6.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/48

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 29 maj 2009

om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för England, Skottland och Wales räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

[delgivet med nr K(2009) 3853]

(Endast den engelska texten är giltig)

(2009/431/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga III, och

av följande skäl:

(1)

Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser att sprida per hektar och år skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, måste den fastställas så att den inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i artikel 1 i det direktivet. Den måste också vara motiverad på grundval av objektiva kriterier exempelvis, såsom i detta fall, lång vegetationsperiod och grödor med stort kväveupptag.

(2)

Den 14 januari 2009 lämnade Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland in en begäran till kommissionen för England, Skottland och Wales räkning om undantag enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG.

(3)

Det begärda undantaget gäller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands planer på att i England, Skottland och Wales tillåta spridning av upp till 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel på gårdar med betesdrift. Undantaget kan komma att omfatta ungefär 1 950 jordbruksföretag i England, Skottland och Wales motsvarande 1,3 % av det totala antalet gårdar, 1,5 % av den utnyttjade jordbruksarealen och 21 % av den totala mjölkboskapen.

(4)

Den lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG, däribland förteckningen över känsliga områden och inrättandet av åtgärdsprogrammen i England (förordning (EG) nr 2349/2008), i Skottland (förordning (EG) nr 298/2008) och i Wales (förordning (EG) nr 3143/2008) har antagits och ska tillämpas tillsammans med detta beslut.

(5)

Den förteckning över känsliga områden för vilka åtgärdsprogrammen gäller omfattar 68 % av Englands totala areal, 14 % av Skottlands totala areal och 4 % av Wales totala areal.

(6)

När det gäller grundvattnet visar redovisade vattenkvalitetsdata att 83 % av grundvattenförekomsterna i England har genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 58 % halter som ligger under 25 mg/l. För Skottlands och Wales del har över 90 % av grundvattenförekomsterna nitrathalter som ligger under 50 mg/l och över 70 % halter under 25 mg/l. I fråga om ytvattnet har mer än 50 % av övervakningsstationerna i England en genomsnittlig nitrathalt under 25 mg/l och enbart 9 % halter över 50 mg/l. I Skottland och Wales har 90 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l och inga platser halter som överstiger 50 mg/l.

(7)

Mjölkboskap, köttdjur och får är de huvudsakliga betesdjuren i England, Skottland och Wales. Antalet djur har dock minskat under perioden 1995–2007 (en minskning med 13 % för nötkreatur och 22 % för får och lamm). Kring 48 % av den totala stallgödselproduktionen hanteras som fast gödsel från halmbaserade system och 52 % av allt stallgödsel hanteras som slam.

(8)

Användningen av kemiska gödselmedel har under de senaste 20 åren minskat med 42 % när det gäller kväve och 49 % för fosfor. Användningen av kemiskt kväve på betesmarker för mjölkboskap har minskat med 37 % sedan 1999 och uppgick 2007 till 128 kg N/ha. OECD:s nationella kväve- och fosforbalans visar för perioden 1985 och 2002 en nedgång i kvävebalansen från 46 till 22 kg N/ha och för fosforbalansen en minskning från 15 till 12 kg P/ha.

(9)

I England, Skottland och Wales utgörs 69 % av den totala jordbruksarealen av vall och betesmark varav 46 % extensivt vall och bete och 54 % odlade betesmarker. 31 % av den totala jordbruksarealen utgörs av åkermark.

(10)

Det underlagsmaterial som läggs fram i meddelandet visar att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel från betesdjur på gårdar med betesdrift är motiverad utifrån objektiva kriterier såsom högt nederbördsöverskott, lång vegetationsperiod och god avkastning med stor kväveupptagningsförmåga.

(11)

Kommissionen anser efter granskning av begäran att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar inte kommer att vara till hinder för att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls.

(12)

Detta beslut bör tillämpas inom ramen för de åtgärdsprogram för England, Skottland och Wales som gäller för perioden 2009–2012.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har begärt för England, Skottland och Wales räkning i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än den som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG, medges på de villkor som fastställs i detta beslut.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   gårdar med vall och bete: gårdar där minst 80 % av den jordbruksareal som är tillgänglig för gödselspridning utgörs av vall och betesmark,

b)   betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, hjortar, getter och hästar,

c)   vall och betesmark: permanent eller tillfällig gräsmark (tillfällig är vall som ligger mindre än fyra år).

Artikel 3

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas för gårdar med vall och bete från fall till fall och enligt de villkor som anges i artiklarna 4–6.

Artikel 4

Årligt godkännande och åtagande

1.   Lantbrukare som vill medges ett undantag ska årligen lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten.

2.   I samband med denna årliga ansökan ska de skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5 och 6.

3.   De behöriga myndigheterna ska se till att alla ansökningar om undantag genomgår en administrativ kontroll. Om kontrollen ger vid handen att de villkor som uppställs i artiklarna 5 och 6 inte uppfylls ska den sökande informeras. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.

Artikel 5

Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

1.   Den mängd stallgödsel från betesdjur som varje år sprids på gårdar med vall och bete, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, får inte överstiga den mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar, på de villkor som anges i punkterna 2–7.

2.   Den totala kvävetillförseln får inte överstiga den berörda grödans beräknade näringsbehov och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken.

3.   För varje gård ska det finnas en gödslingsplan som beskriver växtföljden på jordbruksarealen och den planerade spridningen av stallgödsel, kväve- och fosfathaltigt gödsel. Den ska finnas tillgänglig på gården senast den 1 mars varje kalenderår.

Gödslingsplanen ska omfatta följande:

a)

Antalet djur och en beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapaciteten för stallgödsel (volymen).

b)

En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster i stallar och lager) och fosformängder i den stallgödsel som produceras inom gården.

c)

Växtföljden och arealen för varje gröda, samt en skiss över de enskilda fältens läge.

d)

Grödornas beräknade kväve- och fosforbehov.

e)

Mängd och typ av stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården.

f)

Resultat av eventuella jordanalyser avseende kväve- och fosforinnehåll.

g)

Tillförsel av kväve och fosfor från stallgödsel på varje fält.

h)

Tillförsel av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje fält.

Planerna ska ses över senast sju dagar efter det att ändringar i jordbruksmetoderna företagits, för att garantera att de överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.

4.   Varje gård ska ha en bokföring över gödselanvändningen med information om hantering av kväve- och fosfortillförsel. Bokföringen ska lämnas in till den behöriga myndigheten för varje kalenderår.

5.   Varje gård med vall och bete som medges ett undantag ska godta att den ansökan som avses i artikel 4.1, gödslingsplanen och bokföringen över gödselanvändningen kan bli föremål för kontroll.

6.   Varje gård som medgetts ett undantag ska tillhandahålla resultat från jordanalyser avseende kväve- och fosforhalterna. Jordprover och jordanalyser ska genomföras minst vart fjärde år för varje område inom gården som är likartat i fråga om växtföljd och markförhållanden. Minst en analys per fem hektar mark ska göras.

7.   Stallgödsel får inte spridas under hösten före vallodling.

Artikel 6

Markskötsel

Minst 80 % av den areal inom gården som är disponibel för stallgödselspridning ska vara vall eller betesmark. Lantbrukare som medges ett enskilt undantag ska vidta följande åtgärder:

a)

Tillfällig gräsmark på sandjordar ska plöjas på våren.

b)

Brytning av vall ska på alla jordarter omedelbart följas av en gröda med stort kvävebehov.

c)

Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Detta ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver eller baljväxter med insådd av gräs.

Artikel 7

Övriga åtgärder

Detta undantag ska tillämpas utan att det påverkar de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla annan gemenskapslagstiftning som skyddar människors och djurs hälsa samt miljön.

Artikel 8

Övervakning

1.   Den behöriga myndigheten ska varje år ta fram kartor som visar andelen gårdar med betesdrift, andelen djur och andelen jordbruksmark (uttryckt i procent) som omfattas av ett individuellt undantag i varje distrikt, och kartorna ska uppdateras varje år. Dessa kartor ska lämnas in till kommissionen varje år som bilaga till den rapport som avses i artikel 10 i detta beslut.

2.   De gårdar som omfattas av åtgärdsprogrammet och undantaget ska övervakas på gårdsnivå och inom avrinningsområden med jordbruksövervakning. Avrinningsområden som är referensområden för övervakning ska vara representativa för olika jordarter, intensitetsnivåer och gödslingsmetoder.

3.   Kartläggningar och näringsanalyser enligt artikel 5 i detta beslut ska göras för att samla in uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som medges enskilda undantag. Dessa uppgifter kan användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitratutlakning och fosforförluster från fält där högst 250 kg kväve i form av stallgödsel från betesdjur tillförs per hektar och år.

4.   På gårdar som ingår i övervakningsnätet för jordbruksmark ska övervakning av ytnära grundvatten, markvatten, dräneringsvatten och vattendrag ske för att samla in uppgifter om nitrat- och fosforhalter i vatten som lämnar rotzonen och går ut i grundvatten och ytvatten.

5.   En stärkt vattenövervakning ska genomföras i avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga vattenförekomster.

6.   En undersökning ska genomföras för att till slutet av undantagsperioden samla in detaljerad vetenskaplig information om intensiva vall- och betessystem för att förbättra näringsämneshanteringen. Undersökningen kommer att inriktas på förluster av näringsämnen, inklusive nitratutlakning och fosforförluster, vid intensiv mjölkproduktion i representativa områden.

Artikel 9

Kontroller

1.   Den behöriga nationella myndigheten ska utföra administrativa kontroller av alla gårdar som medges ett enskilt undantag, för att övervaka att den högsta tillåtna mängden på 250 kg kväve per hektar och år i form av stallgödsel från betesdjur inte överskrids och att bestämmelserna om högsta tillåtna mängder för kvävegödsel och villkoren för markanvändning följs.

2.   Det ska upprättas ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys samt på resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av efterlevnaden av lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG. Fältkontroller ska göras på minst 3 % av de gårdar som medges ett enskilt undantag och avse de villkor som anges i artiklarna 5 och 6.

Artikel 10

Rapportering

1.   Den behöriga myndigheten ska varje år lämna in övervakningsresultaten till kommissionen, tillsammans med en kortfattad rapport om vattenkvalitetens utveckling och utvärderingsmetoder. Rapporten ska redogöra för hur tillämpningen av villkoren för undantaget utvärderas genom kontroller på gårdsnivå och innehålla uppgifter grundade på administrativa kontroller och fältkontroller, om gårdar som inte uppfyller villkoren.

Den första rapporten ska lämnas in senast i juni 2010 och därefter i juni varje år.

2.   De erhållna resultaten kommer att beaktas av kommissionen vid en eventuell ny begäran om undantag.

Artikel 11

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas inom ramen för åtgärdsprogrammen för England (förordning (EG) nr 2349/2008), för Skottland (förordning (EG) nr 298/2008) och för Wales (förordning (EG) nr 3143/2008). Det löper ut den 31 december 2012.

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen

(1)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.