5.1.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 1/10

(1)

I direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG (2), anges att auktionsmetoden bör vara huvudprincipen för tilldelning av utsläppsrätter.

(2)

Unionen stöder ett ambitiöst internationellt avtal om klimatförändringar som syftar till att begränsa den globala temperaturökningen till 2 °C. Om andra industriländer och andra stora producenter av växthusgaser inte deltar i det internationella avtalet kan detta leda till en ökning av växthusgasutsläppen i de tredjeländer där industrin inte skulle omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar (nedan kallat koldioxidläckage), vilket skulle kunna undergräva unionens insatser ur miljö- och nyttohänseende. För att hantera risken för koldioxidläckage anges i direktiv 2003/87/EG att unionen, med förbehåll för resultatet av de internationella förhandlingarna, ska tilldela gratis utsläppsrätter på 100 % av den kvantitet som fastställs i enlighet med de åtgärder som avses i artikel 10a.1 i direktiv 2003/87/EG till sektorer eller delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage.

(3)

Senast den 31 december 2009 och vart femte år därefter ska kommissionen fastställa en förteckning över de sektorer eller delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage (nedan kallad förteckning över sektorer och delsektorer) på grundval av kriterierna i artikel 10a.14–10a.17 i direktiv 2003/87/EG.

(4)

För att fastställa de sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage ska kommissionen, enligt artikel 10a.14 i direktiv 2003/87/EG, på unionsnivå bedöma i vilken utsträckning det är möjligt för den berörda sektorn eller delsektorn, på relevant indelningsnivå, att till produktpriserna överföra de direkta kostnaderna för de utsläppsrätter som behövs och de indirekta kostnaderna från höjda elpriser till följd av genomförandet av direktiv 2003/87/EG, utan att förlora väsentliga marknadsandelar till mindre koldioxideffektiva anläggningar utanför unionen. Dessa bedömningar ska baseras på ett genomsnittligt koldioxidpris enligt kommissionens konsekvensanalys som åtföljde paketet med genomförandeåtgärder för unionens mål om klimatförändring och förnybar energi för 2020 och, om sådana uppgifter finns tillgängliga, på uppgifter om handel, produktion och förädlingsvärde från de tre senaste åren för varje sektor eller delsektor.

(5)

Enligt artikel 10a.15 i direktiv 2003/87/EG ska en sektor eller en delsektor anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage om summan av de direkta och indirekta merkostnaderna till följd av genomförandet av det direktivet skulle leda till en väsentlig ökning av produktionskostnaderna, beräknade som en andel av bruttoförädlingsvärdet, på minst 5 %, och handelsintensiteten med tredjeländer, definierad som förhållandet mellan det totala värdet av exporten till tredjeländer plus värdet av importen från tredjeländer och unionens totala marknadsstorlek (årlig omsättning plus total import från tredjeländer), är större än 10 %. Enligt artikel 10a.16 i direktiv 2003/87/EG ska en sektor eller en delsektor också anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage om summan av de direkta och indirekta merkostnaderna till följd av genomförandet av direktiv 2003/87/EG skulle leda till en särskilt stor höjning av produktionskostnaderna, beräknade som en andel av bruttoförädlingsvärdet, på minst 30 %, eller om handelsintensiteten med tredjeländer, definierad som förhållandet mellan det totala värdet av exporten till tredjeländer plus värdet av importen från tredjeländer och unionens totala marknadsstorlek (årlig omsättning plus total import från tredjeländer), är större än 30 %.

(6)

För att fastställa de sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage bör risken för koldioxidläckage i utgångsläget bedömas på en tresiffrig nivå (Nace-nivå 3) eller, om det är lämpligt och om relevanta uppgifter finns tillgängliga, på en fyrsiffrig nivå (Nace-nivå 4). Sektorer och delsektorer bör tas upp på förteckningen med så exakt Nace-beskrivning som möjligt. Några sektorer som inte befanns löpa avsevärd risk för koldioxidläckage på Nace-nivå 4 har delats upp och ett antal av delsektorerna, för vilka vissa särdrag innebar att påverkan skilde sig avsevärt från resten av sektorn, har bedömts.

(7)

Information som behövs för att fastställa förteckningen på grundval av kriterierna i artikel 10a.14–10a.17 i direktiv 2003/87/EG har från och med december 2008 samlats in från medlemsstaterna, Eurostat, offentliga och kommersiella källor och industriförbund. Information som inte lämnats av medlemsstaterna eller andra officiella källor har kontrollerats. Konfidentiella uppgifter bearbetade av Eurostat har också använts.

(8)

Uppgifterna i ”gemenskapens oberoende transaktionsförteckning” bedöms vara de mest noggranna, tillförlitliga och genomblickbara uppskattningarna av koldioxidutsläpp för sektorer vars verksamheter angavs i bilaga I till direktiv 2003/87/EG innan det ändrades genom direktiv 2009/29/EG, och detta har därför varit den huvudsakliga källan för att beräkna utsläppsrätternas direkta kostnad för dessa sektorer.

(9)

När det gäller processutsläpp från nya verksamheter och växthusgaser som ingår i bilaga I till direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt direktiv 2009/29/EG, för vissa sektorer med ett betydande antal små anläggningar eller anläggningar som uteslöts från systemet för utsläppshandel under perioderna 2005–2007 och 2008–2012, eller för vilka det inte fanns några uppgifter i ”gemenskapens oberoende transaktionsförteckning”, eller där utsläppen inte kunde hänföras till Nace-nivå 4, har uppgifter samlats in från medlemsstaterna och från unionens inventering av växthusgaser för åren i fråga. När det gäller den bedömning av elförbrukning som används för beräkningen av indirekta kostnader till följd av högre elpriser har Eurostat inga uppgifter, och de uppgifter som samlats in direkt från medlemsstaterna kan anses vara mest tillförlitliga. När det gäller uppskattningen av bruttoförädlingsvärdet har uppgifter från Eurostats statistik rörande företagsstrukturer använts eftersom det anses vara den noggrannaste källan. De uppgifter som Eurostat rapporterat i Comext-databasen om handel mellan medlemsstaterna och med tredjeländer anses vara de mest tillförlitliga uppgifterna om totala värden av export till och import från tredjeländer liksom om den totala årliga omsättningen i unionen.

(10)

Bedömningarna baserades på det genomsnittliga koldioxidpriset enligt kommissionens konsekvensanalys som åtföljde paketet med genomförandeåtgärder för unionens mål om klimatförändring och förnybar energi till 2020 (3). I det mest relevanta scenariot, där tillgodohavanden från gemensamt genomförande och mekanismen för en ren utveckling också ingår, blir koldioxidpriset 30 euro per ton koldioxidekvivalenter.

(11)

För att bedöma de direkta merkostnader som blir följden av genomförandet av direktiv 2003/87/EG är det nödvändigt att ta hänsyn till antalet utsläppsrätter som sektorn skulle behöva köpa om den inte anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage. Enligt artikel 10a.11 i det direktivet ska antalet utsläppsrätter som under 2013 tilldelas gratis till dessa sektorer uppgå till 80 % av den kvantitet som fastställs i enlighet med artikel 10a.1, och detta antal ska minska med samma antal utsläppsrätter varje år för att uppgå till 30 % år 2020, med målsättningen att 2027 ha avskaffat all gratis tilldelning. Vid fastställandet av riktmärken enligt artikel 10a.1 är utgångspunkten genomsnittsprestandan för de 10 % mest effektiva anläggningarna i en sektor eller en delsektor i unionen under åren 2007 och 2008, varvid hänsyn ska tas till effektiva tekniker, substitut och alternativa produktionsmetoder.

(12)

De riktmärken som ska fastställas enligt artikel 10a.1 i direktiv 2003/87/EG kommer att antas först i slutet av 2010. En bedömning av direkta kostnader på grundval av dessa riktmärken kan därför beaktas först vid en revidering av förteckningen över sektorer och delsektorer. För att kunna fastställa förteckningen över sektorer och delsektorer är det därför nödvändigt att uppskatta hur stort antal utsläppsrätter som behöver tilldelas gratis. Dessa uppskattningar måste göras på unionsnivå och för åren 2013 och 2014. Den bästa uppskattningen för det här beslutet, och mot bakgrund av de stränga kraven på riktmärken och tillämpningen av den linjära reduktionsfaktorn, är att 75 % av utsläppsrätterna för sektorer som inte anses löpa risk för koldioxidläckage måste köpas 2013 och 2014.

(13)

Bedömningen av indirekta kostnader baserades på den genomsnittliga emissionsfaktorn för el i unionen på 0,465 ton CO2 per MWh enligt den modellbaserade analys i EU:s politiska paket om klimatförändring och förnybar energi från 2008 (4) som användes för kommissionens konsekvensanalys som åtföljde paketet med genomförandeåtgärder för unionens mål om klimatförändring och förnybar energi till 2020. Det är lämpligt att använda ett genomsnittsvärde för unionen eftersom det överensstämmer med kravet att göra bedömningen på unionsnivå och eftersom det återspeglar de verkliga utsläppen i samband med elproduktion i unionen.

(14)

Enligt artikel 10a.17 i direktiv 2003/87/EG får förteckningen kompletteras efter genomförandet av en kvalitativ bedömning, om relevanta uppgifter finns tillgängliga, med beaktande av i vilken utsträckning det är möjligt för enskilda anläggningar inom den berörda sektorn eller delsektorn att minska utsläppsnivåerna eller elkonsumtionen – med beaktande av eventuellt ökade produktionskostnader som den tillhörande investeringen medför – till exempel på grundval av den mest effektiva tekniken; aktuella och förväntade marknadsförhållanden, inbegripet när marknadsexponeringen eller ökningen av de direkta eller indirekta kostnaderna närmar sig ett av de gränsvärdena, samt vinstmarginal som en potentiell indikator för beslut om långsiktiga investeringar eller utlokalisering.

(15)

En kvalitativ bedömning har gjorts för ett antal sektorer och delsektorer som inte ansågs löpa risk för koldioxidläckage på grundval av de kvantitativa kriterierna i artikel 10a.14 och 10a.15 i direktiv 2003/87/EG. Kvalitativ bedömning har främst använts för sektorer som inte var tillräckligt representerade i den kvantitativa bedömningen och på sektorer som bedömdes vara gränsfall eller för vilka statistiska uppgifter saknades eller var av dålig kvalitet, och för vilka medlemsstater eller branschföreträdare på grundval av rimliga argument och motiveringar hade begärt en kvalitativ analys. Till följd av den bedömningen bör vissa av de analyserade sektorerna anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage. De sektorer och delsektorer som har lagts till i förteckningen anges särskilt i avsnitt 3 i bilagan till detta beslut.

(16)

Andra sektorer och delsektorer, som inom den givna tidsramen inte har kunnat analyseras fullständigt vid detta tillfälle eller för vilka uppgifterna var bristfälliga eller otillräckliga, exempelvis tillverkning av murtegel och takpannor, kommer snarast möjligt att bedömas på nytt enligt artikel 10a.13 i direktivet och – beroende på analysens resultat – läggas till i förteckningen.

(17)

En kvalitativ bedömning har gjorts för sektorn ”Blekning, färgning och annan textilberedning” (Nace-kod 1730), främst därför att det inte finns några officiella handelsuppgifter på unionsnivå för att bedöma handelsintensitet och därför att alla övriga textilsektorer är mycket handelsintensiva. Bedömningen visade ett ökat internationellt konkurrenstryck, en betydande produktionsminskning i unionen under de senaste åren och negativ eller endast mycket måttliga vinstmarginaler för de utvärderade åren, vilket begränsar anläggningarnas förmåga att göra investeringar för att minska utsläppen. De här faktorerna i kombination gör att sektorn bör anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage.

(18)

En kvalitativ bedömning har gjorts för sektorn ”Tillverkning av fanér och träbaserade skivor” (Nace-kod 2020). Bedömningen visade begränsade möjligheter att minska utsläppen utan betydande kostnadsökningar, försvårande marknadsegenskaper, såsom hög priskänslighet och en ökande trend av import från länder med låga tillverkningskostnader, och en betydande påverkan på vinstmarginalerna genom merkostnader till följd av genomförandet av direktiv 2003/87/EG, vilket begränsar anläggningarnas förmåga att göra investeringar för att minska utsläppen. De här faktorerna i kombination gör att sektorn bör anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage.

(19)

En kvalitativ bedömning har gjorts för sektorn ”Basplastframställning” (Nace-kod 2416). Bedömningen av nuvarande marknadsegenskaper visade att det finns en hög grad av integration med andra delar av kemikalieindustrin som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, att priserna sätts på världsmarknaden vilket hindrar ensidiga prishöjningar, och att världs- eller unionsmarknaden har snedvridits genom illojal konkurrens från producenter i vissa tredjeländer. När det gäller framtida marknadsegenskaper uppvisar sektorn, som redan ligger nära gränsvärdet på 30 % handelsintensitet, en kraftig ökning av importen som kommer att fortsätta främst beroende på stora nya investeringar i Mellanöstern. De här faktorerna i kombination gör att sektorn bör anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage.

(20)

En kvalitativ bedömning har gjorts för sektorn ”Gjutning av järn” (Nace-kod 2751), främst därför att det inte finns några officiella handelsuppgifter på unionsnivå för att bedöma handelsintensitet eftersom de viktigaste gjutprodukterna är uppdelade på olika grupper i Eurostats Comext-databas. Bedömningen visade att potentialen för utsläppsminskningar är begränsad på grund av delvis oundvikliga processrelaterade utsläpp och att kapaciteten att investera i teknik som minskar utsläppen är begränsad på grund av betydande påverkan på vinstmarginalerna genom merkostnader till följd av genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Sektorns marknadskoncentration är låg medan kundsektorerna uppvisar en hög grad av koncentration. Detta innebär att sektorn har begränsad potential att överföra merkostnader. Befintliga handelsdata från alternativa källor tyder också på en ökande internationell handel med gjutprodukterna. De här faktorerna i kombination gör att sektorn bör anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage.

(21)

En kvalitativ bedömning har gjorts för sektorn ”Gjutning av lättmetall” (Nace-kod 2753), främst därför att det inte finns några officiella handelsuppgifter på unionsnivå för att bedöma handelsintensitet eftersom de viktigaste gjutprodukterna är uppdelade på olika grupper i Eurostats Comext-databas. Bedömningen visade en låg marknadskoncentration och ett starkt beroende av efterfrågan från en koncentrerad kundsektor. Detta innebär att sektorn har begränsad potential att överföra merkostnader. Sektorn uppvisade också förluster eller mycket små marginaler under de bedömda åren, vilket negativt påverkar förmågan att investera i teknik för att minska utsläppen, och merkostnaderna kan ytterligare försvåra denna situation. Befintliga handelsdata från alternativa källor tyder också på en ökande internationell handel med gjutprodukterna. De här faktorerna i kombination gör att sektorn bör anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage.

(22)

Vid fastställandet av förteckningen över sektorer eller delsektorer ska, om relevanta uppgifter finns tillgängliga, det beaktas i vad mån tredjeländer, som står för en avgörande del av den globala produktionen i sektorer eller delsektorer som anses löpa risk för koldioxidläckage, tydligt förbinder sig att minska växthusgasutsläppen inom dessa sektorer eller delsektorer i liknande utsträckning som unionen och inom samma tidsram, och i vad mån anläggningarnas koldioxideffektivitet i dessa länder är jämförbar med den i unionen. Hittills har bara Norge, Island och Schweiz förbundit sig till detta, och tillsammans står de inte för en avgörande del av den globala produktionen i de sektorer eller delsektorer som anses löpa risk för koldioxidläckage. Det finns inte relevanta uppgifter för att bedöma koldioxideffektivitet eftersom de statistiska definitionerna inte är jämförbara och det råder allmän brist på globala uppgifter med tillräcklig uppdelning och detaljeringsgrad på sektorsnivå. Kriterierna i artikel 10a.18 i direktiv 2003/87/EG påverkade därför inte förteckningen över sektorer och delsektorer.

(23)

Den bedömning som ligger till grund för förteckningen över sektorer och delsektorer har omfattat alla Nace-koder från och med 1010 till och med 3720 och täcker alltså mineralutvinning och tillverkningssektorer. Under 2010 kommer kommissionen att analysera vissa andra industrisektorer som faller utanför dessa Nace-koder, men vars fasta anläggningar eventuellt omfattas av bestämmelserna om koldioxidläckage i EU:s utsläppshandelssystem. De industrisektorer som uppfyller kriterierna i artikel 10a.14–10a.17 i direktiv 2003/87/EG kommer att läggas till i förteckningen vid den årliga uppdateringen.

(24)

Denna förteckning gäller för åren 2013 och 2014 med förbehåll för resultatet av de internationella förhandlingarna.

(25)

Flera berörda parter, däribland medlemsstater, branschorganisationer, miljöorganisationer och forskare har rådfrågats om förteckningen över sektorer och delsektorer, och information om processen har lagts ut på kommissionens webbplats (5).

(26)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.