8.4.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 94/5 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 283/2009
av den 6 april 2009
om ändring av förordning (EG) nr 1858/2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Indien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT FÖLJANDE FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.3,
med beaktande av kommissionens förslag, som lagts fram efter samråd med den rådgivande kommittén, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Gällande åtgärder
(1) |
Den 12 augusti 1999 införde rådet genom förordning (EG) nr 1796/1999 (2) (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål (nedan kallade den berörda produkten) med ursprung i bland annat Indien (nedan kallat det berörda landet). Den slutgiltiga antidumpningstullsats som ska tillämpas på produkter som tillverkas av Usha Martin Limited (nedan kallad UML) fastställdes till 23,8 %. |
(2) |
Genom beslut 1999/572/EG (3) godtog kommissionen ett prisåtagande från UML, och följaktligen undantogs all import av den berörda produkten med ursprung i Indien och tillverkad av UML, som omfattades av prisåtagandet, från ovannämnda slutgiltiga antidumpningstullsats. |
(3) |
Efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet den 8 november 2005 genom förordning (EG) nr 1858/2005 (4) att de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Indien ska bibehållas (nedan kallad undersökningen vid giltighetstidens utgång). |
(4) |
Den 23 januari 2006 ändrade rådet genom förordning (EG) nr 121/2006 (5) förordning (EG) nr 1858/2005 mot bakgrund av att ovannämnda prisåtagande inte hade efterlevts, och godtagandet av prisåtagandet återkallades den 22 december 2005 genom kommissionens beslut 2006/38/EG (6). |
2. Begäran om interimsöversyn
(5) |
Kommissionen mottog 2007 en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen (nedan kallad interimsöversynen). Ansökan, som begränsade sig till en undersökning av dumpning, lämnades in av UML. UML gjorde gällande att företagets exportpriser till gemenskapen hade ökat i snabbare takt än de inhemska priserna i Indien, vilket skulle bekräftas av att dumpningsmarginalen minskade. UML hävdade således att de omständigheter som låg till grund för fastställandet av åtgärden hade förändrats och att dessa förändringar var av bestående karaktär. |
(6) |
Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en interimsöversyn inleds. Kommissionen har därför beslutat inleda en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, vilken endast avser undersökning av dumpning när det gäller UML. Kommissionen offentliggjorde den 9 januari 2008 ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (7), och inledde en undersökning. |
3. Parter som berörs av undersökningen
(7) |
Kommissionen underrättade officiellt UML, exportlandets myndigheter och gemenskapstillverkarnas intresseorganisation, sambandskommittén för stållineindustrin i EU (Liaison Committee of EU Wire Rope Industries, EWRIS) om inledandet av en partiell interimsöversyn. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta. |
4. Frågeformulär och kontrollbesök
(8) |
Frågeformulär sändes till UML jämte närstående företag, och alla svarade inom den utsatta fristen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för sin analys och gjorde kontrollbesök på plats hos följande företag:
|
5. Översynsperiod
(9) |
Översynsperioden av dumpning omfattade perioden 1 oktober 2006–30 september 2007 (nedan kallad översynsperioden). |
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
1. Berörd produkt
(10) |
Den produkt som berörs av denna partiella interimsöversyn benämns allmänt linor av stål (nedan kallad stållinor) och är identisk med den som definierades i den ursprungliga undersökningen och undersökningen vid giltighetstidens utgång, vilka ledde till att de nu gällande åtgärderna infördes. Den utgörs av linor och kablar av stål, inbegripet slutet tågvirke, med undantag av linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm, med ursprung i Indien som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7312 10 81, ex 7312 10 83, ex 7312 10 85, ex 7312 10 89 och ex 7312 10 98. |
2. Likadan produkt
(11) |
Det visade sig att stållinor som tillverkas av UML och säljs på den inhemska indiska marknaden och stållinor som exporteras av UML till gemenskapen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och användningar. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
(12) |
Vad som avses med den berörda produkten och likadan produkt kan bäst förstås mot bakgrund av tillverkningsprocessen för stållinor, som innebär att man sammantvinnar ett antal kardeler av stål, som i sin tur består av en knippa ståltrådar som tillverkas av valstråd. Det är brukligt att vid undersökningar fastställa produktkontrollnummer på grundval av detaljerade produktegenskaper, för att bland de olika produkttyperna kunna skilja mellan dem som tillverkas av den exporterande tillverkaren och säljs på det berörda landets hemmamarknad och dem som exporteras till gemenskapen. |
(13) |
Gemenskapsindustrin gjorde gällande att två viktiga faktorer inte togs i beaktande när de föreslagna produktkontrollnumren fastställdes för beräkning av dumpningen, dvs. typen av kärna och brotthållfastheten hos den tråd som används. |
(14) |
Vid fastställandet av en dumpningsmarginal för UML fastställdes dock produktkontrollnumren i enlighet med företagets eget produktkodningssystem, för att säkerställa att de fysiska egenskaperna hos de produkter som säljs på hemmamarknaden motsvarar egenskaperna hos de produkter som exporteras till gemenskapen. |
(15) |
Mot bakgrund av ovanstående ansågs det inte nödvändigt att ändra produktkontrollnumren, och därför måste invändningen avvisas. |
(16) |
UML gjorde gällande att produkttyper som är nästan identiska med den berörda produkten, med beaktande av påstådda marginella skillnader i linans diameter, t.ex. i fråga om hur trådarna är arrangerade i kardelerna, antalet kardeler i kombinationer av kardeler/trådar, eller trådarnas egenskaper, t.ex. galvaniserade i motsats till ogalvaniserade trådar, bör innefattas i jämförelsen av de exporterade produkttyperna med dem som säljs på deras hemmamarknad. |
(17) |
Det ansågs emellertid att undersökningen för att granska påstådda förändrade omständigheter i görligaste mån bör genomföras med användning av samma parametrar som de som använts vid de tidigare undersökningarna. Dessutom visade granskningen av begäran att de eventuella konsekvenserna för undersökningsresultaten skulle ha varit försumbara. Denna begäran avvisades därför. |
C. DUMPNING
1. Normalvärde
(18) |
Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först om UML:s sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten var representativ i förhållande till volymen av företagets sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på den inhemska marknaden vara representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen uppgår till minst 5 % av den totala volymen av motsvarande exportförsäljning till gemenskapen. All UML:s försäljning på den inhemska marknaden utgjorde representativa volymer. |
(19) |
Därefter fastställdes vilka typer av den berörda produkten som företaget sålt på hemmamarknaden som var identiska och direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen. |
(20) |
För varje typ som UML sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som exporterades till gemenskapen fastställdes det huruvida volymen av den inhemska försäljningen var representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. |
(21) |
Vidare undersöktes det i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen huruvida varje exporterande tillverkares inhemska försäljning av varje typ kunde anses ha skett vid normal handel. Detta gjorde man genom att för varje typ av den berörda produkten fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden. |
(22) |
När minst 80 % av försäljningen (i volym) på hemmamarknaden av en viss produkttyp inte understeg enhetskostnaden, dvs. när det genomsnittliga försäljningspriset var lika högt som eller högre än den genomsnittliga produktionskostnaden för den berörda produkttypen, beräknades normalvärdet som det genomsnittliga priset vid all inhemsk försäljning av produkttypen i fråga, oberoende av om försäljningen var lönsam eller inte. |
(23) |
När högst 80 % av försäljningsvolymen på hemmamarknaden inte understeg enhetskostnaden, beräknades normalvärdet för produkttypen som ett vägt genomsnitt av de försäljningspriser som låg i nivå med eller över enhetskostnaden för den typen. |
(24) |
När all försäljning av en viss produkttyp var förlustbringande på hemmamarknaden, ansågs försäljningen av den produkttypen inte ha skett vid normal handel, och normalvärdet beräknades därför i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, dvs. på grundval av tillverkningskostnaden för den berörda produkttypen, vilken ökades med ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt skälig vinstmarginal. I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades procentandelen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginal på de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinstmarginalen för UML:s försäljning vid normal handel med den likadana produkten. |
2. Exportpris
(25) |
I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas. |
(26) |
I de fall där försäljningen skedde via en närstående importör eller handlare var det exportpris som beaktades detsamma som denna närstående importörs pris vid återförsäljning till oberoende kunder i gemenskapen. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för alla kostnader mellan import och återförsäljning, inklusive försäljnings- och administrationskostnader samt den vinst som gjorts i gemenskapen av det närstående importföretaget under översynsperioden. Justeringar gjordes för transportkostnader inom landet och till havs, försäkringskostnader, hanterings- och förpackningskostnader, kreditkostnader och tullavgifter, som alla drogs av från återförsäljningspriset i syfte att få fram ett pris fritt fabrik. |
3. Jämförelse
(27) |
Det genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det genomsnittliga exportpriset för varje typ av berörd produkt, fritt fabrik och i samma handelsled. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, genom justeringar hänsyn till rabatter, transportkostnader inom landet och till havs, försäkringskostnader, hanterings- och förpackningskostnader samt kreditkostnader, som alla drogs av från exportpriset i syfte att få fram ett pris fritt fabrik. |
(28) |
Beträffande exportförsäljning till närstående företag begärde UML en justering för handelsled mellan inhemsk försäljning till handlare och exportförsäljning till UML:s närstående företag med hänvisning till ett mångårigt samarbete med vardera. |
(29) |
I undersökningen kom man dock fram till att de närstående importföretagen när det gäller återförsäljning endast utgör ett mellanled mellan UML och icke närstående kunder i gemenskapen. Jämförelsen mellan inhemsk försäljning till handlare och slutkonsument och exportförsäljning till samma kundkategori i gemenskapen påverkas därför inte av det handelsled där mellanleden befinner sig. Denna begäran avvisades därför. |
(30) |
UML begärde dessutom en justering för den negativa utvecklingen av eurons, US-dollarns och det brittiska pundets växelkurs gentemot den indiska rupien under översynsperioden. Denna begäran avvisades därför att rörelserna inte ansågs vara av varaktig karaktär och även därför att begäran om justering med undantag av direktförsäljningen till icke närstående kunder i gemenskapen gällde transferpriser till närstående företag. |
4. Dumpningsmarginal
(31) |
I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades en dumpningsmarginal genom en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. |
(32) |
Under ovan beskrivna villkor jämfördes det vägda normalvärdet för varje typ med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten i samma handelsled. |
(33) |
Uttryckt som en procentandel av nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull var den dumpningsmarginal som fastställdes för direktförsäljning till icke närstående företag i gemenskapen under översynsperioden 2,6 %, medan den som fastställdes för försäljning genom närstående företag var – 3,9 %, vilket totalt sett ger en negativ dumpningsmarginal på – 2,8 %. |
D. DE FÖRÄNDRADE OMSTÄNDIGHETERNAS BESTÅENDE KARAKTÄR
(34) |
I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida de förändrade omständigheterna rimligen kunde sägas vara av bestående karaktär. |
(35) |
Undersökningen visade att UML omstrukturerats väsentligt sedan undersökningen vid giltighetstidens utgång, och att företaget i synnerhet hade diversifierat sin produktion och utvidgat sitt världsomfattande försäljningsnät. Detta hade dock inga särskilda negativa effekter på undersökningen, eftersom gruppens registreringssystem gör det möjligt att spåra varorna från produktion till försäljning. |
(36) |
Gemenskapsindustrin gjorde gällande att UML exporterade stållinor och kardeler av indiskt ursprung till gemenskapen genom sina närstående tillverkare i Storbritannien och Förenade Arabemiraten och att de på så sätt ändrade ursprunget för de stållinor som säljs på gemenskapsmarknaden. |
(37) |
Mot bakgrund av ovannämnda påstående och för fullständighetens skull undersöktes även de olika närstående tillverkarnas i Förenade kungariket och Förenade Arabemiraten transaktioner och bearbetningar av kardeler till stållinor inom koncernen. Dessa transaktioner konstaterades vara ovidkommande för resultaten av denna översyn. |
(38) |
Vad beträffar den närstående tillverkaren i Förenade Arabemiraten konstaterades denna inte exportera några stållinor som köpts av UML i Indien till gemenskapen under översynsperioden. Denna tillverkares alla försäljningstransaktioner kontrollerades och konstaterades rikta sig till resten av världen. |
(39) |
Vad beträffar bearbetning av kardeler till stållinor konstaterades det att båda närstående tillverkare hade väsentlig sådan verksamhet. |
(40) |
Som det anges i skäl 35 har Usha Martin-gruppen omstrukturerat sin verksamhet och diversifierat sin produktion. Den tillverkar stållinor inte bara i Indien men även i andra produktionsanläggningar runtom i världen. Koncernen investerar i höjd produktivitet och förbättringar i Indien men är samtidigt på väg att i allt högre grad bli en global aktör som investerar i alla delar av världen, inklusive gemenskapen. |
(41) |
Det bör även noteras att de genomsnittliga importpriserna vid import av stållinor från Indien till gemenskapen enligt Eurostat har visat en ökande tendens sedan 2004. Ökningen i de genomsnittliga importpriserna vid import från Indien har i själva verket varit mer markerad än ökningen i de genomsnittliga importpriserna vid import från resten av världen. |
(42) |
Mot bakgrund av ovanstående väntas ingen ökning i importen av stållinor och inget återupptagande av dumpad import till gemenskapen av stållinor med ursprung i Indien, om antidumpningstullen avskaffas för UML. |
(43) |
Det anses därför osannolikt att de omständigheter som ledde till inledandet av denna översyn skulle förändras inom överskådlig framtid på ett sådant sätt att detta skulle påverka resultaten av översynen. Ändringarna anser därför vara av varaktig karaktär. |
E. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(44) |
Av ovanstående följer, i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen och mot bakgrund av resultaten av denna översyn, dvs. frånvaron av dumpning under översynsperioden och av något som tyder på att dumpningen kommer att återupptas framöver, att de antidumpningsåtgärder som gäller för import av linor och kablar av stål med ursprung i Indien bör avskaffas för UML. |
(45) |
Berörda parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera ett avskaffande av den gällande antidumpningstullen på import av linor och kablar av stål med ursprung i Indien för UML, och gavs tillfälle at lämna sina synpunkter. |
(46) |
De berörda parterna har lämnat sina synpunkter. Dessa ändrade dock inte de slutsatser som beskrivs ovan. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tabellen i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1858/2005 ska ändras på följande sätt i fråga om Usha Martin Limited:
Land |
Företag |
Tullsats (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|||
Indien |
|
0 |
8613 |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 6 april 2009.
På rådets vägnar
J. POSPÍŠIL
Ordförande
(2) EGT L 217, 17.8.1999, s. 1.
(3) EGT L 217, 17.8.1999, s. 63.
(4) EUT L 299, 16.11.2005, s. 1.
(5) EUT L 22, 26.1.2006, s. 1.
(6) EUT L 22, 26.1.2006, s. 54.