1.4.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/29 |
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/26/EU
av den 31 mars 2010
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (1), särskilt artiklarna 14 och 14a, och
av följande skäl:
(1) |
I artikel 14a i direktiv 97/68/EG anges kriterier och förfarande för förlängning av den period som avses i artikel 9a.7 i det direktivet. Undersökningar som utförts i enlighet med artikel 14a i direktiv 97/68/EG visar att det föreligger väsentliga tekniska svårigheter att följa kraven i steg II för bärbar flerlägesutrustning för yrkesmässigt bruk där motorer av klasserna SH:2 och SH:3 är monterade. Därför måste den period som avses i artikel 9a.7 förlängas till och med den 31 juli 2013. |
(2) |
Efter de ändringar av direktiv 97/68/EG som gjordes 2004 har tekniken framskridit när det gäller konstruktion av dieselmotorer som följer utsläppsgränserna för stegen III B och IV. Elektroniskt styrda motorer, som ofta kan ersätta mekaniskt styrda bränsleinsprutnings- och styrsystem, har utvecklats. Därför bör de nuvarande generella typgodkännandekraven i bilaga I till direktiv 97/68/EG anpassas till detta, medan generella typgodkännandekrav för stegen III B och IV bör införas. |
(3) |
I bilaga II till direktiv 97/68/EG anges de tekniska uppgifter i informationsdokumenten som tillverkaren ska lämna till typgodkännandemyndigheten vid ansökan om godkännande av en motortyp. Uppgifterna om kompletterande utsläppsbegränsande anordningar är generella och bör anpassas till de särskilda efterbehandlingssystem som behöver användas för att se till att motorerna uppfyller utsläppsgränserna i stegen III B och IV. Närmare upplysningar om efterbehandlingsanordningar som monterats på motorerna bör lämnas så att typgodkännandemyndigheterna kan bedöma huruvida motorn uppfyller stegen III B och IV. |
(4) |
I bilaga III till direktiv 97/68/EG anges metoder för provning av motorerna och bestämning av deras utsläpp av gasformiga och partikelformiga föroreningar. Typgodkännandeprovningen av motorer för att visa att de uppfyller utsläppsgränserna i stegen III B och IV bör garantera att det visas att utsläppsgränserna för gaser (kolmonoxid, kolväten och kväveoxider) och för partiklar är uppfyllda samtidigt. Den stationära cykeln för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg (NRSC) och den transienta cykeln för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg (NRTC) bör anpassas till detta. |
(5) |
Enligt punkt 1.3.2 i bilaga III till direktiv 97/68/EG ska symbolerna (avsnitt 2.18 i bilaga I), provsekvensen (bilaga III) och beräkningsformlerna (tillägg 3 till bilaga III) ändras innan den kombinerade kall/varmstartssekvensen införs. För typgodkännandeförfarandet där överensstämmelse med utsläppskraven i stegen III B och IV visas, krävs att en närmare beskrivning av kallstartssekvensen införs. |
(6) |
I avsnitt 3.7.1 i bilaga III till direktiv 97/68/EG anges provningssekvensen för olika utrustningsspecifikationer. Provningssekvensen enligt punkt 3.7.1.1 (specifikation A) måste anpassas för att förtydliga vilka varvtal som ska användas i beräkningsmetoden för typgodkännande. Hänvisningen till den uppdaterade versionen av den internationella provningsstandarden ISO 8178-4:2007 måste också anpassas. |
(7) |
I avsnitt 4.5 i bilaga III till direktiv 97/68/EG stadgas om utsläppsprovning. Detta avsnitt behöver anpassas så att hänsyn tas till kallstartscykeln. |
(8) |
I tillägg 3 till bilaga III till direktiv 97/68/EG stadgas om resultatutvärdering och beräkning av gasformiga och partikelformiga utsläpp för både NRSC-provning och NRTC-provning enligt bilaga III. För typgodkännande av motorer enligt stegen III B och IV måste beräkningsmetoden för NRTC-provningen anpassas. |
(9) |
I bilaga XIII till direktiv 97/68/EG stadgas om motorer som släpps ut på marknaden enligt ett ”flexibelt system”. För smidig tillämpning av steg III B kan det vara påkallat att detta flexibla system används oftare. Därför kan anpassningen till teknikens utveckling för att möjliggöra saluföring av motorer som uppfyller kraven i steg III B behöva kompletteras med åtgärder för att undvika att användningen av det flexibla systemet hämmas av anmälningskrav som inte längre är anpassade till saluföring av sådana motorer. Åtgärdernas mål bör vara att förenkla anmälningskraven och rapporteringsskyldigheterna samt göra dem mer fokuserade och anpassade till tillsynsmyndigheternas behov av att kunna svara på ökad användning av det flexibla systemet på grund av att steg III B införs. |
(10) |
Eftersom det enligt direktiv 97/68/EG blir möjligt att typgodkänna motorer i steg III B (kategori L) från och med den 1 januari 2010 måste det stadgas om möjlighet att utfärda typgodkännande från och med den dagen. |
(11) |
För att rättsläget ska vara tydligt bör det här direktivet träda i kraft skyndsamt. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i direktiv 97/68/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 97/68/EG
Direktiv 97/68/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 9a.7 ska följande stycke läggas till: ”Trots vad som sägs i första stycket beviljas en förlängning av undantagsperioden till och med den 31 juli 2013 i kategorin maskiner med topphandtag för yrkesmässigt bruk, handhållna flerlägeshäcktrimrar samt trädbeskärningsmotorsågar med topphandtag på vilka motorer i klasserna SH:2 och SH:3 är monterade.” |
2. |
Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till det här direktivet. |
3. |
Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till det här direktivet. |
4. |
Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga III till det här direktivet. |
5. |
Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga IV till det här direktivet. |
6. |
Bilaga XIII ska ändras i enlighet med bilaga V till det här direktivet. |
Artikel 2
Övergångsbestämmelser
Med verkan från och med dagen efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning får medlemsstaterna bevilja typgodkännande av elektroniskt styrda motorer som uppfyller kraven i bilagorna I, II, III, V och XIII till direktiv 97/68/EG i dess ändrade lydelse enligt det här direktivet.
Artikel 3
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom tolv månader efter dess offentliggörande. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 31 mars 2011.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 4
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 31 mars 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.
BILAGA I
I bilaga I till direktiv 97/68/EG ska följande avsnitt 8 läggas till:
”8. TYPGODKÄNNANDEKRAV FÖR STEGEN III B OCH IV
8.1 Detta avsnitt ska tillämpas på typgodkännande av elektroniskt styrda motorer som använder elektronisk styrning för att avgöra bränsleinsprutningens mängd och tidpunkt (nedan kallade motorer). Detta avsnitt ska tillämpas oavsett vilken teknik som används i sådana motorer för att uppfylla utsläppsgränserna i avsnitten 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i denna bilaga.
8.2 Definitioner
I detta avsnitt gäller följande definitioner:
’strategi för avgasrening’: en kombination av ett avgasreningssystem, en grundstrategi för avgasrening och en uppsättning hjälpstrategier för avgasrening, som inarbetats i den övergripande konstruktionen av en motor eller en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg där motorn är monterad.
’reagens’: varje förbrukningsbart eller icke återvinningsbart medel som krävs och används för verkningsfull drift av systemet för efterbehandling av avgaser.
8.3 Allmänna krav
8.3.1 Bestämmelser för grundstrategin för avgasrening
8.3.1.1 Grundstrategin för avgasrening, som ska vara aktiv över hela motorns operativa varvtals- och vridmomentintervall, ska vara utformad så att motorn kan uppfylla bestämmelserna i detta direktiv.
8.3.1.2 Varje grundstrategi för avgasrening som kan skilja på motordrift under en standardiserad typgodkännandeprovning och annan drift och därefter minska nivån på avgasreningen när den inte körs under förhållanden som väsentligen överensstämmer med typgodkännandeförfarandet är förbjuden.
8.3.2 Bestämmelser för hjälpstrategin för avgasrening
8.3.2.1 En hjälpstrategi för avgasrening får användas av en motor eller en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, förutsatt att hjälpstrategin när den är aktiv ändrar grundstrategin som svar på en viss uppsättning omgivnings- eller driftsförhållanden men inte permanent nedsätter avgasreningssystemets verkan.
a) |
När hjälpstrategin för avgasrening är aktiv under typgodkännandeprovningen ska avsnitten 8.3.2.2 och 8.3.2.3 inte tillämpas. |
b) |
När hjälpstrategin för avgasrening inte är aktiv under typgodkännandeprovningen ska det visas att hjälpstrategin bara är aktiv så länge som krävs för det ändamål som anges i avsnitt 8.3.2.3. |
8.3.2.2 Samtliga följande kontrollförhållanden är tillämpliga på detta avsnitt:
a) |
Högst 1 000 m.ö.h. (eller motsvarande lufttryck på 90 kPa). |
b) |
Omgivande temperatur på 275 K–303 K (2 °C–30 °C). |
c) |
Kylvätsketemperatur över 343 K (70 °C). |
När hjälpstrategin är aktiverad när motorn körs under de kontrollförhållanden som anges i leden a, b och c får strategin bara aktiveras i undantagsfall.
8.3.2.3 En hjälpstrategi för avgasrening får i synnerhet aktiveras enligt följande:
a) |
Av signaler ombord för att skydda motorn (inbegripet luftkontrollanordning) eller den mobila maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg där motorn är monterad från skada. |
b) |
För driftsäkerhet och driftstrategier. |
c) |
För förebyggande av orimligt höga utsläpp under kallstart, varmkörning eller nedstängning. |
d) |
Om den aktiveras för att under särskilda miljö- eller driftsförhållanden frångå kontrollen av en reglerad förorening för att kunna garantera att alla andra reglerade föroreningar befinner sig inom de utsläppsgränsvärden som gäller för motorn i fråga. Syftet är att kompensera för naturligt förekommande fenomen på ett sätt som möjliggör godtagbar kontroll av alla beståndsdelar i avgaserna. |
8.3.2.4 Tillverkaren ska för den tekniska tjänsten i samband med typgodkännandet visa att driften av varje hjälpstrategi för avgasrening överensstämmer med bestämmelserna i avsnitt 8.3.2. Detta ska visas genom en bedömning av den dokumentation som avses i avsnitt 8.3.3.
8.3.2.5 All drift av en hjälpstrategi för avgasrening som inte överensstämmer med avsnitt 8.3.2 är förbjuden.
8.3.3 Dokumentationskrav
8.3.3.1 Tillverkaren ska lämna en akt med information i samband med att ansökan om typgodkännande inges till den tekniska tjänsten, innehållande upplysningar om alla delar av konstruktionen och strategin för avgasrening och de sätt på vilka hjälpstrategin direkt eller indirekt styr utsignalerna. Akten ska bestå av följande två delar:
a) |
Dokumentationspaketet, bifogat till ansökan om typgodkännande, ska innehålla en fullständig översikt av strategin för avgasrening. Det ska styrkas att alla tillåtna utsignaler, som ska visas enligt ett schema över samtliga alternativa ingångsvärden från den enskilda enheten, har identifierats. Detta ska bifogas informationen i enlighet med bilaga II. |
b) |
Kompletterande material, som inges till den tekniska tjänsten men inte bifogas ansökan om typgodkännande, ska omfatta alla parametrar som ändras av varje hjälpstrategi för avgasrening och randvillkoren för när strategin är i drift, särskilt följande:
|
8.3.3.2 Det kompletterande material som avses i avsnitt 8.3.3.1 b ska behandlas som strängt konfidentiellt. Det ska lämnas till typgodkännandemyndigheten på begäran. Typgodkännandemyndigheten ska behandla materialet konfidentiellt.
8.4 Krav på fungerande rening av kväveoxider
8.4.1 Tillverkaren ska lämna information som fullständigt beskriver driftsegenskaperna hos åtgärderna mot utsläpp av kväveoxider med de dokument som anges i avsnitt 2 i tillägg 1 till bilaga II och avsnitt 2 i tillägg 3 till bilaga II.
8.4.2 Om avgasreningssystemet kräver ett reagens ska reagensets egenskaper, inbegripet typ av reagens, koncentration om reagenset finns i en lösning, driftstemperatur och hänvisningar till internationella standarder för sammansättning och kvalitet, anges av tillverkaren i avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 1 och avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 3 till bilaga II.
8.4.3 Motorns strategi för avgasrening ska vara i drift under alla omgivningsförhållanden som regelbundet förekommer i gemenskapen, särskilt låg omgivningstemperatur.
8.4.4 Tillverkaren ska visa att utsläpp av ammoniak under tillämplig utsläppsprovningssekvens i typgodkännandeförfarandet när reagens används inte överskrider ett medelvärde på 25 ppm.
8.4.5 Om separata reagensbehållare är installerade eller anslutna till en mobil maskin som inte är avsedd att framföras på väg, måste det finnas ett sätt att ta ett prov av reagenset inuti behållaren. Provtagningspunkten ska vara lättåtkomlig utan specialverktyg eller särskilda anordningar.
8.4.6 Användnings- och underhållskrav
8.4.6.1 Typgodkännandet ska i enlighet med artikel 4.3 förenas med villkoret att varje operatör av den mobila maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg ska förses med skriftliga anvisningar med följande innehåll:
a) |
Detaljerade varningar om möjliga funktionsfel på grund av felaktig hantering eller användning eller felaktigt underhåll av den monterade motorn, åtföljt av åtgärder för att avhjälpa felen. |
b) |
Detaljerade varningar om felaktig användning av maskinen som kan leda till att motorn drabbas av fel, åtföljt av åtgärder för att avhjälpa felen. |
c) |
Information om korrekt användning av reagenset, åtföljt av anvisningar om påfyllning av reagenset mellan normala tidpunkter för underhåll. |
d) |
En tydlig varning om att typgodkännandeintyget för den aktuella motortypen bara är giltigt om alla följande villkor är uppfyllda:
|
Anvisningarna ska avfattas på ett tydligt, lättfattligt sätt på samma språk som i maskinens eller motorns ägarhandbok.
8.4.7 Reagenskontroll (i förekommande fall)
8.4.7.1 Typgodkännandet ska i enlighet med artikel 4.3 förenas med villkoret att det ska tillhandahållas visare eller andra lämpliga sätt, beroende på maskinens konstruktion, som gör operatören uppmärksam på följande:
a) |
Mängd återstående reagens i reagensbehållaren, och en särskild signal när återstående reagens utgör mindre än 10 % av behållarens fulla kapacitet. |
b) |
När reagensbehållaren är tom eller nästan tom. |
c) |
När reagenset i behållaren inte överensstämmer med de egenskaper som uppgetts och antecknats i avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 1 och avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 3 till bilaga II, enligt den monterade mätanordningen. |
d) |
När dosering av reagenset avbryts, i andra fall än av motorns elektroniska styrenhet eller doseringskontroll på grund av att motorn körs under driftsförhållanden då dosering inte behövs, förutsatt att dessa driftsförhållanden uppges för typgodkännandemyndigheten. |
8.4.7.2 Kraven på reagensets överensstämmelse med uppgivna egenskaper och därtill hörande utsläppsgränser för kväveoxider ska visas på något av följande sätt, som tillverkaren väljer:
a) |
Direkt, exempelvis genom användning av en givare för reagensets kvalitet. |
b) |
Indirekt, exempelvis genom användning av en givare för kväveoxider i avgaserna för att bedöma reagensets verkan. |
c) |
Varje annat sätt, förutsatt att dess effektivitet är minst likvärdig med vad som följer av sätten under a eller b och att de huvudsakliga kraven i detta avsnitt uppfylls.” |
BILAGA II
Bilaga II till direktiv 97/68/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
Avsnitt 2 i tillägg 1 ska ersättas med följande: ”2. ÅTGÄRDER MOT LUFTFÖRORENINGAR 2.1 Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (1) … 2.2 Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik): … 2.2.1 Katalytisk omvandlare: ja/nej (1) 2.2.1.1 Fabrikat: … 2.2.1.2 Typ(er): … 2.2.1.3 Antal katalytiska omvandlare med beståndsdelar: … 2.2.1.4 Katalysatorns/katalysatorernas mått och volym: … 2.2.1.5 Typ av katalytisk verkan: … 2.2.1.6 Totalt ädelmetallinnehåll: … 2.2.1.7 Relativ koncentration: … 2.2.1.8 Substrat (struktur och material): … 2.2.1.9 Celltäthet: … 2.2.1.10 Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna: … 2.2.1.11 Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och största/minsta avstånd från motorn): … 2.2.1.12 Normalintervall för drifttemperatur (K): … 2.2.1.13 Eventuellt förbrukningsbart reagens: … 2.2.1.13.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen: … 2.2.1.13.2 Normalintervall för reagensets temperatur under drift: … 2.2.1.13.3 Internationell standard (om sådan finns): … 2.2.1.14 NOx-givare: ja/nej (1) 2.2.2 Syrgasgivare: ja/nej (1) 2.2.2.1 Fabrikat: … 2.2.2.2 Typ: … 2.2.2.3 Placering: … 2.2.3 Luftinsprutning: ja/nej (1) 2.2.3.1 Typ (pulserande luft, luftpump osv.): … 2.2.4 Avgasåterföring (EGR): ja/nej (1) 2.2.4.1 Egenskaper (kyld/okyld, högtryck/lågtryck osv.): … 2.2.5 Partikelfälla: ja/nej (1) 2.2.5.1 Partikelfällans mått och volym: … 2.2.5.2 Partikelfällans typ och konstruktion: … 2.2.5.3 Läge (placering och största/minsta avstånd från motorn): … 2.2.5.4 Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning: … 2.2.5.5 Normalintervall för temperatur (K) och tryck (kPa) under drift: … 2.2.6 Andra system: ja/nej (1) 2.2.6.1 Beskrivning och funktionssätt: … |
2. |
Avsnitt 2 i tillägg 3 ska ersättas med följande: ”2. ÅTGÄRDER MOT LUFTFÖRORENINGAR 2.1 Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (2) … 2.2 Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik) 2.2.1 Katalytisk omvandlare: ja/nej (2) 2.2.1.1 Fabrikat: … 2.2.1.2 Typ(er): … 2.2.1.3 Antal katalytiska omvandlare med beståndsdelar: … 2.2.1.4 Katalysatorns/katalysatorernas mått och volym: … 2.2.1.5 Typ av katalytisk verkan: … 2.2.1.6 Totalt ädelmetallinnehåll: … 2.2.1.7 Relativ koncentration: … 2.2.1.8 Substrat (struktur och material): … 2.2.1.9 Celltäthet: … 2.2.1.10 Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna: … 2.2.1.11 Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och största/minsta avstånd från motorn): … 2.2.1.12 Normalintervall för drifttemperatur (K): … 2.2.1.13 Eventuellt förbrukningsbart reagens: … 2.2.1.13.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen: … 2.2.1.13.2 Normalintervall för reagensets temperatur under drift: … 2.2.1.13.3 Internationell standard (om sådan finns): … 2.2.1.14 NOx-givare: ja/nej (2) 2.2.2 Syrgasgivare: ja/nej (2) 2.2.2.1 Fabrikat: … 2.2.2.2 Typ: … 2.2.2.3 Placering: … 2.2.3 Luftinsprutning: ja/nej (2) 2.2.3.1 Typ (pulserande luft, luftpump osv.): … 2.2.4 Avgasåterföring (EGR): ja/nej (2) 2.2.4.1 Egenskaper (kyld/okyld, högtryck/lågtryck osv.): … 2.2.5 Partikelfälla: ja/nej (2) 2.2.5.1 Partikelfällans mått och volym: … 2.2.5.2 Partikelfällans typ och konstruktion: … 2.2.5.3 Läge (placering och största/minsta avstånd från motorn): … 2.2.5.4 Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning: … 2.2.5.5 Normalintervall för temperatur (K) och tryck (kPa) under drift: … 2.2.6 Andra system: ja/nej (2) 2.2.6.1 Beskrivning och funktionssätt: … |
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.”
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.”
BILAGA III
Bilaga III till direktiv 97/68/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
Avsnitt 1.1 ska ersättas med följande: 1.1 I denna bilaga beskrivs metoden för att fastställa utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer. Följande provningscykler ska tillämpas:
|
2. |
Avsnitt 1.3.2 ska ersättas med följande: ”1.3.2 NRTC-prov: Den fastställda provcykeln med transienta steg som nära efterliknar drift förhållandena för dieselmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, görs två gånger:
Under denna provsekvens ska de ovannämnda föroreningarna undersökas. Provsekvensen består av en kallstartcykel efter en naturlig eller påförd nedkylning av motorn, en varmkonditioneringsperiod och en varmstartcykel, och resulterar i en sammansatt utsläppsberäkning. Med hjälp av motordynamometerns återkopplings¬signaler för motorns vridmoment och varvtal ska kraften integreras över provcykelns tid, och som resultat erhåller man det arbete som motorn genererat under hela provcykeln. Koncentrationerna av de gasformiga ämnena ska bestämmas för hela provcykeln, antingen i de outspädda avgaserna genom integrering av analysatorsignalen, i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga, eller i de utspädda avgaserna från ett CVS-system med fullflödesutspädning genom integrering eller med hjälp av ett system med provtagningssäckar i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga. För partiklar ska ett proportionellt prov från de utspädda avgaserna samlas upp på ett specifikt filter, antingen genom delflödesutspädning eller fullflödesutspädning. Beroende på vilken metod som använts ska det utspädda eller outspädda avgasflödet bestämmas för hela provcykeln för beräkningen av de förorenande ämnenas massutsläppsvärden. Massutsläppsvärdena ska ställas i relation till motorns arbete så att man får fram antalet gram av varje förorenande ämne som släpps ut per kilowattimme. Utsläppen (g/kWh) ska mätas under både kall- och varmstartscyklerna. Sammansatta viktade resultat ska beräknas genom att kallstartsresultaten viktas med 10 % och varmstartsresultaten med 90 %. Viktade sammansatta resultat ska följa gränsvärdena.” |
3. |
Avsnitt 3.7.1 ska ersättas med följande: 3.7.1 Specifikation för utrustning i enlighet med avsnitt 1.A i bilaga I: 3.7.1.1 För motorer som omfattas av leden i och iv i avsnitt 1A i bilaga I ska följande 8-stegscykel (3) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:
3.7.1.2 För motorer som omfattas av led ii i avsnitt 1A i bilaga I ska följande 5-stegscykel (5) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:
Belastningen anges i procent av det vridmoment som motsvarar högsta kontinuerliga effektuttag, definierat som den högsta effekt som kan tas ut under en sekvens med varierande effektuttag som kan köras ett obegränsat antal timmar per år mellan angivna serviceintervall, under angivna förhållanden och om servicen utförs enligt tillverkarens anvisningar. 3.7.1.3 För drivmotorer (6) för fartyg i inlandssjöfart ska ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 och IMO:s Marpol 73/78, bilaga VI (NOx-kod) användas. Drivmotorer som fungerar med en fast propellerstigningskurva ska provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel (7) för stationär drift som utvecklats för att visa driften hos dieselmotorer för fartyg:
Drivmotorer för inlandssjöfart med fastställt varvtal och med propeller med variabel stigning eller elektrisk koppling ska provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel (8) för stationär drift och med samma belastnings- och vägningsfaktorer som i cykeln ovan, men motorn ska köras i nominellt varvtal i varje steg:
3.7.1.4 För motorer som omfattas av led v i avsnitt 1.A i bilaga I ska följande 3-stegscykel (9) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:
|
4. |
Avsnitt 4.3.1 ska ersättas med följande: ”4.3.1 Referensvarvtal Referensvarvtalet (nref) motsvarar de fullständigt normaliserade varvtalsvärdena i motordynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III. Den faktiska motorcykel som resulterar av denormalisering till referensvarvtalet beror i hög grad på valet av rätt referensvarvtal. Referensvarvtalet beräknas med följande formel: nref = lågt varvtal + 0,95 x (högt varvtal – lågt varvtal) (högt varvtal är det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås, medan lågt varvtal är det lägsta varvtal vid vilket 50 % av den nominella effekten uppnås). Om det uppmätta referensvarvtalet ligger inom ± 3 % av det referensvarvtal som tillverkaren uppger, får det uppgivna referensvarvtalet användas för utsläppsprovningen. Om toleransen överskrids, ska det uppmätta referensvarvtalet användas för utsläppsprovningen (10). |
5. |
Avsnitt 4.5 ska ersättas med följande: ”4.5 Utsläppsprovning Provsekvensen framgår av följande flödesdiagram:
Vid behov kan man före själva mätcykeln köra en eller flera övningscykler för att kontrollera motorn, provbänken och utsläppssystemen. 4.5.1 Förberedelse av provtagningsfiltren Minst en timme före provet placeras varje filter i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, och som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och vikten noteras. Filtret förvaras sedan i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Filtret ska användas inom åtta timmar efter att ha tagits ur vägningskammaren. Tareringsvikten ska noteras. 4.5.2 Installation av mätutrustningen Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Avgasröret ska i förekommande fall anslutas till systemet för fullflödesutspädning. 4.5.3 Start av utspädningssystemet Utspädningssystemet startas. Det totala utspädda avgasflödet i ett system med fullflödesutspädning, eller det utspädda avgasflödet genom ett system med delflödesutspädning, ska ställas in så att man eliminerar vattenkondensering i systemet och så att filtret har maximal yttemperatur på mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C). 4.5.4 Start av partikelprovtagningssystemet Partikelprovtagningssystemet startas och körs på bypass. Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom man tar ett prov av utspädningsluften före avgasernas inlopp i utspädningstunneln. Partikel¬bakgrundsprovet bör samlas upp under den transienta cykeln, om det finns ett annat partikelprovtagningssystem. I annat fall kan man använda det partikelprovtagnings¬system som använts för att samla upp partiklar i den transienta cykeln. Om filtrerad utspädningsluft används kan en enda mätning av bakgrundsnivån göras före eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad, kan mätningar göras före början och efter slutet av provcykeln, varefter genomsnittet av värdena beräknas. 4.5.5 Kontroll av analysatorerna Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in. Om provtagningssäckar används, ska de tömmas på luft. 4.5.6 Avsvalningskrav Naturlig eller påförd avsvalning kan användas. För påförd avsvalning ska gott tekniskt omdöme användas för att utforma system som för kylluft över motorn, driver kylolja genom motorns smörjsystem, avlägsnar värme från kylmedlet genom motorns kylsystem och avlägsnar värme från eventuella efterbehandlingssystem. Vid påförd avsvalning får kylluft inte tillföras förrän efterbehandlingssystemet har svalnat ned under den temperatur vid vilken katalysatorn aktiveras. Alla avsvalningsmetoder som leder till icke-representativa utsläpp är förbjudna. Utsläppsmätningsprovningen med kallstartsyckel får inledas efter en avsvalningsperiod endast när motoroljans, kylmedlets och efterbehandlingsysstemets temperaturer ligger stabilt på mellan 20 °C och 30 °C i minst 15 minuter. 4.5.7 Provning 4.5.7.1 Provningssekvensen ska inledas med kallstartcykeln efter avsvalningen, när alla krav som anges i avsnitt 4.5.6 är uppfyllda. Motorn ska startas i enlighet med tillverkarens anvisningar i instruktionsboken, antingen med en startmotor som används i produktionen eller med dynamometern. Så snart det har fastställts att motorn har startat, startas tidtagning av tomgång. Låt motorn gå på tomgång utan belastning i 23 ± 1 s. Börja den transienta motorcykeln så att den första registreringen av annat än tomgång under cykeln görs vid 23 ± 1 s. Tomgångstiden ingår i dessa 23 ± 1 s. Provet ska utföras enligt den referenscykel som beskrivs i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdeskommandona för varvtal och vridmoment ska ges med en frekvens av 5 Hz eller oftare (10 Hz rekommenderas). Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 Hz. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment ska registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt. 4.5.7.2 Vid motorns start ska mätutrustningen startas, och samtidigt ska
Om man mäter outspädda avgaser, ska utsläppens koncentrationer (kolväten, kolmonoxid och kväveoxider) och avgasmassflödet mätas kontinuerligt och lagras i ett datorsystem med en frekvens på minst 2 gånger per sekund. Alla övriga värden kan registreras med en frekvens på minst 1 gång per sekund. Om man använder analoga analysatorer, ska reaktionen registreras, och kalibreringsuppgifterna får användas i realtid eller genom satskörning under provresultatens behandling. Om man använder ett system med fullflödesutspädning, ska kolväten och kväveoxider mätas kontinuerligt i utspädningstunneln minst 2 gånger per sekund. De genomsnittliga koncentrationerna bestäms genom integration av analysatorsignalerna under hela provcykeln. Systemets responstid får vara högst 20 s, och den ska vid behov anpassas till CVS-flödets variationer och avvikelser i fråga om provtagningstid per provcykel. Kolmonoxid och koldioxid ska bestämmas genom integrering eller genom analys av de koncentrationer i provtagningssäcken som samlats upp under hela provcykeln. Koncentrationerna av gasformiga föroreningar i utspädningsluften ska bestämmas genom integrering eller genom uppsamling i bakgrundssäcken. Alla övriga parametrar som behöver mätas ska registreras med minst en mätning per sekund (1 Hz). 4.5.7.3 Vid motorns start ska systemet för partikelprovtagning ställas om från by-pass till uppsamling av partiklar. Om ett system med delflödesutspädning används, ska provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls proportionellt mot avgasmassflödet. Om ett system med fullflödesutspädning används, ska provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls inom ± 5 % av det inställda flödet. Om flödeskompensering används (dvs. proportionell reglering av provtagningsflödet), måste man visa att förhållandet mellan flödet i huvudtunneln och partikelprovflödet inte varierar med mer än ± 5 % av det inställda värdet (med undantag av de första 10 sekunderna av provtagningen). Observera: Vid användning av dubbelutspädning är provtagningsflödet nettoskillnaden mellan flödet genom provtagningsfiltren och den sekundära utspädningsluftens flöde. Genomsnittstemperaturen och genomsnittstrycket vid inloppet till gasmätaren/ gasmätarna eller flödesinstrumentet ska registreras. Om det inställda flödet inte kan hållas under hela provcykeln (med en avvikelse på högst ± 5 %) på grund av stor partikelmassa på filtret, ska provet förkastas. Provet ska då göras om med ett lägre flöde och/eller filter med större diameter. 4.5.7.4 Om motorn stannar någon gång under kallstartcykeln, ska den konditioneras och startas om, varefter avsvalningsförfarandet upprepas. Sedan ska motorn startas om och provningen göras om. Om det under provcykeln uppstår fel på någon del av den nödvändiga provutrustningen, ska provet ogiltigförklaras. 4.5.7.5 När kallstartcykeln i provet avslutats ska mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikel¬provtagnings¬pumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem ska provtagningen fortsätta tills systemets svarstider har löpt ut. Om uppsamlingssäckar används ska koncentrationerna i dem analyseras så fort som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut. Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet ska anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet. Partikelfiltren ska ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De ska konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt ska registreras. 4.5.7.6 Omedelbart efter att motorn har stängts av ska motorns kylfläkt(ar) stängas av, om de har använts, liksom CVS-fläkten (eller CVS kopplas från avgassystemet) om den har använts. Låt motorn stå i 20 ± 1 minuter. Förbered motorn och dynamometern för varmstartsprovet. Anslut tömda provtagningssäckar till provtagningssystemen för utspätt avgasflöde och utspädningsluft. Starta CVS (om det inte redan är startat) eller anslut avgassystemet till CVS (om det är anslutet). Starta provtagningspumparna (utom partikelprovtagningspump, motorkylfläkt och datainsamlings system). Värmeväxlaren i CVS (om sådan används) och de uppvärmda komponenterna i systemet för kontinuerlig provtagning (om sådant används) ska förvärmas till angiven driftstemperatur innan provet inleds. Ställ in provtagningsflödet till önskat flöde och nollställ CVS-gasflödesmätinstrumenten. Fäst försiktigt ett rent partikelfilter i var och en av filterhållarna och för sedan in filterhållarna i provtagningsflödet. 4.5.7.7 Så snart det har fastställts att motorn har startat, startas tidtagning av tomgång. Låt motorn gå på tomgång utan belastning i 23 ± 1 s. Börja den transienta motorcykeln så att den första registreringen av annat än tomgång under cykeln görs vid 23 ± 1 s. Tomgångstiden ingår i dessa 23 ± 1 s. Provningen ska utföras enligt referenscykeln i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdena för varvtal och vridmoment ska ges med en frekvens av minst 5 Hz (10 Hz rekommenderas) Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 Hz. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment ska registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt. Det förfarande som beskrivs i avsnitten 4.5.7.2 och 4.5.7.3 ska sedan upprepas. 4.5.7.8 Om motorn stannar vid något tillfälle under varmstartcykeln, får den stängas av och konditioneras igen i 20 minuter. Varmstartcykeln får sedan köras om. Endast en varm omkonditionering och omstart av varmstartcykeln är tillåten. 4.5.7.9 När provet avslutats ska mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikelprovtagningspumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem ska provtagningen fortsätta tills systemets svarstider har löpt ut. Om uppsamlingssäckar används ska koncentrationerna i dem analyseras så fort som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut. Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet ska anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet. Partikelfiltren ska ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De ska konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt ska registreras.” |
6. |
Tillägg 3 ska ändras på följande sätt:
|
(1) IMO: Internationella sjöfartsorganisationen.
(2) Marpol: den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg.”
(3) Identisk med C1-cykeln som beskrivs i punkt 8.3.1.1 i standarden ISO 8178-4:2007 (rättad version 2008-07-01).
(4) Referensvarvtal definieras i avsnitt 4.3.1 i bilaga III.
(5) Identisk med D2-cykeln såsom den beskrivs i punkt 8.4.1 i standarden ISO 8178-4: 2002(E).
(6) Hjälpmotorer med konstant varvtal ska certifieras enligt ISO D2:s cykel, dvs. den 5-stegscykel för stationär drift som anges ovan i punkt 3.7.1.2, medan hjälpmotorer med varierande varvtal ska certifieras enligt ISO C1:s cykel, dvs. den 8-stegscykel som anges i avsnitt 3.7.1.1.
(7) Identisk med E3-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i standarden ISO 8178-4: 2002(E). De fyra stegen bygger på en genomsnittlig propellerkurva baserad på mätningar vid användning.
(8) Identisk med E2-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i standarden ISO 8178-4: 2002(E).
(9) Identisk med F-cykeln i standarden ISO 8178-4: 2002(E).”
(10) Detta överensstämmer med standarden ISO 8178-11:2006.”
BILAGA IV
Bilaga V ska ändras på följande sätt:
Den andra raden i tabellen i bilagan med rubriken ”REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEG III B OCH IV” ska ändras enligt följande:
”Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
833 |
865 |
EN-ISO 3675” |
BILAGA V
Bilaga XIII ska ändras på följande sätt:
1. |
Avsnitten 1.5 och 1.6 ska ersättas med följande:
|
2. |
Avsnitt 1.7 ska utgå. |