24.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/84

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/105/EG

av den 16 december 2008

om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Kemisk förorening av ytvatten utgör ett hot mot såväl vattenmiljön, genom verkningar som akut och kronisk toxicitet för vattenorganismer, ackumulering i ekosystemet och förluster av livsmiljöer och biodiversitet, som ett hot mot människors hälsa. Det är vid själva källan som orsakerna till föroreningar i första hand bör identifieras och utsläppen bekämpas så ekonomiskt och ekologiskt effektivt som möjligt.

(2)

I enlighet med artikel 174.2 andra meningen i fördraget ska gemenskapens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.

(3)

I enlighet med artikel 174.3 i fördraget ska gemenskapen när den utarbetar sin miljöpolitik beakta tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, miljöförhållanden i gemenskapens olika regioner, den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och en balanserad utveckling i dess regioner samt de potentiella fördelar och kostnader som är förenade med att åtgärder vidtas eller inte vidtas.

(4)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (3) fastställs att miljö, hälsa och livskvalitet är ett av de huvudsakliga miljömålen i det programmet. I beslutet betonas särskilt behovet att fastställa mer specifik lagstiftning inom vattenpolitikens område.

(5)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (4) fastställs en strategi mot förorening av vatten och krävs kompletterande särskilda åtgärder för reglering av föroreningar och miljökvalitetsnormer. Det här direktivet fastställer miljökvalitetsnormer i enlighet med bestämmelserna och målen i direktiv 2000/60/EG.

(6)

I enlighet med artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, särskilt punkt 1 a, bör medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 16.1 och 16.8 i det direktivet, för att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras.

(7)

Ett stort antal gemenskapsrättsakter har antagits sedan år 2000 vilka utgör åtgärder för utsläppsreglering i enlighet med artikel 16 i direktiv 2000/60/EG avseende enskilda prioriterade ämnen. Dessutom ingår många åtgärder för miljöskydd i andra delar av den gällande gemenskapslagstiftningen. Det är därför viktigare att genomföra och se över befintliga instrument än att fastställa nya regleringar.

(8)

När det gäller utsläppsreglering för prioriterade ämnen från sådana punktkällor och diffusa källor som avses i artikel 16 i direktiv 2000/60/EG, verkar det vara mer kostnadseffektivt och proportionellt för medlemsstaterna att vid behov, utöver genomförandet av annan befintlig gemenskapslagstiftning, inkludera lämpliga regleringsåtgärder enligt artikel 10 i direktiv 2000/60/EG i det åtgärdsprogram som ska upprättas för varje avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i det direktivet.

(9)

Medlemsstaterna bör förbättra befintliga kunskaper och uppgifter om källorna till prioriterade ämnen och föroreningssätt i syfte att fastställa möjligheter till målinriktade och effektiva kontroller. Medlemsstaterna bör bland annat övervaka sediment och biota på lämpligt sätt och med tillfredsställande frekvens för att få fram tillräckligt med uppgifter för en tillförlitlig långsiktig trendanalys av de prioriterade ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment och/eller biota. Resultaten från övervakningen, inklusive övervakningen av sediment och biota, bör i den utsträckning som krävs i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område (5), göras tillgängliga för att ligga till grund för framtida kommissionsförslag enligt artikel 16.4 och 16.8 i direktiv 2000/60/EG.

(10)

I beslut nr 2455/2001/EG fastställs en första förteckning över 33 ämnen eller grupper av ämnen som har prioriterats för åtgärder på gemenskapsnivå. Vissa av dessa prioriterade ämnen har definierats som prioriterade farliga ämnen för vilka medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att utsläpp och spill ska upphöra eller stegvis elimineras. Det är emellertid omöjligt att helt eller stegvis eliminera utsläpp och spill från alla potentiella källor av ämnen som förekommer naturligt eller bildas genom naturliga processer. Vissa ämnen har varit föremål för granskning och bör omklassificeras. Kommissionen bör fortsätta att granska förteckningen över prioriterade ämnen och därvid prioritera ämnen för vilka åtgärder ska vidtas på grundval av överenskomna kriterier som påvisar risken för, eller via, vattenmiljön i enlighet med den tidsplan som anges i artikel 16 i direktiv 2000/60/EG och bör, beroende på vad som är lämpligt, lägga fram förslag.

(11)

I gemenskapens intresse och med tanke på en effektivare kontroll av ytvattenskyddet är det lämpligt att miljökvalitetsnormer upprättas på gemenskapsnivå för föroreningar som klassificerats som prioriterade ämnen medan medlemsstaterna, vid behov, får fastställa nationella regler för återstående föroreningar, om inte annat följer av relevanta gemenskapsregler. Åtta förorenande ämnen som omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 86/280/EEG av den 12 juni 1986 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG (6), och som ingår i den grupp av ämnen för vilka medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att uppnå god kemisk status senast 2015, om inte annat följer av artiklarna 2 och 4 i direktiv 2000/60/EG, har dock inte förts in i förteckningen över prioriterade ämnen. De gemensamma normer som har fastställts för dessa föroreningar visade sig dock vara användbara och det är därför lämpligt att kontrollen av normerna för dessa föroreningar hålls kvar på gemenskapsnivå.

(12)

Bestämmelserna rörande aktuella miljökvalitetsnormer i rådets direktiv 82/176/EEG av den 22 mars 1982 om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från klor-alkaliindustrin (7), rådets direktiv 83/513/EEG av den 26 september 1983 om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp (8), rådets direktiv 84/156/EEG av den 8 mars 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än klor-alkaliindustrin (9), rådets direktiv 84/491/EEG av den 9 oktober 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan (10) och direktiv 86/280/EEG, blir följaktligen överflödiga och bör utgå.

(13)

Vattenmiljön kan utsättas för kemisk förorening på både kort och lång sikt och därför bör data om både akuta och kroniska verkningar användas som grund när miljökvalitetsnormer fastställs. I syfte att trygga ett tillräckligt skydd för vattenmiljön och människors hälsa bör miljökvalitetsnormer uttryckta som ett medelvärde på årsnivå fastställas på en nivå som ger skydd mot långtidsexponering och kvalitetsnormer med högsta tillåtna koncentrationer fastställas på en nivå som ger skydd mot korttidsexponering.

(14)

I enlighet med bestämmelserna i avsnitt 1.3.4 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG får medlemsstaterna vid övervakningen av efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna, inklusive de normer som är angivna som högsta tillåtna koncentrationer, införa statistiska metoder, t.ex. percentilberäkning, för att hantera avvikande värden, dvs. extrema avvikelser från medelvärdet, och felaktiga avläsningar för att se till att en godtagbar konfidens- och precisionsnivå uppnås. För att kunna jämföra medlemsstaternas övervakning, är det lämpligt att föreskriva att detaljerade regler för sådana statistiska metoder ska fastställas genom ett kommittéförfarande.

(15)

För de flesta ämnen bör fastställandet av värden för miljökvalitetsnormer på gemenskapsnivå för närvarande begränsas till ytvatten. Vad gäller hexaklorbensen, hexaklorbutadien och kvicksilver kan skydd mot indirekta verkningar och sekundär förgiftning dock inte tryggas enbart genom miljökvalitetsnormer för ytvatten på gemenskapsnivå. Det är därför lämpligt att fastställa miljökvalitetsnormer för biota på gemenskapsnivå för dessa tre ämnen. För att ge medlemsstaterna flexibilitet beroende på deras övervakningsstrategi bör medlemsstaterna kunna välja mellan att övervaka och tillämpa dessa miljökvalitetsnormer när det gäller biota eller att fastställa strängare miljökvalitetsnormer för ytvatten som ger samma skyddsnivå.

(16)

Medlemsstaterna bör dessutom kunna fastställa miljökvalitetsnormer för sediment och/eller biota på nationell nivå och tillämpa dessa normer i stället för de miljökvalitetsnormer för vatten som anges i detta direktiv. Sådana miljökvalitetsnormer bör fastställas genom ett öppet förfarande med meddelanden till kommissionen och andra medlemsstater för att trygga en skyddsnivå som är likvärdig med de miljökvalitetsnormer för vatten som har fastställts på gemenskapsnivå. Kommissionen bör sammanfatta dessa meddelanden i sina rapporter om genomförandet av direktiv 2000/60/EG. Sediment och biota förblir dessutom viktiga medel när det gäller övervakning av vissa ämnen som har en stark tendens att ackumuleras. I syfte att bedöma de långsiktiga verkningarna av antropogen aktivitet och trender, bör medlemsstaterna dessutom vidta åtgärder, om inte annat följer av artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, för att se till att de befintliga föroreningsnivåerna i biota och sediment inte avsevärt ökar.

(17)

I enlighet med artikel 13 i, och bilaga VII.A.5 till, direktiv 2000/60/EG bör varje undantag från tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för prioriterade ämnen som tillämpas på vattenförekomster i enlighet med artikel 4.4–4.6 i det direktivet och med hänsyn tagen till artikel 4.8 och 4.9 i detsamma, rapporteras i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Förutsatt att kraven i artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, inbegripet villkoren för undantag, uppfylls, kan verksamheter, inklusive muddringsarbeten och fartygstrafik som leder till utsläpp och spill av prioriterade ämnen äga rum.

(18)

Medlemsstaterna måste följa rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (11) och reglera ytvatten som används för uttag av dricksvatten i enlighet med artikel 7 i direktiv 2000/60/EG. Det här direktivet bör därför genomföras utan att det påverkar eventuella befintliga krav på strängare normer.

(19)

I närheten av utsläpp från punktkällor är föroreningskoncentrationerna i regel högre än miljökoncentrationerna i vatten. Därför bör medlemsstaterna ha möjlighet att använda blandningszoner så länge detta inte hindrar att relevanta miljökvalitetsnormer uppfylls i de övriga delarna av ytvattenförekomsten. Blandningszonernas omfattning bör vara begränsad till området i närheten av utsläppspunkten och bör vara proportionell. I enlighet med artikel 3.4 i direktiv 2000/60/EG bör medlemsstaterna, när det är lämpligt, tillse att kraven för att uppnå de miljömål som fastställts i artikel 4 i det direktivet är samordnade för hela avrinningsdistriktet, bl.a. genom att ange blandningszoner i gränsöverskridande vattenförekomster.

(20)

Det är nödvändigt att kontrollera att målen uppfylls när det gäller upphörande, stegvis eliminering och minskning enligt det som anges i artikel 4.1 a i direktiv 2000/60/EG, och se till att insyn lämnas i bedömningen av hur dessa skyldigheter uppfylls, särskilt när det gäller bedömning av betydande utsläpp och spill från mänsklig verksamhet. En tidtabell för minskning och upphörande eller stegvis eliminering måste relateras till ett register över föroreningar. Det bör också vara möjligt att bedöma tillämpningen av artikel 4.4–4.7 i direktiv 2000/60/EG. Likaså behövs ett lämpligt verktyg för kvantifieringen av ämnesspill som inträffar på naturlig väg eller som följer av naturliga processer, i vilket fall det är omöjligt att uppnå fullständigt upphörande eller stegvis eliminering från alla potentiella källor. För att svara mot dessa behov bör varje medlemsstat upprätta ett register över utsläpp och spill för varje avrinningsdistrikt eller del av ett avrinningsdistrikt inom sitt territorium.

(21)

För att undvika dubbelarbete när registren upprättas och säkerställa att registren stämmer överens med andra befintliga verktyg inom området för ytvattenskydd, bör medlemsstaterna använda information som har samlats in enligt direktiv 2000/60/EG och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (12).

(22)

I syfte att garantera ett konsekvent skydd av ytvattnet bör medlemsstater som delar på ytvattenförekomster samordna sin övervakningsverksamhet och, när det är lämpligt, sammanställningen över register.

(23)

Medlemsstaterna bör ges möjlighet att utifrån egna behov välja en lämplig referensperiod på ett år för att mäta grundvärden för registret. Hänsyn bör dock tas till det faktum att spill från applicering av bekämpningsmedel kan variera kraftigt från år till år på grund av varierande appliceringsmängder, t.ex. på grund av olika väderleksförhållanden. Medlemsstaterna bör därför ges möjlighet att välja en referensperiod på tre år för vissa ämnen som omfattas av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (13).

(24)

För en optimal användning av registret är det lämpligt att fastställa en tidsgräns för kommissionens kontroll av att registrets värden för utsläpp och spill innebär en förbättring av efterlevnaden av de mål som anges i artikel 4.1 a i direktiv 2000/60/EG, med beaktande av artikel 4.4 och 4.5 i det direktivet.

(25)

Tekniska riktlinjer bör utvecklas för att bidra till harmoniseringen av de metoder som medlemsstaterna använder för att upprätta register över utsläpp och spill, inklusive spill från föroreningar som ackumulerats i sedimenten.

(26)

Flera medlemsstater påverkas av föroreningar med ursprung utanför den nationella jurisdiktionen. Det är därför lämpligt att klargöra att en medlemsstat inte ska anses ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt detta direktiv till följd av att en miljökvalitetsnorm har överskridits på grund av sådana gränsöverskridande föroreningar, förutsatt att vissa villkor har uppfyllts och att medlemsstaten på lämpligt sätt har utnyttjat de relevanta bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG.

(27)

Kommissionen bör på grundval av rapporter från medlemsstaterna i enlighet med artikel 15 i direktiv 2000/60/EG se över behovet av att ändra befintliga rättsakter och behovet av att vidta ytterligare specifika åtgärder på gemenskapsnivå, exempelvis utsläppskontroller, samt, när det är lämpligt, lämna relevanta förslag. Kommissionen bör rapportera slutsatserna från denna översyn till Europaparlamentet och rådet inom ramen för den rapport som avses i artikel 18.1 i direktiv 2000/60/EG. När kommissionen, med beaktande av artikel 10 i direktiv 2000/60/EG, lägger fram förslag till utsläppskontrollåtgärder, bör den ta hänsyn till befintliga utsläppskontrollkrav, exempelvis dem i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (14), och den senaste utvecklingen inom tekniken för minskning av föroreningar.

(28)

Kriterierna för identifiering av ämnen som är svårnedbrytbara, bioackumulerande och toxiska samt ämnen med andra motsvarande egenskaper, särskilt ämnen som är mycket svårnedbrytbara och mycket bioackumulerande enligt direktiv 2000/60/EG, fastställs i det tekniska vägledningsdokumentet för riskutvärdering till stöd för kommissionens direktiv 93/67/EEG av den 20 juli 1993 om principer för bedömning av risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG (15), Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (16) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (17). I syfte att säkerställa samstämmigheten i gemenskapslagstiftningen ska endast dessa kriterier tillämpas på de ämnen som är föremål för granskning enligt beslut nr 2455/2001/EG, och bilaga X till direktiv 2000/60/EG bör ersättas i enlighet med detta.

(29)

De skyldigheter som fastställs i de direktiv som uppräknas i bilaga IX till direktiv 2000/60/EG införlivades redan i direktiv 2008/1/EG och i direktiv 2000/60/EG, och minst samma nivå av skydd garanteras om miljökvalitetsnormerna bibehålls eller ses över. I syfte att säkerställa enhetliga principer när det gäller kemisk förorening av ytvatten och för att förenkla och förtydliga den gällande gemenskapslagstiftningen inom området är det lämpligt att i enlighet med direktiv 2000/60/EG, med verkan från den 22 december 2012, upphäva direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG.

(30)

De rekommendationer som anges i direktiv 2000/60/EG, särskilt de från vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö, har beaktats.

(31)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (18) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som såvitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dem.

(32)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att uppnå en god kemisk ytvattenstatus genom att fastställa miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför, för att samma skyddsnivå för ytvatten ska kunna upprätthållas i hela gemenskapen, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(33)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (19).

(34)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra del B punkt 3 i bilaga I till detta direktiv. Eftersom denna åtgärd har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv eller att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste den antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen enligt artikel 16 i direktiv 2000/60/EG, i syfte att uppnå en god kemisk ytvattenstatus och i enlighet med målen och bestämmelserna i artikel 4 i det direktivet.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller definitionerna i artikel 2 i direktiv 2000/60/EG.

Artikel 3

Miljökvalitetsnormer

1.   I enlighet med artikel 1 i detta direktiv och artikel 4 i direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna på ytvattenförekomster tillämpa de miljökvalitetsnormer som fastställts i del A i bilaga I till detta direktiv.

Medlemsstaterna ska tillämpa miljökvalitetsnormerna på ytvattenförekomster i enlighet med de krav som anges i del B i bilaga I.

2.   Medlemsstaterna får välja att tillämpa miljökvalitetsnormer för sediment och/eller biota i stället för dem som anges i del A i bilaga I för vissa kategorier av ytvattenförekomster. De medlemsstater som väljer denna möjlighet ska

a)

tillämpa en miljökvalitetsnorm för kvicksilver och dess föreningar på 20 μg/kg och/eller en miljökvalitetsnorm för hexaklorbensen på 10 μg/kg och/eller en miljökvalitetsnorm för hexaklorbutadien på 55 μg/kg; dessa miljökvalitetsnormer gäller djurvävnad (våt vikt) med val av den lämpligaste indikatorn bland fisk, mollusker, skaldjur och annan biota,

b)

fastställa och tillämpa andra miljökvalitetsnormer än dem som avses i led a för sediment och/eller biota för specificerade ämnen; dessa miljökvalitetsnormer ska erbjuda minst samma skyddsnivå som miljökvalitetsnormerna för vatten enligt del A i bilaga I,

c)

bestämma, för de ämnen som anges i led a och b, övervakningsfrekvensen för biota och/eller sediment; övervakning ska dock ske minst en gång om året, såvida inte tekniska kunskaper och expertbedömning motiverar ett annat intervall, och

d)

underrätta kommissionen och andra medlemsstater, genom den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 2000/60/EG, om de ämnen för vilka miljökvalitetsnormer har fastställts i enlighet med led b, skälen och grunden för att använda detta tillvägagångssätt, de fastställda alternativa miljökvalitetsnormerna, inklusive de uppgifter och den metod som använts för att få fram alternativa miljökvalitetsnormer, de kategorier av ytvatten som de skulle tillämpas på och planerad övervakningsfrekvens tillsammans med motiveringen till denna frekvens.

Kommissionen ska inkludera en sammanfattning av underrättelser enligt led d ovan och not 9 till del A i bilaga I i rapporterna som offentliggörs i enlighet med artikel 18 i direktiv 2000/60/EG.

3.   Medlemsstaterna ska se till att det företas analyser av den långsiktiga utvecklingen av koncentrationen av de prioriterade ämnen i del A i bilaga I som tenderar att ackumuleras i sediment och/eller biota, med särskilt beaktande av ämnena nr 2, 5, 6, 7, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 26, 28 och 30, på grundval av övervakning av vattenstatus som utförts i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG. De ska vidta åtgärder som syftar till att sådana koncentrationer inte ökar signifikant i sediment och/eller relevant biota om inte annat följer av artikel 4 i direktiv 2000/60/EG.

Medlemsstaterna ska bestämma övervakningsfrekvensen för sediment och/eller biota för att få fram tillräckligt med uppgifter för en tillförlitlig långsiktig trendanalys. Som riktlinje bör övervakning ske vart tredje år, såvida inte teknisk kunskap och expertutlåtande motiverar ett annat intervall.

4.   Kommissionen ska granska den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, inbegripet slutsatserna från riskbedömningarna enligt artikel 16.2 a och b i direktiv 2000/60/EG och information hämtad från registrering av ämnen offentliggjord enligt artikel 119 i förordning (EG) nr 1907/2006 och, om nödvändigt, föreslå att de miljökvalitetsnormer som anges i del A i bilaga I till det här direktivet revideras i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget i linje med den tidtabell som föreskrivs i artikel 16.4 i direktiv 2000/60/EG.

5.   Punkt 3 i del B i bilaga I till det här direktivet kan ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 9.3 i detta direktiv.

Artikel 4

Blandningszoner

1.   Medlemsstaterna får ange blandningszoner nära utsläppspunkter. Koncentrationerna av ett eller flera ämnen förtecknade i del A i bilaga I får överskrida gällande miljökvalitetsnormer inom sådana blandningszoner om detta inte hindrar att dessa normer uppfylls i övriga delar av ytvattenförekomsten.

2.   Medlemsstater som anger blandningszoner ska i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetas i enlighet med artikel 13 i direktiv 2000/60/EG inkludera en beskrivning av

a)

de tillvägagångssätt och metoder som använts för att definiera sådana zoner, och

b)

de åtgärder som vidtagits för att minska blandningszonernas omfattning i framtiden, exempelvis åtgärder enligt artikel 11.3 k i direktiv 2000/60/EG eller genom att se över de tillstånd som avses i direktiv 2008/1/EG eller de tidigare regleringar som avses i artikel 11.3 g i direktiv 2000/60/EG.

3.   Medlemsstater som anger blandningszoner ska se till att utsträckningen av varje sådan zon

a)

är begränsad till området i närheten av utsläppspunkten,

b)

är proportionerlig, med hänsyn till koncentrationen av förorenande ämnen vid utsläppspunkten och till de villkor för utsläpp av förorenande ämnen som fastställts i tidigare förordningar, såsom godkännanden och/eller tillstånd, som avses i artikel 11.3 g i direktiv 2000/60/EG och all annan tillämplig gemenskapslagstiftning i överensstämmelse med principen om användning av bästa tillgängliga teknik och med artikel 10 i direktiv 2000/60/EG, särskilt efter det att dessa tidigare förordningar reviderats.

4.   Tekniska riktlinjer för identifiering av blandningszoner ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 9.2 i detta direktiv.

Artikel 5

Register över utsläpp och spill

1.   På grundval av den information som har samlats in i enlighet med artiklarna 5 och 8 i direktiv 2000/60/EG och i enlighet med förordning (EG) nr 166/2006 samt andra tillgängliga uppgifter ska medlemsstaterna upprätta ett register, inklusive kartor om de finns tillgängliga, över utsläpp och spill för alla de prioriterade ämnen och förorenande ämnen som uppräknas i del A i bilaga I till det här direktivet, för varje avrinningsdistrikt eller del av ett avrinningsdistrikt inom medlemsstatens territorium, inbegripet deras koncentrationer i sediment och biota där så är lämpligt.

2.   Referensperioden för beräkning av de föroreningsvärden som förs in i de register som anges i punkt 1 ska vara ett år mellan 2008 och 2010.

För prioriterade ämnen och föroreningar som omfattas av direktiv 91/414/EEG får värdena för registret dock beräknas som medelvärden för åren 2008, 2009 och 2010.

3.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de register som upprättats i enlighet med punkt 1, inbegripet respektive referensperiod, i enlighet med rapporteringskraven i artikel 15.1 i direktiv 2000/60/EG.

4.   Medlemsstaterna ska uppdatera sina register som en del av översynen av analyserna enligt artikel 5.2 i direktiv 2000/60/EG.

Referensperioden för fastställandet av värden i de uppdaterade registren ska vara det år som föregår analysens slutförande. För prioriterade ämnen och förorenande ämnen som omfattas av direktiv 91/414/EEG får värdena beräknas som medelvärden för de tre år som föregår slutförandet av analysen i fråga.

Medlemsstaterna ska offentliggöra de uppdaterade registren i sina uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt vad som anges i artikel 13.7 i direktiv 2000/60/EG.

5.   Kommissionen ska senast 2018 kontrollera att registrets värden för utsläpp och spill innebär framsteg mot efterlevnad av de mål rörande minskning eller upphörande som anges i artikel 4.1 a iv i direktiv 2000/60/EG, med förbehåll för artikel 4.4 och 4.5 i det direktivet.

6.   Tekniska riktlinjer för upprättande av register ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 9.2 i detta direktiv.

Artikel 6

Gränsöverskridande föroreningar

1.   En medlemsstat ska inte anses ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt detta direktiv till följd av att miljökvalitetsnormerna överskridits, om medlemsstaten kan visa att

a)

överskridandet av normerna berodde på en föroreningskälla utanför medlemsstatens nationella jurisdiktion,

b)

medlemsstaten på grund av sådana gränsöverskridande föroreningar inte kunde vidta effektiva åtgärder för efterlevnad av de tillämpliga miljökvalitetsnormerna, och

c)

medlemsstaten hade tillämpat de samordningsmekanismer som anges i artikel 3 i direktiv 2000/60/EG och i tillämpliga fall utnyttjat bestämmelserna i artikel 4.4–4.6 i det direktivet för de vattenförekomster som utsatts för gränsöverskridande förorening.

2.   Medlemsstaterna ska använda den mekanism som anges i artikel 12 i direktiv 2000/60/EG för att ge nödvändig information till kommissionen vid sådana situationer som avses i punkt 1 i den här artikeln och lämna en sammanfattning av vidtagna åtgärder i samband med gränsöverskridande föroreningar i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet i enlighet med rapporteringskraven i artikel 15.1 i direktiv 2000/60/EG.

Artikel 7

Rapportering och översyn

1.   På grundval av rapporter från medlemsstaterna, inklusive rapporter enligt artikel 12 i direktiv 2000/60/EG och särskilt de rapporter som avser gränsöverskridande föroreningar, ska kommissionen pröva om det finns behov av att ändra befintliga rättsakter och att vidta ytterligare särskilda gemenskapsåtgärder, t.ex. utsläppskontroller.

2.   Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet, inom ramen för den rapport som ska utarbetas i enlighet med artikel 18.1 i direktiv 2000/60/EG, om

a)

slutsatserna från den översyn som avses i punkt 1 i denna artikel,

b)

åtgärder som har vidtagits för att minska omfattningen av de blandningszoner som utsetts i enlighet med artikel 4.1 i detta direktiv,

c)

resultatet av den kontroll som avses i artikel 5.5 i detta direktiv,

d)

situationen när det gäller föroreningar som har sitt ursprung utanför gemenskapens territorium.

Kommissionen ska vid behov låta rapporten åtföljas av lämpliga förslag.

Artikel 8

Översyn av bilaga X till direktiv 2000/60/EG

Inom ramen för översynen av bilaga X till direktiv 2000/60/EG, vilken föreskrivs i artikel 16.4 i det direktivet, ska kommissionen bland annat gå igenom de ämnen som ingår i bilaga III till detta direktiv för att eventuellt identifiera dem som prioriterade ämnen och prioriterade farliga ämnen. Kommissionen ska rapportera resultatet av sin översyn till Europaparlamentet och rådet senast den 13 januari 2011. Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag, särskilt förslag för att identifiera nya prioriterade ämnen och prioriterade farliga ämnen eller att identifiera vissa prioriterade ämnen som prioriterade farliga ämnen och att fastställa motsvarande miljökvalitetsnormer för ytvatten, sediment eller biota där så är lämpligt.

Artikel 9

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté som avses i artikel 21.1 i direktiv 2000/60/EG.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tidsfrist som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 10

Ändring av direktiv 2000/60/EG

Bilaga X till direktiv 2000/60/EG ska ersättas med texten i bilaga II till det här direktivet.

Artikel 11

Ändring av direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG

1.   Bilaga II till direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG och 84/491/EEG ska utgå.

2.   Avdelning B i avsnitten I–XI i bilaga II till direktiv 86/280/EEG ska utgå.

Artikel 12

Upphävande av direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG

1.   Direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG ska upphöra att gälla den 22 december 2012.

2.   Före den 22 december 2012 får medlemsstaterna utföra övervakning och rapportering i enlighet med artiklarna 5, 8 och 15 i direktiv 2000/60/EG i stället för i enlighet med de direktiv som uppräknas i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 13

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 13 juli 2010.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 16 december 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

B. LE MAIRE

Ordförande

(1)  EUT C 97, 28.4.2007, s. 3.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 22 maj 2007 (EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 90), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 december 2007 (EUT C 71 E, 18.3.2008, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 juni 2008 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 20 oktober 2008.

(3)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(4)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(5)  EGT L 331, 15.12.2001, s. 1.

(6)  EGT L 181, 4.7.1986, s. 16.

(7)  EGT L 81, 27.3.1982, s. 29.

(8)  EGT L 291, 24.10.1983, s. 1.

(9)  EGT L 74, 17.3.1984, s. 49.

(10)  EGT L 274, 17.10.1984, s. 11.

(11)  EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.

(12)  EUT L 33, 4.2.2006, s. 1.

(13)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(14)  EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(15)  EGT L 227, 8.9.1993, s. 9.

(16)  EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

(17)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättat i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.

(18)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(19)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

MILJÖKVALITETSNORMER FÖR PRIORITERADE ÄMNEN OCH VISSA ANDRA FÖRORENANDE ÄMNEN

DEL A:   MILJÖKVALITETSNORMER (MKN)

AA

:

årsmedelvärde

MAC

:

maximal tillåten koncentration.

Enhet

:

[μg/l].


(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

Nr

Ämnets namn

CAS-nummer (1)

AA-MKN (2)

Inlandsytvatten (3)

AA-MKN (2)

Andra ytvatten

MAC-MKN (4)

Inlandsytvatten (3)

MAC-MKN (4)

Andra ytvatten

(1)

Alaklor

15972-60-8

0,3

0,3

0,7

0,7

(2)

Antracen

120-12-7

0,1

0,1

0,4

0,4

(3)

Atrasin

1912-24-9

0,6

0,6

2,0

2,0

(4)

Bensen

71-43-2

10

8

50

50

(5)

Bromerade difenyletrar (5)

32534-81-9

0,0005

0,0002

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(6)

Kadmium och kadmiumföreningar

(beroende på vattenhårdhetsklass) (6)

7440-43-9

≤ 0,08 (klass 1)

0,2

≤ 0,45 (klass 1)

≤ 0,45 (klass 1)

0,08 (klass 2)

0,45 (klass 2)

0,45 (klass 2)

0,09 (klass 3)

0,6 (klass 3)

0,6 (klass 3)

0,15 (klass 4)

0,9 (klass 4)

0,9 (klass 4)

0,25 (klass 5)

1,5 (klass 5)

1,5 (klass 5)

(6a)

Koltetraklorid (7)

56-23-5

12

12

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(7)

C10-13 Kloralkaner

85535-84-8

0,4

0,4

1,4

1,4

(8)

Klorfenvinfos

470-90-6

0,1

0,1

0,3

0,3

(9)

Klorpyrifos (Klorpyrifosetyl)

2921-88-2

0,03

0,03

0,1

0,1

(9a)

Cyklodiena bekämpningsmedel:

 

Σ = 0,01

Σ = 0,005

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Aldrin (7)

309-00-2

Dieldrin (7)

60-57-1

Endrin (7)

72-20-8

Isodrin (7)

465-73-6

(9b)

DDT total (7)  (8)

Ej tillämpligt

0,025

0,025

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

para-para-DDT (7)

50-29-3

0,01

0,01

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(10)

1,2-dikloretan

107-06-2

10

10

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(11)

Diklormetan

75-09-2

20

20

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(12)

Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

117-81-7

1,3

1,3

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(13)

Diuron

330-54-1

0,2

0,2

1,8

1,8

(14)

Endosulfan

115-29-7

0,005

0,0005

0,01

0,004

(15)

Fluoranten

206-44-0

0,1

0,1

1

1

(16)

Hexaklorbensen

118-74-1

0,01 (9)

0,01 (9)

0,05

0,05

(17)

Hexaklorbutadien

87-68-3

0,1 (9)

0,1 (9)

0,6

0,6

(18)

Hexaklorcyklohexan

608-73-1

0,02

0,002

0,04

0,02

(19)

Isoproturon

34123-59-6

0,3

0,3

1,0

1,0

(20)

Bly och blyföreningar

7439-92-1

7,2

7,2

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(21)

Kvicksilver och kvicksilverföreningar

7439-97-6

0,05 (9)

0,05 (9)

0,07

0,07

(22)

Naftalen

91-20-3

2,4

1,2

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(23)

Nickel och nickelföreningar

7440-02-0

20

20

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(24)

Nonylfenol (4-nonylfenol)

104-40-5

0,3

0,3

2,0

2,0

(25)

Oktylfenol (4-(1,1',3,3'-tetrametyl-butylfenol))

140-66-9

0,1

0,01

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(26)

Pentaklorbensen

608-93-5

0,007

0,0007

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(27)

Pentaklorfenol

87-86-5

0,4

0,4

1

1

(28)

Polyaromatiska kolväten (PAH) (10)

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Benso(a)pyren

50-32-8

0,05

0,05

0,1

0,1

Benso(b)fluoranten

205-99-2

Σ = 0,03

Σ = 0,03

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Benso(k)fluoranten

207-08-9

Benso(g,h,i)perylen

191-24-2

Σ = 0,002

Σ = 0,002

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Indeno(1,2,3-cd)pyren

193-39-5

(29)

Simazin

122-34-9

1

1

4

4

(29a)

Tetrakloretylen (7)

127-18-4

10

10

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(29b)

Trikloretylen (7)

79-01-6

10

10

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(30)

Tributyltennföreningar (Tributyltenn-katjon)

36643-28-4

0,0002

0,0002

0,0015

0,0015

(31)

Triklorbensener

12002-48-1

0,4

0,4

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(32)

Triklormetan

67-66-3

2,5

2,5

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

(33)

Trifluralin

1582-09-8

0,03

0,03

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

DEL B:   TILLÄMPNING AV DE MILJÖKVALITETSNORMER SOM AVSES I DEL A

1.   Kolumnerna 4 och 5 i tabellen: Vid tillämpning av AA-MKN på en ytvattenförekomst får, för varje representativ övervakningspunkt inom vattenförekomsten, det aritmetiska medelvärdet av de koncentrationer som uppmäts vid olika tidpunkter under året inte överstiga normens värde.

Beräkningen av det aritmetiska medelvärdet, den analytiska metod som tillämpas och, när en lämplig analytisk metod som uppfyller minimikraven saknas, metoden för tillämpning av en miljökvalitetsnorm måste följa genomförandeakten om antagande av tekniska specifikationer för kemisk övervakning och kvaliteten på analytiska resultat i enlighet med direktiv 2000/60/EG.

2.   Kolumnerna 6 och 7 i tabellen: Vid tillämpning av MAC-MKN på en ytvattenförekomst får den uppmätta koncentrationen vid de representativa övervakningspunkterna inom vattenförekomsten inte överskrida normens värde.

I enlighet med avsnitt 1.3.4 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG får dock medlemsstaterna införa statistiska metoder, som percentilberäkning, för att säkerställa en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet för bestämning av efterlevnaden av MAC-MKN. Om de gör detta måste de statistiska metoderna följa de detaljerade regler som fastställts i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 9.2 i detta direktiv.

3.   Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan kallade metaller) uttrycks de miljökvalitetsnormer som fastställs i denna bilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. I fråga om metaller jämförs miljökvalitetsnormens värde med upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 μm-filter eller motsvarande förbehandling.

Medlemsstaterna får vid utvärdering av övervakningsresultaten i jämförelse med miljökvalitetsnormen ta hänsyn till

a)

den naturliga bakgrundskoncentrationen för metaller och deras föreningar, om den hindrar efterlevnad av miljökvalitetsnormer, och

b)

vattnets hårdhet, dess pH-värde eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar en metalls biotillgänglighet.

(1)  CAS: Chemical Abstracts service.

(2)  Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för den totala koncentrationen av alla isomerer.

(3)  Inlandsytvatten omfattar floder och sjöar och därmed sammanhängande konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster.

(4)  Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN). Där MAC-MKN anges som ”ej tillämpligt” anses värdena på AA-MKN utgöra skydd mot kortvariga föroreningstoppar vid kontinuerliga utsläpp eftersom de är avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet.

(5)  För den grupp av prioriterade ämnen som utgörs av bromerade difenyletrar (nr 5) i listan i beslut nr 2455/2001/EG fastställs miljökvalitetsnormer endast för pentabromdifenyleter (kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154).

(6)  För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: < 40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 till < 50 mg CaCO3/l, klass 3: 0 till < 100 mg CaCO3/l, klass 4: 100 till < 200 mg CaCO3/l och klass 5: ≥200 mg CaCO3/l).

(7)  Detta ämne utgör inte ett prioriterat ämne men ett av övriga förorenande ämnen för vilka värdet för MKN är lika med de värden som är fastställda i den lagstiftning som gällde före den 13 januari 2009.

(8)  Om medlemsstaterna inte tillämpar miljökvalitetsnormer för biota, ska de införa striktare miljökvalitetsnormer för vatten för att nå samma skyddsnivå som miljökvalitetsnormen för biota enligt artikel 3.2 i detta direktiv. De ska underrätta kommissionen och andra medlemsstater, genom den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 2000/60/EG, om skälen och grunderna för att använda detta tillvägagångssätt, de fastställda alternativa miljökvalitetsnormerna för vatten, inklusive de uppgifter och den metod som använts för att få fram alternativa miljökvalitetsnormer, och de kategorier av ytvatten som de skulle tillämpas på.

(9)  För den grupp prioriterade ämnen som utgörs av polyaromatiska kolväten (PAH) (nr 28) är varje enskilt miljökvalitetsnormvärde tillämpligt, dvs. värdet för benso(a)pyren och värdet för summan av benso(b)fluoranten och benso(k)fluoranten och värdet för summan av benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren måste respekteras.

(10)  För den grupp prioriterade ämnen som utgörs av polyaromatiska kolväten (PAH) (nr 28) är varje enskilt miljökvalitetsnormvärde tillämpligt, dvs. värdet för benso(a)pyren och värdet för summan av benso(b)fluoranten och benso(k)fluoranten och värdet för summan av benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3 cd)pyren måste respekteras.

BILAGA II

Bilaga X till direktiv 2000/60/EG ska ersättas med följande:

”BILAGA X

FÖRTECKNING ÖVER PRIORITERADE ÄMNEN INOM VATTENPOLITIKENS OMRÅDE

Nr

CAS-nummer (1)

EU-nummer (2)

Det prioriterade ämnets namn (3)

Identifierat som prioriterat farligt ämne

(1)

15972-60-8

240-110-8

Alaklor

 

(2)

120-12-7

204-371-1

Antracen

X

(3)

1912-24-9

217-617-8

Atrazin

 

(4)

71-43-2

200-753-7

Bensen

 

(5)

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Bromerade difenyletrariv (4)

X (5)

32534-81-9

Ej tillämpligt

Pentabromodifenyleter (kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154)

 

(6)

7440-43-9

231-152-8

Kadmium och kadmiumföreningar

X

(7)

85535-84-8

287-476-5

Kloralkaner, C10-13  (4)

X

(8)

470-90-6

207-432-0

Klorfenvinfos

 

(9)

2921-88-2

220-864-4

Klorpyrifos (Klorpyrifosetyl)

 

(10)

107-06-2

203-458-1

1,2-dikloretan

 

(11)

75-09-2

200-838-9

Diklormetan

 

(12)

117-81-7

204-211-0

Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

 

(13)

330-54-1

206-354-4

Diuron

 

(14)

115-29-7

204-079-4

Endosulfan

X

(15)

206-44-0

205-912-4

Fluoranten (6)

 

(16)

118-74-1

204-273-9

Hexaklorbensen

X

(17)

87-68-3

201-765-5

Hexaklorbutadien

X

(18)

608-73-1

210-158-9

Hexaklorcyklohexan

X

(19)

34123-59-6

251-835-4

Isoproturon

 

(20)

7439-92-1

231-100-4

Bly och blyföreningar

 

(21)

7439-97-6

231-106-7

Kvicksilver och kvicksilverföreningar

X

(22)

91-20-3

202-049-5

Naftalen

 

(23)

7440-02-0

231-111-14

Nickel och nickelföreningar

 

(24)

25154-52-3

246-672-0

Nonylfenol

X

104-40-5

203-199-4

(4-nonylfenol)

X

(25)

1806-26-4

217-302-5

Oktylfenol

 

140-66-9

Ej tillämpligt

4-(1,1′,3,3′-tetrametylbutyl-fenol)

 

(26)

608-93-5

210-172-5

Pentaklorbensen

X

(27)

87-86-5

231-152-8

Pentaklorfenol

 

(28)

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Polyaromatiska kolväten

X

50-32-8

200-028-5

(Benso(a)pyren)

X

205-99-2

205-911-9

(Benso(b)fluoranten)

X

191-24-2

205-883-8

(Benso(g,h,i)perylen)

X

207-08-9

205-916-6

(Benso(k)fluoranten)

X

193-39-5

205-893-2

(Indeno(1,2,3-cd)pyren)

X

(29)

122-34-9

204-535-2

Simazin

 

(30)

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Tributyltennföreningar

X

36643-28-4

Ej tillämpligt

(Tributyltenn-katjon)

X

(31)

12002-48-1

234-413-4

Triklorbensen

 

(32)

67-66-3

200-663-8

Triklormetan (kloroform)

 

(33)

1582-09-8

216-428-8

Trifluralin

 

(1)  CAS: Chemical Abstracts Services.

(2)  EU-nummer: Europeiska inventeringen för befintliga kemiska ämnen (Einecs) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (Elnics).

(3)  Om grupper av ämnen har valts ut, anges i förteckningen typiska enskilda representanter som indikatorer (inom parentes och utan nummer). För dessa grupper av ämnen måste den vägledande parametern definieras med en analytisk metod.

(4)  Dessa grupper av ämnen inbegriper normalt ett stort antal enskilda föreningar. För närvarande kan lämpliga vägledande parametrar inte ges.

(5)  Endast pentabromdifenyleter (CAS-nummer 32534-81-9).

(6)  Fluoranten anges i förteckningen som vägledning för andra, farligare polyaromatiska kolväten.”

BILAGA III

ÄMNEN SOM SKA BLI FÖREMÅL FÖR ÖVERSYN FÖR EVENTUELL IDENTIFIERING SOM PRIORITERADE ÄMNEN ELLER PRIORITERADE FARLIGA ÄMNEN

CAS-nummer

EU-nummer

Ämnets namn

1066-51-9

—

AMPA

25057-89-0

246-585-8

Bentazon

80-05-7

 

Bisfenol A

115-32-2

204-082-0

Dikofol

60-00-4

200-449-4

EDTA

57-12-5

 

Fri cyanid

1071-83-6

213-997-4

Glyfosat

7085-19-0

230-386-8

Mekoprop (MCPP)

81-15-2

201-329-4

Myskxylen

1763-23-1

 

Perfluorooktansulfonsyra (PFOS)

124495-18-7

—

Kinoxifen (5,7-dikloro-4-(p-fluorofenoxi)kinolin)

Dioxiner

PCB