9.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/14

(1)

Europeiska unionen har som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa; en hög säkerhetsnivå bör tillhandahållas genom gemensamma insatser från medlemsstaternas sida på områdena polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

(2)

Detta mål ska uppnås genom förebyggande och bekämpande av brottslighet genom närmare samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, med iakttagande av de principer och regler om mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen som unionen grundar sig på och som är gemensamma för medlemsstaterna.

(3)

Utbyte av information och uppgifter om brott och brottslig verksamhet är avgörande för möjligheten för brottsbekämpande myndigheter att framgångsrikt förebygga, upptäcka och utreda brott eller brottslig verksamhet. Gemensamma insatser på polissamarbetets område i enlighet med artikel 30.1 a i fördraget innebär att det är nödvändigt att bearbeta relevant information, vilket bör ske under iakttagande av tillämpliga bestämmelser om skydd av personuppgifter.

(4)

Det intensifierade utbytet av information om kriminalteknisk bevisning och den ökande användningen av bevis från en medlemsstat i en annan medlemsstats rättsliga förfaranden visar på behovet av att fastställa gemensamma normer för tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster.

(5)

Information som härrör från kriminaltekniska processer i en medlemsstat kan för närvarande vara förenad med viss osäkerhet i en annan medlemsstat i fråga om hur en uppgift har behandlats, vilka metoder som har använts och hur resultaten har tolkats.

(6)

I punkt 3.4 h i rådets och kommissionens handlingsplan för genomförande av Haagprogrammet för ett stärkt område med frihet, säkerhet och rättvisa (2) betonade medlemsstaterna att man senast 2008 behöver fastställa kvalitetsnormer för kriminaltekniska laboratorier.

(7)

Det är särskilt viktigt att införa gemensamma normer för tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster när det gäller sådana känsliga personuppgifter som dna-profiler och fingeravtryck.

(8)

Enligt artikel 7.4 i rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (3) ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att garantera integriteten för de dna-profiler som görs tillgängliga eller skickas för jämförelse till andra medlemsstater och säkerställa att dessa åtgärder överensstämmer med internationella standarder, exempelvis EN ISO/IEC 17025, Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier (nedan kallade EN ISO/IEC 17025).

(9)

Dna-profiler och uppgifter om fingeravtryck används inte endast vid straffrättsliga förfaranden utan är också avgörande för identifieringen av offer, bland annat efter katastrofer.

(10)

Ackreditering av tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster som utför laboratorieverksamhet är ett viktigt steg mot ett säkrare och effektivare utbyte av kriminalteknisk information inom unionen.

(11)

Ackreditering beviljas av de nationella ackrediteringsorgan som har exklusiv kompetens för att bedöma om ett laboratorium uppfyller kraven i harmoniserade standarder. Ett ackrediteringsorgan erhåller sin behörighet från staten. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter (4) innehåller närmare bestämmelser om sådana nationella ackrediteringsorgans behörighet. Bland annat regleras i artikel 7 i den förordningen gränsöverskridande ackreditering i fall då ackreditering kan begäras av ett annat nationellt ackrediteringsorgan.

(12)

Frånvaron av ett avtal om tillämpning av en gemensam ackrediteringsstandard för analys av vetenskapliga resultat är en brist som bör åtgärdas; det är därför nödvändigt att anta ett rättsligt bindande instrument om ackreditering av alla tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster som utför laboratorieverksamhet. Ackreditering ger de nödvändiga garantierna för att laboratorieverksamhet genomförs i enlighet med relevanta internationella standarder, särskilt EN ISO/IEC 17025 samt relevanta tillämpliga riktlinjer.

(13)

En ackrediteringsstandard gör det möjligt för en medlemsstat att, om den så önskar, kräva kompletterande normer för laboratorieverksamhet inom sitt nationella rättssystem.

(14)

Ackreditering kommer att bidra till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende för validiteten i de grundläggande analysmetoder som används. Emellertid anger inte ackrediteringen vilken metod som ska användas, utan endast att den metod som används måste vara lämpad för sitt syfte.

(15)

Åtgärder som vidtas utanför ett laboratorium omfattas inte av detta rambesluts tillämpningsområde. Till exempel ingår inte i rambeslutets tillämpningsområde tagande av en persons fingeravtryck eller åtgärder som vidtas vid tillbudsplatsen eller brottsplatsen och kriminaltekniska analyser utanför laboratorier.

(16)

Detta rambeslut syftar inte till att harmonisera nationella bestämmelser om den rättsliga bedömningen av kriminalteknisk bevisning.

(17)

Detta beslut påverkar inte giltigheten, som fastställts i överensstämmelse med nationella tillämpliga regler, av resultaten från laboratorieverksamhet som utförts före beslutets genomförande, tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster som inte hade ackrediterats för överensstämmelse med EN ISO/IEC 17025.

a)

dna-profil, och

b)

uppgifter om fingeravtryck.

a)

laboratorieverksamhet: alla åtgärder som vidtas i ett laboratorium i samband med lokalisering och inhämtande av spår på föremål samt framtagning, analys och tolkning av kriminaltekniskt bevismaterial i syfte att nå ett kriminaltekniskt utlåtande eller utbyta kriminaltekniska resultat,

b)

resultat av laboratorieverksamhet: alla analysresultat och tolkningar med direkt koppling till dessa,

c)

tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster: varje organisation, offentlig eller privat, som utför kriminalteknisk laboratorieverksamhet på begäran av behöriga brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter,

d)

nationellt ackrediteringsorgan: det enda organ i en medlemsstat som har statligt bemyndigande att genomföra de ackrediteringar som avses i förordning (EG) nr 765/2008,

e)

dna-profil: en bokstavs- eller nummerkod som representerar en rad identifikationsuppgifter i den icke-kodifierande delen av ett analyserat mänskligt dna-prov, dvs. den särskilda molekylära strukturen vid de olika dna-lokusen,

f)

uppgifter om fingeravtryck: fingeravtrycksbilder, dolda fingeravtrycksbilder, handavtryck, dolda handavtryck samt modeller för sådana bilder (kodade detaljer).