21.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/39

(1)

Enligt kommissionens meddelande ”Europa 2020” (1) ska en av prioriteringarna vara att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation.

(2)

De mål som fastställts för Europa 2020-strategin beskrivs närmare främst i flaggskeppsinitiativen ”En digital agenda för Europa” (2) och ”Innovationsunionen” (3). Bland de åtgärder som bör vidtas enligt ”En digital agenda för Europa” anges att offentligfinansierad forskning bör ges en omfattande spridning genom publicering med fri tillgång av vetenskapliga data och uppsatser. Enligt ”Innovationsunionen” bör en ram för det europeiska området för forskningsverksamhet upprättas som ska bidra till att avlägsna hinder för rörlighet och samarbete över gränserna. Vidare anges det att öppen tillgång till publikationer och data från offentligt stödd forskning och den öppna tillgången till publikationer görs till en överordnad princip för de projekt som finansieras av EU:s ramprogram för forskning.

(3)

Den 14 februari 2007 antog kommissionen ett meddelande om vetenskaplig information i den digitala tidsåldern: tillgång, spridning och bevarande (4), som åtföljdes av ett arbetsdokument. Detta gav en översikt över läget i Europa när det gällde vetenskaplig publicering och bevarande av vetenskapliga resultat, med en genomgång av relevanta organisatoriska, rättsliga, tekniska och ekonomiska aspekter.

(4)

Meddelandet följdes i november 2007 av rådets slutsatser om vetenskaplig information i den digitala tidsåldern: tillgång, spridning och bevarande. I slutsatserna uppmanas kommissionen att experimentera med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data som härrör från projekt som finansieras genom EU:s ramprogram för forskning. Även en uppsättning åtgärder som medlemsstaterna bör vidta ingår i slutsatserna. Framsteg har gjorts inom vissa av de områden som tas upp i slutsatserna, men alla mål har inte nåtts, och olika medlemsstater har hunnit olika långt. Det krävs en insats på EU-nivå för att Europas forskningspotential ska kunna utnyttjas till fullo.

(5)

Strategier för fri tillgång syftar till att så tidigt som möjligt i spridningsprocessen ge läsare tillgång till sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer och forskningsdata utan kostnad och till att göra det möjligt att använda och vidareutnyttja forskningsresultat. Sådana strategier bör tillämpas med hänsyn till problemet med immateriella rättigheter.

(6)

Strategier för fri tillgång till forskningsresultat bör gälla all forskning som mottar offentliga medel. Sådana strategier förväntas förbättra villkoren för att bedriva forskning genom att dubbelarbetet och tiden som går åt för att söka information och få tillgång till den minskar. På så sätt snabbas den vetenskapliga utvecklingen på och det blir lättare att samarbeta inom EU och med aktörer utanför EU. Dessutom innebär sådana strategier att efterfrågan från forskarsamhället på bättre tillgång till vetenskaplig information hörsammas.

(7)

Om samhällsaktörer interagerar i forskningscykeln förbättras innovationsutfallens kvalitet, relevans, godtagbarhet och hållbarhet genom att samhällets förväntningar, behov, intressen och värden integreras. Öppen tillgång är ett viktigt inslag i medlemsstaternas strategier för ansvarsfull forskning och innovation genom att den gör forskningsresultaten tillgängliga för alla och underlättar samhällsengagemang.

(8)

Även företagen har nytta av en bredare tillgång till vetenskapliga forskningsresultat. Särskilt små och medelstora företag kommer att förbättra sin innovationskapacitet. Strategier för tillgång till vetenskaplig information bör därför innefatta att underlätta tillgången även för privata företag.

(9)

Internet har förändrat vetenskaps- och forskningsvärlden i grunden. Forskarsamhällena har t.ex. experimenterat med nya sätt att registrera, certifiera, sprida och bevara vetenskapliga publikationer. Forsknings- och finansieringspolitik behöver anpassas till denna nya miljö. Medlemsstaterna bör rekommenderas att anta och utveckla sin politik för fri tillgång till vetenskapliga publikationer.

(10)

Fri tillgång till forskningsdata förbättrar datakvaliteten, minskar behovet av dubbelarbete med forskning, snabbar på den vetenskapliga utvecklingen och bidrar till att förhindra forskningsfusk. I sin slutrapport, ”Riding the wave: How Europe can gain from the rising tide of scientific data” (5) från oktober 2010 betonade högnivågruppen för vetenskapliga data den avgörande betydelsen av att tillförlitliga data som produceras från forskning delas och bevaras. Det är därför brådskande med politiska åtgärder för att säkra tillgången till data, och medlemsstaterna bör rekommenderas vidta sådana åtgärder.

(11)

Det är ett allmänintresse att bevara forskningsresultat. Av tradition är det bibliotek, främst nationella bibliotek med lagstadgad deponering, som har ansvarat för detta. Volymen av de forskningsresultat som genereras växer oerhört snabbt. Det bör finnas mekanismer, infrastrukturer och programvarulösningar på plats för långsiktigt bevarande av forskningsresultat i digital form. Det är mycket viktigt med hållbar finansiering av lösningar för att bevara forskningsresultat. Kostnaderna för datasäkring av digitaliserat innehåll är fortfarande ganska höga. Med tanke på hur viktigt det är att bevara forskningsresultat för framtida bruk bör medlemsstaterna rekommenderas att förstärka sin politik inom detta område.

(12)

Den politik som medlemsstaterna utvecklar bör definieras på nationell eller subnationell nivå beroende på det konstitutionella läget och var ansvaret ligger för att utforma forskningspolitiken.

(13)

Robusta e-infrastrukturer som stöd för vetenskapliga informationssystem kommer att förbättra tillgången till vetenskaplig information och långsiktigt bevarande av sådan information. Detta kan stimulera forskningssamverkan. Enligt kommissionens meddelande avses följande med IKT-infrastruktur för e-vetenskap (6): ”en miljö som gör det möjligt att enkelt dela och få tillgång till forskningsresurser (hårdvara, mjukvara och innehåll) när det är nödvändigt för att främja bättre och effektivare forskning”. Därför bör det rekommenderas att sådana infrastrukturer vidareutvecklas och kopplas samman på europeisk nivå.

(14)

Det finns en global strävan att främja ett skifte till fri tillgång, vilket framgår av ”Revised strategy on UNESCO’s contribution to the promotion of open access to scientific information and research” (7) och av OECD:s deklaration om tillgång till offentligfinansierade forskningsuppgifter (Declaration on Access to Research Data from Public Funding) (8). Medlemsstaterna bör delta i denna globala satsning och vara förebilder när det gäller att främja en öppen forskningsmiljö som är inriktad på samverkan och baserad på ömsesidighet.

(15)

Med tanke på förlagssektorns övergångsstatus behöver berörda parter samarbeta för att anpassa sig till övergångsprocessen och söka hållbara lösningar för vetenskaplig publicering.

(16)

Den 12 december 2011 antog kommissionen ett paket som bestod av ett meddelande om öppna data, ett förslag till ett direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (9) och nya kommissionsregler om dokument kommissionen förvarar. Paketet presenterade kommissionens strategi för öppna data i en sammanhängande ram som omfattar berörda åtgärder, inklusive denna rekommendation.

(17)

Denna rekommendation åtföljs av ett meddelande vari kommissionen definierar sin politik och vision när det gäller öppen tillgång till forskningsresultat. Den ger en översikt över de åtgärder kommissionen kommer att vidta i egenskap av organ som tillhandahåller forskningsmedel från EU-budgeten.

(18)

Tillsammans med denna rekommendation och det åtföljande meddelandet antar kommissionen ett meddelande om ett förstärkt partnerskap inom det europeiska området för forskningsverksamhet för excellens och tillväxt, där huvudprioriteringarna anges för att genomföra det europeiska området för forskningsverksamhet. En av dessa är optimal cirkulation, tillgång till och överföring av vetenskaplig kunskap.

1.

Definiera tydliga strategier för spridning av och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer som bygger på offentligfinansierad forskning. Dessa strategier bör innefatta:

Se till att dessa strategier får följande effekter:

2.

Se till att forskningsfinansierande institutioner som förvaltar offentliga forskningsmedel och offentligfinansierade akademiska institutioner genomför strategierna genom att

3.

Definiera klara strategier för spridning av och öppen tillgång till data från offentligfinansierad forskning. Dessa strategier bör innefatta

Se till att dessa strategier får följande effekter:

4.

Förstärka bevarandet av vetenskaplig information genom att

5.

Vidareutveckla e-infrastrukturer som stödjer systemet för spridning av vetenskaplig information genom att

6.

Säkerställa synergier mellan e-infrastrukturer på europeisk och global nivå genom att

7.

Delta i flerpartsdialoger på nationell, europeisk och/eller internationell nivå om hur öppen tillgång till och bevarande av vetenskaplig information ska främjas. Deltagare ska särskilt inrikta sig på

8.

Senast vid årsskiftet utse en nationell referenspunkt vars uppgifter kommer att vara att

9.

Underrätta kommissionen – inom 18 månader efter att den här rekommendationen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och därefter vartannat år – om åtgärder som vidtagits med anledning av de olika punkterna i rekommendationen, i enlighet med formaliteter som definieras och överenskoms. På grundval av detta kommer kommissionen att granska de framsteg som gjorts i EU för att bedöma om ytterligare åtgärder krävs för att uppnå de mål som fastställs i denna rekommendation.