7.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/9

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/92/EG

av den 22 oktober 2008

om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare (2) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (3). I samband med de nya ändringarna av detta direktiv bör därför bestämmelserna i fråga av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

I samma mån som öppenhet beträffande prissättningen på energi stärker de betingelser som förhindrar att konkurrensen på den gemensamma marknaden blir snedvriden är den väsentlig för att åstadkomma och vidmakthålla en smidigt fungerande inre marknad för energi.

(3)

Öppenhet kan bidra till att hindra särbehandling av användare då den förbättrar deras möjligheter att välja mellan olika energikällor och olika leverantörer.

(4)

För närvarande varierar graden av öppenhet mellan olika energikällor och mellan olika medlemsstater eller regioner inom gemenskapen vilket äventyrar genomförandet av en inre energimarknad.

(5)

Då emellertid det pris som en näringsidkare betalar för använd energi är en av de faktorer som påverkar hans konkurrensförmåga, bör detta skyddas mot insyn.

(6)

Det system med normalanvändare som tillämpas av Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) i dess prisrapportering, och det prissystem som införts för större industriella elanvändare säkerställer att öppenhet beträffande prissättningen inte äventyrar skyddet mot obehörig insyn.

(7)

De konsumentkategorier som används av Eurostat måste utökas så långt detta är möjligt utan att konsumenterna upphör att vara representativa.

(8)

På så sätt kan öppenhet beträffande slutanvändarpriser nås utan att äventyra det nödvändiga skyddet mot obehörig insyn för leveranskontrakten. Av hänsyn till detta skydd måste en konsumentkategori omfatta minst tre konsumenter för att prisuppgifter ska få publiceras.

(9)

Information om gas- och elförbrukning av slutanvändare i industrin möjliggör också jämförelser med priser på energi från andra källor (olja och kol samt fossila och förnybara källor) och med priser som betalas av andra förbrukare.

(10)

Både leverantörer och konsumenter av gas och el är oavsett detta direktivs tillämpning underkastade fördragets konkurrensregler, och kommissionen kan därför begära besked om priser och köpvillkor.

(11)

Redovisning av gällande prissättningssystem ingår i prisöppenheten.

(12)

Redovisning av konsumenternas fördelning på kategorier och dessas respektive marknadsandelar är också en del av prisöppenheten.

(13)

De upplysningar som lämnas till Eurostat om priser och köpvillkor för förbrukare och om de prissättningssystem som är i bruk samt om förbrukarnas fördelning på förbrukarkategorier bör ge kommissionen tillräckligt underlag för att fatta beslut när så behövs om åtgärder eller förslag som är lämpliga med hänsyn till rådande läge på den inre energimarknaden.

(14)

De uppgifter som tillställs Eurostat blir mer tillförlitliga om företagen själva sammanställer dem.

(15)

Information om de regler om beskattning och avgifter till myndighet som gäller i varje medlemsstat är viktig för att åstadkomma prisöppenhet.

(16)

Det måste vara möjligt att kontrollera tillförlitligheten hos de uppgifter som lämnas till Eurostat.

(17)

Öppenhet förutsätter att uppgifter om priser och prissättningssystem offentliggörs och sprids så mycket som möjligt bland energiförbrukarna.

(18)

För att kunna åstadkomma prisöppenhet bör systemet bygga på den beprövade sakkunskap och metodik som har utvecklats och tillämpats av Eurostat för bearbetning, kontroll och publicering av statistiska uppgifter.

(19)

Med hänsyn till skapandet av den inre marknaden för energi bör systemet för prisöppenhet komma i drift så snart som möjligt.

(20)

Enhetligt genomförande av detta direktiv i alla medlemsstater blir möjligt först när marknaden för naturgas, särskilt med tanke på infrastrukturen, nått en tillräcklig utvecklingsgrad.

(21)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4).

(22)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att göra nödvändiga ändringar i bilagorna I och II för att kunna ta hänsyn till de särskilda problem som framkommit. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(23)

Eftersom de nya bestämmelser som införs i detta direktiv endast gäller kommittéförfarandena, behöver de inte införlivas av medlemsstaterna.

(24)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att företag som levererar gas eller el till industriella slutanvändare enligt bilagorna I och II, i den form som föreskrivs i artikel 3, underrättar Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) om

1.

priser och köpvillkor vad avser gas och el till industriella slutanvändare,

2.

det prissättningssystem som tillämpas,

3.

en fördelning av förbrukarna och förbrukade energikvantiteter på förbrukarkategorier vilken är representativ på nationell nivå.

Artikel 2

1.   De företag som avses i artikel 1 ska sammanställa de i artikel 1.1 och 1.2 föreskrivna uppgifter den 1 januari och den 1 juli varje år.

Dessa uppgifter, utarbetade i enlighet med de föreskrifter som avses i artikel 3, ska tillställas Eurostat och behöriga myndigheter i medlemsstaterna inom två månader.

2.   På grundval av uppgifter som avses i punkt 1 ska Eurostat varje maj och november i lämplig form offentliggöra priserna på gas och el för industriella förbrukare och de prissättningssystem som tillämpats för ändamålet.

3.   Den information som föreskrivs i artikel 1.3 ska vartannat år tillställas Eurostat och behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

Denna information ska inte offentliggöras.

Artikel 3

Tillämpningsföreskrifter om form, innehåll och utformning i övrigt av den rapportering som föreskrivs i artikel 1 lämnas i bilagorna I och II.

Artikel 4

Eurostat får inte röja upplysningar som kontoret har erhållit med tillämpning av artikel 1 om dessa är av sådan beskaffenhet att de kan vara föremål för kommersiellt insynsskydd. Sådana insynsskyddade statistiska uppgifter som lämnats till Eurostat ska vara åtkomliga endast för tjänstemän hos Eurostat och får användas endast för statistiska ändamål.

Första stycket utgör dock inget hinder för att sådana uppgifter offentliggörs i en sådan aggregerad form att enskilda kommersiella transaktioner inte kan identifieras.

Artikel 5

När Eurostat iakttar statistiskt signifikanta avvikelser eller inkonsekvenser i de uppgifter som lämnas enligt detta direktiv kan kontoret hos de nationella organen begära tillstånd att ta del av ifrågavarande icke-aggregerade uppgifter och av de metoder för beräkning och utvärdering som ligger till grund för de aggregerade uppgifterna, i syfte att identifiera och i vissa fall rätta uppgifter som bedömts vara oriktiga.

Artikel 6

Kommissionen ska vid behov göra de ändringar i bilagorna I och II som kan befinnas lämpliga med hänsyn till de speciella problem som har framkommit. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 7.2.

Sådana ändringar får dock enbart avse de tekniska detaljer som föreskrivs i bilagorna I och II och får inte vara av sådan beskaffenhet att systemets uppbyggnad i stort förändras.

Artikel 7

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 8

En gång om året ska kommissionen lämna en sammanfattande rapport om detta direktivs tillämpning till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 9

Vad gäller naturgas kommer detta direktiv inte att vara genomfört i någon medlemsstat förrän fem år efter det att denna energiform har införts på marknaden i landet.

Tidpunkten för denna energikällas introduktion på en nationell marknad ska utan dröjsmål uttryckligen rapporteras till kommissionen av den berörda medlemsstaten.

Artikel 10

Direktiv 90/377/EEG i dess lydelse enligt rättsakterna som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 11

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 12

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 22 oktober 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

J.-P. JOUYET

Ordförande

(1)  Europaparlamentets yttrande av den 17 juni 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 25 september 2008.

(2)  EGT L 185, 17.7.1990, s. 16.

(3)  Se bilaga III del A.

(4)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

GASPRISER

Gaspriser för industriella slutanvändare (1) som ska samlas in och sammanställas enligt följande metod:

a)

De priser som ska rapporteras är de priser som industriella slutanvändare som köper naturgas som distribueras genom nätet för egen användning får betala.

b)

Alla industriella användningar av gas ska beaktas. Undantagna från systemet är förbrukare som använder gas

—

för elproduktion i kraftverk eller värmekraftverk,

—

för annat ändamål än som energikälla (t.ex. i kemisk industri),

—

i en omfattning som överstiger 4 000 000 gigajoule (GJ) per år.

c)

De priser som registreras ska baseras på ett system med standardiserade förbrukningsintervaller som definieras utifrån den årliga gasförbrukningen.

d)

Priserna ska samlas in två gånger per år, i början av varje sexmånadersperiod (januari och juli) och gäller de genomsnittliga priser som de industriella slutförbrukarna har betalat för gas under de senaste sex månaderna. Det första meddelandet med prisdata till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) gäller situationen den 1 januari 2008.

e)

Priserna måste uttryckas i nationell valuta per gigajoule. Den använda energienheten mäts på grundval av kalorimetriskt värmevärde.

f)

Priserna måste inbegripa alla avgifter som ska betalas: nätavgifter plus energi som förbrukas minus eventuella prisnedsättningar, plus andra avgifter (mätarhyra, fasta avgifter etc.). Anslutningsavgifter ska inte medräknas.

g)

Priserna ska registreras som nationella genomsnittspriser.

h)

Medlemsstaterna utvecklar och genomför kostnadseffektiva förfaranden för att säkerställa ett representativt system för insamling av data som är baserat på följande regler:

—

Priserna är viktade genomsnittspriser, där de undersökta gasförsörjningsföretagens marknadsandelar används som viktningsfaktorer. Aritmetiska genomsnittspriser ska endast tillhandahållas när det inte går att räkna ut viktade siffror. I vilket fall som helst ska medlemsstaterna säkerställa att undersökningen omfattar en representativ andel av den nationella marknaden.

—

Marknadsandelar bör baseras på den kvantitet gas som gasförsörjningsföretagen fakturerar de industriella slutanvändarna. Om det är möjligt ska marknadsandelarna räknas ut separat för varje intervall. Den information som används för att räkna ut de viktade genomsnittspriserna ska förvaltas av medlemsstaterna som ska respektera reglerna om insynsskydd.

—

Av hänsyn till insynsskyddet bör uppgifter om pris meddelas endast när det i ifrågavarande medlemsstat finns minst tre slutanvändare av var och en av de kategorier som avses i punkt j.

i)

Tre prisnivåer ska tillhandahållas:

—

Priser utan skatter och avgifter.

—

Priser utan mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter.

—

Priser inklusive alla skatter, avgifter och mervärdesskatt.

j)

Gaspriserna ska undersökas för följande kategorier industriella slutanvändare:

Industriella slutanvändare

Årlig gasförbrukning (GJ)

Lägst

Högst

Intervall-I1

 

< 1 000

Intervall-I2

1 000

< 10 000

Intervall-I3

10 000

< 100 000

Intervall-I4

100 000

< 1 000 000

Intervall-I5

1 000 000

<= 4 000 000

k)

En gång vartannat år, i samband med prisrapporteringen i januari, ska information om det insamlingssystem som används skickas till Eurostat och denna ska särskilt omfatta följande: en beskrivning av undersökningen och dess omfattning (antalet undersökta leveransföretag och dess totala marknadsandel etc.) och de kriterier som används för att räkna ut viktade genomsnittspriser samt sammanlagda förbrukningsvolymer för varje förbrukningsintervall. Det första meddelandet om insamlingssystemet ska gälla situationen den 1 januari 2008.

l)

En gång per år, i samband med prisrapporteringen i januari, ska information om de viktigaste genomsnittliga egenskaper och faktorer som påverkar de priser som rapporteras för varje förbrukningsintervall skickas till Eurostat.

Informationen ska omfatta:

—

Genomsnittliga belastningstal för industriella slutanvändare motsvarande varje förbrukningsintervall beräknat på grundval av den totala energi som levereras och den genomsnittliga maximala efterfrågan.

—

En beskrivning av de rabatter som ges för leveranser som kan avbrytas.

—

En beskrivning av fasta avgifter, mätarhyra eller andra avgifter som är relevanta på nationell nivå.

m)

En gång per år, tillsammans med rapporteringen i januari, bör avgifter och beräkningsmetod samt en beskrivning av de skatter som tas ut på gasförsäljningen till industriella slutanvändare också rapporteras. Beskrivningen måste inkludera eventuella icke-skattemässiga avgifter som täcker systemkostnader och skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster.

Beskrivningen av skatter som ska betalas ska delas upp i tre klart avskilda delar:

—

Skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter och andra fiskala avgifter som inte anges på fakturorna till de industriella slutanvändarna. De poster som beskrivs under denna punkt ska tas med under de rapporterade siffrorna för prisnivån: ”Priser utan skatter och avgifter”.

—

Skatter och avgifter som anges i fakturorna till de industriella slutanvändarna och som inte anses vara avdragsgilla. De poster som beskrivs under denna punkt ska tas med under de rapporterade siffrorna för prisnivån: ”Priser utan mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter”.

—

Mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter som anges på fakturorna till de industriella slutanvändarna. De poster som beskrivs under denna punkt ska tas med under de rapporterade siffrorna för prisnivån: ”Priser inklusive alla skatter, avgifter och mervärdesskatt”.

Här ges en översikt av olika skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter, arvoden och fiskala avgifter som tillämpas:

—

Mervärdesskatt.

—

Koncessionsavgifter. Detta gäller vanligtvis licenser och avgifter som betalas för att mark och offentlig eller privat egendom ska kunna upplåtas för nät eller andra gasförsörjningsanläggningar.

—

Miljöskatter eller -avgifter. Detta avser vanligtvis antingen främjandet av förnybara energikällor eller kraftvärmeverk eller pålagor för koldioxid, svaveldioxid eller andra ämnen som bidrar till klimatförändringen.

—

Andra skatter eller avgifter som är kopplade till energisektorn: skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och avgifter för detta, avgifter för finansieringen av energitillsynsmyndigheter etc.

—

Andra skatter eller avgifter som inte är kopplade till energisektorn: nationella, lokala eller regionala skatter på den energi som förbrukas, skatter på gasdistributionen etc.

Skatter på inkomst, egendomsrelaterade skatter, drivmedel till bilar, vägskatter, skatter på licenser för telekom, radio, reklam, avgifter för licenser, avgifter på avfall etc. ska inte beaktas och undantas från denna beskrivning, eftersom de otvivelaktigt utgör en del av operatörernas kostnader och även gäller för andra industrier eller verksamheter.

n)

I medlemsstater där ett företag täcker all försäljning för industriella ändamål i landet, får informationen lämnas av detta företag. I medlemsstater där fler än ett företag bedriver verksamhet bör informationen lämnas av ett oberoende statistikorgan.

(1)  Bland industriella slutanvändare kan andra användare som inte omfattar bostadshus inkluderas.

BILAGA II

ELPRISER

Elpriser för industriella slutanvändare (1) ska samlas in och sammanställas enligt följande metod:

a)

De priser som ska rapporteras är de priser som industriella slutanvändare som köper el för egen användning får betala.

b)

Alla industriella användningar av el ska beaktas.

c)

De priser som registreras ska baseras på ett system med standardiserade förbrukningsintervaller som definieras utifrån den årliga elförbrukningen.

d)

Priserna ska samlas in två gånger per år, i början av varje sexmånadersperiod (januari och juli) och gäller de genomsnittliga priser som de industriella slutförbrukarna har betalat för el under de senaste sex månaderna. Det första meddelandet med prisdata till Eurostat gäller situationen den 1 januari 2008.

e)

Priserna måste uttryckas i nationell valuta per kWh.

f)

Priserna måste inbegripa alla avgifter som ska betalas: nätavgifter plus energi som förbrukas minus eventuella rabatter eller premier, plus andra avgifter (effektavgifter, kommersialisering, mätarhyra etc.). Anslutningsavgifter ska inte medräknas.

g)

Priserna ska registreras som nationella genomsnittspriser.

h)

Medlemsstaterna utvecklar och genomför kostnadseffektiva förfaranden för att säkerställa ett representativt system för insamling av data som är baserat på följande regler:

—

Priserna är viktade genomsnittspriser, där de undersökta elförsörjningsföretagens marknadsandelar används som viktningsfaktorer. Aritmetiska genomsnittspriser ska endast tillhandahållas när det inte går att räkna ut viktade siffror. I vilket fall som helst ska medlemsstaterna säkerställa att undersökningen omfattar en representativ andel av den nationella marknaden.

—

Marknadsandelar bör baseras på den kvantitet el som elförsörjningsföretagen fakturerar de industriella slutanvändarna. Om det är möjligt ska marknadsandelarna räknas ut separat för varje intervall. Den information som används för att räkna ut de viktade genomsnittspriserna ska förvaltas av medlemsstaterna som ska respektera reglerna om insynsskydd.

—

Av hänsyn till insynsskyddet bör uppgifter om pris meddelas endast när det i ifrågavarande medlemsstat finns minst tre slutanvändare av var och en av de kategorier som avses i punkt j.

i)

Tre prisnivåer ska tillhandahållas:

—

Priser utan skatter och avgifter.

—

Priser utan mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter.

—

Priser inklusive alla skatter, avgifter och mervärdesskatt.

j)

Elpriserna ska undersökas för följande kategorier industriella slutanvändare:

Industriella slutanvändare

Årlig elförbrukning (MWh)

Lägst

Högst

Intervall-IA

 

< 20

Intervall-IB

20

< 500

Intervall-IC

500

< 2 000

Intervall-ID

2 000

< 20 000

Intervall-IE

20 000

< 70 000

Intervall-IF

70 000

<= 150 000

k)

En gång vartannat år, i samband med prisrapporteringen i januari, ska information om det insamlingssystem som används skickas till Eurostat och denna ska särskilt omfatta följande: en beskrivning av undersökningen och dess omfattning (antalet undersökta leveransföretag och dess totala marknadsandel etc.) och de kriterier som används för att räkna ut viktade genomsnittspriser samt sammanlagda förbrukningsvolymer för varje intervall. Det första meddelandet om insamlingssystemet ska gälla situationen den 1 januari 2008.

l)

En gång per år, i samband med prisrapporteringen i januari, ska information om de viktigaste genomsnittliga egenskaper och faktorer som påverkar de priser som rapporteras för varje förbrukningsintervall skickas till Eurostat.

Den information som ska lämnas ska omfatta följande:

—

Genomsnittliga belastningstal för industriella slutanvändare motsvarande varje förbrukningsintervall beräknat på grundval av den totala energi som levereras och den genomsnittliga maximala efterfrågan.

—

En tabell i vilken spänningsgränserna per land anges.

—

En beskrivning av fasta avgifter, mätarhyra eller andra avgifter som är relevanta på nationell nivå.

m)

En gång per år, i samband med prisrapporteringen i januari, bör avgifter och beräkningsmetod samt en beskrivning av de skatter som tas ut på elförsäljningen till industriella slutanvändare rapporteras. Beskrivningen måste inkludera eventuella icke-skattemässiga avgifter som täcker systemkostnader och skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster.

Beskrivningen av skatter som ska tillhandahållas ska delas upp i tre klart avskilda delar:

—

Skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter, arvoden och andra fiskala avgifter som inte anges på fakturorna till de industriella slutanvändarna. De poster som beskrivs under denna punkt ska tas med under de rapporterade siffrorna för prisnivån: ”Priser utan skatter och avgifter”.

—

Skatter och avgifter som anges i fakturorna till de industriella slutanvändarna och som inte anses vara avdragsgilla. De poster som beskrivs under denna punkt ska tas med under de rapporterade siffrorna för prisnivån: ”Priser utan mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter”.

—

Mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter som anges på fakturorna till de industriella slutanvändarna. De poster som beskrivs under denna punkt ska tas med under de rapporterade siffrorna för prisnivån: ”Priser inklusive alla skatter, avgifter och mervärdesskatt”.

Här ges en översikt av olika skatter, avgifter, icke-skattemässiga avgifter, arvoden och fiskala avgifter som kan tillämpas:

—

Mervärdesskatt.

—

Koncessionsavgifter. Detta gäller vanligtvis licenser och avgifter som betalas för att mark och offentlig eller privat egendom ska kunna upplåtas för nät eller andra elförsörjningsanläggningar.

—

Miljöskatter eller -avgifter. Detta avser vanligtvis antingen främjandet av förnybara energikällor eller kraftvärmeverk eller pålagor för koldioxid, svaveldioxid eller andra ämnen som bidrar till klimatförändringen.

—

Kärnkraftsskatter och andra besiktningsskatter: Avgifter för kärnkraftsavveckling, besiktningsavgifter och avgifter för kärnkraftsinstallationer etc.

—

Andra skatter eller avgifter som är kopplade till energisektorn: skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och avgifter för detta, avgifter för finansieringen av energitillsynsmyndigheter etc.

—

Andra skatter eller avgifter som inte är kopplade till energisektorn: nationella, lokala eller regionala skatter på den energi som förbrukas, skatter på eldistributionen etc.

Skatter på inkomst, egendomsrelaterade skatter, punktskatter på oljeprodukter och bränslen som inte används för elproduktion, olja till bilar, vägskatter, skatter på licenser för telekom, radio, reklam, avgifter för licenser, avgifter på avfall etc. ska inte beaktas och undantas från denna beskrivning, eftersom de otvivelaktigt är en del av operatörernas kostnader och även gäller för andra industrier eller verksamheter.

n)

En gång per år, i samband med prisrapporteringen i januari, ska en uppdelning av elpriserna i sina huvuddelar skickas till Eurostat. Denna uppdelning av elpriserna i sina huvuddelar ska baseras på följande metod:

Det sammanlagda elpriset per förbrukningsintervall kan betraktas som den totala summan av ”nätpriser”, ”energi- och leveranspriser” (dvs. från produktion till kommersialisering, med undantag för nätet) och alla skatter och avgifter:

—

”Nätpriset” är förhållandet mellan inkomsterna från överförings- och distributionsavgifter och (om möjligt) motsvarande mängd kWh per förbrukningsintervall. Om enskilda mängder kWh per intervall inte är tillgängliga, bör uppskattningar anges.

—

”Energi- och leveranspriset”, är det sammanlagda priset minus ”nätpriset” och minus alla skatter och avgifter.

—

Skatter och avgifter. Denna del delas ytterligare upp i

—

Skatter och avgifter på ”nätpriser”.

—

Skatter och avgifter på ”energi- och leveranspriser”.

—

Mervärdesskatt och andra avdragsgilla skatter.

Anm.: Om kompletterande tjänster anges separat kan de upptas i en av följande två huvuddelar på följande sätt:

—

”Nätpriset” ska inkludera följande kostnader: Överförings- och distributionsavgifter, överförings- och distributionsförluster, nätkostnader, service efter försäljningen, kostnader för systemservice och mätarhyra.

—

”Energi- och leveranspriset” ska inkludera följande kostnader: Produktion, lagring, balansering av energi, kostnader vid energileveranser, kundservice, styrning efter försäljningen, mätning och andra leveranskostnader.

—

Övriga specificerade kostnader: Denna post utgör kostnader som varken är nätkostnader, energi- och leveranskostnader eller skatter. Om denna typ av kostnader finns ska de rapporteras separat.

o)

I medlemsstater där ett företag täcker all försäljning för industriella ändamål i landet, får informationen lämnas av detta företag. I medlemsstater där fler än ett företag bedriver verksamhet, bör informationen lämnas av ett oberoende statistikorgan.

(1)  Bland industriella slutanvändare kan andra användare som inte omfattar bostadshus inkluderas.

BILAGA III

DEL A

Upphävt direktiv och en förteckning över ändringar av det i kronologisk ordning

(hänvisningar i artikel 10)

Rådets direktiv 90/377/EEG

(EGT L 185, 17.7.1990, s. 16)

 

Kommissionens direktiv 93/87/EEG

(EGT L 277, 10.11.1993, s. 32)

 

1994 års anslutningsakt Bilaga I

(EGT C 241, 29.8.1994, s. 21)

 

2003 års anslutningsakt Bilaga II, punkt 12.A.3.a och b

(EUT L 236, 23.9.2003, s. 33)

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003

(EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)

Endast bilaga I.3

Rådets direktiv 2006/108/EG

(EUT L 363, 20.12.2006, s. 414)

Endast vad gäller hänvisningen till direktiv 90/377/EEG i artikel 1 och bilagan punkt 1 a och b.

Kommissionens beslut 2007/394/EG

(EUT L 148, 9.6.2007, s. 11)

 

DEL B

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning

(hänvisningar i artikel 10)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

90/377/EEG

30 juli 1991

93/87/EEG

—

2006/108/EG

1 januari 2007

BILAGA IV

Jämförelsetabell

Direktiv 90/377/EEG

Detta direktiv

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2.1 första meningen

Artikel 2.1 första stycket

Artikel 2.1 andra meningen

Artikel 2.1 andra stycket

Artikel 2.2

Artikel 2.2

Artikel 2.3 första meningen

Artikel 2.3 första stycket

Artikel 2.3 andra meningen

—

Artikel 2.3 tredje meningen

Artikel 2.3 andra stycket

Artiklarna 3–5

Artiklarna 3–5

Artikel 6 första meningen

Artikel 6 första stycket första meningen

—

Artikel 6 första stycket andra meningen

Artikel 6 andra meningen

Artikel 6 andra stycket

Artikel 7.1 och 7.2

Artikel 7

Artikel 7.3

—

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9 första stycket

—

Artikel 9 andra stycket första meningen

Artikel 9 första stycket

Artikel 9 andra stycket andra meningen

Artikel 9 andra stycket

—

Artikel 10 och 11

Artikel 10

Artikel 12

Bilaga I–II

Bilaga I–II

—

Bilaga III

—

Bilaga IV