|
8.10.2009
|
SV
|
Europeiska unionens officiella tidning
|
L 264/12
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/105/EG
av den 16 september 2009
om enkla tryckkärl
(kodifierad version)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1)
|
Rådets direktiv 87/404/EEG av den 25 juni 1987 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning i fråga om enkla tryckkärl (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.
|
|
(2)
|
Medlemsstaterna ansvarar inom sina respektive territorier för att personer, sällskapsdjur och egendom skyddas mot de risker som kan uppstå om enkla tryckkärl läcker eller brister.
|
|
(3)
|
Medlemsstaterna har bindande bestämmelser som särskilt bestämmer säkerhetsnivån i fråga om enkla tryckkärl genom reglering av utförande och funktionsegenskaper, installations- och användningsvillkor samt genom reglering av kontrollförfaranden före och efter det att kärlen förs ut på marknaden. Dessa bindande bestämmelser innebär visserligen inte nödvändigtvis att säkerhetsnivån skiljer sig från den ena medlemsstaten till den andra, men hindrar ändå handeln inom gemenskapen på grund av att de är olika utformade.
|
|
(4)
|
Därför bör detta direktiv endast innehålla obligatoriska och väsentliga krav. För att lättare kunna påvisa överensstämmelse med dessa väsentliga krav måste det finnas harmoniserade standarder på gemenskapsnivå framför allt vad gäller enkla tryckkärls utförande, funktion och installation, så att produkter som uppfyller standardernas krav kan förväntas motsvara de väsentliga säkerhetskraven. Dessa på gemenskapsnivå harmoniserade standarder utarbetas av privata organ och bör behålla sin icke-bindande karaktär. För detta ändamål är Europeiska organisationen för standardisering (CEN), Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (Etsi) erkända som behöriga organ med ansvar för att anta harmoniserade standarder enligt de allmänna riktlinjerna för samarbete (5) mellan kommissionen, Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och dessa tre organ, vilka undertecknades den 28 mars 2003.
|
|
(5)
|
Rådet har antagit en rad direktiv avsedda att undanröja tekniska handelshinder i enlighet med de principer som fastställs i dess resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder (6). Vart och ett av dessa direktiv innehåller bestämmelser om anbringande av CE-märkning. I sitt meddelande av den 15 juni 1989 om en helhetssyn på certifiering och provning (7) föreslog kommissionen att gemensamma regler införs om en CE-märkning med enhetlig utformning. I sin resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på bedömning av överensstämmelse (8) godkände rådet som vägledande princip att en sådan sammanhängande metod antas för användandet av CE-märkning. De två grundläggande elementen i den nya metod som bör tillämpas är därför de väsentliga kraven och förfarandena vid bedömning av överensstämmelse.
|
|
(6)
|
För att användare och tredje man ska garanteras ett effektivt skydd, är det nödvändigt att kontrollera att tillämpliga tekniska föreskrifter efterlevs. För närvarande skiljer sig kontrollmetoderna från varandra från det ena medlemslandet till det andra. För att undvika upprepade kontroller, som i själva verket utgör hinder för den fria rörligheten för tryckkärl, bör åtgärder vidtas för att de kontroller som äger rum i olika medlemsstater ska erkännas ömsesidigt. För att underlätta detta ömsesidiga erkännande av kontrollmetoder, bör i synnerhet gemenskapskontrollmetoder föreskrivas och kriterier för utseende av de organ som ska ansvara för provning, övervakning och verifikation.
|
|
(7)
|
En CE-märkning på ett enkelt tryckkärl bör utgöra en presumtion för att kärlet uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, vilket bör medföra att redan genomförda kontroller inte behöver upprepas vid import och idrifttagande av kärlet. Eftersom det ändå inte kan uteslutas att enkla tryckkärl kan utgöra en säkerhetsrisk, bör åtgärder vidtas för att minska denna risk.
|
|
(8)
|
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga IV del B.
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH FRI RÖRLIGHET
Artikel 1
1. Detta direktiv gäller serietillverkade enkla tryckkärl.
2. Följande kärl omfattas ej av detta direktiv:
|
a)
|
Kärl, som är särskilt avsedda för användning inom kärntekniken och där eventuella haverier kan medföra utsläpp av radioaktiva ämnen.
|
|
b)
|
Kärl, som är särskilt avsedda för installation i eller för framdrivning av fartyg eller flygplan.
|
3. I detta direktiv avses med
|
a)
|
enkla tryckkärl (kärl): varje svetsat tryckkärl som utsätts för ett relativt inre övertryck överstigande 0,5 bar och som är avsett för förvaring av luft eller kväve, men som inte är avsett att värmas med direkt låga.
Kärlets tryckbärande delar och andra delar som bär last förorsakad av det inre trycket ska vara tillverkade antingen av olegerat kvalitetsstål eller av olegerat aluminium eller av icke-utskiljningshärdbara aluminiumlegeringar.
Kärlet ska bestå av
|
i)
|
antingen en cylindrisk del med runt tvärsnitt, som är tillsluten med konvexa eller plana gavlar, som roterar runt samma axel som den cylindriska delen,
|
|
ii)
|
eller två konvexa gavlar som roterar runt samma axel.
|
Kärlets maximala arbetstryck får inte överstiga 30 bar och produkten av detta tryck och kärlets volym (PS × V) får inte överstiga 10 000 bar/liter.
Kärlets lägsta arbetstemperatur får inte underskrida – 50 °C, vidare får den maximala arbetstemperaturen för kärl av stål inte överstiga 300 °C och för kärl av aluminium eller aluminiumlegering inte överstiga 100 °C.
|
|
b)
|
harmoniserade standarder: en teknisk specifikation (europeisk standard eller harmoniseringsdokument), som antagits av Europeiska organisationen för standardisering (CEN), Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec) eller Europeiska institutet för telestandarder (Etsi), eller av två av dessa organ, eller alla tre, på uppdrag av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (9) och de allmänna riktlinjerna för samarbete mellan kommissionen, Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och dessa tre organ, som undertecknades den 28 mars 2003.
|
Artikel 2
1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kärl kan släppas ut på marknaden eller tas i drift endast under förutsättning att de inte innebär en säkerhetsrisk för personer, sällskapsdjur och egendom, om de installeras och sköts på rätt sätt och används för avsett ändamål.
2. Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att – med iakttagande av fördraget – fastställa krav som de anser nödvändiga för att tillförsäkra berörd personal erforderligt skydd vid användning av kärlen, förutsatt att detta inte medför att kärlen ändras i strid med bestämmelserna i detta direktiv.
Artikel 3
1. Ett kärl vars produkt av PS × V uppgår till mer än 50 bar/liter ska uppfylla de väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I.
2. Ett kärl vars produkt PS × V inte överstiger 50 bar/liter, ska vara tillverkat enligt en medlemsstats allmänt vedertagna tekniska föreskrifter och vara försett med märkning enligt bilaga II punkt 1, med undantag för CE-märkning enligt artikel 16.
Artikel 4
Medlemsstaterna får inte inom sina respektive territorier hindra att kärl som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden eller tas i bruk.
Artikel 5
1. Medlemsstaterna ska utgå från att kärl som är försedda med CE-märkning uppfyller alla bestämmelser i detta direktiv.
Medlemsstaterna ska utgå från att de väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I är uppfyllda för kärl som överensstämmer med de nationella standarder som införlivar de harmoniserade standarder vilkas referensnummer offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Medlemsstaterna ska offentliggöra sådana nationella standarders referensnummer.
2. I fråga om kärl för vilka det inte finns några sådana standarder som avses i punkt 1 andra stycket eller för vilka tillverkaren inte har tillämpat eller bara delvis har tillämpat dessa standarder ska medlemsstaten utgå ifrån att kärlen uppfyller de väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I, om EG-typkontrollintyg utfärdats och kärlen försetts med CE-märkning som intygar att kärlen överensstämmer med den godkända modellen.
3. Om kärlen omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter och som också föreskriver CE-märkning, ska denna märkning ange att kärlen i fråga även antas uppfylla bestämmelserna i dessa andra direktiv.
Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som ska tillämpas, ska CE-märkningen emellertid endast ange att kärlen överensstämmer med de direktiv som tillverkaren tillämpar. I sådana fall måste uppgifter om de direktiv som tillämpas, så som dessa offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ges i de dokument, meddelanden eller instruktioner som krävs enligt direktiven och som medföljer de berörda kärlen.
Artikel 6
Om en medlemsstat eller kommissionen anser att harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1 inte till fullo uppfyller de väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I, ska medlemsstaten eller kommissionen hänvända sig med ärendet till den ständiga kommitté som inrättats enligt artikel 5 i direktiv 98/34/EG (nedan kallad kommittén) och ange sina skäl därtill.
Kommittén ska avge sitt yttrande utan dröjsmål.
Med ledning av kommitténs yttrande ska kommissionen meddela medlemsstaterna om det är nödvändigt att stryka de aktuella standarderna ur de publikationer som avses i artikel 5.1 andra stycket.
Artikel 7
1. Om en medlemsstat finner att kärl som är märkta med CE-märkning och som används för avsett ändamål utgör en säkerhetsrisk för personer, sällskapsdjur eller egendom, ska medlemsstaten vidta alla erforderliga åtgärder för att ta dessa produkter från marknaden samt förbjuda eller förhindra att de släpps ut på marknaden.
Medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje sådan åtgärd och ange skälen till sitt beslut, varvid det särskilt ska anges om den bristande överensstämmelsen beror på något av följande:
|
a)
|
De väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I är inte uppfyllda på grund av att kärlet inte motsvarar de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1.
|
|
b)
|
Felaktig tillämpning av de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1.
|
|
c)
|
Brister hos de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1.
|
2. Kommissionen ska snarast möjligt samråda med berörda parter. Om kommissionen därefter finner att en åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 är motiverad, ska den utan dröjsmål informera den medlemsstat som tagit initiativet samt övriga medlemsstater.
Om beslutet enligt punkt 1 motiveras av brister i standarderna, och om den medlemsstat som vidtagit åtgärderna har för avsikt att vidhålla dem, ska kommissionen efter att ha hört berörda parter senast inom två månader hänvisa ärendet till kommittén och tillämpa förfarandet enligt artikel 6.
3. Om ett kärl som inte uppfyller kraven är försett med CE-märkning, ska den behöriga medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder mot den som har försett kärlet med CE-märkning samt underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
4. Kommissionen ska säkerställa att medlemsstaterna hålls underrättade om utvecklingen och resultatet av det förfarande som anges i punkterna 1, 2 och 3.
KAPITEL II
INTYG
AVSNITT 1
Intygsförfarande
Artikel 8
1. Innan ett kärl vars produkt av PS × V överskrider 50 bar/liter tillverkas, ska tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen, om kärlet tillverkas i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1, antingen
|
a)
|
informera ett sådant godkänt kontrollorgan som avses i artikel 9, vilket efter granskning av konstruktions- och tillverkningsunderlagen enligt bilaga II punkt 3 ska utfärda ett granskningsintyg om att konstruktions- och tillverkningsunderlagen är tillfredsställande, eller
|
|
b)
|
ställa en kärlprototyp till förfogande för EG-typkontroll enligt artikel 10.
|
2. Innan ett kärl, vars produkt av PS × V överskrider 50 bar/liter, tillverkas, ska tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen, om kärlet inte eller endast delvis tillverkas i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1, ställa en kärlprototyp till förfogande för EG-typkontroll enligt artikel 10.
3. Ett kärl som är tillverkat i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1 eller i överensstämmelse med den godkända prototypen ska, innan det släpps ut på marknaden, underkastas följande kontroller:
|
a)
|
Om produkten av PS × V överstiger 3 000 bar/l, ska kärlet genomgå EG-verifikation enligt artikel 11.
|
|
b)
|
Om produkten av PS × V inte överstiger 3 000 bar/l, men överstiger 50 bar/l, kan tillverkaren välja antingen
|
i)
|
EG-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 12, eller
|
|
ii)
|
EG-verifikation enligt artikel 11.
|
|
4. Underlag och skriftväxling i samband med intygsförfaranden enligt punkterna 1, 2 och 3 ska vara avfattade på ett språk som är officiellt språk i den medlemsstat där det godkända kontrollorganet är etablerat eller på ett annat språk som kontrollorganet godtar.
Artikel 9
1. Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater vilka godkända kontrollorgan de har utsett för att genomföra förfarandena enligt artikel 8.1, 8.2 och 8.3 samt vilka specifika uppgifter dessa organ har ålagts att utföra och vilka identifikationsnummer kommissionen på förhand har tilldelat dem.
Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en förteckning över de anmälda organen med identifikationsnummer och de uppgifter för vilka de har anmälts. Kommissionen ska ansvara för att denna lista hålls aktuell.
2. Medlemsstaterna ska utgå från de minimikrav som anges i bilaga III vid godkännande av de kontrollorgan som avses i punkt 1.
3. En medlemsstat som har godkänt ett kontrollorgan ska återkalla godkännandet om den konstaterar att kontrollorganet inte längre uppfyller minimikraven enligt bilaga III.
Medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om denna åtgärd.
AVSNITT 2
EG-typkontroll
Artikel 10
1. EG-typkontroll är det förfarande genom vilket ett godkänt kontrollorgan fastställer och intygar att en kärlprototyp uppfyller tillämpliga bestämmelser i detta direktiv.
2. Ansökan om EG-typkontroll ska av tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ges in till ett godkänt kontrollorgan för en viss tryckkärlsmodell eller för en tryckkärlsmodell som är representativ för en grupp av tryckkärl. Representanten ska ha sitt säte inom gemenskapen.
Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
|
a)
|
Tillverkarens eller representantens namn och adress samt tryckkärlets tillverkningsort.
|
|
b)
|
Konstruktions- och tillverkningsunderlag enligt bilaga II punkt 3.
|
Tillsammans med ansökan ska ett för den planerade produktionen representativt tryckkärl insändas.
3. Det godkända kontrollorganet ska utföra EG-typkontroll på det sätt som anges i andra och tredje styckena.
Kontrollorganet ska granska konstruktions- och tillverkningsunderlagen och besiktiga det tryckkärl som sänts in.
Vid besiktning av kärlet ska kontrollorganet
|
a)
|
kontrollera dels om kärlet har tillverkats i överensstämmelse med konstruktions- och tillverkningsunderlagen, dels om det på ett betryggande sätt kan användas under de driftförhållanden det är avsett för,
|
|
b)
|
genomföra lämpliga kontroller och provningar för att fastställa om kärlet uppfyller de väsentliga krav som är tillämpliga.
|
4. Om kärlprototypen uppfyller tillämpliga krav, ska det godkända kontrollorganet utfärda ett EG-typkontrollintyg, som tillställs sökanden. I detta typkontrollintyg ska kontrollresultaten redovisas och för intyget eventuellt uppställda villkor anges, vidare ska bifogas de beskrivningar och ritningar som behövs för identifikation av den godkända prototypen.
Kommissionen, övriga godkända kontrollorgan samt övriga medlemsstater kan erhålla ett exemplar av typkontrollintyget och på motiverad begäran en kopia av konstruktions- och tillverkningsunderlagen och protokollen över de kontroller och provningar som genomförts.
5. Ett godkänt kontrollorgan som avslår en ansökan om EG-typkontrollintyg ska meddela detta till övriga godkända kontrollorgan.
Ett godkänt kontrollorgan som återkallar ett EG-typkontrollintyg ska underrätta den medlemsstat som har godkänt organet. Medlemsstaten ska underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om åtgärden och ange skälen till beslutet.
AVSNITT 3
EG-verifikation
Artikel 11
1. EG-verifikation är det förfarande genom vilket tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen säkerställer och försäkrar att kärlen som har kontrollerats i enlighet med punkt 3 överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget eller med de konstruktions- och tillverkningsunderlag som anges i punkt 3 i bilaga II och för vilka ett granskningsintyg har utfärdats om att de är tillfredsställande.
2. Tillverkaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att det i tillverkningsprocessen ska säkerställas att kärlen överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget eller med de konstruktions- och tillverkningsunderlag som anges i punkt 3 i bilaga II. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ska anbringa CE-märkningen på varje kärl samt upprätta en försäkran om överensstämmelse.
3. Det godkända kontrollorganet ska utföra vederbörliga undersökningar och prov för att kontrollera att kärlen överensstämmer med kraven i detta direktiv genom att undersöka och prova kärlen i enlighet med bestämmelserna i andra till tionde styckena.
Tillverkaren ska visa upp sina produkter i enhetligt sammansatta partier och ska vidta alla de åtgärder som behövs för att enhetligheten hos varje tillverkat parti ska säkerställas i tillverkningsprocessen.
Dessa partier ska åtföljas av ett EG-typintyg enligt artikel 10 eller, om kärlen inte tillverkas i enlighet med en godkänd prototyp, av de konstruktions- och tillverkningsunderlag som anges i punkt 3 i bilaga II. I sådana fall ska det godkända kontrollorganet före EG-verifikation undersöka underlagen för att intyga deras överensstämmelse.
Vid kontroll av ett tryckkärlsparti ska det godkända kontrollorganet fastställa huruvida kärlen är tillverkade och kontrollerade i överensstämmelse med konstruktions- och tillverkningsunderlagen och dessutom låta varje enskilt kärl i partiet genomgå en vattentrycksprovning eller en till effekten likvärdig lufttrycksprovning med ett tryck Ph motsvarande 1,5 gånger beräkningstrycket, för att fastställa om kärlet är godtagbart. Om lufttrycksprovning ska utföras, förutsätter det att den medlemsstat där provningen ska äga rum har godkänt säkerhetsåtgärderna för provningen.
Dessutom ska det godkända kontrollorganet göra kvalitetskontroller av svetsskarvar genom stickprovskontroller på prover, som enligt tillverkarens önskemål kan tas antingen från ett representativt arbetsprov ur produktionen eller från ett tryckkärl. Proven ska utföras på längssvetsar. Om olika svetsmetoder tillämpas för längs- och rundsvetsar, ska proven också utföras på rundsvetsar.
När det gäller sådana kärl som avses i punkt 2.1.2 i bilaga I ska denna kontroll av prover ersättas med en vattentrycksprovning av fem slumpmässigt utvalda kärl från varje kärlparti för att kontrollera att de uppfyller de väsentliga säkerhetskraven enligt punkt 2.1.2 i bilaga I.
På varje kärl i godkända partier ska det godkända kontrollorganet anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer samt utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda prov. Alla kärl i ett sådant parti får släppas ut på marknaden utom de kärl som inte har godkänts vid vattentrycksprovning eller lufttrycksprovning.
Underkänns ett parti, ska det godkända kontrollorganet eller den behöriga myndigheten genom lämpliga åtgärder förhindra att partiet släpps ut på marknaden. Om det ofta förekommer underkända partier kan det anmälda organet tills vidare upphöra med statistisk verifikation.
Tillverkaren får på det godkända kontrollorganets ansvar anbringa dess identifikationsnummer under tillverkningsprocessen.
Tillverkaren eller den som representerar tillverkaren ska på begäran kunna förete det godkända kontrollorganets intyg om överensstämmelse enligt sjunde stycket.
AVSNITT 4
EG-försäkran om överensstämmelse
Artikel 12
1. En tillverkare som uppfyller kraven i artikel 13 ska anbringa CE-märkningen enligt artikel 16 på de tryckkärl som han förklarar vara i överensstämmelse
|
a)
|
med de konstruktions- och tillverkningsunderlag som anges i punkt 3 i bilaga II och för vilka ett granskningsintyg har utfärdats om att de är tillfredsställande, eller
|
|
b)
|
med en godkänd prototyp.
|
2. Inom ramen för EG-försäkran om överensstämmelse är tillverkaren underkastad EG-övervakning i sådana fall då produkten av PS × V överstiger 200 bar/liter.
Ändamålet med EG-övervakning är att i enlighet med artikel 14 andra stycket få en garanti för att tillverkaren i vederbörlig ordning fullgör sina åligganden enligt artikel 13.2. Denna övervakning verkställs av det godkända kontrollorgan som har utfärdat EG-typkontrollintyget enligt artikel 10.4 första stycket, om kärlen har tillverkats i överensstämmelse med en godkänd prototyp, eller i annat fall av det godkända kontrollorgan dit konstruktions- och tillverkningsunderlagen har sänts in enligt artikel 8.1 a.
Artikel 13
1. Om en tillverkare tillämpar det förfarande som avses i artikel 12, ska han, innan produktionen påbörjas, till det godkända kontrollorgan som har utfärdat EG-typkontrollintyget eller motsvarighetsintyg inkomma med ett dokument med en redogörelse för tillverkningsmetoderna och alla de i förväg fastlagda systematiska åtgärder som vidtagits för att garantera att tryckkärlen antingen uppfyller kraven i de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.1 eller överensstämmer med en godkänd prototyp.
2. Det dokument som avses i punkt 1 ska innehålla
|
a)
|
en beskrivning av de för tillverkningen av kärlen avsedda produktions- och kontrollmetoderna,
|
|
b)
|
ett kontrolldokument med en beskrivning av erforderliga kontroller och provningar som ska utföras under tillverkningsprocessen tillsammans med en redogörelse för på vilket sätt och hur ofta dessa kontroller ska genomföras,
|
|
c)
|
en försäkran att dessa kontroller och provningar ska ske i överensstämmelse med kontrolldokumentet enligt punkt b samt att en vattentrycksprovning eller, med medlemsstatens medgivande, en lufttrycksprovning ska göras på varje tillverkat kärl med ett provtryck uppgående till 1,5 gånger beräkningstrycket,
dessa kontroller och provningar ska utföras under ledning av kvalificerad personal som i tillfredsställande grad är oberoende av produktionspersonalen, och vidare ska resultaten av dem redovisas i en rapport;
|
|
d)
|
tillverknings- och lagringsplatsernas adresser samt datum då tillverkningen ska börja.
|
3. Om produkten av PS × V överstiger 200 bar/liter, ska tillverkaren bereda det organ som har i uppdrag att genomföra EG-övervakningen tillträde till nämnda tillverknings- och lagringsplatser för kontroll, låta detta organ välja ut provexemplar bland kärlen samt lämna de upplysningar organet behöver, och då särskilt
|
a)
|
konstruktions- och tillverkningsunderlagen,
|
|
c)
|
i förekommande fall EG-typkontrollintyget eller motsvarighetsintyg,
|
|
d)
|
en rapport om de kontroller och provningar som genomförs.
|
Artikel 14
I sådana fall då kärlen inte är tillverkade i överensstämmelse med godkänd prototyp ska det godkända kontrollorgan som har utfärdat EG-typkontrollintyget eller motsvarighetsintyg innan produktionen påbörjas granska både dokumentet enligt artikel 13.1 och konstruktions- och tillverkningsunderlagen enligt bilaga II punkt 3 samt därefter intyga kärlens överensstämmelse med kraven.
Om produkten av PS × V överstiger 200 bar/liter, ska kontrollorganet dessutom under tillverkningens gång
|
a)
|
förvissa sig om att tillverkaren verkligen kontrollerar de serietillverkade kärlen enligt artikel 13.2 c,
|
|
b)
|
göra stickprov bland tryckkärlen och kontrollera dem på tillverknings- eller lagringsplatsen.
|
Det godkända kontrollorganet ska överlämna ett exemplar av kontrollrapporten till den medlemsstat som har godkänt organet samt på begäran också till övriga godkända kontrollorgan, övriga medlemsstater och till kommissionen.
KAPITEL III
CE-MÄRKNING OCH PÅSKRIFTER
Artikel 15
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 gäller följande:
|
a)
|
Om en medlemsstat konstaterar att CE-märkningen har anbringats utan att detta är berättigat, är tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skyldig att bringa produkten i överensstämmelse med bestämmelserna för CE-märkning och att se till att överträdelsen upphör på de villkor som medlemsstaten fastställer.
|
|
b)
|
Om den bristande överensstämmelsen fortsätter ska medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda utsläppandet på marknaden av produkten i fråga eller för att säkerställa att den återkallas från marknaden i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.
|
Artikel 16
1. CE-märkningen samt de uppgifter som nämns i bilaga II punkt 1 ska anbringas på ett väl synligt, lättläst och varaktigt sätt antingen på kärlet eller på en tillverkningsskylt som fästs vid kärlet på ett sådant sätt att den inte kan avlägsnas.
CE-märkningen ska bestå av bokstäverna ”CE” enligt modellen i bilaga II punkt 1.1. CE-märkningen ska följas av den i artikel 9.1 nämnda sifferkoden för det godkända kontrollorgan som svarar för EG-verifikationen eller EG-övervakningen.
2. Det ska vara förbjudet att på tryckkärl anbringa märkningar som kan vilseleda tredje man vad gäller innebörden och utformningen av CE-märkningen. Andra märkningar får anbringas på kärlen eller på tillverkningsskylten förutsatt att detta inte minskar synligheten för eller läsligheten av CE-märkningen.
KAPITEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 17
Alla beslut som fattas enligt detta direktiv och som leder till begränsningar när det gäller att släppa ut ett tryckkärl på marknaden eller ta det i bruk ska vara väl motiverade. Ett sådant beslut ska snarast delges den berörda parten som samtidigt ska upplysas om vilka möjligheter till prövning som står till buds inom ramen för gällande lagstiftning i medlemsstaten i fråga och inom vilken tid sådan prövning ska begäras.
Artikel 18
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 19
Direktiv 87/404/EEG, i dess lydelse enligt de direktiv som anges i bilaga IV del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningen av de direktiv som anges i bilaga IV del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enligt med jämförelsetabellen i bilaga V.
Artikel 20
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 21
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 16 september 2009.
På Europaparlamentets vägnar
J. BUZEK
Ordförande
På rådets vägnar
C. MALMSTRÖM
Ordförande
(1) EUT C 27, 3.2.2009, s. 41.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 21 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 13 juli 2009.
(3) EGT L 220, 8.8.1987, s. 48.
(4) Se bilaga IV del A.
(5) EUT C 91, 16.4.2003, s. 7.
(6) EGT C 136, 4.6.1985, s. 1.
(7) EGT C 267, 19.10.1989, s. 3.
(8) EGT C 10, 16.1.1990, s. 1.
(9) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.
BILAGA I
VÄSENTLIGA SÄKERHETSKRAV
(som det hänvisas till i artikel 3.1)
1. MATERIAL
Materialet ska väljas med hänsyn till tryckkärlens användningsändamål samt i enlighet med punkterna 1.1 till 1.4.
1.1 Tryckbärande delar
Ett material som används för tillverkning av tryckkärlens tryckbärande delar enligt artikel 1 ska
|
a)
|
lämpa sig för svetsning,
|
|
b)
|
vara deformerbart och segt så att ett brott vid lägsta arbetstemperatur varken medför fragmentering eller sprödbrott,
|
För stålkärl ska materialet dessutom uppfylla bestämmelserna enligt punkt 1.1.1 och för kärl av aluminium och aluminiumlegeringar ska dessutom bestämmelserna enligt punkt 1.1.2 vara uppfyllda.
Med materialet ska följa ett av tillverkaren utfärdat materialintyg enligt beskrivningen i bilaga II.
1.1.1 Stålbehållare
Olegerade kvalitetsstål ska uppfylla följande krav:
|
a)
|
De får inte vara otätade och ska levereras i normaliserat eller därmed likvärdigt tillstånd.
|
|
b)
|
Vid styckanalys ska halterna av kol ligga under 0,25 % och halterna av svavel och fosfor respektive under 0,05 %.
|
|
c)
|
Per produkt ska de uppvisa följande mekaniska egenskaper:
|
—
|
Högsta värdet för brottgränsen Rm,max ska ligga under 580 N/mm2.
|
|
—
|
Brottförlängningen ska uppfylla följande värden:
|
—
|
Om provet tas parallellt med valsningsriktningen:
|
Vid en materialtjocklek på ≥ 3 mm:
|
A
|
≥ 22 %.
|
|
Vid en materialtjocklek på > 3 mm:
|
A80 mm
|
≥ 17 %.
|
|
|
—
|
Om provet tas vinkelrätt mot valsningsriktningen:
|
Vid en materialtjocklek på ≥ 3 mm:
|
A
|
≥ 20 %.
|
|
Vid en materialtjocklek på > 3 mm:
|
A80 mm
|
≥ 15 %.
|
|
|
|
—
|
KCV-medelvärdet för tre Charpy V-provstavar i längsriktningen vid lägsta användningstemperatur ska uppgå till minst 35 J/cm; endast ett av de tre värdena får ligga under 35 J/cm, dock lägst vid 25 J/cm.
För stål som används vid tillverkning av kärl med en lägsta arbetstemperatur under – 10 °C och vars materialtjocklek uppgår till mer än 5 mm, ska denna egenskap kontrolleras.
|
|
1.1.2 Aluminiumkärl
Olegerat aluminium ska ha en aluminiumhalt på minst 99,5 %, och legeringarna enligt artikel 1.3 a ska vid maximal arbetstemperatur uppvisa tillräcklig härdighet mot interkristallin korrosion.
Dessutom ska materialet uppfylla följande krav:
|
a)
|
Det ska levereras i glödgat tillstånd.
|
|
b)
|
Det ska per produkt uppvisa följande mekaniska egenskaper:
|
—
|
Högsta värdet för brottgränsen Rm,max får inte överstiga 350 N/mm.
|
|
—
|
Brottförlängningen ska uppfylla följande värden:
|
—
|
Om provet tas parallellt med valsningsriktningen, A ≥ 16 %.
|
|
—
|
Om provet tas vinkelrätt mot valsningsriktningen, A ≥ 14 %.
|
|
|
1.2 Tillsatsmaterial
Tillsatsmaterial som används för tillverkning av svetsar i eller i tryckbärande delar eller vid tillverkningen av dessa ska lämpa sig för och vara kompatibelt med det material som ska svetsas.
1.3 Tillbehör som bidrar till kärlets hållfasthet
Sådana tillbehör (t.ex. skruvar, muttrar etc.) ska antingen vara tillverkade av ett under punkt 1.1 specificerat material eller av annan lämplig stål- eller aluminiumsort respektive aluminiumlegering, som är kompatibel med det material som används vid tillverkningen av de tryckbärande delarna.
Det sistnämnda materialet ska vid lägsta arbetstemperatur uppvisa tillfredsställande brottförlängning och seghet.
1.4 Ej tryckbärande delar
Samtliga ej tryckbärande delar i svetsade tryckkärl ska vara tillverkade av material som är kompatibelt med det material som ingår i de element som de svetsas samman med.
2. DIMENSIONERING AV KÄRL
Vid dimensionering av kärl ska tillverkaren beroende på kärlets användningsändamål bestämma följande värden:
|
a)
|
Lägsta arbetstemperatur Tmin.
|
|
b)
|
Högsta arbetstemperatur Tmax.
|
|
c)
|
Högsta arbetstryck PS.
|
Om den lägsta arbetstemperatur som valts ligger över – 10 °C, så ska emellertid de egenskaper som krävs hos materialet föreligga vid – 10 °C.
Vidare ska tillverkaren ta hänsyn till följande:
|
—
|
Att kärlets innervägg ska kunna kontrolleras.
|
|
—
|
Att kärlet ska kunna tömmas.
|
|
—
|
Att kärlet ska kunna behålla sina mekaniska egenskaper under hela den tid det används för sitt ändamål.
|
|
—
|
Att kärlet med hänsyn till avsett användningsändamål ska vara försett med tillfredsställande korrosionsskydd.
|
Tillverkaren ska även beakta att, under avsedda användningsförhållanden,
|
—
|
kärlet inte bör utsättas för spänningar som negativt kan påverka användningssäkerheten,
|
|
—
|
kärlets inre tryck under drift inte bör överstiga det maximala arbetstrycket PS; tillfälligt får dock detta tryck överskridas med upp till 10 %.
|
Vid rundsvetsar och längssvetsar får det endast förekomma fullt genomsvetsade skarvar eller svetsar med likvärdig styrka. Konvexa gavlar ska – med undantag för om de är halvklotformiga – vara försedda med en cylindrisk kant.
2.1 Väggtjocklek
Om produkten av PS × V inte överstiger 3 000 bar/liter, ska tillverkaren välja en av de under punkterna 2.1.1 och 2.1.2 beskrivna metoderna för bestämning av kärlets väggtjocklek; om produkten av PS × V överstiger 3 000 bar/liter eller om den högsta arbetstemperaturen överstiger 100 °C, så ska denna tjocklek bestämmas enligt metoden under punkt 2.1.1.
När det gäller stålkärl ska emellertid den cylindriska delens och gavlarnas faktiska väggtjocklek vara minst 2 mm, och när det gäller kärl av aluminium eller aluminiumlegeringar minst 3 mm.
2.1.1 Beräkningsmetod
De tryckbärande delarnas minsta tjocklek ska beräknas med hänsyn till spänningsintensiteten samt följande krav:
|
a)
|
Det avsedda beräkningstrycket ska vara minst lika högt som det valda maximala arbetstrycket PS.
|
|
b)
|
Den generellt tillåtna membranspänningen får inte överskrida det lägre av de båda värdena 0,6 RET eller 0,3 Rm. Vid bestämning av tillåten spänning ska tillverkaren använda sig av de värden för RET och Rm, min som materialtillverkaren garanterar.
|
Dock gäller att, om kärlets cylindriska del har en eller flera längsgående svetsar som är gjorda med en icke-automatiserad svetsmetod, så ska den tjocklek som beräknats enligt första stycket multipliceras med faktorn 1,15.
2.1.2 Försöksmetod
Väggtjockleken ska bestämmas så att kärlet vid en given omgivningstemperatur tål ett tryck som är minst fem gånger det maximala arbetstrycket, varvid den kvarstående deformationen i omkretsriktningen får uppgå till högst 1 %.
3. TILLVERKNINGSMETODER
Kärlen ska konstrueras och tillverkningskontrolleras i överensstämmelse med de tekniska konstruktionsunderlagen enligt bilaga II punkt 3.
3.1 Förberedelse av komponenterna
Vid förberedelse av komponenterna (t.ex. formning och fasning) får inga ytdefekter eller sprickor eller förändringar i de mekaniska egenskaperna uppstå, vilka kan påverka kärlets säkerhet negativt.
3.2 Svetsar på tryckbärande delar
Svetsar och värmepåverkade zoner ska ha egenskaper som är likartade det svetsade materialets och får inte vara behäftade med några yttre eller inre defekter som skulle kunna försämra kärlets säkerhet.
Svetsning ska utföras enligt godkända svetsprocedurspecifikationer och av kvalificerade svetsare eller annan fackpersonal med tillräcklig kompetensnivå. Sådana godkännande- och kvalifikationsprovningar ska genomföras av godkända kontrollorgan.
Vidare ska tillverkaren genom motsvarande, i vederbörlig ordning genomförda provningar under tillverkningens gång säkerställa att svetsarna håller en jämn kvalitet. Rapporter ska upprättas över dessa provningar.
4. IDRIFTTAGANDE AV KÄRLEN
Med kärlen ska följa anvisningar från tillverkaren enligt bilaga II punkt 2.
BILAGA II
CE-MÄRKNING, PÅSKRIFTER, ANVISNINGAR, KONSTRUKTIONS- OCH TILLVERKNINGSUNDERLAG, BEGREPPSBESTÄMNINGAR OCH SYMBOLER
1. CE-MÄRKNING OCH PÅSKRIFTER
1.1 CE-märkning
CE-märkning ska bestå av bokstäverna ”CE” i följande utformning:
Om CE-märkningen förminskas eller förstoras ska de proportioner som anges i skalmodellen enligt denna punkt bibehållas.
Vertikalt ska de olika komponenterna i CE-märkningen vara ungefär lika höga och inte lägre än 5 mm.
1.2 Påskrifter
På kärlet eller informationsskylten ska minst följande uppgifter finnas:
|
a)
|
Högsta arbetstryck (PS i bar).
|
|
b)
|
Högsta arbetstemperatur (Tmax i °C).
|
|
c)
|
Lägsta arbetstemperatur (Tmin i °C).
|
|
d)
|
Kärlets volym (V i liter).
|
|
e)
|
Tillverkarens namn eller märke.
|
|
f)
|
Kärlets prototypbeteckning samt serie- eller partinummer.
|
|
g)
|
De två sista siffrorna i det årtal då CE-märkningen anbringats.
|
Om informationsskylt används, ska den vara så beskaffad att den inte kan återanvändas samt vidare ha plats för ytterligare upplysningar.
2. ANVISNINGAR
Anvisningarna ska innehålla följande uppgifter:
|
a)
|
Uppgifter enligt punkt 1 med undantag för kärlets serienummer.
|
|
b)
|
Avsett användningsområde.
|
|
c)
|
De underhålls- och installationsvillkor som gäller för att kärlets användningssäkerhet ska kunna säkerställas.
|
Anvisningarna ska vara avfattade på bestämmelselandets officiella språk.
3. KONSTRUKTIONS- OCH TILLVERKNINGSUNDERLAG
Konstruktions- och tillverkningsunderlagen ska innehålla en beskrivning av den teknik och de åtgärder som valts för att uppfylla de väsentliga säkerhetskraven enligt bilaga I eller de harmoniserade standarderna enligt artikel 5.1 och särskilt
|
a)
|
en utförlig konstruktionsritning för kärltypen,
|
|
b)
|
ovannämnda anvisningar,
|
|
c)
|
ett dokument av vilket det framgår
|
—
|
vilka material som valts,
|
|
—
|
vilka svetsmetoder som valts,
|
|
—
|
vilka kontroller som valts,
|
|
—
|
alla relevanta upplysningar beträffande kärlets konstruktion.
|
|
När de metoder som anges i artiklarna 11 till 14 tillämpas, ska underlagen vidare omfatta
|
a)
|
intyg om att lämpliga svetsmetoder används och att arbetet utförs av kvalificerad personal,
|
|
b)
|
materialintyg om det material som används vid tillverkningen av kärlets tryckbärande delar och tillbehör,
|
|
c)
|
en redogörelse för genomförda eller planerade kontroller och provningar.
|
4. BEGREPPSBESTÄMNINGAR OCH SYMBOLER
4.1 Begreppsbestämningar
|
a)
|
Beräkningstryck ”P” är det relativa tryck som tillverkaren valt och som används för bestämning av kärlets tryckbärande delars tjocklek.
|
|
b)
|
Högsta arbetstryck ”PS” är det maximala relativa tryck som kan utövas under normala driftförhållanden för kärl.
|
|
c)
|
Lägsta arbetstemperatur ”Tmin” är kärlväggens lägsta stabiliserade temperatur under normala driftförhållanden.
|
|
d)
|
Högsta arbetstemperatur ”Tmax” är kärlväggens högsta stabiliserade temperatur under normala driftförhållanden.
|
|
e)
|
Sträckgränsen ”RET” är vid maximal arbetstemperatur ”Tmax”
|
—
|
värdet för den övre sträckgränsen ReH för ett material som har en nedre och en övre sträckgräns, eller
|
|
—
|
värdet för förlängningsgränsen Rp 0,2, eller
|
|
—
|
värdet för förlängningsgränsen Rp 1,0 för olegerat aluminium.
|
|
|
f)
|
Objektgrupper:
Till samma objektgrupp hör tryckbärande anordningar som, försåvitt kraven enligt bilaga I punkterna 2.1.1 eller 2.1.2 är uppfyllda, till sin konstruktion skiljer sig åt endast genom olika diameter eller längden på den cylindriska delen, varvid följande gäller:
|
—
|
Om kärlet förutom gavlarna består av en eller flera mantelringar, ska varianterna ha minst en mantelring.
|
|
—
|
Om kärlet består av endast två konvexa gavlar, får varianterna inte ha någon mantelring.
|
De längdskillnader som medför förändringar i öppningarna eller rörmuffarna, ska anges på ritningen för varje variant.
|
|
g)
|
Ett kärlparti består av högst 3 000 kärl av samma typ.
|
|
h)
|
Serietillverkning i detta direktivs mening föreligger om flera kärl av samma typ tillverkas i löpande tillverkning under en viss period enligt en gemensam konstruktion och med samma tillverkningsmetoder.
|
|
i)
|
Materialintyg: Med testresultat från den löpande produktionskontrollen av produkter som tillverkats i samma tillverkningsprocess som den levererade produkten - dock inte nödvändigtvis själva den levererade produkten - intygar tillverkaren i materialintyget att de levererade produkterna motsvarar kraven enligt beställningen - särskilt vad gäller materialets kemiska sammansättning och mekaniska egenskaper.
|
4.2 Symboler
|
A
|
Brottförlängning
|
%
|
|
A 80 mm
|
Brottförlängning (Lo = 80 mm)
|
%
|
|
KCV
|
Charpyslagseghet
|
J/cm2
|
|
P
|
Beräkningstryck
|
bar
|
|
PS
|
Maximalt arbetstryck
|
bar
|
|
Ph
|
Kontrolltryck vid vattentryck- eller tryckluftprovning
|
bar
|
|
Rp0,2
|
Förlängningsgräns 0,2 %
|
N/mm2
|
|
RET
|
Sträckgräns vid maximal arbetstemperatur
|
N/mm2
|
|
ReH
|
Övre sträckgräns
|
N/mm2
|
|
Rm
|
Brottgräns vid rumstemperatur
|
N/mm2
|
|
Rm, max
|
Maximal brottgräns
|
N/mm2
|
|
Rp1,0
|
Förlängningsgräns 1,0 %
|
N/mm2
|
|
Tmax
|
Högsta arbetstemperatur
|
°C
|
|
Tmin
|
Lägsta arbetstemperatur
|
°C
|
|
V
|
Kärlets volym
|
l
|
BILAGA III
MINIMIKRAV SOM MEDLEMSSTATERNA SKA UPPFYLLA NÄR DE UTSER DE GODKÄNDA KONTROLLORGANEN
(som det hänvisas till i artikel 9.2)
|
1.
|
Det godkända kontrollorganet, dess chef och den personal som har till uppgift att utföra verifikationsprovningarna får varken vara konstruktör, tillverkare, leverantör eller installatör av kärl som ska kontrolleras, och inte heller vara ombud för någon av dessa. Kontrollorganet, chefen eller personalen får inte ha direkt del i eller vara ombud för dem som har del i konstruktion, tillverkning, försäljning eller underhåll av dessa tryckkärl. Därigenom utesluts inte möjligheten till ett utbyte av tekniska informationer mellan tillverkaren och kontrollorganet.
|
|
2.
|
Det godkända kontrollorganet och personalen ska utföra verifikationsprovningarna med största yrkesmässiga integritet och tekniska kompetens och vara oberoende av allt inflytande - framför allt av finansiellt slag - som kan påverka bedömningen eller resultaten av kontrollen, särskilt av inflytande från personer eller persongrupper som har intresse av kontrollresultaten.
|
|
3.
|
Det godkända kontrollorganet ska förfoga över den personal och de resurser som krävs för att de tekniska och administrativa uppgifter som hänger samman med verifikationen ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Dessutom ska kontrollorganet ha tillgång till den utrustning som behövs för speciell verifikation.
|
|
4.
|
Den personal som har till uppgift att utföra kontrollen ska förfoga över följande:
|
a)
|
Goda tekniska kunskaper och en god yrkesutbildning.
|
|
b)
|
Tillräckliga kunskaper om vad som krävs vid de provningar de genomför samt tillfredsställande praktisk erfarenhet av sådana provningar.
|
|
c)
|
Förmåga att utfärda de intyg, protokoll och rapporter som behövs för att dokumentera genomförda provningar.
|
|
|
5.
|
Kontrollpersonalens opartiskhet ska garanteras. Dess löner får varken vara beroende av antalet utförda provningar eller av provningsresultaten.
|
|
6.
|
Det godkända kontrollorganet ska teckna en ansvarsförsäkring, såvida inte detta ansvar täcks av staten i enlighet med nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för provningarna.
|
|
7.
|
Det godkända kontrollorganets personal är skyldig att iaktta yrkesmässig tystnadsplikt (dock ej gentemot behöriga förvaltningsmyndigheter i den staten där det utövar sin verksamhet) beträffande alla informationer som kontrollorganet får tillgång till i samband med sin verksamhet inom ramen för detta direktiv eller någon nationell föreskrift som skänker verkan åt detta direktiv.
|
BILAGA IV
DEL A
Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning
(som det hänvisas till i artikel 19)
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning
(som det hänvisas till i artikel 19)
|
Direktiv
|
Tidsfrist för införlivande
|
Datum för tillämpning
|
|
87/404/EEG
|
31 december 1989
|
1 juli 1990 (1)
|
|
90/488/EEG
|
1 juli 1991
|
—
|
|
93/68/EEG
|
30 juni 1994
|
1 januari 1995 (2)
|
(1) I enlighet med artikel 18.2 tredje stycket: ”Medlemsstaterna skall under tiden fram till den 1 juli 1992 tillåta att tryckkärl släpps ut på marknaden och/eller tas i drift, om de uppfyller de bestämmelser som är i kraft inom deras territorier före den 1 juli 1990.”
(2) I enlighet med artikel 14.2: ”Medlemsstaterna skall fram till den 1 januari 1997 tillåta att produkter som överensstämmer med de märkningsbestämmelser som gällde före den 1 januari 1995 släpps ut på marknaden och tas i bruk.”
BILAGA V
JÄMFÖRELSETABELL
|
Direktiv 87/404/EEG
|
Detta direktiv
|
|
Skäl 5 femte meningen
|
Artikel 1.3 b
|
|
Artikel 1.1
|
Artikel 1.1
|
|
Artikel 1.2 första stycket
|
Artikel 1.3 a första stycket
|
|
Artikel 1.2 andra stycket första strecksatsen
|
Artikel 1.3 a andra stycket
|
|
Artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen första och andra understrecksatserna
|
Artikel 1.3 a tredje stycket punkterna i och ii
|
|
Artikel 1.2 andra stycket tredje strecksatsen
|
Artikel 1.3 a fjärde stycket
|
|
Artikel 1.2 andra stycket fjärde strecksatsen
|
Artikel 1.3 a femte stycket
|
|
Artikel 1.3 första, andra och tredje strecksatserna
|
Artikel 1.2 punkterna a, b och c
|
|
Artiklarna 2, 3 och 4
|
Artiklarna 2, 3 och 4
|
|
Artikel 5.1
|
Artikel 5.1
|
|
Artikel 5.2
|
Artikel 5.2
|
|
Artikel 5.3 a och b
|
Artikel 5.3 första och andra styckena
|
|
Artikel 6
|
Artikel 6
|
|
Artikel 7.1
|
Artikel 7.1
|
|
Artikel 7.2 första och andra meningarna
|
Artikel 7.2 första stycket
|
|
Artikel 7.2 tredje meningen
|
Artikel 7.2 andra stycket
|
|
Artikel 7.3
|
Artikel 7.3
|
|
Artikel 7.4
|
Artikel 7.4
|
|
Artikel 8.1 inledningen och punkt a första meningen
|
Artikel 8.1 inledningen
|
|
Artikel 8.1 a första och andra strecksatserna
|
Artikel 8.1 a och b
|
|
Artikel 8.1 b
|
Artikel 8.2
|
|
Artikel 8.2 a
|
Artikel 8.3 a
|
|
Artikel 8.2 b första och andra strecksatserna
|
Artikel 8.3 b i och ii
|
|
Artikel 8.3
|
Artikel 8.4
|
|
Artikel 9
|
Artikel 9
|
|
Artikel 10.1
|
Artikel 10.1
|
|
Artikel 10.2 första stycket
|
Artikel 10.2 första stycket
|
|
Artikel 10.2 andra stycket första och andra strecksatserna
|
Artikel 10.2 andra stycket a och b
|
|
Artikel 10.2 tredje stycket
|
Artikel 10.2 tredje stycket
|
|
Artikel 10.3 första stycket
|
Artikel 10.3 första stycket
|
|
Artikel 10.3 andra stycket
|
Artikel 10.3 andra stycket
|
|
Artikel 10.3 tredje stycket a och b
|
Artikel 10.3 tredje stycket a och b
|
|
Artikel 10.4
|
Artikel 10.4
|
|
Artikel 10.5 första meningen
|
Artikel 10.5 första stycket
|
|
Artikel 10.5 andra och tredje meningarna
|
Artikel 10.5 andra stycket
|
|
Artikel 11.1 och 11.2
|
Artikel 11.1 och 11.2
|
|
Artikel 11.3 inledningen
|
Artikel 11.3 första stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.1
|
Artikel 11.3 andra stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.2
|
Artikel 11.3 tredje stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.3 första stycket
|
Artikel 11.3 fjärde stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.3 andra stycket
|
Artikel 11.3 femte stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.3 tredje stycket
|
Artikel 11.3 sjätte stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.4 första stycket
|
Artikel 11.3 sjunde stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.4 andra stycket
|
Artikel 11.3 åttonde stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.4 tredje stycket
|
Artikel 11.3 nionde stycket
|
|
Artikel 11.3 punkt 3.5
|
Artikel 11.3 tionde stycket
|
|
Artikel 12.1 första stycket första och andra strecksatserna
|
Artikel 12.1 a och b
|
|
Artikel 12.1 andra stycket
|
Artikel 12.2 första stycket
|
|
Artikel 12.2
|
Artikel 12.2 andra stycket
|
|
Artikel 13.1 första stycket
|
Artikel 13.1
|
|
Artikel 13.1 andra stycket
|
Artikel 13.2
|
|
Artikel 13.2 första-fjärde strecksatserna
|
Artikel 13.3 a–d
|
|
Artikel 14.1
|
Artikel 14 första stycket
|
|
Artikel 14.2 första stycket första och andra strecksatserna
|
Artikel 14 andra stycket a och b
|
|
Artikel 14.2 andra stycket
|
Artikel 14 tredje stycket
|
|
Artiklarna 15, 16 och 17
|
Artiklarna 15, 16 och 17
|
|
Artikel 18.1
|
—
|
|
Artikel 18.2
|
Artikel 18
|
|
—
|
Artikel 19
|
|
—
|
Artikel 20
|
|
Artikel 19
|
Artikel 21
|
|
Bilaga I punkt 1
|
Bilaga I punkt 1
|
|
Bilaga I punkt 1.1 första stycket första, andra och tredje strecksatserna
|
Bilaga I punkt 1.1 första stycket a, b och c
|
|
Bilaga I punkt 1.1 andra och tredje styckena
|
Bilaga I punkt 1.1 andra och tredje styckena
|
|
Bilaga I punkt 1.1.1 och 1.1.2
|
Bilaga I punkt 1.1.1 och 1.1.2
|
|
Bilaga I punkt 1.2, 1.3 och 1.4
|
Bilaga I punkt 1.2, 1.3 och 1.4
|
|
Bilaga I punkt 2 första stycket första, andra och tredje strecksatserna
|
Bilaga I punkt 2 första stycket a, b och c
|
|
Bilaga I punkt 2 andra, tredje och fjärde styckena
|
Bilaga I punkt 2 andra, tredje och fjärde styckena
|
|
Bilaga I punkt 2.1, 2.3 och 2.4
|
Bilaga I punkt 2.1, 2.3 och 2.4
|
|
Bilaga II punkt 1
|
Bilaga II punkt 1
|
|
Bilaga II punkt 1 a första, andra och tredje strecksatserna
|
Bilaga II punkt 1.1 första, andra och tredje styckena
|
|
Bilaga II punkt 1 b första stycket första-sjunde strecksatserna
|
Bilaga II punkt 1.2 första stycket a–g
|
|
Bilaga II punkt 1 b andra stycket
|
Bilaga II punkt 1.2 andra stycket
|
|
Bilaga II punkt 2 första stycket första, andra och tredje strecksatserna
|
Bilaga II punkt 2 första stycket a, b och c
|
|
Bilaga II punkt 2 andra stycket
|
Bilaga II punkt 2 andra stycket
|
|
Bilaga II punkt 3 första stycket
|
Bilaga II punkt 3 första stycket
|
|
Bilaga II punkt 3 andra stycket i, ii och iii
|
Bilaga II punkt 3 andra stycket a, b och c
|
|
Bilaga II punkt 4
|
Bilaga II punkt 4
|
|
Bilaga III.1, III.2 och III.3
|
Bilaga III.1, III.2 och III.3
|
|
Bilaga III punkt 4 första, andra och tredje strecksatserna
|
Bilaga III punkt 4 a, b och c
|
|
Bilaga III.5, III.6 och III.7
|
Bilaga III.5, III.6 och III.7
|
|
—
|
Bilaga IV
|
|
—
|
Bilaga V
|