.2.1.7 ska fotnot 58 utgå.

5.

I avsnitt 6.2.2 ska fotnot 60 utgå.

6.

Avsnitt 6.2.2.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt b ska ersättas med följande:

”b)

Kreditfordringen måste ha i ett fast och villkorslöst kapitalbelopp och ii en ränta som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde. Dessa särdrag måste förbli oförändrade under skuldförbindelsens hela löptid. Dessutom ska räntan vara i av nollkupongstyp, ii fast eller iii rörlig baserad på en annan referensränta. Dessutom är kreditfordringar med inflationsindexerad ränta också godtagbara.”

b)

Punkt f ska ersättas med följande:

”f)

Minsta storlek: När motparten framställer om att använda kreditfordringen som säkerhet (mobilisering) måste den uppnå en minsta storlek. Varje nationell centralbank kan tillämpa en eget vald minsta storlek för inhemska kreditfordringar. För gränsöverskridande användning gäller ett generellt lägsta tröskelvärde på 500 000 euro.”

7.

I avsnitt 6.2.3 ska följande punkt införas:

”Trots att de är godtagbara får de nationella centralbankerna besluta att inte godkänna följande omsättbara eller icke-omsättbara tillgångar som säkerhet från en motpart:

a)

Skuldförbindelser som förfaller till betalning inom den närmaste framtiden.

b)

Skuldförbindelser där en avkastning, t.ex. en kupongbetalning, sker inom den närmaste framtiden.”

8.

Avsnitt 6.2.3.2 ska ersättas med följande:

”6.2.3.2   Regler för att använda godtagbara tillgångar

Omsättbara tillgångar kan användas för alla penningpolitiska operationer som är baserade på underliggande tillgångar, dvs. reverserade transaktioner, direkta köp/försäljningar av värdepapper och utlåningsfaciliteten. Icke omsättbara tillgångar kan användas för reverserade öppna marknadstransaktioner och utlåningsfaciliteten. De används inte vid Eurosystemets direkta köp/försäljningar av värdepapper. Alla omsättbara och icke omsättbara tillgångar kan också användas som underliggande tillgångar vid intradagskrediter.

Oavsett om en omsättbar eller icke omsättbar tillgång uppfyller alla urvalskriterier kan en motpart inte som säkerhet lämna tillgångar som emitterats eller garanteras av motparten själv eller en enhet med vilken den har nära förbindelser (6).

”Nära förbindelser” är en situation där motparten är förenad med de godtagbara tillgångarnas emittent/kredittagare/borgensman genom att

a)

motparten äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 procent eller mer av emittentens/kredittagarens/borgensmannens kapital,

b)

emittenten/kredittagaren/borgensmannen äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 procent eller mer av motpartens kapital,

c)

en tredje part äger mer än 20 procent i både motpartens kapital och emittentens/kredittagarens/borgensmannens kapital, antingen direkt eller indirekt genom ett eller flera företag.

För att genomföra penningpolitiken, i synnerhet för att övervaka efterlevnaden av reglerna för användning av de godtagbara tillgångar som avser nära förbindelser, bedriver Eurosystemet internt ett informationsutbyte om kapitalinnehav som tillsynsmyndigheterna tillhandahåller för dessa ändamål. För denna information gäller samma sekretessregler som tillämpas av tillsynsmyndigheterna.

Ovannämnda bestämmelser om nära förbindelser gäller inte: a nära förbindelser mellan motparten och en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt, eller om en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt är emittentens borgensman, b säkerställda bankobligationer som emitterats i enlighet med kriterierna som fastställts i del 1, punkterna 68–70 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, c fall där skuldförbindelser skyddas av särskilda juridiska skyddsmekanismer jämförbara med dem i b som i fallet med i icke omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) som inte är värdepapper eller ii säkerställda bankobligationer som uppfyller samtliga kriterier i del 1, punkterna 68–70 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, utom begränsningarna för garanterade lån i säkerhetspoolen.

En motpart får inte heller lämna några säkerheter med bakomliggande tillgångar om motparten (eller tredje part som denne har nära förbindelser med) lämnar en valutahedge för den bakomliggande säkerheten genom att ingå en valutahedgetransaktion med utgivaren som hedgemotpart eller lämnar likviditetsstöd för 20 procent eller mer av det utestående beloppet av säkerheten med bakomliggande tillgångar.

Alla godtagbara omsättbara och icke omsättbara tillgångar ska kunna användas gränsöverskridande i hela euroområdet. Det betyder att alla motparter i Eurosystemet ska kunna använda sådana tillgångar antingen genom länkar till sina inhemska värdepappersavvecklingssystem, ifall det rör sig om omsättbara tillgångar, eller genom andra godtagbara arrangemang för att kunna erhålla kredit från den nationella centralbanken i den medlemsstat där motparten är etablerad (se avsnitt 6.6).

En motpart som lämnar in ett värdepapper med bakomliggande tillgångar som har nära förbindelser till den enhet från vilken de underliggande tillgångarna till värdepapperet med bakomliggande tillgångar härrör, måste informera Eurosystemet om varje planerad förändring av värdepapperet med de bakomliggande tillgångarna som kan ha betydelse för dess kreditkvalitet, t.ex. förändringar av den ränta som utgår, förändringar av swapparrangemanget, förändringar i sammansättningen av de underliggande tillgångarna som inte framgår av prospektet, förändringar av betalningsprioriteten. Eurosystemet ska informeras minst en månads innan några förändringar görs av inlämnade värdepapper med bakomliggande tillgångar. Därutöver ska motparten, när ett värdepapper med bakomliggande tillgångar lämnas in, informera om alla förändringar som gjorts under de föregående sex månaderna. I linje med avsnitt 6.2 tillhandahåller Eurosystemet ingen rådgivning inför förändringar.

Tabell 4

Godtagbara tillgångar för Eurosystemets penningpolitiska operationer

Urvalskriterier

Omsättbara tillgångar (7)

Ej omsättbara tillgångar (8)

Typ av tillgångar

ECB:s skuldcertifikat

Andra omsättbara skuldförbindelser (9)

Kreditfordringar

Skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD)

Kreditvärdighet

Tillgången måste uppfylla höga krav på kreditvärdighet. De höga kraven på kreditvärdighet bedöms med ECAF:s regler för omsättbara tillgångar (9)

Gäldenären/borgensmannen måste uppfylla höga krav på kreditvärdighet. Kreditvärdigheten bedöms med ECAF:s regler för kreditfordringar.

Tillgången måste uppfylla höga krav på kreditvärdighet. De höga kraven på kreditvärdighet bedöms med ECAF:s regler för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning.

Utgivningsplats

EES (9)

Ej relevant

Ej relevant

Förfaranden för avveckling/hantering

Avvecklingsplats: euroområdet

Tillgången måste deponeras centralt i kontobaserad form hos nationella centralbanker eller ett värdepappersavvecklingssystem som uppfyller ECB:s minimistandarder.

Eurosystemets förfaranden

Eurosystemets förfaranden

Emittent/gäldenär/borgensmän

Nationella centralbanker

Offentlig sektor

Privat sektor

Internationella och överstatliga institutioner

Offentlig sektor

Icke-finansiella företag

Internationella och överstatliga institutioner

Kreditinstitut

Emittentens, gäldenärens och borgensmannens hemvist

Emittent (9) EES eller G10-länder som inte är del av EES

Gäldenär: EES

Borgensman (9)

Euroområdet

Euroområdet

Godtagbara marknader

Reglerade marknader

Icke-reglerade marknader som godtagits av ECB

Ej relevant

Ej relevant

Valuta

Euro

Euro

Euro

Minsta storlek

Ej relevant

Minsta storlek vid tiden för framställan om användning av kreditfordran

Inrikes användning: den nationella centralbanken avgör

Gränsöverskridande användning: generell tröskel på 500 000 euro.

Ej relevant

Lagar som ska tillämpas

För värdepapper med bakomliggande tillgångar måste förvärv av underliggande tillgångar ske i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat. De lagar som styr underliggande kreditfordringar måste vara ett EES-lands lagstiftning.

Lagar som styr kreditfordringar och mobilisering: lag i en medlemsstat

Det totala antalet lagar som är tillämpliga på

a)

motparten,

b)

fordringsägaren,

c)

kredittagaren,

d)

borgensmannen (i förekommande fall),

e)

avtal om kreditfordran, och

f)

avtal om mobilisering

får inte överstiga två.

Ej relevant

Gränsöverskridande användning

Ja

Ja

Ja

9.

I avsnitt 6.3.2 ska fotnot 72 utgå.

10.

I avsnitt 6.3.4.1 ska följande stycke läggas till:

”En ECAI som deltar i ECAF omfattas av Eurosystemets process för övervakning av prestanda (se avsnitt 6.3.5). Tillsammans med de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda ska även en undertecknad bekräftelse från VD eller annan behörig företrädare för revisions- eller complianceavdelningen inom ett ECAI bifogas, som intygar att de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda är korrekta och giltiga.”

11.

I avsnitt 6.3.4.4 ska tredje stycket ersättas med följande:

”En RT-operatör som deltar i ECAF måste acceptera i avtal att genomgå Eurosystemets process för prestationsbedömningar (10) (se avsnitt 6.3.5). RT-operatören måste inrätta och upprätthålla den nödvändiga infrastrukturen för att övervaka den statiska poolen. Bildande och utvärdering av den statiska poolen måste vara i linje med de allmänna kraven på prestandaövervakning under ECAF. RT-operatören ska åta sig att informera Eurosystemet om resultatet av utvärderingen av prestanda så snart RT-operatören har utfört den. Tillsammans med de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda ska även en undertecknad bekräftelse från VD eller annan behörig företrädare för revisions- eller complianceavdelningen inom RT bifogas, som intygar att de uppgifter lämnas in för övervakningen av prestanda är korrekta och giltiga. De åtar sig att i fem år hålla arkiv över statiska pooler och detaljer om betalningsinställelser.

12.

Avsnitt 6.3.5 ska ersättas med följande:

”6.3.5   Övervakning av kreditbedömningssystems prestanda

Alla kreditbedömningssystem omfattas av prestandakontroll inom ECAF. För varje kreditbedömningssystem består ECAF:s process för övervakning av prestanda av en årlig jämförelse i efterhand av a den observerade frekvensen av betalningsinställelser för alla godtagbara enheter och instrument som bedöms av kreditbedömningssystemet, där dessa enheter och instrument grupperas i statiska pooler enligt vissa kriterier, t.ex. kreditbetyg, tillgångsklass, industrisektor, kreditbedömningsmodell samt b Eurosystemets respektive kreditkvalitetströskel som bestäms utifrån riktmärket för sannolikheten för betalningsinställelse (där två riktmärken för betalningsinställelse beaktas: en 0,10 % sannolikhet för betalningsinställelse under en tolvmånadsperiod som anses motsvara ett kreditbetyg på nivå 2, och en 0,40 % sannolikhet för betalningsinställelse under en tolvmånadsperiod som anses motsvara ett kreditbetyg på nivå 3 enligt Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala). Målet för processen är att säkerställa att de kreditbetyg som kreditbedömningssystem tillhandahåller Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala förblir lämpliga och att resultaten av kreditbedömningarna är jämförbara mellan olika system och källor.

Det första steget i denna process är att kreditbedömningssystemets operatör gör en årlig sammanställning över de enheter och instrument som har kreditbetyg som uppfyller Eurosystemets kreditkvalitetströskel vid granskningsperiodens start. Kreditbedömningssystemets operatör överlämnar sedan denna förteckning till Eurosystemet, med hjälp av den rapporteringsmall som Eurosystemet tillhandahåller, som inkluderar fält för identifiering, klassificering och kreditbedömning. Nästa steg i processen sker i slutet av den tolv månader långa granskningsperioden när kreditbedömningssystemets operatör uppdaterar informationen om enheterna och instrumenten på förteckningen. Eurosystem förbehåller sig rätten att begära in ytterligare information som behövs för att utföra prestandaövervakningen.

Ett kreditbedömningssystems statiska pool, inhämtad över ett år, utgör underlag till ECAF:s process för övervakning av prestanda som består av en årlig utvärdering och en bedömning som täcker flera perioder. Om det finns en betydande avvikelse mellan den observerade frekvensen av betalningsinställelser i den statiska poolen och kreditkvalitetströskeln över ett år och/eller flera år konsulterar Eurosystemet ratingsystemets operatör för att analysera orsakerna till avvikelsen. Detta kan leda till en korrigering av den kreditkvalitetströskel som tillämpas på systemet i fråga.

Eurosystemet kan besluta att avstänga eller utesluta kreditbedömningssystemet om inga förbättringar av prestanda observeras över ett antal år. Kreditbedömningssystem som bryter mot reglerna som styr ECAF kommer att uteslutas. Om felaktig eller ofullständig information avseende övervakningen av prestanda tillhandahålls av en företrädare för kreditbedömningssystemet, får Eurosystemet avstå från uteslutning om det rör sig om smärre avvikelser.”

13.

Avsnitt 6.4.2 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt f ska utgå.

b)

Tabell 8 ska utgå.

14.

I avsnitt 6.5.1 ska punkterna a och b ersättas med följande:

”a)

För varje godtagbar omsättbar tillgång definierar Eurosystemet det mest representativa priset som ska användas för beräkning av marknadsvärdet.

b)

Värdet på en omsättbar tillgång beräknas utifrån det mest representativa priset under bankdagen före värderingsdagen. I avsaknad av ett representativt pris på en viss tillgång under bankdagen före värderingsdagen definierar Eurosystemet ett teoretiskt pris.”

15.

I tillägg 6, ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Straffavgifter

Om en motpart bryter mot reglerna rörande anbud (11), bilaterala transaktioner (12) användningen av underliggande tillgångar (13), reglerna för förfaranden vid dagens slut eller villkoren för tillträde till utlåningsfaciliteten (14), ska Eurosystemet utdöma straffavgifter enligt följande:

a)

Vid överträdelser av reglerna rörande anbud, bilaterala transaktioner och användning av underliggande tillgångar ska, för den första och den andra överträdelsen som inträffar under en tolvmånadersperiod, en straffavgift utdömas för varje överträdelse. De tillämpliga straffavgifterna ska beräknas till utlåningsräntan som gällde vid tidpunkten då överträdelsen började plus 2,5 procentenheter.

i)

Vid överträdelser av reglerna rörande anbud och bilaterala transaktioner ska straffavgifterna beräknas på grundval av den säkerhet eller det kontanta belopp som motparten inte har tillhandahållit, multiplicerat med koefficienten X/360, där X är antalet kalenderdagar, högst 7, under vilka motparten inte kunde ställa säkerhet eller tillhandahålla beloppet under transaktionens löptid. Om det beräknade beloppet inte uppgår till 500 euro, utgår ett schablonbelopp om 500 euro.

ii)

Vid överträdelser av reglerna rörande användningen av underliggande tillgångar (15) ska straffavgifterna beräknas på grundval av de icke godtagbara tillgångar eller de tillgångar som motparten inte får använda, vilka motparten antingen har levererat till en nationell centralbank eller till ECB eller inte har dragit tillbaka före starten på den 8 kalenderdagen efter den händelse då tillgångarna blev icke godtagbara eller inte längre får användas av motparten; den resulterande siffran ska multipliceras med koefficienten X/360. X är antalet kalenderdagar, högst 7, under vilka motparten inte uppfyllde reglerna avseende användningen av underliggande tillgångar. Om det beräknade beloppet inte uppgår till 500 euro, utgår ett schablonbelopp om 500 euro.

b)

Den första gången reglerna avseende förfaranden vid dagens slut eller tillträde till utlåningsfaciliteten överträds beräknas straffavgiften till utlåningsräntan som gällde vid tidpunkten då överträdelsen började plus 5 procentenheter. Vid upprepade överträdelser ska räntan på straffavgifterna höjas med ytterligare 2,5 procentenheter varje gång som detta inträffar under en tolvmånadersperiod, beräknat utifrån det belopp som felaktigt använts från utlåningsfaciliteten. Om det beräknade beloppet inte uppgår till 500 euro, utgår ett schablonbelopp om 500 euro.

16.

Tillägg 7 ska ersättas med följande:

”Tillägg 7

GILTIGA SÄKERHETER UPPLÅTS I KREDITFORDRINGAR

För att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för kreditfordringar och att en kreditfordran snabbt kan realiseras om en motpart fallerar, måste följande ytterligare rättsliga krav uppfyllas.

a)

Kontroll av att kreditfordringar existerar: de nationella centralbankerna ska vidta åtminstone följande åtgärder för att kontrollera att de kreditfordringar som lämnas som säkerhet till Eurosystemet existerar: i Minst en gång i kvartalet ska motparten göra en självcertifiering och garantera den nationella centralbanken att de kreditfordringar som lämnats som säkerhet existerar. Istället för detta kan man även göra en avstämning mot uppgifter i centrala kreditregister när dylika register finns. ii De berörda nationella centralbankerna, tillsynsmyndigheterna eller externa revisorerna ska genomföra en engångskontroll av de förfaranden som motparten tillämpar för att lämna uppgifter till Eurosystemet om huruvida kreditfordringar existerar. iii De nationella centralbankerna, de berörda kreditregistren, tillsynsmyndigheterna eller externa revisorerna ska göra stickprov av kvaliteten och riktigheten i självcertifieringen.

Den kvartalsvisa självcertifieringen och garantin i punkt i) ovan innebär att Eurosystemets motparter i skriftlig form måste

i)

bekräfta och försäkra att de kreditfordringar som lämnats till den nationella centralbanken uppfyller de kriterier på godtagbarhet som tillämpas inom Eurosystemet,

ii)

bekräfta och försäkra att ingen av de kreditfordringar som inlämnats som underliggande tillgångar samtidigt används som säkerhet med någon tredje part som förmånstagare, samt garantera att motparten inte kommer att mobilisera någon kreditfordran och lämna den som säkerhet till någon tredje part,

iii)

bekräfta och försäkra att de omedelbart eller senast inom loppet av följande arbetsdag meddelar vederbörande nationella centralbank om allt som i väsentlig grad påverkar det egentliga avtalsförhållandet mellan motparten och den relevanta nationella centralbanken, i synnerhet om förtida, partiella eller fullständiga återbetalningar, nedgraderingar eller väsentliga förändringar i villkoren för kreditfordran.

För att sådana kontroller ska kunna genomföras enligt punkt ii och iii måste tillsynsmyndigheterna, de nationella centralbankerna eller de externa revisorerna vara behöriga att genomföra en sådan utredning. Detta bemyndigande kan vid behov fastställas genom avtal eller baseras på gällande nationella regler.

b)

Giltigheten av avtalet om mobilisering: avtalet om mobilisering av kreditfordringar som säkerhet måste också gälla mellan parterna (överlåtare och mottagare) enligt nationell lag. Alla övriga rättsliga formaliteteter som krävs för att säkerställa avtalets giltighet och mobiliseringen av kreditfordringar som säkerhet måste uppfyllas.

c)

Full verkan av mobiliseringen gentemot tredje part: när det gäller gäldenärens underrättelse om mobilisering av en kreditfordring som säkerhet, med beaktande av de specifika reglerna i de berörda jurisdiktionerna, krävs följande:

i)

I vissa medlemsstater där gäldenären måste underrätta om mobilisering av en kreditfordring som säkerhet för att mobiliseringen ska få full verkan gentemot tredje part, i synnerhet den nationella centralbankens förmånsrätt gentemot andra borgenärer, såsom framgår av den tillämpliga nationella dokumentationen, krävs att gäldenären underrättar i förväg eller vid den tidpunkt då kreditfordringen faktiskt mobiliseras som säkerhet.

ii)

I andra medlemsstater där en officiell registrering krävs vid mobilisering av en kreditfordring som säkerhet för att mobiliseringen ska få full verkan gentemot tredje part, i synnerhet den nationella centralbankens förmånsrätt gentemot andra borgenärer, såsom framgår av den tillämpliga nationella dokumentationen, krävs sådan registrering i förväg eller vid den tidpunkt då kreditfordringen faktiskt mobiliseras som säkerhet.

iii)

I medlemsstater där gäldenären inte i förväg måste underrätta och någon registrering inte är nödvändig för mobilisering av en kreditfordring som säkerhet i enlighet med punkterna i eller ii, såsom framgår av den tillämpliga nationella dokumentationen, krävs att gäldenären underrättar i efterhand. Gäldenärens underrättelse i efterhand kräver att gäldenären informeras av motparten eller den nationella centralbanken (såsom framgår av den nationella dokumentationen) om att kreditfordran mobiliseras som säkerhet av motparten till förmån för den nationella centralbanken direkt efter en kredithändelse. Kredithändelse avser betalningsinställelse eller liknande enligt definitionen i den tillämpliga nationella dokumentationen.

För kreditinstrument som är innehavarpapper, och för vilka den tillämpliga nationella lagstiftningen inte ställer några krav på information, ställs inga krav på information. I sådana fall får den berörda nationella centralbanken kräva att sådana innehavarpapper överlämnas fysiskt till centralbanken eller tredje part i förväg eller vid den tidpunkt då de faktiskt mobiliseras som säkerhet.

Ovanstående är minimikrav. De nationella centralbankerna får, i enlighet med den tillämpliga nationella dokumentationen, besluta om information i förväg eller registrering i andra fall än de situationer som beskrivs ovan.

Alla övriga rättsliga formaliteteter som krävs för att säkerställa att en kreditfordring mobiliseras som säkerhet måste också uppfyllas.

d)

Inga begränsningar gällande banksekretess och konfidentialitet: Motparten är inte tvungen att inhämta godkännande från gäldenären för att offentliggöra uppgifter om kreditfordran och gäldenären som krävs av Eurosystemet för att säkerställa att en giltig säkerhet skapas för kreditfordringar samt att kreditfordringarna snabbt kan realiseras om motparten fallerar. Motparten och gäldenären ska genom avtal fastställa att gäldenären utan förbehåll godkänner att sådana uppgifter om kreditfordran och gäldenären lämnas till Eurosystemet. Avtal fordras inte om det i den tillämpliga nationella dokumentationen fastställs att nationell lagstiftning inte inskränker att sådan information sprids.

e)

Inga begränsningar gällande mobilisering av kreditfordran: Motparterna ska säkerställa att kreditfordringarna är fullt överförbara och kan mobiliseras utan inskränkning och lämnas som säkerhet med Eurosystemet som förmånstagare. Det ska inte finnas några förbehåll gällande mobilisering i avtalet om kreditfordran eller i andra kontraktsarrangemang mellan motparten och gäldenären, såvida inte nationell lagstiftning uttryckligen ger Eurosystemet en privilegierad ställning i fråga om mobilisering av säkerheter, oberoende av kontraktuella restriktioner.

f)

Inga begränsningar gällande realisering av kreditfordran: Avtalet om kreditfordran eller övriga kontraktsarrangemang mellan motparten och gäldenären ska inte innehålla några begränsningar gällande realiseringen av den kreditfordran som används som säkerhet, och inte heller något krav på form, tid eller andra krav gällande realiseringen.”

17.

Följande tillägg 8 ska läggas till:

”Tillägg 8

RAPPORTERINGSKRAV PÅ LÅN-NIVÅ FÖR VÄRDEPAPPER MED BAKOMLIGGANDE TILLGÅNGAR

Uppgifter på lån-nivå överförs till, och publiceras elektroniskt i, uppgiftsregistret i enlighet med Eurosystemets regler, som bl.a. omfattar öppen tillgång, täckning, lika för alla, lämpliga styrmekanismer, öppenhet och som tagits fram av ECB, i enlighet med kraven i detta tillägg. För detta ändamål används respektive mall för rapportering på lån-nivå för varje enskild transaktion, beroende på vilken tillgångsklass poolen av kassaflödesgenererande tillgångar (16) tillhör.

Uppgifter på lån-nivå ska rapporteras minst kvartalsvis, senast en månad efter förfallodagen för räntebetalningen avseende det berörda värdepapperet med bakomliggande tillgångar. Om uppgifterna på lån-nivå inte rapporteras eller uppdateras inom en månad efter räntebetalningsdagen godtas det berörda värdepapperet med bakomliggande tillgångar inte längre. För att kontrollera att dessa krav efterlevs kontrollerar registret över uppgifter på lån-nivå automatiskt huruvida nya och/eller uppdaterade uppgifter på lån-nivå är korrekta och konsistenta för varje transaktion.

Från och med den dag då rapporteringskraven på lån-nivå börjar gälla för värdepapper med bakomliggande tillgångar, dvs. den relevanta tillgångsklassen enligt mallen, ska detaljerade uppgifter för varje lån på lån-nivå avseende poolen av kassaflödesgenererande tillgångar tillhandahållas om ett värdepapper med bakomliggande tillgångar ska bli, eller förbli, godtagbart. Inom tre månader måste värdepapperet med bakomliggande tillgångar uppfylla minimikraven, något som bedöms utifrån tillgången på information i valda fält i rapporteringsmallen för uppgifter på lån-nivå. För att täcka in icke-tillgängliga fält finns sex stycken ”Ingen data” (ND) valmöjligheter på varje rapporteringsmall som ska användas när en viss uppgift inte kan tillhandahållas i enlighet med rapporteringsmallen. På CMBS-rapporteringsmallen finns även en sjunde ND-valmöjlighet.

ND-valmöjligheterna och deras betydelse framgår av följande tabell:

”Ingen data” valmöjligheter

Förklaring

ND1

Data samlas ej in eftersom den inte krävs enligt emissionskriterierna

ND2

Data samlas in vid ansökan men laddas inte upp i rapporteringssystemet vid avslut

ND3

Data samlas in vid ansökan men laddas upp i ett annat system än rapporteringssystemet

ND4

Data samlas in men finns inte tillgänglig förrän ÅÅÅÅ-MM

ND5

Ej relevant

ND6

Inte tillämpligt inom denna jurisdiktion

ND7

Endast för CMBS-lån med ett värde under 500 000 euro, dvs. hela det kommersiella lånets värde när det initieras

Följande nio månaders övergångsperiod gäller för alla värdepapper med bakomliggande tillgångar (beroende på det datum då rapporteringskraven på lån-nivå börjar gälla för den aktuella tillgångsklassen):

Det första kvartalet efter det datum då rapporteringskraven börjar gälla är en testperiod. Uppgifter på lån-nivå ska rapporteras men det finns inga begränsningar avseende antalet obligatoriska fält som innehåller ND1–ND7.

Under det andra kvartalet får antalet fält som innehåller ND1 inte överstiga 30 procent av det totala antalet obligatoriska fält och antalet obligatoriska fält som innehåller ND2, ND3 eller ND4 får inte överstiga 40 procent av det totala antalet obligatoriska fält.

Under det tredje kvartalet får antalet fält som innehåller ND1 inte överstiga 10 procent av det totala antalet obligatoriska fält och antalet obligatoriska fält som innehåller ND2, ND3 eller ND4 får inte överstiga 20 procent av det totala antalet obligatoriska fält.

Vid utgången av den nio månader långa övergångsperioden får det inte finnas några obligatoriska fält med uppgifter på lån-nivå som innehåller ND1, ND2, ND3 eller ND4 för en enskild transaktion.

När dessa trösklar tillämpas poängsätter registret över uppgifter på lån-nivå varje transaktion med värdepapper med bakomliggande tillgångar både när dessa inges och när uppgifter på lån-nivå bearbetas. Poängen speglar det antal obligatoriska fält som innehåller ND1 och antalet obligatoriska fält som innehåller ND2, ND3 eller ND4 och jämför dessa med det sammanlagda antalet obligatoriska fält. Alternativen ND5, ND6 och ND7 får endast användas om de berörda fälten i respektive mall för rapportering på lån-nivå tillåter detta. Om man kombinerar de två tröskelvärdena erhåller man följande möjliga poängsättningar för rapporteringen på lån-nivå:

Poängmatris

ND1 fält

0

≤ 10 %

≤ 30 %

> 30 %

ND2

eller

ND3

eller

ND4

0

A1

B1

C1

D1

≤ 20 %

A2

B2

C2

D2

≤ 40 %

A3

B3

C3

D3

> 40 %

A4

B4

C4

D4

Enligt den övergångsperiod som nämns ovan ska poängen gradvis förbättras för varje kvartal i enlighet följande:

Tidsaxel

Poäng (godtagbarhet)

Första kvartalet (första gången uppgifter tillhandahålls)

(inga minimipoäng krävs)

Andra kvartalet

C3 (som minimum)

Tredje kvartalet

B2 (som minimum)

Fr.o.m. fjärde kvartalet

A1

För värdepapper med bakomliggande tillgångar i form av bolån med inteckning (RMBS) börjar kraven om information på lån-nivå att gälla 3 januari 2013 och övergångsperioden om nio månader slutar 30 september 2013.

För värdepapper med bakomliggande tillgångar där de kassaflödesgenererande tillgångarna består av lån till små och medelstora företag börjar kraven om information på lån-nivå att gälla 3 januari 2013 och övergångsperioden om nio månader slutar den 30 september 2013.

För värdepapper med bakomliggande tillgångar (CMBS) i form av kommersiella fastighetslån med inteckning (RMBS) börjar kraven om information på lån-nivå att gälla den 1 mars 2013 och övergångsperioden om nio månader slutar den 30 november 2013.

För värdepapper med bakomliggande tillgångar där de kassaflödesgenererande tillgångarna består av billån, konsumentkrediter eller leasingkrav börjar kraven om information på lån-nivå att gälla den 1 januari 2014 och övergångsperioden om nio månader slutar den 30 september 2014.

Värdepapper med bakomliggande tillgångar som emitteras mer än nio månader efter det datum då de nya rapporteringskraven på lån-nivå börjar gälla (17), ska fullt ut uppfylla rapporteringskraven redan första gången som uppgifterna på lån-nivå lämnas, dvs. vid emission. Existerande värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte motsvarar någon av mallarna avseende uppgifter på lån-nivå kommer att fortsätta godtas fram till den 31 mars 2014. Eurosystemet kommer i varje enskilt fall att bedöma huruvida ett visst värdepapper med bakomliggande tillgångar kan omfattas av denna mer generösa bestämmelse.


(1)  Obligationer med optionsbevis eller andra liknande rätter godtas inte.

(2)  Värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte om någon av tillgångarna som utgör de kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapperena med bakomliggande tillgångar härrör direkt från det SPV-företag som emitterat ABS-papperena.

(3)  Detta krav exkluderar inte värdepapper med bakomliggande tillgångar där emissionsstrukturen omfattar två SPV-företag och kravet på ”verklig försäljning” uppfylls avseende dessa två SPV-företag så att de skuldinstrument som emitteras av det andra SPV-företaget täcks direkt eller indirekt av de ursprungliga tillgångarna och samtliga kassaflöden från de kassaflödesgenererande tillgångarna överförs från det första till det andra SPV-företaget.

(4)  Denna restriktion inkluderar inte swappar som används i transaktioner med värdepapper med bakomliggande tillgångar uteslutande för att säkra tillgångar.

(5)  Värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller rapporteringskraven på lån-nivå eftersom de består av blandade pooler av heterogena bakomliggande tillgångar och/eller inte motsvarar någon av rapporteringsmallarna avseende uppgifter på lån-nivå kommer att fortsätta godtas fram till den 31 mars 2014.”

(6)  I det fall en motpart använder värdepapper vilka inte (längre) är att betrakta som godtagbara säkerheter för en utestående kredit till följd av att de är utgivna/garanterade av motparten eller att en nära förbindelse existerar måste motparten omedelbart meddela detta förhållande till den berörda nationella centralbanken. Värdepapperen värderas till noll vid nästa värderingstillfälle och vid behov kommer krav på tilläggssäkerheter att ställas (se även tillägg 6). Dessutom måste motparten så snart som möjligt ta bort värdepapperen.”

(7)  Se avsnitt 6.2.1 för en mer detaljerad beskrivning.

(8)  Se avsnitt 6.2.2 för en mer detaljerad beskrivning.

(9)  Kreditvärdigheten för omsättbara skuldförbindelser utan rating vilka emitterats eller garanteras av icke-finansiella företag avgörs på basis av den typ av kreditbedömningssystem som respektive motpart valt i enlighet med de ECAF-regler som är tillämpliga på kreditfordringarna (se avsnitt 6.3.3). Vad beträffar omsättbara skuldförbindelser har dessa urvalskriterier ändrats enligt vad som följer: emittentens/borgensmannens hemvist: euroområdet, utgivningsplats: euroområdet.

(10)  Motparten måste informera RT-operatören omgående om alla kredithändelser som kan tyda på en försämring av kreditkvaliteten.”

(11)  Detta gäller om en motpart inte överför tillräckligt med underliggande tillgångar eller kontanta medel (i tillämpliga fall, när det gäller tilläggssäkerheter) för att på avvecklingsdagen avveckla eller fram till transaktionens förfallodag ställa motsvarande tilläggssäkerheter som säkerhet för det likviditetsbelopp som har tilldelats den i en likvidiserande transaktion eller om den inte överför tillräckligt med kontanta medel för att avveckla det belopp som har tilldelats den i en likviditetsindragande transaktion.

(12)  Detta gäller om en motpart inte överför tillräckligt med godtagbara underliggande tillgångar eller om den inte överför tillräckligt med kontanta medel för att avveckla det belopp som överenskommits i en bilateral transaktion, eller om den inte ställer motsvarande tilläggssäkerheter som säkerhet för en utestående bilateral transaktion när som helst fram till förfallodagen.

(13)  Detta gäller om en motpart använder värdepapper som är, eller har blivit, icke godtagbara eller som motparten inte får använda t.ex. på grund av nära förbindelser mellan emittenten/borgensmannen och motparten (eller om dess är identiska).

(14)  Detta gäller om en motpart har negativt saldo på avvecklingskontot vid slutet av dagen och inte uppfyller villkoren för tillträde till utlåningsfaciliteten.

(15)  Följande bestämmelser tillämpas också i de fall då a motparten har använt icke godtagbara tillgångar eller har tillhandahållit information som har inverkat negativt på säkerhetens värde, t.ex. information om det utestående beloppet för en använd kreditfordran som är eller har varit felaktig eller inaktuell, eller b motparten använder tillgångar som är icke godtagbara på grund av nära förbindelser mellan emittenten/borgensmannen och motparten.”

(16)  De aktuella versionerna av rapporteringsmallen för uppgifter på lån-nivå för den aktuella tillgångsklassen finns på ECB:s webbplats.

(17)  Dvs. den 30 september 2013 för RMBS samt små och medelstora företag, den 30 november 2013 för CMBS och den 30 september 2014 för billån, konsumentkrediter eller leasingkrav.”