19.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 311/1

RÅDETS RESOLUTION

av den 27 november 2009

om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)

2009/C 311/01

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

 

SOM ERINRAR OM

resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 27 juni 2002, där man fastställde ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (1), som innefattar tillämpning av den öppna samordningsmetoden och integrering av ungdomsfrågor i andra politikområden, samt den europeiska pakten för ungdomsfrågor som antogs av Europeiska rådet i mars 2005 (2) som ett av de instrument som ska bidra till att förverkliga Lissabonmålen för tillväxt och sysselsättning,

den förnyade sociala agendan där barn och ungdomar är en huvudprioritering (3),

 

och BEKRÄFTAR

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 11 maj 2009, om utvärderingen av de nuvarande ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet och om framtidsperspektiven för de förnyade ramarna (4),

VÄLKOMNAR

meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter. En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor  (5),

KONSTATERAR följande:

1.

Unga kvinnor och män spelar en avgörande roll när det gäller att möta de många socioekonomiska, demografiska, kulturella, miljömässiga och tekniska utmaningar samt möjligheter som Europeiska unionen och dess medborgare står inför i dag och kommer att stå inför under kommande år. Att främja social och yrkesmässig integration av unga kvinnor och män är en viktig faktor för att nå målen i EU:s Lissabonstrategi för tillväxt och sysselsättning, samtidigt som självförverkligande, social sammanhållning och aktivt medborgarskap främjas.

2.

EU-ungdomsrapporten 2009 (6) visar att även om levnadsvillkoren för majoriteten av dagens unga européer är goda, finns det fortfarande problem att lösa såsom ungdomsarbetslöshet, att ungdomar inte deltar i utbildning, fattigdom bland ungdomar, att ungdomar har lågt deltagande och är dåligt representerade i den demokratiska processen samt har olika slags hälsoproblem. Konjunkturnedgångar liknande den som inleddes 2008 tenderar att i hög grad påverka unga människor och riskerar få långsiktiga effekter.

3.

De nuvarande ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet har visat sig vara en värdefull plattform för medlemsstaterna för att ta upp frågor som gäller ungdomar och den öppna samordningsmetoden, integreringen av ungdomsfrågor på andra politikområden och initiativ som den europeiska pakten för ungdomsfrågor (7) har underlättat ett flexibelt tillvägagångssätt som väl lämpar sig för ungdomsområdet, samtidigt som medlemsstaternas behörighet och subsidiaritetsprincipen vederbörligen har beaktats.

4.

Förnyade ramar för europeiskt samarbete på ungdomsområdet under det kommande årtiondet – samtidigt som man bygger vidare på de framsteg som gjorts och de erfarenheter som nåtts hittills med bibehållen respekt för medlemsstaternas ansvar för ungdomspolitiken – skulle göra detta samarbete ännu effektivare och mer verkningsfullt och vara till ännu större fördel för ungdomar i Europeiska unionen, särskilt när det gäller Lissabonstrategin för perioden efter 2010.

5.

Det är av avgörande betydelse att alla unga kvinnor och män får möjlighet att utnyttja sin potential till fullo. Detta innebär inte bara att man satsar på ungdomarna genom att anslå mer resurser för att utveckla politikområden som påverkar ungdomarna i deras vardag och förbättrar deras välbefinnande, utan även att man ger ungdomarna egenmakt genom att främja deras självständighet och deras potential att bidra till en hållbar utveckling av samhället och europeiska värderingar och mål. Det kräver också ökat samarbete mellan ungdomspolitiken och andra relevanta politikområden, särskilt utbildning, sysselsättning, social integration, kultur och hälsa.

HAR DÄRFÖR ENATS OM följande:

1.

Under perioden fram till och med 2018 bör de övergripande målen för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet vara att

i)

skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar inom utbildningen och på arbetsmarknaden, och att

ii)

främja ett aktivt medborgarskap, social integration och solidaritet för alla ungdomar.

2.

De viktigaste handlingsområdena för sådana initiativ anges nedan och beskrivs mer ingående i bilaga I:

—

Utbildning

—

Sysselsättning och entreprenörskap

—

Hälsa och välbefinnande

—

Delaktighet

—

Frivilligarbete

—

Social integration

—

Ungdomar i världen

—

Kreativitet och kultur

3.

Samtidigt som medlemsstaternas ansvar för ungdomspolitiken och det europeiska ungdomssamarbetets frivilliga karaktär respekteras fullt ut, krävs det, för att de båda inbördes förbundna övergripande målen ska uppnås, en kombinerad strategi som omfattar utveckling och främjande av både

i)

specifika initiativ på ungdomsområdet – dvs. riktlinjer och åtgärder som inriktas specifikt på ungdomar inom områden som icke-formellt lärande, delaktighet, frivilligarbete, ungdomsarbete, rörlighet och information

och

ii)

initiativ till integrering av ett ungdomsperspektiv – dvs. initiativ för att möjliggöra ett sektorsövergripande strategi som tar vederbörlig hänsyn till ungdomsfrågor vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av riktlinjer och åtgärder på andra politikområden som i hög grad påverkar ungdomars liv. Med exemplet med den europeiska pakten för ungdomsfrågor som utgångspunkt bör en ungdomsdimension även fortsättningsvis integreras i både Lissabonstrategin för perioden efter 2010 och den förnyade sociala agendan och i relevanta EU-strategier och EU-program, såsom den nya strategiska ramen för europeiskt samarbete på utbildningsområdet, riktlinjerna för sysselsättningen samt hälsostrategin och kulturagendan.

FRAMHÅLLER följande:

1.

Det europeiska ungdomspolitiska samarbetet bör vara fast förankrat i det internationella systemet för de mänskliga rättigheterna. Ett antal vägledande principer bör iakttas inom alla politikområden och verksamheter som berör ungdomar, nämligen vikten av att

a)

främja jämställdhet och bekämpa alla former av diskriminering, med respekt för rättigheterna och iakttagande av principerna som bl.a. erkänns i artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

b)

ta hänsyn till eventuella olikheter i ungdomars levnadsvillkor, behov, önskemål, intressen och attityder beroende på skilda faktorer och särskilt uppmärksamma dem som av olika skäl kan ha färre möjligheter,

c)

se alla ungdomar som en samhällsresurs och hävda ungdomars rätt att vara med och utarbeta politik som påverkar dem genom en kontinuerlig strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer.

ÄR VIDARE ENIGT om följande:

1.

Under perioden fram till och med 2018 bör det europeiska samarbetet på ungdomsområdet genomföras med hjälp av en förnyad öppen samordningsmetod och bygga på de övergripande målen, en kombinerad strategi och de viktigaste handlingsområden som anges ovan.

2.

Det europeiska samarbetet på ungdomsområdet bör vara evidensbaserat, relevant och konkret. Det bör leda till tydliga och synliga resultat, som på ett strukturerat sätt bör läggas fram, ses över och spridas med jämna mellanrum, för att på så sätt kunna ligga till grund för kontinuerlig utvärdering och utveckling.

3.

För att den öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet ska kunna bli framgångsrik, krävs dels politiska åtaganden från medlemsstaternas sida, dels effektiva arbetsmetoder på EU-nivå. Ur detta perspektiv bör de arbetsmetoderna som används inom ramen för det europeiska samarbetet grunda sig på följande:

i)

Arbetscykler: Perioden fram till och med 2018 delas upp i en serie treårscykler, varvid den första cykeln omfattar åren 2010–2012.

ii)

Prioriteringar: För var och en av dessa cykler kommer ett antal prioriteringar för europeiskt samarbete att väljas ut, vilka bidrar till handlingsområdena inom denna ram. Prioriteringarna kommer att antas av rådet på grundval av den relevanta gemensamma råds/kommissionsrapporten – enligt vad som anges nedan – och i samarbete med företrädare för de två ordförandeskapstrojkor som täcker den aktuella arbetscykeln. Dessa prioriteringar för det europeiska samarbetet kommer att utformas för att möjliggöra samarbete mellan alla medlemsstater eller närmare samarbete mellan ett mer begränsat antal medlemsstater (kluster), i enlighet med nationella prioriteringar. Prioriteringarna för den första delen av den första arbetscykeln inom denna nya ram återges i bilaga II. Prioriteringarna för den andra delen av denna cykel kommer att läggas fram och antas av rådet vid en senare tidpunkt.

iii)

Genomförandeinstrument: För ett effektivt genomförande av samarbetsramarna krävs både instrument på de områden som specifikt berör ungdomar och instrument på andra närbesläktade politikområden.

Instrumenten inom de områden som specifikt berör ungdomar redovisas i a–g nedan. Dessa bör utnyttjas som stöd för den kombinerade strategin, dvs. både för att genomföra specifika initiativ på områden som berör ungdomar och för att främja ett sektorsövergripande tillvägagångssätt till stöd för integrering av ett ungdomsperspektiv inom andra närbesläktade politikområden.Inom arbetet med integrering av ungdomsfrågor bör instrumenten användas som en utgångspunkt för dialog med och stöd för andra politikområden, så att ett ungdomsperspektiv kan integreras där detta är relevant.

a)

Kunskapsuppbyggande och evidensbaserad ungdomspolitik: Ungdomspolitiken bör vara evidensbaserad. Bättre kunskaper och insikter om ungas levnadsvillkor, värderingar och attityder måste inhämtas och utbytas med andra relevanta politikområden för att möjliggöra lämpliga åtgärder i rätt tid. Sådana kunskaper kan bl.a. främjas genom stöd till det europeiska kunskapscentrumet för ungdomspolitik och dess motsvarigheter, analytisk kapacitet på EU-nivå (Eurydice), ungdomsforskning, särskilda europeiska ungdomsundersökningar och forskarnätverk. EU-ungdomsrapporten kommer också att utgöra ett viktigt bidrag till evidensbaserat beslutsfattande. Samarbete mellan relevanta myndigheter, ungdomsforskare, ungdomar, ungdomsorganisationer och dem som är aktiva i ungdomsarbete bör främjas.

b)

Ömsesidigt lärande: Ömsesidigt lärande är ett centralt inslag i dessa samarbetsramar. Det ger möjlighet att identifiera och lära av bästa praxis i olika medlemsstater. Ömsesidigt lärande kommer att genomföras med hjälp av peer learning, konferenser och seminarier, forum på hög nivå eller expertgrupper, och med hjälp av studier och analyser samt webbaserade nätverk med de berörda aktörernas medverkan. Temat för dessa aktiviteter bör vara nära kopplat till prioriteringarna för respektive treårsarbetscykel. Alla dessa initiativ bör utvecklas med tydliga mål och utgå från tydliga mandat, tidsplaner och förväntade resultat efter förslag från kommissionen i samarbete med medlemsstaterna.

Den politiska dialogen med tredjeländer och samarbetet med internationella organisationer såsom Europarådet, OECD (8) och Förenta nationerna bör fortsätta och därigenom utgöra en källa för referenser och till inspiration.

c)

Lägesrapporter: Europeiska unionens ungdomsrapport bör utarbetas av kommissionen i slutet av varje arbetscykel – och för den första arbetscykeln inom de nya ramarna under 2012. EU:s ungdomsrapport ska bestå av två delar: En gemensam rapport från rådet och kommissionen (politisk del) och bakgrundsdokument (statistikdel och analyserande del). I Europeiska unionens ungdomsrapport kommer det att utvärderas vilka framsteg som gjorts för att nå de övergripande rammålen och även framsteg i fråga om prioriteringarna som fastställts för den senaste arbetscykeln samt identifiera god praxis. EU:s ungdomsrapport bör bygga på medlemsstaternas nationella rapporter på ungdomsområdet och andra relevanta politikområden samt på annan befintlig information och statistiska uppgifter. Överlappning av rapporteringsskyldigheten bör undvikas. EU:s ungdomsrapport bör även ligga till grund för ett antal prioriteringar för nästa arbetscykel.

d)

Spridning av resultaten: För att öka synligheten och genomslagskraften av samarbetet inom dessa ramar på lokal, regional, nationell och europeisk nivå bör resultaten av samarbetet ges bred spridning till alla berörda aktörer och i förekommande fall diskuteras på generaldirektörs- eller ministernivå.

e)

Övervakning av processen: För att kunna uppnå goda resultat genom den öppna samordningsmetoden samt egenansvar för metoden på både nationell nivå och EU-nivå kommer medlemsstaterna och kommissionen ha ett nära samarbete för att tillsammans styra, driva och utvärdera processen och dess resultat. Därför bör arbetet genomföras med utgångspunkt från befintliga indikatorer med betydelse för ungdomars situation på områden som utbildning, sysselsättning, hälsa, social integration och där så är lämpligt bör förslag utarbetas utifrån potentiella nya indikatorer, för rådets övervägande.

f)

Samråd och strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer: Den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer, som fungerar som ett forum för fortlöpande gemensamma reflektioner om prioriteringar, genomförande och uppföljning av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, bör drivas vidare och utvecklas.

Temat för dialogen bör anpassas till de övergripande målen för europeiskt samarbete på ungdomsområdet och prioriteringarna för varje cykel. Tydliga mål och realistiska förfaranden bör fastställas för varje arbetscykel för att garantera kontinuitet och uppföljning. Dialogen bör vara så bred som möjligt och utvecklas på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och inbegripa unga forskare och dem som är aktiva i ungdomsarbetet. En strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer på andra politikområden bör också stödjas. Genomförandet av den strukturerade dialogen skisseras närmare i bilaga III.

g)

Utnyttjande av EU-program och EU-fonder: Tillgängliga EU-fonder såsom strukturfonderna bör användas effektivt, och även relevanta program såsom Aktiv ungdom, programmen om livslångt lärande, kultur, programmen Progress, Media, Erasmus för unga företagare och programmen för konkurrenskraft och innovation samt relevanta EU-program och EU-fonder för yttre förbindelser och utvecklingssamarbete.

4.

För varje treårscykel bör alla instrument i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas i arbetet med prioriteringarna.

5.

I dessa samarbetsramar bör främjande och utvecklande av ungdomsarbetet betraktas som sektorsövergripande frågor. Ungdomsarbete är en generell term som omfattar ett bredare spektrum av aktiviteter av social, kulturell, utbildningsrelaterad eller politisk natur både av, med och för ungdomar. Sådana aktiviteter inbegriper i allt högre grad även sport och tjänster för ungdomar. Ungdomsarbete tillhör såväl området med utbildning utanför skolan som specifika fritidsaktiviteter ledda av professionella eller frivilliga ungdomsarbetare och ungdomsledare och är baserat på icke-formella inlärningsprocesser och på frivilligt deltagande. Hur ungdomsarbete kan bidra till att de ovannämnda övergripande målen nås – och hur det kan stödjas och uppmärksammas som ett mervärde för det ekonomiska och sociala bidrag det ger – bör kartläggas och diskuteras vidare inom dessa samarbetsramar. Bland de frågor som ska diskuteras är lämplig utbildning för ungdomsarbetare och ungdomsledare, erkännande av deras färdigheter med hjälp av lämpliga europeiska instrument, stöd till ungdomsarbetares och ungdomsledares rörlighet och främjande av innovativa tjänster och strategier för ungdomsarbete.

6.

De förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet kan behöva ses över och rådet kan komma att göra nödvändiga anpassningar mot bakgrund av viktigare händelser i Europa, särskilt beslut om en Lissabonstrategi för perioden efter 2010.

UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA att

1.

med kommissionens stöd gemensamt arbeta enligt den öppna samordningsmetoden såsom anges i denna resolution, för att kunna förbättra det europeiska ungdomssamarbetet under perioden fram till 2018 på grundval av de övergripande mål, de handlingsområden, den kombinerade strategi, de principer och genomförandeinstrument som beskrivs ovan samt de prioriteringar som man enats om för varje arbetscykel,

2.

utifrån nationella prioriteringar anta åtgärder på nationell nivå som kan bidra till att de övergripande målen i de förnyade ramarna uppnås, samt överväga huruvida de kan hämta inspiration för ömsesidigt lärande på EU-nivå när de utarbetar nationell politik på ungdomsområdet och andra besläktade politikområden.

UPPMANAR KOMMISSIONEN att

1.

under perioden fram till 2018 samarbeta med medlemsstaterna och stödja dem i samarbetet inom dessa ramar på grundval av de övergripande målen, handlingsområdena, den kombinerade strategin, principerna och genomförandeinstrumenten enligt ovan samt de prioriteringar som man enats om för varje arbetscykel,

2.

kartlägga, särskilt genom EU:s ungdomsrapport, i vilken utsträckning de övergripande rammålen har uppnåtts; kommissionen uppmanas därför att inrätta en arbetsgrupp för att, i samråd med relevanta politikområden, diskutera befintliga uppgifter om ungdomars situation och om det föreligger behov av att utveckla indikatorer på de områden där sådana saknas eller där det inte finns något tydligt ungdomsperspektiv. Resultatet av detta arbete och förslag till nya indikatorer bör läggas fram för övervägande i rådet senast i december 2010,

3.

föreslå en flexibel ram för verksamhet med peer learning och inleda studier med relevans för de övergripande målen och prioriteringarna, samt regelbundet rapportera till rådet om dessa skiftande aktiviteter,

4.

år 2017 tillsammans med medlemsstaterna utarbeta en slutlig utvärderingsrapport omfattande dessa samarbetsramar. Den slutliga utvärderingsrapporten bör diskuteras av rådet under 2018.

(1)  EGT C 168, 13.7.2002, s. 2.

(2)  7619/1/05.

(3)  11517/08.

(4)  9169/09.

(5)  9008/09.

(6)  9008/09 ADD 4.

(7)  7619/05: Bilaga I till Europeiska rådets slutsatser av den 22–23 mars 2005.

(8)  Rätten till deltagande i sådan verksamhet i alla medlemsstater bör säkerställas.

BILAGA I

MÅL OCH TÄNKBARA INITIATIV PÅ UNGDOMSOMRÅDET FÖR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN

Många av de handlingsområden som anges i punkt 2 i det stycke ovan som inleds med ”HAR DÄRFÖR ENATS OM följande”, som utvecklas närmare nedan, har egna övergripande mål och prioriteringar som beskrivs inom ramen för olika samordningsmetoder och strategier, och hanteras med respektive metod för öppen samordning. Det krävs emellertid insatser för att se till att ett ungdomsperspektiv bibehålls på lämpligt sätt på varje område. Med detta i åtanke föreslås i bilagan i avsnitt A ett antal initiativ för alla områden, och därefter i avsnitt B ett antal specifika mål på ungdomsområdet för att förtydliga ungdomsdimensionen på vart och ett av de angivna handlingsområdena, tillsammans med en icke uttömmande förteckning över tänkbara initiativ som medlemsstaterna och/eller kommissionen kan ta inom ramen för sin behörighet och med beaktande av subsidiaritetsprincipen.

a)   Allmänna initiativ

Följande allmänna initiativ bör övervägas på alla fastställda handlingsområden:

—

Utveckla och stärka samarbetet mellan beslutsfattare på deras respektive handlingsområden och ungdomspolitiska beslutsfattare, bl.a. genom förbättrad dialog och utbyte av kunskaper och erfarenheter.

—

Främja och ge stöd till ungdomars och ungdomsorganisationers medverkan och delaktighet i beslutsfattande, genomförande och uppföljning.

—

Ge högkvalitativ vägledning och rådgivning.

—

Förbättra tillgången till högkvalitativ ungdomsinformation och sprida information genom alla tillgängliga kanaler på lokal, regional och nationell nivå samt genom Europaövergripande organisationer som Eurodesk, ERYICA (Europeiska samarbetsorganisationen för ungdomsinformation och -rådgivning) och EYCA (den europeiska föreningen för ungdomskort) och andra europeiska nätverk.

—

Förstärka samarbetet med lokala och regionala myndigheter.

—

Ge stöd till att ta fram bättre kunskaper om ungdomars situation, exempelvis genom stöd till ungdomsforskning, forskningsnätverk, särskilda studier osv.

—

Stöd till utvecklingen av ungdomsarbete och erkännande av dess värde.

—

Utnyttjande av, och underlättande av tillgång för ungdomar till, tillgängliga EU-fonder och EU-program.

—

Stöd till utvecklingen av försöksprojekt och program för att pröva nya och innovativa idéer och för att utbyta bästa praxis.

—

Erkänna det bilaterala och multilaterala samarbetets värde för det europeiska samarbetet på ungdomspolitikens område.

—

I lämpliga fall låta en barnpolitisk dimension ingå, med beaktande av barns rättigheter och skydd och med beaktande av att ungdomars liv och framtidsutsikter i hög grad avgörs av vilka möjligheter och vilket stöd och skydd de fick under barndomen.

b)   Mål och tänkbara initiativ på ungdomsområdet för varje handlingsområde

UTBILDNING

Mål: Lika tillgång för ungdomar till utbildning av hög kvalitet på alla nivåer och möjligheter till livslångt lärande bör stödjas. Som komplement till formell utbildning bör icke-formell inlärning för ungdomar främjas och erkännas, och bättre kopplingar mellan formell utbildning och icke-formell inlärning utvecklas. Övergången mellan utbildning och arbetsmarknaden bör underlättas och stödjas, och antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid minskas.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Stödja utvecklingen av ungdomsarbete och andra möjligheter till icke-formellt lärande som en av flera åtgärder för att ta itu med problemet att ungdomar lämnar skolan i förtid.

—

Använda hela skalan av verktyg som utarbetats på EU-nivå för transparens och validering när det gäller färdigheter och erkännande av kvalifikationer (1).

—

Främja rörlighet i lärandet för alla ungdomar.

—

Bemöta könsstereotyper och andra stereotyper genom formell utbildning och icke-formell inlärning.

—

Främja samhörighet och förståelse mellan olika grupper, främja lika möjligheter och minska klyftorna mellan uppnådda resultat, genom formell utbildning och icke-formell inlärning.

—

Utveckla delaktighetsstrukturer inom utbildningen samt samarbete mellan skolor, familjer och lokalsamhällen.

—

Stödja formell utbildning och icke-formell inlärning som uppmuntrar ungdomars uppfinningsförmåga, kreativitet och företagaranda.

—

Medvetandegöra den breda allmänheten om värdet av resultatet av icke-formellt lärande.

Kommissionen kommer att vidareutveckla Europass som ett europeiskt instrument för bättre transparens när det gäller färdigheter, inbegripet verktyg för självutvärdering av färdigheter och registrering av kompetens som görs av tredjeman såsom främjarorganisationer för Europassrörlighet.

SYSSELSÄTTNING OCH ENTREPRENÖRSKAP

Mål: Ungdomars integrering på arbetsmarknaden, antingen som anställda eller företagare, bör stödjas. Övergången mellan utbildning, arbetslöshet eller inaktivitet och arbetsmarknaden bör underlättas och stödjas. Möjligheten att förena arbetsliv med familjeliv bör förbättras. I Lissabonstrategin för perioden efter 2010 måste ett ungdomsperspektiv säkerställas och arbetet med att uppnå de övergripande målen i den europeiska pakten för ungdomsfrågor måste drivas vidare.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Investeringar i tillhandahållandet av rätt kompetens för efterfrågade jobb på arbetsmarknaden bör ökas och förbättras, med bättre kortfristig matchning och bättre långfristigt förutseende av vilken kompetens som kommer att behövas.

—

Ta hänsyn till ungdomars specifika situation vid utformningen av strategier för ”flexicurity”.

—

Främja gränsöverskridande arbetsrelaterade möjligheter för ungdomar.

—

Ta fram kortsiktiga åtgärder i sina återhämtningsplaner för att stimulera integreringen av ungdomar på arbetsmarknaden, liksom strukturåtgärder med beaktande av ungdomarna.

—

Utveckla tjänster för yrkesrådgivning och vägledning.

—

Sänka barriärerna för fri rörlighet för arbetstagare i EU.

—

Främja praktikantverksamhet med hög kvalitet och lärlingsverksamhet för att underlätta inträdet på och framsteg på arbetsmarknaden.

—

Förbättra barnomsorgen och främja ansvarsfördelning mellan partner för att underlätta för både unga kvinnor och unga män att förena arbete och privatliv.

—

Stödja ungdomars företagaranda, bl.a. genom utbildning i företagande, stöd till starta eget-stöd och program för mentorverksamhet samt främja uppmärksammande av ung företagsamhet.

—

Stödja framtagning av europeiska nätverk och strukturer som främjar ungt företagande.

—

Främja företagande på området för hållbar utveckling.

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Mål: Ungdomars hälsa och välbefinnande bör understödjas, med fokus på främjande av mental och sexuell hälsa, sport, motion och sund livsstil, samt förebyggande och behandling av skador, ätstörningar, missbruk och drogmissbruk.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Följa upp rådets resolution om ungdomars hälsa och välbefinnande (2) samt uppmuntra ungdomars träning och motion genom att följa EU:s riktlinjer för motion (3).

—

När det gäller åtgärder för att främja hälsa och välbefinnande hos ungdomar bör man också beakta att hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdomar eller funktionshinder.

—

Uppmuntra ungdomarna till en hälsosam livsstil genom att främja idrottsundervisning, utbildning i näringslära, motion och samarbete mellan skolor, ungdomsarbetare, vårdpersonal och sportorganisationer.

—

Understryk den roll som motionsaktiviteter spelar när det gäller lagarbetet, interkulturellt lärande, fair-play och ansvarstagande.

—

Öka ungdomsarbetares och ungdomsledares kunskap och medvetenhet om hälsofrågor.

—

Mobilisera alla berörda parter på det lokala planet för att spåra upp och hjälpa ungdomar i riskzonen och visa dem på andra tjänster när så behövs.

—

Uppmuntra till kamratutbildning i hälsofrågor.

—

Främja skyddet av barn och ungdomar i synnerhet när det gäller kompetensen rörande de nya medierna och skyddet av dem mot vissa risker som är förknippade med användningen av nya medier och samtidigt erkänna de fördelar och möjligheter som nya medier kan innebära för ungdomar, t.ex. genom att följa upp rådets slutsatser av den 21 maj 2008 och den 27 november 2009 om mediekompetens i den digitala miljön.

—

Underlätta tillgång till befintliga hälsotjänster genom att göra dem mer ungdomsvänliga.

DELAKTIGHET

Mål: Ungdomars delaktighet i den representativa demokratin och det civila samhället på alla nivåer, i frivilligarbete och i samhället i stort bör stödjas.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Utveckla mekanismer för dialog med ungdomar och ungdomars deltagande i nationell ungdomspolitik.

—

Uppmuntra användning av redan befintliga, eller framtagande av, riktlinjer för ungdomars deltagande, information och samråd för att kunna säkerställa kvaliteten på aktiviteterna.

—

Ge politiskt och finansiellt stöd till både ungdomsorganisationer och lokala och nationella ungdomsråd samt främja erkännande av deras viktiga roll i demokratin.

—

Verka för att en större mångfald ungdomar deltar i den representativa demokratin, i ungdomsorganisationer och i andra organisationer inom det civila samhället.

—

Effektivt utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att bredda och fördjupa ungdomars delaktighet.

—

Ge stöd till olika sätt att lära sig att delta från tidig ålder, genom formell utbildning och icke-formell inlärning.

—

Ytterligare utveckla möjligheterna till debatt mellan offentliga institutioner och ungdomar.

Kommissionen kommer att se över den europeiska ungdomsportalen och främja bredare kontakter med ungdomar.

FRIVILLIGARBETE

Mål: Ungdomars frivilligarbete bör få stöd och större erkännande som en viktig form av icke-formellt lärande. Hinder för frivilligarbete bör tas bort och ungdomars gränsöverskridande rörlighet bör främjas.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Verka för erkännande av färdigheter som förvärvats genom frivilligarbete genom instrument såsom Europass, ungdomspasset och medlemsstatsfinansierade instrument.

—

Genomföra rådets rekommendation om unga frivilligarbetares rörlighet i Europeiska unionen (4).

—

Öka medvetenheten om värdet av frivilligarbete, bland annat genom peer-processer.

—

Främja skydd av unga frivilligarbetare och kvalitet i frivilligarbete.

—

Engagera ungdomar och ungdomsorganisationer i planeringen, utförandet och utvärderingen av det kommande Europeiska året för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2011).

—

Främja solidaritet mellan generationerna genom frivilligarbete.

SOCIAL INTEGRATION

Mål: Social utslagning och fattigdom bland ungdomar och överföring av sådana problem mellan generationerna bör förebyggas, och den ömsesidiga solidariteten mellan samhället och ungdomarna bör stärkas. Lika möjligheter för alla bör främjas och alla former av diskriminering bör bekämpas.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Ta vara på integrationspotentialen hos ungdomsverksamhet och fritids- och ungdomsgårdar.

—

Tillämpa ett sektorsövergripande tillvägagångssätt i arbetet med att förbättra sammanhållningen i samhället och solidariteten och minska den sociala utslagningen av ungdomar genom att poängtera kopplingarna mellan ungdomars utbildning och yrkesverksamhet och deras sociala situation.

—

Stöd utvecklingen av interkulturell medvetenhet och kompetens hos alla ungdomar och motarbeta fördomar.

—

Stöd information till och utbildning av ungdomar om deras rättigheter.

—

Ta itu med hemlöshet, utslagning på bostadsmarknaden och ekonomisk utslagning.

—

Främja tillgången till tjänster av hög kvalitet, t.ex. transport, e-integration, vårdtjänster och sociala tjänster.

—

Främja särskilt stöd till unga familjer.

—

Engagera ungdomar och ungdomsorganisationer i planeringen, utförandet och utvärderingen av Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010).

UNGDOMAR I VÄRLDEN

Mål: Ungdomars deltagande i och bidrag till globala processer såsom beslutsfattande, genomförande och uppföljning (i frågor som klimatförändringarna, FN:s millennieutvecklingsmål, mänskliga rättigheter, osv.) och ungdomars samarbete med utomeuropeiska regioner bör stödjas.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Öka ungdomars medvetenhet om globala frågor som hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.

—

Ge ungdomar möjlighet till diskussioner med beslutsfattare i globala frågor (t.ex. genom deltagande i internationella möten, virtuella plattformar/forum m.m.).

—

Främja ömsesidig förståelse hos ungdomar i hela världen genom dialog och genom att ge stöd till åtgärder som utbildning, utbyte och möten.

—

Uppmuntra ungdomar att delta i ”grönt frivilligarbete” och miljövänliga konsumtions- och produktionsmönster (t.ex. återvinning, energihushållning och hybridfordon).

—

Främja företagaranda, anställning, utbildning och frivilligverksamhet i utomeuropeiska regioner.

—

Främja samarbete med och utbyte mellan personer som är aktiva inom ungdomsverksamhet i olika världsdelar.

—

Uppmuntra ungdomar att delta i verksamhet som rör utvecklingssamarbete antingen i det land där de är bosatta eller utomlands.

KREATIVITET OCH KULTUR

Mål: Ungdomars kreativitet och innovativa förmåga bör stödjas genom bättre kvalitativ tillgång till och deltagande i kultur och kulturella uttryck från tidig ålder, som främjar personlig utveckling, inlärningsförmåga, interkulturell kompetens, förståelse och respekt för kulturell mångfald samt utveckling av nya och flexibla färdigheter för framtida anställningsmöjligheter.

Initiativ av medlemsstaterna och kommissionen enligt deras respektive behörighet

—

Stödja utvecklingen av kreativitet bland ungdomar genom att följa upp rådets slutsatser om främjande av en kreativ generation – utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga genom kulturella uttryck och bredare tillgång till kultur (5).

—

Bredda kvalitativ tillgång till kultur och verktyg för skapande verksamhet, särskilt genom ny teknik och utveckla möjligheterna för ungdomar att uppleva kultur och uttrycka och utveckla sin kreativitet i skolan och utanför.

—

Se till att ny teknik finns lätt tillgänglig för att främja ungdomars kreativitet och innovationsförmåga, och öka intresset för kultur, konst och vetenskap.

—

Ge tillgång till miljöer där ungdomar kan utveckla sin kreativitet och sina intressen, och tillbringa sin fritid på ett meningsfullt sätt.

—

Underlätta synergier på lång sikt mellan policy och program på områdena kultur, utbildning, hälsa, social delaktighet, medier, anställning och ungdom, för att kunna främja ungdomars kreativitet och innovationsförmåga.

—

Främja särskild utbildning i frågor som rör kultur, nya medier och interkulturell kompetens för ungdomsarbetare.

—

Främja partnerskap mellan kultur och kreativa sektorer och ungdomsorganisationer och ungdomsarbetare.

—

Underlätta och stödja utveckling av ungdomars talang och färdigheter som företagare i syfte att förbättra deras anställbarhet och chanser på framtidens arbetsmarknad.

—

Främja ungdomens kunskap om kultur och kulturarv i EU:s olika medlemsstater, bl.a. med hjälp av ny teknik.

(1)  Färdigheter valideras genom bl.a. Europass, EQF och ECVET, medan kvalifikationer erkänns i enlighet med direktiv 2005/36/EG.

(2)  EUT C 319, 13.12.2008, s. 1.

(3)  Rekommenderade policyåtgärder 2008 för att stödja hälsobefrämjande fysisk aktivitet.

(4)  EUT C 319, 13.12.2008, s. 8.

(5)  14453/09.

BILAGA II

PRIORITERINGAR FÖR DET EUROPEISKA SAMARBETET PÅ UNGDOMSOMRÅDET FÖR PERIODEN 1 JANUARI 2010–30 JUNI 2011

Övergripande prioritering – Ungdomssysselsättningen

Det övergripande prioriterade temaområdet för europeiskt samarbete på ungdomsområdet för perioden 1 januari 2010–30 juni 2011 är ungdomssysselsättningen. Under de 18 månaderna kommer denna fråga att diskuteras inom ramen för den strukturerade dialogen. Särskilda prioriteringar bör helt eller delvis bidra till den övergripande tematiska prioriteringen.

1 januari 2010–30 juni 2010 – Social integration

Under det första halvåret 2010 kommer följande frågor att lyftas fram:

—

Förstärkning av den europeiska pakten för ungdomsfrågor inom ramen för Lissabonstrategin för perioden efter 2010.

—

Social integration av ungdomar med färre möjligheter.

—

Lokala och regionala myndigheters roll i ungdomspolitiken.

—

Samarbete med länder i Latinamerika.

1 juli 2010–31 december 2010 – Ungdomsarbete

Under det andra halvåret 2010 kommer följande frågor att lyftas fram:

—

Ungdomsarbete och tillgången till ungdomsarbete och ungdomsverksamheter för de fattigaste barnen och ungdomarna.

—

Ungdomars tillgång till kultur.

1 januari 2011–30 juni 2011 – Delaktighet

Under det första halvåret 2011 kommer följande frågor att lyftas fram:

—

Ungdomars medborgarskap och delaktighet, med tonvikt på social, ekonomisk, kulturell och politisk delaktighet och mänskliga rättigheter.

—

Ungdomars frivilligarbete och deras bidrag till lokalsamhällenas utveckling.

BILAGA III

GENOMFÖRANDET AV DEN STRUKTURERADE DIALOGEN

De övergripande vägledande principerna för den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer anges i punkt 3 iii f i avsnittet ”ÄR VIDARE ENIGT om följande” ovan. I denna bilaga ges en närmare beskrivning av den strukturella dialogens genomförande på nationell nivå och på EU-nivå.

Den strukturerade dialogen bör utgå från arbetscykler på 18 månader, med ett övergripande tema som motsvarar de övergripande prioriteringarna för europeiskt samarbete för den berörda 18-månadersperioden. Varje ordförandeskap kan även välja ett specifikt prioriterat tema som är kopplat till det övergripande temat för dess ordförandeskapsperiod.

Den strukturerade dialogen bör innefatta samråd med ungdomar och ungdomsorganisationer på alla nivåer i medlemsstaterna, liksom samråd vid de EU-ungdomskonferenser som ordförandeländerna anordnar och under den europeiska ungdomsveckan.

För att förbättra den strukturerade dialogens genomförande och inom ramen för respektive behörighet samt med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen anges följande:

—

Kommissionen uppmanas att sammankalla en europeisk styrkommitté för varje 18-månadersperiod, bestående av bl.a. företrädare för ordförandeskapstrojkans nationella ministerier för ungdomsfrågor, nationella ungdomsråd och nationella organ för programmet Aktiv ungdom samt företrädare för Europeiska kommissionen och Europeiskt ungdomsforum. Vid behov kommer ungdomsforskare och ungdomsarbetare att rådfrågas. Den europeiska styrkommittén ansvarar för den strukturerade dialogens övergripande samordning. Styrkommittén upprättar en stödstruktur med utbildare och kontaktpersoner som kan ge metodstöd och skänka kontinuitet när den strukturerade dialogen utformas på EU-nivå.

—

Medlemsstaterna uppmanas att stödja inrättandet av mindre, nationella arbetsgrupper. Dessa grupper kan i förekommande fall använda sig av befintliga strukturer och bestå av bl.a. företrädare för ministerier för ungdomsfrågor, nationella ungdomsråd, lokala och regionala ungdomsråd samt ungdomsorganisationer liksom personer som arbetar med ungdomsfrågor, olika ungdomar samt ungdomsforskare. Medlemsstaterna uppmanas att om möjligt ge de nationella ungdomsråden en framträdande roll i dessa grupper. De nationella arbetsgruppernas uppgift blir att sörja för delaktighetsprocessen i medlemsstaterna.

—

Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med alla berörda aktörer löpande följa upp den strukturerade dialogen och samla in och sprida god praxis.