2.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/65

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1122/2009

av den 30 november 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna”) (1), särskilt artiklarna 85x och 103za jämförda med artikel 4, och

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, särskilt artikel 142 b, c, d, e, h, k, l. m, n, o, q och s, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 upphävs och ersätts rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 och det införs ett antal ändringar av systemet med samlat gårdsstöd och av vissa andra system för direktstöd. Genom förordningen upphävs också ett antal system för direktstöd från och med 2010. Vidare fastställs i förordningen ett antal ändringar när det gäller principen om minskning av eller uteslutning från direktstöd för jordbrukare som inte uppfyller vissa villkor avseende folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljön och djurskydd (de så kallade tvärvillkoren).

(2)

Systemen med direktstöd infördes till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 och har därefter utvecklats i takt med efterföljande reformer. Systemen har förvaltats genom det integrerade systemet för administration och kontroll (nedan kallat det integrerade systemet). Det systemet infördes genom kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 24 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 73/2009 och för tillämpningen av de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (2), och har visat sig fungera effektivt när det gäller genomförandet av systemen för direktstöd. Förordning (EG) nr 73/2009 bygger vidare på det integrerade systemet.

(3)

Med tanke på de ändringar av direktstöden som införs genom förordning (EG) nr 73/2009 bör förordning (EG) nr 796/2004 upphävas och ersättas, men den nya förordningen bör bygga på de principer som införs genom förordning (EG) nr 796/2004. Dessutom är det, till följd av att vinsektorn har införlivats med rådets förordning (EG) nr 1234/2007, lämpligt att ersätta de hänvisningar till rådets förordning (EG) nr 479/2008 (3) som görs i förordning (EG) nr 796/2004 med hänvisningar till förordning (EG) nr 1234/2007. Av koherensskäl bör vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 796/2004 införlivas med kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 (4), som upphäver och ersätter kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (5).

(4)

Förordning (EG) nr 73/2009 ger medlemsstaterna möjlighet att själva avgöra om de vill tillämpa vissa stödsystem i förordningen eller inte. I denna förordning bör det därför ingå bestämmelser om hur denna valmöjlighet bör administreras och kontrolleras i medlemsstaterna. De relevanta bestämmelserna i denna förordning bör därför bara gälla om en medlemsstat har valt att utnyttja valmöjligheten.

(5)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 införs, som ett led i tvärvillkoren, vissa skyldigheter för både medlemsstaterna och de enskilda jordbrukarna när det gäller bevarandet av permanent betesmark. Det krävs närmare föreskrifter för fastställandet av vilket förhållandet bör vara mellan andelen permanent betesmark och andelen jordbruksmark som bör bibehållas och det bör fastställas vilka skyldigheter som åligger den enskilde jordbrukaren, om det visar sig att andelen permanent betesmark minskar.

(6)

För att säkerställa effektiv kontroll och för att undvika att samma stödansökan lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör medlemsstaterna se till att de har ett enhetligt system för registrering av identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet.

(7)

Det behövs tillämpningsföreskrifter för det identifieringssystem för jordbruksskiften som medlemsstaterna ska tillämpa enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009. Enligt samma artikel ska datoriserade geografiska informationssystem (nedan kallade GIS) användas. Det bör klargöras ned till vilken nivå systemet bör fungera och hur detaljerade uppgifterna i de datoriserade geografiska informationssystemen bör vara.

(8)

För att säkra att systemet med samlat gårdsstöd enligt avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas på rätt sätt bör medlemsstaterna upprätta ett system för identifiering och registrering enligt vilket stödrättigheterna måste vara spårbara och som bland annat möjliggör dubbelkontroller mellan de arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd med de stödrättigheter som alla jordbrukare har tillgång till samt mellan själva stödrättigheterna.

(9)

För övervakningen av att de olika tvärvillkoren verkligen uppfylls krävs ett kontrollsystem och lämpliga minskningar. Medlemsstaternas olika myndigheter måste därför utbyta information om stödansökningar, stickprov, resultat av kontroller på plats, osv. Det bör införas bestämmelser om de grundläggande inslagen i ett sådant system.

(10)	Av förenklingsskäl bör medlemsstaterna få besluta att låta ansökan om samlat gårdsstöd omfatta samtliga ansökningar om stöd enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 73/2009.

(11)	Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att det integrerade systemet fungerar även om mer än ett utbetalningsställe hanterar utbetalningarna till en och samma jordbrukare.

(12)

För att möjliggöra effektiva kontroller bör samtliga former av arealanvändning och samtliga stödsystem deklareras samtidigt. Det bör därför föreskrivas en samlad stödansökan, vilken bör omfatta alla ansökningar om arealstöd. Blanketten för den samlade ansökan bör dessutom fyllas i av jordbrukare som inte ansöker om något av de stöd som den samlade ansökan avser, men som förfogar över jordbruksmark. Medlemsstaterna bör emellertid kunna befria jordbrukarna från denna skyldighet, om myndigheterna redan förfogar över informationen i fråga.

(13)

Medlemsstaterna bör fastställa en sista dag för inlämnande av den samlade ansökan, vilken med tanke på den tid som behövs för handläggning och kontroll av ansökan, inte bör läggas senare än den 15 maj. Med tanke på de särskilda klimatförhållandena i Estland, Lettland, Finland och Sverige bör de medlemsstaterna ges möjlighet att fastställa tidsfristen till ett senare datum, dock senast den 15 juni. Det bör dessutom vara möjligt att på samma rättsliga grund bevilja undantag i enskilda fall om detta under ett visst år visar sig nödvändigt på grund av klimatförhållandena.

(14)

I den samlade ansökan bör jordbrukaren inte bara deklarera vilken areal som denne använder för jordbruksändamål, utan också vilka stödrättigheter som denne förfogar över; vidare bör jordbrukaren i den samlade ansökan ombes att tillhandahålla all annan information som behövs för bedömningen av stödberättigandet. Medlemsstaterna bör emellertid ges möjlighet att bevilja undantag från vissa skyldigheter i de fall då de ännu inte har fastställts vilka stödrättigheter som kommer att beviljas under ett visst år.

(15)	För att förenkla ansökningsförfarandena bör det i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivas att medlemsstaterna i görligaste mån bör förse jordbrukarna med förtryckt information.

(16)

Det bör föreskrivas att det till den samlade ansökan bör bifogas specifik information om produktion av hampa, nötter, stärkelsepotatis, utsäde, bomull, frukt och grönsaker samt om särskilt stöd som omfattas av samlade ansökan, eller, om detta på grund av informationens natur inte är möjligt, att sådan information får lämnas i ett senare skede. Det bör dessutom föreskrivas att även de arealer för vilka det inte ansöks om något stöd bör deklareras i den samlade ansökan. För vissa former av markanvändning behövs detaljerade uppgifter och dessa bör därför deklareras separat, medan andra former av markanvändning kan deklareras under en och samma rubrik. Om en medlemsstat emellertid redan förfogar över de aktuella uppgifterna, bör undantag från denna regel vara tillåtna.

(17)	För att säkra effektiva kontroller bör varje medlemsstat dessutom bestämma vilken minsta storlek på jordbruksskiftena som en stödansökan får avse.

(18)

För att ge jordbrukarna största möjliga flexibilitet i sin planering av arealens användning, bör de tillåtas ändra sin samlade ansökan fram till den dag då sådden normalt äger rum, förutsatt att alla särskilda krav i de olika stödsystemen är uppfyllda, och den behöriga myndigheten ännu varken informerat jordbrukaren om eventuella fel i ansökan eller anmält en kontroll på plats vid vilken fel uppdagats i den del som berörs av ändringen. Efter ändringen måste det vara möjligt att ändra de styrkande handlingar eller avtal som måste lämnas in.

(19)

Det är av avgörande betydelse för en effektiv förvaltning att ansökningarna om ökning av värdet på stödrättigheter och om tilldelning av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd kommer in i tid. Medlemsstaterna bör därför fastställa en sista dag för ansökan, vilken inte bör läggas senare än den 15 maj. För att förenkla bör medlemsstaterna få besluta att ansökan får lämnas samtidigt som den samlade ansökan. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa tidsfristen till ett senare datum, dock senast den 15 juni.

(20)	Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det fastställas gemensamma bestämmelser om vilka uppgifter som ansökningarna om djurbidrag ska omfatta.

(21)

Enligt artikel 117 i förordning (EG) nr 73/2009 får bidrag inom stödsystemen för nötkreatur endast betalas ut för djur som har identifieras och registreras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (6). De jordbrukare som lämnar in ansökningar inom ramen för dessa ordningar bör därför i god tid ges relevant information.

(22)

Bestämmelserna om den samlade ansökan omfattar inte stödet till producenter av sockerbetor och sockerrör, det separata sockerstödet och inte heller det separata frukt- och grönsaksstöd då de stöden inte är kopplade till jordbruksareal. Det bör därför fastställas bestämmelser om ett lämpligt ansökningsförfarande.

(23)

Det bör också fastställas vika ytterligare krav som bör gälla för de ansökningar om särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 som inte avser arealstöd eller djurbidrag. Med tanke på att det finns många olika sorters särskilt stöd är det särskilt viktigt att jordbrukarna lämnar in alla upplysningar som behövs för bedömningen av stödberättigandet. Av praktiska skäl bör medlemsstaterna ges möjlighet att kräva in de styrkande handlingarna till ett senare datum än sista ansökningsdagen.

(24)

Vid tillämpning av artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 är stödmottagarna inte jordbrukarna utan de gemensamma fonder som har gett jordbrukarna ersättning för ekonomiska förluster. Det bör fastställas särskilda villkor för stödet till de gemensamma fonderna och villkoren bör baseras på vilken information som behövs för att avgöra om fonderna är stödberättigade eller inte.

(25)

Det bör skapas en allmän ram för förenkling av förfarandena för hur jordbrukarna och medlemsstaternas myndigheter kommunicerar med varandra. Denna bör framför allt främja användandet av elektroniska hjälpmedel. Det måste emellertid säkras att de uppgifter som bearbetas på detta sätt verkligen är tillförlitliga och att ingen jordbrukare diskrimineras i samband därmed. För att förenkla administrationen, både för jordbrukarna och för de nationella myndigheterna, bör det dessutom vara möjligt för de nationella myndigheterna att begära in de styrkande handlingar som behövs för bedömningen av stödberättigandet direkt från en informationskälla i stället för från jordbrukaren.

(26)	Om stödansökningar innehåller uppenbara fel bör de kunna rättas till när som helst.

(27)	Det bör fastställas regler för vad som gäller i de fall då den sista dagen för inlämnande av ansökningar, underlag eller ändringar är en helgdag, en lördag eller söndag.

(28)

Det är av yttersta vikt att man följer tidsfristerna för inlämnande av stödansökningar, för ändring av arealstödsansökningar och för inlämnande av eventuella styrkande handlingar, avtal eller intyg, så att de nationella myndigheterna kan planera och därefter utföra effektiva kontroller av att stödansökningarna är korrekta. Det bör därför införas bestämmelser om inom vilka tidsfrister förseningar kan godtas. Dessutom bör en minskning tillämpas för att få jordbrukarna att följa tidsfristerna.

(29)

Det är av avgörande betydelse att jordbrukarna lämnar in sina ansökningar om stödrättigheter i tid så att medlemsstaterna i sin tur kan fastställa stödrättigheterna i tid. Sena ansökningar bör därför endast godtas inom samma tidsfrister som gäller för andra sena stödansökningar. Det bör också göras ett avdrag i avskräckande syfte, utom i de fall då förseningen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter.

(30)	Jordbrukarna bör ha rätt att när som helst dra tillbaka sina stödansökningar eller delar av dessa, så länge som den behöriga myndigheten ännu inte informerat jordbrukaren om eventuella fel i stödansökan eller anmält en kontroll på plats där fel uppdagas.

(31)

Efterlevnaden av bestämmelserna avseende de stödsystem som förvaltas inom ramen för det integrerade systemet bör övervakas på ett effektivt sätt. I detta syfte, och för att uppnå en enhetlig kontrollnivå i alla medlemsstater, är det nödvändigt att fastställa detaljerade kriterier och tekniska förfaranden för genomförandet av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats, både beträffande stödsystemens stödkriterier och beträffande tvärvillkoren. Kontroller på plats är nödvändiga för övervakningen. Om en jordbrukare ställer hinder i vägen för sådana kontroller bör dennes ansökningar avslås.

(32)

Förhandsanmälan av kontroller på plats avseende stödberättigande och tvärvillkor bör endast få förekomma i de fall då detta inte innebär någon risk för felaktiga kontrollresultat och det bör fastställas lämpliga tidsfrister. I de fall då det i sektorsspecifika regler avseende de rättsakter och normer som gäller för tvärvillkoren anges att kontrollerna ska ske utan förhandsanmälan ska de reglerna iakttas.

(33)	Det bör föreskrivas att medlemsstaterna i lämpliga fall bör kombinera de olika kontrollerna.

(34)	För att säkra att det verkligen upptäcks oegentligheter vid de administrativa kontrollerna bör det antas bestämmelser för detta, särskilt beträffande innehållet i dubbelkontrollerna. Oegentligheter bör följas upp genom ett lämpligt förfarande.

(35)

Ett fel som ofta konstateras vid dubbelkontrollerna är att den totala jordbruksarealen på ett referensskifte uppges vara något större än den faktiskt är. Om två eller flera jordbrukare som ansöker om stöd enligt samma stödsystem lämnar in en stödansökan för ett referensskifte och den totala anmälda arealen överstiger jordbruksarealen, men skillnaden ligger innanför den fastställda toleransnivån för mätning av jordbruksskiften bör medlemsstaterna för enkelhetens skull ha rätt att besluta om en proportionell minskning av de berörda arealerna. Emellertid bör de berörda jordbrukarna ha rätt att överklaga sådana beslut.

(36)

När en medlemsstat utnyttjar möjligheten i artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 och stöd beviljas för arealer eller djur är det lämpligt att tillämpa samma kontrollfrekvens som för andra arealstöd och djurbidrag. När det gäller andra särskilda stöd bör stödmottagarna ses som en separat population för vilken en särskild lägsta kontrollfrekvens bör gälla.

(37)

Det bör fastställas hur många jordbrukare som bör komma i fråga för kontroller på plats inom de olika stödsystemen. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika systemen för djurbidrag, bör man i fråga om de jordbrukare som ansöker om stöd inom ramen för dessa system fastställa ett integrerat gårdsbaserat tillvägagångssätt.

(38)

Om betydande oegentligheter och överträdelser konstateras bör detta medföra en ökning av antalet kontroller på plats under det innevarande året och under påföljande år så att en godtagbar säkerhetsnivå kan uppnås i fråga om stödansökningarnas riktighet. När det gäller tvärvillkoren bör stickprovet inriktas på relevanta rättsakter och normer.

(39)

Kontrollerna på plats av jordbrukare som lämnar in stödansökningar behöver inte nödvändigtvis avse varje enskilt djur eller varje enskilt jordbruksskifte. I vissa fall kan kontrollerna genomföras genom stickprov. I sådana fall bör stickprovet vara tillräckligt stort för att garantera en pålitlig och representativ säkerhetsnivå. I vissa fall kan det bli nödvändigt att utöka stickprovet till en fullständig kontroll. Medlemsstaterna bör fastställa kriterier för urvalet av det stickprov som ska kontrolleras.

(40)

Det stickprov som görs för minimiandelen kontroller på plats bör väljas ut delvis på grundval av en riskanalys och delvis slumpmässigt. Den behöriga myndigheten bör fastställa vilka riskfaktorer som bör beaktas, eftersom myndigheten är bäst skickad att göra detta. För att garantera att riskanalyserna är lämpliga och effektiva bör det varje år göras en utvärdering och en uppdatering av hur effektiva riskanalyserna har varit med hänsyn till hur lämplig varje riskfaktor är, genom att resultaten från det slumpmässiga urvalet jämförs med resultaten från det riskbaserade urvalet och med hänsyn till särskilda förhållanden i medlemsstaten.

(41)	För att kunna utföra effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför ett jordbruksföretag ska kontrolleras på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(42)	I vissa fall är det lämpligt att genomföra kontroller på plats innan alla ansökningar har kommit in och medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra ett delurval av stickprovet före ansökningsperiodens utgång.

(43)

För att de nationella myndigheterna och gemenskapens behöriga myndigheter ska kunna följa upp kontroller på plats bör dessutom detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Jordbrukaren eller dennes företrädare bör få möjlighet att skriva under rapporten. Vid kontroller på plats genom fjärranalys bör medlemsstaterna dock ha rätt att ge jordbrukaren denna möjlighet endast om det konstateras oegentligheter vid kontrollerna. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör jordbrukaren få en kopia av rapporten, om oegentligheter har konstaterats.

(44)

De kontroller på plats som görs avseende arealstöd bör för att säkra effektiv övervakning omfatta samtliga deklarerade jordbruksskiften. Av förenklingsskäl bör det emellertid vara möjligt att minska ner andelen skiften som ska fastställas till ett prov på 50 % av skiftena. Provet bör dock vara tillförlitligt och representativt och om det förekommer avvikelser bör dess omfattning utvidgas. Resultaten för provet bör extrapoleras för övriga skiften. Det bör föreskrivas att medlemsstaterna får använda tekniska hjälpmedel för kontrollerna på plats.

(45)	Det bör fastställas föreskrifter för hur arealerna ska fastställas och för vilka mätningsmetoder som bör användas så att kvaliteten på mätningarna motsvarar de tekniska normer som fastställs på gemenskapsnivå.

(46)

Vid fastställandet av arealen för de jordbruksskiften som berättigar till arealstöd, har erfarenheten visat att det är nödvändigt att definiera vilken bredd som är godtagbar för vissa markelement på ägorna, särskilt gärdsgårdar, diken och murar. När det gäller särskilda miljöbehov är det lämpligt att tillåta en viss flexibilitet inom de gränser som beaktas när de regionala avkastningarna fastställs.

(47)	Det bör fastställas på vilka villkor jordbruksskiften med träd bör få komma i fråga för arealstöd. Det är också lämpligt att fastställa regler för det administrativa förfarande som bör tillämpas avseende areal som brukas gemensamt.

(48)

Det bör fastställas villkor för användningen av fjärranalys för kontroller på plats och det bör fastställas att fysiska kontroller bör utföras, när fotografierna inte kan tolkas otvetydigt. I de fall då det ska göras ytterligare kontroller på grund av en ökning av kontrollfrekvensen på plats, men väderförhållandena är sådana att det inte är möjligt att göra kontrollerna genom fjärranalys, bör kontrollerna göras på traditionellt sätt.

(49)

Inom systemet med samlat gårdsstöd kan jordbrukare med särskilda stödrättigheter få stöd om de uppfyller verksamhetskravet. För att det ska vara möjligt att effektivt kontrollera att verksamhetskravet uppfylls bör medlemsstaterna fastställa förfaranden för kontroller på plats avseende jordbrukare med särskilda stödrättigheter.

(50)	Med tanke på särdragen i stödsystemen för utsäde, bomull, och socker enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 5, 6 och 7 i förordning (EG) nr 73/2009 bör särskilda kontrollbestämmelser antas.

(51)

I artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 anges att direktstöd för produktion av hampa endast kan beviljas om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt som inte överstiger 0,2 %. För genomförandet av denna bestämmelse bör det fastställas vilka system medlemsstaterna bör använda för att kontrollera halterna av tetrahydrokannabinol i hampa.

(52)	För att möjliggöra föreskrivna kontroller bör hampa som odlas för fiberproduktion inte få skördas förrän en viss tid efter blomningens slut.

(53)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det för stödansökningar inom ramen för dessa system fastställas vad kontrollerna på plats minst bör omfatta och när sådana kontroller bör utföras. För att det ska vara möjligt att effektivt kontrollera att de uppgifter som anges i stödansökningarna och de som förs in i databasen för nötkreatur är korrekta, är det viktigt att en övervägande del av kontrollerna utförs på plats medan djuren fortfarande hålls på jordbruket i enlighet med hållandekravet.

(54)

Korrekt identifiering och registrering av nötkreatur är ett villkor för stödberättigande enligt artikel 117 i förordning (EG) nr 73/2009. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika stödsystemen för nötkreatur, bör det därför säkerställas att gemenskapsstöd endast beviljas för nötkreatur som är identifierade och registrerade på rätt sätt. Kontrollerna bör också omfatta nötkreatur för vilka det ännu inte ansökts om stöd, men som kan bli föremål för en stödansökan i framtiden, eftersom det för sådana djur ofta ansöks om stöd först efter det att djuren har lämnat jordbruksföretaget, vilket är en följd av hur flera av stödsystemen för nötkreatur är utformade.

(55)	När det gäller får och getter bör kontrollerna på plats huvudsakligen avse huruvida hållandeperioden har iakttagits och huruvida uppgifterna i registret är korrekta.

(56)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, bör det fastställas särskilda bestämmelser för kontroll på plats vid slakterierna för att man ska kunna förvissa sig om att djur för vilka stöd har sökts är stödberättigande och att uppgifterna i databasen är korrekta. Medlemsstaterna bör ges rätt att tillämpa två olika grunder för urvalet av slakterier för sådana kontroller.

(57)	När det gäller slaktbidrag som beviljas efter export av nötkreatur behövs särskilda bestämmelser som kompletterar gemenskapens kontrollbestämmelser beträffande export i allmänhet, eftersom syftena med kontrollerna skiljer sig åt.

(58)

Det har införts särskilda kontrollbestämmelser i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 av den 23 juni 2003 om närmare föreskrifter för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (7). Resultaten från kontroller enligt den förordningen bör anges i kontrollrapporten för det integrerade systemet.

(59)

Det behöver dessutom fastställas bestämmelser om kontrollrapporten för eventuella kontrollbesök på plats i slakthusen eller för de fall då stöd beviljas efter export. Av koherensskäl bör det föreskrivas att det vid överträdelser av bestämmelserna i avdelning I förordning (EG) nr 1760/2000 eller rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (8) bör skickas kopior av kontrollrapporterna till de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av förordningarna i fråga.

(60)

I de fall då en medlemsstat utnyttjar den möjlighet att bevilja särskilt stöd som föreskrivs i artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 bör de kontrollbestämmelser som fastställs i denna förordning tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Om bestämmelserna inte kan tillämpas bör medlemsstaterna sörja för kontroller på motsvarande nivå. Det bör fastställas särskilda villkor för kontroll av stödansökningar från gemensamma fonder och av ansökningar som rör investeringar.

(61)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 införs tvärvillkor för alla jordbrukare som får stöd inom de stödsystem som förtecknas i bilaga I till den förordningen och det införs ett system med minskningar och uteslutningar för de fall då tvärvillkoren inte iakttas. Detta gäller även för stöd enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007. Det krävs närmare föreskrifter för det systemet.

(62)	Det bör fastställas vilka myndigheter i medlemsstaterna som ska kontrollera att tvärvillkoren är uppfyllda.

(63)	I vissa fall kan det vara bra om medlemsstaterna utför administrativa kontroller av tvärvillkoren. Detta bör emellertid inte vara obligatoriskt för medlemsstaterna.

(64)	Det bör fastställas en minimikontrollandel för de kontroller som bör göras avseende tvärvillkoren. Kontrollandelen bör uppgå till 1 % av de jordbrukare under tvärvillkor som omfattas av respektive kontrollmyndighets behörighet, och urvalet bör göras på grundval av en riskanalys.

(65)	Medlemsstaterna bör tillåtas att uppfylla minimikontrollandelen på den behöriga kontrollmyndighetens nivå, på utbetalningsställets nivå eller på rättsakts- eller normnivå.

(66)

I de fall då det i den lagstiftning som är tillämplig avseende en rättsakt eller norm fastställs en minimikontrollandel bör medlemsstaterna iaktta den kontrollandelen. Medlemsstaterna bör emellertid ha rätt att tillämpa en enhetlig kontrollandel för kontrollbesök på plats som avser tvärvillkoren. Om en medlemsstat väljer denna möjlighet bör varje fall där en överträdelse avslöjats under kontroller på plats enligt sektorslagstiftningen rapporteras och följas upp inom ramen för kontrollerna av tvärvillkoren.

(67)

I förordning (EG) nr 73/2009 fastställs regler för de fall då det krävs att den behöriga myndigheten följer upp huruvida jordbrukarna har vidtagit åtgärder eller inte. För att undvika att kontrollsystemet försvagas, framför allt vad gäller stickprovsurvalet av kontroller på plats avseende tvärvillkoren, bör det klargöras att den typen av fall som följs upp inte bör beaktas vid fastställandet av minimikontrollandelen.

(68)	Stickprovet för kontroll av tvärvillkoren bör antingen väljas ut bland de jordbrukare som ingår i stickproven för kontroll av stödkriterierna på plats eller bland samtliga jordbrukare som söker direktstöd. I det senare fallet bör man tillåta vissa delalternativ.

(69)

Det stickprov som tas för kontrollerna av tvärvillkoren på plats kan förbättras genom att det tillåts att man för riskanalysen tar hänsyn till jordbrukarnas deltagande i systemet för rådgivning till jordbrukare enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 73/2009 och jordbrukarnas deltagande i relevanta certifieringssystem. Det bör emellertid beaktas att de jordbrukare som deltar i sådana program utgör en mindre risk för bristande efterlevnad än jordbrukare som inte deltar i sådana program.

(70)

Kontroller på plats avseende tvärvillkoren förutsätter normalt sett flera besök på en och samma gård. För att minska denna börda för både jordbrukarna och förvaltningen kan kontrollerna begränsas till ett enda kontrollbesök. Tidsplaneringen för ett sådant kontrollbesök bör klargöras. Under alla omständigheter bör medlemsstaterna se till att en representativ och effektiv kontroll avseende krav och normer genomförs inom samma kalenderår.

(71)	För att underlätta kontroller av tvärvillkoren på plats och bättre utnyttja befintlig kontrollkapacitet bör det vara möjligt att ersätta kontroller på gårdsnivå med administrativa kontroller eller kontroller på företagsnivå om dessa kontroller minst är lika effektiva som kontroller på plats.

(72)	Medlemsstaterna bör dessutom kunna använda specifika objektiva indikatorer för vissa krav och normer när de genomför kontroller på plats avseende tvärvillkoren. Dessa indikatorer bör emellertid direkt kopplas till de krav och normer de berör och täcka alla element som ska kontrolleras.

(73)

Det bör fastställas regler för hur de detaljerade och specifika rapporterna om kontroller avseende tvärvillkoren bör utformas. De kontrollanter som gör specialiserade kontroller på plats bör redovisa alla kontrollresultat och ange hur allvarliga överträdelserna är, så att utbetalningsstället kan besluta om minskning av eller uteslutning från direktstöd.

(74)

Jordbrukarna bör upplysas om eventuella överträdelser som upptäcks vid kontroller på plats. Det är lämpligt att sätta vissa tidsfrister inom vilka jordbrukarna bör få denna information. Om dessa tidsfrister överskrids bör det emellertid inte innebära att de berörda jordbrukarna slipper de följder som den uppdagade bristande efterlevnaden normalt medför.

(75)

Eventuella minskningar och uteslutningar bör fastställas med beaktande av proportionalitetsprincipen och eventuella fall av force majeure, exceptionella händelser och naturliga omständigheter. När det gäller tvärvillkoren får minskning av och uteslutning från stöd bara tillämpas om jordbrukaren gjort sig skyldig till försumlighet eller uppsåtliga oegentligheter. Besluten om minskning av och uteslutning från stöd bör ta hänsyn till hur allvarlig den begångna oegentligheten är, och bör gå så långt som till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under en viss tid. När det gäller stödkriterier bör besluten fattas med hänsyn till de särskilda inslagen i de olika stödsystemen.

(76)

För att underlätta medlemsstaternas kontroller, särskilt i fråga om tvärvillkoren, bör jordbrukarna enligt artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 73/2009 deklarera alla arealer de förfogar över, även arealer för vilka de inte söker något stöd. Det bör införas ett system som ser till att jordbrukarna fullgör den skyldigheten.

(77)	För fastställandet av arealer och beräkningen av minskningarna är det nödvändigt att definiera vilka arealer som omfattas av samma odlingsgrupp. En areal bör räknas flera gånger om det för denna ansöks om stöd från mer än ett system.

(78)

För att stöd ska kunna betalas ut inom systemet med samlat gårdsstöd krävs att antalet stödrättigheter åtföljs av motsvarande antal stödberättigande hektar. För detta system är det således lämpligt att föreskriva att beräkningen av stödet, i de fall då de deklarerade stödrättigheterna och den deklarerade arealen inte stämmer överens, bör baseras på den mindre arealen. För att motverka att stöd beräknas på grundval av icke-existerande stödrättigheter bör det föreskrivas att det antal stödrättigheter som används för beräkningen inte får vara större än det antal stödrättigheter som jordbrukaren förfogar över.

(79)

Oegentligheter i arealstödsansökningar avser vanligtvis delar av arealer. För högt deklarerade skiften kan därför räknas av mot för lågt deklarerade skiften inom samma odlingsgrupp. Det bör fastställas att man inom en viss toleransmarginal bara behöver justera arealstödsansökningar med hänsyn till den faktiska arealen, och att stödet bara bör minskas om marginalen överskrids.

(80)

När det gäller ansökningar om arealstöd är skillnaderna mellan den totala deklarerade arealen i ansökan och den totala fastställda stödberättigade arealen ofta obetydliga. För att undvika ett stort antal mindre justeringar av ansökningarna bör det föreskrivas att en stödansökan endast behöver justeras till den fastställda arealen om skillnaden överstiger en viss nivå.

(81)	Det krävs särskilda föreskrifter för att man ska kunna ta hänsyn till de särskilda inslagen i stödansökningar inom ramen för stödsystemen för stärkelsepotatis, utsäde och bomull.

(82)	I de fall då en överdeklaration har gjorts avsiktligt bör särskilda minskningsregler gälla.

(83)	Det bör fastställas tillämpningsföreskrifter för beräkningen av djurbidrag.

(84)	Jordbrukarna bör ges rätt att ersätta nötkreatur och får och getter på vissa villkor och inom de begränsningar som anges i relevanta sektorsbestämmelser.

(85)

Oegentligheter i fråga om ansökningar om djurbidrag leder till att djuren inte längre är stödberättigande. Stödet bör minskas från och med det första djuret för vilket oegentligheter konstateras, men påföljden bör, oberoende av minskningens storlek, bli lindrigare när oegentligheter konstateras för högst tre djur. I alla andra fall bör påföljdens stränghet bero på andelen djur för vilka oegentligheter konstateras.

(86)	När det gäller får och getter bör det antas specifika bestämmelser mot bakgrund av sektorns särdrag.

(87)	Om en jordbrukare på grund av naturliga omständigheter inte kan uppfylla de hållandeskyldigheter som anges i sektorsbestämmelserna bör det inte göras några minskningar eller uteslutningar.

(88)

Med tanke på att slakterierna spelar en viktig roll för att vissa stödsystem för nötkreatur ska fungera tillfredsställande bör det, om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, fastställas bestämmelser för de fall där slakterier, av grov försumlighet eller avsiktligt, utfärdar oriktiga intyg eller deklarationer.

(89)

I de fall då särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 beviljas som arealstöd eller djurbidrag bör de bestämmelser om minskningar och uteslutning som kommer att fastställas för sådana stöd i görligaste mån tillämpas på motsvarande sätt. För övriga åtgärder som kan beviljas särskilt stöd bör medlemsstaterna fastställa motsvarande minskningar och uteslutningar.

(90)	Uppgifter om resultatet av tvärvillkorskontroller bör göras tillgängliga för samtliga utbetalningsställen som har ansvar för de olika betalningar som omfattas av tvärvillkor, så att lämpliga minskningar kan göras om det motiveras av undersökningsresultaten.

(91)

När den möjlighet att inte tillämpa någon minskning för mindre överträdelser eller att inte tillämpa nedsättningar som avser högst 100 euro, enligt artiklarna 23.2 eller 24.2 i förordning (EG) nr 73/2009, tillämpas av en medlemsstat, bör regler fastställas för de fall när jordbrukare inte genomför de korrigeringsåtgärder som krävs av dem.

(92)	Utöver graderad minskning av och uteslutning från stöd i enlighet med proportionalitetsprincipen bör upprepade överträdelser av ett och samma tvärvillkor från och med en viss tidpunkt, och efter det att jordbrukaren har varnats, betraktas som avsiktliga överträdelser.

(93)	När det gäller stödkriterier bör minskning och uteslutning normalt inte tillämpas, om jordbrukaren lämnat sakligt riktiga uppgifter eller på annat sätt kan visa att han eller hon inte har gjort sig skyldig till något fel.

(94)

Jordbrukare som underrättar de behöriga nationella myndigheterna om felaktigheter i stödansökningarna bör, oavsett när detta sker eller oavsett anledningen till felaktigheten, inte drabbas av minskning eller uteslutning, förutsatt att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att utföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har underrättat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan.

(95)

Samma sak bör gälla för felaktiga uppgifter i databasen, både när det gäller nötkreatur för vilka bidrag har sökts, där sådana oegentligheter inte bara innebär bristande uppfyllande av ett tvärvillkor utan också av ett stödkriterium, och när det gäller nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan, där sådana oegentligheter endast har betydelse för tvärvillkoren.

(96)

I artikel 31 i förordning (EG) nr 73/2009 definieras vilka former av force majeure eller exceptionella omständigheter som bör erkännas av medlemsstaten. Om en jordbrukare inte kan fullgöra sina skyldigheter på grund av sådana omständigheter bör detta inte betyda att jordbrukaren förlorar sin rätt till stöd. Det bör emellertid fastställas en tidsfrist inom vilken jordbrukaren bör anmäla fall av force majeure eller exceptionella omständigheter.

(97)	Hanteringen av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Det är därför lämpligt att tillåta att medlemsstaterna inte behöver betala ut belopp som är mindre än ett visst minimibelopp.

(98)

Det bör antas särskilda och detaljerade bestämmelser för att säkra att de olika minskningar som ska göras avseende en eller flera stödansökningar från en och samma jordbrukare görs på ett rättvist sätt. De minskningar och uteslutningar som föreskrivs i denna förordning bör tillämpas utan förbehåll för andra påföljder som fastställs i andra gemenskapsbestämmelser eller i nationell lagstiftning.

(99)

Det bör fastställas en ordningsföljd för beräkningen av de olika potentiella minskningarna inom varje stödsystem. För att säkra att de olika budgettaken inom systemen för direktstöd inte överskrids bör det föreskrivas att stöden bör minskas med en viss koefficient i de fall då taken annars skulle komma att överskridas.

(100)

I artiklarna 7, 10 och 11 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs att alla direktstöd som beviljas för ett kalenderår ska minskas och vid behov justeras på grund av modulering respektive finansiell disciplin. Tillämpningsföreskrifterna bör innehålla ett underlag för beräkningen av sådana minskningar och justeringar i samband med beräkningen av de stödbelopp som ska betalas ut till jordbrukarna.

(101)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om god tro i hela gemenskapen, särskilt i de fall då felaktigt utbetalda belopp krävs tillbaka, bör det fastställas villkor för när principen kan åberopas, utan att detta påverkar utgifternas hantering i samband med att räkenskaperna avslutas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av 21 juni 2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (9).

(102)

Det bör fastställas regler för den händelse jordbrukare felaktigt tilldelas ett antal stödrättigheter eller enskilda stödrättigheter har tilldelats ett inkorrekt värde och det inte är fråga om något av de fall som anges i artikel 137 i förordning (EG) nr 73/2009. Emellertid bör medlemsstaterna, i de fall då felaktigt tilldelade stödrättigheter inte påverkar det sammanlagda värdet utan bara påverkar jordbrukarens sammanlagda antal stödrättigheter, göra en korrigering av tilldelningen eller av typen av stödrättigheter utan att minska stödrättigheternas värde. Denna bestämmelse bör endast gälla i de fall då jordbrukaren inte rimligtvis kunde ha upptäckt felet. I vissa fall utgör felaktigt tilldelade stödrättigheter mycket små belopp, och det krävs en stor administrativ insats för att återkräva dessa. I syfte att bidra till förenkling och jämvikt mellan administrativ börda och det belopp som ska återkrävas är det motiverat att införa ett minimibelopp för återkrav. Bestämmelserna bör täcka eventualiteten att stödrättigheterna har överförts eller att stödrättigheterna har överförts utan hänsyn till artikel 46.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller i strid med artiklarna 43, 62.1, 62.2 och 68.5 i förordning (EG) nr 73/2009.

(103)

Det bör antas bestämmelser för vad som ska gälla vid överlåtelse av hela jordbruksföretag, i de fall då dessa omfattas av vissa skyldigheter avseende direktstöd inom ramen för det integrerade systemet.

(104)

Som en allmän regel bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att det integrerade administrations- och kontrollsystemet fungerar väl. Medlemsstaterna bör vid behov hjälpa varandra.

(105)

Kommissionen bör vid behov informeras om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att göra ändringar i tillämpningen av det integrerade systemet. För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka det integrerade systemet bör medlemsstaterna varje år skicka kontrollstatistik till kommissionen. Medlemsstaterna bör också informera kommissionen om eventuella åtgärder som vidtas beträffande bibehållande av permanent betesmark och om eventuella minskningar i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

(106)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs regler för de belopp som frigörs till följd av modulering. En del av beloppen bör fördelas i enlighet med en fördelningsnyckel och regler för fördelningen bör fastställas på grundval av de kriterier som anges i den artikeln.

(107)

Denna förordning gäller från och med den 1 januari 2010. Förordning (EG) nr 796/2004 bör därför upphöra att gälla från och med den dagen. Den bör emellertid fortsätta att tillämpas i fråga om stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar före den 1 januari 2010.

(108)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem (nedan kallat det integrerade systemet) som införs genom avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009, samt för genomförandet av tvärvillkoren enligt artiklarna 85t och 103z i rådets förordning (EG) nr 1234/2007. Den ska inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i de förordningar som avser de enskilda stödsystemen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 73/2009 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)

jordbruksskifte: ett stycke sammanhängande jordbruksmark som deklareras av en jordbrukare och som inte omfattar mer än en odlingsgrupp. I de fall då det enligt denna förordning krävs en separat deklaration om markanvändningen inom en odlingsgrupp ska den specifika användningen vid behov innebära att jordbruksskiftets avgränsas ytterligare. Medlemsstaterna får fastställa kompletterande kriterier för ytterligare avgränsning av jordbruksskiftet.

(2)	permanent betesmark: permanent betesmark enligt artikel 2 c i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 (10).

(3)	systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: det system för identifiering och registrering av nötkreatur som införs genom Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1760/2000.

(4)	öronmärke: det öronmärke för individuell identifiering av djur som avses i artikel 3 a och artikel 4 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(5)	databas för nötkreatur: den databas som avses i artikel 3 b och artikel 5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(6)	djurpass: det pass för djur som avses i artikel 3 c och artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(7)	register: det register som förs av djurhållare i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 21/2004 respektive artikel 3 d och artikel 7 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(8)	delar av systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: de delar som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(9)	identitetskod: den identitetskod som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(10)	oegentligheter: varje form av bristande efterlevnad av de bestämmelser som är av betydelse för beviljandet av stödet i fråga.

(11)	samlad ansökan: ansökan om direktstöd inom system med samlat gårdsstöd och andra system för arealstöd.

(12)

arealstöd: stöd inom systemet med samlat gårdsstöd, arealstöd inom ramen för särskilt stöd, samt alla stödsystem som inrättas enligt avdelningarna IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, utom de stödsystem som inrättas genom avsnitten 7, 10 och 11 i avdelning IV i förordningen, det separata sockerstöd som inrättas genom artikel 126 i den förordningen och det separata frukt- och grönsaksstöd som inrättas genom artikel 127 i den förordningen.

(13)	ansökan om djurbidrag: stödansökan inom de system för tack- och getbidrag respektive nötköttsbidrag som avses i avdelning IV avsnitt 10 respektive avsnitt 11 i förordning (EG) nr 73/2009, och stöd per djur eller per djurenhet i form av särskilt stöd.

(14)	särskilt stöd: stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009.

(15)	användning: hur en areal används vad beträffar typ av gröda, marktäcke eller frånvaro av gröda.

(16)	stödsystem för nötkreatur: stödsystem enligt artikel 108 i förordning (EG) nr 73/2009.

(17)	stödsystem för får och getter: stödsystem enligt artikel 99 i förordning (EG) nr 73/2009.

(18)	nötkreatur för vilka bidrag har sökts: nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödsystemen för nötkreatur eller om särskilt stöd.

(19)	nötkreatur för vilka inget bidrag har sökts: nötkreatur som ännu inte omfattas av någon ansökan om djurbidrag, men som kan komma i fråga för stöd inom stödsystemen för nötkreatur.

(20)	potentiellt stödberättigande djur: djur som på förhand potentiellt uppfyller villkoren för stöd under det aktuella ansökningsåret.

(21)

Hållandeperiod (djurhållningsperiod i förordning (EG) nr 73/2009): den period under vilken ett djur för vilket bidrag har sökts måste hållas på jordbruksföretaget och som anges i följande bestämmelser i förordning (EG) nr 1121/2009 (11):

a)	Artiklarna 53 och 57 när det gäller det särskilda bidraget för handjur av nötkreatur.

b)	Artikel 61 när det gäller am- och dikobidraget.

c)	Artikel 80 när det gäller slaktbidraget.

d)	Artikel 35.3 när det gäller stöd för får och getter.

(22)	djurhållare: varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för djur, antingen permanent eller tillfälligt, även under transport eller på en marknad.

(23)	fastställd areal: en areal för vilken alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda. Inom systemet med samlat gårdsstöd får en deklarerad areal endast betraktas som fastställd om arealen i fråga kopplas till ett motsvarande antal stödrättigheter.

(24)	fastställt djur: ett djur för vilket alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda.

(25)	bidragsperiod: den period som en stödansökan avser, oavsett när den lämnas in.

(26)	geografiskt informationssystem (nedan kallat GIS): de metoder för datoriserade geografiska informationssystem som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009.

(27)	referensskifte: ett geografiskt begränsat område som registrerats med en unik identitet i GIS inom ramen för medlemsstatens identifieringssystem enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 73/2009.

(28)	geografiskt material: kartor och andra dokument som används för överföring av GIS-innehållet mellan de sökande och medlemsstaterna.

(29)	nationellt referenskoordinatsystem: ett system i enlighet med definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (12), som möjliggör standardiserade mätningar och fastställande av unika identiteter för jordbruksskiften i hela den berörda medlemsstaten.

(30)	utbetalningsställe: myndigheter och organ enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005.

(31)	tvärvillkor: föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 73/2009.

(32)	tvärvillkorsområden: de olika områden inom vilka föreskrivna verksamhetskrav ska uppfyllas enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 73/2009 liksom de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anges i artikel 6 i samma förordning.

(33)	rättsakt: de direktiv och förordningar som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009.

(34)	normer: de normer som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 73/2009 och bilaga III till den förordningen, samt skyldigheterna avseende permanent betesmark enligt artikel 4 i denna förordning.

(35)	krav: vart och ett av de föreskrivna verksamhetskrav som i samband med tvärvillkoren kan härledas från någon av rättsaktsartiklarna i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009 och som i allt väsentligt skiljer sig från andra krav i den rättsakt där de ingår.

(36)	överträdelse: varje avvikelse från krav och normer.

(37)	specialiserade kontrollorgan: de nationella behöriga kontrollmyndigheter som avses i artikel 48 i denna förordning och som ska se till att föreskrivna verksamhetskrav och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas enligt artikel 22.2 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009.

(38)	efter betalningen: för tillämpningen av tvärvillkoren enligt artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 perioden från och med den 1 januari det år som följer på det kalenderår under vilket den första utbetalningen beviljades.

AVDELNING II

BIBEHÅLLANDE AV PERMANENT BETESMARK

Artikel 3

Bibehållande av permanent betesmark på medlemsstatsnivå

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som anges i artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna, i enlighet med artikel 6.2 första stycket i den förordningen, se till att den permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen bibehålls. Denna skyldighet ska gälla på nationell eller regional nivå.

Om mängden permanent betesmark i absoluta tal enligt punkterna 4 a, 5 a, 6 a och 7 a i denna artikel bibehålls ska skyldigheten enligt artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009 anses fullgjord.

2. Vid tillämpningen av artikel 6.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna se till att den andel permanent betesmark som avses i punkt 1 i denna artikel inte minskar med mer än 10 % i förhållande till det referensår som avses i artikel 6.2 första stycket i den förordningen (nedan kallad referensandelen).

3. Den andel som avses i punkt 1 ska fastställas varje år på grundval av de arealer som deklareras av jordbrukarna för det berörda året.

4. När det gäller andra medlemsstater än de nya medlemsstaterna ska referensandelen fastställas enligt följande:

Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2003 plus den permanenta betesmark som deklarerades 2005 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004 och som inte deklarerades för någon annan användning än vall- och betesmark 2003, såvida inte jordbrukarna kan påvisa att marken inte var permanent betesmark under 2003.

Arealer som deklarerades som permanent betesmark 2005 och som 2003 berättigade till arealersättning för jordbruksgrödor enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 (13) ska räknas bort.

Mark som var permanent betesmark 2003 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2005.

5. För de nya medlemsstater som under 2004 inte tillämpade systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143 b i förordning (EG) nr 1782/2003 ska referensandelen fastställas enligt följande:

Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2004 plus den permanenta betesmark som deklarerades 2005 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004 och som inte deklarerades för någon annan användning än vall- och betesmark 2004, såvida inte jordbrukarna kan påvisa att marken inte var permanent betesmark under 2004.

Arealer som deklarerades som permanent betesmark 2005 och som 2004 var stödberättigande för arealersättning för jordbruksgrödor enligt artikel 1.3 i förordning (EG) nr 1251/1999 ska räknas bort.

Mark som var permanent betesmark 2004 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2005.

6. För de nya medlemsstater som under 2004 tillämpade systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143 b i förordning (EG) nr 1782/2003 ska referensandelen fastställas enligt följande:

a)	Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2005 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004. Mark som var permanent betesmark 2005 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2005.

7. För Bulgarien och Rumänien ska referensandelen fastställas på följande sätt:

a)	Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2007 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004. Mark som var permanent betesmark 2005 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2007.

8. Om det finns objektiva faktorer som tyder på att referensandelens utveckling inte motsvarar den faktiska utvecklingen när det gäller permanent betesmark ska medlemsstaterna anpassa referensandelen. Om så är fallet ska kommissionen utan dröjsmål informeras om vilken anpassning som har gjorts och om skälen för denna.

Artikel 4

Bibehållande av permanent betesmark på individuell nivå

1. Om det konstateras att den andel som avses i artikel 3.1 i denna förordning minskar ska den berörda medlemsstaten på nationell eller regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de system för direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 att inte ställa om permanent betesmark utan förhandsgodkännande.

Om förhandsgodkännandet enligt första stycket bara ges på villkor att mark avsätts till permanent betesmark ska den marken utan hinder av definitionen i artikel 2.2 betraktas som permanent betesmark från och med den första omställningsdagen. Marken ska användas för odling av gräs och annat örtartat foder under fem år från omställningsdagen.

2. Om det konstateras att den skyldighet som avses i artikel 3.2 i denna förordning inte kan uppfyllas ska den berörda medlemsstaten, utöver de åtgärder som ska vidtas i enlighet med punkt 1, på nationell eller regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de system för direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 och som förfogar över mark som har ställts om från permanent betesmark till annan användning att återställa marken till permanent betesmark.

Denna skyldighet ska gälla mark som ställts om till annan användning efter inledningen av den period på 24 månader som föregår den sista dagen för inlämnande av samlade ansökningar i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2 i denna förordning.

I dessa fall ska jordbrukarna återställa en procentandel av arealen i fråga till permanent betesmark eller anlägga motsvarande areal permanent betesmark. Procentandelen ska beräknas på grundval av den areal som jordbrukaren har ställt om och den areal som krävs för att återställa balansen.

Om marken har överförts efter det att den omställdes till mark för annan användning, ska denna skyldighet endast gälla om överföringen skedde efter det att förordning (EG) nr 796/2004 trädde i kraft.

Genom undantag från artikel 2.2 ska arealer som återställts till eller anlagts som permanent betesmark, från och med den första omställningsdagen eller anläggandet betraktas som permanent betesmark. Arealerna ska användas för odling av gräs och annat örtartat foder under fem år från omställningsdagen.

3. Den skyldighet för jordbrukarna som anges i punkterna 1 och 2 ska inte gälla i de fall då jordbrukare anlägger permanent betesmark inom ramen för de program som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2078/92 (14), rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (15) och rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (16).

DEL II

DET INTEGRERADE ADMINISTRATIONS- OCH KONTROLLSYSTEMET

AVDELNING I

SYSTEMKRAV OCH TVÄRVILLKOR

KAPITEL I

Identifierings- och registreringssystem

Artikel 5

Identifiering av jordbrukare

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19.3 i förordning (EG) nr 73/2009 ska det enhetliga system för registrering av varje jordbrukare som lämnar in en stödansökan som avses i artikel 15.1 f i den förordningen säkerställa en unik identifiering av alla stödansökningar som lämnas in av en och samma jordbrukare.

Artikel 6

Identifiering av jordbruksskiften

1. Det system för identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009 ska bygga på referensskiften motsvarande fastighetsskiften eller odlingsenheter, vilket ska säkerställa att varje referensskifte ges en unik identitet.

För varje referensskifte ska det fastställas vilken maximal stödberättigande areal som ska gälla inom systemet med samlat gårdsstöd och systemet för enhetlig arealersättning. De datoriserade geografiska informationssystemen ska utformas på grundval av nationella referenskoordinatsystem. Om flera koordinatsystem används ska dessa vara kompatibla inom var och en av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att jordbruksskiftena identifieras på ett tillförlitligt sätt och särskilt kräva att samlade ansökningar förses med de uppgifter eller åtföljs av de handlingar som den behöriga myndigheten fastställer och som gör det möjligt att lokalisera och mäta upp varje enskilt jordbruksskifte.

2. Avseende minst 75 % av de referensskiften som omfattas av en stödansökan ska medlemsstaterna säkra att minst 90 % av arealerna är stödberättigande inom systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning. Denna bedömning ska göras varje år med hjälp av lämpliga statistiska metoder.

Artikel 7

Identifiering och registrering av stödrättigheter

1. Det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EG) nr 73/2009 ska vara ett elektroniskt register på medlemsstatsnivå och ska, särskilt i samband med de dubbelkontroller som avses i artikel 28 i denna förordning, säkerställa en effektiv spårbarhet för stödrättigheter, särskilt avseende följande faktorer:

a)	Innehavare.

Värde.

c)	Datum för fastställande.

d)	Datum för senaste aktivering.

e)	Ursprung, särskilt när det gäller tilldelning, ursprunglig eller nationell reserv, förvärv, arrende och arv.

f)	Typ av stödrättighet, framför allt när det gäller särskilda stödrättigheter enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009 och stödrättigheter som tilldelas enligt artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009.

g)	Eventuella regionala begränsningar.

2. De medlemsstater som har mer än ett utbetalningsställe får besluta att det elektroniska registret ska föras vid utbetalningsställena. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten se till att de olika registren är kompatibla.

KAPITEL II

Tvärvillkor

Artikel 8

Kontrollsystem för tvärvillkor

1. Medlemsstaterna ska inrätta ett system som säkerställer effektiv kontroll av efterlevnaden av tvärvillkoren. Systemet ska i överensstämmelse med avdelning III kapitel III i denna förordning särskilt omfatta följande:

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av nödvändig information om de jordbrukare som ansöker om direktstöd, från utbetalningsstället till de specialiserade kontrollorganen eller, i tillämpliga fall, via den samordnande myndighet som avses i artikel 20.3 i förordning (EG) nr 73/2009.

b)	De metoder som ska användas för urvalet av stickprov.

c)	Uppgifter om vilken typ av kontroller som ska genomföras och om deras omfattning.

d)	Kontrollrapporter med uppgifter om upptäckta överträdelser och om överträdelsernas allvar, omfattning och varaktighet samt om huruvida de är återkommande.

e)	I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av kontrollrapporter från de specialiserade kontrollorganen, antingen till utbetalningsstället eller till den samordnande myndighet som avses i artikel 20.3 i förordning (EG) nr 73/2009, eller till båda,

f)	Uppgifter om utbetalningsställets tillämpning av systemet för minskning och uteslutning.

2. Medlemsstaterna får också föreskriva ett förfarande enligt vilket jordbrukaren till utbetalningsstället lämnar de uppgifter som fordras för att fastställa vilka krav och normer som jordbrukaren omfattas av.

Artikel 9

Utbetalning av stöd i samband med kontroller av tvärvillkor

När de kontroller av tvärvillkoren som avses i denna del avdelning III kapitel III inte kan avslutas före utbetalning ska eventuella felaktiga utbetalningar återkrävas enligt artikel 80.

AVDELNING II

STÖDANSÖKNINGAR

KAPITEL I

Den samlade ansökan

Artikel 10

Allmänna bestämmelser om den samlade ansökan

1. Medlemsstaterna får besluta att alla ansökningar om stöd enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 73/2009 ska omfattas av en samlad ansökan. I det fallet ska kapitlen II till V i denna avdelning gälla i tillämpliga delar för de särskilda krav som gäller för ansökan om stöd enligt dessa system.

2. Om mer än ett utbetalningsställe ansvarar för förvaltningen av de stödsystem som berörs av en jordbrukares samlade ansökan ska medlemsstaten i fråga vidta lämpliga åtgärder för att säkra att de uppgifter som lämnas i den samlade ansökan görs tillgängliga för samtliga berörda utbetalningsställen.

Artikel 11

Datum för inlämnande av den samlade ansökan

1. En jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av systemen för arealstöd får endast lämna in en samlad ansökan per år.

Den jordbrukare som inte ansöker om något stöd inom systemen för arealstöd utan ansöker om stöd inom något av de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 eller stöd enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007 ska, om han eller hon eller hon förfogar över jordbruksmark, lämna in en samlad ansökan i vilken de aktuella arealerna anges i enlighet med artikel 13 i denna förordning.

En jordbrukare som endast omfattas av tvärvillkor enligt artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 ska lämna in en samlad ansökan för varje kalenderår som tvärvillkoren gäller.

Medlemsstaterna får dock undanta jordbrukare från de skyldigheter som föreskrivs i andra och tredje stycket om de behöriga myndigheterna har tillgång till denna information inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Den samlade ansökan ska lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast den 15 maj. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, dock senast den 15 juni.

När datumet fastställs ska medlemsstaten ta hänsyn till den tid som behövs för att få fram alla de uppgifter som behövs för handläggningen och den ekonomiska förvaltningen och se till det planeras in effektiva kontroller.

Enligt det förfarande som avses i artikel 141.2 i förordning (EG) nr 73/2009 kan det tillåtas att de datum som anges i första stycket i denna punkt senareläggs i vissa zoner där de normala datumen inte kan tillämpas på grund av exceptionella klimatförhållanden.

Artikel 12

Den samlade ansökans innehåll

1. Den samlade ansökan ska innehålla alla uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet, särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	Stödsystemet eller stödsystemen i fråga.

c)	Uppgift om identifiering av stödrättigheterna i enlighet med det identifierings- och registreringssystem som föreskrivs i artikel 7 för systemet med samlat gårdsstöd.

d)	Uppgifter som gör det möjligt att identifiera jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, deras areal uttryckt i hektar med två decimaler, läge samt, i tillämpliga fall, användning och huruvida de är konstbevattnade,

e)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödsystemen i fråga.

2. För den identifiering av stödrättigheter som avses i punkt 1 c ska det i de förtryckta formulär som jordbrukaren tillhandahålls i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 73/2009 anges stödrättigheternas identifiering enligt det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som anges i artikel 7 i denna förordning.

3. För den identifiering av jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften som avses i punkt 1 d ska i de förtryckta formulär som jordbrukaren tillhandahålls i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 73/2009 anges maximal stödberättigande areal per referensskifte enligt systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning. I det geografiska material som tillhandahålls jordbrukaren enligt den bestämmelsen ska referensskiftenas gränslinjer samt deras unika identifiering anges, och jordbrukaren ska ange läget för varje jordbruksskifte.

4. När ansökan lämnas in ska jordbrukaren ha korrigerat det förtryckta formulär som nämns i punkterna 2 och 3 om ändringar har skett (framför allt överföringar av stödrättigheter i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 73/2009) eller om uppgifterna i de förtryckta formulären är felaktiga.

Om referensskiftesområdet är felaktigt angivet ska jordbrukaren för varje jordbruksskifte deklarera den aktuella arealen och vid behov ange referensskiftets nya gränslinjer.

5. Under det första årets tillämpning av systemet med samlat gårdsstöd får medlemsstaterna göra undantag från denna artikel och artikel 13 i denna förordning om stödrättigheterna ännu inte är slutgiltigt fastställda vid sista datum för inlämnande av den samlade ansökan.

De undantag som föreskrivs i första stycket ska också gälla under det första året när nya sektorer införs i systemet med samlat gårdsstöd och stödrättigheterna ännu inte är slutgiltigt fastställda för de berörda jordbrukarna.

Artikel 13

Särskilda krav för den samlade ansökan och deklarationer i samband med vissa markanvändningar

1. Om en jordbrukare avser att producera hampa i enlighet med artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)	Alla uppgifter som behövs för att identifiera de skiften som besås med hampa och uppgift om vilka typer av utsäde som används.

b)	Uppgift om vilka kvantiteter utsäde som används (kg per hektar).

c)	De officiella märken som återfinns på utsädesförpackningen i enlighet med rådets direktiv 2002/57/EG (17), särskilt artikel 12 eller i enlighet med en annan handling som betraktas som likvärdig av medlemsstaten.

Genom undantag från första stycket led c ska märkena lämnas in senast den 30 juni, i de fall då sådden äger rum efter den sista dagen för inlämnande av den samlade ansökan. Om märkena också ska lämnas till andra nationella myndigheter får myndigheterna föreskriva att märkena ska återlämnas till jordbrukaren så snart de har lämnats in i enlighet med den punkten. De återlämnade märkena ska märkas med uppgift om att de använts för en ansökan.

2. Vid ansökan om arealstöd för nötter enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 4 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla uppgift om antalet nötträd, uppdelade efter art.

3. Vid ansökan om stöd för stärkelsepotatis enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla en kopia av odlingsavtalet, men medlemsstaterna får föreskriva att kopian ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 30 juni.

4. Vid ansökan om stöd för utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 5 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)	En kopia av odlingsavtalet eller odlingsdeklarationen, men medlemsstaterna får föreskriva att kopian ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 15 september.

b)	Uppgift om vilka typer av utsäde som såtts på varje skifte.

c)	De kvantiteter certifikatutsäde som producerats, uttryckt i enheter à 100 kg med en decimal, men medlemsstaterna får besluta att dessa uppgifter ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 15 juni året efter skörden.

d)	En kopia av styrkande handlingar som visar att de aktuella kvantiteterna utsäde har certifierats officiellt, men medlemsstaterna får besluta att dessa uppgifter ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 15 juni året efter skörden.

5. Vid ansökan om grödspecifikt stöd för bomull enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)	Uppgift om namnet på den sort av bomullsfrö som använts.

b)	Namn och adress för den eventuella godkända branschorganisation som jordbrukaren är medlem av.

6. Vid ansökan om övergångsstöd för frukt och grönsaker enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 8 i förordning (EG) nr 73/2009 eller om övergångsstöd för bär enligt avsnitt 9 i kapitel 1 ska den samlade ansökan innehålla en kopia av avtalet om bearbetning eller leveransåtagandet enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 1121/2009

Medlemsstaterna får besluta att uppgifterna i första stycket ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 1 december det år då ansökan görs.

7. Vid ansökan om arealstöd inom ramen för särskilt stöd ska den samlade ansökan innehålla de handlingar som fastställs av medlemsstaten.

8. De former av markanvändning som avses i artikel 6.2 och artikel 38 i förordning (EG) nr 73/2009 samt i bilaga VI till den förordningen och de areraler som deklarerats för särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 ska, i de fall då arealerna i fråga inte behöver deklareras i enlighet med denna artikel, deklareras under en separat rubrik i den samlade ansökan.

Former av markanvändning som varken omfattas av de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009 eller förtecknas i bilaga VI till den förordningen ska deklareras under en eller flera rubriker för ”annan markanvändning”.

Medlemsstaterna får besluta att första och andra stycket inte ska tillämpas om de behöriga myndigheterna har tillgång till den aktuella informationen inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 73/2009.

9. Varje medlemsstat ska fastställa vilken minsta areal som ett jordbruksskifte ska omfatta för att kunna komma i fråga för en ansökan. Den minsta arealstorleken får dock inte överstiga 0,3 ha.

Artikel 14

Ändringar av den samlade ansökan

1. Efter det att tidsfristen för inlämnande av den samlade ansökan har löpt ut får enskilda jordbruksskiften eller enskilda stödrättigheter läggas till i den samlade ansökan, på villkor att kraven för de berörda stödsystemen iakttas.

Ändringar av markanvändning eller stödsystem för enskilda jordbruksskiften eller stödrätter som redan har deklarerats i den samlade ansökan får göras på samma villkor.

Om de ändringar som avses i första och andra stycket har betydelse för de styrkande handlingar eller avtal som ska lämnas in ska motsvarande ändringar av dessa handlingar eller avtal också tillåtas.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de datum som Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige fastställer för inlämnande av den samlade ansökan i enlighet med artikel 11.2 första stycket ska ändringar som görs i enlighet med punkt 1 i denna artikel anmälas skriftligt till den behöriga myndigheten senast den 31 maj det aktuella kalenderåret, utom för Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige i fråga om vilka ändringar ska anmälas skriftligt senast den 15 juni, det aktuella kalenderåret.

3. Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i den samlade ansökan eller om den har informerat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid kontrollen, får inga ändringar i enlighet med punkt 1 tillåtas när det gäller de jordbruksskiften som berörs av oegentligheterna.

KAPITEL II

Ansökan om stödrättigheter

Artikel 15

Tilldelning och ökning av stödrättigheter

1. Ansökningar om tilldelning eller ökning av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd ska lämnas in till det datum som fastställs av medlemsstaterna, dock senast den 15 maj under det första år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas, då kopplade stöd integreras, då artiklarna 46–48 i förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas eller de år då artiklarna 41, 57 och 68.1 c i samma förordning tillämpas. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, dock senast den 15 juni.

2. Medlemsstaterna får besluta att ansökan om stödrättigheter ska lämnas in samtidigt med ansökan om utbetalning inom systemet med samlat gårdsstöd.

KAPITEL III

Ansökan om djurbidrag

Artikel 16

Villkor för ansökan om djurbidrag

1. En ansökan om djurbidrag ska innehålla alla uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet, särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	En hänvisning till den samlade ansökan, om den redan har lämnats in.

c)	Antalet djur av varje typ för vilka stöd söks och, när det gäller nötkreatur, djurens identitetskod.

d)	I tillämpliga fall, ett åtagande av jordbrukaren om att de djur som avses i c på sitt kommer att hållas på jordbruksföretaget under hållandeperioden och uppgifter om var djuren kommer att hållas, inklusive den eller de aktuella perioderna,

e)	I tillämpliga fall, den individuella gränsen eller det individuella taket för de berörda djuren.

I tillämpliga fall, jordbrukarens individuella referenskvantitet för mjölk per den 31 mars eller, om den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa det undantag som föreskrivs i artikel 85 i förordning (EG) nr 1121/2009, den 1 april under det berörda kalenderåret. Om kvantiteten är okänd när ansökan lämnas in, ska uppgift om denna meddelas den behöriga myndigheten snarast möjligt.

g)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödet i fråga.

Om ett djur flyttas till en annan plats under hållandeperioden ska jordbrukaren underrätta den behöriga myndigheten om detta skriftligen och i förväg, utom om medlemsstaten i fråga beslutar att informationen inte behöver skickas på villkor att databasen för nötkreatur ger den säkerhet och fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen och att informationen i databasen är tillräcklig för att det ska vara möjligt att identifiera var djuret hålls.

2. Medlemsstaterna ska garantera att samtliga djurhållare, utan begränsningar, med rimliga mellanrum och utan onödigt dröjsmål, från de behöriga myndigheterna får information om de uppgifter i databasen för nötkreatur som berör dem eller de djur som de håller. När stödansökan lämnas in ska jordbrukaren intyga att uppgifterna är korrekta och fullständiga eller, i förekommande fall, ändra felaktigheter eller komplettera ofullständiga uppgifter.

3. Medlemsstaterna får besluta att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 inte behöver tas med i stödansökan, om uppgifterna redan har meddelats till den behöriga myndigheten.

Medlemsstaterna får särskilt införa förfaranden enligt vilka uppgifter i databasen för nötkreatur kan användas för stödansökan, förutsatt att databasen för nötkreatur ger den säkerhet och fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen. Dessa förfaranden kan bestå i ett system där jordbrukaren får ansöka om stöd för alla djur som, vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, berättigar till stöd på grundval av de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur. I detta fall ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

a)	i enlighet med de bestämmelser som gäller för stödsystemet i fråga, de datum då de aktuella hållandeperioderna börjar och slutar är klart fastställda och kända av jordbrukaren,

b)	jordbrukaren är medveten om att potentiellt stödberättigande djur som inte är korrekt identifierade och registrerade i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur ska räknas som djur för vilka oegentligheter konstaterats enligt artikel 65 i denna förordning.

4. Medlemsstaterna får föreskriva att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 kan eller ska skickas via ett eller flera av medlemsstaterna godkända organ. Jordbrukaren ska dock fortfarande vara ansvarig för de uppgifter som lämnas.

KAPITEL IV

Stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör, separat sockerstöd och separat frukt- och grönsaksstöd

Artikel 17

Villkor för ansökan om stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör, separat sockerstöd och separat frukt- och grönsaksstöd

1. Jordbrukare som ansöker om det stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör som avses i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i förordning (EG) nr 73/2009, det separata sockerstöd som avses i artikel 126 i den förordningen eller det separata frukt- och grönsaksstöd som avses i artikel 127 i den förordningen ska lämna in en ansökan om stöd som innehåller alla de uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet och särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödet i fråga.

Ansökan om stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör ska också innehålla en kopia av det leveransavtal som avses i artikel 94 i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Stödansökningar enligt punkt 1 ska lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast den 15 maj eller, när det gäller Estland, Lettland och Litauen, senast den 15 juni.

Medlemsstaterna får föreskriva att en kopia av det leveransavtal som avses i punkt 1 andra stycket får lämnas in separat vid en senare tidpunkt, dock senast den 1 december det år då ansökan görs.

KAPITEL V

Ansökan om annat särskilt stöd än arealstöd och djurbidrag

Artikel 18

Villkor för ansökan om annat särskilt stöd än arealstöd och djurbidrag

1. Jordbrukare som ansöker om särskilt stöd som inte omfattas av de ansökningar som aves i kapitlen I, II och III i denna avdelning ska lämna in ansökningar som ska innehålla alla de uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet och särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödet i fråga.

c)	De eventuella styrkande handlingar som krävs för att fastställa stödberättigandet inom den aktuella åtgärden.

Stödansökningarna ska skickas in senast till det datum som medlemsstaterna fastställer. Datumet ska fastställas på ett sådant sätt att det finns tid att kontrollera om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EG) nr 73/2009 innan stödet betalas ut.

2. För tillämpningen av punkt 1 c ska ansökan, i de fall då en jordbrukare ansöker om särskilt stöd i samband med en investering, innehålla kopior av samtliga relevanta styrkande handlingar, som fakturor och betalningsbevis. Om inga sådana kopior eller styrkande handlingar kan lämnas in ska de betalningar som jordbrukaren har gjort styrkas med andra handlingar med likvärdigt bevisvärde.

3. För tillämpningen av punkt 1 c ska ansökan, i de fall då en jordbrukare ansöker om särskilt stöd i enlighet med artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 och det enskilda stödet baseras på faktiska kostnader eller faktiskt inkomstbortfall, innehålla kopior av samtliga relevanta styrkande handlingar som visar de faktiska extrakostnaderna eller det faktiska inkomstbortfallet i enlighet med artikel 68.2 a i i den förordningen.

4. För tillämpningen av punkt 1 c ska ansökan, i de fall då en jordbrukare ansöker om särskilt stöd i enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009, innehålla en kopia av det försäkringsavtal som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 1121/2009 och bevis för att försäkringspremien har betalats.

5. Medlemsstaterna får föreskriva att de kopior och handlingar som avses i punkterna 2, 3 och 4 får lämnas in separat till ett senare datum. Datumet ska fastställas på ett sådant sätt att det finns tid att kontrollera om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EG) nr 73/2009 innan stödet betalas ut.

Artikel 19

Ansökningar från gemensamma fonder

1. En gemensam fond som ansöker om särskilt stöd ska lämna in en stödansökan som ska innehålla alla de uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet och särskilt följande:

a)	Den gemensamma fondens identitet.

b)	Dokumentation om den händelse som gav upphov till utbetalningen av ersättning till de anslutna jordbrukarna.

c)	Datum då ersättningen till de anslutna jordbrukarna betalades ut.

d)	Identitetsuppgifter för de jordbrukare som fått ersättning från fonden.

e)	Totalt belopp som har betalats ut som ersättning.

f)	En försäkran från den gemensamma fonden om att fonden känner till villkoren för stödet i fråga.

2. Medlemsstaterna ska fastställa ett sista datum för inlämnande av de gemensamma fondernas ansökningar om särskilt stöd. Datumet ska fastställas på ett sådant sätt att det finns tid att kontrollera om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EG) nr 73/2009 innan stödet betalas ut.

KAPITEL VI

Gemensamma bestämmelser

Artikel 20

Förenklade förfaranden

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i denna förordning eller i förordning (EG) nr 73/2009 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla meddelanden enligt denna förordning, både från jordbrukarna till myndigheterna och omvänt, ska lämnas elektroniskt. I sådana fall ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa särskilt följande:

a)	Jordbrukaren har identifierats otvetydigt.

b)	Jordbrukaren uppfyller alla krav inom det berörda stödsystemet.

c)	Överförda uppgifter är tillförlitliga med avseende på en korrekt förvaltning av det berörda stödsystemet. Om de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur används ska databasen ge den säkerhet och fungera på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen.

d)	Om kompletterande handlingar inte kan översändas elektroniskt ska sådana handlingar översändas till de behöriga myndigheterna inom de tidsfrister som gäller för ansökningar som inte överförs elektroniskt.

e)	Det får inte göras någon åtskillnad mellan jordbrukare som inte lämnar in ansökningar elektroniskt och jordbrukare som väljer elektronisk överföring,

2. Medlemsstaterna får på de villkor som anges i punkt 1 föreskriva förenklade förfaranden för inlämnande av stödansökningar om uppgifter redan finns tillgängliga för myndigheterna, särskilt om situationen inte har ändrats sedan ansökan om stöd enligt det berörda stödsystemet senast lämnades in.

3. Om det är möjligt får den behöriga myndigheten vända sig direkt till en informationskälla för att begära in de styrkande handlingar som ska lämnas in tillsammans med stödansökan.

Artikel 21

Korrigeringar av uppenbara fel

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11–20 får en stödansökan ändras när som helst efter inlämnandet, om den innehåller uppenbara fel som den behöriga myndigheten godkänner.

Artikel 22

Avvikelse från sista dagen för inlämnande

Om sista dagen för inlämnande av stödansökningar, styrkande handlingar, avtal och deklarationer enligt denna avdelning, eller sista dagen för ändringar av en samlad ansökan, är en helgdag, lördag eller söndag ska, genom undantag från artikel 5.1 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71, sista dagen anses infalla påföljande arbetsdag (18).

Första stycket ska också gälla för jordbrukarnas ansökningar inom systemet med samlat gårdsstöd enligt artikel 56 i förordning (EG) nr 73/2009 och för jordbrukarnas ansökningar om stödrättigheter enligt artikel 15 i denna förordning,

Artikel 23

Försenad inlämning

1. Utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska inlämnande av en stödansökan enligt denna förordning efter utgången av den tillämpliga tidsfristen medföra att det stödbelopp som jordbrukaren skulle ha haft rätt till om ansökan lämnats inom tidsfristen, minskas med 1 % per arbetsdag.

Utan att det påverkar särskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna när det gäller kravet på att styrkande handlingar ska lämnas in i god tid för att möjliggöra planering och genomförande av effektiva kontroller, ska första stycket också gälla dokument, avtal och deklarationer som ska lämnas in till den behöriga myndigheten enligt artiklarna 12 och 13 i de fall sådana handlingar ligger till grund för berättigandet till stödet i fråga. I sådana fall ska minskningen göras på det stödbelopp som ska betalas ut.

Om förseningen överstiger 25 kalenderdagar, ska ansökan inte godtas.

2. Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska det faktum att en anmälan av en ändring av den samlade ansökan lämnas in efter den sista dag som anges i artikel 14.2 leda till att de belopp som avser den faktiska användningen av de berörda jordbruksskiftena ska minskas med 1 % per arbetsdag.

Ändringar av en samlad ansökan ska godtas endast till och med den sista dag för att lämna in en försenad samlad ansökan som anges i punkt 1 tredje stycket. Om den dagen infaller före eller samtidigt med den sista dagen enligt artikel 14.2, ska ändringar av en samlad ansökan inte godtas efter den dag som avses i artikel 14.2.

Artikel 24

Försenad inlämning av en ansökan om stödrättigheter

Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska det faktum att en ansökan om stödrättigheter eller om ökning av stödrättigheterna lämnas in efter den sista dag som fastställs i enlighet med i artikel 15 i denna förordning eller i enlighet med artikel 56.1 i förordning (EG) nr 73/2009 leda till en minskning med 3 % per arbetsdag av de belopp som under året ska betalas ut till jordbrukaren för de stödrättigheter som denne tilldelas.

Om förseningen är på mer än 25 dagar ska ansökan inte tas emot och jordbrukaren ska inte tilldelas några stödrättigheter.

Artikel 25

Återkallande av stödansökningar

1. En stödansökan får när som helst skriftligen återkallas helt eller delvis.

Om en medlemsstat utnyttjar de möjligheter som anges i artikel 16.3 andra stycket får medlemsstaten föreskriva att anmälan till databasen för nötkreatur om ett djur som har lämnat jordbruksföretaget får ersätta en skriftlig återkallelse.

2. Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i stödansökan eller om den har underrättat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid kontrollen, får de delar av stödansökan som berörs av oegentligheterna emellertid inte återkallas.

3. Efter en återkallelse enligt punkt 1 ska den sökande befinna sig i samma situation som han eller hon befann sig i innan stödansökan eller en del av denna lämnades in.

AVDELNING III

KONTROLLER

KAPITEL I

Gemensamma regler

Artikel 26

Allmänna principer

1. De administrativa kontroller och kontroller på plats som föreskrivs i denna förordning ska genomföras på ett sådant sätt att det är möjligt att effektivt kontrollera att villkoren för beviljande av stöd samt de krav och normer som omfattas av tvärvillkoren är uppfyllda.

2. Om jordbrukaren eller dennes företrädare sätter hinder i vägen för kontrollerna på plats ska stödansökan avslås.

Artikel 27

Förhandsanmälan av kontroller på plats

1. Förutsatt att detta inte strider mot kontrollens syfte kan kontroller på plats förhandsanmälas. Förhandsanmälan ska göras så sent som möjligt och får inte göras mer än 14 dagar i förväg. För kontroller på plats som avser ansökningar om djurbidrag får förhandsanmälan inte göras tidigare än 48 timmar i förväg, utom i väl motiverade fall. I de fall där den lagstiftning som gäller för rättsakter och normer avseende tvärvillkor kräver att kontrollerna på plats ska vara oanmälda ska dessa bestämmelser dessutom även gälla för kontroller på plats som avser tvärvillkor.

2. Där så är lämpligt ska kontroller på plats enligt denna förordning genomföras samtidigt med andra kontroller enligt gemenskapslagstiftningen.

KAPITEL II

Kontroller av stödkriterier

Avsnitt I

Administrativa kontroller

Artikel 28

Dubbelkontroller

1. De administrativa kontroller som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 73/2009 ska göra det möjligt att upptäcka oegentligheter, särskilt genom automatiska sökningar med elektroniska hjälpmedel, inbegripet dubbelkontroller, enligt följande:

Kontroller avseende deklarerade stödrättigheter och jordbruksskiften, för att förhindra att ett och samma stöd felaktigt beviljas flera gånger under ett och samma kalenderår eller regleringsår och för att förhindra orättmätig kumulering av stöd inom de system för arealstöd som förtecknas i bilagorna I och V till förordning (EG) nr 73/2009.

b)	Kontroller av stödrättigheterna för att verifiera deras existens och stödberättigandet.

c)	Kontroller som innebär att de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan jämförs med de referensskiften som ingår i identifieringssystemet för jordbruksskiften, för att verifiera att arealerna är stödberättigande.

d)	Kontroller som innebär att stödrättigheterna jämförs med den fastställda arealen, för att verifiera att stödrättigheterna åtföljs av motsvarande antal stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

e)	Kontroller som görs med hjälp av databasen för nötkreatur, för att verifiera stödberättigandet och för att förhindra att ett och samma stöd felaktigt beviljas flera gånger under ett och samma kalenderår,

f)	Kontroller som innebär att de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan jämförs med de skiften som har varit föremål för officiell undersökning och befunnits uppfylla kraven i artikel 87.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

g)	Kontroller som innebär att de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan jämförs med de skiften som av medlemsstaten har godkänts för bomullsproduktion i enlighet med artikel 89 i förordning (EG) nr 73/2009.

Kontroller som innebär att man jämför de uppgifter jordbrukarna lämnar i den samlade ansökan om att de är medlemmar i en godkänd branschorganisation med de uppgifter som lämnas enligt artikel 13.5 b i denna förordning och med de uppgifter som överlämnas av de godkända branschorganisationerna i fråga, för att verifiera att jordbrukarna är berättigade till den kontrolleras om de är berättigade till det tillägg till stödet som föreskrivs i artikel 92.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

i)	Kontroller som innebär att de uppgifter som anges i det leveransavtal som avses i artikel 94 i förordning (EG) nr 73/2009 jämförs med de leveransuppgifter som lämnas av sockerproducenten.

2. Eventuella indikationer på oegentligheter som framkommer till följd av en dubbelkontroll ska följas upp med lämpliga administrativa förfaranden och, vid behov, kontroller på plats.

3. Om två eller flera jordbrukare ansöker om stöd enligt samma stödsystem för ett och samma referensskifte och den totala deklarerade arealen överstiger jordbruksarealen, men skillnaden ligger innanför den toleransgräns som fastställs enligt artikel 34.1, får medlemsstaterna besluta om en proportionell minskning av de berörda arealerna. De berörda jordbrukarna får i detta fall överklaga beslutet om minskning av arealen och därvid ange som skäl att en av de andra aktuella jordbrukarna på deras bekostnad har deklarerat arealer som går utöver denna toleransgräns.

Artikel 29

Administrativa kontroller beträffande särskilt stöd

1. När det gäller de åtgärder som ingår i det särskilda stödet och för vilka det är tekniskt möjligt att göra administrativa kontroller ska samtliga ansökningar kontrolleras. Kontrollerna ska särskilt avse följande aspekter:

a)	Villkoren för berättigande till särskilt stöd är uppfyllda.

b)	Det förekommer ingen dubbelfinansiering via andra gemenskapsordningar.

c)	Det förekommer ingen överkompensation till jordbrukarna när det gäller det stöd som föreskrivs i artikel 70.3 och 71.7 i förordning (EG) nr 73/2009.

d)	De eventuella styrkande handlingar som krävs har lämnats in och bevisar stödberättigandet.

2. I lämpliga fall får medlemsstaterna använda sig av styrkande dokument och underlag från andra instanser, organ eller organisationer för kontrollerna av stödberättigandet. Medlemsstaterna bör dock försäkra sig om att de aktuella instanserna, organen eller organisationerna fungerar på ett sätt som ger garantier för att det går att kontrollera att stödkriterierna iakttagits.

Avsnitt II

Kontroller på plats

Underavsnitt I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 30

Kontrollandel

1. Det sammanlagda antalet kontroller på plats som genomförs per år ska omfatta minst 5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd inom systemet med samlat gårdsstöd, systemet för samlad arealersättning eller om arealstöd inom ramen för särskilt stöd. Medlemsstaterna ska se till att kontrollerna på plats omfattar minst 3 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de andra system för arealstöd som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Det totala antalet kontroller på plats som genomförs varje år ska minst omfatta följande:

Den minimiandel kontroller på 30 % eller 20 % av de arealer som deklareras för produktion av hampa som anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009.

Om en medlemsstat redan har infört ett system för förhandsgodkännande av sådan odling och har underrättat kommissionen om sina föreskrifter och villkor för systemet innan förordning (EG) nr 796/2004 trädde ikraft ska alla ändringar av föreskrifterna och villkoren anmälas till kommissionen utan dröjsmål.

5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd inom stödsystemen för nötkreatur, stöd per djur för nötkreatur eller per djurenhet för nötkreatur i form av särskilt stöd eller om särskilt stöd som baseras på den individuella mjölkkvot som fastställs i enlighet med artikel 65 i förordning (EG) nr 1234/2007 eller om särskilt stöd som baseras på den faktiska mjölkproduktionen. Om databasen för nötkreatur inte ger den säkerhet eller fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen ska procentsatsen dock ökas till 10 %.

Kontrollerna på plats ska per stödsystem även omfatta minst 5 % av alla djur för vilka stöd söks.

5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd inom stödsystemet för får och getter och stöd per djur eller per djurenhet i form av särskilt stöd. Kontrollerna på plats ska omfatta minst 5 % av alla djur för vilka det ansöks om stöd. Om databasen för får och getter enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 21/2004 inte ger den säkerhet eller fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen ska procentsatsen dock ökas till 10 % av jordbrukarna.

d)	10 % av alla jordbrukare som ansöker om annat särskilt stöd än det som avses i punkt 1 och leden b och c i denna punkt, med undantag för den åtgärd som avses i artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009.

e)	10 % av de övriga instanser, organ eller organisationer som lämnar in bevis för att stödkriterierna har iakttagits i enlighet med artikel 29.2.

f)	100 % av de gemensamma fonder som ansöker om stöd enligt artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009.

20 % av de branschorganisationer som har godkänts i enlighet med artikel 91 i förordning (EG) nr 73/2009 och som jordbrukarna, i sina samlade ansökningar om det grödspecifika stödet för bomull i enlighet med avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009, har angivit att de är medlemmar av.

När det gäller ansökningar om det stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i förordning (EG) nr 73/2009, ska de kontroller som görs vid sockertillverkarens anläggning av den kvantitet kvotsocker som framställts ur sockerbetor och sockerrör och levererats enligt artikel 94 i den förordningen avse minst 5 % av de sökande som levererar till den berörde tillverkaren.

3. Om det vid kontroller på plats konstateras betydande oegentligheter inom ett stödsystem, en region eller del av region, ska den behöriga myndigheten i lämplig utsträckning öka antalet kontroller på plats under det aktuella året och den andel jordbrukare som ska kontrolleras på plats under påföljande år.

4. Om det föreskrivs att vissa delar av kontrollen på plats kan genomföras som stickprovskontroll, ska denna genomföras på ett sätt som säkerställer en tillförlitlig och representativ kontrollnivå. Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för urvalet av stickprovet. Om stickprovet visar på oegentligheter ska dess omfattning och räckvidd utökas i lämplig omfattning.

Artikel 31

Urval av stickprovet

1. Ett stickprov för de kontroller på plats som ska göras enligt denna förordning ska sammanställas av den behöriga myndigheten på grundval av en riskanalys och representativa stödansökningar.

För att säkra att stickprovet är representativt ska medlemsstaterna slumpmässigt välja ut 20–25 % av det minsta antal jordbrukare som är föremål för kontroller på plats enligt artikel 30.1 och 30.2.

Om antalet jordbrukare som ska kontrolleras på plats är större än det minsta antal jordbrukare som ska kontrolleras på plats enligt artikel 30.1 och 30.2 får antalet slumpvis utvalda jordbrukare i det kompletterande provet inte överskrida 25 %.

2. Riskanalysens effektivitet ska bedömas och analyseras årligen enligt följande:

a)	Varje riskfaktors relevans fastställs.

b)	Resultaten från det riskbaserade stickprovet jämförs med det slumpvisa stickprovet enligt punkt 1 andra stycket.

c)	Den särskilda situationen i varje medlemsstat beaktas.

3. Den behöriga myndigheten ska föra register över orsakerna till att en viss jordbrukare väljs ut för en kontroll på plats. Den inspektör som genomför kontrollen på plats ska vara informerad om orsakerna innan kontrollen på plats inleds.

4. En del av stickprovet kan i tillämpliga fall tas fram före utgången av den aktuella ansökningsperioden, på grundval av tillgängliga uppgifter. Det preliminära urvalet ska kompletteras när samtliga relevanta ansökningar finns tillgängliga.

Artikel 32

Kontrollrapport

1. För varje kontroll på plats enligt detta avsnitt ska en kontrollrapport upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten ska särskilt innehålla följande:

a)	Vilka stödsystem och stödansökningar som har kontrollerats.

b)	Vilka personer som närvarade.

c)	De jordbruksskiften som kontrollerades eller mättes upp samt mätresultatet för varje uppmätt jordbruksskifte, och de mätmetoder som användes.

Antalet djur och djurtyper som noterades och, i förekommande fall, numren på öronmärkena, uppgifter i registret och i databaserna för nötkreatur respektive får och getter och i andra styrkande handlingar som kontrollerats, samt resultaten av dessa kontroller och, i förekommande fall, särskilda iakttagelser beträffande enskilda djur och/eller deras identitetskod.

e)	Uppgift om huruvida besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

f)	Uppgifter om eventuella särskilda kontrollåtgärder som ska utföras inom ramen för enskilda stödsystem.

g)	Uppgifter om andra kontrollåtgärder som har genomförts.

2. Jordbrukaren ska ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter på innehållet. Om oegentligheter konstateras, ska jordbrukaren få en kopia av kontrollrapporten.

Om kontrollen på plats sker genom fjärranalys i enlighet med artikel 35, får medlemsstaten besluta att inte ge jordbrukaren eller dennes företrädare möjlighet att underteckna kontrollrapporten om inga oegentligheter uppdagas under denna kontroll. Om oegentligheter uppdagas till följd av sådan kontroll ska möjlighet ges att underteckna rapporten innan den behöriga myndigheten fattar beslut om eventuell minskning eller uteslutning.

Underavsnitt II

Kontroller på plats av den samlade ansökan när det gäller stödsystem för arealstöd

Artikel 33

Inslag i kontrollerna på plats

Kontroller på plats ska omfatta alla jordbruksskiften för vilka stöd söks inom de stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, utom skiften som berörs av ansökningar om stöd för utsäde enligt artikel 87 i den förordningen. Det faktiska fastställandet av de arealer som ingår i kontrollen på plats får dock begränsas till en stickprovskontroll som omfattar minst 50 % av de skiften för vilka en ansökan har lämnats in enligt de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, förutsatt att stickprovet garanterar en pålitlig och representativ kontrollnivå, både avseende den kontrollerade arealen och det sökta stödet. När stickprovskontrollen avslöjar oegentligheter ska stickprovets omfattning av faktiskt kontrollerade jordbruksskiften utökas.

Medlemsstaterna får använda fjärranalys enligt artikel 35 och det globala systemet för satellitnavigering i de fall detta är möjligt.

Artikel 34

Fastställande av arealer

1. Jordbruksskiftenas areal ska bestämmas på ett sätt som garanterar mätningar som håller en kvalitet som minst motsvarar den som krävs enligt tillämpliga tekniska normer som utarbetats på gemenskapsnivå.

En toleransgräns för mätningarna ska fastställas till högst 1,5 meter utanför jordbruksskiftets omkrets. Den högsta toleransen för varje jordbruksskifte får i absoluta tal dock inte överstiga 1,0 hektar.

2. Ett jordbruksskiftes totala areal får beaktas endast om den fullt ut används i enlighet med vad som är brukligt i den berörda medlemsstaten eller regionen. I övriga fall ska den faktiskt använda arealen beaktas.

I regioner där vissa landskapselement, särskilt häckar, diken och murar, traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, får medlemsstaterna besluta att motsvarande areal ska anses ingå i den fullt ut använda arealen, förutsatt att den inte överskrider en sammanlagd bredd som ska fastställas av medlemsstaterna. Denna bredd ska motsvara den traditionella bredden i regionen i fråga, men den får inte överstiga två meter.

I de fall en medlemsstat, före denna förordnings ikraftträdande, i enlighet med artikel 30.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 796/2004 har meddelat kommissionen en bredd på mer än två meter får den bredden emellertid fortfarande tillämpas.

3. Alla element som ingår i de rättsakter som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009 eller som ingår i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 6 i den förordningen och bilaga III till den förordningen ska ingå i den totala arealen för ett jordbruksskifte.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ett jordbruksskifte som innehåller träd anses vara stödberättigande areal inom systemen för arealstöd, förutsatt att jordbruksverksamheten eller, i tillämpliga fall, den planerade produktionen kan utföras på ett liknande sätt som på skiften utan träd i samma område.

5. Om en areal används gemensamt, ska de behöriga myndigheterna på ett fiktivt sätt fördela denna areal mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av den eller till rätten till sådan användning.

6. Jordbruksskiftenas stödberättigande ska kontrolleras med lämpliga hjälpmedel. För detta ändamål ska vid behov kompletterande styrkande handlingar begäras in.

Artikel 35

Fjärranalys

1. Medlemsstater som utnyttjar den möjligheten som ges i artikel 33 andra stycket att genomföra kontroller på plats genom fjärranalys ska

a)	utföra bildanalys av satellit- eller flygbilder över samtliga jordbruksskiften i den ansökan som ska kontrolleras för att bestämma marktäcket och för att mäta arealen,

b)	utföra fysiska kontroller på plats av alla jordbruksskiften för vilka bildanalysen inte tillåter kontroll av deklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt.

2. De ytterligare kontroller som avses i artikel 30.3 ska genomföras som traditionella kontroller på plats, om det under det aktuella året inte längre är möjligt att genomföra dem med fjärranalys.

Artikel 36

Kontroller på plats i samband med särskilda stödrättigheter

Medlemsstaterna ska fastställa förfaranden för kontroller på plats hos jordbrukare som deklarerar särskilda stödrättigheter i syfte kontrollera att skyldigheten att aktivera stödrättigheterna enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009 är uppfylld.

Artikel 37

Omfattning av kontroller på plats som avser ansökningar om stöd för utsäde

Kontroller på plats som avser ansökningar om stöd för utsäde enligt artikel 87 i förordning (EG) nr 73/2009 ska särskilt omfatta följande:

Hos jordbrukare som ansöker om stöd ska det göras

i)	kontroller av alla skiften för att verifiera art eller sortgrupp av utsäde som såtts på varje deklarerat skifte,

ii)	kontroller av handlingar för att åtminstone verifiera första destination för det utsäde för vilket stöd har sökts,

iii)	andra kontroller som medlemsstaten bedömer vara nödvändiga för att säkerställa att stöd inte betalas för ocertifierat utsäde eller utsäde från tredjeländer.

Om utsädets första destination är en förädlings- eller utsädesanläggning ska ytterligare kontroller göras på anläggningen för att säkerställa

i)	att utsädet har inköpts och betalats av förädlings- eller utsädesanläggningen i enlighet med odlingsavtalet,

ii)	att betalningen för utsädet är registrerad i förädlings- eller utsädesanläggningens ekonomiska bokföring,

iii)	att utsädet har saluförts för sådd. I detta syfte ska det göras fysiska kontroller och dokumentkontroller av förädlings- eller utsädesanläggningens lager och ekonomiska bokföring.

c)	I tillämpliga fall ska kontroller göras hos slutanvändarna.

I första stycket led b iii avses med saluföring: hålla tillgängligt eller i lager, i försäljningssyfte förevisa eller utbjuda till försäljning, sälja eller leverera till annan person.

Artikel 38

Kontroller på plats av godkända branschorganisationer

Vid kontroller på plats av godkända branschorganisationer i samband med ansökningar om grödspecifikt stöd för bomull enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009, ska efterlevnaden av kriterierna för godkännande av dessa organisationer och deras medlemsförteckningar kontrolleras.

Artikel 39

Kontroller på plats av sockertillverkare

Vid kontroller på plats av sockertillverkare som ansöker om stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i förordning (EG) nr 73/2009 ska följande kontrolleras:

a)	Uppgifterna i de leveransavtal som jordbrukaren visar.

b)	Riktigheten i de uppgifter om leveranser som har lämnats till den behöriga myndigheten.

c)	Certifieringen av de vågar som används vid leveranser.

d)	Resultatet av de officiella laboratorieanalyser som görs för att fastställa procentandelen sackaros i de sockerbetor och sockerrör som levereras.

Artikel 40

Kontroll av halten av tetrahydrokannabinol i odlad hampa

1. Den metod som medlemsstaterna ska använda för att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol (THC) i grödan, i enlighet med artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009, ska vara den som anges i bilaga I till den här förordningen.

2. Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska föra ett register över resultaten av kontrollerna av halterna av tetrahydrokannabinol. Registret ska, som ett minimikrav, för varje sort innehålla uppgifter om resultatet av analysen av tetrahydrokannabinolhalten, uttryckt med två decimaler, vidare uppgifter om den metod som har använts, om hur många analyser som har gjorts, om vid vilken tidpunkt stickprovet togs och om de åtgärder som har vidtagits på nationell nivå.

Om halten av tetrahydrokannabinol i ett prov överskrider det gränsvärde som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) 73/2009 ska medlemsstaten senast den 15 november det aktuella regleringsåret, på elektronisk väg på det formulär som kommissionen tillhandahållit, skicka in en rapport till kommissionen om resultaten av samtliga analyser av halten av tetrahydrokannabinol i den aktuella sorten. Rapporten ska, för varje prov, innehålla uppgifter om resultatet av analysen av tetrahydrokannabinolhalten, uttryckt med två decimaler, vidare uppgifter om den metod som har använts, om hur många analyser som har gjorts, om vid vilken tidpunkt stickprovet togs och om de åtgärder som har vidtagits på nationell nivå.

3. Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort överskrider det gränsvärde för halten av tetrahydrokannabinol som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaten tillämpa förfarande B i bilaga I till denna förordning avseende den berörda sorten under nästa regleringsår. Förfarandet ska också tillämpas under de efterföljande regleringsåren utom om samtliga analysresultat för den aktuella sorten visar en tetrahydrokannabinolhalt som är lägre än det gränsvärde som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort för andra året i följd överskrider det gränsvärde för halten av tetrahydrokannabinol som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaten ansöka om tillstånd att förbjuda saluföringen av sorten i enlighet med artikel 18 i rådets direktiv 2002/53/EG (19). Ansökan ska skickas till kommissionen senast den 15 november under det aktuella regleringsåret. Från och med det efterföljande året ska sorten inte komma i fråga för direktstöd i den aktuella medlemsstaten.

4. För att möjliggöra de kontroller som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska hampodlingar bibehållas under normala odlingsförhållanden enligt lokal praxis under minst tio dagar efter det att blomningen har upphört.

Medlemsstaten får dock tillåta att hampa skördas från det att blomningen har börjat fram till utgången av perioden på tio dagar efter det att blomningen har upphört, på villkor att en inspektör för varje berört skifte markerar representativa delar som ska bibehållas i åtminstone tio dagar efter det att blomningen upphör för att kunna kontrolleras i enlighet med den metod som anges i bilaga I.

Underavsnitt III

Kontroller på plats av ansökningar om djurbidrag

Artikel 41

Val av tidpunkt för kontroller på plats

1. Minst 60 % av minimiandelen kontroller på plats enligt artikel 30.2 b andra stycket ska genomföras under den hållandeperiod som anges i det aktuella stödsystemet. Den återstående procentandelen kontroller på plats ska fördelas över året.

Om hållandeperioden infaller innan ansökan lämnas in eller om den inte kan fastställas i förväg ska kontroller på plats enligt artikel 30.2 b andra stycket fördelas över året.

2. Minst 50 % av minimiandelen kontroller på plats enligt artikel 30.2 c ska genomföras under hållandeperioden. I medlemsstater där det system som inrättats genom förordning (EG) nr 21/2004 beträffande får och getter inte genomförts och tillämpas fullt ut, särskilt när det gäller identifiering och korrekt registerhållning, ska minimiandelen kontroller på plats dock genomföras i full utsträckning under hållandeperioden.

Artikel 42

Omfattning av kontroller på plats

1. Kontroller på plats ska omfatta alla djur för vilka ansökningar har lämnats in enligt de stödsystem som ska kontrolleras och, i fråga om kontroller av stödsystemen för nötkreatur, även nötkreatur som ännu inte omfattas av en stödansökan.

Kontroller på plats ska särskilt omfatta kontroll av att antalet djur som finns på jordbruksföretaget för vilka ansökningar har lämnats in och att antalet nötkreatur som ännu inte omfattas av någon ansökan motsvarar det antal djur som förts in i registren och, beträffande nötkreatur, det antal djur som anmälts till databasen för nötkreatur.

2. I fråga om stödsystemen för nötkreatur ska det kontrolleras

att registeruppgifterna är korrekta liksom anmälningarna till databasen för nötkreatur, på grundval av en stickprovskontroll av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor, slaktintyg, veterinärintyg och i tillämpliga fall djurpass, avseende djur för vilka stödansökningar lämnats in under de sex månader som föregår kontrollen på plats; om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats,

att uppgifterna i databasen för nötkreatur motsvarar registeruppgifterna, på grundval av en stickprovskontroll av djur för vilka stödansökningar lämnats in under de sex månader som föregår kontrollen på plats, om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats,

c)	att alla djur som finns på jordbruksföretaget och som fortfarande hålls inom ramen för en hållandeperiod berättigar till det sökta stödet,

d)	att alla nötkreatur som finns på jordbruksföretaget är identifierade med öronmärke, i tillämpliga fall är försedda med djurpass samt är registerförda och anmälda till databasen för nötkreatur.

Kontrollerna enligt led d ska genomföras individuellt för varje enskilt nötkreatur av hankön som fortfarande hålls inom ramen för en hållandeperiod och för vilket en stödansökan har lämnats in avseende det särskilda handjursbidraget, med undantag för de ansökningar som lämnats in enligt artikel 110.6 i förordning (EG) nr 73/2009. I alla övriga fall kan kontrollen av att uppgifterna i djurpassen, i registret samt i anmälan till databasen är korrekta kontrolleras genom en stickprovskontroll.

3. I fråga om stödsystemen för får och getter ska det

a)	på grundval av registret kontrolleras att samtliga djur, för vilka stödansökningar lämnats in, har hållits på jordbruksföretaget under hela hållandeperioden,

på grundval av ett stickprov av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor och veterinärintyg för de sex månader som föregår kontrollen på plats kontrolleras att registeruppgifterna för de sex månader som föregår kontrollen på plats är korrekta; om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats.

Artikel 43

Kontrollåtgärder när det gäller kontroller på plats i slakterier

1. När det gäller det särskilda handjursbidraget enligt artikel 110.6 i förordning (EG) nr 73/2009 och slaktbidraget enligt artikel 116 i den förordningen, samt om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna enligt artikel 53 i den förordningen, ska det göras kontroller på plats i slakterierna. I så fall ska medlemsstaterna genomföra kontroller på plats antingen

a)	i minst 30 % av alla slakterier, som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna ska omfatta ett urval på 5 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de tolv månader som föregår kontrollen på plats, eller

i minst 20 % av de slakterier som i förväg godkänts enligt särskilda av medlemsstaterna fastställda tillförlitlighetskriterier och som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna ska omfatta ett urval på 2 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de tolv månader som föregår kontrollen på plats.

2. Slakterikontrollerna på plats ska omfatta en efterhandsgranskning av dokument, en jämförelse med uppgifterna i databasen för nötkreatur samt en kontroll av de sammanfattningar avseende slaktintyg, eller uppgifter som ersätter dessa, som skickats till övriga medlemsstater i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1121/2009.

3. Slakterikontrollerna på plats ska dessutom omfatta fysisk kontroll av slaktförfarandena, vilken ska utföras på dagen för kontrollen på plats på grundval av ett stickprov. Vid behov ska det kontrolleras om de slaktkroppar som vägs är stödberättigande.

Artikel 44

Kontrollåtgärder när det gäller bidrag som beviljas efter export

1. När det gäller slaktbidrag för nötkreatur som exporteras till tredjeland i enlighet med artikel 116 i förordning (EG) nr 73/2009 och om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna enligt artikel 53 i den förordningen, ska all lastning kontrolleras på plats, vilket ska genomföras enligt följande:

a)	Vid lastningen ska det kontrolleras att alla nötkreatur är identifierade med öronmärken; dessutom ska minst 10 % av dessa nötkreatur kontrolleras individuellt med avseende på identitet.

Då lasten avgår från gemenskapens territorium ska följande kontrolleras:

i)	Att den officiella tullförseglingen, om en sådan anbringats på transportmedlet, är oskadad. Om förseglingen är oskadad, ska stickprovskontroller bara genomföras om det råder tvivel om huruvida lasten uppfyller kraven i bestämmelserna.

ii)	Om ingen officiell tullförsegling har anbringats på transportmedlet eller om en tullförsegling är skadad, ska en förnyad kontroll göras av minst 50 % av de nötkreatur som kontrollerades individuellt vid lastningen.

2. Djurpassen ska överlämnas till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

3. Utbetalningsstället ska utifrån betalningsregistret och andra tillgängliga uppgifter granska stödansökningarna, och särskilt uppmärksamma exportrelaterade dokument och kommentarer från behöriga kontrollmyndigheter samt kontrollera att djurpassen har överlämnats i enlighet med punkt 2.

Artikel 45

Särskilda bestämmelser om kontrollrapporterna

1. Om medlemsstaterna genomför kontroller på plats enligt den här förordningen och samtidigt genomför inspektioner enligt förordning (EG) nr 1082/2003, ska kontrollrapporten enligt artikel 32 i den här förordningen kompletteras med rapporter i enlighet med artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1082/2003.

2. När det gäller slakterikontroller på plats enligt artikel 43.1 och 43.2, får kontrollrapporten enligt artikel 32 bestå av en notering i slakteriets redovisningssystem av vilka djur som kontrollerats. När det gäller fysiska kontroller enligt artikel 43.3, ska rapporten bl.a. innehålla identitetskoder, slaktkroppsvikter samt slaktdatum för alla djur som slaktats och kontrollerats den dag kontrollen på plats ägde rum.

3. När det gäller kontroller enligt artikel 44, behöver kontrollrapporten bara innehålla uppgift om de djur som kontrollerats på detta sätt.

4. Om det vid kontroller på plats enligt den här förordningen konstateras fall där bestämmelserna i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 eller förordning (EG) nr 21/2004 inte följts, ska kopior av kontrollrapporten enligt artikel 32 i den här förordningen utan dröjsmål skickas till de myndigheter som har ansvaret för att genomföra de förordningarna.

Underavsnitt IV

Kontroller på plats av särskilt stöd

Artikel 46

Särskilda bestämmelser rörande särskilt stöd

1. När det gäller särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i denna avdelning. Om bestämmelserna inte går att tillämpa på grund av det aktuella stödsystemets struktur, ska medlemsstaterna införa kontroller som garanterar en kontrollnivå motsvarande den nivå som fastställs i denna avdelning.

Medlemsstaterna ska särskilt

vid kontroll av ansökningar om stöd genom gemensamma jordbruksfonder enligt artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 verifiera att

i)	jordbrukarna faktiskt var berättigade till det stöd som betalats ut genom fonden,

ii)	ersättningen verkligen betalades ut till anslutna jordbrukare i enlighet med artikel 71 i förordning (EG) nr 73/2009,

b)	vid kontroll på platsen av investeringsåtgärder som kommer att omfattas av särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009, verifiera att investeringen har genomförts.

Kontroller enligt andra stycket led a får genomföras på grundval av ett urval omfattande minst 10 % av de berörda jordbrukarna.

2. Kontroller på gårdsnivå kan ersättas med administrativa kontroller eller kontroller på tjänste- eller organisationsnivå som resulterar i underlag som möjliggör kontroll av att kriterierna för stödberättigande enligt artikel 29.2 har efterlevts, förutsatt att medlemsstaten ser till att dessa kontroller är minst lika effektiva som kontroller på plats.

KAPITEL III

Kontroller avseende tvärvillkor

Avsnitt I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 47

Allmänna bestämmelser om tvärvillkor

1. I detta kapitel ska med upprepad överträdelse avses en överträdelse av samma krav, norm eller skyldighet enligt artikel 4 som konstateras mer än en gång under en period av tre kalenderår, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den tidigare överträdelsen och, med hänsyn till omständigheterna, har haft möjlighet att åtgärda den tidigare överträdelsen.

2. Överträdelsens omfattning ska fastställas bland annat med hänsyn till huruvida överträdelsen har långtgående verkningar eller bara berör jordbruksföretaget i fråga.

3. Överträdelsens allvar ska framför allt bero på hur stora följder överträdelsen har fått med hänsyn till syftet med kravet eller normen i fråga.

4. Överträdelsens varaktighet ska i första hand bedömas utifrån hur länge effekterna är kännbara eller vilka möjligheter det finns att komma till rätta med dem på ett rimligt sätt.

Artikel 48

Behörig kontrollmyndighet

1. De specialiserade kontrollorganen ska ha ansvaret för kontrollerna av att kraven och normerna i fråga är uppfyllda.

Det ska vara utbetalningsställets ansvar att i varje enskilt fall besluta om minskningar av eller uteslutningar från stöd i enlighet med kapitel III i avdelning IV.

2. Genom avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att kontroll av samtliga eller vissa krav, normer, rättsakter eller tvärvillkorsområden ska utföras av utbetalningsstället, förutsatt att kontrollerna är minst lika effektiva som när de utförs av ett specialiserat kontrollorgan.

Avsnitt II

Administrativa kontroller

Artikel 49

Administrativa kontroller

Medlemsstaterna får besluta att utföra administrativa kontroller mot bakgrund av de krav, normer, rättsakter eller tvärvillkorsområden som berörs, särskilt om detta redan är föreskrivet enligt de kontrollsystem som är tillämpliga på respektive krav, norm, rättsakt eller tvärvillkorsområde.

Avsnitt III

Kontroller på plats

Artikel 50

Minsta kontrollandel

1. Den behöriga kontrollmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för system för direktstöd i den mening som avses i artikel 2 d i förordning (EG) nr 73/2009 och som den behöriga kontrollmyndigheten ansvarar för. Den behöriga kontrollmyndigheten ska även kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla de jordbrukare som är skyldiga att under det aktuella kalenderåret iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 och som står under den behöriga kontrollmyndighetens ansvar.

Den minimiandel kontroller som anges i första stycket kan uppnås för varje behörig kontrollmyndighet eller för varje rättsakt eller norm eller rättsakts- eller normgrupp. I fall där kontrollerna inte genomförs av utbetalningsställena i enlighet med artikel 48 kan denna minsta kontrollandel dock även uppnås för varje enskilt utbetalningsställe.

Om det i lagstiftningen rörande rättsakten och normerna redan fastställs en minimiandel kontroller, ska den kontrollandelen tillämpas i stället för den minimiandel som anges i första stycket. Medlemsstaterna kan alternativt besluta att fall av bristande efterlevnad som upptäcks i samband med kontroller på plats enligt den lagstiftning som gäller för rättsakterna och standarderna och som genomförs utanför det stickprovsurval som avses i första stycket ska rapporteras till den behöriga kontrollmyndighet som har ansvar för den berörda rättsakten eller normen; denna myndighet ska sedan följa upp ärendet. Bestämmelserna i denna avdelning ska vara tillämpliga.

2. När den minimiandel kontroller som avses i första stycket i denna artikel fastställs, ska de åtgärder som avses i artikel 23.2 eller i artikel 24.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 inte beaktas.

3. Om det vid kontroll på plats upptäcks bristande efterlevnad av betydande omfattning av en viss rättsakt eller norm, ska antalet kontroller på plats avseende denna rättsakt eller norm ökas under nästa kontrollperiod. Den behöriga kontrollmyndigheten kan besluta att i förbindelse med en viss rättsakt begränsa dessa ytterligare kontroller på plats till att endast omfatta de krav som överträdelserna oftast avser.

Artikel 51

Urval

1. Stickprovsurvalet av jordbruksföretag för kontroll enligt artikel 50 ska, i tillämpliga fall, bygga på en riskanalys i enlighet med tillämplig lagstiftning, eller på en riskanalys som lämpar sig för kraven eller normerna i fråga, utan att detta påverkar uppföljningskontroller av sådana överträdelser som den behöriga kontrollmyndigheten fått kännedom om på annat sätt. Riskanalysen kan baseras på enskilda gårdar eller på kategorier av jordbruksföretag eller geografiska områden, eller – vad gäller punkt 5 b i denna artikel – på företag.

Vid riskanalysen får hänsyn tas till ett eller båda av följande kriterier:

a)	Jordbrukarens deltagande i det system för jordbruksrådgivning som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 73/2009.

b)	Jordbrukarens deltagande i ett system för certifiering om det berörda systemet är relevant för de krav och normer det som avses.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 50.1 får en medlemsstat besluta att välja ut jordbrukare som erhåller direktstöd och jordbrukare som är skyldiga att iaktta tvärvillkor enligt artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 på grundval av samma riskanalys.

2. För ett representativt urval ska 20–25 % av det minsta antal jordbrukare som ska kontrolleras på plats i enlighet med artikel 50.1 första stycket väljas ut slumpvis.

Om antalet jordbrukare som ska kontrolleras på plats överskrider det lägsta antal som ska kontrolleras på plats enligt första stycket i artikel 50.1 ska andelen slumpmässigt utvalda jordbrukare i det nya urvalet inte överstiga 25 %.

3. En del av stickprovsurvalet kan i tillämpliga fall göras på grundval av tillgängliga uppgifter före utgången av den aktuella ansökningsperioden. Det preliminära urvalet ska fullgöras när samtliga relevanta ansökningar finns tillgängliga.

4. Urvalet av jordbrukare som ska kontrolleras i enlighet med artikel 50 ska väljas från de urval av jordbrukare som redan gjorts i enlighet med artiklarna 30 och 31 och för vilka de berörda kraven och normerna gäller. Det stickprov som avses i artikel 50.1 första stycket andra meningen ska dock väljas ut bland jordbrukare som omfattas av tillämpningen av artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 för det aktuella kalenderåret.

5. Genom undantag från punkt 4 får urvalet av jordbrukare som ska kontrolleras i enlighet med artikel 50 göras bland populationen jordbrukare som har lämnat in stödansökningar inom ramen för de stödprogram för direktstöd som avses i artikel 2 d i förordning (EG) nr 73/2009 och bland jordbrukare som omfattas av tillämpningen av artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 och som är skyldiga att iaktta de berörda kraven eller normerna.

I sådana fall gäller följande:

Om det på grundval av en riskanalys på gårdsnivå visar sig att jordbrukare som inte får direktstöd utgör en större risk än de jordbrukare som har ansökt om stöd, får jordbrukare som ansökt om stöd ersättas med jordbrukare som inte får stöd. Även i detta fall ska det totala antalet kontrollerade jordbrukare motsvara den kontrollandel som föreskrivs i artikel 50.1. Ersättningar av detta slag ska vederbörligen motiveras och dokumenteras.

b)	Av effektivitetsskäl får riskanalysen företas på företagsnivå i stället för på gårdsnivå, särskilt när det gäller slakterier, återförsäljare eller leverantörer. I detta fall får de jordbrukare som på så sätt kontrollerats räknas med när det gäller den kontrollandel som föreskrivs i artikel 50.1.

6. De olika förfarandena i punkterna 4 och 5 får kombineras, om detta ökar kontrollsystemets effektivitet.

Artikel 52

Efterlevnaden av krav och normer

1. I tillämpliga fall ska frågan huruvida ett krav eller en norm efterlevs avgöras på det sätt som föreskrivs i den lagstiftning som är tillämplig för det krav eller den norm som berörs.

2. I andra fall ska detta vid behov avgöras på lämpligt sätt som anges av den behöriga kontrollmyndigheten och som säkerställer en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella kontroller enligt nationella regler.

3. Där så är lämpligt kan kontroller på plats utföras med hjälp av teknik för fjärranalys.

Artikel 53

Omfattning av kontroller på plats

1. Vid kontroll av stickprovet enligt artikel 50 ska den behöriga kontrollmyndigheten se till att det för alla utvalda jordbrukare kontrolleras att de krav och normer som omfattas av myndighetens ansvarsområde är uppfyllda.

Om minimiandelen kontroller uppnås på rättsakts- eller normnivå eller med avseende på en grupp av rättsakter eller normer ska de utvalda jordbrukarna kontrolleras när det gäller efterlevnaden av den berörda normen eller normerna eller gruppen av rättsakter eller normer i enlighet med bestämmelserna i artikel 50.1, utan att detta påverkar första stycket.

I allmänhet ska varje jordbrukare som valts ut för en kontroll på plats kontrolleras vid ett tillfälle då de flesta av de krav och normer för vilka urvalet gjorts kan kontrolleras. Medlemsstaterna ska emellertid se till att en adekvat kontrollnivå uppnås för alla krav och normer under årets lopp.

2. I tillämpliga fall ska kontroller på plats omfatta jordbruksföretagets hela jordbruksareal. Den fysiska kontroll av marken som utgör en del av kontrollen på plats får dock begränsas till en stickprovskontroll som omfattar minst hälften av de skiften på jordbruksföretaget som kraven eller normerna berör, förutsatt att ett sådant urval garanterar en tillförlitlig och representativ kontrollnivå vad gäller efterlevnaden av kraven och normerna. När stickprovskontrollen avslöjar brister i efterlevnaden ska stickprovet av faktiskt kontrollerade jordbruksskiften utökas.

Om så föreskrivs i den lagstiftning som berör rättsakten eller normerna får den faktiska kontrollen av överensstämmelse med krav och normer som ingår i kontrollen på plats dessutom begränsas till ett representativt urval av de objekt som ska kontrolleras. Medlemsstaten ska emellertid se till att kontrollerna genomförs för alla krav och normer vars efterlevnad kan kontrolleras vid besökstillfället.

3. Kontrollerna enligt punkt 1 ska generellt utföras inom ramen för ett enda kontrollbesök där man granskar efterlevnaden av de krav och normer som kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket, i syfte att dels upptäcka eventuella överträdelser av dessa krav och normer, dels se i vilka fall det kan komma att behövas ytterligare kontroller.

4. Kontroller på gårdsnivå kan ersättas med administrativa kontroller eller kontroller på företagsnivå enligt artikel 51.5 andra stycket led b, förutsatt att medlemsstaten ser till att dessa kontroller är minst lika effektiva som kontroller på plats.

5. Vid genomförandet av kontroller på plats kan medlemsstaterna tillämpa objektiva specifika kontrollindikatorer för vissa krav och normer, förutsatt att de ser till att kontrollen av de berörda kraven och normerna är minst lika effektiv som kontroller på plats utan tillämpning av dessa indikatorer.

Indikatorerna ska vara direkt kopplade till de krav eller normer de står för och omfatta alla element som ska granskas vid en kontroll av de aktuella kraven eller normerna.

6. Kontroller på plats beträffande det urval som föreskrivs i artikel 50.1 ska genomföras inom det kalenderår då stödansökningarna lämnas in.

Artikel 54

Kontrollrapport

1. Den behöriga kontrollmyndigheten ska för varje kontroll på plats enligt detta kapitel utarbeta en kontrollrapport, oberoende av om jordbrukarna i fråga valdes ut för kontroll på plats i enlighet med artikel 51 eller om de valdes ut för en uppföljningskontroll av överträdelser som den behöriga kontrollmyndigheten fått kännedom om på annat sätt.

Rapporten ska omfatta följande delar:

En allmän del med bland annat uppgift om följande:

i)	Den jordbrukare som valts ut för kontroll på plats.

ii)	Vilka personer som närvarat.

iii)	Om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

En del där det särskilt redogörs för hur efterlevnaden av varje enskild rättsakt och norm har kontrollerats, med bland annat följande uppgifter:

i)	De krav och normer som kontrollerades på plats.

ii)	Kontrollernas utformning och omfattning.

iii)	Resultaten.

iv)	De rättsakter och normer som överträtts.

En utvärderingsdel där man för varje enskild rättsakt eller norm gör en bedömning av överträdelsens omfattning på grundval av dess allvar, omfattning, varaktighet och upprepning i enlighet med artikel 24.1 i förordning (EG) nr 73/2009, med uppgift om alla eventuella faktorer som kan tänkas öka eller minska den minskning som ska tillämpas.

I rapporten ska särskilt anges om de bestämmelser som gäller för kravet eller normen i fråga lämnar utrymme för beslut om att inte gå vidare med den konstaterade överträdelsen. Detta ska även gälla när en medlemsstat beviljar jordbrukare ett uppskov för att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer i enlighet med artikel 26.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller när de beviljar unga jordbrukare ett uppskov för att uppfylla befintliga gemenskapsnormer i enlighet med samma artikel.

2. Jordbrukaren ska inom tre månader efter datumet för kontrollen på plats informeras om de brister som upptäckts.

Om jordbrukaren inte omedelbart åtgärdat de brister som konstaterats enligt artikel 24.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska jordbrukaren informeras om att korrigeringsåtgärder kommer att vidtas i enlighet med samma bestämmelse och inom den tidsfrist som anges i första stycket.

När en medlemsstat använder sig av möjligheten att inte tillämpa en minskning eller uteslutning i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den berörda jordbrukaren, inom en månad från det att beslutet att inte tillämpa minskning eller uteslutning från stöd fattades, informeras om att korrigeringsåtgärder kommer att vidtas.

3. Om inte annat följer av i någon särskild bestämmelse i den lagstiftning som är tillämplig för kraven och normerna i fråga ska kontrollrapporten färdigställas inom en månad efter kontrollen på plats. Denna period får dock förlängas till tre månader om så är motiverat, särskilt om en kemisk eller fysikalisk analys kräver detta.

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, ska rapporten skickas till utbetalningsstället inom en månad efter det att den har färdigställts.

AVDELNING IV

BERÄKNINGSGRUND FÖR STÖD, MINSKNING OCH UTESLUTNING

KAPITEL I

Icke deklarerade arealer

Artikel 55

Alla arealer har inte deklarerats

1. Om en jordbrukare för ett visst år inte deklarerar alla arealer som avses i artikel 13.8, och skillnaden mellan den totala areal som deklareras i den samlade ansökan, å ena sidan, och den deklarerade arealen plus de icke deklarerade skiftenas totala areal, å andra sidan, överstiger 3 % av den deklarerade arealen, ska det totala direktstödet till jordbrukaren för året i fråga minskas med upp till 3 %, beroende på hur allvarligt utelämnandet är.

2. När jordbrukaren är skyldig att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 ska punkt 1 även gälla för stöd knutet till stödsystem enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i samma förordning. Procentsatsen för avdraget ska tillämpas på det totalbelopp som ska betalas dividerat med det antal år som avses i artiklarna 85t och 103z i samma förordning.

KAPITEL II

Iakttagelser med avseende på stödvillkor

Avsnitt I

Systemet med samlat gårdsstöd och andra arealrelaterade stödsystem

Artikel 56

Allmänna principer

1. I detta avsnitt ska åtskillnad göras mellan följande odlingsgrupper:

a)	Arealer som deklarerats för aktivering av stödrättigheter enligt systemet med samlat gårdsstöd och som, beroende på omständigheterna, uppfyller de särskilda villkor som gäller för varje enskild areal.

b)	Arealer som omfattas av systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning V kapitel 2 i förordning (EG) nr 73/2009.

c)	En grupp för areal som omfattas av något annat stödsystem för arealstöd där en annan stödsats tillämpas.

d)	Arealer som deklareras under rubriken ”annan markanvändning”.

Vid tillämpning av punkt 1 a ska man utgå från genomsnittsvärdet av de olika stödrättigheter som gäller för respektive deklarerad areal.

2. Om en och samma areal ligger till grund för stödansökningar inom ramen för flera arealrelaterade stödsystem, ska arealen beaktas separat för varje berört stödsystem.

Artikel 57

Beräkningsgrund när det gäller deklarerade arealer

1. När det gäller ansökningar om stöd inom ramen för arealrelaterade stödsystem, utom i fråga om stärkelsepotatis och utsäde enligt i avdelning IV kapitel 1 avsnitten 2 och 5 i förordning (EG) nr 73/2009, ska den deklarerade arealen användas för beräkning av stödet, förutsatt att det konstateras att den faktiskt fastställda arealen för en viss odlingsgrupp är större än den deklarerade arealen.

2. För ansökningar om stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd ska följande gälla:

—	Om de deklarerade stödrättigheterna och den deklarerade arealen inte stämmer överens ska beräkningen av stödet baseras på den mindre arealen.

—	Om antalet deklarerade stödrättigheter överstiger det antal stödrättigheter som bonden förfogar över ska de deklarerade stödrättigheterna minskas till det antal stödrättigheter som bonden förfogar över.

3. Vid ansökningar om stöd inom ramen för stödsystem för arealstöd, med undantag för stärkelsepotatis och utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 2 och 5 i förordning (EG) nr 73/2009, ska stödet beräknas på grundval av den för den relevanta odlingsgruppen fastställda arealen, förutsatt att den areal som deklareras i en samlad ansökan är större än den för odlingsgruppen fastställda arealen och att detta inte påverkar minskningar och uteslutningar i enlighet med artiklarna 58 och 60 i den här förordningen.

Utan att det påverkar artikel 30 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den fastställda arealen emellertid anses motsvara den deklarerade arealen om skillnaden mellan den totala areal som fastställts och den totala areal som deklarerats för stöd enligt de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009 inte överstiger 0,1 hektar. Endast för högt deklarerade arealer på odlingsgruppsnivå ska tas med i beräkningen.

Andra stycket gäller inte när skillnaden utgör mer än 20 % av den totala areal som deklarerats för stöd.

Artikel 58

Minskning och uteslutning vid för hög deklaration

Om, i fråga om en odlingsgrupp, den areal som deklarerats för ett stödsystem för arealstöd, undantaget stödsystem för stärkelsepotatis och utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 2 och 5 i förordning (EG) nr 73/2009, överskrider den fastställda arealen enligt artikel 57 i den här förordningen, ska stödet beräknas på grundval av den fastställda arealen, minskad med två gånger den konstaterade skillnaden, om denna skillnad utgör mer än 3 % eller två hektar, dock högst 20 % av den fastställda arealen.

Om skillnaden utgör mer än 20 % av den fastställda arealen får arealstöd inte beviljas för den berörda odlingsgruppen.

Om skillnaden överstiger 50 %, ska jordbrukaren återigen uteslutas från stöd upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts enligt artikel 57 i den här förordningen. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 (20). Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då skillnaden konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 59

Minskningar vid oegentligheter som rör storleken på de arealer som deklarerats i samband med utbetalning av stöd för stärkelsepotatis, utsäde och tobak

1. Om det visar sig att den areal som faktiskt odlas med potatis är mer än 10 % mindre än den areal som deklarerats för stöd för stärkelsepotatis enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, ska det stöd som ska betalas minskas med två gånger den konstaterade skillnaden.

2. Om det visar sig att den areal som faktiskt odlas med utsäde är mer än 10 % större än den areal som deklarerats för stöd för utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 5 i förordning (EG) nr 73/2009, ska det stöd som ska betalas minskas med två gånger den konstaterade skillnaden.

3. Om det visar sig att jordbrukaren avsiktligt har begått de oegentligheter som avses i punkterna 1 och 2 ska utbetalning av hela det stödbelopp som avses i de punkterna avslås.

Jordbrukaren ska i detta fall ännu en gång uteslutas från stöd motsvarande det beloppet. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas till fullo i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 60

Avsiktligt höga deklarationer

Om skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts enligt artikel 57 beror på avsiktligt höga deklarationer, ska det stöd som jordbrukaren i enlighet med artikel 57 skulle ha varit berättigad till enligt det berörda stödsystemet inte beviljas för kalenderåret i fråga, om skillnaden överstiger 0,5 % av den fastställda arealen eller överstiger ett hektar.

Om skillnaden överstiger 20 % av den fastställda arealen, ska jordbrukaren ännu en gång uteslutas från stöd upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts i enlighet med artikel 57. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas till fullo enligt den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då skillnaden konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 61

Minskning och uteslutning i samband med ansökningar om stöd för utsäde

1. Om det visar sig att utsäde som omfattas av en stödansökan inte har saluförts för sådd i den mening som avses i artikel 37 första stycket led b iii, ska det stöd som betalas för den berörda arten, efter eventuell minskning i enlighet med artikel 59, minskas med 50 % om den ej saluförda kvantiteten uppgår till mer än 2 % men högst 5 % av den kvantitet som omfattas av stödansökan. Om den ej saluförda kvantiteten överstiger 5 % ska inget stöd för utsäde beviljas för det berörda regleringsåret.

2. Om det visar sig att stöd har sökts för icke officiellt certifierat utsäde eller för utsäde som inte har skördats i den berörda medlemsstaten under det kalenderår då det regleringsår för vilket stödet fastställts börjar, ska inget stöd beviljas för det aktuella regleringsåret eller för det påföljande regleringsåret.

Artikel 62

Minskning och uteslutning i samband med grödspecifikt stöd för bomull

Om det konstateras att jordbrukaren inte uppfyller sina åtaganden enligt artikel 30.1 och 30.2 i förordning (EG) nr 1121/2009 ska jordbrukaren, utan att det påverkar eventuella minskningar och uteslutningar som tillämpas i enlighet med artikel 58 eller 60 i den här förordningen, mista rätten till det ökade stödet enligt artikel 92.2 i förordning (EG) nr 73/2009. Dessutom ska stödet för bomull per stödberättigande hektar enligt artikel 90 i förordning (EG) nr 73/2009 minskas för den jordbrukaren med det tilläggsbelopp som anges i artikel 92.2 i samma förordning.

Avdelning II

Djurbidrag

Artikel 63

Beräkningsgrund

1. Om en individuell gräns eller ett individuellt tak är tillämpligt, ska det antal djur som anges i stödansökan minskas till det antal som har fastställts som gräns eller tak för den berörda jordbrukaren.

2. Stöd får under inga omständigheter beviljas för ett större antal djur än vad som anges i stödansökan.

3. Om det antal djur som deklarerats i stödansökan överstiger det antal som fastställts vid administrativa kontroller eller kontroller på plats, ska stödet beräknas på grundval av antalet djur som fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 65 och 66.

4. Om det konstateras oegentligheter i samband med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur, ska följande gälla:

a)	Ett nötkreatur som förlorat ett av de två öronmärkena ska anses vara fastställt, förutsatt att det säkert kan identifieras på annat sätt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Om de konstaterade oegentligheterna avser felaktiga uppgifter i registret eller i djurpasset, ska det berörda djuret betraktas som ej fastställt endast om felen konstateras vid minst två kontroller under loppet av 24 månader. I alla övriga fall ska de berörda djuren anses som ej fastställda efter den första iakttagelsen.

Artikel 21 ska tillämpas på uppgifter i och anmälningar till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Artikel 64

Ersättning av djur

1. Nötkreatur som finns på jordbruksföretaget ska betraktas som fastställda djur endast om de är identifierade i stödansökan. Under förutsättning att de gränser som anges i artikel 111 eller artikel 115 i förordning (EG) nr 73/2009 iakttas, får am- och dikor eller kvigor som omfattas av en stödansökan enligt nämnda artiklar ersättas under hållandeperioden utan att rätten till det sökta stödet förloras.

2. Ersättning av djur enligt punkt 1, ska ske inom 20 dagar efter den händelse som gjorde ersättandet nödvändigt, och en uppgift om detta ska föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till ska informeras inom sju dagar efter det att djuren ersatts.

Om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna i artikel 16.3 andra stycket får den medlemsstaten föreskriva att anmälan till databasen för nötkreatur om att ett djur har lämnat jordbruksföretaget och att ett annat djur har kommit till jordbruksföretaget inom de tidsfrister som föreskrivs i första stycket får ersätta den information som ska skickas till de behöriga myndigheterna.

3. Om en jordbrukare ansöker om stöd för både tackor och getter, och om det utbetalade stödet är lika stort för båda, får en tacka ersättas av en get och en get av en tacka. Tackor och getter för vilka stöd söks i enlighet med artikel 101 i förordning (EG) nr 73/2009 får bytas ut under hållandeperioden inom de gränser som anges i den artikeln utan att rätten till det sökta stödet går förlorad.

4. Ersättanden av djur enligt punkt 3 ska ske inom 10 dagar efter den händelse som gjorde ersättandet nödvändigt, och en uppgift om detta ska föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till ska informeras inom sju arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Artikel 65

Minskning och uteslutning avseende nötkreatur för vilka bidrag har sökts

1. Om det i fråga om en stödansökan enligt stödsystem för nötkreatur konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställts i enlighet med artikel 63.3, ska det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt dessa stödsystem för den berörda bidragsperioden minskas med den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om högst tre djur berörs av oegentligheterna.

2. Om oegentligheterna berör fler än tre djur, ska det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt de stödsystem som avses i punkt 1 för den berörda bidragsperioden minskas med

a)	den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om denna inte är större än 10 %, eller

b)	två gånger den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om denna är större än 10 %, dock högst 20 %.

Om den procentsats som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, ska det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad enligt artikel 63.3 avslås inom ramen för de aktuella stödsystemen, för den berörda bidragsperioden.

Om procentsatsen som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 50 %, ska jordbrukaren dessutom ännu en gång uteslutas från stöd upp till ett belopp motsvarande skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs i enlighet med artikel 63.3. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

3. Vid beräkningen av de procentsatser som avses i punkterna 1 och 2, ska de nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödsystemen för nötkreatur och för vilka oegentligheter har konstaterats divideras med alla fastställda nötkreatur för den berörda bidragsperioden.

Vid tillämpning av artikel 16.3 andra stycket ska potentiellt stödberättigande djur som befinns ha identifierats eller registrerats felaktigt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur räknas som djur för vilka oegentligheter har konstaterats. När det gäller slaktbidraget enligt artikel 116 i förordning (EG) nr 73/2009 ska, vid tillämpning av detta stycke, endast djur som faktiskt slaktats under det aktuella året räknas som potentiellt stödberättigande djur.

När det gäller am- och dikobidrag enligt artikel 111 i förordning (EG) nr 73/2009 ska alla oegentligheter som upptäcks med hänsyn till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur fördelas proportionellt mellan det antal djur som krävs för att få bidraget och de djur som krävs för leverans av mjölk och mjölkprodukter enligt artikel 111.2 b i den förordningen. Dessa oegentligheter ska dock först fördelas på det antal djur som inte krävs inom de enskilda gränser eller tak som avses i artikel 111.2 b och artikel 112 i samma förordning.

4. Om skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställs i enlighet med artikel 63 beror på avsiktliga oegentligheter, ska det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt artikel 63 avslås inom ramen för stödsystemet för nötkreatur eller de berörda stödsystemen, för den aktuella bidragsperioden.

Om skillnaden som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, ska jordbrukaren ännu en gång uteslutas från stöd upp till ett belopp motsvarande skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs i enlighet med artikel 63.3. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 66

Minskning och uteslutning avseende tackor eller getter för vilka bidrag har sökts

1. Om det i stödansökningar enligt stödsystemet för får och getter konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs enligt artikel 63.3, ska artikel 65.2, 65.3 och 65.4 gälla i tillämpliga delar från och med det första djur beträffande för vilket oegentligheter konstateras.

2. Om det fastställs att en fårproducent som saluför fårmjölk och fårmjölksprodukter inte uppgett detta i sin bidragsansökan ska det stöd denne är berättigad till minskas till det bidrag som betalas ut till fårproducenter som saluför fårmjölk och fårmjölksprodukter, minus skillnaden mellan detta belopp och det fulla tackbidraget.

3. Om det i samband med en ansökan om tilläggsbidrag fastställs att mindre än 50 % av den areal på jordbruksföretaget som används för jordbruk ligger i sådana områden som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009 får tilläggsbidraget inte betalas ut, och tack- och getbidraget ska minskas med 50 % av tilläggsbidraget.

4. Om det fastställs att den procentandel av arealen på jordbruksföretaget som används för jordbruk och som är belägen i områden som anges i förteckningen i bilaga III till förordning (EG) nr 1121/2009 är lägre än 50 % ska getbidraget inte betalas ut.

5. Om det fastställs att en producent som tillämpar växling av betesområde och som lämnar in en ansökan om tilläggsbidrag inte har haft 90 % av sina djur på bete i minst 90 dagar i ett sådant område som avses i artikel 102.2 b i förordning (EG) nr 73/2009, ska tilläggsbidraget inte betalas ut, och får- eller getbidraget ska minskas med 50 % av tilläggsbidraget.

6. Om det visar sig vara avsiktliga överträdelser som ligger bakom de oegentligheter som avses i punkterna 2, 3, 4 och 5 ska en utbetalning av det totala stödbeloppet enligt dessa punkter avslås.

Jordbrukaren ska i detta fall ännu en gång uteslutas från stöd motsvarande det beloppet. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

7. När jordbrukare håller både tackor och getter med samma bidragsnivå och kontroller på plats visar en skillnad i sammansättningen av besättningen när det gäller antal djur per art ska djuren anses tillhöra samma grupp.

Artikel 67

Naturliga omständigheter

Om jordbrukaren på grund av naturliga omständigheter som drabbat besättningen eller flocken inte kan fullfölja sitt åtagande att hålla de djur som omfattas av bidragsansökan under hela hållandeperioden, ska minskningar och uteslutningar enligt artiklarna 65 och 66 inte tillämpas, förutsatt att jordbrukaren skriftligen har underrättat den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att han eller hon konstaterade minskningen av antalet djur.

Om inte annat följer av de faktiska omständigheter som måste beaktas i varje enskilt fall, kan den behöriga myndigheten godkänna särskilt följande naturliga omständigheter som en besättning eller flock kan drabbas av:

a)	Att djur dör på grund av sjukdom.

b)	Att djur dör på grund av olyckor för vilka jordbrukaren inte kan ställas till ansvar.

Artikel 68

Felaktiga intyg och uppgifter från slakterier

Om det beträffande deklarationer eller intyg som utfärdas av slakterier i samband med det särskilda bidrag som föreskrivs i artikel 110.6 i förordning (EG) nr 73/2009 och det slaktbidrag som föreskrivs i artikel 116 i den förordningen konstateras att ett slakteri genom allvarlig försummelse eller med avsikt lämnar felaktiga uppgifter eller utfärdar falska intyg, ska den berörda medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder. När sådana oegentligheter konstateras för andra gången, ska det berörda slakteriet under minst ett år fråntas rätten att lämna sådana deklarationer och utfärda sådana intyg som kan användas för bidragsändamål.

Avdelning III

Särskilt stöd

Artikel 69

Iakttagelser i samband med särskilt stöd

När det gäller särskilt stöd ska medlemsstaterna, för varje åtgärd, föreskriva minskningar och uteslutningar som till innehållet ska vara likvärdiga med dem som föreskrivs i denna avdelning. När det gäller arealrelaterade stöd eller djurbidrag ska bestämmelserna i denna avdelning gälla i tillämpliga delar. I tillämpliga fall ska även artikel 18 i kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 (21) gälla, efter nödvändiga ändringar.

Om sådana styrkande handlingar som tillhandahållits av instanser, organ eller organisationer enligt artikel 29.2 i denna förordning visar sig innehålla oriktiga uppgifter och detta är en följd av allvarlig försummelse eller har skett med avsikt, ska den berörda medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder. När sådana oegentligheter konstateras för andra gången, ska den instans, det organ eller den organisation som berörs under minst ett år fråntas rätten att utfärda styrkande handlingar som kan användas för bidragsändamål.

KAPITEL III

Iakttagelser i samband med tvärvillkor

Artikel 70

Allmänna principer och definitioner

1. I samband med detta kapitel ska artikel 47 tillämpas.

2. Vid tillämpning av artikel 23.1 i förordning (EG) nr 73/2009 på jordbrukare som omfattas av tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 avses med inlämnande av stödansökan enligt artikel 23.1 i förordning (EG) nr 73/2009 det årliga inlämnandet av den samlade ansökan.

3. När mer än ett utbetalningsställe har ansvaret för förvaltningen av de olika stödsystem som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, av de åtgärder som avses i artikel 36 a i–v och artikel 36 b i, iv och v i förordning (EG) nr 1698/2005 samt av utbetalningar knutna till de system som anges i artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007 ska medlemsstaterna se till att alla utbetalningsställen som berörs av de aktuella utbetalningarna får kännedom om konstaterade överträdelser och, i tillämpliga fall, om tillhörande minskningar och uteslutningar, samt om de fall bland dessa där det faktum att stödkriterierna inte följts också utgör en överträdelse och vice versa. Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall, se till att en enhetlig minskningssats tillämpas.

4. Överträdelser ska anses konstaterade om de upptäcks i samband med någon typ av kontroller som utförs i enlighet med den här förordningen eller efter att ha kommit till den behöriga kontrollmyndighetens eller, i tillämpliga fall, utbetalningsställets, kännedom på något annat sätt.

5. Om en jordbrukare som är skyldig att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 inte lämnar in den samlade ansökan inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 11 i den här förordningen ska, utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 75, ett avdrag på 1 % per arbetsdag tillämpas. Det högsta avdraget uppgår till 25 %. Avdraget ska tillämpas på det totalbelopp som ska betalas ut som stöd inom ramen för stödsystem enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007, dividerat med det antal år som avses i artiklarna 85t och 103z i samma förordning.

6. Om mer än ett fall av överträdelse avseende olika rättsakter eller normer konstateras inom ett och samma tvärvillkorsområde ska de fallen betraktas som en enda överträdelse i samband med fastställandet av minskningen i enlighet med artiklarna 71.1 och 72.1.

7. En överträdelse av en norm som samtidigt utgör ett krav ska räknas som en enda överträdelse. Vid beräkningen av minskningar ska överträdelsen räknas som en del av det område som kravet tillhör.

8. Vid tillämpning av minskningar ska procentsatsen för minskningen tillämpas på det totala belopp som utgörs av

a)	det totala beloppet för samtliga direktstöd som har beviljats eller som ska beviljas den berörda jordbrukaren till följd av de stödansökningar som denne redan har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då iakttagelsen görs, och

b)	det totalbelopp som ska betalas ut som stöd inom ramen för stödsystem enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007, dividerat med det antal år som avses i artiklarna 85t och 103z i den förordningen.

Artikel 71

Minskning vid försummelse

1. Om inte annat följer av artikel 77 ska en konstaterad överträdelse som beror på jordbrukarens försummelse leda till en minskning. Minskningen ska som allmän regel vara 3 % av det totala belopp som avses i artikel 70.8

Utbetalningsstället får dock på grundval av den bedömning som den behöriga kontrollmyndigheten ska lämna i kontrollrapportens utvärderingsdel enligt artikel 54.1 c besluta att antingen minska den procentsatsen till 1 % eller öka den till 5 % av det totala beloppet eller, i de fall som avses i artikel 54.1 c andra stycket, inte tillämpa några minskningar alls.

2. När en medlemsstat använder sig av möjligheten att inte tillämpa en minskning eller uteslutning i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EG) nr 73/2009 och jordbrukaren inte har åtgärdat situationen inom en given tidsfrist, ska minskning eller uteslutning tillämpas.

Tidsfristen ska bestämmas av den behöriga myndigheten och får inte löpa ut efter utgången av det år som följer på det år då överträdelserna konstaterades.

3. När en medlemsstat använder sig av möjligheten att betrakta en överträdelse som mindre, i enlighet med artikel 24.2 andra och tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009, och jordbrukaren inte har åtgärdat situationen inom en angiven tidsfrist, ska en minskning tillämpas.

Tidsfristen ska bestämmas av den behöriga myndigheten och får inte löpa ut efter utgången av det år som följer på det år då överträdelserna konstaterades.

Överträdelsen ska inte betraktas som mindre och en minskning med åtminstone 1 % i enlighet med punkt 1 ska tillämpas.

Dessutom ska en överträdelse som har betraktats som mindre och som har åtgärdats av jordbrukaren inom den angivna tidsfristen i första stycket inte betraktas som en överträdelse enligt punkt 5.

4. Om mer än en överträdelse konstaterats för olika tvärvillkorsområden, ska det förfarande för att fastställa minskningen som anges i punkt 1 tillämpas för varje enskild överträdelse.

De resulterande procentsatserna för minskningarna ska adderas. Minskningen får dock uppgå till högst 5 % av det totala belopp som avses i punkt 70.8.

5. Om upprepade fall av överträdelser konstaterats ska den procentsats som för den upprepade överträdelsen fastställts enligt punkt 1 multipliceras med tre för den första upprepningen, utan att det påverkar fall av avsiktlig överträdelse enligt artikel 72. Om procentsatsen fastställts i enlighet med punkt 70.6 ska utbetalningsstället fastställa den procentsats som skulle ha tillämpats på den upprepade överträdelsen av kravet eller normen i fråga.

Vid ytterligare upprepningar ska resultatet av den minskning som fastställts för den föregående upprepade överträdelsen multipliceras med tre varje gång. Minskningen får dock uppgå till högst 15 % av det totala belopp som avses i punkt 70.8.

När den högsta procentsatsen 15 % har uppnåtts ska utbetalningsstället informera den berörda jordbrukaren om att om samma överträdelse konstateras igen, kommer det att anses att han eller hon har handlat avsiktligt i den mening som avses i artikel 72. Om en ytterligare överträdelse konstateras därefter ska procentsatsen för minskningen fastställas genom att resultatet av den tidigare multiplikationen, i förekommande fall, före tillämpning av begränsningen på 15 % enligt andra stycket sista meningen, multipliceras med tre.

6. Om en upprepad överträdelse konstateras tillsammans med en annan överträdelse eller en annan upprepad överträdelse ska de resulterande procentsatserna för minskningarna adderas. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 tredje stycket får minskningen dock inte överstiga 15 % av det totala belopp som avses i punkt 70.8.

Artikel 72

Minskning och uteslutning vid avsiktlig överträdelse

1. Om jordbrukaren har begått den konstaterade överträdelsen med avsikt ska minskningen av det totala belopp som avses i artikel 70.8 första stycket i allmänhet vara 20 % av det totala beloppet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77.

Utbetalningsstället får dock på grundval av den bedömning som den behöriga kontrollmyndigheten ska lämna i kontrollrapportens utvärderingsdel enligt artikel 54.1 c besluta att minska den procentsatsen till lägst 15 % eller, i lämpliga fall, öka den upp till 100 % av det totala beloppet.

2. Om den avsiktliga överträdelsen rör ett särskilt stödsystem ska jordbrukaren uteslutas från det stödsystemet för kalenderåret i fråga. Om det konstateras avsiktliga överträdelser av extrem karaktär när det gäller omfattning, allvar, varaktighet eller upprepning ska jordbrukaren dessutom uteslutas från stödsystemet i fråga under det följande kalenderåret.

KAPITEL IV

Gemensamma bestämmelser

Artikel 73

Undantag från tillämpningen av minskning och uteslutning

1. Minskningar och uteslutningar enligt kapitlen I och II ska inte tillämpas om jordbrukaren har lämnat sakligt riktiga uppgifter eller om han eller hon på annat sätt kan visa att han eller hon inte har gjort något fel.

2. Minskningar och uteslutningar enligt kapitlen I och II ska inte heller tillämpas för de delar av stödansökan för vilka jordbrukaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att ansökan är felaktig eller har blivit felaktig sedan den lämnades in, under förutsättning att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har informerat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan.

Jordbrukarens meddelande enligt första stycket ska innebära att stödansökan anpassas till den faktiska situationen.

Artikel 74

Ändringar och justeringar av uppgifter i databasen för nötkreatur

För nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag ska artikel 73 tillämpas på fel och ofullständigheter i uppgifter i databasen för nötkreatur, från den tidpunkt då stödansökan lämnas in.

För nötkreatur som inte omfattas av en ansökan om djurbidrag ska samma sak gälla vid tillämpning av minskningar och uteslutningar enligt kapitel III i denna avdelning.

Artikel 75

Force majeure och exceptionella omständigheter

1. Om en jordbrukare på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter i den mening som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 73/2009 inte har kunnat fullgöra sina åtaganden, ska han eller hon behålla rätten till stöd för den areal eller de djur som var stödberättigande vid tidpunkten då den händelse som utgjorde force majeure eller de exceptionella omständigheterna inträffade. När överträdelsen till följd av sådana fall av force majeure eller exceptionella omständigheter rör tvärvillkor, ska den tillhörande minskningen inte tillämpas.

2. Fall av force majeure och exceptionella omständigheter i den mening som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 73/2009 ska, tillsammans med för den behöriga myndigheten tillfredsställande underlag, skriftligen anmälas till myndigheten inom tio arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren är i stånd att göra detta.

AVDELNING V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 76

Lägsta utbetalningar

Medlemsstaterna får besluta att inte bevilja något stöd om beloppet per stödansökan inte överstiger 100 euro.

Artikel 77

Kumulerade minskningar

Om en överträdelse samtidigt utgör en oegentlighet och därmed är av betydelse när det gäller tillämpningen av minskningar eller uteslutningar enligt både kapitel II och kapitel III i avdelning IV ska

a)	minskningar eller uteslutningar enligt avdelning IV kapitel II tillämpas för stödsystemen i fråga,

b)	minskningar och uteslutningar enligt avdelning IV kapitel III tillämpas på det totalbelopp som ska betalas ut enligt systemet med samlat gårdsstöd, systemet för enhetlig arealersättning och alla andra stödsystem som inte omfattas av minskningar eller uteslutningar enligt a.

De minskningar eller uteslutningar som avses i första stycket ska tillämpas i enlighet med artikel 78.2 utan att det påverkar ytterligare påföljder enligt andra bestämmelser i gemenskapens lagstiftning eller i nationell lagstiftning.

Artikel 78

Tillämpning av minskningar för varje stödsystem

1. Det stödbelopp som ska beviljas en jordbrukare enligt ett stödsystem i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, ska beräknas av medlemsstaterna på grundval av de villkor som fastställts för stödsystemet i fråga, vid behov med beaktande av överskridande av basareal, av maximal garantiareal eller av det antal djur som berättigar till bidrag.

2. Minskningar och uteslutningar som är nödvändiga på grund av oegentligheter, försenad inlämning, odeklarerade arealer, överskridande av budgettak, modulering, finansiell disciplin och överträdelse av tvärvillkoren ska, för varje stödsystem i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, genomföras på följande sätt och i denna ordningsföljd:

a)	De minskningar och uteslutningar som avses i avdelning IV kapitel II ska tillämpas vid oegentligheter.

b)	Det belopp som följer av tillämpningen av a ska ligga till grund för beräkning av de minskningar som ska tillämpas vid försenad inlämning enligt artiklarna 23 och 24.

c)	Det belopp som följer av tillämpningen av b ska ligga till grund för beräkning av de minskningar som ska tillämpas vid odeklarerade arealer enligt artikel 55.

När det gäller stödsystem för vilka budgettak har fastställts i enlighet med artiklarna 51.2, 69.3, 123.1 och 128.1 i förordning (EG) nr 73/2009 eller som tillämpas i enlighet med artiklarna 126.2, 127.2 och 129.2 i den förordningen, ska medlemsstaterna lägga till de belopp som följer av tillämpningen av a, b och c.

För vart och ett av dessa stödsystem ska det fastställas en koefficient som erhålls genom att det aktuella budgettaket divideras med summan av de belopp som avses i första stycket. Om den erhållna koefficienten är större än 1 ska en koefficient som är lika med 1 tillämpas.

För beräkning av det stöd som ska beviljas en enskild jordbrukare enligt ett stödsystem för vilket ett budgettak är fastställt, ska det belopp som följer av tillämpningen av a, b och c multipliceras med den koefficient som fastställts enligt andra stycket.

Artikel 79

Beräkningsgrund för minskningar till följd av modulering, finansiell disciplin och tvärvillkor

1. Minskningar till följd av modulering enligt artiklarna 7 och 10 i förordning (EG) nr 73/2009 och, i tillämpliga fall, enligt artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 378/2007 (22), och minskningar till följd av finansiell disciplin enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 73/2009 samt minskningar enligt artikel 8.1 i den förordningen, ska i enlighet med förfarandet i artikel 78 i den här förordningen tillämpas på summan av de utbetalningar från olika stödsystemen enligt bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 som varje jordbrukare har rätt till.

2. Det stödbelopp som följer av tillämpningen av punkt 1 ska ligga till grund för beräkningen av de minskningar som ska tillämpas vid överträdelse av tvärvillkoren enligt avdelning IV kapitel III.

Artikel 80

Återvinning av felaktigt utbetalda belopp

1. Om en felaktig utbetalning har gjorts, ska jordbrukaren betala tillbaka beloppet i fråga jämte ränta, beräknad i enlighet med punkt 2.

2. Räntan ska beräknas på grundval av den tid som förflyter från det att jordbrukaren underrättas om återbetalningsskyldigheten till dess återbetalningen eller avdraget görs.

Den tillämpliga räntesatsen ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning men får inte vara lägre än den räntesats som tillämpas när belopp återvinns i enlighet med nationell lagstiftning.

3. Den återbetalningsskyldighet som avses i punkt 1 ska inte gälla om den behöriga myndigheten eller någon annan myndighet gjort utbetalningen av misstag och felet rimligtvis inte kunde ha upptäckts av jordbrukaren.

Om felet kan hänföras till faktiska omständigheter som är av betydelse för beräkningen av utbetalningen i fråga, ska emellertid första stycket endast tillämpas om beslutet om återbetalning inte har meddelats inom tolv månader efter utbetalningen.

Artikel 81

Återvinning av felaktigt tilldelade stödrättigheter

1. Om det efter det att jordbrukare tilldelats stödrättigheter i enlighet med förordning (EG) nr 795/2004 eller förordning (EG) nr 1120/2009 konstateras att en jordbrukare har tilldelats vissa stödrättigheter felaktigt, ska den berörda jordbrukaren lämna över de felaktigt tilldelade stödrättigheterna till den nationella reserv som avses i artikel 41 i förordning (EG) nr 73/2009, utan att detta påverkar artikel 137 i förordning (EG) nr 73/2009.

Om jordbrukaren dessförinnan redan har överfört stödrättigheter till andra jordbrukare och inte längre har tillräckligt många stödrättigheter för att täcka värdet av de felaktigt tilldelade stödrättigheterna, ska skyldigheten enligt första stycket även gälla de jordbrukare till vilka stödrättigheterna har överförts, i proportion till det antal stödrättigheter som har överförts till var och en av dem.

De felaktigt tilldelade stödrättigheterna ska behandlas som om de aldrig tilldelats.

2. Om det efter det att jordbrukare tilldelats stödrättigheter i enlighet med förordning (EG) nr 795/2004 eller förordning (EG) nr 1120/2009, konstateras att värdet av stödrättigheterna är för högt ska värdet justeras, utan att det påverkar artikel 137 i förordning (EG) nr 73/2009. Justeringen ska göras även om stödrättigheterna dessförinnan har överförts till andra jordbrukare. Värdet av minskningen ska återgå till den nationella reserv som avses i artikel 41 i förordning (EG) nr 73/2009.

Stödrättigheterna ska behandlas som om de ursprungligen tilldelats till det justerade värdet.

3. Om det vid tillämpning av punkterna 1 och 2 konstateras att det antal stödrättigheter som tilldelats en jordbrukare i enlighet med förordning (EG) nr 795/2004 eller förordning (EG) nr 1120/2009 är felaktigt och om den felaktiga tilldelningen inte påverkar det totala värdet av de stödrättigheter som jordbrukaren tilldelats ska medlemsstaten göra en omräkning av stödrättigheterna och i tillämpliga fall korrigera den typ av stödrättigheter som jordbrukaren tilldelats.

Första stycket ska dock inte tillämpas om jordbrukarna rimligtvis kunde ha upptäckt felen.

4. Medlemsstaterna får välja att inte återkräva felaktigt tilldelade stödrättigheter om det sammanlagda beloppet som felaktigt tilldelats är högst 50 euro. Om det sammanlagda värde som avses i punkt 3 uppgår till högst 50 euro får medlemsstaterna dessutom besluta att inte genomföra någon omräkning.

5. En situation där en jordbrukare har överfört stödrättigheter utan hänsyn till artikel 46.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller artiklarna 43.1, 43.2, 62.1, 62.3 och 68.5 i förordning (EG) nr 73/2009 ska uppfattas som att ingen överföring har skett.

6. Felaktigt utbetalda belopp ska återvinnas i enlighet med artikel 80.

Artikel 82

Överlåtelse av jordbruksföretag

1. I denna artikel avses med

a)	överlåtelse av ett jordbruksföretag: försäljning, utarrendering eller annan liknande överlåtelse av de berörda produktionsenheterna,

b)	överlåtande part: den jordbrukare vars jordbruksföretag överlåts till en annan jordbrukare,

c)	övertagande part: den jordbrukare som jordbruksföretaget överlåts till.

2. Om ett jordbruksföretag i sin helhet överlåts av en jordbrukare till en annan jordbrukare efter att en stödansökan har lämnats in, men innan alla villkor för beviljande stödet har uppfyllts, ska inget stöd beviljas den överlåtande parten för jordbruksföretaget i fråga.

3. Det stöd som den överlåtande parten har ansökt om ska beviljas den övertagande parten om

a)	den övertagande parten inom en av medlemsstaterna fastställd period efter det att överlåtelsen ägt rum informerar den behöriga myndigheten om överlåtelsen och begär att stödet betalas ut,

b)	den övertagande parten företer alla underlag som begärs av den behöriga myndigheten,

c)	alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda när det gäller det överlåtna jordbruksföretaget.

4. När den övertagande parten har informerat den behöriga myndigheten och begär att stödet betalas ut enligt punkt 3 a

a)	ska den överlåtande partens alla juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot den behöriga myndigheten, som uppkommit genom stödansökan, överföras till den övertagande parten,

b)	ska alla de åtgärder som måste vidtas för att stödet ska kunna beviljas och alla uppgifter som lämnats av den överlåtande parten före överlåtelsen anses vara vidtagna eller lämnade av den övertagande parten vad avser tillämpningen av de relevanta gemenskapsreglerna,

c)	ska det jordbruksföretag som överlåtits, i tillämpliga fall, betraktas som ett självständigt jordbruksföretag när det gäller regleringsåret eller bidragsperioden i fråga.

5. Om en stödansökan lämnas in sedan nödvändiga åtgärder vidtagits för att stödet ska kunna beviljas, och ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet från en jordbrukare till en annan jordbrukare efter det att åtgärder har börjat vidtas men innan alla villkor för beviljande av stödet har uppfyllts, får stödet beviljas den övertagande parten förutsatt att villkoren i punkterna 3 a och 3 b är uppfyllda. I detta fall ska punkt 4 b tillämpas.

6. Medlemsstater får, om det är lämpligt, besluta att bevilja stödet till den överlåtande parten. I sådana fall ska

a)	inget stöd beviljas den övertagande parten,

b)	medlemsstaterna garantera att kraven i punkterna 2–5 tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 83

Ytterligare åtgärder och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater

Medlemsstaterna ska vidta alla ytterligare åtgärder som är nödvändiga för en korrekt tillämpning av det integrerade systemet och ska ge varandra den ömsesidiga hjälp som är nödvändig för de kontroller som krävs enligt denna förordning.

I detta avseende får medlemsstaterna, om denna förordning inte innehåller bestämmelser om tillämpliga minskningar och uteslutningar, införa lämpliga nationella påföljder för producenter eller andra aktörer, t.ex. slakterier eller organisationer som är delaktiga i förfarandet för beviljande av stöd, i syfte att se till att kontrollkraven uppfylls exempelvis när det gäller jordbruksföretagets djurregister eller skyldigheten att anmäla vissa uppgifter.

Artikel 84

Meddelanden

1. För de stödsystem som omfattas av det integrerade administrations- och kontrollsystemet ska medlemsstaterna senast den 15 juli varje år överlämna en rapport för föregående kalenderår till kommissionen; rapporten ska särskilt innehålla följande:

En redogörelse för hur det integrerade systemet tillämpas, framför allt med uppgift om vilka alternativ som valts för kontroll av tvärvillkoren och om vilka behöriga kontrollorgan som ansvarar för kontroll av tvärvillkoren samt om vilka särskilda åtgärder som vidtagits för handläggning och kontroll av det särskilda stödet.

b)	Uppgifter om antalet sökande, sammanlagd areal, det totala antalet djur och totala kvantiteter.

c)	Uppgifter om det antal sökande, den sammanlagda arealen, det totala antalet djur och de totala kvantiteter som omfattas av kontroll.

d)	Resultatet av genomförda kontroller, med uppgift om vilka minskningar och uteslutningar som tillämpats i enlighet med avdelning IV.

e)	Resultaten av kontrollerna av tvärvillkoren i enlighet med avdelning III kapitel III.

2. Medlemsstaterna ska senast den 31 oktober varje år på tillhandahållet formulär och på elektronisk väg meddela kommissionen uppgifter om den permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksmarken enligt artikel 3.1 i denna förordning.

3. I väl motiverade undantagsfall får medlemsstaterna efter överenskommelse med kommissionen avvika från de datum som anges i punkterna 1 och 2.

4. De elektroniska uppgifter som upprättas som ett led i det integrerade systemet ska användas som stöd för de uppgifter som medlemsstaterna enligt de sektoriella bestämmelserna ska överlämna till kommissionen.

5. Vid linjär minskning av direktstöden i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 73/2009 och artikel 79 i denna förordning, ska medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen om den procentsats för minskning som tillämpas.

Artikel 85

Fördelningsnyckel

Fördelningen av de belopp motsvarande 4 procentenheter som avses i artikel 9.2 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska göras utifrån medlemsstaternas andel av jordbruksareal och sysselsättning inom jordbruket, med en vikt av 65 % respektive 35 %.

Varje medlemsstats andel i areal och sysselsättning ska justeras i förhållande till medlemsstatens relativa bruttonationalprodukt (BNP) per capita i köpkraft, med en tredjedel av skillnaden av de medlemsstaters genomsnitt i vilka modulering tillämpas.

För det ändamålet ska följande grundläggande uppgifter, baserade på uppgifter från Eurostat i augusti 2003, användas:

a)	När det gäller jordbruksareal, undersökningen av företagsstrukturen i jordbruket 2000 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 (23).

b)	När det gäller sysselsättningen inom jordbruket, resultaten av arbetskraftsundersökningen 2001 inom jordbruk, jakt och fiske enligt rådets förordning (EG) nr 577/98 (24).

c)	När det gäller BNP per capita i köpkraft, genomsnittet under tre år baserat på uppgifter i nationalräkenskaperna 1999–2001.

DEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 86

Upphävande

1. Förordning (EG) nr 796/2004 ska upphöra att gälla från och med 1 januari 2010.

Den ska dock fortsätta att tillämpas i fråga om stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar före den 1 januari 2010.

2. Hänvisningar till förordning (EG) nr 796/2004 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 87

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas på stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(3) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(4) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(5) EUT L 141, 30.4.2004, s. 1.

(6) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(7) EUT L 156, 25.6.2003, s. 9.

(8) EUT L 5, 9.1.2004, s. 8.

(9) EUT L 171, 2.7.2005, s. 6.

(10) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(11) Se sidan 27 i detta nummer av EUT.

(12) EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

(13) EGT L 160, 26.6.1999, s. 1.

(14) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(15) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80

(16) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(17) EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.

(18) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1

(19) EGT L 193, 20.7.2002, s. 1.

(20) EUT L 171, 23.6.2006, s. 90.

(21) EUT L 368, 23.12.2006, s. 74.

(22) EUT L 95, 5.4.2007, s. 1.

(23) EUT L 321, 1.12.2008, s. 14.

(24) EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.

BILAGA I

Gemenskapsmetod för kvantitativ bestämning av Δ9-tetrahydrokannabinol i vissa hampsorter

1. Syfte och tillämpningsområde

Metoden används för att bestämma halten av Δ9-tetrahydrokannabinol (THC) i olika hampsorter (Cannabis sativa L.). Beroende på omständigheterna används antingen förfarande A eller B, vilka beskrivs nedan.

Metoden baseras på kvantitativ bestämning av halten Δ9-THC med gaskromatografi efter extraktion med lämpligt lösningsmedel.

1.1. Förfarande A

Förfarande A används för sådana kontroller på produktionsnivå som anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009 och i artikel 30.2 a i den här förordningen.

1.2. Förfarande B

Förfarande B används för de fall som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 och i artikel 40.3 i den här förordningen.

2. Provtagning

2.1. Prov

Förfarande A: I ett skördemoget bestånd av en viss hampsort, tas för varje vald planta, en del på 30 cm innehållande minst en honblomställning. Provet tas dagtid under en period som inleds 20 dagar efter blomningens början och avslutas 10 dagar efter dess slut, enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, varvid prov inte tas utefter fältkanterna, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet.

Medlemsstaten får tillåta att provet tas under en period som inleds vid blomningens början och avslutas 20 dagar efter blomningens början, under förutsättning att det för varje odlad sort kontrolleras att andra representativa prov tas i enlighet med första stycket under den period som inleds 10 dagar efter blomningens början och avslutas 20 dagar efter dess slut.

Förfarande B: I ett skördemoget bestånd av en viss hampsort tas övre tredjedelen av varje vald planta. Provet tas dagtid inom 10 dagar efter blomningens slut, enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, varvid prov inte tas utefter fältkanterna, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet. Om det rör sig om dioika sorter tas endast honväxterna.

2.2. Provets storlek

Förfarande A: Provet tas på 50 plantor per skifte.

Förfarande B: Provet tas på 200 plantor per skifte.

Varje prov placeras, utan att pressas samman, i en säck av tyg eller papper och sänds till analyslaboratoriet.

Medlemsstaten får föreskriva att ett andra prov ska samlas in för eventuell kontrollanalys och bevaras antingen av producenten eller av det organ som ansvarar för analysen.

2.3. Torkning och lagring av proverna

Torkningen av proverna påbörjas så snart som möjligt, och senast inom 48 timmar, med en metod där temperaturen är lägre än 70 °C.

Proverna torkas tills vikten är konstant och fukthalten mellan 8 % och 13 %.

De torra proven lagras i mörker, utan att pressas samman, vid en temperatur lägre än 25 °C.

3. Analys THC-halten

3.1. Provberedning

De torkade proverna befrias från stjälkar och frön större än 2 mm.

De torkade proverna mals till ett halvfint pulver (sikt med maskstorlek på 1 mm).

Pulvret lagras under högst 10 veckor i ett torrt, mörkt utrymme med en temperatur under 25 °C.

3.2. Reagens, extraktionslösning

Reagens

—	Δ9-tetrahydrokannabinol med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål.

—	Skvalan med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål som intern standard.

Extraktionslösning

—	35 mg skvalan per 100 ml hexan.

3.3. Extraktion aν Δ9-THC

Ett prov på 100 mg av pulvret vägs in för analys och placeras i ett centrifugeringsrör. Tillsätt 5 ml av extraktionslösningen med den interna standarden.

Provet placeras i ett ultraljudsbad under 20 minuter. Det centrifugeras under 5 minuter med 3 000 varv per minut och sedan avlägsnas supernatanten THC. Lösningen injiceras i gaskromatografen och en kvantitativ analys genomförs.

3.4. Gaskromatografi

Apparatur

—	Gaskromatografiutrustning försedd med flamjonisationsdetektor och en split/splitless-injektor.

—	Kolonn som möjliggör god separering av cannabinoider, exempelvis en kapillärkolonn av glas med en längd på 25 meter och en diameter på 0,22 mm,

impregnerad med en opolär fas av 5 % fenyl-metyl-silikon.

b)	Kalibrering Kalibreringskurvan ska innehålla minst tre punkter för förfarande A och minst 5 punkter för förfarande B varav två punkter ska motsvara 0,04 respektive 0,50 mg/ml Δ9-THC i extraktionslösningen.

Försöksbetingelser

Följande betingelser anges som exempel för den kolonn som avses i led a.

—	Ugnstemperatur: 260 °C

—	Injektortemperatur: 300 °C

—	Detektortemperatur: 300 °C

d)	Injicerad volym: 1 μl

4. Resultat

Resultatet anges med två decimaler i gram Δ9-THC per 100 g analysprov torkat till konstant vikt. Toleransen är 0,03 %.

—	Förfarande A: Resultatet motsvarar en bestämning per analysprov.

Om det på detta sätt erhållna resultatet överstiger den gräns som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ytterligare en bestämning utföras på analysprovet och resultatet utgöras av medelvärdet av dessa båda bestämningar.

—	Förfarande B: Resultatet ska motsvara medelvärdet av två bestämningar per analysprov.

BILAGA II

Förordning (EG) nr 796/2004	Den här förordningen	Förordning (EG) nr 1120/2009
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2.1	—	Artikel 2 a
Artikel 2.1a	Artikel 2.1
Artikel 2.1b	—
Artikel 2.2	—	Artikel 2 c
Artikel 2.2a	—	Artikel 2 d
Artikel 2.3	Artikel 2.3
Artikel 2.4	Artikel 2.4
Artikel 2.5	Artikel 2.5
Artikel 2.6	Artikel 2.6
Artikel 2.7	Artikel 2.7
Artikel 2.8	Artikel 2.8
Artikel 2.9	Artikel 2.9
Artikel 2.10	Artikel 2.10
Artikel 2.11	Artikel 2.11
Artikel 2.12	Artikel 2.12
Artikel 2.13	Artikel 2.14
Artikel 2.14	—
Artikel 2.15	Artikel 2.15
Artikel 2.16	Artikel 2.16
Artikel 2.17	Artikel 2.17
Artikel 2.18	Artikel 2.18
Artikel 2.19	Artikel 2.19
Artikel 2.20–2.36	Respektive artikel 2.21–2.37
Artikel 2.37	—
Artikel 2, nästa sista stycket	Artikel 2.38
Artikel 2, sista stycket	—
Artikel 3.1 och 3.7	Artikel 3.1 och 3.7
Artikel 4	Artikel 4
Artikel 5	Artikel 5
Artikel 6	Artikel 6
Artikel 7	Artikel 7
Artikel 8.1	Artikel 34.4
Artikel 8.2	Artikel 34.5
Artikel 9 första stycket	Artikel 8.1
Artikel 9 andra stycket	Artikel 8.2
Artikel 10	Artikel 9
Artikel 11.1	Artikel 11.1
Artikel 11.2 första stycket	Artikel 11.2 första stycket
Artikel 11.2 andra stycket	Artikel 11.2 tredje stycket
Artikel 11.2 tredje stycket	Artikel 11.2 andra stycket
Artikel 11.3	Artikel 10.2
Artikel 12.1 a, b, c och d	Artikel 12.1 a, b, c respektive d
Artikel 12.1 e	—
Artikel 12.1 f	Artikel 12.1 e
Artikel 12.2, 12.3 och 12.4	Artikel 12.2, 12.3 och 12.4
Artikel 13.1, första och andra styckena	Artikel 13.1
Artikel 13.1 tredje stycket	—
Artikel 13.2, 12.3 och 12.4	—
Artikel 13.5	Artikel 13.2
Artikel 13.6	—
Artikel 13.7	Artikel 13.3
Artikel 13.8	Artikel 13.4
Artikel 13.9	—
Artikel 13.10	Artikel 13.5
Artikel 13.11 och 13.12	—
Artikel 13.13a	Artikel 13.6
Artikel 13.14	Artikel 20.3
Artikel 14.1 första stycket	Artikel 13.8 första stycket
Artikel 14.1 andra stycket	—
Artikel 14.1 tredje stycket	Artikel 13.8 andra stycket
Artikel 14.1 fjärde stycket	Artikel 13.8 tredje stycket
Artikel 14.1a	Artikel 55.1 och 55.2
Artikel 14.2	Artikel 12.5
Artikel 14.3	Artikel 10.1
Artikel 14.4	Artikel 13.9
Artikel 15	Artikel 14
Artikel 15a	—
Artikel 16.1, 16.2 och 16.3	Respektive artikel 16.1, 16.2 och 16.3
Artikel 16.3 tredje stycket	Artikel 65.3 tredje stycket
Artikel 16.4	Artikel 16.4
Artikel 17	—
Artikel 17a	Artikel 17
Artikel 18	Artikel 20
Artikel 19	Artikel 21
Artikel 20	Artikel 22
Artikel 21	Artikel 23
Artikel 21a.1 och 2a.2	Artikel 24
Artikel 21a.3 andra stycket	Artikel 15.1
Artikel 22	Artikel 25
Artikel 23	Artikel 26
Artikel 23a.1 första och andra styckena	Artikel 27.1
Artikel 23a.2	Artikel 27.2
Artikel 24.1 a, b, c, d, e, g, i, j och k	Artikel 28.1 a, b, c, d, e, g, i, j respektive k
Artikel 24.1 f och h	—
Artikel 24.2 första stycket	Artikel 28.2
Artikel 24.2 andra stycket	Artikel 28.3
Artikel 26.1, 26.3 och 26.4	Artikel 30.1, 30.3 respektive 30.4
Artikel 26.2 a, b, c, f och h	Artikel 30.2 a, b, c, g respektive h
Artikel 26.2 d, e och g	—
Artikel 27.1 första stycket första meningen	Artikel 31.1 första stycket
Artikel 27.1 första stycket anda meningen leden b, c och d	Artikel 31.2
Artikel 27.1 andra och tredje styckena	Artikel 31.1 andra och tredje styckena
Artikel 27.3 och 27.4	Artikel 31.3 och 31.4
Artikel 28	Artikel 32
Artikel 29	Artikel 33
Artikel 30.1 första och andra styckena och 30.2, 30.3 och 30.4	Artikel 34.1, 34.2, 34.3 respektive 34.6
Artikel 30.1 tredje stycket	—
Artikel 31	Artikel 37
Artikel 31a	Artikel 38
Artikel 31b	Artikel 39
Artikel 32	Artikel 35
Artikel 33.1	—
Artikel 33.2, 33.3, 33.4 och 33.5	Artikel 40.1, 40.2, 40.3 respektive 40.4
Artikel 33a	—
Artikel 33b	—
Artikel 33c	—
Artikel 34.1 första stycket	Artikel 41.1 första stycket
Artikel 34.1 andra stycket	—
Artikel 34.2	Artikel 41.2
Artikel 35.1	Artikel 42.1 första stycket
Artikel 35.2 a	Artikel 42.1 andra stycket
Artikel 35.2 första stycket första till fjärde strecksatsen	Artikel 42.2 första stycket leden a–d
Artikel 35.2 b andra stycket	Artikel 42.2 andra stycket
Artikel 35.2 första och andra strecksatsen	Artikel 42.3 a respektive b
Artikel 36	Artikel 43
Artikel 37	Artikel 44
Artikel 38	—
Artikel 39	Artikel 45
Artikel 40	—
Artikel 41 a, b, c och d	Artikel 47.1, 47.2, 47.3 och 47.4
Artikel 42	Artikel 48
Artikel 43	Artikel 49
Artikel 44.1, 44.1a och 44.2	Respektive artikel 50.1, 50.2 respektive 50.3
Artikel 45.1, 45.1a, 45.2, 45.3 och 45.4	Artikel 51.1, 51.2, 51.3, 51.4, 51.5 respektive 51.6
Artikel 46	Artikel 52
Artikel 47.1, 47.1a, 47.2, 47.3, 47.4 och 47.5	Artikel 53.1, 53.2, 53.3, 53.4, 53.5 respektive 53.6
Artikel 48	Artikel 54
Artikel 49.1	Artikel 56.1
Artikel 49.2		Artikel 19.1 tredje stycket
Artikel 49.3	Artikel 56.2
Artikel 50.1, 50.2 och 50.3	Respektive artikel 57.1, 57.2 respektive 57.3
Artikel 50.5	—
Artikel 50.7	Artikel 75.1
Artikel 51.1	Artikel 58
Artikel 51.2 a	Artikel 57.2
Artikel 51.3	—
Artikel 52	Artikel 59
Artikel 53 första och andra styckena	Artikel 60
Artikel 53.3 tredje och fjärde styckena	Artikel 57.2
Artikel 54	Artikel 61
Artikel 54a	—
Artikel 54b	Artikel 62
Artikel 57.1	Artikel 63.1
Artikel 57.2	Artikel 63.2
Artikel 57.3 första stycket	Artikel 63.3
Artikel 57.3 andra stycket	Artikel 75.1
Artikel 57.4	Artikel 63.4
Artikel 58	Artikel 64
Artikel 59	Artikel 65
Artikel 60	Artikel 66
Artikel 61	Artikel 67
Artikel 62	Artikel 68
Artikel 63	—
Artikel 64	—
Artikel 65.1, 65.2a, 65.3, 65.4 och 65.5	Artikel 70.1, 70.2, 70.3, 70.4 respektive 70.5
Artikel 66.1	Artikel 70.8 och 71.1
Artikel 66.2	Artikel 70.6
Artikel 66.2a och 66.2b	Artikel 71.2 respektive 71.3
Artikel 66.3 första och tredje styckena	Artikel 71.4
Artikel 66.3 andra stycket	Artikel 70.7 första meningen
Artikel 66.4 och 66.5	Artikel 71.5 respektive 71.6
Artikel 57.1	Artikel 70.8 och 72.1
Artikel 67.2	Artikel 72.2
Artikel 68	Artikel 73
Artikel 69	Artikel 74
Artikel 70	Artikel 76
Artikel 71	Artikel 77
Artikel 71a	Artikel 78
Artikel 71b	Artikel 79
Artikel 72	Artikel 75.2
Artikel 73.1,73.3 och 73.4	Respektive artikel 80.1, 80.2 respektive 80.3
Artikel 73.5, 73.6 och 73.7	—
Artikel 73a.1, 73a.2, 73a.2a, 73a.2b, 73a.3 och 73a.4	Artikel 81, 81.2, 81.3, 81.4, 81.5 respektive 81.6
Artikel 74	Artikel 82
Artikel 75	Artikel 83
Artikel 76	Artikel 84
Artikel 77	—
Artikel 78	Artikel 85
Artikel 80	—
Artikel 81	—
Bilaga I	Bilaga II