om genomförandebestämmelser för nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM) och om ändring av förordning (EU) nr 691/2010

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (”ramförordning”) (1), särskilt artikel 11,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (”förordning om luftrummet”) (2), särskilt artikel 6, och

1. I denna förordning fastställs bestämmelser för genomförandet av nätverksfunktioner för flygledningstjänsten i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 551/2004 för att möjliggöra optimerad användning av det gemensamma europeiska luftrummet och säkerställa att luftrummets användare kan trafikera förstahandsflygvägar, samtidigt som maximal tillgång till luftrum och flygtrafiktjänster möjliggörs.

2. När det gäller nätverksförvaltning ska denna förordning särskilt gälla medlemsstater, Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (byrån), luftrumsanvändare, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatsoperatörer, samordnare av ankomst- och avgångstider och driftsorganisationer, på nationell nivå eller på nivån för funktionella luftrumsblock.

3. Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 1.3 i förordning (EG) nr 551/2004, och utan att det påverkar lufttrafik utförd av statsluftfartyg enligt artikel 3 i Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart, tillämpa denna förordning på luftrum som står under deras ansvar inom Internationella civila luftfartsorganisationens regioner Europa (Icao EUR) och Afrika (Icao AFI).

4. I enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 549/2004 ska denna förordning inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa sådana åtgärder som behövs för att skydda väsentliga säkerhets- eller försvarspolitiska intressen.

I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 549/2004 gälla.

1. flygplatsoperatör: ledningsorganet vid en flygplats enligt definitionen i förordning artikel 2 j i (EEG) nr 95/93.

2. samordnare av ankomst- och avgångstider: den funktion som inrättas vid samordnade flygplatser enligt förordning (EEG) nr 95/93.

3. luftrummets utformning: en process för att bidra till att nå nätverksrelaterade prestationsmål och tillgodose luftrumsanvändares behov, samt säkerställa eller höja den fastställda säkerhetsnivån och öka luftrumskapaciteten och miljöprestandan genom att utveckla och genomföra avancerade navigeringsmöjligheter och navigeringstekniker, förbättrade flygvägsnät och tillhörande sektorsindelning, optimerade luftrumsstrukturer och kapacitetshöjande ATM-förfaranden.

4. luftrumsreservation: ett definierat område av luftrummet som tillfälligt har reserverats för exklusivt eller speciellt utnyttjande av vissa användarkategorier.

5. luftrumsbegränsning: ett definierat område av luftrummet där det vid vissa tidpunkter kan förekomma aktiviteter som är farliga för luftfartyg (farligt område), eller ett definierat område i luftrummet, ovanför ett lands territorium eller territorialvatten, där flygningen är begränsad enligt vissa bestämda regler (begränsat område), eller ett definierat område i luftrummet ovanför ett lands territorium eller territorialvatten där flygtrafik är förbjuden (förbjudet område).

6. luftrumsstruktur: ett särskilt område i luftrummet som är avsett att bidra till att flygtrafiken fungerar säkert och så effektivt som möjligt.

8. företrädare för luftrummets användare: varje juridisk person eller enhet som företräder en eller flera kategorier användare av flygtrafiktjänster.

9. frekvensband för flygtrafik: ett införande i ITU-R:s frekvensfördelningstabell av ett givet frekvensband där frekvenstilldelningar görs för ändamål som rör allmän flygtrafik.

10. ATC-sektor: ett definierat område av luftrummet för vilket en ansluten flygledare (eller flera flygledare) har flygkontrollansvaret vid en viss tidpunkt.

11. ATS-flygväg: en särskild del av luftrumsstrukturen utformad för att kanalisera trafikflödet i den utsträckning detta krävs för tillhandahållande av flygtrafikledningstjänst.

12. civil-militär samordning: den samverkan mellan civila och militära myndigheter samt delar av flygtrafikledningen som krävs för att säkerställa säker, effektiv och samstämmig användning av luftrummet.

13. flygväg med särskilda villkor: en ATS-flygväg som är tillgänglig endast för färdplanering och användning enligt särskilda villkor.

14. gemensamt beslutsfattande: en process där beslut fattas på grundval av ständig samverkan och ständigt samråd mellan medlemsstaterna, operativa berörda parter och när så krävs andra aktörer.

15. nätverkskris: ett tillstånd av oförmåga att tillhandahålla flygtrafiktjänster på erforderlig nivå som medför en avsevärd förlust av nätverkskapacitet, eller en stor obalans mellan nätverkskapaciteten och efterfrågan, eller ett större fel i informationsflödet inom en eller flera delar av nätverket till följd av en ovanlig eller oförutsedd situation.

16. förbättringsplan för det europeiska flygvägsnätet: den plan som utarbetas av nätverksförvaltaren i samordning med de operativa berörda parterna och som inbegriper resultatet av den operativa verksamheten med avseende på flygvägsnätets utformning på kort och medellång sikt i enlighet med riktlinjerna för nätverkets strategiska plan.

17. luftrum med fria flygvägar (FRA): ett visst luftrum inom vilket användare fritt kan planera sina färdvägar mellan en inpasseringspunkt och en utpasseringspunkt utan hänvisning till ATS-flygvägsnätet.

18. frekvenstilldelning: ett tillstånd lämnat av en medlemsstat för användning av en radiofrekvens eller radiofrekvenskanal på särskilda villkor.

19. påverkan på nätverket: inom ramen för den radiofrekvensfunktion som tas upp i bilaga II, en situation där en radiofrekvenstilldelning försämrar, hindrar eller stör funktionen hos en eller flera radiofrekvenstilldelningar i nätverket, eller motverkar en optimal användning av frekvensbanden för flygtrafik som faller inom tillämpningsområdet för denna förordning.

20. alternativa flygvägar: en luftrumsanvändares tillgång till mer än ett flygvägsalternativ inom ATS-flygvägsnätet.

21. tredjeländer: icke-medlemsstater som är medlemmar i Eurocontrol eller som har ingått ett avtal med unionen om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet eller som deltar i ett funktionellt luftrumsblock.

22. nätverksförvaltare: ett organ som inrättas enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 551/2004 för att utföra de uppgifter som anges i den artikeln och i den här förordningen.

23. operativ plan för nätverket: den plan som nätverksförvaltaren i samordning med de operativa berörda parterna utarbetar för att organisera sin operativa verksamhet på kort och medellång sikt i enlighet med riktlinjerna för nätverkets strategiska plan. Den särskilda del i den operativa planen för nätverket som gäller utformningen av det europeiska flygvägsnätet inbegriper även förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet.

24. strategisk plan för nätverket: den plan som nätverksförvaltaren i enlighet med huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten utarbetar i samordning med medlemsstaterna och de operativa berörda parterna och där riktlinjerna för nätverkets drift och perspektiv på lång sikt fastställs.

25. driftsorganisation: en organisation som ansvarar för tillhandahållandet av tekniska tjänster till stöd för flygtrafiklednings-, kommunikations-, navigations- eller övervakningstjänster.

26. operativa krav: nätverkets krav i fråga om säkerhet, kapacitet och effektivitet.

27. operativa berörda parter: civila och militära luftrumsanvändare, civila och militära leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatsoperatörer, samordnare av ankomst- och avgångstider och driftsorganisationer, samt berörda organisationer som anses relevanta för de enskilda funktionerna.

28. sektorskonfiguration: ett system som kombinerar sektorer som är konstruerade och bäst lämpade för att tillgodose de operativa kraven och tillgängligt luftrum.

29. flygväg begärd av användare: den önskvärda flygväg som uppges av luftfartygsoperatörerna vid luftrummets utformning för att tillgodose deras behov.

1. För att utföra de uppgifter som krävs för att verkställa de funktioner som fastställs i artikel 6 i förordning (EG) nr 551/2004 och i bilagorna till den här förordningen, ska ett opartiskt behörigt organ (nätverksförvaltaren) inrättas.

2. Mandatperioden för nätverksförvaltaren ska sammanfalla med de referensperioder för prestationssystemet som fastställs i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 691/2010. Den ska vara tillräckligt lång för att nätverksfunktionerna ska kunna utvecklas till fullo. Den ska omfatta minst två referensperioder och får förlängas.

3. Nätverksförvaltaren ska utses genom ett beslut av kommissionen efter samråd med kommittén för det gemensamma luftrummet enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 549/2004 senast tre månader efter det att denna förordning har antagits. Beslutet ska innehålla villkoren för nomineringen, inklusive dess finansiering och villkoren för dess återkallelse. Kommissionen ska vid slutet av varje referensperiod enligt punkt 2 bedöma om dessa villkor har iakttagits.

Kommissionen får lägga till ytterligare funktioner för nätverksförvaltaren i enlighet med artikel 6.3 eller artikel 4 c i förordning (EG) nr 551/2004.

5. Nätverksförvaltaren ska dessutom fullgöra den flödesplaneringsfunktion som avses i artikel 6.6 i förordning (EG) nr 551/2004 och i förordning (EU) nr 255/2010.

1. För att stödja verkställandet av de funktioner som anges i artikel 3, i syfte att kontinuerligt förbättra nätverkets drift i det gemensamma europeiska luftrummet och bidra till de EU-täckande prestationsmål som fastställs i förordning (EU) nr 691/2010, ska nätverksförvaltaren särskilt utföra följande uppgifter:

2. Nätverksförvaltaren ska bidra till genomförandet av prestationssystemet i enlighet med förordning (EU) nr 691/2010.

3. För att fullgöra sina uppgifter ska nätverksförvaltaren se till att följande säkerställs:

4. Nätverksförvaltaren ska på begäran av kommissionen eller byrån tillgodose särskilda önskemål om information, råd, analyser eller liknande närliggande uppgifter som är knutna till de olika funktionerna.

1. Nätverksförvaltaren ska utarbeta, upprätthålla och genomföra en strategisk plan för nätverket, vilken ska vara vägledande för verksamheten på lång sikt och anpassad till den referensperiod som anges i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 691/2010. Den strategiska planen för nätverket ska innehålla prestationsplanen och prestationsmålen för nästkommande referensperiod samt en prognos för framtida referensperioder.

2. Den strategiska planen för nätverket ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga IV.

3. Den strategiska planen för nätverket ska syfta till att nå de prestationsmål för nätverksfunktioner som fastställs i förordning (EU) nr 691/2010.

1. För att genomföra den strategiska planen för nätverket på driftsnivå ska nätverksförvaltaren utarbeta en detaljerad operativ plan för nätverket.

2. Den operativa planen för nätverket ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga V.

3. I den operativa planen för nätverket ska särskilt åtgärder föreskrivas för att uppnå de EU-täckande prestationsmål som anges i förordning (EU) nr 691/2010 och som omfattar perioder på tre till fem år samt års-, säsongs-, vecko- och dygnsperioder.

4. Den operativa planen för nätverket ska omfatta militära krav om sådana ställs av medlemsstaterna.

5. Den operativa planen för nätverket ska innehålla förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet samt motsvarande plan för radiofrekvenser och SSR-transponderkoder.

6. I den operativa planen för nätverket ska driftsmässiga begränsningar och flaskhalsproblem samt förbättringsåtgärder och lösningar som kan avhjälpa eller minska problemen identifieras.

7. Leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionella luftrumsblock och flygplatsoperatörer ska se till att deras operativa planer är anpassade till den operativa planen för nätverket. Nätverksförvaltaren ska se till att den operativa planen för nätverket är enhetlig.

8. Den operativa planen för nätverket ska regelbundet uppdateras med hänsyn till alla relevanta förändringar när det gäller nätverksfunktionernas behov och krav.

1. Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar ska nätverksförvaltaren i samband med utförandet av sina uppgifter vidta enskilda åtgärder som följer av processen för gemensamt beslutsfattande. De parter som berörs av dessa åtgärder ska genomföra dem.

2. Om en medlemsstats ansvar förhindrar den från att vidta sådana enskilda åtgärder ska nätverksförvaltaren hänvisa ärendet till kommissionen för fortsatt behandling.

3. Nätverksförvaltaren ska även rekommendera åtgärder rörande andra frågor när detta krävs för att nå nätverkets prestationsmål.

4. Nätverksförvaltaren ska inom ramen för sitt ansvarsområde vidta åtgärder för att säkerställa att de tillämpliga EU-täckande prestationsmål som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 691/2010 nås.

5. Nätverksförvaltaren ska samla in, sammanställa och analysera alla relevanta uppgifter som anges i bilagorna I–VI. Dessa uppgifter ska på begäran tillhandahållas kommissionen, byrån eller det organ för prestationsgranskning som föreskrivs i förordning (EU) nr 691/2010.

1. För att kunna utföra sina uppgifter i fråga om övervakning och förbättring av nätverkets övergripande prestanda ska nätverksförvaltaren tillsammans med de operativa berörda parterna utarbeta lämpliga samarbetsavtal enligt artikel 15.

2. De operativa berörda parterna ska se till att de åtgärder som genomförs på lokal nivå eller på nivån för funktionella luftrumsblock är förenliga med de åtgärder som vidtas på nätverksnivå genom processen för gemensamt beslutsfattande.

3. De operativa berörda parterna ska tillhandahålla nätverksförvaltaren de uppgifter som anges i bilagorna I–VI och uppfylla eventuella tidsfrister, krav på fullständighet eller riktighet för inlämnandet som avtalats med nätverksförvaltaren.

4. Operativa berörda parter som omfattas av de enskilda åtgärder som vidtas av nätverksförvaltaren enligt artikel 7.1 kan begära en översyn av åtgärderna inom fem arbetsdagar från det att de antas. En begäran om översyn ska inte medföra att de enskilda åtgärderna upphävs.

5. Nätverksförvaltaren ska bekräfta eller ändra åtgärderna i fråga inom fem arbetsdagar eller inom 48 timmar i händelse av nätverkskris.

1. Vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska nätförvaltaren ta vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas ansvar.

2. Medlemsstaterna ska underrätta nätverksförvaltaren om deras överhöghet och ansvar hindrar att enskilda åtgärder enligt artikel 7.1 vidtas.

3. När medlemsstater är involverade i operativa frågor som rör nätverksfunktionerna ska de delta i processen för gemensamt beslutsfattande och genomföra de beslut som fattas inom ramen för denna process på nationell nivå.

1. Medlemsstaterna ska säkerställa nära samarbete och samordning mellan det funktionella luftrumsblocket och nätverksförvaltaren, t.ex. på nivån för strategisk planering samt taktisk ledning av dagligt trafikflöde och daglig kapacitet.

2. För att underlätta operativ samtrafikförmåga mellan funktionella luftrumsblock ska nätverksförvaltaren i nära samarbete med alla funktionella luftrumsblock inrätta harmoniserade processer, förfaranden och gränssnitt, inklusive förändringar av aspekter som rör nätverksförvaltarens verksamhet.

3. Medlemsstater som samarbetar inom ett funktionellt luftrumsblock ska se till att samlade synpunkter formuleras med avseende på nätverksfunktionerna.

4. Leverantörer av flygtrafiktjänster som samarbetar inom ett funktionellt luftrumsblock ska se till att samlade synpunkter formuleras med avseende på operativa frågor som rör nätverksfunktionerna.

5. Innan ett funktionellt luftrumsblock inrättas ska medlemsstaterna och leverantörerna av flygtrafiktjänster samarbeta så att samlade synpunkter formuleras med avseende på aspekter som rör nätverksförvaltarens verksamhet.

1. Nätverksförvaltaren ska se till att lämpliga åtgärder har vidtagits för att möjliggöra och stödja tillräcklig samordning med nationella militära myndigheter.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa ett lämpligt militärt deltagande i all verksamhet som avser nätverksfunktionerna.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att militära leverantörer av flygtrafiktjänster och militära luftrumsanvändare är lämpligt företrädda i alla operativa arbets- och samrådsåtgärder som vidtas av nätverksförvaltaren.

4. Funktionen som gäller utformningen av det europeiska flygvägsnätet ska utföras utan att det påverkar reservationerna eller begränsningarna av ett område av luftrummet för exklusivt eller speciellt utnyttjande av medlemsstaterna. Nätverksförvaltaren ska främja och samordna tillgången till villkorliga flygvägar genom dessa områden i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 (8).

Nätverksförvaltaren ska se till att de allmänna krav för nätverksfunktioner som fastställs i bilaga VI uppfylls. Kraven ska gälla från och med den dag då utnämningsbeslutet antas och nätverksförvaltaren ska uppfylla dem inom tolv månader från den dagen.

3. För att vidta åtgärder som avser nätverksfunktionernas styrning och för att övervaka deras prestanda ska nätverksförvaltaren inrätta en nätverksstyrelse enligt artikel 16.

4. Om nätverksförvaltaren anser att en eller flera parter hindrar verksamheten ska ärendet hänvisas till nätverksstyrelsen för beslut.

1. Ett förfarande ska inrättas för att organisera lämpliga och regelbundna samråd med medlemsstaterna och operativa berörda parter.

2. Samrådet ska, beroende på vad som är lämpligt, vara inriktat på det detaljerade samarbetsavtal som föreskrivs i artikel 15, den strategiska planen för nätverket, den operativa planen för nätverket, framsteg i planernas genomförande, rapporter till kommissionen och driftsfrågor.

3. Samrådsförfarandet får variera i enlighet med vad som krävs för de enskilda nätverksfunktionerna. För att säkerställa att regleringsfrågor kan behandlas ska medlemsstaterna vid behov delta i förfarandet.

4. Om berörda parter inte är nöjda med samrådet ska frågan först hänvisas till ett lämpligt samrådsförfarande på nivån för den enskilda funktionen. Om frågan inte kan lösas på nivån för den enskilda funktionen ska ärendet hänvisas till nätverksstyrelsen för avgörande.

1. Nätverksförvaltaren ska utarbeta detaljerade samarbetsavtal och verksamhetsförfaranden där planerings- och driftsfrågor behandlas. Särskild hänsyn ska tas till de enskilda nätverksfunktionernas särskilda karaktär och krav enligt bilagorna I–VI.

2. Nätverksförvaltaren ska se till att de detaljerade samarbetsavtalen och verksamhetsförfarandena innehåller regler om underrättelser till berörda parter.

3. Dessa detaljerade samarbetsavtal och verksamhetsförfaranden ska vara utformade så att de respekterar åtskillnaden mellan tillhandahållande av tjänster och regleringsfrågor och säkerställer att medlemsstaterna deltar vid behov.

5. Nätverksstyrelsens ledamöter med rösträtt ska utses på förslag från deras organisationer, efter ett positivt yttrande från kommittén för det gemensamma luftrummet.

6. Kommissionen får utse oberoende och erkända experter till rådgivare, vilka ska tjänstgöra utifrån sina personliga meriter och företräda ett brett urval av ämnesområden som omfattar viktiga aspekter av nätverksfunktionerna. Stater som deltar i nätverksförvaltarens arbete ska för detta ändamål föreslå kandidater.

7. De ledamöter som anges i punkterna 3 a, 3 b och 3 c ska ha rätt att avslå förslag som påverkar

8. De handlingar som avses i punkt 1 ska antas av nätverksstyrelsens röstberättigade medlemmar med enkel majoritet.

9. När överenskommelse i frågor av avsevärd betydelse för nätverket inte kan nås ska nätverksstyrelsen hänvisa dessa till kommissionen för ytterligare behandling. Kommissionen ska underrätta kommittén för det gemensamma luftrummet.

1. Nätverksförvaltaren ska hänvisa regleringsfrågor till kommissionen, som ska underrätta kommittén för det gemensamma luftrummet om dessa frågor.

2. Kommittén för det gemensamma luftrummet ska avge ett yttrande om följande frågor:

3. Kommittén för det gemensamma luftrummet får ge kommissionen råd när överenskommelse inte kan nås i nätverksstyrelsen i frågor av avsevärd betydelse för nätverket.

1. Hanteringen av nätverkskriser ska stödjas genom inrättandet av en europeisk samordningscell för luftfartskriser (the European Aviation Crisis Coordination Cell, EACCC).

2. De permanenta ledamöterna av EACCC ska bestå av en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet, en företrädare för kommissionen, en företrädare för byrån, en företrädare för Eurocontrol, en företrädare för militären, en företrädare för leverantörerna av flygtrafiktjänster, en företrädare för flygplatserna och en företrädare för luftrummets användare.

3. Sammansättningen i EACCC får från fall till fall utökas med experter beroende på den särskilda krisens karaktär.

5. Nätverksförvaltaren ska tillhandahålla nödvändiga resurser för att inrätta och driva EACCC.

1. Nätverksförvaltaren ska i samverkan med EACCC:s medlemmar ansvara för att aktivera och avaktivera EACCC.

1. Nätverksförvaltaren ska inrätta ett förfarande för fortlöpande övervakning av

2. Genom den fortlöpande övervakningen ska eventuella potentiella avvikelser från den strategiska planen för nätverket och de operativa planerna för nätverket identifieras. De operativa berörda parterna ska stödja nätverksförvaltaren i denna övervakningsuppgift genom att utföra vissa uppgifter, däribland utom annat tillhandahålla data.

3. Nätverksförvaltaren ska årligen lämna en rapport till kommissionen och byrån om de åtgärder som vidtagits för att uppfylla de arbetsuppgifter som organet tilldelats. I rapporten ska såväl enskilda nätverksfunktioner som nätverkssituationen i dess helhet behandlas, och rapporten ska vara nära kopplad till innehållet i den strategiska respektive den operativa planen för nätverket. Kommissionen ska underrätta kommittén för det gemensamma luftrummet.

Kommissionen ska, med biträde av byrån i säkerhetsfrågor, säkerställa tillsynen av nätverksförvaltaren, särskilt med avseende på kraven i denna förordning och övrig unionslagstiftning. Kommissionen ska rapportera årligen eller på särskild begäran till kommittén för det gemensamma luftrummet.

Tredjeländer får tillsammans med sina operativa berörda parter delta i nätverksförvaltarens arbete.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att finansiera de nätverksfunktioner som anförtrotts nätverksförvaltaren på grundval av flygtrafikavgifter. Nätverksförvaltaren ska fastställa sina kostnader på ett öppet sätt.

Nätverksförvaltaren ska vidta åtgärder för att kunna täcka skadeståndsansvar som avser utförandet av de arbetsuppgifter som organet tilldelats. De använda åtgärderna ska vara lämpliga med hänsyn till de förluster och skador som kan komma i fråga, med beaktande av den rättsliga ställning som nätverksförvaltaren har och det försäkringsskydd som står till buds i form av företagsförsäkring.

Kommissionen ska se över effektiviteten i nätverksfunktionernas utförande senast den 31 december 2013 och därefter regelbundet, med vederbörlig hänsyn till referensperioderna för det prestationssystem som föreskrivs i förordning (EU) nr 691/2010.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

FUNKTIONEN FÖR UTFORMNING AV DET EUROPEISKA FLYGVÄGSNÄTET

DEL A

Mål

Funktionen för utformning av det europeiska flygvägsnätet (ERND) ska ha följande målsättningar:

a)	Ta fram en förbättringsplan för det europeiska flygvägsnätet för säker och effektiv drift av flygtrafik, med vederbörlig hänsyn till miljöpåverkan.

Inom ramen för förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet underlätta utarbetandet av en luftrumsstruktur som erbjuder erforderlig nivå av säkerhet, kapacitet, flexibilitet, reaktionsförmåga, miljöprestanda och obrutet tillhandahållande av snabba flygtrafiktjänster, med vederbörlig hänsyn till säkerhets- och försvarsbehov.

c)	Säkerställa det europeiska flygvägsnätets regionala samtrafikförmåga och driftskompatibilitet inom Icaos Europaregion och med närliggande Icao-regioner.

Utarbetandet av en förbättringsplan för det europeiska flygvägsnätet ska bygga på en process för gemensamt beslutsfattande. Förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet ska utgöra en särskild ERND-del i den operativa planen för nätverket och innehålla detaljerade regler om genomförandet av ERND-delen i den strategiska planen för nätverket.

3.	Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att ansvara för detaljutvecklingen, godkännandet och inrättandet av luftrumsstrukturerna när det gäller det luftrum som står under deras ansvar.

DEL B

Planeringsprinciper

Utan att det påverkar medlemsstaternas överhöghet över luftrummet och deras krav i fråga om allmän ordning och säkerhet samt försvarsfrågor, ska nätverksförvaltaren, medlemsstaterna, tredjeländer, luftrumsanvändare, funktionella luftrumsblock och leverantörer av flygtrafiktjänster, som part i funktionella luftrumsblock eller enskilt, genom en process för gemensamt beslutsfattande utveckla förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet med tillämpning av de principer för luftrummets utformning som anges i denna bilaga. Förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet ska uppfylla de prestationsmål som fastställs för nätverksförvaltaren i prestationssystemet.

Processen för gemensamt beslutsfattande ska stödjas genom lämpliga permanenta och detaljerade samarbetsavtal, som ska fastställas på expertnivå av nätverksförvaltaren och med deltagande av alla berörda parter. Samrådsförfarandena ska organiseras med en periodicitet som speglar behoven för att utforma det europeiska flygvägsnätets funktion.

För att säkerställa att förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet erbjuder lämpliga anslutningsmöjligheter ska nätverksförvaltaren och medlemsstaterna inkludera tredjeländer i processen för gemensamt beslutsfattande i enlighet med artikel 22. Lämpligt samarbete ska säkerställas mellan å ena sidan nätverksförvaltaren och de detaljerade samarbetsavtal som utarbetats på organets expertnivå för att stödja utarbetandet av förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet, och å den andra sidan relevanta Icao-samarbetsavtal som utarbetats på expertnivå och som täcker förbättringar av flygvägsnätet vid gränssnittet.

4.	Förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet är en löpande plan som ska spegla alla faktorer som är nödvändiga för att säkerställa att det europeiska luftrummet är utformat som en enda enhet och uppfyller tillämpliga prestationsmål.

Planen ska ha följande innehåll:

a)	Gemensamma allmänna principer som kompletteras av tekniska specifikationer för luftrumsutformning.

b)	Militära luftrumskrav.

c)	Ett överenskommet europeiskt flygvägsnät och om möjligt en struktur för fritt flygvägsluftrum som är utformad för att uppfylla alla användarkrav, med detaljer som täcker alla projekt som avser en förändring av luftrummet.

d)	Regler för utnyttjande av och tillgänglighet för flygvägsnät och fritt flygvägsluftrum.

e)	Angivande av rekommenderad ATC-sektorsindelning till stöd för den ATS-luftrumsstruktur som ska utformas, beslutas och genomföras av medlemsstaterna.

f)	Riktlinjer för luftrumsförvaltning.

g)	En detaljerad tidtabell för utvecklingsarbetet.

h)	Kalendern för en gemensam publikations- och genomförandecykel, genom den operativa planen för nätverket.

i)	En översikt över den nuvarande och den förväntade nätverkssituationen, inklusive förväntade prestationer på grundval av nuvarande och överenskomna planer.

6.	Nätverksförvaltaren ska säkerställa lämpliga åtgärder i all verksamhet för att möjliggöra civil-militär samordning i processen för gemensamt beslutsfattande.

Nätverksförvaltaren, medlemsstaterna, funktionella luftrumsblock och leverantörer av flygtrafiktjänster ska, som part i funktionella luftrumsblock eller enskilt, säkerställa en sammanhängande integration i förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet av projekt för luftrummets utformning som avtalats genom processen för gemensamt beslutsfattande.

Medlemsstaterna och funktionella luftrumsblock ska innan nationella och funktionella luftrumsblock genomförs säkerställa att projekt för luftrummets utformning är förenliga och i överensstämmelse med förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet samt samordnade med de medlemsstater som påverkas av dem och med nätverksförvaltaren.

Till de data rörande förändringar som kräver en kontroll av förenligheten och som måste göras tillgängliga för nätverksförvaltaren hör bland annat följande:

a)	Förändringar av flygvägarnas sträckning.

b)	Förändringar av flygvägarnas riktningar.

c)	Förändringar av flygvägars ändamål.

d)	Beskrivningar av luftrum med fria flygvägar (FRA), inklusive tillhörande regler för utnyttjande.

e)	Regler för utnyttjande av och tillgänglighet till flygvägar.

f)	Förändringar av vertikala eller horisontella sektorsgränser.

g)	Tillägg eller strykande av väsentliga punkter.

h)	Förändringar av gränsöverskridande luftrumsutnyttjande.

i)	Förändringar av koordinaterna för väsentliga punkter.

j)	Förändringar som påverkar dataöverföringen.

k)	Förändringar som påverkar data som offentliggörs i luftfartspublikationer.

l)	Förändringar som påverkar samförståndsavtal som avser luftrummets utformning och utnyttjande.

10.

Nätverksförvaltaren och medlemsstaterna ska inom ramen för tillämpningsområdet för denna bilaga, genom processen för gemensamt beslutsfattande, utarbeta gemensamma förslag till ändringar av lämpliga Icao-dokument. För ändringar av Icao-dokument som gäller ATS-flygvägar över öppet hav ska medlemsstaterna tillämpa Icaos tillämpliga samordningsförfaranden.

11.

Nätverksförvaltaren, medlemsstaterna, luftrumsanvändare, flygplatsoperatörer, funktionella luftrumsblock och leverantörer av flygtrafiktjänster ska, som part i funktionella luftrumsblock eller enskilt, genom en process för gemensamt beslutsfattande göra kontinuerliga översyner av förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet för att beakta nya eller förändrade krav på luftrummet. Kontinuerlig samordning med de militära myndigheterna kommer att säkerställas.

DEL C

Principer för luftrummets utformning

Genom att utveckla förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet ska nätverksförvaltaren, medlemsstaterna, tredjeländer, funktionella luftrumsblock och leverantörer av flygtrafiktjänster, som part i funktionella luftrumsblock eller enskilt, inom ramen för processen för gemensamt beslutsfattande ansluta sig till följande principer för luftrummets utformning:

a)	Luftrumsstrukturernas inrättande och konfiguration ska baseras på operativa krav, oberoende av gränser för nationella eller funktionella luftrumsblock eller gränser för flyginformationsregioner, och inte nödvändigtvis vara bundna av avgränsningen mellan det övre och det undre luftrummet.

b)	Utformningen av luftrumsstrukturer ska vara en öppen process där de beslut som fattas och deras motivering visas med hänsyn till kraven från alla användare, samtidigt som säkerhets-, kapacitets- och miljöaspekter beaktas och vederbörlig hänsyn tas till militära och nationella säkerhetsbehov.

c)	Den nuvarande och förväntade trafikefterfrågan på nätverksnivå och lokal nivå ska ligga till grund för förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet, i syfte att tillgodose behoven hos de viktigaste trafikflödena och flygplatserna.

d)	Gränssnittet mellan vertikal och horisontell samtrafikförmåga, inklusive terminalluftrum och luftrumsstruktur, ska säkerställas.

e)	Flygningar ska kunna genomföras längs med eller så nära som möjligt de av användare begärda flygvägar och flygprofiler under flygningens sträckfas.

f)	Det ska finnas acceptans för bedömning och möjlig utveckling av alla förslag till luftrumsstrukturer, inklusive strukturer för fritt flygvägsluftrum, alternativa flygvägar och flygvägar med särskilda villkor, från berörda parter som har ett operativt krav i det området.

Luftrumsstrukturer, inklusive fritt flygvägsluftrum och ATC-sektorer, ska utformas med beaktande av befintliga eller föreslagna luftrumsstrukturer som är avsedda för verksamheter som kräver luftrumsreservation eller luftrumsbegränsning. I det syftet ska endast sådana strukturer som överensstämmer med tillämpningen av en flexibel användning av luftrummet inrättas. Sådana strukturer ska harmoniseras och anpassas i största möjliga utsträckning över hela det europeiska nätverket.

h)	Arbetet med att utforma en ATC-sektor ska inledas med de anpassningar av flygvägarna eller trafikflödet som krävs, inom ramen för en löpande process som kommer att säkerställa förenlighet mellan flygvägar eller trafikflöden och sektorer.

i)	ATC-sektorer ska utformas för att göra det möjligt att konstruera sektorskonfigurationer som tillgodoser trafikflöden samt är anpassningsbara och står i proportion till en varierande trafikefterfrågan.

j)	Avtal om tillhandahållande av tjänster ska upprättas när ATC-sektorer av operativa skäl måste utformas över gränser för nationella eller funktionella luftrumsblock eller gränser för flyginformationsregioner.

Nätverksförvaltaren, medlemsstaterna, funktionella luftrumsblock och leverantörer av flygtrafiktjänster, som part i funktionella luftrumsblock eller enskilt, ska genom processen för gemensamt beslutsfattande säkerställa att följande principer gäller med avseende på luftrumsutnyttjande och kapacitetsplanering:

a)	Luftrumsstrukturer ska planeras för att underlätta att luftrummet kan utnyttjas och förvaltas på ett flexibelt sätt inom de angivna tidsramarna med avseende på flygvägsalternativ, trafikflöden, system för sektorskonfigurationer och konfigurationen av andra luftrumsstrukturer.

b)	Luftrumsstrukturer ska ge utrymme för att inrätta ytterligare flygvägsalternativ samtidigt som deras förenlighet säkerställs (kapacitetshänsyn och begränsningar i sektorsutformningen).

DEL D

Löpande övervakning av prestationsresultat på nätverksnivå

1.	För att säkerställa regelbundna förbättringar av prestandan ska nätverksförvaltaren i nära samarbete med berörda stater, funktionella luftrumsblock och operativa berörda parter regelbundet se över de genomförda luftrumsstrukturernas effektivitet.

Denna översyn ska bland annat omfatta följande områden:

a)	Trafikefterfrågans utveckling.

b)	Prestationer och begränsningar i fråga om kapacitet och effektivisering av flygningar på medlemsstatsnivå, på nivån för funktionella luftrumsblock eller på nätverksnivå.

c)	Utvärdering av aspekter av luftrumsutnyttjandet ur både ett civilt och ett militärt perspektiv.

d)	Utvärdering av de sektorsindelningar och sektorskonfigurationer som används.

e)	Utvärdering av luftrumsstrukturernas integritet och kontinuitet.

f)	Identifiering av frågor om vilka kommissionen ska informeras därför att de förbättringsinsatser som krävs går utöver nätverksförvaltarens behörigheter.

BILAGA II

FUNKTIONEN FÖR RADIOFREKVENSER

DEL A

Krav på funktionens utförande

Medlemsstaterna ska utse en behörig person, myndighet eller organisation till nationell frekvensförvaltare med ansvar för att säkerställa att frekvenstilldelningar görs, ändras och beviljas i enlighet med denna förordning. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och nätverksförvaltaren om dessa personers namn och adress senast fyra månader efter det att denna förordning antagits.

Nätverksförvaltaren ska förbereda och samordna nätverksrelaterade strategiska spektrumfrågor, vilka ska vara lämpligt dokumenterade i den strategiska planen för nätverket och i den operativa planen för nätverket. Nätverksförvaltaren ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i arbetet med att utarbeta gemensamma ståndpunkter på området för flygtrafik för samordnade bidrag från medlemsstaterna till internationella forum, särskilt till Europeiska post- och telesammanslutningen (Cept) och Internationella teleunionen (ITU).

3.	Nätverksförvaltaren ska på begäran av nationella frekvensförvaltare vidta åtgärder tillsammans med kommissionen och Cept för att behandla eventuella problem med andra industrisektorer.

De nationella frekvensförvaltarna ska till nätverksförvaltaren rapportera fall av radiostörningar som påverkar det europeiska luftfartssystemet. Nätverksförvaltaren ska registrera fallen och bistå vid bedömningen av dem. Nätverksförvaltaren ska på begäran av nationella frekvensförvaltare samordna eller tillhandahålla det stöd som krävs för att åtgärda eller mildra sådana fall, inklusive åtgärder som vidtas tillsammans med kommissionen och Cept.

5.	Nätverksförvaltaren ska utarbeta och föra ett centralt register som ska vara utformat för att lagra alla data om tilldelningen av radiofrekvenser enligt beskrivningen i punkt 14.

6.	Medlemsstaterna ska använda det centrala registret för att fullgöra sina administrativa registreringsskyldigheter i fråga om frekvenstilldelningar gentemot Icao.

Nätverksförvaltaren och de nationella frekvensförvaltarna ska vidareutveckla och förbättra förvaltningsförfaranden, planeringskriterier, datamängder och processer för att optimera den allmänna flygtrafikens användning och beläggning av radiospektrum. Nätverksförvaltaren ska på medlemsstaternas begäran vidarebefordra dessa förslag på regional nivå.

8.	När en frekvenstilldelning behövs ska den sökande lämna in en ansökan till lämplig nationell frekvensförvaltare och bifoga alla relevanta data och en motivering.

De nationella frekvensförvaltarna och nätverksförvaltaren ska bedöma och prioritera frekvensansökningar på grundval av operativa krav och överenskomna kriterier. Frekvensansökningarnas påverkan på nätverket ska fastställas av nätverksförvaltaren i samarbete med de nationella frekvensförvaltarna. Nätverksförvaltaren ska fastställa kriterierna i samråd med de nationella frekvensförvaltarna inom tolv månader från antagandet av denna förordning och därefter uppdatera dem vid behov.

10.

Om nätverket påverkas ska nätverksförvaltaren identifiera lämplig(a) frekvens(er) för att tillgodose ansökan med hänsyn till följande krav:

a)	Behovet att tillhandahålla säkra infrastrukturtjänster för kommunikation, navigation och övervakning.

b)	Behovet att optimera användningen av ändliga radiospektrumresurser.

c)	Behovet av kostnadseffektiv, rättvis och öppen tillgång till radiospektrum.

d)	Den eller de sökandes och de operativa berörda parternas operativa krav.

e)	Den förväntade framtida efterfrågan på radiospektrum.

f)	Bestämmelserna i Icaos europeiska handbok för frekvensförvaltning (Icao European Frequency Management Manual).

11.	Om ingen påverkan på nätverket föreligger ska de nationella frekvensförvaltarna fastställa lämplig(a) frekvens(er) för att tillgodose ansökan med hänsyn till kraven i punkt 10.

12.

När en ansökan om frekvenstilldelning inte kan tillgodoses får de nationella frekvensförvaltarna begära att nätverksförvaltaren genomför en särskild frekvenssökning. För att identifiera en lösning för de nationella frekvensförvaltarna får nätverksförvaltaren, med stöd av de nationella frekvensförvaltarna, genomföra en särskild undersökning av situationen för frekvensanvändningen i det berörda geografiska området.

13.	De nationella frekvensförvaltarna ska tilldela lämplig(a) frekvens(er) som identifieras enligt punkterna 10, 11 eller 12.

14.

De nationella frekvensförvaltarna ska registrera varje tilldelning i det centrala registret och då ta med följande uppgifter:

a)	Data enligt definitionerna i Icaos europeiska handbok för frekvensförvaltning, inklusive relevanta dithörande tekniska och operativa data.

b)	Utökade datakrav enligt punkt 7.

c)	En beskrivning av den operativa användningen av frekvenstilldelningen.

d)	Kontaktuppgifter avseende den operativa berörda part som använder tilldelningen.

15.

När tilldelningen till den sökande görs ska den nationella frekvensförvaltaren inkludera användningsvillkor. Dessa villkor ska minst innehålla följande krav på frekvenstilldelningen:

a)	Den ska vara giltig så länge som den används för att uppfylla de operativa krav som den sökande beskrivit.

b)	Den kan bli föremål för en begäran om frekvensbyte, och sådana byten måste genomföras inom en begränsad tidsram.

c)	Den ändras så snart som den operativa användning som den sökande beskrivit förändras.

16.

De nationella frekvensförvaltarna ska säkerställa att begärda frekvensbyten, ändringar eller beviljanden utförs inom den överenskomna tidsramen och att det centrala registret uppdateras i enlighet med detta. De nationella frekvensförvaltarna ska översända en lämplig motivering till nätverksförvaltaren när dessa åtgärder inte kan utföras.

17.	De nationella frekvensförvaltarna ska säkerställa att de operativa, tekniska och administrativa uppgifter som avses i punkt 14 för alla frekvenstilldelningar som används i det europeiska luftfartssystemet är tillgängliga i det centrala registret senast den 31 december 2011.

18.

Nätverksförvaltaren och de nationella frekvensförvaltarna ska övervaka och utvärdera frekvensband för flygtrafik och frekvenstilldelningar på grundval av öppna förfaranden för att säkerställa att de används korrekt och effektivt. Nätverksförvaltaren ska fastställa sådana förfaranden i samråd med de nationella frekvensförvaltarna senast tolv månader efter att denna förordning antagits, samt därefter upprätthålla och uppdatera dem vid behov. Nätverksförvaltaren ska särskilt identifiera eventuella avvikelser mellan det centrala registret, det operativa syftet och den faktiska användningen av frekvenstilldelningen. Nätverksförvaltaren ska underrätta den nationella frekvensförvaltaren om sådana avvikelser, som ska åtgärdas inom en överenskommen tidsram.

19.

Nätverksförvaltaren ska säkerställa tillgången till gemensamma metoder för att underlätta central och nationell planering, samordning, registrering, revision och optimering. Metoder ska särskilt utvecklas för att underlätta analysen av data i det centrala registret för att övervaka funktionens effektivitet samt för att utforma och genomföra den process för frekvensoptimering som avses i punkt 7.

DEL B

Krav på funktionens organisation

Det gemensamma beslutsfattandet mellan nationella frekvensförvaltare och nätverksförvaltaren ska vara baserat på förfaranden som omfattas av nätverksstyrelsens godkännande enligt artikel 16 i denna förordning, efter ett positivt yttrande av kommittén för det gemensamma luftrummet enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 549/2004.

2.	Vid oenighet rörande de förfaranden som avses i punkt 1 i del B i denna bilaga ska nätverksförvaltaren eller de berörda medlemsstaterna hänvisa ärendet till kommissionen för åtgärd. Kommissionen ska handla i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 549/2004.

I förfarandena ska minst följande fastställas:

a)	Kriterier för bedömningen av operativa krav och deras prioritering.

b)	Minsta godtagbara tidsplaner för samordningen av nya eller ändrade radiofrekvenstilldelningar.

c)	System för att säkerställa att nätverksförvaltaren och de nationella frekvensförvaltarna når de relevanta EU-täckande prestationsmålen.

d)	Att de förbättrade förfarandena för frekvensförvaltning, kriterier och processer inte har en negativ inverkan på dem som tillämpas av andra länder inom ramen för Icaos regionala förfaranden.

e)	Krav för att säkerställa att medlemsstaterna genomför lämpliga samråd om nya eller ändrade förvaltningsförfaranden med alla berörda parter på nationell och europeisk nivå.

4.	De inledande förfarandena för samordning av radiofrekvenser ska vara helt förenliga med de befintliga. Utvecklingen av dessa förfaranden ska närmare fastställas i samarbete med de nationella frekvensförvaltarna och minska omkostnaderna i största möjliga utsträckning.

5.	Samordningen av den strategiska och taktiska användningen av radiofrekvenser med angränsande länder som inte deltar i nätverksförvaltarens arbete ska genomföras via Icaos regionala samarbetsavtal. Detta ska göras för att ge dem tillgång till nätverksförvaltarens tjänster.

Nätverksförvaltaren och de nationella frekvensförvaltarna ska komma överens om övergripande prioriteringar för funktionen i syfte att förbättra det europeiska luftfartssystemets utformning och drift. Dessa prioriteringar ska dokumenteras i form av en frekvensdel i den strategiska respektive den operativa planen för nätverket, som ska omfattas av ett samråd med de berörda parterna. Prioriteringarna kan särskilt handla om särskilda frekvensband, områden och tjänster.

7.	Medlemsstaterna ska se till att militära användares utnyttjande av frekvensbanden för flygtrafik på lämpligt sätt samordnas med de nationella frekvensförvaltarna och nätverksförvaltaren.

BILAGA III

FUNKTIONEN FÖR TRANSPONDERKODER

DEL A

Krav på funktionen för transponderkoder

Funktionen för transponderkoder har följande mål:

a)	Att förbättra stabiliteten i processen för kodtilldelning genom att tilldela alla berörda parter tydliga roller och ansvarsområden, med nätverkets övergripande prestanda i centrum för kodtilldelningen.

b)	Att ge ökad öppenhet när det gäller kodtilldelningar och den faktiska kodanvändningen och därigenom möjliggöra bättre bedömningar av nätverkets övergripande effektivitet.

c)	Att genom inlemmande i en förordning tillhandahålla den rättsliga grunden för att möjliggöra ett bättre genomförande och en bättre översyn.

SSR-transponderkoder ska genom nätverksförvaltaren tilldelas medlemsstaterna och leverantörerna av flygtrafiktjänster på ett sätt som optimerar en säker och effektiv fördelning med hänsyn till följande faktorer:

a)	Alla operativa berörda parters operativa krav.

b)	De faktiska och förväntade flygtrafiknivåerna.

c)	Den erforderliga användningen av SSR-transponderkoder i enlighet med relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, Europaregionen, genomförandedokumentet för anläggningar och tjänster samt vägledande material.

En förteckning över tilldelningen av SSR-transponderkoder med en beskrivning av den fullständiga och uppdaterade tilldelningen av SSR-koder i det luftrum som anges i artikel 1.3 ska av nätverksförvaltaren göras ständigt tillgänglig för medlemsstaterna, leverantörer av flygtrafiktjänster och tredjeländer.

4.	Ett formellt förfarande för fastställande, bedömning och samordning av kraven på tilldelningar av SSR-transponderkoder ska genomföras av nätverksförvaltaren, med hänsyn till alla nödvändiga civila och militära användningar av SSR-transponderkoder.

Det formella förfarande som föreskrivs i punkt 4 ska minst innehålla relevanta överenskomna förfaranden, tidsplaner och prestationsmål för att fullgöra följande verksamheter:

a)	Inlämnande av ansökningar om tilldelning av SSR-transponderkoder.

b)	Bedömningar av ansökningar om tilldelning av SSR-transponderkoder.

c)	Samordning av föreslagna ändringar av tilldelningar av SSR-transponderkoder med medlemsstaterna och tredjeländer i enlighet med de krav som fastställs i del B.

d)	Periodisk revision av tilldelningar av SSR-transponderkoder och behov i syfte att optimera situationen, inklusive omtilldelning av befintliga kodtilldelningar.

e)	Periodisk ändring, godkännande och spridning av den övergripande förteckning över tilldelningen av SSR-transponderkoder som föreskrivs i punkt 3.

f)	Underrättelse om samt bedömning och lösning av oplanerade konflikter mellan tilldelningar av SSR-transponderkoder.

g)	Underrättelse om samt bedömning och lösning av felaktiga tilldelningar av SSR-transponderkoder som upptäcks vid kontroll av kodinnehav.

h)	Underrättelse om samt bedömning och lösning av oplanerade brister på tilldelningar av SSR-transponderkoder.

i)	Tillhandahållande av data och information i enlighet med de krav som fastställs i del C i denna bilaga.

6.	Nätverksförvaltaren ska kontrollera att ansökningar om SSR-transponderkoder som tas emot inom ramen för det förfarande som fastställs i punkt 4 överensstämmer med förfarandets krav rörande format- och datakonventioner, fullständighet, riktighet, inlämnande i rätt tid och motivering.

7.	Medlemsstaterna ska säkerställa att SSR-transponderkoder tilldelas luftfartyg i enlighet med den förteckning över SSR-transponderkoder som föreskrivs i punkt 3.

8.	Ett centraliserat system för tilldelning och förvaltning av SSR-transponderkoder för automatisk tilldelning av SSR-transponderkoder till allmän flygtrafik får drivas av nätverksförvaltaren till förmån för medlemsstaterna och leverantörerna av flygtrafiktjänster.

9.	Förfaranden och metoder för regelbunden utvärdering och bedömning av medlemsstaternas och flygtrafiktjänstleverantörernas faktiska användning av SSR-transponderkoder ska genomföras av nätverksförvaltaren.

10.

Nätverksförvaltaren, medlemsstaterna och leverantörerna av flygtrafiktjänster ska komma överens om planer och förfaranden för att underlätta den periodiska analysen och identifieringen av framtida krav på SSR-transponderkoder. Analysen ska inbegripa en identifiering av potentiella prestationseffekter orsakade av eventuella brister i tilldelningarna av SSR-transponderkoder.

11.

Drifthandböcker som innehåller de instruktioner och uppgifter som behövs för att nätverksfunktionen ska kunna utföras i enlighet med kraven i denna förordning ska utarbetas och upprätthållas. Dessa drifthandböcker ska spridas och upprätthållas i enlighet med lämpliga förvaltningsförfaranden för kvalitet och dokumentation.

DEL B

Krav på den särskilda samrådsmekanismen

Nätverksförvaltaren ska inrätta en särskild mekanism för samordning och samråd rörande avtal om tilldelning av SSR-transponderkoder. Denna mekanism ska uppfylla följande krav:

Mekanismen ska säkerställa att den påverkan som SSR-transponderkodernas användning i tredjeländer har beaktas genom deltagande i de samarbetsavtal om förvaltningen av SSR-transponderkoder som fastställs i relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, Europaregionen och genomförandedokumentet för anläggningar och tjänster.

Den ska säkerställa att den förteckning över tilldelningar av SSR-transponderkoder som föreskrivs i punkt 3 i del A överensstämmer med den plan för förvaltning av koder som fastställs i relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, Europaregionen och genomförandedokumentet för anläggningar och tjänster.

c)	I mekanismen ska särskilda krav fastställas för att säkerställa att lämpliga samråd om nya eller ändrade förvaltningsförfaranden för SSR-transponderkoder genomförs med de berörda medlemsstaterna.

d)	Särskilda krav ska fastställas för att säkerställa att medlemsstaterna genomför lämpliga samråd om nya eller ändrade förvaltningsförfaranden för SSR-transponderkoder med alla berörda parter på nationell nivå.

Mekanismen ska säkerställa att samordning med tredjeländer om den strategiska och taktiska användningen av SSR-transponderkoder genomförs via de samarbetsavtal om förvaltningen av SSR-transponderkoder som fastställs i relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, Europaregionen och genomförandedokumentet för anläggningar och tjänster.

f)	Minsta godtagbara tidsplaner för samordningen av och samråd om föreslagna nya eller ändrade tilldelningar av SSR-transponderkoder.

g)	Mekanismen ska säkerställa att förändringar i förteckningen över tilldelningar av SSR-transponderkoder godkänns av de medlemsstater som berörs av ändringarna.

Särskilda krav ska fastställas för att säkerställa att förändringar i förteckningen över tilldelningar av SSR-transponderkoder delges alla berörda parter omedelbart efter godkännandet, utan att det påverkar nationella förfaranden för underrättelser om militära myndigheters användning av SSR-transponderkoder.

Nätverksförvaltaren ska i samordning med de nationella militära myndigheterna säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att verifiera att tilldelningen och användningen av SSR-transponderkoder för militära behov inte har en negativ inverkan på den allmänna flygtrafikens säkerhet eller effektiva flöde.

DEL C

Krav på tillhandahållandet av data

1.	Ansökningar som lämnas in för nya eller ändrade tilldelningar av SSR-transponderkoder ska överensstämma med de krav rörande format- och datakonventioner, fullständighet, riktighet, inlämnande i rätt tid och motivering som fastställs i punkt 4 i del A.

Medlemsstaterna ska, för att stödja tillhandahållet av nätverksfunktionen för SSR-transponderkoder, vid behov och inom de överenskomna tidsramar som föreskrivs av nätverksförvaltaren, lämna följande data och information till nätverksförvaltaren:

a)	En uppdaterad förteckning över tilldelningen och användningen av alla SSR-transponderkoder inom deras ansvarsområde, med förbehåll för eventuella säkerhetsbegränsningar rörande full insyn i särskilda militära kodtilldelningar som inte används för allmän flygtrafik.

b)	En motivering som visar att befintliga och begärda tilldelningar av SSR-transponderkoder motsvarar det minimiantal som krävs för att uppfylla operativa krav.

c)	En detaljerad beskrivning av eventuella tilldelningar av SSR-transponderkoder som inte längre är operativt nödvändiga och som kan släppas fria för omtilldelning inom nätverket.

d)	Rapporter om eventuella faktiska oplanerade brister i tilldelningarna av SSR-transponderkoder.

e)	En detaljerad beskrivning av eventuella förändringar i installationsplanen eller i systemets eller beståndsdelarnas operativa status som kan påverka tilldelningen av SSR-transponderkoder till flygningar.

Leverantörerna av flygtrafiktjänster ska, för att stödja tillhandahållet av nätverksfunktionen för SSR-transponderkoder, vid behov och inom de överenskomna tidsramar som föreskrivs av nätverksförvaltaren, lämna följande data och information till nätverksförvaltaren:

a)	Förbättrade taktiska system för flödeshantering med korrelerade positionsrapporter som innehåller tilldelningar av SSR-transponderkoder för allmän flygtrafik som utför flygningar enligt instrumentflygregler.

b)	Rapporter om eventuella faktiska oplanerade konflikter eller risker orsakade av en faktisk operativ tilldelning av SSR-transponderkod, inklusive information om hur konflikterna löstes.

Gensvaret från medlemsstaterna och leverantörerna av flygtrafiktjänster rörande samordningen av föreslagna ändringar av tilldelningar av SSR-transponderkoder och uppdateringar av förteckningen över tilldelningar av SSR-transponderkoder ska minst ha följande innehåll:

a)	En identifiering av huruvida en eventuell konflikt eller risk avseende tilldelningen av SSR-transponderkoder förutses.

b)	En bekräftelse av huruvida de operativa kraven eller effektiviteten kommer att påverkas negativt.

c)	En bekräftelse av att ändringar rörande tilldelningar av SSR-transponderkoder kan genomföras i enlighet med de tidsramar som krävs.

BILAGA IV

MALL FÖR STRATEGISK PLAN FÖR NÄTVERKET

Den strategiska planen för nätverket ska vara baserad på följande struktur:

1. INLEDNING

1.1	Tillämpningsområde för den strategiska planen för nätverket (geografiskt och tidsperiod).

1.2	Utarbetande av planen och valideringsförfarande.

2. ÖVERGRIPANDE BAKGRUND OCH KRAV

2.1	Beskrivning av den nuvarande och planerade situationen, inklusive ERND, ATFM, flygplatser och knappa resurser.

2.2	Utmaningar och möjligheter relaterade till planens tidsperiod (inklusive förväntad trafikefterfrågan och global utveckling).

2.3	Prestationsmål och verksamhetskrav enligt de olika berörda parterna samt EU-täckande prestationsmål.

3. STRATEGISK VISION

3.1	Beskrivning av hur nätverket ska utvecklas och fortskrida strategiskt för att med framgång kunna bemöta prestationsmålen och verksamhetskraven.

3.2	Överensstämmelse med prestationssystemet.

3.3	Överensstämmelse med huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten.

4. STRATEGISKA MÅL

4.1

Beskrivning av nätverkets strategiska mål, med följande innehåll:

—	Samarbetsaspekterna beträffande deltagande operativa berörda parter i fråga om roller och ansvarsområden.

—	Angivande av hur de strategiska målen kommer att motsvara kraven.

—	Identifiering av hur framstegen för att uppnå dessa mål ska mätas.

—	Angivande av hur de strategiska målen kommer att påverka industrin och andra berörda områden.

5. PRESTATIONSPLANERING

Prestationsplanen ska vara baserad på följande struktur:

1. Inledning

1.1	Beskrivning av situationen (planens tillämpningsområde, funktioner som täcks etc.).

1.2	Beskrivning av det makroekonomiska scenariot för referensperioden, inklusive övergripande antaganden (trafikprognos etc.).

1.3	Beskrivning av resultatet från samrådet med berörda parter inför utarbetandet av prestationsplanen (deltagarnas viktigaste frågor och om möjligt överenskomna kompromisser).

2. Prestationsmål på nivån för nätverksförvaltaren

2.1	Prestationsmål för varje nyckelprestationsområde, fastställda mot varje nyckelprestationsindikator, för hela referensperioden, med årliga värden som ska användas för övervakning och som incitament.

2.2	Beskrivning och förklaring av det bidrag och den inverkan som nätverksförvaltarens prestationsmål har på de EU-täckande prestationsmålen.

3. Bidrag från varje funktion

3.1	Enskilda prestationsmål för varje funktion (ATFM, ERND, SSR-transponderkoder och frekvenser).

4. Militär dimension

4.1

Beskrivning av planens civil-militära dimension med angivande av resultat som nås genom tillämpning av flexibel luftrumsanvändning (FUA) i syfte att öka kapaciteten med tillbörligt beaktande av militäruppdragens effektivitet och, om det bedöms vara lämpligt, relevanta prestationsindikatorer och mål som är förenliga med prestationsplanens indikatorer och mål.

5. Analys av känslighet och jämförelse med den föregående prestationsplanen

5.1	Känslighet för yttre antaganden.

5.2	Jämförelse med föregående prestationsplan.

6. Genomförande av prestationsplanen

6.1

Beskrivning av de åtgärder som de nationella tillsynsmyndigheterna har vidtagit för att nå prestationsmålen, t.ex.

—	Övervakningsmekanismer för att se till att säkerhetsprogram och verksamhetsplaner är genomförda,

—	åtgärder för att övervaka och rapportera genomförandet av prestationsplanerna, inklusive hur situationen ska hanteras om målen inte uppfylls under referensperioden.

6. STRATEGISK PLANERING

6.1

Beskrivning av planeringen på kort och medellång sikt, enligt följande:

—	Prioriteringarna för vart och ett av de strategiska målen.

—	Uppfyllandet av vart och ett av de strategiska målen i fråga om erforderlig teknik, inverkan på arkitekturen, mänskliga aspekter, kostnader, fördelar samt nödvändig styrning, nödvändiga resurser och reglering.

—	Erforderligt operativ deltagande från berörda parter avseende varje del av planen, inklusive deras roller och ansvarsområden.

—	Nätverksförvaltarens överenskomna nivå av deltagande för att stödja genomförandet av varje del i planen för varje enskild funktion.

6.2

Beskrivning av planeringen på lång sikt, enligt följande:

—	Avsikten att nå alla strategiska mål i fråga om erforderlig teknik och motsvarande FoU-aspekter, inverkan på arkitekturen, mänskliga aspekter, affärsnytta, erforderlig reglering och styrning samt tillhörande säkerhetsrelaterade och ekonomiska motivering för dessa investeringar.

—	Berörda parters erforderliga operativa deltagande avseende varje del av planen, inklusive deras roller och ansvarsområden.

7. RISKBEDÖMNING

7.1	Beskrivning av de risker som är knutna till planens genomförande

7.2	Beskrivning av övervakningsförfarandet (inklusive potentiella avvikelser från ursprungliga mål)

8. REKOMMENDATIONER

8.1	Identifiering av de åtgärder som unionen och medlemsstaterna ska vidta för att stödja planens genomförande

BILAGA V

MALL FÖR OPERATIV PLAN FÖR NÄTVERKET

Den operativa planen för nätverket ska vara baserad på följande allmänna struktur (som kommer att skräddarsys till planens olika enskilda funktioner och till tidsramen för att spegla dess löpande natur samt dess perioder på tre till fem år samt års-, säsongs-, vecko- och dygnsperioder):

1. INLEDNING

1.1	Tillämpningsområde för den operativa planen för nätverket (geografiskt och tidsperiod)

1.2	Utarbetande av planen och valideringsförfarande

2. BESKRIVNING AV DEN OPERATIVA PLANEN FÖR NÄTVERKET, OPERATIVA MÅL OCH SYFTEN

—	Samarbetsaspekter beträffande deltagande operativa berörda parter i fråga om roller och ansvarsområden.

—	Angivande av hur de operativa målen och syftena ska behandlas i planens taktiska och förtaktiska faser samt faserna på kort och medellång sikt, och övriga prestationsmål som fastställs enligt prestationsregleringen.

—	Fastställda prioriteringar och resurser som krävs för planeringsperioden.

—	Angivande av inverkan på ATM-industrin och andra berörda områden.

3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSPROCESS FÖR NÄTVERKSVERKSAMHET

—	Beskrivning av den övergripande planeringsprocessen för nätverksverksamheten.

—	Beskrivning av hur den operativa planen för nätverket ska utvecklas och fortskrida strategiskt för att med framgång kunna bemöta de operativa prestationskraven och övriga prestationsmål som fastställs enligt prestationsregleringen.

—	Beskrivning av de metoder och data som används.

4. ÖVERGRIPANDE BAKGRUND OCH OPERATIVA KRAV

4.1	Sammanfattande beskrivning av nätverkets tidigare prestationer

4.2	Utmaningar och möjligheter relaterade till planens tidsperiod

4.3

Prognos för nätverkstrafik i enlighet med tillägg 1 och 2, inklusive följande uppgifter:

—	Nätverksprognos.

—	Prognos för leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionellt luftrumsblock och områdeskontroll.

—	Prognos för större flygplatser.

—	Analys av trafikprognosen, inklusive en rad scenarier.

—	Analys av inverkan av särskilda händelser.

4.4

Nätverkets operativa prestationskrav, inklusive:

—	Nätverkets övergripande kapacitetskrav.

—	Kapacitetskrav på leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionella luftrumsblock och områdeskontroll.

—	Flygplatskapacitet.

—	Analys av kapacitetskraven.

—	Nätverkets övergripande krav på miljö och flygningarnas effektivitet.

—	Nätverkets övergripande säkerhetskrav.

—	Beredskapskrav och krav på kontinuitet för tjänster som påverkar nätet.

4.5	Operativa behov enligt de olika berörda parterna, inklusive militära parter

5. NÄTVERKETS OPERATIVA PRESTATIONSHÖJANDE PLANER OCH ÅTGÄRDER PÅ NÄTVERKSNIVÅ

—	Beskrivning av de planer och åtgärder som förväntas genomföras på nätverksnivå, inklusive luftrum, knappa resurser och ATFM.

—	Beskrivning av det operativa prestationsbidraget från varje plan och åtgärd.

6. OPERATIVA PRESTATIONSHÖJANDE PLANER OCH ÅTGÄRDER PÅ LOKAL NIVÅ

—	Beskrivning av de planer och åtgärder som förväntas genomföras på lokal nivå.

—	Beskrivning av det operativa prestationsbidraget från varje plan och åtgärd.

—	Beskrivning av förbindelser med tredjeländer och verksamhet som rör Icao.

7. SÄRSKILDA HÄNDELSER

—	Översikt över särskilda händelser med betydande inverkan på flygledningstjänsten.

—	Enskilda särskilda händelser och deras hantering ur ett nätverksperspektiv.

—	Större militära övningar.

8. MILITÄRA LUFTRUMSKRAV

8.1

Militära leverantörer av flygledningstjänster med ansvar för områden med reserverade eller separerade luftrum ska genom relevant cell för luftrumsplanering utbyta följande information med nätverksförvaltaren enligt nationella regler:

—	Tillgängligt luftrum: standarddagar/-tider för tillgång till reserverat luftrum.

—	Särskild begäran om oplanerad användning av reserverat luftrum.

—	Frigörande av reserverat luftrum för civil användning när detta inte behövs, med besked så långt i förväg som möjligt.

9. SAMLAD PROGNOS OCH ANALYS AV NÄTVERKETS OPERATIVA PRESTANDA

—	Försenings-/kapacitetsmål och prognos för nätverk, leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionella luftrumsblock och områdeskontroll.

—	Operativ prestanda för flygplatser.

—	Nätverkets prestationsmål och prognos för miljö och flygningarnas effektivitet.

—	Inverkan av särskilda händelser.

—	Analys av de operativa prestationsmålen och prognos.

10. IDENTIFIERING AV OPERATIVA FLASKHALSPROBLEM SAMT FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER OCH LÖSNINGAR PÅ NÄTVERKSNIVÅ OCH LOKAL NIVÅ

—	Identifiering av operativa flaskhalsproblem (säkerhet, kapacitet och flygningarnas effektivitet), deras orsaker och överenskomna lösningar eller förbättringsåtgärder, inklusive alternativ för avstämning av kapacitetsefterfrågan.

Tillägg 1

Områdeskontroll (ACC-enheter)

Den operativa planen för nätverket ska innehålla en detaljerad beskrivning för varje områdeskontroll (ACC-enhet) i alla områden, där deras planerade operativa förbättringsåtgärder, utsikterna för perioden, trafikprognosen, mål och prognos för förseningar, betydande händelser som kan påverka trafiken och operativa kontakter redovisas.

Nätverksförvaltaren ska för varje ACC-enhet ange följande:

—	Trafikprognos.

—	En analys av den aktuella operativa prestandan.

—	En kvantitativ utvärdering av den kapacitet som nåtts (utgångsvärde för kapaciteten).

—	En kvantitativ utvärdering av den kapacitet som krävs för olika scenarier för trafikens utveckling (erforderlig kapacitetsprofil).

—	En kvantitativ utvärdering av de operativa förbättringsåtgärder som planeras på ACC-nivå, enligt överenskommelse med leverantörerna av flygtrafiktjänster.

—	Förseningsmål och prognos.

—	En analys av förväntade operativa prestanda (säkerhet, kapacitet och miljö).

Alla leverantörer av flygtrafiktjänster ska tillhandahålla nätverksförvaltaren följande information, som ska inkluderas i den enskilda ACC-beskrivningen:

—	Lokalt förseningsmål.

—	Bedömning/bekräftelse av trafikprognos, med hänsyn till lokal kunskap.

—	Antal tillgängliga sektorer: sektorskonfiguration/öppningssystem per säsong/veckodag/tidpunkt på dagen.

—	Kapacitet/övervakningsvärden för varje sektor/trafikvolym per konfiguration/öppningssystem.

—	Planerade eller kända särskilda händelser, inklusive datum och tider samt tillhörande inverkan på operativa prestanda.

—	Detaljerad beskrivning av planerade operativa förbättringsåtgärder, tidsplan för deras genomförande och tillhörande negativ/positiv inverkan på kapaciteten och/eller effektiviteten.

—	Detaljerad beskrivning av föreslagna och bekräftade förändringar av luftrumsstruktur och luftrummets användning.

—	Ytterligare åtgärder enligt överenskommelse med nätverksförvaltaren.

—	Operativa ACC-kontakter.

Tillägg 2

Flygplatser

Den operativa planen för nätverket ska innehålla en detaljerad beskrivning av de större europeiska flygplatserna i alla områden, där deras planerade operativa förbättringsåtgärder, utsikterna för perioden, trafik- och förseningsprognosen, betydande händelser som kan påverka trafiken och operativa kontakter redovisas.

Nätverksförvaltaren ska för varje större flygplats ange följande:

—	Trafikprognos.

—	En analys av den förväntade operativa prestandan (säkerhet, kapacitet och miljö).

Varje flygplats som ingår i den operativa planen för nätverket ska tillhandahålla nätverksförvaltaren följande information, som ska inkluderas i den enskilda flygplatsbeskrivningen:

—	Bedömning/bekräftelse av trafikprognos, med hänsyn till lokal kunskap.

—	Bankapacitet för varje bankonfiguration, aktuella och prognosticerade ankomster och avgångar.

—	En kapacitetsspecifikation för nattperioden och dess varaktighet, om det är relevant.

—	Detaljerad beskrivning av planerade operativa förbättringsåtgärder, tidsplan för deras genomförande och tillhörande negativ/positiv inverkan på kapaciteten och/eller effektiviteten.

—	Planerade eller kända särskilda händelser, inklusive datum och tider samt tillhörande inverkan på operativa prestanda.

—	Andra planerade åtgärder som kan förstärka kapaciteten.

—	Ytterligare åtgärder enligt överenskommelse med nätverksförvaltaren.

BILAGA VI

ALLMÄNNA KRAV FÖR NÄTVERKSFUNKTIONER

1. ORGANISATIONSSTRUKTUR

Nätverksförvaltaren ska upprätta och leda sin organisation i enlighet med en struktur som stödjer nätverksfunktionernas säkerhet.

Av organisationsstrukturen ska följande framgå:

a)	Respektive befattningshavares behörighet, åligganden och ansvar, särskilt i fråga om ledningspersonal med ansvar för säkerhet, kvalitet, skydd och personalfrågor.

b)	Hierarki och rapporteringsvägar mellan organisationens olika delar och förfaranden.

2. SÄKERHET

Nätverksförvaltaren ska ha ett säkerhetsledningssystem som omfattar alla nätverksfunktioner som utförs. Ledningssystemet ska vara uppbyggt enligt följande principer:

a)	Organisationens övergripande filosofi och principer i säkerhetsfrågor ska beskrivas i ett policydokument på ett sätt som i största möjliga utsträckning uppfyller de berörda parternas behov.

För övervaka efterlevnaden ska en funktion inrättas som innehåller förfaranden för att kontrollera att alla funktioner tillhandahålls i enlighet med tillämpliga krav, standarder och förfaranden. Övervakningen ska inbegripa ett system för återkoppling av resultaten till ansvarig förvaltningspersonal för att säkerställa att effektiva och snabba korrigeringsåtgärder kan vidtas när så krävs.

c)	Ledningssystemets funktion ska visas genom handböcker och övervakningsdokumentation.

d)	Inom ledningssystemet ska företrädare för förvaltningen utses som ska övervaka att förfaranden för att säkerställa säkra och effektiva driftsrutiner efterlevs, och att dessa förfaranden är tillräckliga.

e)	Det ledningssystem som inrättats ska granskas och vid behov ska stödåtgärder vidtas.

Säkerheten för alla nätverksfunktioner som organet tilldelats ska skötas inom ramen för ledningssystemet. Formella gränssnitt mot alla berörda parter ska därför inrättas för att de flygsäkerhetsrisker som verksamheten medför ska kunna identifieras, samt för att utvärdera dem och hantera därmed förbundna risker på lämpligt sätt.

g)	Systemet ska innehålla förfaranden för säkerhetsledning i samband med införandet av nya funktionella system eller vid ändringar i befintliga funktionella system.

3. SKYDD

Nätverksförvaltaren ska ha ett skyddsledningssystem som omfattar alla nätverksfunktioner som utförs. Ledningssystemet ska vara uppbyggt enligt följande principer:

a)	Skyddet för anläggningar och personal ska förhindra olagliga handlingar som kan påverka säkerheten för de nätverksfunktioner som förvaltas.

b)	Skyddet för driftsrelaterade uppgifter som tas emot, produceras eller används på annat sätt ska fungera så att tillgången till dessa uppgifter begränsas till enbart behöriga personer.

c)	Förfaranden för bedömning och reducering av skyddsrisker, övervakning och förbättring av skyddet, samt skyddsöversyn och spridning av erfarenheter ska fastställas.

d)	Metoder för att upptäcka skyddsbrister och för att varsko personalen genom lämpliga varningar ska fastställas.

e)	Metoder för att begränsa effekterna av skyddsbrister samt för att identifiera återhämtnings- och motåtgärder för att förhindra upprepning.

4. DRIFTHANDBÖCKER

Nätverksförvaltaren ska utarbeta och tillhandahålla uppdaterade drifthandböcker om verksamheten, vilka ska fungera som vägledning och användas av den operativa personalen. Nätverksförvaltare ska se till att

a)	drifthandböckerna innehåller de instruktioner och den information som personalen behöver för att utföra sina arbetsuppgifter,

b)	berörd personal har tillgång till de delar av drifthandböckerna som är av betydelse, och att

c)	personalen snabbt informeras om sådana ändringar i drifthandböckerna som berör deras arbetsuppgifter och om när ändringarna träder i kraft.

5. PERSONALKRAV

Nätverksförvaltaren ska anställa personal som har de kvalifikationer som krävs för att säkerställa att de nätverksfunktioner som organet tilldelats utförs på ett säkert, effektivt, kontinuerligt och hållbart sätt. Nätverksförvaltaren ska dessutom upprätta riktlinjer för personalens utbildning.

6. BEREDSKAPSPLANER

Nätverksförvaltaren ska upprätta beredskapsplaner för alla funktioner som tillhandahålls. Planerna ska vara avsedda för händelser som leder till att verksamheten försämras kraftigt eller avbryts.

7. RAPPORTERINGSKRAV

Nätverksförvaltaren ska i enlighet med artikel 20 i denna förordning lämna in en årlig verksamhetsrapport. Rapporten ska visa verksamhetens resultat och ta upp verksamhet och utveckling av betydelse, särskilt i fråga om säkerhet.

Den årliga rapporten ska minst innehålla följande:

—	En utvärdering av kvaliteten på de nätverksfunktioner som förvaltas.

—	En jämförelse mellan de resultat som uppnåtts och de prestationsmål som fastställts i den strategiska planen för nätverket, där faktiska prestationer ställs mot nätverkets operativa plan med hjälp av de prestationsindikatorer som fastställs i planen.

—	En förklaring av skillnader jämfört med prestationsmålen och en redogörelse för åtgärder avsedda att avhjälpa sådana skillnader under den referensperiod som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 549/2004.

—	Verksamhetsutveckling och utbyggnad av infrastruktur.

—	Information om det formella samrådsförfarandet med användare och berörda parter.

—	Information om personalpolitiken.

8. ARBETSMETODER OCH OPERATIVA FÖRFARANDEN

Nätverksförvaltaren ska kunna visa att arbetsmetoder och operativa förfaranden överensstämmer med övrig EU-lagstiftning och särskilt med förordning (EU) nr 255/2010.