31.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 286/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1005/2009

av den 16 september 2009

om ämnen som bryter ned ozonskiktet

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter. Med anledning av nya ändringar, bör den av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Det har konstaterats att fortsatta utsläpp av ozonnedbrytande ämnen orsakar betydande skador på ozonskiktet. Det finns klara belägg för att ozonnedbrytande ämnens belastning på atmosfären har minskat, och man har observerat några tecken på att en återhämtning av det stratosfäriska ozonskiktet har påbörjats. En återhämtning av ozonskiktet till den koncentrationsnivå som kunde uppmätas före 1980 förväntas dock inte uppnås före mitten av 2000-talet. Ökad UV-B-strålning, till följd av nedbrytningen av ozonskiktet, fortsätter därför att utgöra en stor risk för människors hälsa och för miljön. Samtidigt kan dessa ämnen kraftigt bidra till den globala uppvärmningen och är bidragande faktorer till de alltmer förhöjda temperaturerna på vår planet. Det är därför nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga verkningar av sådana utsläpp och för att undvika risken för att återhämtningen av ozonskiktet försenas ytterligare.

(3)

Mot bakgrund av gemenskapens ansvar för miljö och handel har gemenskapen enligt rådets beslut 88/540/EEG (4) blivit part i Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (nedan kallat protokollet).

(4)

Många ozonnedbrytande ämnen är växthusgaser men omfattas inte av FN:s ramkonvention om klimatförändringen eller av Kyotoprotokollet till den, eftersom det antagits att protokollet kommer att leda till en avveckling av sådana ämnen. Trots de framsteg som gjorts genom protokollet är arbetet med att avveckla dessa ämnen ännu inte slutfört, vare sig inom Europeiska unionen eller runtom i världen, samtidigt som det bör beaktas att många alternativ till ozonnedbrytande ämnen för närvarande har en hög global uppvärmningspotential. Det är därför nödvändigt att produktionen och användningen av ozonnedbrytande ämnen minimeras och upphör, när tekniskt användbara alternativ med låg global uppvärmningspotential finns tillgängliga.

(5)

Senast vid sina möten i Montreal i september 2007 och i Doha i november 2008 antog parterna i protokollet ytterligare bestämmelser för att skydda ozonskiktet. För att gemenskapens förpliktelser enligt protokollet ska kunna fullgöras är det nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå, och framför allt för att genomföra den påskyndade avvecklingen av klorfluorkolväten, samtidigt som riskerna med infasning av alternativ med en hög global uppvärmningspotential vederbörligen bör beaktas.

(6)

Efter det att gruppen för vetenskapliga bedömningar i sin rapport från 2006 uttryckt oro beträffande den accelererande produktionen och förbrukningen av klorfluorkolväten i utvecklingsländer, antog parterna i protokollet vid sitt nittonde möte 2007 beslut XIX/6 om en påskyndad avvecklingsplan för klorfluorkolväten. Enligt detta beslut bör tidsfristen för en avveckling av produktionen tidigareläggas från 2025 till 2020.

(7)

Enligt förordning (EG) nr 2037/2000 får nyproducerade klorfluorkolväten från och med 2010 inte längre användas för underhåll eller service av kyl- och luftkonditioneringsutrustning. I syfte att minimera risken för illegal användning av nyproducerade klorfluorkolväten som återanvända eller regenererade material, bör endast regenererade eller återanvända material användas för underhåll eller service. Det bör vara förbjudet att återförsälja återanvända klorfluorkolväten, och återanvända klorfluorkolväten bör endast användas när de återvinns från sådan utrustning och endast av företag som genomförde eller beordrade återvinningen. Av konsekvensskäl bör detta undantag också gälla värmepumputrustning.

(8)

Mot bakgrund av att teknik och alternativa ämnen för att ersätta ozonnedbrytande ämnen är allmänt tillgängliga är det i vissa fall lämpligt att besluta om kontrollåtgärder som är strängare än vad som föreskrivs i förordning (EG) nr 2037/2000 och i protokollet.

(9)

I enlighet med förordning (EG) nr 2037/2000 har produktionen och utsläppandet på marknaden av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, bromfluorkolväten, bromklormetan och metylbromid avvecklats och utsläppandet på marknaden av dessa ämnen och av produkter och utrustning som innehåller dessa ämnen är således förbjudna. Det är nu även lämpligt att gradvis förbjuda användning av dessa ämnen för underhåll eller service av sådan utrustning.

(10)

Kommissionen bör på vissa villkor bevilja undantag för viktiga laboratorie- och analysändamål även sedan de kontrollerade ämnena har avvecklats. Kriterier för medgivande av undantag för sådan användning fastställs i synnerhet i beslut X/14 av parterna i protokollet. Kommissionen bör bemyndigas att fastställa villkor för viktiga laboratorie- och analysändamål. För att undvika en ökning av de kvantiteter som används för dessa ändamål bör producenter och importörer inte tillåtas att i betydande grad öka de kvantiteter som släpps ut på marknaden. Särskilda villkor som fastställts av parterna, för utsläppande på marknaden av ämnen för dessa ändamål, bör införlivas i denna förordning för att säkerställa att villkoren uppfylls.

(11)

Tillgången till alternativ till metylbromid återspeglas i en mer påtaglig minskning av produktion och förbrukning av metylbromid jämfört med protokollet, och i kommissionens beslut 2008/753/EG av den 18 september 2008 om att inte ta upp metylbromid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne (5), samt i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (6). Undantaget för användning av metylbromid på områden av avgörande betydelse bör helt upphöra, samtidigt som man tillfälligt tillåter möjligheten att medge undantag i nödsituationer i händelse av oväntade skadedjursangrepp eller sjukdomsutbrott där sådan användning i nödsituationer ska tillåtas enligt rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (7) och direktiv 98/8/EG. I sådana fall bör det vidtas åtgärder för att minimera utsläppen, exempelvis genom användning av praktiskt taget ogenomträngliga skikt för rökbehandling av mark.

(12)

Med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2032/2003 av den 4 november 2003 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (8), i vilken användningen av metylbromid som biocid förbjuds från och med den 1 september 2006, och beslut 2008/753/EG, i vilket användningen av metylbromid som växtskyddsmedel förbjuds från och med den 18 mars 2010, bör även användningen av metylbromid vid karantänsättning och före transport förbjudas från och med den 18 mars 2010.

(13)

Enligt artikel 2F.7 i protokollet ska parterna sträva efter att tillse att användningen av klorfluorkolväten begränsas till de tillämpningar för vilka mer miljöanpassade alternativa ämnen eller tekniker saknas. Mot bakgrund av tillgången till alternativ teknik och ersättningsteknik kan utsläppande på marknaden och användning av klorfluorkolväten samt produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten begränsas ytterligare. I beslut VI/13 av parterna i protokollet föreskrivs att utvärderingen av alternativ till klorfluorkolväten bör beakta sådana faktorer som ozonnedbrytande potential, energieffektivitet, brandfarlighet, toxicitet och global uppvärmningspotential samt de möjliga effekterna av en effektiv användning och en avveckling av klorfluorkarboner och haloner. I det beslutet drog parterna slutsatsen att kontrollerna av klorfluorkolväten enligt protokollet bör stramas upp avsevärt för att skydda ozonskiktet och återspegla de alternativ som finns.

(14)

Kontrollåtgärder avseende produkter och utrustning som innehåller kontrollerade ämnen bör utökas till att omfatta produkter och utrustning som är beroende av dessa ämnen i syfte att förhindra kringgående av de restriktioner som föreskrivs i denna förordning. Genom att tillämpningsområdet utökas till att omfatta produkter och utrustning vars utformning, användning eller ändamålsenliga funktion kräver förekomsten av ett kontrollerat ämne, utesluts en möjlighet att produkter eller utrustning som inte innehåller kontrollerade ämnen vid den aktuella tidpunkten, men som skulle behöva fyllas på vid en senare tidpunkt, släpps ut på marknaden, importeras eller exporteras. Dessutom bör undantag för produkter och utrustning som tillverkats före ikraftträdandet av kontrollåtgärderna upphävas eftersom de inte längre är relevanta och kan utgöra en risk för illegalt utsläppande på marknaden eller illegal handel.

(15)

Import av kontrollerade ämnen samt produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen från stater som inte är parter i protokollet bör inte ske. Export av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten efter ikraftträdandet av ett förbud mot användning av dessa produkter och utrustningar eller av kontrollerade ämnen för deras underhåll eller service i gemenskapen bör dessutom förbjudas i syfte att undvika att det byggs upp reserver av dessa ämnen i länder där det inte finns tillräckliga destruktionsanläggningar.

(16)

För att förbättra övervakningen och kontrollen av handeln med ozonnedbrytande ämnen och för att möjliggöra informationsutbyte mellan parterna, omfattar licenssystemet för kontrollerade ämnen tillstånd till export av kontrollerade ämnen. Detta licenssystem bör utvidgas till att omfatta produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen.

(17)

För att förbättra övervakningen och kontrollen av handeln bör licensieringen omfatta inte bara införsel av varor till tullområdet för övergång till fri omsättning i gemenskapen, utan också införsel enligt andra tullförfaranden eller för av tullen godkänd behandling och användning. Transit genom gemenskapens tullområde, tillfällig lagring, tullagerförfarandet och förfarandet med frizoner bör fortfarande vara möjliga utan licensiering, i syfte att undvika onödiga bördor för användare och tullmyndigheter. Transport till och från en medlemsstats territorium som inte utgör en del av gemenskapens tullområde eller inte omfattas av denna förordning, men som omfattas av medlemsstatens ratificering av protokollet, bör inte medföra en onödig börda för medlemsstaterna i fråga om licensiering och rapportering förutsatt att skyldigheterna i förordningen och protokollet uppfylls.

(18)

Innan kommissionen utfärdar import- och exportlicenser bör den ha möjlighet att kontrollera hos behöriga myndigheter i det berörda tredjelandet huruvida den planerade transaktionen skulle uppfylla de krav som är tillämpliga i det landet, för att undvika illegal och oönskad handel.

(19)

I rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (9), Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (10) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (11), föreskrivs märkning av ämnen som klassificeras som ämnen som bryter ned ozonskiktet och märkning av blandningar som innehåller sådana ämnen. Eftersom ozonnedbrytande ämnen som produceras för användning som råmaterial, agens i tillverkningsprocessen och för laboratorie- och analysändamål, kan övergå till fri omsättning i gemenskapen, bör de särskiljas från ämnen som producerats för andra användningsområden, i syfte att undvika att kontrollerade ämnen som är avsedda för råmaterial, agens i tillverkningsprocesser eller för laboratorie- och analysändamål används för andra ändamål som regleras genom den här förordningen. I syfte att informera slutanvändare och underlätta tillämpningen av den här förordningen bör dessutom produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av sådana ämnen märkas som sådana vid underhåll eller service.

(20)

För att minska utsläppen av kontrollerade ämnen i atmosfären bör föreskrifter meddelas i fråga om återvinning av använda kontrollerade ämnen och för att hindra läckage av kontrollerade ämnen.

(21)

Enligt protokollet krävs uppgiftslämnande i fråga om handeln med ozonnedbrytande ämnen. Producenter, importörer och exportörer av kontrollerade ämnen bör därför lämna uppgifter varje år. I syfte att göra det möjligt för kommissionen att effektivisera förfarandena för uppgiftslämnande för att fullgöra skyldigheterna enligt protokollet och för att undvika dubbelarbete, bör destruktionsanläggningar också lämna uppgifter direkt till kommissionen. För att säkerställa att skyldigheterna att lämna uppgifter enligt protokollet fullgörs, och för att förbättra den praktiska tillämpningen av dessa skyldigheter, bör kommissionen ges befogenhet att ändra kraven avseende uppgiftslämnande för medlemsstater och företag. Mot bakgrund av den tilltänkta utvecklingen för Internetbaserade rapporteringsverktyg bör kommissionen, när så är lämpligt, lägga fram förslag till åtgärder för antagande av rapporteringskraven så fort lämpliga rapporteringsverktyg finns tillgängliga.

(22)

Skyddet för enskilda när det gäller medlemsstaternas behandling av personuppgifter regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (12), och skyddet för enskilda när det gäller kommissionens behandling av personuppgifter regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (13), särskilt vad gäller kraven på konfidentialitet och säkerhet vid behandling av uppgifter, överföring av personuppgifter från kommissionen till medlemsstaterna, behandlingens laglighet och de registrerades rätt till information, tillgång till och rättelse av sina personuppgifter.

(23)

Medlemsstater bör utöva tillsyn enligt en riskbaserad strategi i syfte att säkerställa efterlevnad av alla bestämmelser i denna förordning och därigenom inrikta sig på de verksamheter där risken för illegal handel eller utsläpp av kontrollerade ämnen är störst. Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/331/EG av den 4 april 2001 om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna (14) bör ge medlemsstaterna vägledning vid utövande av tillsyn.

(24)

Mot bakgrund av de pågående innovationerna inom de sektorer som omfattas av denna förordning bör kommissionen regelbundet se över förordningen och, då så är lämpligt, lägga fram förslag, i synnerhet till fastställda undantag och avvikelser i de fall där tekniskt och ekonomiskt användbara alternativ till användningen av kontrollerade ämnen blir tillgängliga, för att ytterligare stärka skyddet av ozonskiktet och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. För att säkerställa att protokollet följs bör kommissionen ges befogenhet att anpassa bilagorna i denna förordning till beslut som fattas av parterna, i synnerhet till beslut om godkända destruktionsmetoder, om villkor för utsläppande på marknaden av kontrollerade ämnen för viktiga laboratorie- och analysändamål och om processer i vilka kontrollerade ämnen får användas som agens i tillverkningsprocessen.

(25)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (15).

(26)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att fastställa form och innehåll för märkningen av kontrollerade ämnen producerade, utsläppta på marknaden eller använda som råmaterial, som agens i tillverkningsprocessen och för laboratorie- och analysändamål, att ändra bilaga III om processer där kontrollerade ämnen får användas som agens i tillverkningsprocessen, att ändra den maximala mängden kontrollerade ämnen som får användas som agens i tillverkningsprocessen eller som får släppas ut i samband med användning som agens i tillverkningsprocessen, att ändra bilaga V beträffande villkoren för utsläppande på marknaden och vidare distribution av kontrollerade ämnen för laboratorie- och analysändamål, att besluta om en mekanism för tilldelning av kvoter för kontrollerade ämnen för laboratorie- och analysändamål, att ändra bilaga VI, att besluta om ändringar och tidsfrister för avveckling av användning av halon inom användningsområden av avgörande betydelse, att ändra förteckningen innehållande de uppgifter som ska anges i en ansökan om licens, att anta ytterligare åtgärder för övervakning av handel med kontrollerade ämnen eller nya ämnen och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, att anta bestämmelser om övergång till fri omsättning i gemenskapen av produkter och utrustning som importeras från stater som inte är parter i protokollet och som framställts med hjälp av kontrollerade ämnen, att ändra bilaga VII om destruktionsteknik, att upprätta en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning för destruktion eller destruktion utan föregående återvinning av kontrollerade ämnen betraktas som tekniskt och ekonomiskt genomförbar och därför obligatorisk, att anta minimikrav för personalens kvalifikationer, att upprätta en förteckning över den teknik eller praxis som ska användas av företag för att förhindra och minimera eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen, att inkludera nya ämnen i bilaga II och att ändra kraven avseende uppgiftslämnande för medlemsstater och företag. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(27)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (16) och rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (17) föreskrivs åtgärder för bortskaffande och återvinning av avfall på ett miljövänligt sätt och kontroller av farligt avfall. I detta sammanhang bör man särskilt uppmärksamma sådana ozonnedbrytande ämnen i bygg- och rivningsavfall och i utrustning som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (18). I överensstämmelse med protokollet får endast tekniker som godkänts av parterna användas för destruktion av kontrollerade ämnen. Relevanta beslut som fattats av parterna bör därför införlivas i denna förordning för att på så sätt garantera att endast denna teknik tillämpas, förutsatt att tillämpningen är förenlig med relevant gemenskapslagstiftning och nationell lagstiftning om avfall.

(28)

En flexibel mekanism bör inrättas för att införa rapporteringsskyldighet för ämnen som utpekats som ozonnedbrytande, för att göra det möjligt att bedöma omfattningen av deras miljöpåverkan och för att sörja för att dessa nya ämnen som har utpekats som ämnen med en avsevärd ozonnedbrytande potential blir föremål för kontrollåtgärder. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas den roll som mycket kortlivade ämnen spelar, särskilt med beaktande av FN:s miljöprogram/Världsmeteorologiska organisationens (Unep/WMO) ozonbedömning från 2006 i vilken det konstaterades att den ozonnedbrytande potentialen hos dessa ämnen är större än vad som tidigare bedömts.

(29)

Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och se till att de tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(30)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa gemenskapens uppfyllelse av sina åtaganden som avtalsslutande part i protokollet och att ta itu med ett gränsöverskridande miljöproblem med globala konsekvenser och samtidigt reglera handeln inom och utom gemenskapen med ozonnedbrytande ämnen och produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs regler för produktion, import, export, utsläppande på marknaden, användning, återvinning, återanvändning, regenerering och destruktion av ämnen som bryter ned ozonskiktet, för uppgiftslämnande i samband med dessa ämnen samt för import, export, utsläppande på marknaden och användning av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på kontrollerade ämnen, på nya ämnen och på produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

protokollet: 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet, i dess lydelse efter de senaste ändringarna och anpassningarna.

2.

part: varje part i protokollet.

3.

stat som inte är part i protokollet: en stat eller regional organisation för ekonomisk integration som inte har samtyckt till att vara bunden av de bestämmelser i protokollet som är tillämpliga på ett visst kontrollerat ämne.

4.

kontrollerade ämnen: ämnen som förtecknas i bilaga I, inklusive deras isomerer, vare sig de förekommer ensamma eller i en blandning och vare sig de är nyproducerade, återvunna, återanvända eller regenererade.

5.

klorfluorkarboner: de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp I i bilaga I, inklusive deras isomerer.

6.

haloner: de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp III i bilaga I, inklusive deras isomerer.

7.

koltetraklorid: det kontrollerade ämne som anges i grupp IV i bilaga I.

8.

metylbromid: det kontrollerade ämne som anges i grupp VI i bilaga I.

9.

klorfluorkolväten (HCFC): de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp VIII i bilaga I, inklusive deras isomerer.

10.

nya ämnen: de ämnen som förtecknas i bilaga II, vare sig de förekommer ensamma eller i en blandning och vare sig de är nyproducerade, återvunna, återanvända eller regenererade.

11.

råmaterial: varje kontrollerat ämne eller nytt ämne som bearbetas kemiskt i en process där ämnets ursprungliga sammansättning helt förändras och från vilken utsläppen är obetydliga.

12.

agens i tillverkningsprocessen: kontrollerade ämnen som används som kemiska agens i tillverkningsprocessen i de tillämpningar som anges i bilaga III.

13.

producent: varje fysisk eller juridisk person som producerar kontrollerade ämnen eller nya ämnen inom gemenskapen.

14.

produktion: den mängd kontrollerade ämnen och nya ämnen som produceras, inklusive den mängd som produceras avsiktligt eller oavsiktligt som biprodukt, om denna biprodukt inte förstörs som en del av tillverkningsprocessen eller efter ett dokumenterat förfarande som garanterar att denna förordning och gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning om avfall följs. Återvunnen, återanvänd eller regenererad mängd ska inte betraktas som produktion, och inte heller en obetydlig mängd som oundvikligt ingår i produkter i ytterst små mängder eller som släppts ut under tillverkningen.

15.

ozonnedbrytande potential: den sifferuppgift som anges i bilagorna I och II och som motsvarar varje kontrollerat ämnes eller nya ämnens potentiella inverkan på ozonskiktet.

16.

beräknad nivå: en kvantitet som beräknas genom att kvantiteten av varje kontrollerat ämne multipliceras med dess ozonnedbrytande potential och genom att de erhållna resultaten därefter adderas separat för varje ämnesgrupp i bilaga I.

17.

industriell rationalisering: överföring mellan parter eller inom en medlemsstat av hela eller en del av den beräknade produktionsnivån från en producent till en annan producent för att uppnå bättre ekonomisk effektivitet eller för att avhjälpa förväntade brister i utbudet på grund av att anläggningar stängs.

18.

import: införseln av ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning till gemenskapens tullområde i den mån detta område omfattas av medlemsstatens ratificering av protokollet och denna förordning är tillämplig.

19.

export: utförsel ur gemenskapens tullområde, i den mån detta område omfattas av medlemsstatens ratificering av protokollet och av denna förordning, av ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning och som har status som gemenskapsvaror, eller återexport av ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning och som har status som icke-gemenskapsvaror.

20.

utsläppande på marknaden: leverans eller tillhandahållande till tredje part inom gemenskapen, mot betalning eller gratis, inklusive övergång till fri omsättning inom gemenskapen enligt förordning (EG) nr 450/2008. För produkter och utrustning som utgör delar av fast egendom eller transportmedel avser detta endast leverans eller tillhandahållande inom gemenskapen för första gången.

21.

användning: utnyttjande av kontrollerade ämnen eller nya ämnen för produktion, underhåll eller service, inklusive påfyllning, av produkter och utrustning eller i andra processer.

22.

värmepump: anordning eller anläggning som utvinner värme vid låg temperatur ur luft, vatten eller mark och tillhandahåller värme.

23.

återvinning: insamling och lagring av kontrollerade ämnen från produkter och utrustning eller behållare i samband med underhåll eller service eller före bortskaffande.

24.

återanvändning: förnyad användning av ett återvunnet kontrollerat ämne efter en grundläggande reningsprocess.

25.

regenerering: beredning av ett återvunnet kontrollerat ämne för att uppnå en viss standard motsvarande ett nyproducerat ämne, med beaktande av dess avsedda användningsområde.

26.

företag: varje fysisk eller juridisk person som

a)

producerar, återvinner, återanvänder, regenererar, använder eller destruerar kontrollerade ämnen eller nya ämnen,

b)

importerar sådana ämnen,

c)

exporterar sådana ämnen,

d)

släpper ut sådana ämnen på marknaden, eller

e)

använder kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, eller brandskyddssystem som innehåller kontrollerade ämnen.

27.

användning vid karantänsättning: behandling i syfte att förebygga införande, förekomst eller spridning av karantänsskadegörare (inbegripet sjukdomar), eller i syfte att säkra den officiella kontrollen av dessa i de fall där

—

officiell kontroll är den kontroll som utförs eller auktoriseras av en nationell myndighet inom området skydd av växter, djur, miljö eller hälsa,

—

karantänsskadegörare är skadegörare av potentiell betydelse för de områden som hotas och som ännu inte förekommer i området, eller som förekommer, fast ännu inte vitt utbrett, och som är underkastad officiell bekämpning.

28.

användning före transport: andra behandlingar än användning vid karantänsättning, som inte utförs senare än 21 dagar före export för att uppfylla de officiella krav som uppställts av det importerande landet eller officiella krav som uppställts av det exporterande landet, och som var i kraft före den 7 december 1995. Officiella krav är de krav som utförs eller auktoriseras av en nationell myndighet inom området skydd av växter, djur, miljö, hälsa eller lagrade produkter.

29.

produkter och utrustning som är beroende av kontrollerade ämnen: produkter och utrustning som inte fungerar utan kontrollerade ämnen, frånsett produkter och utrustning som används vid produktion, bearbetning, återvinning, återanvändning, regenerering eller destruktion av kontrollerade ämnen.

30.

nyproducerade ämnen: ämnen som inte tidigare använts.

31.

produkter och utrustning: alla produkter och all utrustning bortsett från behållare som används för transport eller lagring av kontrollerade ämnen.

KAPITEL II

FÖRBUD

Artikel 4

Produktion av kontrollerade ämnen

Produktion av kontrollerade ämnen ska vara förbjuden.

Artikel 5

Utsläppande på marknaden och användning av kontrollerade ämnen

1.   Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut och använda kontrollerade ämnen.

2.   Kontrollerade ämnen ska inte släppas ut på marknaden i engångsförpackningar, utom för de laboratorie- och analysändamål som avses i artiklarna 10 och 11.2.

3.   Denna artikel ska inte tillämpas på kontrollerade ämnen i produkter och utrustning.

Artikel 6

Utsläppande på marknaden av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen

1.   Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, med undantag av produkter och utrustning i fråga om vilka användning av respektive kontrollerade ämne är tillåtet i enlighet med artikel 10, 11.2 eller 13 eller som tillåtits på grundval av artikel 3.1 i förordning (EG) nr 2037/2000.

2.   Förutom de användningsområden som avses i artikel 13.1 ska brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller haloner förbjudas och avvecklas.

KAPITEL III

UNDANTAG OCH AVVIKELSER

Artikel 7

Produktion, utsläppande på marknaden och användning av kontrollerade ämnen som råmaterial

1.   Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kontrollerade ämnen produceras, släppas ut på marknaden och användas som råmaterial.

2.   Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden som råmaterial får endast användas för detta ändamål. Från och med den 1 juli 2010 ska behållare som innehåller sådana ämnen märkas, och på märkningen ska det tydligt anges att ämnet endast får användas som råmaterial. Om det krävs att sådana ämnen märks i enlighet med direktiv 67/548/EEG, direktiv 1999/45/EG eller förordning (EG) nr 1272/2008 ska en sådan upplysning ingå i den etikett som avses i de direktiven eller i etikettens fält för ytterligare uppgifter som avses i artikel 25.3 i den förordningen.

Kommissionen får fastställa vilken form och vilket innehåll märkningen ska ha. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 8

Produktion, utsläppande på marknaden och användning av kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen

1.   Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kontrollerade ämnen produceras, släppas ut på marknaden och användas som agens i tillverkningsprocessen.

2.   Kontrollerade ämnen får endast användas som agens i tillverkningsprocessen i befintliga anläggningar per den 1 september 1997 och där utsläppen är obetydliga.

3.   Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden som agens i tillverkningsprocessen får endast användas för detta ändamål. Från och med den 1 juli 2010 ska behållare som innehåller sådana ämnen märkas, och på märkningen ska det tydligt anges att ämnena endast får användas som agens i tillverkningsprocessen. Om det krävs att sådana ämnen märks i enlighet med direktiv 67/548/EEG, direktiv 1999/45/EG eller förordning (EG) nr 1272/2008 ska en sådan upplysning ingå i den etikett som avses i de direktiven eller i etikettens fält för ytterligare uppgifter som avses i artikel 25.3 i den förordningen.

Kommissionen får fastställa vilken form och vilket innehåll märkningen ska ha. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

4.   Kommissionen ska, om så är lämpligt, i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2, upprätta en förteckning över företag där det ska vara tillåtet att använda kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen, med fastställande av maximala mängder som får användas som agens i tillverkningsprocessen när det gäller påfyllnad eller konsumtionen samt de högsta utsläppsnivåerna ska anges för vart och ett av de berörda företagen.

Den maximala mängden kontrollerade ämnen som får användas som agens i tillverkningsprocessen inom gemenskapen får inte överskrida 1 083 ton per år.

Den maximala mängden kontrollerade ämnen som får släppas ut i samband med användning som agens i tillverkningsprocessen inom gemenskapen får inte överskrida 17 ton per år.

5.   Kommissionen ska, om så är lämpligt, mot bakgrund av ny kunskap eller teknisk utveckling eller beslut som fattats av parterna

a)

ändra bilaga III,

b)

ändra den maximala mängden kontrollerade ämnen som får användas som agens i tillverkningsprocessen eller som får släppas ut i samband med användning som agens i tillverkningsprocessen, i enlighet med andra och tredje stycket i punkt 4.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 9

Utsläppande på marknaden av kontrollerade ämnen för destruktion eller regenerering och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen för destruktion

Genom undantag från artiklarna 5 och 6 får kontrollerade ämnen och produkter och utrustning som innehåller kontrollerade ämnen eller är beroende av kontrollerade ämnen släppas ut på marknaden för destruktion inom gemenskapen i enlighet med de krav för destruktion som avses i artikel 22.1. Kontrollerade ämnen får också släppas ut på marknaden för regenerering inom gemenskapen.

Artikel 10

Användning av andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för viktiga laboratorie- och analysändamål

1.   Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten produceras, släppas ut på marknaden och användas för viktiga laboratorie- och analysändamål, under förutsättning att de registreras och licensieras i enlighet med den här artikeln.

2.   Kommissionen ska, om så är lämpligt, i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2 fastställa för vilka viktiga laboratorie- och analysändamål som produktion och import av andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten får tillåtas i gemenskapen, de respektive mängderna, den period för vilken undantaget ska gälla och vilka användare som får utnyttja dessa viktiga laboratorie- och analysändamål.

3.   Kontrollerade ämnen som produceras eller släpps ut på marknaden för viktiga laboratorie- och analysändamål får endast användas för sådana ändamål. Från och med den 1 juli 2010 ska behållare som innehåller sådana ämnen märkas, och på märkningen ska det tydligt anges att ämnet får användas endast för laboratorie- och analysändamål. Om det krävs att sådana ämnen märks i enlighet med direktiv 67/548/EEG, direktiv 1999/45/EG eller förordning (EG) nr 1272/2008 ska en sådan märkning ingå i den etikett som avses i de direktiven eller i etikettens fält för ytterligare uppgifter som avses i artikel 25.3 i den förordningen.

Kommissionen får fastställa vilken form och vilket innehåll märkningen ska ha. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Kontrollerade ämnen som avses i första stycket ska endast släppas ut på marknaden och distribueras vidare på de villkor som fastställs i bilaga V. Kommissionen får ändra den bilagan. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

4.   Varje företag som använder andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för viktiga laboratorie- och analysändamål ska registrera sig hos kommissionen och ska då ange vilka ämnen som används, syftet, den beräknade årsförbrukningen och leverantörerna av dessa ämnen, och ska uppdatera denna information när den ändras.

5.   Senast det datum som anges i ett meddelande som utfärdas av kommissionen ska producenter och importörer som levererar till de företag som avses i punkt 4, eller som använder kontrollerade ämnen för eget bruk, underrätta kommissionen om den förutsedda efterfrågan för den period som anges i meddelandet, med angivande av arten och mängderna av de kontrollerade ämnen som behövs.

6.   Kommissionen ska utfärda licenser till producenter och importörer av andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten, vilka producerats och importerats för viktiga laboratorie- och analysändamål, och underrätta dem om för vilka användningsområden de har tillstånd, vilka ämnen de får släppa ut på marknaden eller använda för eget bruk och i vilka mängder. Den mängd som årligen godkänns genom licenser för individuella producenter och importörer får inte överstiga 130 % av det årliga genomsnittet av den beräknade nivån kontrollerade ämnen som licensierats för producenten eller importören för viktiga laboratorie- och analysändamål under åren 2007–2009.

Den totala mängd som årligen godkänns genom licenser, inbegripet licenser för klorfluorkolväten enligt artikel 11.2 får inte överstiga 110 ton ozonnedbrytande potential. Återstående kvantiteter får tilldelas producenter och importörer som varken släppt ut på marknaden eller använt de kontrollerade ämnena för eget bruk för viktiga laboratorie- och analysändamål under åren 2007-2009.

Kommissionen ska besluta om en mekanism för tilldelning av kvoter till producenter och importörer. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

7.   Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den relevanta produktionen äger rum får ge producenten tillstånd att producera de i punkt 1 angivna kontrollerade ämnena för att tillgodose de behov för vilka tillstånd beviljats i enlighet med punkt 6.

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

8.   I den utsträckning som protokollet tillåter det, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum ge producenten tillstånd att producera eller överskrida de beräknade produktionsnivåerna i punkt 6 för att, på parternas begäran, tillgodose deras behov såvitt avser viktiga laboratorie- och analysändamål.

Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

Artikel 11

Produktion, utsläppande på marknaden och användning av klorfluorkolväten och utsläppande på marknaden av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten

1.   Genom undantag från artikel 4 får klorfluorkolväten produceras, förutsatt att varje producent säkerställer följande:

a)

Den beräknade nivån på producentens produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2010 och under varje tolvmånadersperiod därefter fram till och med den 31 december 2013 överstiger inte 35 % av den beräknade nivån på producentens produktion av klorfluorkolväten under 1997.

b)

Den beräknade nivån på producentens produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2014 och under varje tolvmånadersperiod därefter fram till och med den 31 december 2016 överstiger inte 14 % av den beräknade nivån på producentens produktion av klorfluorkolväten under 1997.

c)

Den beräknade nivån på producentens produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari–31 december 2017 och under varje tolvmånadersperiod därefter fram till och med den 31 december 2019 överstiger inte 7 % av den beräknade nivån på producentens produktion av klorfluorkolväten under 1997.

d)

Producenten producerar inte klorfluorkolväten efter den 31 december 2019.

2.   Genom undantag från artiklarna 4 och 5.1 får klorfluorkolväten produceras, släppas ut på marknaden och användas för laboratorie- och analysändamål.

Artikel 10.3–10.7 ska gälla i tillämpliga delar.

3.   Genom undantag från artikel 5 får regenererade klorfluorkolväten släppas ut på marknaden till och med den 31 december 2014 och användas för underhåll eller service av befintlig kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, under förutsättning att behållaren är märkt så att det framgår att ämnet har regenererats och innehåller uppgifter om nummer på partiet samt regenereringsanläggningens namn och adress.

4.   Till och med den 31 december 2014 får återanvända klorfluorkolväten användas för underhåll eller service av befintlig kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, under förutsättning att de har återvunnits från sådan utrustning och den får användas endast av det företag som utförde återvinningen som en del av underhålls- eller servicearbetet eller för vilket återvinningen utfördes som en del av underhålls- eller servicearbetet.

5.   Genom undantag från artikel 5 får klorfluorkolväten till och med den 31 december 2019 släppas ut på marknaden för att förpackas om och exporteras. Företag som förpackar om och sedan exporterar klorfluorkolväten ska registrera sig hos kommissionen och ska då ange vilka kontrollerade ämnen som är berörda, den beräknade årsförbrukningen och leverantörerna av dessa ämnen, och ska uppdatera denna information när den ändras.

6.   När regenererade eller återanvända klorfluorkolväten används för underhåll eller service ska den berörda kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustningen märkas med upplysning om typen av ämne, mängden av ämnet i utrustningen och den märkning som avses i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 för ämnen och blandningar som är farliga för ozonskiktet.

7.   Företag som använder den utrustning som avses i punkt 4 ska, om utrustningen innehåller 3 kg vätska eller mer, föra register över mängden och typen av återvunna och tillagda ämnen och över det företag eller den tekniker som utförde underhålls- eller servicearbetet.

Företag som använder regenererade eller återanvända klorfluorkolväten för underhåll eller service ska föra register över leverantörerna av regenererade klorfluorkolväten och källan för återanvända klorfluorkolväten.

8.   Genom undantag från artiklarna 5 och 6 får kommissionen, på begäran av en behörig myndighet i en medlemsstat och i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2, godkänna ett tillfälligt undantag så att användning och utsläppande på marknaden av klorfluorkolväten, och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten, tillåts när det för ett visst användningsområde kan påvisas att tekniskt och ekonomiskt lämpliga alternativa ämnen eller alternativ teknik saknas eller inte kan användas.

Detta undantag får inte medges för en period som är längre än till den 31 december 2019.

Artikel 12

Användning av metylbromid för karantänsättning och före transport samt användning av metylbromid vid nödsituationer

1.   Genom undantag från artikel 5.1 får metylbromid släppas ut på marknaden och användas för karantänsättning och före transport för behandling av exportvaror till och med den 18 mars 2010, förutsatt att utsläppande på marknaden och användning av metylbromid är tillåtet enligt den nationella lagstiftningen i enlighet med direktiv 91/414/EEG respektive direktiv 98/8/EG.

Metylbromid får endast användas på platser som godkänts av behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten och, om det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart, på villkor att minst 80 % av den metylbromid som släpps ut från varusändningen återvinns.

2.   Den beräknade mängden metylbromid som företag släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari–18 mars 2010 får inte överstiga 45 ton ozonnedbrytande potential.

Varje företag ska se till att den beräknade nivån av metylbromid som det släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk vid karantänsättning och före transport inte överstiger 21 % av genomsnittet av den beräknade nivån av metylbromid som det släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk vid karantänsättning eller före transport under åren 2005–2008.

3.   I en nödsituation, när oväntade utbrott av särskilda pestsjukdomar eller andra sjukdomar så kräver, får kommissionen på begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillåta tillfällig produktion, tillfälligt utsläppande på marknaden och tillfällig användning av metylbromid, förutsatt att utsläppande på marknaden och användning av metylbromid är tillåtet enligt direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG.

Ett sådant tillstånd ska ha en giltighetstid på högst 120 dagar och gälla för en kvantitet om högst 20 ton och i det ska anges vilka åtgärder som ska vidtas för att minska utsläppen under användningen.

Artikel 13

Användningsområden av avgörande betydelse för haloner och avveckling av utrustning som innehåller haloner

1.   Genom undantag från artikel 5.1 får haloner släppas ut på marknaden och användas för användningsområden av avgörande betydelse enligt bilaga VI. Endast företag som av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har fått tillstånd att lagra haloner för användningsområden av avgörande betydelse får släppa ut haloner på marknaden.

2.   Kommissionen ska se över bilaga VI och om så är lämpligt besluta om ändringar och tidsfrister för avveckling av användningsområden av avgörande betydelse genom att fastställa slutdatum för nya tillämpningar och slutdatum för befintliga tillämpningar, med hänsyn till tillgängligheten av tekniskt och ekonomiskt möjliga alternativ och tekniker som är godtagbara med hänsyn till miljö och hälsa.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

3.   Brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller haloner som tillämpas för de användningsområden som anges i punkt 1 ska vara avvecklade senast vid de slutdatum som anges i bilaga VI.

4.   Kommissionen får, på begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat och i överensstämmelse med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2, medge undantag från slutdatum för befintliga tillämpningar eller slutdatum för nya tillämpningar, under förutsättning att dessa slutdatum har fastställts i bilaga VI i enlighet med punkt 2, för särskilda fall där det kan visas att tekniskt och ekonomiskt möjliga alternativ saknas.

Artikel 14

Överföring av rättigheter och industriell rationalisering

1.   Varje producent eller importör som har rätt att på marknaden släppa ut eller för eget bruk använda kontrollerade ämnen får helt eller delvis överlåta sin rätt till den mängd som i enlighet med denna artikel fastställts för respektive ämnesgrupp till varje annan producent eller importör av den ämnesgruppen inom gemenskapen. Varje sådan överlåtelse ska i förväg anmälas till kommissionen. Överlåtelsen av rätten att släppa ut på marknaden eller att använda får inte inbegripa någon ytterligare produktions- eller importrätt.

2.   I den utsträckning som protokollet tillåter, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum ge producenten tillstånd att överskrida de beräknade produktionsnivåerna enligt artiklarna 10 och 11.2 för industriell rationalisering i den berörda medlemsstaten, förutsatt att medlemsstatens beräknade produktionsnivåer inte överstiger summan av de beräknade produktionsnivåerna för medlemsstatens inhemska producenter enligt artiklarna 10 och 11.2 för de aktuella perioderna. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

3.   I den utsträckning som protokollet tillåter, får kommissionen i samförstånd med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum ge producenten tillstånd att överskrida de beräknade produktionsnivåerna enligt artiklarna 10 och 11.2 för industriell rationalisering mellan medlemsstater, förutsatt att summan av de beräknade produktionsnivåerna för de berörda medlemsstaterna inte överstiger summan av de beräknade produktionsnivåerna för medlemsstaternas inhemska producenter enligt artiklarna 10 och 11.2 för de aktuella perioderna. Samtycke krävs också från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det är meningen att produktionen ska minskas.

4.   I den utsträckning som protokollet tillåter, får kommissionen i samförstånd med såväl den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum som av regeringen i det berörda tredje partslandet, ge en producent tillstånd att lägga ihop de beräknade produktionsnivåerna enligt artiklarna 10 och 11.2 med de beräknade produktionsnivåer som är tillåtna för en producent i ett tredje partsland enligt protokollet och den producentens nationella lagstiftning i syfte att uppnå industriell rationalisering med ett tredje partsland, förutsatt att summan av de beräknade produktionsnivåerna för de båda producenterna inte överstiger summan av de beräknade produktionsnivåer som tillåts för gemenskapsproducenten enligt artiklarna 10 och 11.2 och för producenten i tredje partslandet enligt protokollet och tillämplig nationell lagstiftning.

KAPITEL IV

HANDEL

Artikel 15

Import av kontrollerade ämnen eller produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen

1.   Import av kontrollerade ämnen eller produkter och utrustning, med undantag av personliga tillhörigheter, som innehåller eller är beroende av dessa ämnen ska vara förbjuden.

2.   Förbudet i punkt 1 ska dock inte gälla import av följande:

a)

Kontrollerade ämnen avsedda att användas för laboratorie- och analysändamål enligt artiklarna 10 och 11.2.

b)

Kontrollerade ämnen avsedda att användas som råmaterial.

c)

Kontrollerade ämnen avsedda att användas som agens i tillverkningsprocessen.

d)

Kontrollerade ämnen avsedda för destruktion med hjälp av teknik som avses i artikel 22.2.

e)

Till och med den 31 december 2019, klorfluorkolväten som ska förpackas om och därefter återexporteras senast den 31 december följande kalenderår till en part där konsumtion eller import av detta klorfluorkolväte inte är förbjudet.

f)

Metylbromid avsedd för användning vid nödsituationer som avses i artikel 12.3 eller, till och med den 31 december 2014, för omförpackning och därefter återexport för användning vid karantänsättning och före transport under förutsättning att återexporten sker under det år import sker.

g)

Återvunna, återanvända eller regenererade haloner, förutsatt att de endast har importerats för de användningsområden av avgörande betydelse som avses i artikel 13.1, av företag som av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har fått tillstånd att lagra haloner för användningsområden av avgörande betydelse.

h)

Produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen avsedda för destruktion, i förekommande fall med hjälp av teknik som avses i artikel 22.2.

i)

Produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen för att tillgodose laboratorie- och analysändamål som avses i artiklarna 10 och 11.2.

j)

Produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon för att tillgodose behov avseende användningsområden som är av avgörande betydelse som avses i artikel 13.1.

k)

Produkter och utrustning som innehåller klorfluorkolväten för vilka utsläppandet på marknaden har godkänts i enlighet med artikel 11.5.

3.   Import enligt punkt 2, med undantag av import för transit genom gemenskapens tullområde eller import som omfattas av förfarandet för tillfällig lagring, tullager eller frizoner som avses i förordning (EG) nr 450/2008, under förutsättning att det som importerats stannar inom gemenskapens tullområde under högst 45 dagar och det inte senare övergår till fri omsättning i gemenskapen, destrueras eller behandlas, ska kräva uppvisande av en importlicens. Dessa licenser ska utfärdas av kommissionen efter kontroll av överensstämmelse med artiklarna 16 och 20.

Artikel 16

Övergång till fri omsättning i gemenskapen av importerade kontrollerade ämnen

1.   Övergång till fri omsättning i gemenskapen av importerade kontrollerade ämnen ska omfattas av kvantitativa begränsningar. Kommissionen ska fastställa dessa begränsningar samt tilldela företag kvoter för perioden 1 januari–31 december 2010 och för varje därpå följande tolvmånadersperiod i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2.

De kvoter som avses i första stycket ska tilldelas endast för något av följande ämnen:

a)

Kontrollerade ämnen som används för laboratorie- och analysändamål eller användningsområden som är av avgörande betydelse enligt artiklarna 10, 11.2 och 13.

b)

Kontrollerade ämnen som används som råmaterial.

c)

Kontrollerade ämnen som används som agens i tillverkningsprocessen.

2.   Senast det datum som anges i ett meddelande från kommissionen ska importörer av ämnen som avses i punkt 1 leden a, b och c underrätta kommissionen om den förutsedda efterfrågan, med angivande av arten och mängderna av de kontrollerade ämnen som behövs. På grundval av dessa underrättelser ska kommissionen fastställa kvantitativa gränser för import av ämnen som avses i punkt 1 leden a, b och c.

Artikel 17

Export av kontrollerade ämnen eller av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen

1.   Export av kontrollerade ämnen eller produkter och utrustning med undantag av personliga tillhörigheter som innehåller eller är beroende av dessa kontrollerade ämnen ska vara förbjuden.

2.   Det förbud som avses i punkt 1 ska inte gälla export av följande:

a)

Kontrollerade ämnen för användning för viktiga laboratorie- och analysändamål enligt artikel 10.

b)

Kontrollerade ämnen för användning som råmaterial.

c)

Kontrollerade ämnen för användning som agenser i tillverkningsprocessen.

d)

Produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen som har producerats i enlighet med artikel 10.7 eller importerats enligt artikel 15.2 h eller i.

e)

Återvunna, återanvända eller regenererade haloner som förvaras för användningsområden av avgörande betydelse enligt artikel 13.1 av företag som godkänts av den behöriga myndigheten i en medlemsstat, samt produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon för att tillgodose behoven avseende användningsområden av avgörande betydelse.

f)

Nyproducerade eller regenererade klorfluorkolväten för annan användning än destruktion.

g)

Till och med den 31 december 2014, metylbromid som återexporteras för användning vid karantänsättning och före transport.

h)

Dosaerosoler som tillverkats med klorfluorkarboner vars användning har godkänts på grundval av artikel 3.1 i förordning (EG) nr 2037/2000.

3.   Genom undantag från punkt 1 får kommissionen, efter en begäran från en behörig myndighet i en medlemsstat och i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2, ge tillstånd till export av produkter och utrustning som innehåller klorfluorkolväten där det kan påvisas att exportförbudet, med hänsyn till den specifika varans ekonomiska värde och förväntade återstående livstid, skulle medföra en oproportionerligt stor börda för exportören. Sådan export kräver underrättelse i förväg från kommissionen till importlandet.

4.   Licens ska krävas för export som avses i punkterna 2 och 3 med undantag för återexport efter transit genom gemenskapens tullområde, tillfällig lagring, tullager eller frizoner som avses i förordning (EG) nr 450/2008, förutsatt att återexporten sker senast 45 dagar efter importen. Kommissionen ska utfärda sådana exportlicenser till företag efter kontroll av överensstämmelse med artikel 20.

Artikel 18

Licensiering av import och export

1.   Kommissionen ska inrätta och driva ett elektroniskt licenssystem samt besluta om ansökningar om licenser senast 30 dagar efter mottagandet.

2.   Ansökningar om licenser som avses i artiklarna 15 och 17 ska skickas in med hjälp av det system som avses i punkt 1. Företag ska registrera sig i det systemet innan de skickar in en ansökan om licens.

3.   En ansökan om licens ska innehålla följande uppgifter:

a)

Importörens och exportörens namn och adress.

b)

Importlandet och exportlandet.

c)

Vid import eller export av kontrollerade ämnen: en beskrivning av varje kontrollerat ämne, inbegripet

i)

handelsbeteckning,

ii)

beskrivning och KN-nummer enligt bilaga IV,

iii)

uppgift om huruvida ämnet är nyproducerat, återvunnet, återanvänt eller regenererat,

iv)

mängden av ämnet i kilogram,

v)

för haloner, en deklaration om att de ska importeras eller exporteras för att uppfylla kriterierna för ett användningsområde av avgörande betydelse som avses i artikel 13.1, varvid användningen ska anges.

d)

Vid import eller export av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen

i)

produkternas och utrustningens typ och natur,

ii)

för föremål som kan räknas: antal enheter, en beskrivning av samt mängden per enhet angiven i kilogram av varje kontrollerat ämne,

iii)

för föremål som inte kan räknas: mängden av produkten, en beskrivning av samt den totala nettokvantiteten angiven i kilogram av varje kontrollerat ämne,

iv)

slutligt bestämmelseland/slutliga bestämmelseländer för produkterna och utrustningen,

v)

upplysning om huruvida det kontrollerade ämnet är nyproducerat, återanvänt, återvunnet eller regenererat,

vi)

för import eller export av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av halon: en deklaration om att de ska importeras eller exporteras för användning av avgörande betydelse som avses i artikel 13.1, varvid användningen ska anges,

vii)

för produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av klorfluorkolväten: hänvisningen till det tillstånd från kommissionen som avses i artikel 17.3,

viii)

KN-nummer för den produkt eller utrustning som ska importeras eller exporteras.

e)

Den planerade importens syfte inklusive den planerade tullbehandlingen, i relevanta fall med angivande av det planerade tullförfarandet.

f)

Plats och förväntad tidpunkt för den planerade importen eller exporten.

g)

Det tullkontor där varorna kommer att deklareras.

h)

För import av kontrollerade ämnen eller produkter och utrustning för destruktion: destruktionsanläggningens namn och adress.

i)

Eventuell ytterligare information som den behöriga myndigheten i en medlemsstat anser nödvändig.

4.   Varje importör eller exportör ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar, under licensens giltighetstid av de uppgifter som anmälts enligt punkt 3.

5.   Kommissionen får kräva ett intyg om beskaffenheten eller sammansättningen av de ämnen som ska importeras eller exporteras, och får begära en kopia av den licens som utfärdats av importlandet eller exportlandet.

6.   Kommissionen får i den mån det är nödvändigt i specifika fall vidarebefordra de inlämnade uppgifterna till behöriga myndigheter hos de berörda parterna och får avslå licensansökan om en relevant skyldighet i denna förordning inte efterlevs, eller av följande skäl:

a)

I fråga om importlicens, då det på grundval av information från behöriga myndigheter i det berörda landet konstateras att exportören inte är ett företag som har tillstånd att handla med det aktuella ämnet i det landet.

b)

I fråga om exportlicens, då behöriga myndigheter i importlandet har informerat kommissionen om att importen av det kontrollerade ämnet skulle utgöra ett fall av illegal handel, eller att den negativt skulle påverka genomförandet av kontrollåtgärder som importlandet vidtagit för att fullgöra sina skyldigheter enligt protokollet eller att den skulle leda till ett överskridande av de kvantitativa begränsningarna enligt protokollet för det landet.

7.   Kommissionen ska göra en kopia av varje licens tillgänglig för den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

8.   Kommissionen ska så snart som möjligt informera sökanden och den berörda medlemsstaten om licensansökningar som avslagits på grundval av punkt 6, med angivande av skälen för avslaget.

9.   Kommissionen får ändra den förteckning som anges i punkt 3 och i bilaga IV. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 19

Övervakningsåtgärder för illegal handel

Kommissionen får anta ytterligare åtgärder för övervakning av kontrollerade ämnen eller nya ämnen, och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen, som omfattas av förfarandet för tillfällig lagring, tullager eller frizoner eller som befinner sig i transit genom gemenskapens tullområde och som därefter återexporteras, på grundval av en utvärdering av de potentiella riskerna för illegal handel i samband med sådana rörelser och med beaktande av de miljömässiga fördelarna med och socioekonomiska följderna av sådana åtgärder.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 20

Handel med stater som inte är parter i protokollet och med territorier som inte omfattas av protokollet

1.   Import och export av kontrollerade ämnen och av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen från och till stater som inte är parter i protokollet ska vara förbjuden.

2.   Kommissionen får anta bestämmelser om övergång till fri omsättning i gemenskapen av produkter och utrustning som importeras från stater som inte är parter i protokollet och som framställts med hjälp av kontrollerade ämnen, men inte innehåller ämnen som entydigt kan identifieras som kontrollerade ämnen. Identifieringen av sådana produkter och sådan utrustning ska överensstämma med den återkommande tekniska rådgivningen till parterna. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

3.   Genom undantag från punkt 1 får kommissionen i fråga om kontrollerade ämnen och produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av sådana ämnen, eller som har tillverkats med hjälp av ett eller flera av dessa ämnen, ge tillstånd till handel med stater som inte är parter i protokollet, om det vid ett möte med parterna enligt artikel 4.8 i protokollet har fastställts att staten som inte är part i protokollet fullt ut följer bestämmelserna i protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta på det sätt som anges i artikel 7 i protokollet. Kommissionen ska besluta i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2 i denna förordning.

4.   Punkt 1 ska tillämpas på territorium som inte omfattas av protokollet på samma sätt som de tillämpas på stater som inte är parter i protokollet, om inte annat följer av beslut som fattats enligt andra stycket.

Om myndigheterna i ett territorium som inte omfattas av protokollet, följer protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta enligt artikel 7 i protokollet, får kommissionen besluta att en del eller alla bestämmelser i punkt 1 i den här artikeln inte ska gälla för det området.

Kommissionens ska besluta i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 21

Förteckning över produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av kontrollerade ämnen

Kommissionen ska senast den 1 januari 2010, till vägledning för medlemsstaternas tullmyndigheter göra tillgänglig en förteckning över produkter och utrustning som kan innehålla eller vara beroende av kontrollerade ämnen och över KN-nummer.

KAPITEL V

BEGRÄNSNING AV UTSLÄPP

Artikel 22

Återvinning och destruktion av använda kontrollerade ämnen

1.   Kontrollerade ämnen som används i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumputrustning, utrustning som innehåller lösningsmedel eller brandskyddssystem och brandsläckare ska, vid underhåll eller service, eller före nedmontering eller bortskaffande av utrustningen, återvinnas för att destrueras, återanvändas eller regenereras.

2.   Kontrollerade ämnen och produkter som innehåller sådana ämnen ska destrueras endast med hjälp av de tekniker som anges i bilaga VII eller, i fråga om kontrollerade ämnen som inte anges i den bilagan, med hjälp av den mest miljömässigt godtagbara destruktionsteknik som inte medför orimliga kostnader, under förutsättning att användningen av dessa tekniker är förenlig med relevant gemenskapslagstiftning och nationell lagstiftning om avfallshantering och att ytterligare krav i denna lagstiftning uppfylls.

3.   Kommissionen får ändra bilaga VII i syfte att beakta ny teknisk utveckling.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

4.   Kontrollerade ämnen som används i andra produkter och i annan utrustning än de som nämns i punkt 1 ska, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, återvinnas för att destrueras, återanvändas eller regenereras eller ska destrueras utan föregående återvinning med hjälp av de tekniker som avses i punkt 2.

Kommissionen ska upprätta en bilaga till denna förordning med en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning av kontrollerade ämnen eller destruktion av produkter och utrustning utan föregående återvinning av kontrollerade ämnen ska betraktas som tekniskt och ekonomiskt genomförbar, i förekommande fall med angivande av vilken teknik som ska tillämpas. Alla förslag till upprättande av en sådan bilaga ska åtföljas och stödjas av en fullständig ekonomisk bedömning av kostnader och fördelar, med hänsyn till medlemsstaternas individuella omständigheter.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

5.   Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att stimulera återvinning, återanvändning, regenerering och destruering av kontrollerade ämnen och ska fastställa vilka kvalifikationer den berörda personalen minst måste ha.

Kommissionen ska utvärdera medlemsstaternas åtgärder och får, på grundval av denna utvärdering samt av teknisk och annan relevant information, när så är lämpligt anta åtgärder när det gäller dessa minimikrav på kvalifikationer.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 23

Läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen

1.   Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen.

2.   Företag som sköter kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning eller brandskyddssystem, inklusive deras kretsar, som innehåller kontrollerade ämnen ska se till att stationär utrustning eller stationära system

a)

som innehåller 3 kg kontrollerade ämnen eller mer genomgår läckagekontroll minst en gång var tolfte månad; detta ska inte gälla för utrustning med hermetiskt tillslutna system som är märkta som sådana och som innehåller mindre än 6 kg kontrollerade ämnen,

b)

som innehåller 30 kg kontrollerade ämnen eller mer genomgår läckagekontroll minst en gång var sjätte månad,

c)

som innehåller 300 kg kontrollerade ämnen eller mer genomgår läckagekontroll minst en gång var tredje månad,

och att upptäckta läckage repareras så snart som möjligt, och under alla omständigheter inom fjorton dagar.

Utrustningen eller systemet ska genomgå läckagekontroll inom en månad efter det att ett läckage har reparerats för att garantera att reparationen har varit effektiv.

3.   De företag som avses i punkt 2 ska föra register över den mängd och den typ av kontrollerade ämnen som tillagts och den mängd som återvunnits vid underhåll, service, och slutligt bortskaffande av den utrustning eller det system som avses i den punkten. De ska också föra register över annan relevant information, inbegripet identifiering av det företag eller den tekniker som utförde underhållet eller servicen, samt datum för och resultaten från de läckagekontroller som genomförts. Dessa register ska på begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten i en medlemsstat och kommissionen

4.   Medlemsstaterna ska fastställa vilka kvalifikationer den berörda personal som utför den verksamhet som avses i punkt 2 minst måste ha. På grundval av en utvärdering av dessa åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna, samt av teknisk och annan relevant information, får kommissionen anta åtgärder när det gäller harmoniseringen av dessa minimikrav på kvalifikationer.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

5.   Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen som används som råmaterial och som agens i tillverkningsprocessen.

6.   Företag ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att hindra och minska eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen som bildas oavsiktligt under framställning av andra kemikalier.

7.   Kommissionen får upprätta en förteckning över den teknik eller praxis som ska användas av företag för att förhindra och minimera eventuella läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

KAPITEL VI

NYA ÄMNEN

Artikel 24

Nya ämnen

1.   Produktion, import, utsläppande på marknaden, användning och export av nya ämnen i del A i bilaga II ska vara förbjuden. Detta förbud gäller inte för nya ämnen som används som råmaterial, för laboratorie- och analysändamål, för import för transit genom gemenskapens tullområde eller import inom ramen för förfarandet för tillfällig lagring, tullagring eller frizon som avses i förordning (EG) nr 450/2008, om inte varorna har hänförts till en annan godkänd tullbehandling som avses i den förordningen, eller för export efter import som redan undantagits.

2.   Kommissionen ska, när så är lämpligt, i del A i bilaga II inkludera ämnen som ingår i del B i den bilagan och som i betydande mängder exporteras, importeras, produceras eller släpps ut på marknaden och som enligt gruppen för vetenskapliga bedömningar enligt protokollet har en avsevärd ozonnedbrytande potential och, om det är lämpligt, fastställa eventuella undantag till punkt 1.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

3.   Mot bakgrund av relevant vetenskaplig information ska kommissionen, när så är lämpligt, i del B i bilaga II inkludera alla ämnen som inte är kontrollerade ämnen, men som enligt gruppen för vetenskapliga bedömningar enligt protokollet, eller annan erkänd myndighet i likvärdig ställning, anses ha en ozonnedbrytande potential. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

KAPITEL VII

KOMMITTÉFÖRFARANDE, UPPGIFTSLÄMNANDE, TILLSYN OCH SANKTIONER

Artikel 25

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 26

Uppgiftslämnande från medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna ska varje år senast den 30 juni i elektronisk form lämna följande uppgifter avseende föregående kalenderår till kommissionen:

a)

Vilka mängder metylbromid som tillåtits, enligt artikel 12.2 och 12.3, för olika behandlingar för användning vid karantänsättning och före transport på deras territorier, med angivande av syftet med användningen av metylbromid och framstegen i utvärderingen och användningen av alternativ.

b)

Vilka mängder haloner som installeras, används och lagras för användningsområden av avgörande betydelse enligt artikel 13.1, vilka åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen av dem och en uppskattning av storleken på utsläppen, samt framsteg i utvärderingen och användningen av lämpliga alternativ.

c)

Uppgifter om fall av illegal handel, i synnerhet fall som upptäckts i samband med den tillsyn som utövats i enlighet med artikel 28.

2.   Kommissionen ska i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2 fastställa formerna för överlämnandet av den information som avses i punkt 1.

3.   Kommissionen får ändra punkt 1.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 27

Uppgiftslämnande från företag

1.   Alla företag ska senast den 31 mars varje år till kommissionen lämna de uppgifter som anges i punkterna 2–6 för varje kontrollerat ämne och varje nytt ämne som förtecknas i bilaga II för föregående kalenderår, med kopia till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

2.   Varje producent ska lämna uppgifter om följande:

a)

Producentens totala produktion av varje ämne som avses i punkt 1.

b)

Produktion som släppts ut på marknaden eller använts för producentens eget bruk inom gemenskapen, med separat uppgift om produktion för användning som råmaterial, användning som agens i tillverkningsprocessen och andra användningsområden.

c)

Produktion för vilken licens beviljats i enlighet med artikel 10.6 för att tillgodose behov såvitt avser viktiga laboratorie- och analysändamål i gemenskapen.

d)

Produktion för vilken tillstånd beviljats enligt artikel 10.8 för att tillgodose parternas behov avseende viktiga laboratorie- och analysändamål.

e)

Sådan ökning av produktionen för vilken tillstånd beviljats enligt artikel 14.2, 14.3 och 14.4 i samband med industriell rationalisering.

f)

Mängder som har återanvänts, regenererats eller destruerats och teknik som används för destrueringen, inbegripet mängder som producerats och destruerats som biprodukter i den mening som avses i artikel 3.14.

g)

Lagermängder.

h)

Alla inköp från och all försäljning till andra producenter inom gemenskapen.

3.   Varje importör ska för varje ämne som avses i punkt 1 lämna uppgifter om följande:

a)

Mängder som övergått till fri omsättning i gemenskapen, med separat uppgift om import för användning som råmaterial och agens i tillverkningsprocessen, för viktiga laboratorie- och analysändamål för vilka licens har beviljats enligt artikel 10.6, för användning vid karantänsättning och före transport samt för destruktion. Importörer som importerat kontrollerade ämnen för destruering ska även lämna uppgift om den aktuella slutdestinationen eller slutdestinationerna för varje ämne, och separat för varje destination ange mängden av varje ämne samt namn och adress för den destruktionsanläggning till vilken ämnet levererades.

b)

Mängder som importerats enligt andra tullförfaranden, med separat uppgift om varje tullförfarande och användningsändamål.

c)

Mängder av använda ämnen som avses i punkt 1 och som importerats för återanvändning eller regenerering.

d)

Lagermängder.

e)

Inköp från och all försäljning till andra företag inom gemenskapen.

f)

Det exporterande landet.

4.   Varje exportör ska för varje ämne som avses i punkt 1 lämna uppgifter om följande:

a)

Mängder av sådana ämnen, som exporterats från gemenskapen, med separat uppgift om de mängder som exporterats till varje bestämmelseland och de mängder som exporterats för användning som råmaterial och agens i tillverkningsprocessen, för viktiga laboratorie- och analysändamål, för användningsområden av avgörande betydelse och för användning vid karantänsättning och före transport.

b)

Lagermängder.

c)

Inköp från och försäljning till andra företag inom gemenskapen.

d)

Bestämmelseland.

5.   Varje företag som destruerar kontrollerade ämnen som avses i punkt 1 och som inte omfattas av punkt 2, ska lämna uppgifter om följande:

a)

Mängder av sådana destruerade ämnen, inklusive mängder som ingår i produkter eller utrustning.

b)

Lager av sådana ämnen som väntar på att destrueras, inklusive mängder som ingår i produkter eller utrustning.

c)

Teknik som används för destrueringen.

6.   Varje företag som använder kontrollerade ämnen som råmaterial och agens i tillverkningsprocessen ska lämna uppgifter om följande:

a)

Mängder av sådana ämnen som används som råmaterial och agens i tillverkningsprocessen.

b)

Lager av sådana ämnen.

c)

Berörda processer och utsläpp.

7.   Alla producenter och importörer som innehar en licens enligt artikel 10.6 ska för varje ämne de har tillstånd att använda före den 31 mars varje år lämna uppgift till kommissionen, med kopia till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, om användningens beskaffenhet och om vilken mängd ämnen som använts under föregående år, lagermängder, mängder som återanvänts, regenererats eller destruerats, och mängden produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen som släppts ut på gemenskapsmarknaden och/eller exporterats.

8.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda förtroliga uppgifter som överlämnats till den.

9.   Utformningen av de rapporter som avses i punkterna 1–7 ska fastställas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 25.2.

10.   Kommissionen får ändra de krav beträffande uppgiftslämnande som anges i punkterna 1–7.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 28

Tillsyn

1.   Medlemsstaterna ska utöva tillsyn i syfte att säkerställa att företag följer denna förordning, enligt en riskbaserad strategi, inklusive tillsyn över import och export av kontrollerade ämnen samt av produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dessa ämnen. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska göra de utredningar som kommissionen bedömer nödvändiga enligt denna förordning.

2.   Med förbehåll för överenskommelse mellan kommissionen och den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium utredningen ska göras, ska kommissionens tjänstemän biträda myndighetens tjänstemän i deras arbete.

3.   För att kunna genomföra de uppgifter som åläggs den genom denna förordning får kommissionen inhämta alla nödvändiga upplysningar från medlemsstaternas regeringar, behöriga myndigheter och från företag. När kommissionen begär uppgifter från ett företag, ska den samtidigt sända en kopia av sin begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium företaget har sitt säte.

4.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att främja ett adekvat informationsutbyte och samarbete mellan nationella myndigheter och mellan nationella myndigheter och kommissionen.

Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda förtroliga uppgifter som den erhållit i enlighet med denna artikel.

5.   På begäran av en annan medlemsstat får en medlemsstat utöva tillsyn över företag eller göra utredningar angående ett företag som misstänks vara inblandat i olaglig transport av kontrollerade ämnen och som är verksamma på den medlemsstatens territorium.

Artikel 29

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 30 juni 2011, och alla senare ändringar som gäller dem så snart som möjligt.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 30

Upphävande

Förordning (EG) nr 2037/2000 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2010.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII.

Artikel 31

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 16 september 2009.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

C. MALMSTRÖM

Ordförande

(1)  EUT C 100, 30.4.2009, s. 135.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 25 mars 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 27 juli 2009.

(3)  EGT L 244, 29.9.2000, s. 1.

(4)  EGT L 297, 31.10.1988, s. 8.

(5)  EUT L 258, 26.9.2008, s. 68.

(6)  EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

(7)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(8)  EUT L 307, 24.11.2003, s. 1.

(9)  EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(10)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(11)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(12)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(13)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(14)  EGT L 118, 27.4.2001, s. 41.

(15)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(16)  EUT L 114, 27.4.2006, s. 9. Direktiv 2006/12/EG upphävs med verkan från och med den 12 december 2010 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(17)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 20.

(18)  EUT L 37, 13.2.2003, s. 24.

BILAGA I

KONTROLLERADE ÄMNEN

Grupp

Ämne

Ozonnedbrytande potential (1)

Grupp I

CFCl3

CFC-11

Triklorfluormetan

1,0

CF2Cl2

CFC-12

Diklordifluormetan

1,0

C2F3Cl3

CFC-113

Triklortrifluoretan

0,8

C2F4Cl2

CFC-114

Diklortetrafluoretan

1,0

C2F5Cl

CFC-115

Klorpentafluoretan

0,6

Grupp II

CF3Cl

CFC-13

Klortrifluormetan

1,0

C2FCl5

CFC-111

Pentaklorfluoretan

1,0

C2F2Cl4

CFC-112

Tetraklordifluoretan

1,0

C3FCl7

CFC-211

Heptaklorfluorpropan

1,0

C3F2Cl6

CFC-212

Hexaklordifluorpropan

1,0

C3F3Cl5

CFC-213

Pentaklortrifluorpropan

1,0

C3F4Cl4

CFC-214

Tetraklortetrafluorpropan

1,0

C3F5Cl3

CFC-215

Triklorpentafluorpropan

1,0

C3F6Cl2

CFC-216

Diklorhexafluorpropan

1,0

C3F7Cl

CFC-217

Klorheptafluorpropan

1,0

Grupp III

CF2BrCl

halon-1211

Bromklordifluormetan

3,0

CF3Br

halon-1301

Bromtrifluormetan

10,0

C2F4Br2

halon-2402

Dibromtetrafluoretan

6,0

Grupp IV

CCl4

CTC

Tetraklormetan (koltetraklorid)

1,1

Grupp V

C2H3Cl3  (2)

1,1,1-TCA

1,1,1-Trikloretan (metylkloroform)

0,1

Grupp VI

CH3Br

methyl bromide

Brommetan

0,6

Grupp VII

CHFBr2

HBFC-21 B2

Dibromfluormetan

1,00

CHF2Br

HBFC-22 B1

Bromdifluormetan

0,74

CH2FBr

HBFC-31 B1

Bromfluormetan

0,73

C2HFBr4

HBFC-121 B4

Tetrabromfluoretan

0,8

C2HF2Br3

HBFC-122 B3

Tribromdifluoretan

1,8

C2HF3Br2

HBFC-123 B2

Dibromfluormetan

1,6

C2HF4Br

HBFC-124 B1

Tetrabromfluoretan

1,2

C2H2FBr3

HBFC-131 B3

Tribromdifluoretan

1,1

C2H2F2Br2

HBFC-132 B2

Dibromtrifluoretan

1,5

C2H2F3Br

HBFC-133 B1

Bromtrifluoretan

1,6

C2H3FBr2

HBFC-141 B2

Dibromfluoretan

1,7

C2H3F2Br

HBFC-142 B1

Bromdifluoretan

1,1

C2H4FBr

HBFC-151 B1

Bromfluoretan

0,1

C3HFBr6

HBFC-221 B6

Hexabromfluorpropan

1,5

C3HF2Br5

HBFC-222 B5

Pentabromdifluorpropan

1,9

C3HF3Br4

HBFC-223 B4

Tetrabromtrifluorpropan

1,8

C3HF4Br3

HBFC-224 B3

Tribromtetrafluorpropan

2,2

C3HF5Br2

HBFC-225 B2

Dibrompentafluorpropan

2,0

C3HF6Br

HBFC-226 B1

Bromhexafluorpropan

3,3

C3H2FBr5

HBFC-231 B5

Pentabromfluorpropan

1,9

C3H2F2Br4

HBFC-232 B4

Tetrabromdifluorpropan

2,1

C3H2F3Br3

HBFC-233 B3

Tribromtrifluorpropan

5,6

C3H2F4Br2

HBFC-234 B2

Dibromtetrafluorpropan

7,5

C3H2F5Br

HBFC-235 B1

Brompentafluorpropan

1,4

C3H3FBr4

HBFC-241 B4

Tetrabromfluorpropan

1,9

C3H3F2Br3

HBFC-242 B3

Tribromdifluorpropan

3,1

C3H3F3Br2

HBFC-243 B2

Dibromtrifluorpropan

2,5

C3H3F4Br

HBFC-244 B1

Bromtetrafluorpropan

4,4

C3H4FBr3

HBFC-251 B1

Tribromfluorpropan

0,3

C3H4F2Br2

HBFC-252 B2

Dibromdifluorpropan

1,0

C3H4F3Br

HBFC-253 B1

Bromtrifluorpropan

0,8

C3H5FBr2

HBFC-261 B2

Dibromfluorpropan

0,4

C3H5F2Br

HBFC-262 B1

Bromdifluorpropan

0,8

C3H6FBr

HBFC-271 B1

Bromfluorpropan

0,7

Grupp VIII

CHFCl2

HCFC-21 (3)

Diklorfluormetan

0,040

CHF2Cl

HCFC-22 (3)

Klordifluormetan

0,055

CH2FCl

HCFC-31

Klorfluormetan

0,020

C2HFCl4

HCFC-121

Tetraklorfluoretan

0,040

C2HF2Cl3

HCFC-122

Triklordifluoretan

0,080

C2HF3Cl2

HCFC-123 (3)

Diklortrifluoretan

0,020

C2HF4Cl

HCFC-124 (3)

Klortetrafluoretan

0,022

C2H2FCl3

HCFC-131

Triklorfluoroetan

0,050

C2H2F2Cl2

HCFC-132

Diklordifluoretan

0,050

C2H2F3Cl

HCFC-133

Klortrifluoretan

0,060

C2H3FCl2

HCFC-141

Diklorfluoretan

0,070

CH3CFCl2

HCFC-141b (3)

1,1-Diklor-1-fluoretan

0,110

C2H3F2Cl

HCFC-142

Klordifluoretan

0,070

CH3CF2Cl

HCFC-142b (3)

1-Klor-1,1-difluoretan

0,065

C2H4FCl

HCFC-151

Klorfluoretan

0,005

C3HFCl6

HCFC-221

Hexaklorfluorpropan

0,070

C3HF2Cl5

HCFC-222

Pentaklordifluorpropan

0,090

C3HF3Cl4

HCFC-223

Tetraklortrifluorpropan

0,080

C3HF4Cl3

HCFC-224

Triklorttrafluorpropan

0,090

C3HF5Cl2

HCFC-225

Diklorpentafluorpropan

0,070

CF3CF2CHCl2

HCFC-225ca (3)

3,3-Diklor-1,1,1,2,2-pentafluorpropan

0,025

CF2ClCF2CHClF

HCFC-225cb (3)

1,3-Diklor-1,1,2,2,3-pentafluorpropan

0,033

C3HF6Cl

HCFC-226

Klorhexafluorpropan

0,100

C3H2FCl5

HCFC-231

Pentaklorfluorpropan

0,090

C3H2F2Cl4

HCFC-232

Tetraklordifluorpropan

0,100

C3H2F3Cl3

HCFC-233

Triklortrifluorpropan

0,230

C3H2F4Cl2

HCFC-234

Diklortetrafluorpropan

0,280

C3H2F5Cl

HCFC-235

Klorpentafluorpropan

0,520

C3H3FCl4

HCFC-241

Tetraklorfluorpropan

0,090

C3H3F2Cl3

HCFC-242

Triklordiflourpropan

0,130

C3H3F3Cl2

HCFC-243

Diklortriflourpropan

0,120

C3H3F4Cl

HCFC-244

Klortetraflourpropan

0,140

C3H4FCl3

HCFC-251

Triklorflourpropan

0,010

C3H4F2Cl2

HCFC-252

Diklordifluorpropan

0,040

C3H4F3Cl

HCFC-253

Klortrifluorpropan

0,030

C3H5FCl2

HCFC-261

Diklorfluorpropan

0,020

C3H5F2Cl

HCFC-262

Klordiflourpropan

0,020

C3H6FCl

HCFC-271

Klorfluorpropan

0,030

Grupp IX

CH2BrCl

BCM

Bromklormetan

0,12

(1)  De sifferuppgifter som avser ozonnedbrytande potentialer är uppskattningar baserade på nuvarande kunskaper och kommer att revideras regelbundet med beaktande av beslut som fattas av parterna.

(2)  Denna formel avser inte 1,1,2-trikloretan.

(3)  Avser de mest kommersiellt gångbara ämnena enligt protokollet.

BILAGA II

NYA ÄMNEN

Del A: Ämnen som omfattas av begränsningar enligt artikel 24.1

Ämne

Ozonnedbrytande potential

CBr2 F2

Dibromdifluormetan (halon-1202)

1,25

Del B: Ämnen som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter enligt artikel 27

Ämne

Ozonnedbrytande potential (1)

C3H7Br

1-brompropan (n-propylbromid)

0,02–0,10

C2H5Br

Brometan (etylbromid)

0,1–0,2

CF3I

Trifluorjodmetan (trifluormetyljodid)

0,01–0,02

CH3Cl

Monoklormetan (metylklorid)

0,02

(1)  De sifferuppgifter som avser ozonnedbrytande potentialer är uppskattningar baserade på nuvarande kunskaper och kommer att revideras regelbundet på grundval av beslut som fattas av parterna.

BILAGA III

Processer där kontrollerade ämnen används som agens i tillverkningsprocessen som avses i artikel 3.12:

a)

Användning av koltetraklorid för att eliminera kvävetriklorid vid framställning av klor och kaustiksoda.

b)

Användning av koltetraklorid för att återvinna klor ur restgas från klorframställning.

c)

Användning av koltetraklorid för att framställa klorerat gummi.

d)

Användning av koltetraklorid för att framställa polyfenylentereftalamid.

e)

Användning av CFC-12 i den fotokemiska syntesen av perfluorpolyeterpolyperoxid-prekursorer till Z-perfluorpolyeter och bifunktionella derivat.

f)

Användning av CFC-113 för att framställa perfluorpolyeterdioler med hög funktionalitet.

g)

Användning av koltetraklorid för att framställa Cyclodime.

h)

Användning av klorfluorkolväten i processerna som används i leden a–g när de ersätter klorfluorkarboner eller koltetraklorid.

BILAGA IV

Grupper, KN-nummer (1) och varubeskrivningar avseende de ämnen som avses i bilaga I

Grupp

KN-nr

Varubeskrivning

Grupp I

2903 41 00

Triklorfluormetan

2903 42 00

Diklordifluormetan

2903 43 00

Triklortrifluoretaner

2903 44 10

Diklortetrafluoretaner

2903 44 90

Klorpentafluoretan

Grupp II

2903 45 10

Klortrifluormetan

2903 45 15

Pentaklorfluoretan

2903 45 20

Tetraklordifluoretaner

2903 45 25

Heptaklorfluorpropaner

2903 45 30

Hexaklordifluorpropaner

2903 45 35

Pentaklortrifluorpropaner

2903 45 40

Tetraklortetrafluorpropaner

2903 45 45

Triklorpentafluorpropaner

2903 45 50

Diklorhexafluorpropaner

2903 45 55

Klorheptafluorpropaner

Grupp III

2903 46 10

Bromklordifluormetan

2903 46 20

Bromtrifluormetan

2903 46 90

Dibromtetrafluoretaner

Grupp IV

2903 14 00

Koltetraklorid

Grupp V

2903 19 10

1,1,1-trikloretan (metylkloroform)

Grupp VI

2903 39 11

Brommetan (metylbromid)

Grupp VII

2903 49 30

Hydrobromfluormetaner, -etaner eller -propaner

Grupp VIII

2903 49 11

Klordifluormetan (HCFC-22)

2903 49 15

1,1-Diklor-1-fluoretan (HCFC-141b)

2903 49 19

Övriga hydroklorfluormetaner, -etaner eller -propaner (HCFC)

Grupp IX

ex 2903 49 80

Bromklormetan

Blandningar

3824 71 00

Blandningar innehållande klorfluorkarboner (CFC), oavsett innehåll av klorfluorkolväten (HCFC), perfluorkarboner (PFC) eller fluorkolväten HFC

3824 72 00

Blandningar innehållande bromklordifluormetan, bromtrifluormetan eller dibromtetrafluoretaner

3824 73 00

Blandningar innehållande bromfluorkolväten (HBFC)

3824 74 00

Blandningar innehållande klorfluorkolväten (HCFC), oavsett innehåll av perfluorkarboner (PFC) eller fluorkolväten (HFC), men inte klorfluorkarboner (CFC)

3824 75 00

Blandningar innehållande koltetraklorid

3824 76 00

Blandningar innehållande 1,1,1-trikloretan (metylkloroform)

3824 77 00

Blandningar innehållande brommetan (metylbromid) eller bromklormetan

(1)  Om det står ”ex” före ett KN-nummer kan även andra ämnen än de som anges i kolumnen ”varubeskrivning” omfattas av den underrubriken.

BILAGA V

Villkor för utsläppande på marknaden och vidaredistribution av kontrollerade ämnen för viktiga laboratorie- och analysändamål som avses i artikel 10.3

1.   Kontrollerade ämnen för viktiga laboratorie- och analysändamål ska innehålla endast kontrollerade ämnen som framställts med följande renhetsgrader:

Ämne

%

CTC (analytisk renhetsgrad)

99,5

1,1,1-trikloretan

99,0

CFC 11

99,5

CFC 13

99,5

CFC 12

99,5

CFC 113

99,5

CFC 114

99,5

Andra kontrollerade ämnen med en kokpunkt > 20 °C

99,5

Andra kontrollerade ämnen med en kokpunkt < 20 °C

99,0

Dessa rena kontrollerade ämnen kan senare blandas av tillverkare, ombud eller distributörer med andra kemikalier som regleras eller inte regleras genom protokollet såsom brukligt för laboratorie- och analysändamål.

2.   Dessa högrena ämnen och blandningar innehållande kontrollerade ämnen får endast levereras i återförslutbara behållare eller högtrycksbehållare på mindre än tre liter eller i glasampuller på högst 10 milliliter. De ska vara tydligt märkta så att det framgår att de innehåller ämnen som bryter ned ozonskiktet, att de bara får användas för laboratorie- och analysändamål och att använda eller överblivna ämnen bör samlas in och återanvändas där så är möjligt. Om det inte är möjligt att återanvända ämnena bör materialet destrueras.

BILAGA VI

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN AV AVGÖRANDE BETYDELSE: HALON

Användning av halon 1301:

—

I flygplan för skydd av besättningsutrymmen, motorgondoler, lastutrymmen och torrutrymmen (dry bays), samt för inertering av bränsletankar.

—

I militära markgående fordon och fartyg för skydd av personalens utrymmen och motorutrymmen.

—

För explosionsskydd i bemannade utrymmen där utsläpp av brandfarliga vätskor och/eller gas kan förekomma på det militära området, inom olje- och gassektorn samt den petrokemiska sektorn och i befintliga lastfartyg.

—

För explosionsskydd i befintliga bemannade kommunikations- och kommandocentrum som tillhör försvaret eller andra styrkor, vilka är av väsentlig vikt för nationell säkerhet.

—

För explosionsskydd i utrymmen där det kan finnas risk för spridning av radioaktivt material.

—

I tunneln under Engelska kanalen och anläggningar i anslutning till den samt utrustning på hjul.

Användning av halon 1211:

—

I militära markgående fordon och fartyg för skydd av personalens utrymmen och motorutrymmen.

—

I handbrandsläckare och fast brandsläckningsutrustning för motorer för användning ombord på flygplan.

—

I flygplan för skydd av besättningsutrymmen, motorgondoler, lastutrymmen och torrutrymmen (dry bays).

—

I brandsläckare som är av avgörande betydelse för den personliga säkerheten i brandkårers inledande släckningsarbete.

—

I brandsläckare som används av militären eller polisen på människor.

Användning av halon 2402 i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien:

—

I flygplan för skydd av besättningsutrymmen, motorgondoler, lastutrymmen och torrutrymmen (dry bays), samt inertering av bränsletankar.

—

I militära markgående fordon och fartyg för skydd av personalens utrymmen och motorutrymmen.

—

För explosionsskydd i bemannade utrymmen där utsläpp av brandfarliga vätskor och/eller gas kan förekomma på det militära området, inom olje- och gassektorn samt den petrokemiska sektorn och i befintliga lastfartyg.

—

För explosionsskydd i befintliga bemannade kommunikations- och kommandocentrum som tillhör försvaret eller andra styrkor, vilka är av väsentlig vikt för nationell säkerhet.

—

För explosionsskydd i utrymmen där det kan finnas risk för spridning av radioaktivt material.

—

I handbrandsläckare och fast brandsläckningsutrustning för motorer för användning ombord på flygplan.

—

I brandsläckare som är av avgörande betydelse för den personliga säkerheten i brandkårers inledande släckningsarbete.

—

I brandsläckare som används av militären eller polisen på människor.

Användning av halon 2402 i Bulgarien:

—

I flygplan för skydd av besättningsutrymmen, motorgondoler, lastutrymmen och torrutrymmen (dry bays), samt för inertering av bränsletankar.

—

I militära markgående fordon och fartyg för skydd av personalens utrymmen och motorutrymmen.

BILAGA VII

DESTRUKTIONSTEKNIK SOM AVSES I ARTIKEL 22.1

Tillämplighet

Teknik

Kontrollerade ämnen (1)  (2)

Utspädda källor (3)

 

Kontrollerade ämnen som förtecknas i grupperna I, II, IV, V och VIII i bilaga I

Halon som förtecknas i grupp III i bilaga I

Skum

Destruktions- och avlägsningsgrad (DRE) (4)

99,99 %

99,99 %

95 %

Cementugnar

Godkänd (5)

Ej godkänd

Ej tillämplig

Förbränning genom vätskeinsprutning

Godkänd

Godkänd

Ej tillämplig

Gas-/rökoxidation

Godkänd

Godkänd

Ej tillämplig

Förbränning av fast kommunalt avfall

Ej tillämplig

Ej tillämplig

Godkänd

Reaktorkrackning

Godkänd

Ej godkänd

Ej tillämplig

Förbränning i roterugn

Godkänd

Godkänd

Godkänd

Argonplasma

Godkänd

Godkänd

Ej tillämplig

Induktivt kopplad radiofrekvensplasma

Godkänd

Godkänd

Ej tillämplig

Mikrovågsplasma

Godkänd

Ej godkänd

Ej tillämplig

Kväveplasma

Godkänd

Ej godkänd

Ej tillämplig

Katalytisk dehalogenering i gasfas

Godkänd

Ej godkänd

Ej tillämplig

Reaktor för överhettad ånga

Godkänd

Ej godkänd

Ej tillämplig

(1)  Kontrollerade ämnen som inte förtecknas nedan ska destrueras med hjälp av den mest miljömässigt godtagbara destruktionsteknik som inte medför orimliga kostnader.

(2)  Med koncentrerade källor avses nyproducerade, återvunna och regenererade ozonnedbrytande ämnen.

(3)  Med utspädda källor avses ozonnedbrytande ämnen som ingår i en fast kropps grundmassa, t.ex. skum.

(4)  DRE-kriteriet är ett kriterium för teknikens effektivitet, på vilken godkännandet av tekniken är baserad. Det avspeglar inte alltid dagliga uppnådda prestanda, vilka regleras genom nationella minimistandarder.

(5)  Godkänts av parterna.

BILAGA VIII

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 2037/2000

Denna förordning

Artikel 1

Artiklarna 1 och 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3.1 första stycket

Artikel 4.1

Artikel 3.1 andra stycket

Artikel 10.2 och 10.4

Artikel 3.2 i

Artikel 4

Artikel 3.2 ii första stycket

—

Artikel 3.2 ii andra stycket

Artikel 12.3

Artikel 3.3

Artikel 11.1

Artikel 3.4

Artikel 10.6 första meningen

Artikel 3.5

Artikel 10.7

Artikel 3.6

—

Artikel 3.7

Artikel 10.8

Artikel 3.8

Artikel 14.2

Artikel 3.9

Artikel 14.3

Artikel 3.10

Artikel 14.4

Artikel 4.1

Artikel 5.1

Artikel 4.2 i

Artikel 5.1

Artikel 4.2 ii

—

Artikel 4.2 iii första stycket

Artikel 12.1 och 12.2

Artikel 4.2 iii andra stycket

Artikel 26.1 a

Artikel 4.2 iii tredje stycket

Artikel 12.2

Artikel 4.2 iv

—

Artikel 4.3 i

Artikel 5.1

Artikel 4.3 ii

—

Artikel 4.3 iii

—

Artikel 4.3 iv

—

Artikel 4.4 i a

Artikel 9

Artikel 4.4 i b första strecksatsen

Artiklarna 7.1 och 8.1

Artikel 4.4 i b andra strecksatsen

Artiklarna 10.1 och 12.3

Artikel 4.4 ii

—

Artikel 4.4 iii

—

Artikel 4.4 iv första meningen

Artikel 13.1

Artikel 4.4 iv andra meningen

Artikel 27.1

Artikel 4.4 v

Artikel 6.2

Artikel 4.5

Artikel 14.1

Artikel 4.6

Artikel 6

Artikel 4.6

—

Artikel 5.1

Artikel 5.1

Artikel 5.2 a

Artikel 11.2

Artikel 5.2 b

Artikel 7.1

Artikel 5.2 c

Artikel 8.1

Artikel 5.3

—

Artikel 5.4 första meningen

Artikel 11.8

Artikel 5.4 andra meningen

—

Artikel 5.5

—

Artikel 5.6

—

Artikel 5.7

Artikel 11.8

Artikel 6.1 första meningen

Artikel 15.3

Artikel 6.1 andra meningen

—

Artikel 6.2

—

Artikel 6.3

Artikel 18.3

Artikel 6.4

Artikel 18.5

Artikel 6.5

Artikel 18.9

Artikel 7

Artikel 16.1

Artikel 8

Artikel 20.1

Artikel 9.1

Artikel 20.1

Artikel 9.2

Artikel 21

Artikel 10

Artikel 20.2

Artikel 11.1

Artikel 17.1 och 17.2

Artikel 11.2

Artikel 20.1

Artikel 11.3

Artikel 20.1

Artikel 11.4

—

Artikel 12.1

Artikel 17.4

Artikel 12.2

Artikel 18.4

Artikel 12.3

Artikel 18.5

Artikel 12.4

Artikel 18.3 och 18.4

Artikel 13

Artikel 20.3

Artikel 14

Artikel 20.4

Artikel 15

—

Artikel 16.1

Artikel 22.1

Artikel 16.2

—

Artikel 16.3

Artikel 22.3

Artikel 16.4

—

Artikel 16.5

Artikel 22.5

Artikel 16.6

—

Artikel 16.7

—

Artikel 17

Artikel 23

Artikel 18

Artikel 25

Artikel 19

Artikel 25

Artikel 20.1

Artikel 28.3

Artikel 20.2

Artikel 28.3

Artikel 20.3

Artikel 28.1

Artikel 20.4

Artikel 28.2

Artikel 20.5

Artikel 28.4

Artikel 21

Artikel 29

Artikel 22

Artikel 24

Artikel 23

Artikel 30

Artikel 24

Artikel 31

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga III

—

Bilaga IV

Bilaga IV

Bilaga V

—

Bilaga VI

Bilaga III

Bilaga VII

Bilaga VI