6.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 290/39


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 november 2010

om kriterier och åtgärder för finansiering av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 samt demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

[delgivet med nr K(2010) 7499]

(2010/670/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 10a.8 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska rådet i juni 2008 uppmanade kommissionen att så snart som möjligt utarbeta en mekanism för att uppmuntra investeringar från medlemsstaterna och den privata sektorn i syfte att säkerställa att upp till 12 demonstrationsanläggningar med avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) uppförs och tas i drift senast 2015.

(2)

Genom artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG inrättas en mekanism för finansiering av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 (nedan kallade CCS-demonstrationsprojekt) och demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi (nedan kallade RES-demonstrationsprojekt). För att mekanismen ska fungera smidigt är det nödvändigt att fastställa både reglerna och kriterierna för urval och genomförande av dessa projekt och de grundläggande principerna för monetarisering av utsläppsrätter och förvaltning av intäkter.

(3)

Kommissionen antog den 7 oktober 2009 ett meddelande om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (2), där man betonar vikten av finansiering enligt detta beslut för genomförandet av den europeiska strategiska planen för energiteknik (SET-planen) när det gäller nödvändiga demonstrationsprojekt.

(4)

Finansiering enligt detta beslut bör vara villkorad av kommissionens godkännande av eventuella inslag av statligt stöd i det totala finansiella bidraget från offentliga källor enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, för att säkerställa att finansieringen begränsas till vad som är nödvändigt för att genomföra och driva projektet, så att hänsyn tas till potentiella negativa effekter på konkurrensen. Medlemsstaterna bör därför underrätta kommissionen om all finansiering som inbegriper statligt stöd enligt artikel 108.3 i fördraget så att urvalsförfarandet enligt detta beslut kan samordnas med bedömningen av statligt stöd.

(5)

Den finansiering som beviljas enligt detta beslut ingår inte i Europeiska unionens allmänna budget. Den kan därför kombineras med finansiering från andra instrument, inbegripet struktur- och sammanhållningsfonderna och Europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR). Finansieringen kan också kombineras med lånefinansiering inom ramen för Risk-Sharing Finance Facility (RSFF) som inrättats av unionen och Europeiska investeringsbanken (EIB).

(6)

För att undvika bidragskonkurrens mellan medlemsstaterna bör finansieringen enligt detta beslut fastställas till 50 % av de relevanta kostnaderna, utom i fall där den totala finansieringen enligt detta beslut skulle överskrida den gräns på 15 % av det totala antalet tillgängliga utsläppsrätter som anges i direktiv 2003/87/EG, då finansieringen bör begränsas till 15 % av det totala antalet tillgängliga utsläppsrätter. Finansieringen bör också kompletteras med en betydande samfinansiering från verksamhetsutövaren. För att projekt som finansieras genom EEPR inte ska få förmånsbehandling bör finansieringen enligt detta beslut minskas med det finansieringsbelopp som erhållits från EEPR.

(7)

Målet att etablera ett EU-demonstrationsprogram bestående av de bästa möjliga projekten inom ett stort urval tekniker, på platser med en balanserad geografisk spridning inom medlemsstaternas territorium, deras exklusiva ekonomiska områden och deras kontinentalsocklar, kan inte uppnås i tillräcklig utsträckning om projekten väljs ut på nationell nivå. Projekten bör därför väljas ut på unionsnivå. För att säkerställa samstämmighet med nationella urvals- och finansieringsförfaranden bör medlemsstaterna ha ansvaret för att samla in finansieringsansökningar från sponsorerna och utvärdera projekten på grundval av de kriterier som anges i detta beslut. Eftersom projekt som finansieras enligt detta beslut i de flesta fall kommer att samfinansieras av medlemsstaterna, bör medlemsstaterna ges möjlighet att välja vilka projekt de vill ge stöd till och vems ansökningar de vill lämna in till unionens urvalsförfarande. Inlämnandet av dessa ansökningar avser inte att ersätta en anmälan om statligt stöd i fall där finansieringen innehåller inslag av statligt stöd. Medlemsstaternas roll bör stärkas ytterligare genom att berörda medlemsstater ombeds att, i förekommande fall, bekräfta den totala offentliga finansieringens värde och struktur och att lämna in den preliminära förteckningen över utvalda projekt till kommittén för klimatförändringar, även angående projektens kvalitet, innan beslut om beviljande fattas.

(8)

Eftersom EIB har sakkunskap när det gäller att välja ut och finansiera projekt har det varit kommissionens önskan att EIB deltar i genomförandet av detta beslut. EIB har samtyckt till att på kommissionens begäran, på kommissionens vägnar och för kommissionens räkning genomföra vissa uppdrag när det gäller urval av projekt, monetarisering av utsläppsrätter och förvaltning av intäkterna. De särskilda villkoren för samarbetet, inbegripet ersättning till EIB, bör fastställas i ett avtal mellan kommissionen och EIB, vilket bör godkännas av EIB:s beslutsfattande organ. Ersättningen till EIB för dessa uppdrag bör komma från de inkomster som härrör från förvaltningen av intäkter.

(9)

De tillgängliga intäkterna från de 300 miljonerna utsläppsrätter bör tilldelas genom två ansökningsomgångar; detta för att möjliggöra å ena sidan finansiering av mogna projekt redan inom den första omgången och å andra sidan justering av tekniska eller geografiska obalanser inom den andra omgången. Om konkurrensen i en viss delkategori av projekt inte är tillräcklig i första omgången, bör beviljandebesluten för den delkategorin skjutas upp till den andra omgången, i syfte att maximera användningen av medel enligt detta beslut.

(10)

Finansieringen enligt detta beslut bör reserveras för projekt som använder teknik som är innovativ i förhållande till den teknik som normalt används inom centrala delar av teknikområdet i fråga. Teknikerna bör ännu inte vara kommersiellt tillgängliga, men tillräckligt mogna för demonstration i en förkommersiell skala. Projekten bör ha rimliga förutsättningar för framgångsrik demonstration, med beaktande av att tekniska risker inte kan undvikas, och den föreslagna skalan för demonstration bör anpassas så att inga större ytterligare problem kan förväntas uppstå när genomförandet sker i större skala. Projekten bör också ha en hög potential för replikerbarhet och på så sätt erbjuda betydande utsikter för kostnadseffektiv reduktion av CO2 både i unionen och globalt. Därför bör endast projekt som faller inom särskilda kategorier och som uppfyller de särskilda kraven i detta beslut vara berättigade till finansiering.

(11)

För att garantera tekniskt mångfald bör åtta CCS-demonstrationsprojekt finansieras (med minst ett och högst tre projekt i varje projektkategori, minst tre som avser lagring i kolvätereservoarer, och minst tre som avser lagring i saltvattensakvifer) i den första ansökningsomgången och ett projekt bör finansieras inom var och en av delkategorierna RES-projekt i den första ansökningsomgången. Om det finns tillräckliga resurser bör det vara möjligt att finansiera fler projekt, utan att balansen mellan CCS- och RES-demonstrationsprojekt därför rubbas. För att säkerställa den geografiska balansen bör minst ett och högst tre projekt finansieras i en och samma medlemsstat. Projekt som är avsedda att genomföras inom flera medlemsstaters territorier bör dock inte, med hänsyn till sin natur, begränsas av detta kriterium.

(12)

I princip bör valet falla på projekt som på det mest kostnadseffektiva sättet uppfyller de angivna projektkraven per kategori.

(13)

För att säkerställa att de valda projekten igångsätts på planerat sätt och att medlen används effektivt, bör beviljandebesluten villkoras av att projektet får alla relevanta nationella tillstånd i enlighet med relevanta krav enligt unionslagstiftningen och att sponsorerna fattar de slutliga investeringsbesluten, inom en angiven tid efter det att beviljandebesluten har antagits.

(14)

Medlemsstaternas utbetalning till projekten bör ske på grundval av rättsligt bindande instrument. Såsom krävs enligt direktiv 2003/87/EG bör utbetalningarna ske årligen, för CCS-demonstrationsprojekt på grundval av mängden lagrad CO2, såsom rapporterats, övervakats och verifierats enligt direktiv 2003/87/EG, och för RES-projekt på grundval av mängden producerad energi. Om en medlemsstat garanterar att all överskottsfinansiering returneras bör det dock vara möjligt att betala ut delar av eller hela finansieringen till ett projekt innan det sätts i gång. Mot bakgrund av att kunskapsutbyte är särskilt viktigt inom ramen för ett demonstrationsprogram, bör medlen endast betalas ut om kraven på kunskapsutbyte uppfylls.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs regler och kriterier för följande:

1.

Urval av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 (nedan kallade CCS-demonstrationsprojekt) och demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi (nedan kallade RES-demonstrationsprojekt) som avses i direktiv 2003/87/EG.

2.

Monetarisering av de utsläppsrätter som avses i direktiv 2003/87/EG för stöd till CCS- och RES-demonstrationsprojekt och förvaltning av relaterade intäkter.

3.

Utbetalning av intäkter och genomförande av CCS- och RES-demonstrationsprojekt.

Detta beslut, inbegripet bestämmelserna rörande monetariseringen av utsläppsrätter, ska inte påverka tillämpningen av andra genomföranderättsakter som antas enligt direktiv 2003/87/EG.

Artikel 2

Principer

1.   Det antal utsläppsrätter i den reserv för nya deltagare som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG ska vara 300 miljoner.

2.   Urvalet av CCS- och RES-demonstrationsprojekt för finansiering enligt detta beslut ska ske genom två ansökningsomgångar som organiseras av kommissionen och som riktas till medlemsstaterna, omfattande ekvivalenten till 200 miljoner utsläppsrätter för den första ansökningsomgången och ekvivalenten till 100 miljoner utsläppsrätter samt de återstående utsläppsrätterna från den första omgången för den andra ansökningsomgången.

3.   Om inte annat följer av artikel 10a.8 fjärde stycket fjärde meningen i direktiv 2003/87/EG ska finansieringen enligt detta beslut vara 50 % av de relevanta kostnaderna. Om den totala begärda offentliga finansieringen är mindre än 50 % av de relevanta kostnaderna, ska den totala begärda offentliga finansieringen ske inom ramen för detta beslut.

Om finansiering enligt detta beslut kombineras med finansiering från Europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) ska dock finansieringen enligt detta beslut minskas med det finansieringsbelopp som erhålls från EEPR.

Artikel 3

Relevanta kostnader

1.   Vid tillämpningen av artikel 2.3 ska bestämmelserna i punkterna 2–5 i denna artikel gälla.

2.   De relevanta kostnaderna för CCS-demonstrationsprojekt ska vara de investeringskostnader som belastar projektet till följd av tillämpning av CCS minus nettonuvärdet på den bästa uppskattningen av driftsfördelar och kostnader som härrör från att CCS tillämpas under de första tio driftsåren.

3.   De relevanta kostnaderna för RES-demonstrationsprojekt ska vara de extra investeringskostnader som belastar projektet till följd av tillämpning av innovativ teknik för förnybar energi minus nettonuvärdet för den bästa uppskattningen av driftsfördelar och vinster som uppstår under de första fem åren jämfört med konventionell produktion med samma kapacitet för effektiv energiproduktion.

4.   De investeringskostnader som avses i punkterna 2 och 3 ska täcka kostnaderna för investeringar i mark, anläggningar och utrustning.

Investeringskostnaderna kan också vara relaterade till investeringar i tekniköverföring och driftslicenser för know-how (nedan kallade immateriella tillgångar) om följande villkor uppfylls:

a)

De immateriella tillgångarna kan betraktas som avskrivningsbara tillgångar.

b)

De immateriella tillgångarna har anskaffats på marknadsvillkor till lägsta möjliga pris.

c)

De immateriella tillgångarna blir kvar i mottagarens rörelse under minst fem år.

Om de immateriella tillgångarna avyttras före utgången av den femårsperiod som avses i andra stycket c ska försäljningsvinsten dras av från de relevanta kostnaderna.

5.   De nettodriftskostnader och nettovinster som avses i punkterna 2 och 3 ska baseras på bästa uppskattning av de produktionsrelaterade driftskostnader som belastar projektet, med hänsyn tagen till eventuella ytterligare fördelar från stödordningar, även om dessa inte innebär statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, liksom till kostnader som undvikits och existerande skatteincitament.

Artikel 4

EIB:s roll

Europeiska investeringsbanken (EIB) ska utföra sina uppdrag enligt detta beslut på begäran av kommissionen, på kommissionens vägnar och för kommissionens räkning. Kommissionen ska vara ansvarig gentemot tredje part.

EIB ska få ersättning för dessa uppdrag från inkomster som genereras från förvaltningen av intäkter.

Kommissionen och EIB ska ingå ett avtal om de särskilda villkor som ska gälla för EIB:s utförande av sina uppdrag.

Artikel 5

Urvalsförfarande

1.   Meddelande om ansökningsomgångar ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Medlemsstaterna ska samla in finansieringsansökningar för projekt som är avsedda att genomföras på deras territorium.

Dock gäller att om ett projekt är avsett att genomföras på flera medlemsstaters territorium (nedan kallat gränsöverskridande projekt) ska den medlemsstat som tar emot finansieringsansökan underrätta de övriga berörda medlemsstaterna om detta och samarbeta med de övriga medlemsstaterna i syfte att nå ett gemensamt beslut om att den medlemsstat som tar emot finansieringsansökan ska lämna in projektet.

3.   Medlemsstaterna ska bedöma om ett projekt uppfyller de kriterier för att komma i fråga för finansiering som avses i artikel 6. Om så är fallet och medlemsstaten ger sitt stöd till projektet, ska den medlemsstaten lämna in förslaget till EIB och underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaten lämnar in finansieringsförslag ska den för varje projekt ange följande:

a)

De relevanta kostnaderna enligt artikel 2.3, i euro.

b)

Den totala begärda offentliga finansieringen i euro, vilken består av de relevanta kostnaderna minus verksamhetsutövarens eventuella bidrag till dessa kostnader.

c)

Bästa uppskattning av nettonuvärdet för eventuella ytterligare förmåner till följd av stödordningar, beräknat enligt artikel 3.5.

d)

För CCS-demonstrationsprojekt, den totala planerade mängden lagrad CO2 under de första tio driftsåren, eller, för RES-demonstrationsprojekt, den totala planerade mängden producerad energi under de första fem driftsåren.

Medlemsstaten ska också underrätta kommissionen om all finansiering av projektet som inbegriper statligt stöd enligt artikel 108.3 i fördraget, så att urvalsförfarandet enligt detta beslut kan samordnas med bedömningen av statligt stöd.

4.   På grundval av förslag som har lämnats in enligt punkt 3 i denna artikel ska EIB göra en bedömning av projektets finansiella och tekniska bärkraft (tillbörlig aktsamhet i finansiellt och tekniskt hänseende) i enlighet med artikel 7.

Om bedömningen leder till positivt utslag ska EIB, i enlighet med artikel 8, rekommendera att kommissionen fattar beslut om beviljande av finansiering.

5.   På grundval av de rekommendationer som avses i punkt 4, och efter att, när det är lämpligt, på nytt ha hört medlemsstaterna för en bekräftelse av den totala offentliga finansieringens värde och struktur samt efter yttrande från kommittén för klimatförändringar enligt artikel 3 i rådets beslut 1999/468/EG (3), ska kommissionen anta beviljandebeslut som riktas till de relevanta medlemsstaterna med angivande av den beviljade projektfinansieringen i euro.

Artikel 6

Urvalskriterier

1.   Ett projekt kan komma i fråga för finansiering om följande kriterier är uppfyllda:

a)

Projektet måste falla inom en av de kategorier som anges i del A i bilaga I.

b)

Projektet måste uppfylla de krav som anges i del B i bilaga I.

c)

De projekt som förtecknas i del A.II i bilaga I måste ha en innovativ karaktär. Existerande, beprövade tekniker kan inte komma i fråga för finansiering.

2.   Om en medlemsstat inte har möjlighet att lämna in projektförslag till EIB enligt artikel 5.3 som omfattas av någon av delkategorierna i del A.II i bilaga I och som uppfyller de relevanta tröskelvärdena, kan projektförslag som ligger under de relevanta tröskelvärdena för någon av de berörda delkategorierna lämnas in av den medlemsstaten, och de ska anses kunna komma i fråga för finansiering genom undantag från punkt 1.

Artikel 7

Tillbörlig aktsamhet i finansiellt och tekniskt hänseende

EIB ska bedöma om varje föreslaget projekt uppfyller kraven på tillbörlig aktsamhet i enlighet med de specifikationer som anges i de ansökningsomgångar som avses i artikel 5.1; bedömningen ska omfatta minst följande aspekter:

1.

Teknisk räckvidd.

2.

Kostnader.

3.

Finansiering.

4.

Genomförande.

5.

Drift.

6.

Miljökonsekvenser.

7.

Upphandlingsförfaranden.

Artikel 8

Urval av projekt

1.   Åtta projekt som omfattas av del A.I i bilaga I och ett projekt i varje projektdelkategori som anges i del A.II i bilaga I ska finansieras.

Om resurserna tillåter kan dock fler projekt finansieras, så länge balansen mellan CCS- och RES-demonstrationsprojekt bibehålls.

Om högst två förslag lämnas in i en viss delkategori ska kommissionen bedöma vilka tänkbara konsekvenser för konkurrensen om urval enligt detta beslut det begränsade antalet förslag har och den kan, när det är lämpligt, skjuta upp beviljandebesluten för den berörda kategorin till den andra ansökningsomgången.

2.   Projekten ska rangordnas efter stigande kostnad per prestandaenhet. CCS-demonstrationsprojekt ska rangordnas som en samlad grupp. RES-demonstrationsprojekt ska rangordnas inom var och en av de delkategorier som anges i del A.II i bilaga I.

Vid tillämpningen av första stycket ska kostnaden per prestandaenhet beräknas som summan av de belopp som anges i artikel 5.3 b och c dividerat med den totala planerade mängden lagrad CO2 under de första tio driftsåren för CCS-demonstrationsprojekt och den totala planerade mängden producerad energi under de första fem driftsåren för RES-demonstrationsprojekt.

Om de berörda medlemsstaterna i enlighet med artikel 5.5 bekräftar att det finns tillräcklig offentlig finansiering för CCS-demonstrationsprojekt, ska de högst rankade projekten väljas ut efter deras rangordning, förutsatt att samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)

Minst ett projekt och högst tre projekt väljs ut inom varje projektkategori.

b)

Minst tre projekt som avser lagring i kolvätereservoarer väljs ut.

c)

Minst tre projekt som avser lagring i saltvattensakvifer väljs ut.

Om dessa kriterier inte uppfylls, ska det projekt som övervägs för urvalet inte väljas ut, och det näst högst rangordnade projektet ska övervägas för urval. Detta förfarande ska upprepas till dess att åtta projekt har valts ut.

Om de berörda medlemsstaterna i enlighet med artikel 5.5 bekräftar att det finns tillräcklig offentlig finansiering för RES-demonstrationsprojekt, ska det högst rangordnade projektet i varje delkategori väljas ut. Om det avseende en eller flera projektdelkategorier varken i den ena eller den andra ansökningsomgången finns något finansiellt och tekniskt lönsamt projekt som kan komma i fråga för finansiering, ska ett motsvarande antal ytterligare projekt finansieras inom andra delkategorier av samma projektkategori. Närmare uppgifter ska anges i meddelandet om ansökningsomgång enligt artikel 5.1.

De valda CCS-demonstrationsprojekten ska tillsammans utgöra CCS-gruppen och de valda RES-demonstrationsprojekten ska tillsammans utgöra RES-gruppen.

3.   Genom undantag från punkt 1 ska antalet utvalda projekt, i fall där de totala ansökningarna om finansiering enligt detta beslut motsvarar ett belopp som är högre än de tillgängliga medlen, minskas så att finansieringsansökningarnas belopp minskas i samma proportion i var och en av de grupper som avses i punkt 2 tredje och femte styckena.

För var och en av grupperna ska det projekt som har den högsta kostnaden per prestandaenhet väljas bort först, därefter ska det projekt som har den högsta kostnaden per prestandaenhet i en annan kategori väljas bort. Detta förfarande ska upprepas till dess att den begärda finansieringen täcks av de tillgängliga medlen.

4.   Förutsatt att förslag har lämnats in till EIB enligt artikel 5.3 och EIB har rekommenderat dem till kommissionen för beslut om beviljande enligt artikel 5.4, ska minst ett och högst tre projekt finansieras inom en och samma medlemsstat.

Första stycket ska dock inte gälla gränsöverskridande projekt.

Artikel 9

Beviljandebeslut

Beviljandebeslut ska villkoras av att projektet får alla relevanta nationella tillstånd i enlighet med relevanta krav enligt unionslagstiftningen, av att kommissionen godkänner allt eventuellt statligt stöd avseende ett godkänt projekt och av att sponsorerna fattar ett slutligt investeringsbeslut, inom 24 månader från antagandet av beviljandebeslutet.

När det gäller CCS-demonstrationsprojekt med lagring i saltvattensakvifer ska beviljandebeslut villkoras av att projektet får alla relevanta nationella tillstånd i enlighet med relevanta krav enligt unionslagstiftningen, av att kommissionen godkänner allt eventuellt statligt stöd avseende ett godkänt projekt och av att sponsorerna fattar ett slutligt investeringsbeslut, inom 36 månader från antagandet av beviljandebeslutet.

Beviljandebeslut ska upphöra att ha rättsverkan om de villkor som anges i första eller andra stycket inte uppfylls.

Artikel 10

Monetarisering av utsläppsrätter och förvaltning av intäkter

1.   När det gäller monetarisering av utsläppsrätter och förvaltning av intäkter ska kommissionen handla på medlemsstaternas vägnar.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att de 300 miljoner utsläppsrätter som avses i artikel 2.1 ska överföras till EIB för monetarisering och förvaltning av intäkterna.

3.   EIB ska sälja den första ansökningsomgångens utsläppsrätter innan kommissionen antar beviljandebesluten för var och en av ansökningsomgångarna enligt artikel 5.1.

EIB ska förvalta intäkterna och överföra dem till medlemsstaterna enligt de krav som enligt artikel 11 gäller för utbetalning.

Artikel 11

Utbetalning av intäkter och användning av icke-utbetalda intäkter

1.   Medlemsstaterna ska betala ut intäkterna till projektsponsorer på grundval av rättsligt bindande instrument i vilka minst följande ska anges:

a)

Projektet och den beviljade finansieringens belopp i euro.

b)

Datum när projektet ska tas i drift.

c)

Kraven rörande kunskapsutbyte enligt artikel 12.

d)

Kraven rörande utbetalning av intäkterna enligt punkterna 2–6 i denna artikel.

e)

Rapporteringskraven enligt artikel 13.

f)

Upplysningar om villkor rörande tillämpligheten av beslut som avses i artikel 9.

För den första av de ansökningsomgångar som avses i artikel 5.1 ska det datum för idrifttagande som avses i första stycket b i denna punkt infalla senast den 31 december 2015, utom när det aktuella beviljandebeslutet antas efter den 31 december 2011, i vilket fall datumet för idrifttagande ska infalla senast fyra år från datumet för beviljandebeslutet.

2.   Utbetalningarna ska ske årligen. Det utbetalda beloppet ska för CCS-demonstrationsprojekt motsvara mängden lagrad CO2 under det relevanta året, såsom övervakats, rapporterats och verifierats i enlighet med artiklarna 14 och 15 i direktiv 2003/87/EG, multiplicerat med finansieringssatsen, och för RES-demonstrationsprojekt ska det utbetalda beloppet motsvara mängden producerad energi multiplicerat med finansieringssatsen.

Finansieringssatsen ska för CCS-demonstrationsprojekt beräknas genom att man dividerar den beviljade finansieringen med 75 % av den totala mängden lagrad CO2 under de första tio driftsåren och för RES-demonstrationsprojekt genom att man dividerar den beviljade finansieringen med 75 % av den planerade totala mängden producerad energi under de första fem driftsåren.

3.   Utbetalning för ett givet år ska endast ske om kraven rörande kunskapsutbyte har uppfyllts för det året.

4.   Utbetalningen ska för CCS-demonstrationsprojekt begränsas till en period på tio år från det datum som avses i punkt 1 b och för RES-demonstrationsprojekt till en period på fem år från det datumet. De totala medel som utbetalas får inte överskrida den beviljade finansiering som avses i punkt 1 a.

5.   Om den berörda medlemsstaten garanterar att all finansiering som överskrider det belopp som har fastställts enligt punkterna 2, 3 och 4 kommer att returneras till EIB kan delar av eller hela finansieringen till ett projekt betalas ut innan projektet tas i drift i enlighet med de specifikationer som anges i beviljandebeslutet.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 andra stycket ska intäkter som inte betalas ut till projekt och inkomster från förvaltningen av intäkter användas för att samfinansiera ytterligare demonstrationsprojekt enligt detta beslut fram till och med den 31 december 2015.

Medlemsstaterna ska återföra intäkter som inte har betalats ut till EIB.

Efter den 31 december 2015 ska alla återstående medel tillfalla medlemsstaterna. Efter avslutad utbetalning ska medlen överföras till medlemsstaterna i enlighet med de principer som anges i artikel 10a.7 i direktiv 2003/87/EG.

Artikel 12

Kunskapsutbyte

Medlemsstaterna ska se till att alla projektledare, konsortiemedlemmar, leverantörer och underleverantörer som genom den tillhandahållna offentliga finansieringen får betydande fördelar när det gäller utvecklandet av deras produkter eller tjänster delar informationen om de aspekter som anges i bilaga II med andra projektledare, offentliga myndigheter, forskningsinstitut, icke-statliga organisationer och allmänheten, i enlighet med de ytterligare specifikationer som anges i meddelandena om ansökningsomgångar enligt artikel 5.1.

Informationsutbytet ska ske årligen och ska omfatta all information som har genererats och behandlats under ett givet år.

Artikel 13

Medlemsstaternas rapportering

Under de perioder som avses i artikel 11.4 ska medlemsstaterna senast den 31 december varje år ge in rapporter om projektens genomförande till kommissionen.

Dessa rapporter ska för varje projekt innehålla minst följande upplysningar:

1.

Mängden lagrad CO2 eller mängden producerad ren energi.

2.

Utbetalda medel.

3.

Eventuella betydande problem med projektets genomförande.

Artikel 14

Kommissionens rapportering

Efter det att den första ansökningsomgången har slutförts ska kommissionen rapportera till kommittén för klimatförändringar om den omgångens genomförande, med angivande av om det är nödvändigt att göra några ändringar av detta beslut för att säkerställa geografisk och teknisk balans under den andra omgången.

Artikel 15

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 november 2010.

På kommissionens vägnar

Connie HEDEGAARD

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2)  KOM(2009) 519 slutlig.

(3)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.


BILAGA I

URVALSKRITERIER

A.   PROJEKTKATEGORIER

I.   Kategorier för CCS-demonstrationsprojekt (med minimikapacitetströsklar  (1) )

Kraftproduktion: före förbränning 250 MW;

Kraftproduktion: efter förbränning 250 MW;

Kraftproduktion: oxyfuelförbränning 250 MW;

Industriella tillämpningar för a) användning av CCS vid raffinaderier med 500 000 ton lagrad CO2 per år från en eller flera källor inom raffinaderiet, b) användning av CSS vid cementugnar med 500 000 ton lagrad CO2 per år, c) användning av CCS vid primära produktionsvägar inom järn- och stålproduktion med 500 000 ton lagrad CO2 per år eller d) användning av CCS för primära produktionsvägar inom aluminiumproduktion med 500 000 ton lagrad CO2 per år.

II.   Kategorier för innovativa RES-demonstrationsprojekt (med minimistorlekströsklar)

Delkategorier för bioenergiprojekt:

Lignocellulosa till intermediära bioenergibärare i fast, flytande eller uppslammad form via pyrolys, med en kapacitet på 40 000 ton slutprodukt per år.

Lignocellulosa till intermediära bioenergibärare i fast, flytande eller uppslammad form via torrefiering, med en kapacitet på 40 000 ton slutprodukt per år.

Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år.

Lignocellulosa till biobränsle eller biovätskor och/eller till energi via förgasning genom direkt uppvärmning, med en kapacitet på 15 miljoner liter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år. Produktion av syntetisk naturgas ingår inte i denna delkategori.

Råvaror av lignocellulosa, t.ex. svartlut och/eller produkter från pyrolys eller torrefiering, via entrained flow-förgasning till alla former av biobränslen med en kapacitet på 40 miljoner liter slutprodukt per år.

Lignocellulosa till el med 48 % effektivitet baserat på lägre värmevärde (50 % fuktighet) med en kapacitet på 40 Mwe eller högre.

Lignocellulosa till etanol och högre alkoholer via kemiska och biologiska processer, med en kapacitet på 40 miljoner liter slutprodukt per år.

Lignocellulosa och/eller hushållsavfall till biogas, biobränsle eller biovätskor via kemiska och biologiska processer, med en kapacitet på 6 miljoner normalkubikmeter metan per år eller 10 miljoner liter slutprodukt per år.

Alger och/eller mikroorganismer till biobränslen eller biovätskor via biologiska och/eller kemiska processer, med en kapacitet på 40 miljoner liter slutprodukt per år.

Observera: De hållbarhetskriterier som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (2) rörande främjandet av användning av energi från förnybara källor ska uppfyllas för biobränslen och biovätskor enligt definitionen i det direktivet.

Koncentrerad solenergi – delkategorier för projekt:

Paraboliska rännor eller Fresnellinssystem med användning av flytande salter eller annan miljövänlig värmeöverföringsvätska, nominell kapacitet 30 MW.

Paraboliska rännor eller Fresnellinssystem baserat på direkt ånggenerering, nominell kapacitet 30 MW. Direktångans soltemperatur ska vara över 500 °C.

Tornsystem och cykel med överhettad ånga (flertornssystem eller kombination av linjära infångare och torn), nominell kapacitet 50 MW.

Tornsystem som använder tryckluft med temperatur över 750 °C och soldrivna gasturbiner i hybridsystem, nominell kapacitet 30 MW.

Storskaliga dish Stirling-kraftverk med sol till el-effektivitet över 20 % och nominell kapacitet på minst 25 MW.

Observera: Torrkylning, hybridsystem och (avancerade) värmelagringslösningar får inkluderas i demonstrationsanläggningarna.

Solenergi – delkategorier för projekt:

Storskaliga koncentratorförsedda solcellskraftverk, nominell kapacitet 20 MW.

Storskaliga kraftverk med tandem-tunnfilmssolceller av kisel, nominell kapacitet 40 MW.

Storskaliga kraftverk med solceller av koppar indium gallium di-selenid (CIGS)-typ, nominell kapacitet 40 MW.

Geotermisk energi – delkategorier för projekt:

Enhanced Geothermal Systems (EGS) i stressfält med tension, nominell kapacitet 5 MWe.

Enhanced Geothermal Systems (EGS) stressfält med kompression, nominell kapacitet 5 MWe.

Enhanced Geothermal Systems (EGS) i områden med djup kompakt sediment- och granitberggrund och andra kristallina strukturer, nominell kapacitet 5 MWe.

Enhanced Geothermal Systems (EGS) i djup kalksten, nominell kapacitet 5 MWe.

Observera: Ansökningarna kan även gälla kraftvärmeproduktion med samma eltrösklar.

Vindkraft – delkategorier för projekt:

Offshorevind (minsta turbinstorlek 6 MW), nominell kapacitet 40 MW.

Offshorevind (minsta turbinstorlek 8 MW), nominell kapacitet 40 MW.

Offshorevind (minsta turbinstorlek 10 MW), nominell kapacitet 40 MW.

Flytande offshore-vindsystem, nominell kapacitet 25 MW.

Onshore-vindturbiner optimerade för komplex terräng (t.ex. skogsterräng, bergiga områden), nominell kapacitet 25 MW.

Onshore-vindturbiner optimerade för kalla klimat (kompatibla med temperaturer under – 30 °C och svåra isförhållanden), nominell kapacitet 25 MW.

Havskraft – delkategorier för projekt:

Vågenergianläggningar, nominell kapacitet 5 MW.

Havs-/tidvattenströmmar, nominell kapacitet 5 MW.

Omvandling av termisk havsenergi (Otec), nominell kapacitet 10 MW.

Vattenkraft – delkategorier för projekt:

Kraftgenerering i system med supraledare (högtemperatur): 20 MW.

Projekt för förvaltning av förnybar energi (intelligenta nät) – delkategorier för projekt

Förvaltning och optimering av förnybar energi och optimering för små- och medelskaliga decentraliserade kraftverk i landsbygdsmiljö, med betoning på solenergi: 20 MW för lågspänningsnät och 50 MW för medelspänningsnät.

Förvaltning och optimering av förnybar energi och optimering för små- och medelskaliga decentraliserade kraftverk i landsbygdsmiljö, med betoning på vindkraft: 20 MW för lågspänningsnät och 50 MW för medelspänningsnät.

Förvaltning och optimering av förnybar energi för små- och medelskaliga decentraliserade kraftverk i landsbygdsmiljö: 20 MW för lågspänningsnät och 50 MW för medelspänningsnät.

Observera: Användningen av aktiva belastningar (elektriska värmare/ värmepumpar osv.) ska inte vara utesluten.

B.   KRAV PÅ PROJEKTEN

I.   Allmänna krav

De kapacitetströsklar som anges i del A måste uppfyllas.

När det gäller den första ansökningsomgången måste det visas att projekten rimligen kan förväntas tas i drift senast den 31 december 2015 på grundval av att det aktuella beviljandebeslutet antas senast den 31 december 2011.

Projekten måste ha alla relevanta nationella tillstånd och vara förenliga med relevanta krav enligt unionslagstiftningen, alternativt ska relevanta tillståndsförfaranden pågå och vara i ett tillräckligt framskridet skede för att kommersiell drift ska kunna inledas senast den 31 december 2015 för den första omgången på grundval av att det aktuella beviljandebeslutet antas senast den 31 december 2011.

Projektledaren måste göra ett bindande åtagande om kunskapsutbyte enligt kraven i artikel 12.

Projekten ska vara belägna inom medlemsstaternas territorier, deras exklusiva ekonomiska zoner och deras kontinentalsocklar.

II.   CCS-demonstrationsprojekt:

Varje projekt måste omfatta hela kedjan (avskiljning, transport, lagring).

Varje demonstrationsprojekt måste omfatta värmeintegrering för processens avskiljningskomponent.

Avskiljningsgraden måste vara minst 85 % CO2 från de rökgaser som är föremål för avskiljning.

Varje projekt måste omfatta ett oberoende forskningsblock som rör lagringsplatsernas säkerhet och förbättring av övervakningstekniken, särskilt när det gäller migration av saltvatten, dess möjliga vägar och inverkan.


(1)  CCS-energitrösklarna uttrycks som bruttomängden producerad el före avskiljningen.

(2)  EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.


BILAGA II

KRAV RÖRANDE KUNSKAPSUTBYTE

A.   Teknisk uppläggning och prestanda

Tillförlitlighet.

Mängden avskiljd CO2.

Prestanda på olika nivåer, inklusive skillnaderna mellan förväntade och faktiska prestanda.

Ökade behov av bränsle, el, värme och kylning.

Centrala inflöden och utflöden samt utformning.

Identifierade framtida forsknings- och utvecklingsfrågor.

B.   Kostnadsnivå

Kapital- och driftskostnader.

Totalmängder och kostnad per prestandaenhet (antal lagrade ton CO2, antal producerade MWh).

C.   Projektförvaltning

Lagstiftning/tillstånd.

Hantering av intressenter, inklusive växelverkan med regeringar.

Planering.

Projektorganisation.

D.   Miljökonsekvenser

Effektivitet: Minskning av CO2-utsläpp per enhet el.

Andra miljökonsekvenser vid ostörd drift.

E.   Hälsa och säkerhet

Inträffade tillbud och ”nära ögat”-situationer (driftstörningar).

Övervaknings- och åtgärdssystem för säkerhetsspårning.

Hälsofaktorer vid ostörd drift.

F.   CCS-lagringsplatsens prestanda

modeller och simuleringar (utveckling CO2-plym/tryckfront)

resultat av historisk matchning och justeringar (bedömning som ska göras: normal inom en viss tolerans eller betydande avvikelse som kräver åtgärd)

undanträngt saltvattens beteende efter koldioxidinjektion