8.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/113

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (3) ger behöriga myndigheter inom den finansiella sektorn kompletterande befogenheter och verktyg för tillsyn av grupper bestående av många reglerade enheter, vilka bedriver verksamhet inom olika sektorer av finansmarknaderna. Dessa grupper, så kallade finansiella konglomerat, är exponerade för risker (grupprisker) som innefattar risk för spridning, dvs. att risker sprids från en del av en grupp till en annan, koncentrationsrisker, dvs. att samma typ av risk uppstår samtidigt i olika delar av gruppen, komplexiteten i att hantera många olika juridiska enheter och potentiella intressekonflikter samt svårigheten att fördela lagstadgat kapital till alla de reglerade enheter som ingår i det finansiella konglomeratet, och på så sätt undvika dubbelt utnyttjande av kapital. Finansiella konglomerat bör därför i sig vara föremål för en kompletterande extra tillsyn utöver den tillsyn som sker av ett enskilt företag, ett konsoliderat företag eller en grupp, utan att dubbelarbete sker och att det påverkar gruppen, oavsett gruppens juridiska struktur.

(2)

Överensstämmelse bör säkerställas mellan syftena med å ena sidan direktiv 2002/87/EG, och å andra sidan rådets direktiv 73/239/EEG (4) och 92/49/EEG (5), samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG (6), 2002/83/EG (7), 2004/39/EG (8), 2005/68/EG (9), 2006/48/EG (10), 2006/49/EG (11), 2009/65/EG (12), 2009/138/EG (13) och 2011/61/EU (14), för att möjliggöra lämplig extra tillsyn av försäkrings- och bankgrupper, inbegripet då de ingår i en blandad finansiell holdingstruktur.

(3)

Det är nödvändigt att identifiera finansiella konglomerat i unionen, utifrån i vilken utsträckning de är exponerade för grupprisker, på grundval av gemensamma riktlinjer som ska utfärdas av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (15) (EBA), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (16) (Eiopa) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (17) (Esma), i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010, genom de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté (den gemensamma kommittén). Det är också viktigt att kraven vad gäller undantag från extra tillsyn tillämpas på ett riskbaserat sätt i enlighet med dessa riktlinjer. Detta är särskilt viktigt för stora internationellt verksamma finansiella konglomerat.

(4)

En heltäckande och adekvat övervakning av grupprisker i stora, komplexa och internationellt verksamma finansiella konglomerat, samt tillsyn över koncernomfattande riktlinjer för kapital i de här grupperna, är enbart möjlig om behöriga myndigheter samlar tillsynsinformation och planerar tillsynsåtgärder utöver deras nationella mandat. Därför är det nödvändigt att behöriga myndigheter samordnar extra tillsyn av internationellt verksamma finansiella konglomerat mellan de behöriga myndigheter som anses mest relevanta för den extra tillsynen av ett finansiellt konglomerat. Kollegierna för finansiella konglomerats relevanta behöriga myndigheter bör agera för att återspegla att direktiv 2002/87/EG är ett kompletterande direktiv och bör därför inte dubblera eller ersätta befintliga kollegier, utan snarare bidra med mervärde till befintliga kollegier för konglomeratets bank- och försäkringsgrupper inom dessa finansiella konglomerat. Ett kollegium för ett finansiellt konglomerat bör bildas endast när det varken för bank- eller för försäkringssektorn finns ett kollegium av tillsynsmyndigheter.

(5)

I syfte att säkerställa en adekvat tillsyn måste den juridiska strukturen samt styr- och organisationsstrukturen, inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbolag och alla betydande filialer till banker, försäkringsföretag och finansiella konglomerat med gränsöverskridande verksamhet övervakas av EBA, Eiopa och Esma (nedan gemensamt kallade ESA-myndigheterna) och den gemensamma kommittén, om så är lämpligt, och dessa uppgifter bör ställas till förfogande för berörda behöriga myndigheter.

(6)

För att säkerställa en effektiv extra tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat, särskilt där huvudkontoret för ett av dess dotterbolag finns i ett tredjeland, bör de företag som omfattas av detta direktiv inbegripa alla företag, särskilt ett kreditinstitut som har sitt säte i ett tredjeland och som skulle kräva auktorisation om dess säte hade varit i unionen.

(7)

Den extra tillsynen av stora, komplexa och internationellt verksamma finansiella konglomerat måste samordnas inom unionen, om den ska bidra till stabiliteten på den inre marknaden för finansiella tjänster. De behöriga myndigheterna måste därför komma överens om hur tillsynen av dessa finansiella konglomerat ska ske. ESA-myndigheterna bör, i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010, genom den gemensamma kommittén, utfärda gemensamma riktlinjer för dessa gemensamma metoder för att säkerställa ett heltäckande och genomtänkt ramverk för existerande tillsynsverktyg och befogenheter i direktiven rörande bankverksamhet, försäkring, värdepapper och finansiella konglomerat. De riktlinjer som ska utfärdas i enlighet med direktiv 2002/87/EG bör återspegla att tillsynen enligt detta direktiv är av kompletterande karaktär, och därmed komplettera den sektorsspecifika tillsyn som fastställs i direktiven 73/239/EEG, 92/49/EEG, 98/78/EG, 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU.

(8)

Det finns ett verkligt behov av att övervaka och kontrollera potentiella grupprisker som finns i de finansiella konglomeraten och som härrör från ägarintressen i andra företag. I de fall som de särskilda tillsynsbefogenheter som anges i direktiv 2002/87/EG tycks otillräckliga, bör tillsynssamfundet utveckla alternativa metoder för att hantera och korrekt beakta dessa risker, helst genom arbete som utförs av ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommittén. Om ett ägarintresse är den enda faktor som gör att ett finansiellt konglomerat kan identifieras, ska tillsynsmyndigheterna ha rätt att bedöma huruvida gruppen är exponerad för grupprisker och om lämpligt undanta gruppen från extra tillsyn.

(9)

För vissa gruppstrukturer blev tillsynsmyndigheterna utan befogenheter under den nuvarande krisen, eftersom ordningarna enligt de olika direktiven tvingade dem att välja mellan sektorsspecifik eller extra tillsyn. Direktiv 2002/87/EG bör ses över helt i samband med G20-behandlingen av finansiella konglomerat, men de nödvändiga tillsynsbefogenheterna bör skapas så snart som möjligt.

(10)

Överensstämmelse bör säkerställas mellan syftena med direktiv 2002/87/EG och direktiv 98/78/EG. Direktiv 98/78/EG bör därför ändras så att blandade finansiella holdingföretag innefattas och definieras. För att säkerställa en samstämd tillsyn i rätt tid, bör direktiv 98/78/EG ändras trots den nära förestående tillämpningen av direktiv 2009/138/EG, vilket därför bör ändras på samma sätt.

(11)

Stresstester bör genomföras regelbundet för bank- och försäkringsundergrupperna till ett finansiellt konglomerat samtidigt som den samordnaren som har utsetts i enlighet med direktiv 2002/87/EG har i uppgift att besluta om lämpligheten, parametrarna och tidpunkterna för stresstestet för ett enskilt finansiellt konglomerat sammantaget. För unionsomfattande stresstester som utförs av ESA-myndigheterna i ett sektorspecifikt sammanhang bör det vara den gemensamma kommitténs roll att säkerställa att sådana stresstester sker på ett konsekvent sätt i olika sektorer. Därför bör ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommittén kunna utarbeta kompletterande parametrar för unionsomfattande stresstester som beaktar de specifika grupprisker som normalt uppträder i finansiella konglomerat och bör kunna offentliggöra resultaten av stresstesterna om särregler så tillåter. Erfarenheterna från tidigare unionsomfattande stresstester bör beaktas. Till exempel bör stresstester beakta likviditets- och solvensrisker för finansiella konglomerat.

(12)

Kommissionen bör vidareutveckla ett enhetligt och konsekvent tillsynssystem för finansiella konglomerat. Den kommande helhetsöversynen av direktiv 2002/87/EG bör omfatta icke-reglerade enheter, särskilt specialföretag, och innebära att det utvecklas en riskbaserad modell för hur de undantag som tillsynsmyndigheterna kan bevilja när det gäller att avgöra vad som utgör ett finansiellt konglomerat ska tillämpas, samtidigt som användningen av sådana undantag begränsas. Översynen bör, med beaktande av sektorsdirektiven, också behandla systemviktiga finansiella konglomerat, som på grund av sin storlek, inbördes sammankopplingar och komplexitet blir särskilt sårbara. Sådana konglomerat bör identifieras i analogi med de framväxande standarderna från rådet för finansiell stabilitet och Baselkommittén för banktillsyn. Kommissionen bör överväga att föreslå regleringsåtgärder på detta område.

(13)

Konsekvens bör säkerställas mellan syftena med direktiv 2002/87/EG och direktiv 2006/48/EG. Direktiv 2006/48/EG bör därför ändras så att blandade finansiella holdingföretag innefattas och definieras.

(14)

Återställandet av befogenheter på nivån blandat finansiellt holdingföretag innebär att vissa bestämmelser i direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG, eller 2009/138/EG är tillämpliga på denna nivå samtidigt. Dessa bestämmelser kan ha likvärdigt innehåll, särskilt i fråga om de kvalitativa delarna av översynen av tillsynsprocessen. Exempelvis uppställs identiska lämplighetskrav på ledningen av holdingföretag i direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG. För att undvika överlappning mellan sådana bestämmelser och för att tillsynen på den högsta nivån ska fungera väl, bör tillsynsmyndigheterna ha möjlighet att tillämpa en viss bestämmelse endast en gång, och samtidigt kunna uppfylla den motsvarande bestämmelsen i alla andra tillämpliga direktiv. Fastän bestämmelserna inte har identisk ordalydelse bör de anses vara likvärdiga om de är liknande till sin innebörd, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning. Vid bedömning av likvärdighet bör tillsynsmyndigheterna inom ett kollegium kontrollera huruvida syften och omfattning enligt vart och ett av de tillämpliga direktiven uppnås, utan att normerna för tillsyn sänks. Likvärdighetsbedömningar bör kunna utvecklas genom förändringar i ramar och praxis för tillsyn. Likvärdighetsbedömningar bör därför underkastas en öppen utvecklingsprocess. Den processen bör medge lösningar från fall till fall varigenom det går att ta hänsyn till en särskild grupps alla relevanta egenskaper. För att sörja för enhetliga tillsynsramar för en särskild grupp, och för att skapa likvärdiga villkor bland alla finansiella konglomerat inom unionen, är lämpligt samarbete i tillsynsarbetet nödvändigt. För detta ändamål bör ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommittén utarbeta riktlinjer för konvergerande likvärdighetsbedömningar och verka för att utfärda bindande tekniska standarder.

(15)

I syfte att förbättra den extra tillsynen över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på tekniska anpassningar som behöver göras i direktiv 2002/87/EG beträffande definitionerna, harmoniseringen av terminologin och beräkningsmetoderna som anges i det direktivet. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(16)

Eftersom målet för detta direktiv, dvs. att förbättra den extra tillsynen över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av detta direktivs omfattning och dess verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(17)

Direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG bör därför ändras.

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 2.2 ska ersättas med följande:

”2.   Varje försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsföretag i tredjeland eller ett återförsäkringsföretag i tredjeland ska på det sätt som föreskrivs i artiklarna 5.2, 6, 8 och 10 vara underkastat extra tillsyn.”

3.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 2a

Tillämpningsnivå för blandade finansiella holdingföretag

1.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i detta direktiv och i direktiv 2002/87/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får den behöriga myndighet som har ansvaret för att utöva extra tillsyn efter samråd med övriga behöriga myndigheter besluta att endast tillämpa bestämmelsen i direktiv 2002/87/EG på detta blandade finansiella holdingföretag.

2.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv 2006/48/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får den behöriga myndighet som har ansvaret för att utöva extra tillsyn, i samförstånd med den samordnande tillsynsmyndigheten i bank- eller värdepapperssektorn, besluta att endast tillämpa bestämmelsen i direktivet för den mest betydande sektorn i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.

3.   Den behöriga myndighet som har ansvaret för att utöva extra tillsyn ska underrätta Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (18) (EBA), och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (19) (Eiopa), om de beslut som fattas inom ramen för punkterna 1 och 2. EBA, Eiopa och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (20), ska genom de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté (den gemensamma kommittén) utarbeta riktlinjer som syftar till konvergens inom tillsynspraxisen och ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, vilka ska överlämnas till kommissionen inom tre år efter det att dessa riktlinjer antagits.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010.

4.

Artikel 3.1 ska ersättas med följande:

”1.   Utövande av extra tillsyn i enlighet med artikel 2 ska inte i något hänseende innebära att de behöriga myndigheterna är skyldiga att utöva en tillsynsfunktion gentemot enskilda försäkringsföretag i tredjeland, enskilda återförsäkringsföretag i tredjeland, enskilda försäkringsholdingföretag, enskilda blandade finansiella holdingföretag eller enskilda försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet.”

5.

Artikel 4.2 ska ersättas med följande:

”2.   Om försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater har samma försäkringsholdingföretag, försäkringsföretag i tredjeland, återförsäkringsföretag i tredjeland, blandat finansiellt holdingföretag eller försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet som moderföretag, får de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna komma överens om vilken av dem som ska ansvara för utövandet av den extra tillsynen.”

6.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Försäkringsholdingföretag, blandade finansiella holdingföretag samt försäkrings- och återförsäkringsföretag i tredjeland

1.   I det fall som avses i artikel 2.2 ska medlemsstaterna kräva att metoden för extra tillsyn i enlighet med bilaga II tillämpas. Beräkningen ska omfatta alla företag som är anknutna till försäkringsholdingföretaget, det blandade finansiella holdingföretaget, försäkringsföretaget i tredjeland eller återförsäkringsföretaget i tredjeland.

2.   Om de behöriga myndigheterna på grundval av beräkningen som avses i punkt 1 kommer fram till att solvensställningen inom ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är dotterföretag till försäkringsholdingföretaget, det blandade finansiella holdingföretaget eller försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i tredjeland äventyras eller riskerar att äventyras, ska de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot det berörda försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.”

7.

Bilagorna I och II ska ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

1.

Artiklarna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs regler för extra tillsyn över reglerade enheter som har erhållit auktorisation i enlighet med artikel 6 i direktiv 73/239/EEG, artikel 4 i direktiv 2002/83/EG (21), artikel 5 i direktiv 2004/39/EG (22), artikel 3 i direktiv 2005/68/EG (23), artikel 6 i direktiv 2006/48/EG (24), artikel 5 i direktiv 2009/65/EG (25), artikel 14 i direktiv 2009/138/EG (26) eller artiklarna 6–11 i direktiv 2011/61/EU (27), och som ingår i ett finansiellt konglomerat.

Genom det här direktivet ändras också berörda särregler för enheter som regleras av de direktiven.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med:

1.   kreditinstitut: ett kreditinstitut i den mening som avses i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG.

2.   försäkringsföretag: ett försäkringsföretag i den mening som avses i artikel 13.1, 13.2 eller 13.3 i direktiv 2009/138/EG.

3.   värdepappersföretag: ett värdepappersföretag i den mening som avses i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG inbegripet företag som avses i artikel 3.1 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (28), eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland och som enligt direktiv 2004/39/EG skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte i unionen.

4.   reglerad enhet: ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag, ett kapitalförvaltningsbolag eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder.

5.   kapitalförvaltningsbolag: ett förvaltningsbolag i den mening som avses i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland, och som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte i unionen.

5a.   förvaltare av alternativa investeringsfonder: en förvaltare av alternativa investeringsfonder i den mening som avses i artikel 4.1 b, l och ab i direktiv 2011/61/EU eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland och som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte i unionen.

6.   återförsäkringsföretag: ett återförsäkringsföretag i den mening som avses i artikel 13.4, 13.5 eller 13.6 i direktiv 2009/138/EG eller ett specialföretag i den mening som avses i artikel 13.26 i direktiv 2009/138/EG.

7.   särregler: unionslagstiftning som rör tillsynen över reglerade enheter, särskilt i direktiv 2004/39/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/138/EG.

8.   finansiell sektor: en sektor som består av en eller flera av följande enheter:

9.   moderföretag: ett moderföretag i den mening som avses i artikel 1 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (29) eller varje företag som enligt de behöriga myndigheterna i praktiken utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag.

10.   dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG eller varje företag över vilket ett moderföretag enligt de behöriga myndigheterna i praktiken utövar ett bestämmande inflytande eller varje dotterföretag till ett sådant dotterföretag.

11.   ägarintresse: ett ägarintresse i den mening som avses i artikel 17 första meningen i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (30) eller direkt eller indirekt ägande av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.

12.   grupp: en grupp av företag som består av ett moderföretag, dess dotterföretag och enheter i vilka moderföretaget och dess dotterföretag har ägarintressen eller företag som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje undergrupp därtill.

12a.   kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag, enligt artikel 1 i direktiv 83/349/EEG, eller ett liknande förhållande mellan en fysisk eller juridisk person och ett företag.

13.   nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade genom kontroll eller ägarintresse eller en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig förbindelse till samma person genom ett kontrollförhållande.

14.   finansiellt konglomerat: en grupp eller undergrupp där det finns en reglerad enhet i toppen av gruppen eller undergruppen, eller där minst ett av dotterföretagen i gruppen eller undergruppen är en reglerad enhet, och gruppen uppfyller följande villkor:

15.   blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad enhet med säte inom unionen, och andra enheter utgör ett finansiellt konglomerat.

16.   behöriga myndigheter: de nationella myndigheter i medlemsstaterna som enligt lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, kapitalförvaltningsbolag eller förvaltare av alternativa investeringsfonder, såväl enskilt som på gruppnivå.

17.   relevanta behöriga myndigheter:

18.   koncerninterna transaktioner: alla transaktioner genom vilka reglerade enheter inom ett finansiellt konglomerat direkt eller indirekt anlitar andra företag inom samma grupp eller en fysisk eller juridisk person som har nära förbindelser med företagen i den gruppen, för att uppfylla en skyldighet, oavsett om den är avtalsenlig eller ej och om den sker mot betalning eller ej.

19.   riskkoncentration: alla exponeringar med förlustpotential som bärs av enheter inom ett finansiellt konglomerat, vilka är tillräckligt stora för att hota dessa reglerade enheters solvens eller deras finansiella ställning i allmänhet, oavsett om sådana exponeringar orsakas av motpartsrisk/kreditrisk, investeringsrisk, försäkringsrisk, marknadsrisk eller andra risker, eller en kombination av eller samverkan mellan dessa risker.

Tills de tekniska standarder för tillsyn som antas i enlighet med artikel 21a.1 b trätt i kraft ska det yttrande som avses i punkt 17 c särskilt beakta den marknadsandel de reglerade enheterna i det finansiella konglomeratet har i andra medlemsstater, i synnerhet om den överstiger 5 %, och den betydelse varje reglerad enhet som är etablerad i en annan medlemsstat har inom det finansiella konglomeratet.

2.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 6.3 och 6.4 ska ersättas med följande:

”3.   För den beräkning av kapitaltäckningskraven som avses i punkt 2 första stycket ska följande enheter omfattas av extra tillsyn i enlighet med bilaga I:

4.   Vid beräkning av de extra kapitaltäckningskraven avseende ett finansiellt konglomerat genom tillämpning av metod 1 (metod baserad på sammanställd redovisning) som avses i bilaga I till detta direktiv ska kapitalbas och solvenskrav för enheterna i gruppen beräknas genom tillämpning av de motsvarande särregler för sammanställningens form och omfattning som fastställs framför allt i artiklarna 133 och 134 i direktiv 2006/48/EG och i artikel 221 i direktiv 2009/138/EG.

Vid tillämpning av metod 2 (avräknings- och totalmetoden) som avses i bilaga I ska hänsyn tas till den del av det tecknade kapitalet som direkt eller indirekt innehas av moderföretaget eller företaget med ägarintresse i en annan enhet i gruppen.”

6.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

7.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

9.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 9b

Stresstest

1.   Medlemsstaterna kan begära att samordnaren ska säkerställa att det regelbundet görs lämpliga stresstest av finansiella konglomerat. De ska kräva att de behöriga myndigheterna till fullo samarbetar med samordnaren.

2.   För genomförandet av unionsomfattande stresstester kan ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommittén, och i samarbete med Europeiska Systemrisknämnden (ESRB), inrättad genom Europaparlamentets och rådet förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (34) utarbeta ytterligare parametrar som beaktar de särskilda risker som är förknippade med finansiella konglomerat, i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010. Samordnaren ska underrätta den gemensamma kommittén om resultaten av stresstesterna.

10.

Artikel 10.2 b ska ändras på följande sätt:

11.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

12.

I artikel 12.1 andra stycket ska led a ersättas med följande:

13.

Följande punkt ska läggas till i artikel 12a:

”3.   Samordnarna ska förse den gemensamma kommittén med de uppgifter som avses i artiklarna 9.4 och 12.1 andra stycket led a. Den gemensamma kommittén ska tillhandahålla de behöriga myndigheterna uppgifter om finansiella konglomerats juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur.”

14.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 12b

Gemensamma riktlinjer

1.   ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utarbeta gemensamma riktlinjer om hur riskbaserade bedömningar av finansiella konglomerat ska genomföras av den behöriga myndigheten. Dessa riktlinjer ska i synnerhet säkerställa att riskbaserade bedömningar inkluderar lämpliga metoder för att bedöma grupprisker som finansiella konglomerat är exponerade för.

2.   ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utfärda gemensamma riktlinjer som syftar till att utveckla tillsynsrutiner som möjliggör extra tillsyn över blandade finansiella holdingföretag för att på lämpligt sätt komplettera den grupptillsyn som fastställs i direktiven 98/78/EG och 2009/138/EG eller, om så är lämpligt, den gruppbaserade tillsyn som fastställs i direktiv 2006/48/EG. Genom dessa riktlinjer ska alla relevanta risker kunna beaktas i tillsynen, samtidigt som eventuella tillsyns- och försiktighetsöverlappningar undviks.”

15.

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

16.

Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

Samarbete med behöriga myndigheter i tredjeland

Artikel 39.1 och 39.2 i direktiv 2006/48/EG, artikel 10a i direktiv 98/78/EG och artikel 264 i direktiv 2009/138/EG ska även tillämpas vid förhandlingar om avtal med ett eller flera tredjeländer rörande metoder för utövande av extra tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.”

17.

Rubriken på kapitel III ska ersättas med:

18.

Artikel 20 ska ersättas med följande:

”Artikel 20

Kommissionens befogenheter

Kommissionen ska ges befogenheter att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21c avseende tekniska ändringar av detta direktiv på följande områden:

Dessa åtgärder ska inte omfatta innehållet i de befogenheter som delegerats till och tilldelats kommissionen i fråga om de poster som anges i artikel 21a.”

19.

I artikel 21 ska punkterna 2, 3 och 5 utgå.

20.

Artikel 21a ska ändras på följande sätt:

21.

Följande artiklar ska införas i kapitel III:

”Artikel 21b

Gemensamma riktlinjer

ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utfärda de gemensamma riktlinjer som avses i artiklarna 3.8, 7.5, 8.5, 9.6, 11.1 tredje stycket, 12b och 21.4 i enlighet med det förfarande som anges i artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 21c

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen för en period på fyra år från den 9 december 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader före utgången av perioden av fyra år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader efter utgången av varje period.

3.   Den delegering av befogenheter som avses i artikel 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

22.

I artikel 30 ska första stycket ersättas med följande:

”Till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att kapitalförvaltningsbolag ska omfattas av

23.

Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 30a

Förvaltare av alternativa investeringsfonder

1.   Till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att förvaltare av alternativa investeringsfonder ska omfattas av

2.   För tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna fastställa eller ge sina behöriga myndigheter behörighet att besluta om enligt vilka särregler (för banksektorn, försäkringssektorn eller värdepapperssektorn) förvaltare av alternativa investeringsfonder ska omfattas av vid den gruppbaserade tillsyn eller den extra tillsyn som avses i punkt 1 a. Vid tillämpning av denna punkt ska de relevanta särreglerna avseende i vilken form och utsträckning finansiella institut ska omfattas också tillämpas på förvaltare av alternativa investeringsfonder. Vad avser den extra tillsyn som avses i punkt 1 b ska förvaltare av alternativa investeringsfonder behandlas som en del av den sektor som de ska räknas till i enlighet med punkt 1 a.

Om en förvaltare av alternativa investeringsfonder utgör en del av ett finansiellt konglomerat ska hänvisningar till reglerade enheter och till behöriga myndigheter och berörda behöriga myndigheter i detta direktiv anses inbegripa förvaltare av alternativa investeringsfonder respektive de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över förvaltare av alternativa investeringsfonder. Detta ska också tillämpas på sådana grupper som avses i punkt 1 a.”

24.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

1.

Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”2.   Artikel 39 och artiklarna 124–143 ska gälla för finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet med säte i unionen.”

2.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Varje auktorisation ska anmälas till EBA. Namnen på varje enskilt kreditinstitut som har beviljats auktorisation ska uppföras på en förteckning som EBA ska offentliggöra och fortlöpande uppdatera på sin webbplats. Den behöriga myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen ska tillhandahålla de behöriga myndigheterna och EBA alla uppgifter som berör bankgruppen i enlighet med artiklarna 12.3, 22.1 och 73.3, särskilt avseende gruppens juridiska struktur samt dess styr- och organisationsstruktur.”

4.

Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 69.2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna får utnyttja den möjlighet som anges i punkt 1 om moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat som kreditinstitutet, förutsatt att det omfattas av samma tillsyn som den som utövas över kreditinstitut och särskilt av de normer som fastställs genom artikel 71.1.”

6.

Artikel 71.2 ska ersättas med följande:

”2.   Utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 68, 69 och 70, ska kreditinstitut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, i den omfattning och på det sätt som föreskrivs i artikel 133, uppfylla de krav som anges i artiklarna 75, 120 och 123 samt avsnitt 5 på grundval av det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets gruppbaserade finansiella ställning.

Om fler än ett kreditinstitut kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat eller av ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ska första stycket endast tillämpas på det kreditinstitut som ska omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt artiklarna 125 och 126.”

7.

Artikel 72.2 ska ersättas med följande:

”2.   Kreditinstitut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller av ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU ska uppfylla kraven i kapitel 5 på grundval av det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets finansiella ställning på gruppbasis.

Betydande dotterföretag till finansiella moderholdingföretag inom EU eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU ska offentliggöra de uppgifter som anges i bilaga XII del 1 punkt 5, individuellt eller på undergruppsbasis.”

8.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 72a

1.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv 2002/87/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får den samordnande tillsynsmyndigheten, efter samråd med de övriga behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av dotterföretag, besluta att endast tillämpa den relevanta bestämmelsen i direktiv 2002/87/EG på detta blandade finansiella holdingföretag.

2.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv 2009/138/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får den samordnande tillsynsmyndigheten, i samförstånd med grupptillsynsmyndigheten i försäkringssektorn, besluta att endast tillämpa bestämmelsen i direktivet för den mest betydande finansiella sektorn enligt artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.

3.   Den samordnande tillsynsmyndigheten ska underrätta EBA och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (35) (Eiopa), om de beslut som fattas inom ramen för punkterna 1 och 2 i denna artikel. EBA, Eiopa och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (36) (Esma), ska genom de Europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté (den gemensamma kommittén) utarbeta riktlinjer som syftar till konvergens inom tillsynspraxisen och ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, vilka ska överlämnas till kommissionen inom tre år efter det att riktlinjerna antagits.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010.

9.

Artikel 73.2 ska ersättas med följande:

”2.   De behöriga myndigheterna ska kräva att dotterkreditinstitut tillämpar kraven i artiklarna 75, 120 och 123 samt avsnitt 5 i detta direktiv på undergruppsbasis, om sådana kreditinstitut, eller deras moderföretag, om det moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, har ett kreditinstitut, ett finansiellt institut eller ett kapitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.”

10.

Artikel 80.7 a ska ersättas med följande:

11.

Artikel 84 ska ändras på följande sätt:

12.

Artikel 89.1 e ska ersättas med följande:

13.

Artikel 105.3 och 105.4 ska ersättas med följande:

”3.   När ett moderkreditinstitut inom EU och dess dotterföretag eller dotterföretagen till ett finansiellt holdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU avser att tillämpa någon internmätningsmetod, ska de behöriga myndigheterna för de olika juridiska personerna samarbeta nära enligt föreskrifterna i artiklarna 129–132. Ansökan ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga X del 3.

4.   Om ett moderkreditinstitut inom EU och dess dotterföretag eller dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU tillämpar någon internmätningsmetod enhetligt, får de behöriga myndigheterna tillåta att moderföretaget och dess dotterföretag betraktas som en enhet när det gäller kvalifikationskraven i bilaga X del 3.”

14.

Artikel 122a.2 ska ersättas med följande:

”2.   När ett moderkreditinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU eller något av dess dotterbolag i egenskap av originator eller medverkande kreditinstitut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut, värdepappersföretag eller andra finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn kan kravet i punkt 1 uppfyllas på grundval av den gruppbaserade ställningen för det närstående moderkreditinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom EU eller det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EU. Denna punkt är tillämplig endast om de kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut som gav upphov till de värdepapperiserade exponeringarna själva har åtagit sig att följa de krav som anges i punkt 6 och i god tid till originatorn eller det medverkande kreditinstitutet och till moderkreditinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom EU eller det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EU överlämna de uppgifter som behövs för att uppfylla kraven i punkt 7.”

15.

Artikel 125.2 ska ersättas med följande:

”2.   Om moderföretaget till ett kreditinstitut är ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU ska den gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndigheter som beviljat kreditinstitutet auktorisation enligt artikel 6.”

16.

Artikel 126 ska ersättas med följande:

”Artikel 126

1.   När kreditinstitut som beviljats auktorisation i två eller flera medlemsstater har samma finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, samma blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, samma finansiella moderholdingföretag inom EU eller samma blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som moderföretag, ska den gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndigheterna för det kreditinstitut som beviljats auktorisation i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat.

När kreditinstitut som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater som moderföretag har mer än ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i olika medlemsstater och det finns kreditinstitut i var och en av dessa medlemsstater, ska den gruppbaserade tillsynen utövas av den behöriga myndigheten för det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen.

2.   När mer än ett kreditinstitut, som är auktoriserat inom unionen, har samma finansiella holdingföretag eller samma blandade finansiella holdingföretag som moderföretag, och inget av dessa kreditinstitut har auktoriserats i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska den gruppbaserade tillsynen utövas av den behöriga myndighet som har auktoriserat det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen, och detta kreditinstitut ska vid tillämpningen av detta direktiv betraktas som det kreditinstitut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

3.   I särskilda fall får de behöriga myndigheterna i samförstånd bortse från kriterierna i punkterna 1 och 2, om det skulle vara olämpligt att tillämpa dem med hänsyn till de kreditinstitut det gäller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika länderna, och i stället utse en annan behörig myndighet för att ansvara för den gruppbaserade tillsynen. De behöriga myndigheterna ska innan de fattar ett sådant beslut ge moderkreditinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom EU, det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EU eller det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, tillfälle att yttra sig.

4.   De behöriga myndigheterna ska underrätta kommissionen och EBA om alla beslut inom ramen för punkt 3.”

17.

Artikel 127 ska ändras på följande sätt:

18.

Artikel 129 ska ändras på följande sätt:

19.

I artikel 131a.2 ska sjätte stycket ersättas med följande:

”Följande kan delta i tillsynskollegierna:

20.

Artikel 132.1 ska ersättas med följande:

21.

Artikel 135 ska ersättas med följande:

”Artikel 135

Medlemsstaterna ska kräva att de personer som faktiskt leder affärsverksamheten i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet för att kunna fullgöra dessa åligganden.”

22.

I artikel 139.3 ska första stycket ersättas med följande:

”3.   Medlemsstaterna ska tillåta sina behöriga myndigheter att utbyta sådana uppgifter som avses i punkt 2, varvid ska gälla att inhämtande av eller förfogande över uppgifter avseende finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, finansiella institut eller företag som tillhandahåller anknutna tjänster, inte på något sätt ska anses innebära att de behöriga myndigheterna har någon skyldighet att utöva en tillsynsfunktion i förhållande till dessa enskilda institut eller företag.”

23.

Artikel 140 ska ändras på följande sätt:

24.

Artiklarna 141 och 142 ska ersättas med följande:

”Artikel 141

Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat vid tillämpning av detta direktiv i ett särskilt fall önskar kontrollera uppgifter om ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag, ett finansiellt institut, ett företag som tillhandahåller anknutna tjänster, ett holdingföretag med blandad verksamhet, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett dotterföretag som avses i artikel 137 eller ett dotterföretag som avses i artikel 127.3 och institutet eller företaget är beläget i en annan medlemsstat, ska de hos de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten begära att sådan kontroll företas. De myndigheter som erhållit en sådan framställning ska inom ramen för sina befogenheter efterkomma denna, antingen genom att själva utföra kontrollen eller genom att tillåta att de myndigheter som begärt kontrollen utför den, eller genom att tillåta en revisor eller expert att utföra den. Den behöriga myndighet som har framställt begäran får delta i kontrollen, om den inte själv utför den.

Artikel 142

Utan att detta påverkar tillämpningen av medlemsstaternas straffrättsliga bestämmelser ska medlemsstaterna se till att sanktioner eller andra åtgärder, som syftar till att stoppa konstaterade överträdelser eller avlägsna orsakerna till sådana överträdelser, kan vidtas mot finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet eller mot deras ansvariga ledning för överträdelser av lagar eller andra författningar som antagits för genomförandet av artiklarna 124–141 och denna artikel. De behöriga myndigheterna ska ha ett nära samarbete för att säkerställa att dessa sanktioner och andra åtgärder leder till önskat resultat, särskilt när den centrala förvaltningen eller den centrala ledningen i ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet inte är placerad i samma medlemsstat som företagets säte.”

25.

Artikel 143 ska ändras på följande sätt:

26.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 146a

Medlemsstaterna ska kräva att kreditinstitut årligen offentliggör på bankgruppsnivå, i fullständig form eller genom hänvisning till likvärdiga uppgifter, en beskrivning av sin juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur.”

27.

Bilaga X ska ändras i enlighet med bilaga III till detta direktiv.

1.

Artikel 212.1 f och 212.1 g ska ersättas med följande:

”f)   försäkringsholdingbolag: ett moderföretag som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva och ha ägarintresse i dotterföretag, vilka enbart eller huvudsakligen är försäkrings- eller återförsäkringsföretag, eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland, där minst ett av dotterföretagen är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

g)   försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet: ett annat moderföretag än ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har minst ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag bland sina dotterföretag.

h)   blandat finansiellt holdingföretag: ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i artikel 2.15 i direktiv 2002/87/EG.”

2.

Artikel 213. 2 och 213.3 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna ska se till att tillsyn på gruppnivå tillämpas på följande:

3.   I de fall som avses i punkterna 2 a och b får grupptillsynsmyndigheten, om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse eller försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget med säte inom unionen antingen är anknutet till eller själv är en reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är underkastat extra tillsyn enligt artikel 5.2 i direktiv 2002/87/EG, efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter, besluta att tillsyn över riskkoncentrationer som avses i 244 i det här direktivet eller över transaktioner inom en grupp som avses i 245 i det här direktivet eller båda dessa former av tillsyn inte ska utövas på nivån för det försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget med ägarintresse.

4.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv 2002/87/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får grupptillsynsmyndigheten efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter besluta att endast tillämpa de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 2002/87/EG på det blandade finansiella holdingföretaget.

5.   Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv 2006/48/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får grupptillsynsmyndigheten, i samförstånd med den samordnande tillsynsmyndigheten i bank- eller värdepapperssektorn, besluta att endast tillämpa de tillämpliga bestämmelserna i direktivet för den mest betydande sektorn i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.

6.   Grupptillsynsmyndigheten ska underrätta Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (37) (EBA), och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (38) (Eiopa), om de beslut som fattas inom ramen för punkterna 4 och 5. EBA, Eiopa och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (39) (Esma), ska genom de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté (den gemensamma kommittén) utarbeta riktlinjer som syftar till harmonisering av tillsynspraxisen och ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, vilka ska överlämnas till kommissionen inom tre år efter det att dessa riktlinjer antagits.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.

Artikel 214.1 ska ersättas med följande:

”1.   Att grupptillsyn utövas i enlighet med artikel 213 ska inte innebära något krav på tillsynsmyndigheterna att utföra en tillsynsuppgift i fråga om det enskilda försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i tredjeland, försäkringsholdingföretaget, det blandade finansiella holdingföretaget eller försäkringsholdingföretaget med blandad verksamhet, utan att detta ska påverka tillämpningen av artikel 257 såvitt gäller försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.”

4.

Artikel 215.1 och 215.2 ska ersättas med följande:

”1.   Om det försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag med ägarintresse som avses i artikel 213.2 a och 213.2 b är ett dotterföretag till ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller till ett annat försäkringsholdingföretag eller till ett annat blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor inom unionen ska artiklarna 218–258 tillämpas endast på nivån för moderförsäkrings- eller moderåterförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som har det yttersta ägarintresset och säte inom unionen.

2.   Om det försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är det moderföretag med säte inom unionen som har det yttersta ägarintresset och som avses i punkt 1 är dotterföretag till ett företag som är underkastat extra tillsyn i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2002/87/EG får grupptillsynsmyndigheten, efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter, besluta att tillsyn över riskkoncentrationer som avses i artikel 244 eller tillsyn över transaktioner inom en grupp som avses i artikel 245 eller över båda dessa former av tillsyn inte ska utövas på nivån för det moderföretag eller bolag som har det yttersta ägarintresset.”

5.

Artikel 216.1 ska ersättas med följande:

”1.   Om det försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag med ägarintresse och med säte inom unionen som avses i artikel 213.2 a och b inte har säte i samma medlemsstat som det moderföretag med det yttersta ägarintresset på unionsnivå som avses i artikel 215 får medlemsstaterna tillåta sina tillsynsmyndigheter att, efter samråd med grupptillsynsmyndigheten och detta moderföretag på unionsnivå, låta grupptillsynen avse det försäkrings- eller återförsäkringsföretag, försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är moderföretag och som har det yttersta ägarintresset på nationell nivå.”

6.

Artikel 219 ska ersättas med följande:

”Artikel 219

Återkommande beräkningar

1.   Grupptillsynsmyndigheten ska se till att de beräkningar som avses i artikel 218.2 och 218.3 utförs minst en gång per år, av försäkringsföretaget eller återförsäkringsföretaget, försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget med ägarintresse.

Relevanta data för beräkningen och beräkningens resultat ska lämnas till grupptillsynsmyndigheten av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse eller, om det ledande företaget inte är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, av försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget eller av det företag i gruppen som grupptillsynsmyndigheten utsett efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter och med gruppen själv.

2.   Försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget, försäkringsholdingföretaget och det blandade finansiella holdingföretaget ska fortlöpande övervaka solvenskapitalkravet för gruppen. Om gruppens riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som låg till grund för det senast rapporterade solvenskapitalkravet på gruppnivå ska en förnyad beräkning av detta krav göras utan dröjsmål och rapporteras till grupptillsynsmyndigheten.

Om det finns grundad anledning att anta att gruppens riskprofil förändrats väsentligt sedan dagen för den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet på gruppnivå får grupptillsynsmyndigheten kräva en förnyad beräkning av solvenskapitalkravet på gruppnivå.”

7.

Artikel 226 ska ersättas med följande:

”Artikel 226

Mellanliggande försäkringsholdingföretag

1.   Vid beräkning av solvens på gruppnivå för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har ett ägarintresse i ett anknutet försäkringsföretag, ett anknutet återförsäkringsföretag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland genom ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ett sådant försäkringsholdingföretags eller blandat finansiellt holdingföretags ställning beaktas.

Endast vid denna beräkning ska det mellanliggande försäkringsholdingföretaget eller mellanliggande blandade finansiella holdingföretaget betraktas som om det vore ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som omfattas av bestämmelserna om solvenskapitalkrav i avdelning I kapitel VI avsnitt 4 underavsnitten 1, 2 och 3 och av samma villkor för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för solvenskapitalkravet som fastställs genom avdelning I kapitel VI avsnitt 3 underavsnitten 1, 2 och 3.

2.   I de fall då ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller mellanliggande blandat finansiellt holdingföretag innehar efterställda skulder eller andra poster i kapitalbasen för vilka begränsningar gäller enligt artikel 98 ska dessa poster godkännas upp till de belopp som beräknats med tillämpning av de gränsvärden som anges i artikel 98 för summan av de utestående posterna på gruppnivå jämförd med solvenskapitalkravet på gruppnivå.

Poster i kapitalbasen i ett mellanliggande försäkringsholdingbolag eller mellanliggande blandat finansiellt holdingföretag, för vilka tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande skulle krävas enligt artikel 90 om de innehades av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, får ingå i beräkningen av solvensen på gruppnivå endast om de vederbörligen har godkänts av grupptillsynsmyndigheten.”

8.

I artikel 231.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1.   Om en ansökan om tillstånd att beräkna det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå och solvenskapitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretagen i gruppen med en intern modell inlämnas av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och dess anknutna företag, eller gemensamt av företag som är anknutna till ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska de berörda tillsynsmyndigheterna samarbeta vid beslutet om huruvida ett sådant tillstånd ska beviljas och om eventuella särskilda villkor för tillståndet.”

9.

Artikel 233.5 ska ersättas med följande:

”5.   Om en ansökan om tillstånd att beräkna solvenskapitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretagen i en grupp med en intern modell inlämnas av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och dess anknutna företag, eller gemensamt av företag som är anknutna till ett försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingföretag, ska artikel 231 gälla i tillämpliga delar.”

10.

Rubriken till avdelning III kapitel II avsnitt I underavsnitt 5 ska ersättas med följande:

11.

Artikel 235 ska ersättas med följande:

”Artikel 235

Solvens på gruppnivå för ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

1.   När försäkrings- och återförsäkringsföretag är dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag eller till ett blandat finansiellt holdingföretag ska grupptillsynsmyndigheten säkerställa att gruppens solvens beräknas på försäkringsholdingföretagsnivå eller på nivån för det blandade finansiella holdingföretaget med tillämpning av artiklarna 220.2–233.

2.   Vid denna beräkning ska moderföretaget behandlas som om det vore ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som omfattas av bestämmelserna om solvenskapitalkrav i avdelning I kapitel VI avsnitt 4 underavsnitten 1, 2 och 3 och av samma villkor för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för att täcka detta krav som de som fastställs genom avdelning I kapitel VI avsnitt 3 underavsnitten 1, 2 och 3.”

12.

Artikel 243 ska ersättas med följande:

”Artikel 243

Dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag och till ett blandat finansiellt holdingföretag

Artiklarna 236–242 ska gälla i tillämpliga delar för försäkrings- och återförsäkringsföretag som är dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag eller till ett blandat finansiellt holdingföretag.”

13.

Artikel 244.2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingbolag eller blandade finansiella holdingföretag regelbundet, och minst en gång per år, till grupptillsynsmyndigheten rapporterar varje väsentlig riskkoncentration på gruppnivå, om inte artikel 215.2 är tillämplig.

De nödvändiga uppgifterna ska lämnas till grupptillsynsmyndigheten av det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är det ledande företaget i gruppen eller, om det ledande företaget inte är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, av försäkringsholdingbolaget, det blandade finansiella holdingföretaget eller av det försäkrings- eller återförsäkringsföretag inom gruppen som grupptillsynsmyndigheten utsett efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter och företagsgruppen.

Riskkoncentrationer i den mening som avses i första stycket ska bli föremål för tillsynens granskningsprocess utförd av grupptillsynsmyndigheten.”

14.

Artikel 245.2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag, försäkringsholdingbolag och blandade finansiella holdingföretag regelbundet, och minst en gång per år, till grupptillsynsmyndigheten rapporterar alla betydande interna transaktioner som försäkrings- och återförsäkringsföretag gjort inom en grupp, inklusive de som gjorts med fysiska personer som har en nära koppling till något företag inom gruppen, såvida inte artikel 215.2 är tillämplig.

Medlemsstaterna ska dessutom kräva att mycket betydande transaktioner inom en grupp rapporteras snarast möjligt.

De nödvändiga uppgifterna ska lämnas till grupptillsynsmyndigheten av det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är det ledande företaget i gruppen eller, om det ledande företaget inte är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, av försäkringsholdingbolaget, det blandade finansiella holdingföretaget eller det försäkrings- eller återförsäkringsföretag inom gruppen som grupptillsynsmyndigheten utser efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter och företagsgruppen.

Transaktioner inom grupper ska bli föremål för tillsynens granskningsprocess utförd av grupptillsynsmyndigheten.”

15.

I artikel 246.4 ska första, andra och tredje styckena ersättas med följande:

”4.   Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse, försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget på gruppnivå genomför den bedömning som krävs enligt artikel 45. Grupptillsynsmyndigheten ska i enlighet med kapitel III genomföra tillsynens granskningsprocess beträffande den egna risk- och solvensbedömningen på gruppnivå.

Om solvensberäkningen på gruppnivå görs i enlighet med metod 1 som avses i artikel 230 ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse eller försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget visa för grupptillsynsmyndigheten att man verkligen förstår skillnaden mellan summan av solvenskapitalkraven för alla anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretag inom gruppen och det sammanställda solvenskapitalkravet för gruppen.

Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse, försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget får, om grupptillsynsmyndigheten godkänner detta, företa bedömningar som krävs enligt artikel 45 samtidigt på gruppnivå och på nivån för ett dotterföretag inom gruppen och ta fram en enda handling som omfattar samtliga bedömningar.”

16.

Artikel 247.2 b ska ersättas med följande:

17.

I artikel 249.1 ska följande stycke läggas till:

”Grupptillsynsmyndigheten ska till de berörda tillsynsmyndigheterna och Eiopa lämna alla uppgifter beträffande gruppen i enlighet med artikel 19, artikel 51.1 och artikel 254.2, särskilt vad gäller gruppens juridiska struktur och dess styr- och organisationsstruktur.”

18.

Artikel 256.1 och 256.2 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag med ägarintresse eller försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag årligen offentliggör en rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå. Artiklarna 51, 53, 54 och 55 ska gälla i tillämpliga delar.

2.   Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse eller ett försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag får, om grupptillsynsmyndigheten godkänner detta, lämna en enda rapport om solvens och finansiell ställning som ska innehålla följande:

Innan grupptillsynsmyndigheten ger sitt godkännande enligt första stycket ska denna rådfråga medlemmarna i tillsynskollegiet och vederbörligen beakta deras synpunkter och reservationer.”

19.

Artikel 257 ska ersättas med följande:

”Artikel 257

Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag

Medlemsstaterna ska kräva att alla som i praktiken leder verksamheten i ett försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag är lämpade att utföra sina uppdrag.

Artikel 42 ska gälla i tillämpliga delar.”

20.

Artikel 258.1 och 258.2 ska ersättas med följande:

”1.   Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i en grupp inte följer kraven i artiklarna 218–246, eller om kraven är uppfyllda men solvensen ändå kan vara äventyrad eller om transaktioner inom gruppen eller riskkoncentrationer hotar försäkrings- eller återförsäkringsföretagets finansiella ställning, ska följande myndigheter kräva nödvändiga åtgärder för att snarast möjligt rätta till situationen:

Om grupptillsynsmyndigheten, i det fall som avses i led a i första stycket, inte är en av tillsynsmyndigheterna i den medlemsstat där försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget har sitt säte, ska grupptillsynsmyndigheten underrätta dessa tillsynsmyndigheter om vad den kommit fram till i syfte att göra det möjligt för dem att vidta nödvändiga åtgärder.

Om grupptillsynsmyndigheten, i det fall som avses i led b i första stycket, inte är en av tillsynsmyndigheterna i den medlemsstat där försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har sitt säte, ska grupptillsynsmyndigheten underrätta dessa tillsynsmyndigheter om vad den kommit fram till i syfte att göra det möjligt för dem att vidta nödvändiga åtgärder.

Utan att det påverkar punkt 2 ska medlemsstaterna fastställa vilka åtgärder som deras tillsynsmyndigheter får vidta i fråga om försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.

De berörda tillsynsmyndigheterna, däribland grupptillsynsmyndigheten, ska när så är lämpligt samordna sina åtgärder.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av deras straffrättsliga bestämmelser ska medlemsstaterna se till att sanktioner eller andra åtgärder kan åläggas försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag eller personer som i praktiken leder dessa bolag, om de överträder lagar och andra författningar som antagits för att genomföra denna avdelning. Tillsynsmyndigheterna ska ha ett nära samarbete för att säkerställa att sådana sanktioner eller åtgärder är effektiva, särskilt när den centrala förvaltningen eller det huvudsakliga etableringsstället för ett försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingföretag inte finns i samma medlemsstat som dess säte.”

(21)

Artikel 262 ska ersättas med följande:

”Artikel 262

Moderföretag med säte i ett tredjeland: om likvärdighet inte föreligger

1.   Om den tillsyn som utförs i enlighet med artikel 260 fastställer att ingen likvärdig tillsyn föreligger, ska medlemsstaterna på försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpa antingen artiklarna 218–258, i tillämpliga delar och med undantag av artiklarna 236–243, eller någon annan metod enligt punkt 2 i den här artikeln.

De allmänna principer och metoder som anges i artiklarna 218–258 ska tillämpas på nivån för försäkringsholdingföretaget, det blandade finansiella holdingföretaget, försäkringsföretaget i tredjeland eller återförsäkringsföretaget i tredjeland.

Endast vid beräkningen av solvens på gruppnivå ska moderföretaget behandlas som om det vore ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som omfattas av samma villkor för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för att täcka solvenskapitalkravet som de som fastställs genom avdelning I kapitel VI avsnitt 3 underavsnitten 1, 2 och 3 och något av följande:

2.   Medlemsstaterna ska tillåta att deras tillsynsmyndigheter tillämpar andra metoder som säkerställer en tillfredsställande tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretagen i en grupp. Dessa metoder ska ha godkänts av grupptillsynsmyndigheten efter samråd med övriga berörda tillsynsmyndigheter.

Tillsynsmyndigheterna får särskilt kräva att ett försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingföretag med säte inom unionen ska etableras och tillämpa denna avdelning på försäkrings- och återförsäkringsföretagen i den grupp som leds av det försäkringsholdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget.

De valda metoderna ska göra det möjligt att uppnå de mål för grupptillsynen som anges i denna avdelning samt anmälas till övriga berörda tillsynsmyndigheter och kommissionen.”

22.

I artikel 263 ska första och andra styckena ersättas med följande:

”Om det moderföretag som avses i artikel 260 i sin tur är ett dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingföretag med säte i ett tredjeland eller till ett försäkringsföretag i tredjeland eller återförsäkringsföretag i tredjeland, ska medlemsstaterna endast tillämpa den kontroll som föreskrivs i artikel 260 endast på nivån för det moderföretag som har det yttersta ägarintresset och som är ett försäkringsholdingbolag i tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag i tredjeland, ett försäkringsföretag i tredjeland eller ett återförsäkringsföretag i tredjeland.

Tillsynsmyndigheterna får dock, om likvärdig tillsyn enligt artikel 260 saknas, besluta att utföra en ny kontroll på en lägre nivå där det finns ett moderföretag till försäkrings- eller återförsäkringsföretag, oavsett om det är på nivån för ett försäkringsholdingföretag i tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag i tredjeland, ett försäkringsföretag i tredjeland eller ett återförsäkringsföretag i tredjeland.”