20.9.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 253/1 |
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2008/84/EG
av den 27 augusti 2008
om särskilda renhetskriterier för andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel
(Text av betydelse för EES)
(kodifierad version)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (1), särskilt artikel 3.3 a, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens direktiv 96/77/EG av den 2 december 1996 om särskilda renhetskriterier för andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras. |
(2) |
Det är nödvändigt att fastställa renhetskriterier för alla tillsatser andra än färgämnen och sötningsmedel som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (4). |
(3) |
Det är nödvändigt att beakta de specifikationer och analysmetoder för livsmedelstillsatser som fastställs i Codex Alimentarius som utarbetats av FAO/WHO:s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser (JECFA). |
(4) |
Livsmedelstillsatser som har framställts med väsentligen andra metoder eller av andra utgångsmaterial än de som bedömts av Vetenskapliga livsmedelskommitténs eller de som nämns i detta direktiv, bör inges till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för en säkerhetsbedömning med tonvikt på renhetskriterier. |
(5) |
De åtgärder som avses i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
(6) |
Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De renhetskriterier som avses i artikel 3.3 a i direktiv 89/107/EEG för livsmedelstillsatser andra än färgämnen och sötningsmedel som anges i direktiv 95/2/EG, fastställs i bilaga I till detta direktiv.
Artikel 2
Direktiv 96/77/EG i dess lydelse enligt direktiven i bilaga II del A ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 27 augusti 2008.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EGT L 40, 11.2.1989, s. 27.
(2) EGT L 339, 30.12.1996, s. 1.
(3) Se bilaga II, del A.
(4) EGT L 61, 18.3.1995, s. 1.
BILAGA I
Ethylenoxid får inte användas för sterilisering av livsmedelstillsatser.
E 170 (i) KALCIUMKARBONAT
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilagan till kommissionens direktiv 95/45/EG (1).
E 200 SORBINSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Sorbinsyra |
||
trans, trans-2,4-hexadiensyra |
|||
Einecs |
203-768-7 |
||
Kemisk formel |
C6H8O2 |
||
Molekylvikt |
112,12 |
||
Innehåll |
Minst 99 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Färglösa nålar eller vitt lättrinnande pulver med svag karakteristisk lukt utan färgförändring efter upphettning under 90 minuter vid 105 oC |
||
Identifiering |
|
||
|
133–135 oC efter 4 timmars vakuumtorkning i svavelsyreexsickator |
||
|
En lösning i isopropanol (1 del på 4 000 000) visar absorbtionsmaximum vid 254 ± 2 nm |
||
|
|
||
|
80 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 0,5 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,2 % |
||
Aldehyder |
Högst 0,1 % (uttryckt som formaldehyd) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 202 KALIUMSORBAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumsorbat |
||
kalium (E, E)-2,4-hexadienat |
|||
kaliumsalt av (E, E)-2,4-hexadiensyra |
|||
Einecs |
246-376-1 |
||
Kemisk formel |
C6H7O2K |
||
Relativ molekylmassa |
150,22 |
||
Innehåll |
Minst 99 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver utan färgförändring efter upphettning under 90 minuter vid 105 oC |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1,0 % (105 oC, 3 timmar) |
||
Syra/alkali |
Högst omkring 1,0 % (uttryckt som sorbinsyra eller K2CO3) |
||
Aldehyder |
Högst 0,1 %, beräknat som formaldehyd |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 203 KALCIUMSORBAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumsorbat |
||
Kalciumsalt av trans, trans-2,4-hexadiensyra |
|||
Einecs |
231-321-6 |
||
Kemisk formel |
C12H14O4Ca |
||
Relativ molekylmassa |
262,32 |
||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Fint vitt kristallinskt pulver utan färgförändring efter upphettning under 90 minuter vid 105 oC |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2,0 %, bestämd efter 4 timmars vakuumtorkning i svavelsyreexsickator |
||
Aldehyder |
Högst 0,1 % (uttryckt som formaldehyd) |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 210 BENSOESYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Bensoesyra |
||
Bensenkarboxylsyra |
|||
Fenylkarboxylsyra |
|||
Einecs |
200-618-2 |
||
Kemisk formel |
C7H6O2 |
||
Relativ molekylmassa |
122,12 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
121,5–123,5 oC |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % efter 3 timmars torkning över svavelsyra |
||
pH |
Cirka 4 (vattenlösning) |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
Organiska klorföreningar |
Högst 0,07 % uttryckt som klorid motsvarande 0,3 % uttryckt som monoklorbensoesyra |
||
Lätt oxiderbara ämnen |
Tillsätt 1,5 ml svavelsyra till 100 ml vatten, värm till kokpunkten och tillsätt 0,1 N KMnO4 droppvis tills den rosa färgen består i 30 sek. Lös upp 1 g av provet, invägt på ett milligram när, i den uppvärmda lösningen, och titrera med 0,1 N KMnO4 tills en rosa färg erhålles som består i minst 15 sek. Högst 0,5 ml bör åtgå |
||
Lättförkolnande substanser |
En kall lösning av 0,5 g bensoesyra i 5 ml 94,5–95,5 % svavelsyra får inte vara starkare färgad än en referenslösning innehållande 0,2 ml koboltklorid TSC (3), 0,3 ml järn(III)klorid (4), 0,1 ml kopparsulfat TSC (5) och 4,4 ml vatten |
||
Polycykliska syror |
Vid fraktionerad surgörning av en neutraliserad lösning av bensoesyra ska den först erhållna fällningen ha en smältpunkt som ej skiljer sig från bensoesyrans |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
E 211 NATRIUMBENSOAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumbensoat |
||
Natriumsalt av bensenkarboxylsyra |
|||
Natriumsalt av fenylkarboxylsyra |
|||
Einecs |
208-534-8 |
||
Kemisk formel |
C7H5O2Na |
||
Molekylvikt |
144,11 |
||
Innehåll |
Minst 99 % C7H5O2Na beräknat efter torkning vid 105 oC under 4 timmar |
||
Beskrivning |
Vitt, nästan luktlöst kristallinskt pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
Lättlösligt i vatten, föga lösligt i etanol |
||
|
Smältintervall för bensoesyra isolerad genom surgörning och ej omkristalliserad ska vara 121,5–123,5 oC efter torkning i svavelsyreexsickator |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1,5 % efter 4 timmars torkning vid 105 oC |
||
Lätt oxiderbara ämnen |
Tillsätt 1,5 ml svavelsyra till 100 ml vatten, värm till kokpunkten och tillsätt 0,1 N KMnO4 droppvis tills den rosa färgen består i 30 sek. Upplös 1 g av provet, invägt på ett milligram när, i den uppvärmda lösningen, och titrera med 0,1 N KMnO4 tills en rosa färg erhålles som består i minst 15 sek. Högst 0,5 ml ska behövas |
||
Polycykliska syror |
Vid fraktionerad surgörning av en (neutraliserad) lösning av bensoesyra ska den först erhållna fällningen ha en smältpunkt som ej skiljer sig från bensoesyrans |
||
Organiska klorföreningar |
Högst 0,06 % uttryckt som klorid motsvarande 0,25 % uttryckt som monoklorbensoesyra |
||
Surhetsgrad/alkalitetsgrad |
Vid neutralisering av 1 g natriumbensoat, i närvaro av fenolftalein, får det inte åtgå mer än 0,25 ml 0,1 N NaOH eller 0,1 N HCl |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 212 KALIUMBENSOAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumbensoat |
||
Kaliumsalt av bensenkarboxylsyra |
|||
Kaliumsalt av fenylkarboxylsyra |
|||
Einecs |
209-481-3 |
||
Kemisk formel |
C7H5KO2·3H2O |
||
Molekylvikt |
214,27 |
||
Innehåll |
Minst 99 % C7H5 KO2 efter torkning vid 105 oC till konstant vikt |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 26,5 % bestämd genom torkning vid 105 oC |
||
Organiska klorföreningar |
Högst 0,06 % uttryckt som klorid motsvarande 0,25 % uttryckt som monoklorbensoesyra |
||
Lätt oxiderbara ämnen |
Tillsätt 1,5 ml svavelsyra till 100 ml vatten, värm till kokpunkten och tillsätt 0,1 N KMnO4 droppvis tills den rosa färgen består i 30 sek. Lös upp 1 g av provet, invägt på ett milligram när, i den uppvärmda lösningen, och titrera med 0,1 N KMnO4 tills en rosa färg erhålles som består i minst 15 sek. Högst 0,5 ml bör åtgå |
||
Lättförkolnande substanser |
En kall lösning av 0,5 g bensoesyra i 5 ml 94,5–95,5 % svavelsyra får inte vara starkare färgad än en referenslösning innehållande 0,2 ml koboltklorid TSC, 0,3 ml järn(III)klorid TSC, 0,1 ml kopparsulfat TSC och 4,4 ml vatten |
||
Polycykliska syror |
Vid fraktionerad surgörning av en (neutraliserad) lösning av kaliumbensoat ska den först erhållna fällningen ha ett smältintervall som ej skiljer sig från bensoesyrans |
||
Surhetsgrad/alkalitetsgrad |
Vid neutralisering av 1 g kaliumbensoat, i närvaro av fenolftalein, får det inte åtgå mer än 0,25 ml 0,1 N NaOH eller 0,1 N HCl |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 213 KALCIUMBENSOAT
Synonymer |
Monokalciumbensoat |
|||
Definition |
|
|||
Kemiskt namn |
Kalciumbensoat |
|||
Kalciumdibensoat |
||||
Einecs |
218-235-4 |
|||
Kemisk formel |
Vattenfritt: |
C14H10O4Ca |
||
Monohydrat: |
C14H10O4Ca· H2O |
|||
Trihydrat: |
C14H10O4Ca· 3H2O |
|||
Molekylvikt |
Vattenfritt: |
282,31 |
||
Monohydrat: |
300,32 |
|||
Trihydrat: |
336,36 |
|||
Innehåll |
Minst 99 % efter torkning vid 105 oC |
|||
Beskrivning |
Vita eller färglösa kristaller, eller vitt pulver |
|||
Identifiering |
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Viktförlust vid torkning |
Högst 17,5 % bestämd genom torkning vid 105 oC till konstant vikt |
|||
I vatten olöslig återstod |
Högst 0,3 % |
|||
Organiska klorföreningar |
Högst 0,06 % uttryckt som klorid motsvarande 0,25 % uttryckt som monoklorbensoesyra |
|||
Direkt oxiderbara ämnen |
Tillsätt 1,5 ml svavelsyra till 100 ml vatten, värm till kokpunkten och tillsätt 0,1 N KMnO4 droppvis tills den rosa färgen består i 30 sek. Lös upp 1 g av provet, invägt på ett milligram när, i den uppvärmda lösningen, och titrera med 0,1 N KMnO4 tills en rosa färg erhålles som består i minst 15 sek. Högst 0,5 ml ska åtgå |
|||
Lättförkolnande substanser |
En kall lösning av 0,5 g bensoesyra i 5 ml 94,5–95,5 % svavelsyra får inte vara starkare färgad än en referenslösning innehållande 0,2 ml koboltklorid TSC, 0,3 ml järn(III)klorid TSC, 0,1 ml kopparsulfat TSC och 4,4 ml vatten |
|||
Polycykliska syror |
Vid fraktionerad surgörning av en (neutraliserad) lösning av kalciumbensoat ska den först erhållna fällningen ha ett smältintervall som ej skiljer sig från bensoesyrans |
|||
Surhetsgrad/alkalitetsgrad |
Vid neutralisering av 1 g kalciumbensoat, i närvaro av fenolftalein, får det inte åtgå mer än 0,25 ml 0,1 N NaOH eller 0,1 N HCl |
|||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 214 p-HYDROXIBENSOESYRAETYLESTER
Synonymer |
Etylparaben |
||
Etyl-p-oxybensoat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Etyl-p-hydroxibensoat |
||
p-hydroxibensoesyreetylester |
|||
Einecs |
204-399-4 |
||
Kemisk formel |
C9H10O3 |
||
Relativ molekylmassa |
166,8 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % efter torkning vid 80 oC under 2 timmar |
||
Beskrivning |
Nästan luktlösa, små, färglösa kristaller eller vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
115–118 oC |
||
|
Smältintervall för p-hydroxibensoesyra isolerad genom surgörning och ej omkristalliserad 213–217 oC efter torkning i vakuum i svavelsyreexsickator |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % efter torkning under 2 timmar vid 80 oC |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
p-hydroxibensoesyra och salicylsyra |
Högst 0,35 % uttryckt som p-hydroxibesoesyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 215 p-HYDRROXIBENSOESYRAETYLESTERNS NATRIUMSALT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumetyl-p-hydroxibensoat |
||
Natriumförening av p-hydroxibensoesyreetylester |
|||
Einecs |
252-487-6 |
||
Kemisk formel |
C9H9NaO3 |
||
Relativ molekylmassa |
188,8 |
||
Innehåll |
Minst 83 % p-hydroxibensoesyreetylester beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt, kristallinskt hygroskopiskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
115–118 oC efter torkning i vakuum i svavelsyreexsickator |
||
|
Smältintervall för p-hydroxibensoesyra isolerad från provet 213–217 oC |
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 5 % bestämd genom torkning i vakuum i svavelsyreexsickator |
||
Sulfataska |
37–39 % |
||
p-hydroxibensoesyra och salicylsyra |
Högst 0,35 % uttryckt som p-hydroxibensoesyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 218 p-HYDROXIBENSOESYRAMETYLESTER
Synonymer |
Metylparaben |
||
Metyl-p-hydroxibensoat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Metyl- p-hydroxibensoat |
||
p-hydroxibensoesyremetylester |
|||
Einecs |
243-171-5 |
||
Kemisk formel |
C8H8O3 |
||
Relativ molekylmassa |
152,15 |
||
Innehåll |
Halten minst 99 % efter torkning i 2 timmar vid 80 oC |
||
Beskrivning |
Nästan luktlösa, små, färglösa kristaller eller vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
125–128 oC |
||
|
Smältintervall för p-hydroxibensoesyra isolerad från provet ska vara 213–217 oC efter torkning i 2 timmar vid 80 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % efter torkning i 2 timmar vid 80 oC |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
p-hydroxibensoesyra och salicylsyra |
Högst 0,35 % uttryckt som p-hydroxibensoesyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 219 p-HYDROXIBENSOESYRAMETYLESTERNS NATRIUMSALT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriummetyl-p-hydroxibensoat |
||
Natriumförening av metyl-p-hydroxibensoesyra |
|||
Kemisk formel |
C8H7O3Na |
||
Relativ molekylmassa |
174,15 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt hygroskopiskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 5 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
40–44,5 % beräknat på torrsubstans |
||
p-hydroxibensoesyra och salicylsyra |
Högst 0,35 % uttryckt som p-hydroxibensoesyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 220 SVAVELDIOXID
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Svaveldioxid |
||
Svavelsyrlighetsanhydrid |
|||
Einecs |
231-195-2 |
||
Kemisk formel |
SO2 |
||
Relativ molekylmassa |
64,07 |
||
Innehåll |
Minst 99 % |
||
Beskrivning |
Färglös icke brännbar gas med stark, stickande, kvävande lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 0,05 % |
||
Icke flyktig återstod |
Högst 0,01 % |
||
Svaveltrioxid |
Högst 0,1 % |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg |
||
Övriga gaser normalt ej närvarande i luften |
Inga spår |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 221 NATRIUMSULFIT
Definition |
|
|||
Kemiskt namn |
Natriumsulfit (vattenfri eller heptahydrat) |
|||
Einecs |
231-821-4 |
|||
Kemisk formel |
Vattenfri: |
Na2SO3 |
||
Heptahydrat: |
Na2SO37H2O |
|||
Relativ molekylmassa |
Vattenfri: |
126,04 |
||
Heptahydrat: |
252,16 |
|||
Innehåll |
Vattenfri: |
Minst 95 % Na2SO3 och minst 48 % SO2 |
||
Heptahydrat: |
Minst 48 % Na2SO3 och minst 24 % SO2 |
|||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver eller färglösa kristaller |
|||
Identifiering |
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Tiosulfat |
Högst 0,1 % beräknat på halt av SO2 |
|||
Järn |
Högst 50 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
|||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 222 NATRIUMVÄTESULFIT
Synonymer |
Natriumbisulfit |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumbisulfit |
||
Natriumvätesulfit |
|||
Einecs |
231-921-4 |
||
Kemisk formel |
NaHSO3 i vattenlösning |
||
Relativ molekylmassa |
104,06 |
||
Innehåll |
Minst 32 % NaHSO3 |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Järn |
Högst 50 mg/kg Na2SO3 beräknat på halt av SO2 |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 223 NATRIUMDISULFIT
Synonymer |
Pyrosulfit |
||
Natriumpyrosulfit Natriummetabisulfit |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumdisulfit |
||
Dinatriumpentaoxodisulfat |
|||
Einecs |
231-673-0 |
||
Kemisk formel |
Na2S2O5 |
||
Relativ molekylmassa |
190,11 |
||
Innehåll |
Minst 95 % Na2S2O5 och minst 64 % SO2 |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Tiosulfat |
Högst 0,1 % beräknat på halt av SO2 |
||
Järn |
Högst 50 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 224 KALIUMDISULFIT
Synonymer |
Kaliumpyrosulfit Kaliummetabisulfit |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumdisulfit |
||
Kaliumpentaoxodisulfat |
|||
Einecs |
240-795-3 |
||
Kemisk formel |
K2S2O5 |
||
Relativ molekylmassa |
222,33 |
||
Innehåll |
Minst 90 % K2S2O5 och minst 51,8 % SO2; resten består nästan enbart av kaliumsulfat |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Tiosulfat |
Högst 0,1 % beräknat på halt av SO2 |
||
Järn |
Högst 50 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 226 KALCIUMSULFIT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumsulfit |
||
Einecs |
218-235-4 |
||
Kemisk formel |
CaSO3·2H2O |
||
Relativ molekylmassa |
156,17 |
||
Innehåll |
Minst 95 % CaSO3·2H2O och minst 39 % SO2 |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Järn |
Högst 50 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 227 KALCIUMVÄTESULFIT
Synonymer |
Kalciumbisulfit |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumbisulfit |
||
Kalciumvätesulfit |
|||
Einecs |
237-423-7 |
||
Kemisk formel |
Ca(HSO3)2 |
||
Molekylvikt |
202,22 |
||
Innehåll |
6–8 % (vikt/vol.) svaveldioxid och 2,5–3,5 % (vikt/vol.) av kalciumdioxid motsvarande 10-14 % (vikt/vol.) av kalciumbisulfit [Ca(HSO3)2] |
||
Beskrivning |
Ljust gröngul vattenlösning med tydlig lukt av svaveldioxid |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Järn |
Högst 50 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 228 KALIUMVÄTESULFIT
Synonymer |
Kaliumbisulfit |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumbisulfit |
||
Kaliumvätesulfit |
|||
Einecs |
231-870-1 |
||
Kemisk formel |
KHSO3 i vattenlösning |
||
Molekylvikt |
120,17 |
||
Innehåll |
Minst 280 g KHSO3 per liter (eller 150 g SO2 per liter) |
||
Beskrivning |
Klar färglös vattenlösning |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Järn |
Högst 50 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Selen |
Högst 10 mg/kg beräknat på halt av SO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 230 DIFENYL
Synonymer |
Bifenyl |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
1,1'-difenyl |
||
Fenylbensen |
|||
Einecs |
202-163-5 |
||
Kemisk formel |
C12H10 |
||
Molekylvikt |
154,20 |
||
Innehåll |
Minst 99,8 % |
||
Beskrivning |
Vitt eller blekgult till brungult kristallinskt fast ämne med karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
68,5–70,5 oC |
||
|
Destillerar fullständigt inom ett 2,5 oC intervall mellan 252,5 oC och 257,5 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Bensen |
Högst 10 mg/kg |
||
Aromatiska aminer |
Högst 2 mg/kg (uttryckt som anilin) |
||
Fenolderivat |
Högst 5 mg/kg (uttryckt som fenol) |
||
Lättförkolnande substanser |
En kall lösning av 0,5 g difenyl i 5 ml 94,5–95,5 %-ig svavelsyra får inte vara starkare färgad än en referenslösning innehållande 0,2 ml koboltklorid TSC, 0,3 ml järn(III)klorid, 0,1 ml kopparsulfat TSC och 4,4 ml vatten |
||
Terfenyl och högre polyfenylderivat |
Högst 0,2 % |
||
Polycykliska aromatiska kolväten |
Frånvaro |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 231 ORTOFENYLFENOL
Synonymer |
Ortoxenol |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
(1,1′-Bifenyl)-2-ol |
||
2-Hydroxidifenyl |
|||
o-Hydroxidifenyl |
|||
Einecs |
201-993-5 |
||
Kemisk formel |
C12H10O |
||
Molekylvikt |
170,20 |
||
Innehåll |
Minst 99 % |
||
Beskrivning |
Vitt eller blekgult kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
56–58 oC |
||
|
Upplösning i etanol (1 g i 10 ml) ger grön färg vid tillsats av 10 % järnkloridlösning |
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
Difenyleter |
Högst 0,3 % |
||
p-Fenylfenol |
Högst 0,1 % |
||
1-Naftol |
Högst 0,01 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 232 NATRIUMORTOFENYLFENOL
Synonymer |
Natrium-o-fenylfenolat |
||
Natriumfenylfenolat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natrium-o-fenylfenol |
||
Einecs |
205-055-6 |
||
Kemisk formel |
C12H9ONa· 4H2O |
||
Molekylvikt |
264,26 |
||
Innehåll |
Minst 97 % C12H9ONa· 4H2O |
||
Beskrivning |
Vitt eller blekgult kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Difenyleter |
Högst 0,3 % |
||
p-Fenylfenol |
Högst 0,1 % |
||
1-Naftol |
Högst 0,01 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 233 TIABENDAZOL
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
4-(2-Bensimidazolyl)tiazol |
||
2-(4-Tiazolyl)-1H-bensimidazol |
|||
Einecs |
205-725-8 |
||
Kemisk formel |
C10H7N3S |
||
Molekylvikt |
201,26 |
||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt, eller nästan vitt, luktlöst pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
296–303 oC |
||
|
Absorptionsmaxima i 0,1 N HCl (0,0005 % vikt/vol.) vid 302 nm, 258 nm och 243 nm |
||
vid 302 nm ± 2 nm: ca. 1 230 |
|||
vid 258 nm ± 2 nm: ca. 200 |
|||
vid 243 nm ± 2 nm: ca. 620 |
|||
Absorptionskvot 243 nm/302 nm = 0,47 till 0,53 |
|||
Absorptionskvot 258 nm/302 nm = 0,14 till 0,18 |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 0,5 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,2 % |
||
Selen |
Högst 3 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 234 NISIN
Definition |
Nisin består av flera närbesläktade polypeptider som produceras av naturliga stammar av Streptococcus lactis, Lancefield grupp N |
Einecs |
215-807-5 |
Kemisk formel |
C143H230N42O37S7 |
Relativ molekylmassa |
3 354,12 |
Innehåll |
Nisinkoncentrat ska innehålla minst 900 enheter per mg i en blandning av fettfria mjölkbeståndsdelar och ha en minsta halt av natriumklorid av 50 % |
Beskrivning |
Vitt pulver |
Renhetsgrad |
|
Viktförlust vid torkning |
Högst 3 % efter torkning till konstant vikt vid 102–103 oC |
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
Bly |
Högst 5 mg/kg |
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 235 NATAMYCIN
Synonymer |
Pimaricin |
||||||
Definition |
Natamycin är en fungicid av polyenmacrolidgruppen och produceras av naturliga stammar Streptomyces natalensis, eller av Streptococcus lactis |
||||||
Einecs |
231-683-5 |
||||||
Kemisk formel |
C33H47O13N |
||||||
Relativ molekylmassa |
665,74 |
||||||
Innehåll |
Innehåller minst 95 % beräknat på torrsubstans |
||||||
Beskrivning |
Vitt till gräddvitt kristallinskt pulver |
||||||
Identifiering |
|
||||||
|
Till ett fåtal natamycinkristaller på en provplatta sätts en droppe
|
||||||
|
En 0,0005 % vikt/vol. lösning i 1 % metanol/ättiksyra lösning har ett absorptionsmaximum vid omkring 290 nm, 303 nm och 318 nm, en avsats vid omkring 280 nm och absorptionsminima vid omkring 250 nm, 295,5 nm och 311 nm |
||||||
|
5,5–7,5 (1 % vikt/vol. lösning i en i förväg neutraliserad blandning av 20 delar dimetylformamid och 80 delar vatten) |
||||||
|
[α]D 20 = + 250o till + 295o (1 % vikt/vol. lösning i isättiksyra vid 20 oC och beräknat på torrsubstans) |
||||||
Renhetsgrad |
|
||||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 8 % (över P2O5 i vakuum vid 60 oC till konstant vikt oC) |
||||||
Sulfataska |
Högst 0,5 % |
||||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||||||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||||||
Mikrobiologiska kriterier: Fullständig räkning av levande mikrober |
Högst 100 per gram |
E 239 HEXAMETYLENTETRAMIN
Synonymer |
Hexamin |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
1,3,5,7-Tetraazatricyclo-[3.3.1.13,7]-dekan |
||
Hexametylentetramin |
|||
Einecs |
202-905-8 |
||
Kemisk formel |
C6H12N4 |
||
Relativ molekylmassa |
140,19 |
||
Innehåll |
Minst 99 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Färglöst eller vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % efter torkning över P2O5 i vakuum vid 105 oC under 2 timmar |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
Sulfat |
Högst 0,005 % uttryckt som SO4 |
||
Klorider |
Högst 0,005 % uttryckt som Cl |
||
Ammoniumsalter |
Ej påvisbara |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 242 DIMETYLDIKARBONAT
Synonymer |
DMDC |
||
Dimetylpyrokarbonat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dimetyldikarbonat |
||
Pyrokarbonsyredimetylester |
|||
Einecs |
224-859-8 |
||
Kemisk formel |
C4H6O5 |
||
Relativ molekylmassa |
134,09 |
||
Innehåll |
Minst 99,8 % |
||
Beskrivning |
Färglös vätska som sönderdelas i vattenlösning. Den har frätande verkan på skinn och i ögon och är giftig vid inandning och nedsväljning |
||
Identifiering |
|
||
|
Positiva testresultat för CO2 och metanol efter upplösning |
||
|
17 oC |
||
Kokpunkt |
172 oC med sönderdelning |
||
|
Omkring 1,25 g/cm3 |
||
|
Maxima vid 1 156 och 1 832 cm- 1 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Dimetylkarbonat |
Högst 0,2 % |
||
Kloriner |
Högst 3 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 249 KALIUMNITRIT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumnitrit |
||
Einecs |
231-832-4 |
||
Kemisk formel |
KNO2 |
||
Relativ molekylmassa |
85,11 |
||
Innehåll |
Minst 95 % beräknat på vattenfri substans (6) |
||
Beskrivning |
Vitt eller blekgult, sönderflytande granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 6,0 och högst 9,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 3 % efter torkning under 4 timmar över silicagel |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 250 NATRIUMNITRIT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumnitrit |
||
Einecs |
231-555-9 |
||
Kemisk formel |
NaNO2 |
||
Relativ molekylmassa |
69,00 |
||
Innehåll |
Minst 97 % beräknat på vattenfri substans (7) |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver eller gulaktiga klumpar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,25 % efter torkning under 4 timmar över silicagel |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 251 NATRIUMNITRAT
1. FAST NATRIUMNITRAT
Synonymer |
Chilesalpeter |
||
Natronsalpeter |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumnitrat |
||
Einecs |
231-554-3 |
||
Kemisk formel |
NaNO3 |
||
Molekylvikt |
85,00 |
||
Innehåll |
Minst 99 % efter torkning |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint, något hygroskopiskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 5,5 och högst 8,3 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2 % efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
Nitrit |
Högst 30 mg/kg uttryckt som NaNO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 251 NATRIUMNITRAT
2. FLYTANDE NATRIUMNITRAT
Definition |
Flytande natriumnitrat är en vattenlösning av natriumnitrat som ett direkt resultat av den kemiska reaktionen mellan natriumhydroxid och salpetersyra i stökiometriska mängder utan efterföljande kristallisation. Standardiserade former som beretts av flytande natriumnitrat som uppfyller dessa specifikationer får innehålla salpetersyra i stora mängder, om detta tydligt framgår av märkningen eller på annat vis. |
||
Kemiskt namn |
Natriumnitrat |
||
Einecs |
231-554-3 |
||
Kemisk formel |
NaNO3 |
||
Molekylvikt |
85,00 |
||
Innehåll |
Mellan 33,5 % och 40,0 % NaNO3 |
||
Beskrivning |
Klar, färglös vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 1,5 och högst 3,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Fri salpetersyra |
Högst 0,01 % |
||
Nitrit |
Högst 10 mg/kg uttryckt som NaNO2 |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,3 mg/kg |
||
Denna specifikation avser 35 %-ig vattenlösning |
|
E 252 KALIUMNITRAT
Synonymer |
Salpeter |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumnitrat |
||
Einecs |
231-818-8 |
||
Kemisk formel |
KNO3 |
||
Relativ molekylmassa |
101,11 |
||
Innehåll |
Minst 99 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt, kristallinskt pulver eller genomskinliga prismor med nedkylande, salt, skarp smak |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 4,5 och högst 8,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1 % efter torkning under 4 timmar vid 105 oC |
||
Nitrit |
Högst 20 mg/kg uttryckt som KNO2 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 260 ÄTTIKSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Ättiksyra |
||
Etansyra |
|||
Einecs |
200-580-7 |
||
Kemisk formel |
C2H4O2 |
||
Relativ molekylmassa |
60,05 |
||
Innehåll |
Minst 99,8 % |
||
Beskrivning |
Klar, färglös vätska med stickande, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
118 oC vid 760 mm tryck (mm Hg) |
||
|
Omkring 1,049 g/cm3 |
||
|
|
||
|
Högst 14,5 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Icke flyktig återstod |
Högst 100 mg/kg |
||
Myrsyra och andra oxiderbara ämnen |
Högst 1 000 mg/kg uttryckt som myrsyra |
||
Direkt oxiderbara ämnen |
Späd ut 2 ml av provet med 10 ml vatten i ett kärl med inslipad glaspropp och tillsätt 0,1 ml 0,1 N kaliumpermanganat. Den rosa färgen ska inte övergå till brunt på kortare tid än 30 min |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 261 KALIUMACETAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumacetat |
||
Einecs |
204-822-2 |
||
Kemisk formel |
C2H3O2K |
||
Relativ molekylmassa |
98,14 |
||
Innehåll |
Minst 99 % beräknat på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglösa sönderflytande kristaller eller vitt kristallinskt pulver, luktlöst eller med svag lukt av ättika |
||
Identifiering |
|
||
|
Minst 7,5 och högst 9,0 |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 8 % efter torkning vid 150 oC under 2 timmar |
||
Myrsyra och andra oxiderbara ämnen |
Högst 1 000 mg/kg uttryckt som myrsyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 262 (i) NATRIUMACETAT
Definition |
|
|||
Kemiskt namn |
Natriumacetat |
|||
Einecs |
204-823-8 |
|||
Kemisk formel |
C2H3NaO2·nH2O (n = 0 eller 3) |
|||
Relativ molekylmassa |
Vattenfri: |
82,03 |
||
Trihydrat: |
136,08 |
|||
Innehåll |
Minst 98,5 % (både den vattenfria formen och trihydratformen) beräknat på vattenfri substans |
|||
Beskrivning |
Vattenfri: |
Vitt, luktlöst, granulärt, hygroskopiskt pulver |
||
Trihydrat: |
Färglösa genomskinliga kristaller eller granulärt kristallinskt pulver, luktlöst eller med en svag lukt av ättika. Vittrar i varm, torr luft |
|||
Identifiering |
|
|||
|
Minst 8,0 och högst 9,5 |
|||
|
|
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Viktförlust vid torkning |
Vattenfri: |
Högst 2 % (120 oC, 4 tim.) |
||
Trihydrat: |
Mellan 36 och 42 % (120 oC, 4 tim.) |
|||
Myrsyra och andra oxiderbara ämnen |
Högst 1 000 mg/kg uttryckt som myrsyra |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 262 (ii) NATRIUMDIACETAT
Definition |
Natriumdiacetat är en förening av natriumacetat och ättiksyra |
||
Kemiskt namn |
Natriumvätediacetat |
||
Einecs |
204-814-9 |
||
Kemisk formel |
C4H7NaO4·nH2O (n = 0 eller 3) |
||
Relativ molekylmassa |
142,09 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Halt 39–41 % av fri ättiksyra och 58–60 % av natriumacetat |
||
Beskrivning |
Vitt, hygroskopiskt, kristallinskt fast ämne med lukt av ättika |
||
Identifiering |
|
||
|
Minst 4,5 och högst 5,0 |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Myrsyra och andra oxiderbara ämnen |
Högst 1 000 mg/kg uttryckt som myrsyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 263 KALCIUMACETAT
Definition |
|
|||
Kemiskt namn |
Kalciumacetat |
|||
Einecs |
200-540-9 |
|||
Kemisk formel |
Vattenfri: |
C4H6O4Ca |
||
Monohydrat: |
C4H6O4Ca· H2O |
|||
Relativ molekylmassa |
Vattenfri: |
158,17 |
||
Monohydrat: |
176,18 |
|||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på torrsubstans |
|||
Beskrivning |
Vattenfritt kalciumacetat är ett vitt, hygroskopiskt, klumpigt, kristallinskt ämne med svagt bitter smak. En svag lukt av ättika kan märkas. Monohydratet kan vara i form av nålar, granulat eller pulver |
|||
Identifiering |
|
|||
|
Minst 6,0 och högst 9,0 |
|||
|
|
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Viktförlust vid torkning |
Högst 11 % efter torkning (155 oC till konstant vikt för monohydratet) |
|||
I vatten olöslig återstod |
Högst 0,3 % |
|||
Myrsyra och andra oxiderbara ämnen |
Högst 1 000 mg/kg uttryckt som myrsyra |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 270 MJÖLKSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Mjölksyra |
||
2-Hydroxipropionsyra |
|||
1-Hydroxietan-1-karboxylsyra |
|||
Einecs |
200-018-0 |
||
Kemisk formel |
C3H6O3 |
||
Relativ molekylmassa |
90,08 |
||
Innehåll |
Minst 76 % och högst 84 % |
||
Beskrivning |
Färglös eller gulaktig, nästan luktlös, tjockflytande vätska med sur smak, bestående av en blandning av mjölksyra (C3H6O3) och mjölksyrelaktat (C6H10O5). Den erhålls vid mjölksyrejäsning av sockerarter eller på syntetisk väg |
||
Anmärkning: Mjölksyra är hygroskopisk och när den koncentreras genom inkokning kondenserar den till mjölksyreacetat som vid utspädning och uppvärmning hydrolyseras till mjölksyra. |
|
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Sulfat |
Högst 0,25 % |
||
Järn |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Anmärkning: Denna specifikation avser 80 % vattenlösning; för svagare vattenlösningar står de beräknade värdena i förhållande till halten av mjölksyra. |
|
E 280 PROPIONSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Propionsyra |
||
Propansyra |
|||
Einecs |
201-176-3 |
||
Kemisk formel |
C3H6O2 |
||
Relativ molekylmassa |
74,08 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % |
||
Beskrivning |
Färglös eller blekgul oljig vätska med något skarp lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
- 22 oC |
||
|
138,5–142,5 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Icke flyktig återstod |
Högst 0,01 % efter torkning vid 140 oC till konstant vikt |
||
Aldehyder |
Högst 0,1 % uttryckt som formaldehyd |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 281 NATRIUMPROPIONAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumpropionat |
||
Natriumpropanat |
|||
Einecs |
205-290-4 |
||
Kemisk formel |
C3H5O2Na |
||
Relativ molekylmassa |
96,06 |
||
Innehåll |
Minst 99 % efter torkning under 2 timmar vid 105 oC |
||
Beskrivning |
Vitt, kristallinskt hygroskopiskt pulver eller ett fint vitt pulver. |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 7,5 och högst 10,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 4 % bestämd genom torkning vid 105 oC under 2 timmar |
||
I vatten olöslig återstod |
Högst 0,1 % |
||
Järn |
Högst 50 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 282 KALCIUMPROPIONAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumpropionat Kalciumpropanat |
||
Einecs |
223-795-8 |
||
Kemisk formel |
C6H10O4Ca |
||
Relativ molekylmassa |
186,22 |
||
Innehåll |
Minst 99 % efter torkning under 2 timmar vid 105 oC |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
6,0–9,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 4 % bestämd genom torkning vid 105 oC under 2 timmar |
||
I vatten olöslig återstod |
Högst 0,3 % |
||
Järn |
Högst 50 mg/kg |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 283 KALIUMPROPIONAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumpropionat |
||
Kaliumpropanat |
|||
Einecs |
206-323-5 |
||
Kemisk formel |
C3H5KO2 |
||
Relativ molekylmassa |
112,17 |
||
Innehåll |
Minst 99 % efter torkning under 2 timmar vid 105 oC |
||
Beskrivning |
Vitt kristallinskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 4 % bestämd genom torkning vid 105 oC under 2 timmar |
||
I vatten olöslig återstod |
Högst 0,3 % |
||
Järn |
Högst 30 mg/kg |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 284 BORSYRA
Synonymer |
Ortoborsyra |
||
Borofax |
|||
Definition |
|
||
Einecs |
233-139-2 |
||
Kemisk formel |
H3BO3 |
||
Relativ molekylmassa |
61,84 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % |
||
Beskrivning |
Färglösa, luktlösa, genomskinliga kristaller eller vitt granulat eller pulver, känns fet vid beröring, förekommer i naturen som mineralet sassolit |
||
Identifiering |
|
||
|
Omkring 171 oC |
||
|
|
||
|
3,8–4,8 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Peroxider |
Ingen färg erhålles vid tillsats av en lösning av KI |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 285 NATRIUMTETRABORAT (BORAX)
Synonymer |
Natriumborat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumtetraborat |
||
Natriumbiborat |
|||
Natriumpyroborat |
|||
Vattenfri tetraborat |
|||
Einecs |
215-540-4 |
||
Kemisk formel |
Na2B4O7 |
||
Na2B4O7·10H2O |
|||
Relativ molekylmassa |
201,27 |
||
Beskrivning |
Pulver eller glasliknande plattor som blir ogenomskinliga i luften, långsamt lösliga i vatten |
||
Identifiering |
|
||
|
171–175 oC med sönderdelning |
||
Renhetsgrad |
|
||
Peroxider |
Ingen färg erhålles vid tillsats av en lösning av KI |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 290 KOLDIOXID
|
Kolsyregas |
||
Synonymer |
Kolsyresnö (i fast form) |
||
Torris (i fast form) |
|||
Kolsyraanhydrid |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Koldioxid |
||
Einecs |
204-696-9 |
||
Kemisk formel |
CO2 |
||
Relativ molekylmassa |
44,01 |
||
Innehåll |
Minst 99 % (vikt/vol.) beräknat på gasinnehåll |
||
Beskrivning |
Under normala förhållanden en färglös gas med något skarp lukt. Kommersiell koldioxid transporteras och hanteras som vätska under tryck i bomber eller i system för förvaring i lös vikt eller under tryck i fast form som block av ”kolsyresnö”. Fast form (torris) innehåller vanligen tillsatser av bindande ämnen såsom propylenglykol eller mineralolja |
||
Identifiering |
|
||
|
När en gasström av provet får passera genom en lösning av bariumhydroxid bildas en vit fällning som upplöses i utspädd ättiksyra under gasutveckling |
||
Renhetsgrad |
|
||
Syra |
915 ml gas som bubblas genom 50 ml nykokat vatten får inte göra vattnet surare med metylorange som indikator än 50 ml nykokat vatten till vilket har tillsatts 1 ml klorvätesyra (0,01 N) |
||
Reducerande ämnen, vätefosfid och vätesulfid |
915 ml gas som bubblats genom 25 ml ammoniakaliskt silvernitratreagens med tillsats av 3 ml ammoniak får inte orsaka grumling eller svärtning av denna lösning |
||
Kolmonoxid |
Högst 10 μl/l |
||
Olja |
Högst 0,1 mg/l |
E 296 ÄPPELSYRA
Synonymer |
DL-äppelsyra, hydroxibärnstenssyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
DL-äppelsyra, hydroxibutandisyra, hydroxibärnstenssyra |
||
Einecs |
230-022-8 |
||
Kemisk formel |
C4H6O5 |
||
Molekylvikt |
134,09 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt kristallint pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Fumarsyra |
Högst 1,0 % |
||
Äppelsyra |
Högst 0,05 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 297 FUMARSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Transbutendisyra, trans-1,2-etylendikarboxylsyra |
||
Einecs |
203-743-0 |
||
Kemisk formel |
C4H4O4 |
||
Molekylvikt |
116,07 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
286–302 oC (slutet kapillärrör, snabb upphettning) |
||
|
|
||
|
3,0–3,2 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 0,5 % (120 oC, 4 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Äppelsyra |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 300 ASKORBINSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
L-askorbinsyra |
||
Askorbinsyra |
|||
2,3-Didehydro-L-threo-hexono-1,4-lactone |
|||
Enolformen av 3-oxo-L-gulofuranolakton |
|||
Einecs |
200-066-2 |
||
Kemisk formel |
C6H8O6 |
||
Molekylvikt |
176,13 |
||
Innehåll |
Askorbinsyra, minst 99 % C6H8O6 efter torkning i vakuumexsickator över svavelsyra i 24 timmar |
||
Beskrivning |
Vitt till blekt gult, luktfritt kristallint fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 189 oC och 193 oC med sönderdelning |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,4 % efter torkning i vakuumexsickator över svavelsyra i 24 timmar |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Specifik rotation |
[α]D 20 mellan +20,5o och +21,5o (10 % vattenlösning) |
||
pH i 2 % vattenlösning |
Mellan 2,4 och 2,8 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 301 NATRIUMASKORBAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumaskorbat |
||
Natrium-L-askorbat |
|||
2,3-Didehydro-L-threo-hexono-1,4-lactonesodiumenolate |
|||
Natriumenolat av 3-keto-L-gulofurano-lakton |
|||
Einecs |
205-126-1 |
||
Kemisk formel |
C6H7NaO6 |
||
Molekylvikt |
198,11 |
||
Innehåll |
Minst 99 % C6H7NaO6, efter torkning i vakuumexsickator över svavelsyra i 24 timmar |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt, luktfritt kristallint fast ämne som mörknar vid inverkan av ljus |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,25 % efter torkning i vakuumexsickator över svavelsyra i 24 timmar |
||
Specifik rotation |
[α]D 20 mellan + 103o och + 106o (10 % vikt/vol. vattenlösning) |
||
pH i 10 % vattenlösning |
Mellan 6,5 och 8,0 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 302 KALCIUMASKORBAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumaskorbatdihydrat |
||
2,3-Didehydro-L-threo-hexono-1,4-lactonesodiumenolate Kalcium-L-askorbat Kalciumenolat av 3-oxo-L-gulofurano-laktondihydrat |
|||
Einecs |
227-261-5 |
||
Kemisk formel |
C12H14O12Ca· 2H2O |
||
Molekylvikt |
426,35 |
||
Innehåll |
Minst 98 %, beräknat på substans fri från flyktigt material |
||
Beskrivning |
Vitt till svagt blekt gråaktigt gult, luktfritt, kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som F) |
||
Specifik rotation |
[α]D 20 mellan + 95o och + 97o (5 % vikt/vol. vattenlösning) |
||
pH i 10 % vattenlösning |
Mellan 6,0 och 7,5 |
||
Flyktigt material |
Högst 0,3 % bestämt genom torkning vid rumstemperatur i 24 timmar i desickator över svavelsyra eller fosforpentoxid |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 304 (i) ASKORBYLPALMITAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Askorbylpalmitat |
||
L-askorbylpalmitat |
|||
6-palmityl-3-keto-L-gulofuranolakton |
|||
Einecs |
205-305-4 |
||
Kemisk formel |
C22H38O7 |
||
Molekylvikt |
414,55 |
||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt eller gulvitt fast ämne med en citrusliknande lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
107–117 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2,0 % efter torkning i vakuumugn vid 56–60 oC i 1 timme |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Specifik rotation |
[α]D 20 mellan + 21o och + 24o (5 % vikt/vol. metanollösning) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 304 (ii) ASCORBYLSTEARAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn beteckning |
Askorbylstearat |
||
2,3-didehydro-L-threo-hexono-1,4-lactone-6-stearate |
|||
L-askorbylstearat |
|||
6-stearyl-3-keto-L-gulofuranolakton |
|||
Einecs |
246-944-9 |
||
Kemisk formel |
C24H42O7 |
||
Molekylvikt |
442,6 |
||
Innehåll |
Minst 98 % |
||
Beskrivning |
Vitt eller gulaktigt vitt fast ämne med citrusliknande lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Omkring 116 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2,0 % efter torkning i vakuumugn vid 56–60 oC i 1 timme |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 306 TOKOFEROLRIKA EXTRAKT
Definition |
Produkt framställd genom vakuumångdestillation av ätliga vegetabiliska oljeprodukter, inklusive koncentrat av tokoferoler och tokotrienoler. |
||
Innehåller tokoferoler som d-α-, d-β-, d-γ- och d-δ-tokoferoler |
|||
Molekylvikt |
430,71 (d-α-tokoferol) |
||
Innehåll |
Minst 34 % av totala mängden tokoferoler |
||
Beskrivning |
Brunaktigt röd till röd, klar, viskös olja med mild, karakteristisk lukt och smak. Kan visa svag avsättning av vaxliknande beståndsdelar i mikrokristallin form |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Olöslig i vatten. Löslig i etanol. Blandbar med eter |
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Specifik rotation |
[α]D 20 ej mindre än + 20o |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 307 ALFA-TOKOFEROL
Synonymer |
DL-α-Tokoferol |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
DL-5,7,8-trimetyltokol |
||
DL-2,5,7,8-tetrametyl-2-(4′,8′,12′-trimetyltridecyl)-6-kromanol |
|||
Einecs |
233-466-0 |
||
Kemisk formel |
C29H50O2 |
||
Molekylvikt |
430,71 |
||
Innehåll |
Minst 96 % |
||
Beskrivning |
Svagt gul till bärnstensfärgad, nästan luktfri, klar viskös olja som oxideras och mörknar vid kontakt med luft eller ljus |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten. Lättlöslig i etanol. Blandbar med eter |
||
|
I absolut etanol ligger maximal absorption omkring 292 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Brytningsindex |
n D 201,503–1,507 |
||
Specifik absorption i etanol |
(292 nm) 72–76 (0,01 g i 200 ml absolut etanol) |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Specifik rotation |
[α]25 D0o±0,05o (1 till 10 lösning i kloroform) |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 308 GAMMA-TOKOFEROL
Synonymer |
dl-γ-Tokoferol |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
7,8-dimetyltokoferol |
||
|
2,7,8-trimetyl-2-(4′,8′,12′-trimetyltridecyl)-6-kromanol |
||
Einecs |
231-523-4 |
||
Kemisk formel |
C28H48O2 |
||
Molekylvikt |
416,69 |
||
Innehåll |
Minst 97 % |
||
Beskrivning |
Klar, viskös, blekt gul olja som oxideras och mörknar vid kontakt med luft eller ljus |
||
Identifiering |
|
||
|
I absolut etanol ligger maximal absorption vid omkring 298 nm och 257 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Specifik absorption i etanol |
(298 nm) 91–97 |
||
(257 nm) 5,0–8,0 |
|||
Brytningsindex |
1,503–1,507 |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 309 DELTA-TOKOFEROL
Definition |
|
||
|
8-metyltokoferal |
||
Kemiskt namn |
2,8-dimetyl-2-(4′,8′,12′-trimetyltridecyl)-6-kromanol |
||
Einecs |
204-299-0 |
||
Kemisk formel |
C27H46O2 |
||
Molekylvikt |
402,7 |
||
Innehåll |
Minst 97 % |
||
Beskrivning |
Klar, viskös, blekt gulaktig eller brandgul olja som oxideras och mörknar vid kontakt med luft eller ljus |
||
Identifiering |
|
||
|
I absolut etanol ligger maximal absorption vid omkring 298 nm och 257 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Specifik absorption i etanol |
(298 nm) 89–95 |
||
(257 nm) 3,0—6,0 |
|||
Brytningsindex |
1,500-1,504 |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 310 PROPYLGALLAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Propylgallat |
||
Gallsyrans propylester |
|||
3,4,5-trihydroxibensoesyrans n-propylester |
|||
Einecs |
204-498-2 |
||
Kemisk formel |
C10H12O5 |
||
Molekylvikt |
212,20 |
||
Innehåll |
Minst 98 % på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt till gräddvitt, kristallint, luktfritt fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Något löslig i vatten, lättlöslig i etanol, eter och propan-1,2-diol |
||
|
146–150 oC efter torkning vid 110 oC i 4 timmar |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1,0 % (110 oC, 4 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Fri syra |
Högst 0,5 % (som gallsyra) |
||
Klorerade organiska ämnen |
Högst 100 mg/kg (uttryckt som Cl) |
||
Specifik absorption i etanol |
(275 nm) lägst 485 och högst 520 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 311 OKTYLGALLAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Oktylgallat |
||
Gallsyrans oktylester |
|||
3,4,5-trihydroxibensoesyrans n-octylester |
|||
Einecs |
213-853-0 |
||
Kemisk formel |
C15H22O5 |
||
Molekylvikt |
282,34 |
||
Innehåll |
Minst 98 % efter torkning vid 90 oC i 6 timmar |
||
Beskrivning |
Vitt till gräddaktigt vitt, luktfritt fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Något löslig i vatten, lättlöslig i etanol, eter och propan-1,2-diol |
||
|
99-102 oC efter torkning vid 90 oC i 6 timmar |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (90 oC, 6 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
Fri syra |
Högst 0,5 % (som gallsyra) |
||
Klorerade organiska ämnen |
Högst 100 mg/kg (uttryckt som Cl) |
||
Specifik absorption i etanol |
(275 nm) lägst 375 och högst 390 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 312 DODECYLGALLAT
Synonymer |
Laurylgallat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dodecylgallat |
||
3,4,5-trihydroxibensoesyrans n-dodecyl (eller lauryl) ester |
|||
Gallsyrans dodecylester |
|||
Einecs |
214-620-6 |
||
Kemisk formel |
C19H30O5 |
||
Molekylvikt |
338,45 |
||
Innehåll |
Minst 98 % efter torkning vid 90 oC i 6 timmar |
||
Beskrivning |
Vitt till gräddaktigt vitt, luktfritt fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten, lättlöslig i etanol och eter |
||
|
95–98 oC efter torkning vid 90 oC i 6 timmar |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (90 oC, 6 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % |
||
Fri syra |
Högst 0,5 % (som gallsyra) |
||
Klorerade organiska ämnen |
Högst 100 mg/kg (uttryckt som Cl) |
||
Specifik absorption i etanol |
(275 nm), lägst 300 och högst 325 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 30 mg/kg |
E 315 ISOASKORBINSYRA
Synonymer |
Erytorbinsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
D-erytro-hex-2-ensyra γ-lakton |
||
Isoaskorbinsyra |
|||
D-isoaskorbinsyra |
|||
Einecs |
201-928-0 |
||
Kemisk formel |
C6H8O6 |
||
Molekylvikt |
176,13 |
||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt till svagt gult kristallint fast ämne som gradvis mörknar vid kontakt med ljus |
||
Identifiering |
|
||
|
Omkring 164–172 oC med sönderdelning |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,4 % efter torkning under reducerat tryck över kiselgel under 3 timmar |
||
Sulfataska |
Högst 0,3 % |
||
Specifik rotation |
[α] 10 % (vikt/volym) vattenlösning mellan -16,5o och -18,0o |
||
Oxalat |
Till en lösning av 1 g i 10 ml vatten tillsättes 2 droppar isättika och 5 ml 10 % kalciumacetatlösning. Lösningen ska förbli klar |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 316 NATRIUMISOASKORBAT
Synonymer |
Natriumerytorbat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumisoaskorbat |
||
Natrium D-isoaskorbinsyra |
|||
Natriumsalt av 2,3-didehydro-K-erythro-hexono-1,4-lactone |
|||
Monohydrat av 3-keto-D-gulofurano-laktons natriumenolat |
|||
Einecs |
228-973-9 |
||
Kemisk formel |
C6H7O6Na· H2O |
||
Molekylvikt |
216,13 |
||
Innehåll |
Minst 98 %, efter torkning i vakuumexsickator över svavelsyra i 24 timmar, uttryckt som monohydrat |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Lättlösligt i vatten, mycket svagt lösligt i etanol |
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,25 % efter torkning i en vakuumexsickator över svavelsyra i 24 timmar |
||
Specifik rotation |
[α] 10 % vattenlösning mellan + 95o och + 98o |
||
pH i 10 % vattenlösning |
5,5–8,0 |
||
Oxalat |
Till en lösning av 1 g i 10 ml vatten sättes 2 droppar isättika och 5 ml 10 % kalciumacetatlösning. Lösningen ska förbli klar |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 319 TERTIÄR-BUTYLHYDROKINON (TBHQ)
Synonymer |
TBHQ |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Tert-butyl-1,4-bensendiol |
||
2-(1,1-Dimetyletyl)-1,4-bensendiol |
|||
Einecs |
217-752-2 |
||
Kemisk formel |
C10H14O2 |
||
Molekylvikt |
166,22 |
||
Innehåll |
Minst 99 % C10H14O2 |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint fast ämne med karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Praktiskt taget olöslig i vatten, löslig i etanol |
||
|
Minst 126,5 oC |
||
|
Lös upp cirka 5 mg av provet i 10 ml metanol och tillsätt 10,5 ml dimetyletylaminlösning (1 till 4). En röd till rosa färg ska framträda |
||
Renhetsgrad |
|
||
Tertiär-butyl-p-bensokinon |
Högst 0,2 % |
||
2,5-Di-tertiär-butyl hydrokinon |
Högst 0,2 % |
||
Hydroxikinon |
Högst 0,1 % |
||
Toluen |
Högst 25 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 320 BUTYLHYDROXIANISOL (BHA)
Synonymer |
BHA |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
3-tert-butyl-4-hydroxianisol |
||
En blandning av 2-tert-butyl-4-hydroxianisol och 3-tert-butyl-4-hydroxianisol |
|||
Einecs |
246-563-8 |
||
Kemisk formel |
C11H16O2 |
||
Molekylvikt |
180,25 |
||
Innehåll |
Minst 98,5 % C11H16O2 och minst 85 % av isomeren 3-tert-butyl-4-hydroxianisol |
||
Beskrivning |
Vita eller något gula kristaller eller vaxartat fast ämne med lätt aromatisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten, lättlöslig i etanol |
||
|
Mellan 48 oC och 63 oC |
||
|
Klarar test med avseende på fenolgrupper |
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % efter glödgning vid 800 ± 25 oC |
||
Fenolföroreningar |
Högst 0,5 % |
||
Specifik absorption
|
(290 nm) minst 190 och högst 210 |
||
Specifik absorption
|
(228 nm) minst 326 och högst 345 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 321 BUTYLHYDROXITOLUEN (BHT)
Synonymer |
BHT |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
2,6-Ditertiär-butyl-p-kresol |
||
4-metyl-2,6-ditertiärbutylfenol |
|||
Einecs |
204-881-4 |
||
Kemisk formel |
C15H24O |
||
Molekylvikt |
220,36 |
||
Innehåll |
Minst 99 % |
||
Beskrivning |
Vitt, kristallint eller flingformat fast ämne, luktfritt eller med en karakteristisk svag aromatisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten och propan-1,2-diol |
||
Lättlösligt i etanol |
|||
|
70 oC |
||
|
Absorptionen inom området 230 till 320 nm i ett 2 cm tjockt skikt av en lösning av 1 del i 100 000 delar vattenfri etanol har sitt maximum endast vid 278 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,005 % |
||
Fenolföroreningar |
Högst 0,5 % |
||
Specifik absorption i etanol |
(278 nm) lägst 81 och högst 88 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 322 LECITIN
Synonymer |
Fosfatider |
||
Fosfolipider |
|||
Definition |
Lecitin är blandningar eller fraktioner av fosfatider utvunna med fysikaliska metoder från animaliska eller vegetabiliska livsmedel; de omfattar även hydrolyserade ämnen som utvunnits genom att använda ofarliga och lämpliga enzymer. Slutprodukten får inte uppvisa någon kvarstående enzymaktivitet Lecitin kan blekas svagt i vattenhaltigt medium genom inverkan av väteperoxid. Denna oxidation får inte kemiskt förändra lecitinfosfatiderna |
||
Einecs |
232-307-2 |
||
Innehåll |
|
||
|
|||
Beskrivning |
|
||
|
|||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Sätt 500 ml vatten (30–35 oC) till en 800 ml bägare. Tillsätt sedan långsamt 50 ml av provet under ständig omrörning. Hydrolyserad lecitin bildar en homogen emulsion. Ej hydrolyserad lecitin bildar en tydlig klump på cirka 50 g |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2,0 % bestämt genom torkning vid 105 oC i 1 timme |
||
Substans olöslig i toluen |
Högst 0,3 % |
||
Syratal |
|
||
|
|||
Peroxidtal |
10 eller lägre |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 325 NATRIUMLAKTAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumlaktat |
||
Natrium-2-hydroxipropionat Mjölksyrans natriumsalt |
|||
Einecs |
200-772-0 |
||
Kemisk formel |
C3H5NaO3 |
||
Molekylvikt |
112,06 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 57 % och högst 66 % |
||
Beskrivning |
Färglös, genomskinlig vätska Luktfri eller med en svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Syrahalt |
Högst 0,5 % efter torkning uttryckt som mjölksyra |
||
pH i 20 % vattenlösning |
6,5–7,5 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Reducerande substanser |
Ingen reduktion av Fehlings lösning |
||
Observera: Denna specifikation avser 60 % vattenlösning. |
|
E 326 KALIUMLAKTAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumlaktat |
||
Kalium-2-hydrotipropanate Mjölksyrans kaliumsalt |
|||
Einecs |
213-631-3 |
||
Kemisk formel |
C3H5O3K |
||
Molekylvikt |
128,17 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 57 % och högst 66 % |
||
Beskrivning |
Svagt viskös, nästan luktfri, klar vätska. Luktfri eller med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Glödga kaliumlaktat tills endast aska återstår. Askan är alkalisk och skum bildas vid tillsättning av syra |
||
|
Låt 2 ml kaliumlaktatlösning komma i kontakt med 5 ml av en lösning av 1 del katekol och 100 delar svavelsyra. En djupröd färg framträder i kontaktzonen |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Syrahalt |
Lös 1 g kaliumlaktatlösning i 20 ml vatten, tillsätt 3 droppar fenolftalein TS och titrera med 0,1 N natriumhydroxid. Högst 0,2 ml bör åtgå |
||
Reducerande substanser |
Kaliumlaktat ska inte ge någon reduktion av Fehlings lösning |
||
Observera: Denna specifikation avser 60 % vattenlösning. |
|
E 327 KALCIUMLAKTAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumdilaktat |
||
Kalciumdilaktathydrat |
|||
Mjölksyrans kalciumsalt Kalciumsalt av 2-hydrotipropinsyra |
|||
Einecs |
212-406-7 |
||
Kemisk formel |
(C3H5O3)2Ca· nH2O (n = 0–5) |
||
Molekylvikt |
218,22 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Nästan luktfritt, vitt kristallint pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lösligt i vatten och praktiskt taget olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Bestämmes genom torkning vid 120 oC i 4 timmar: |
||
|
|||
|
|||
|
|||
|
|||
Syrahalt |
Högst 0,5 % av torr substans uttryckt som mjölksyra |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
pH i 5 % vattenlösning |
6,0–8,0 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Reducerande substanser |
Ingen reduktion av Fehlings lösning |
E 330 CITRONSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Citronsyra |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyra |
|||
Einecs |
201-069-1 |
||
Kemisk formel |
|
||
|
|||
Molekylvikt |
|
||
|
|||
Innehåll |
Citronsyra kan vara vattenfri eller innehålla en molekyl vatten. Citronsyra innehåller minst 99,5 % C6H8O7, uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Citronsyra är ett vitt eller färglöst, luktfritt, kristallint fast ämne med starkt sur smak. Monohydratet efflorescerar i torr luft |
||
Identifiering |
|
||
|
Mycket lösligt i vatten, lättlösligt i etanol, lösligt i eter |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vattenhalt |
Vattenfri citronsyra innehåller högst 0,5 % vatten; citronsyramonohydratet innehåller högst 8,8 % vatten (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,05 % efter kalcinering vid 800 ± 25 oC |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
Lätt förkolnande substanser |
Upphetta 1 g av ett pulveriserat prov med 10 ml 98 % (min) svavelsyra på vattenbad vid 90 oC i mörker under 1 timme. Endast en blek brun färg får framträda (motsvarande Fluid K) |
E 331 (i) MONONATRIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans mononatriumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Mononatriumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans mononatriumsalt |
|||
Kemisk formel |
|
||
|
|||
Molekylvikt |
|
||
|
|||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Kristallint vitt pulver eller färglösa kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Bestäms genom torkning vid 180 oC i 4 timmar:
|
||
|
|||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 1 % vattenlösning |
3,5–3,8 |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 331 (ii) DINATRIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans dinatriumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatriumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans dinatriumsalt |
|||
Citronsyrans dinatriumsalt med 1,5 vattenmolekyler |
|||
Einecs |
205-623-3 |
||
Kemisk formel |
CH6O7Na2·1,5H2O |
||
Molekylvikt |
263,11 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Kristallint vitt pulver eller färglösa kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 13,0 % vid torkning i 180 oC under 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 1 % vattenlösning |
4,9–5,2 |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 331 (iii) TRINATRIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans trinatriumsalt |
|||
Definition |
|
|||
Kemiskt namn |
Trinatriumcitrat |
|||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans trinatriumsalt |
||||
Citronsyrans trinatriumsalt, vattenfritt eller som dihydrat eller pentahydrat |
||||
Einecs |
200-675-3 |
|||
Kemisk formel |
Vattenfri: |
C6H5O7Na3 |
||
Hydratiserad: |
C6H5O7Na3·nH2O (n = 2 eller 5) |
|||
Molekylvikt |
258,07 (vattenfri) |
|||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
|||
Beskrivning |
Kristallint vitt pulver eller färglösa kristaller |
|||
Identifiering |
|
|||
|
|
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Viktförlust vid torkning |
Bestäms genom torkning vid 180 oC i 4 timmar: |
|||
|
högst 1,0 % |
|||
|
högst 13,5 % |
|||
|
högst 30,3 % |
|||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
|||
pH i 5 % vattenlösning |
7,5–9,0 |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 332 (i) MONOKALIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans monokaliumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monokaliumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans monokaliumsalt |
|||
Vattenfritt monokaliumsalt av citronsyran |
|||
Einecs |
212-753-4 |
||
Kemisk formel |
C6H7O7K |
||
Molekylvikt |
230,21 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt, hygroskopiskt, kornigt pulver eller klara kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1,0 % bestämd genom torkning vid 180 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 1 % vattenlösning |
3,5—3,8 |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 332 (ii) TRIKALIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans trikaliumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Trikaliumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans trikaliumsalt |
|||
Monohydrat av citronsyrans trikaliumsalt |
|||
Einecs |
212-755-5 |
||
Kemisk formel |
C6H5O7K3·H2O |
||
Molekylvikt |
324,42 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt, hygroskopiskt, kornigt pulver eller klara kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 6,0 % bestämd genom torkning vid 180 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 5 % vattenlösning |
7,5–9,0 |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 333 (i) MONOKALCIUMCITRAT
Synonymer |
Monokalciumcitrat Citronsyrans monokalciumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans monokalciumsalt |
|||
Monohydrat av citronsyrans monokalciumsalt |
|||
Kemisk formel |
(C6H7O7)2Ca· H2O |
||
Molekylvikt |
440,32 |
||
Innehåll |
Minst 97,5 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Fint vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 7,0 % bestämd genom torkning vid 180 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 1 % vattenlösning |
3,2–3,5 |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
||
Karbonater |
Vid upplösning av 1 g kalciumcitrat i 10 ml 2 N saltsyra får endast ett fåtal isolerade bubblor frigöras |
E 333 (ii) DIKALCIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans dikalciumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikalciumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans dikalciumsalt |
|||
Trihydrat av citronsyrans dikalciumsalt |
|||
Kemisk formel |
(C6H7O7)2Ca· 3H2O |
||
Molekylvikt |
530,42 |
||
Innehåll |
Minst 97,5 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Fint vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 20,0 % bestämd genom torkning vid 180 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
||
Karbonater |
Vid upplösning av 1 g kalciumcitrat i 10 ml 2 N saltsyra får endast ett fåtal isolerade bubblor frigöras |
E 333 (iii) TRIKALCIUMCITRAT
Synonymer |
Citronsyrans trikalciumsalt |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Trikalciumcitrat |
||
2-hydroxi-propan-1,2,3-trikarboxylsyrans trikalciumsalt |
|||
Tetrahydrat av citronsyrans trikalciumsalt |
|||
Einecs |
212-391-7 |
||
Kemisk formel |
(C6H6O7)2Ca3·4H2O |
||
Molekylvikt |
570,51 |
||
Innehåll |
Minst 97,5 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Fint vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 14 % bestämd genom torkning vid 180 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
||
Karbonater |
Vid upplösning av 1 g kalciumcitrat i 10 ml 2 N saltsyra får endast ett fåtal isolerade bubblor frigöras |
E 334 L (+)-VINSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
L-vinsyra |
||
L-2,3-dihydroxibärnstensyra |
|||
Einecs |
201-766-0 |
||
Kemisk formel |
C4H6O6 |
||
Molekylvikt |
150,09 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglöst eller halvgenomsiktigt kristallint fast ämne eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
168–170 oC |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (över P2O5, 3 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 1 000 mg/kg efter kalcinering vid 800 ± 25 oC |
||
Specifik optisk rotation, 20 % vattenlösning |
[α]D 20 mellan +11,5o och +13,5o |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
E 335 (i) MONONATRIUMTARTRAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Mononatriumtartrat |
||
L(+)-vinsyrans mononatriumsalt |
|||
Kemisk formel |
C4H5O6Na· H2O |
||
Molekylvikt |
194,05 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Klara, färglösa kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 10 % bestämd efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 335 (ii) DINATRIUMTARTRAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatrium-L-tartrat |
||
Dinatrium(+)-tartrat |
|||
L(+)-vinsyrans dinatriumsalt |
|||
|
|||
Einecs |
212-773-3 |
||
Kemisk formel |
C4H4O6Na2·2H2O |
||
Molekylvikt |
230,8 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Klara, färglösa kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
1 g är olösligt i 3 ml vatten. Olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 17 % bestämd efter torkning vid 150 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 1 % vattenlösning |
7,0–7,5 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 336 (i) MONOKALIUMTARTRAT
Synonymer |
Monokaliumtartrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
L(+)-vinsyrans monokaliumsalt utan vatten |
||
Kemisk formel |
C4H5O6K |
||
Molekylvikt |
188,16 |
||
Innehåll |
Minst 98 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint eller kornigt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
230 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
pH i 1 % vattenlösning |
3,4 |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1 % bestämd efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 336 (ii) DIKALIUMTARTRAT
Synonymer |
Dikaliumtartrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikaliumtartrat |
||
L-(+)-vinsyrans dikaliumsalt med en halv molekyl vatten |
|||
Einecs |
213-067-8 |
||
Kemisk formel |
C4H4O6K2·1/2H2O |
||
Molekylvikt |
235,2 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint eller kornigt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
pH i 1 % vattenlösning |
7,0–9,0 |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 4 % bestämd efter torkning vid 150 oC i 4 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 337 KALIUMNATRIUMTARTRAT
Synonymer |
Kaliumnatrium-L(+)-tartrat |
||
|
|||
|
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumkaliumsalt av L-2,3-dihydroxibutandikarboxylsyra |
||
Natriumkalium-L(+)-tartrat |
|||
Einecs |
206-156-8 |
||
Kemisk formel |
C4H4O6KNa· 4H2O |
||
Molekylvikt |
282,23 |
||
Innehåll |
Minst 99 % uttryckt som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
1 g är lösligt i 1 ml vatten. Olösligt i etanol |
||
|
70–80 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 26,0 % och lägst 21,0 % bestämd genom torkning vid 150 oC i 3 timmar |
||
Oxalater |
Högst 100 mg/kg, uttryckt som oxalsyra, efter torkning |
||
pH i 1 % vattenlösning |
6,5–8,5 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 338 FOSFORSYRA
Synonymer |
Ortofosforsyra |
||
Monofosforsyra |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Fosforsyra |
||
Einecs |
231-633-2 |
||
Kemisk formel |
H3PO4 |
||
Molekylvikt |
98,00 |
||
Innehåll |
Fosforsyra är tillgängligt i handeln i form av en vattenlösning i varierande koncentrationer. Minst 67,0 % och högst 85,7 % |
||
Beskrivning |
Klar, färglös, viskös vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Flyktiga syror |
Högst 10 mg/kg (som ättiksyra) |
||
Klorider |
Högst 200 mg/kg (uttryckt som klor) |
||
Nitrater |
Högst 5 mg/kg (som NaNO3) |
||
Sulfater |
Högst 1 500 mg/kg (som CaSO4) |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Observera: Denna specifikation avser 75 %-ig vattenlösning |
|
E 339 (i) MONONATRIUMFOSFAT
Synonymer |
Mononatriummonofosfat |
||
Natriumdiväteortofosfat |
|||
Mononatriumortofosfat |
|||
Monobasiskt natriumfosfat |
|||
Natriumdivätemonofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumdivätemonofosfat |
||
Einecs |
231-449-2 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: NaH2PO4 |
||
Monohydrat: NaH2PO4 · H2O |
|||
Dihydrat: NaH2PO4 · 2H2O |
|||
Molekylvikt |
Vattenfri: 119,98 |
||
Monohydrat: 138,00 |
|||
Dihydrat: 156,01 |
|||
Innehåll |
Minst 97 % NaH2PO4 efter torkning vid 60 oC i 1 timme och därefter vid 105 oC i 4 timmar |
||
P2O5-halt |
58,0–60,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Ett vitt luktfritt, svagt fuktupptagande pulver, kristaller eller korn |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol och eter |
||
|
Mellan 4,1 och 5,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Det vattenfria saltet får förlora högst 2,0 %, monohydratet högst 15,0 %, och dihydratet högst 25 % efter torkning vid 60 oC i 1 timme och därefter vid 105 oC i 4 timmar |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 339 (ii) DINATRIUMFOSFAT
Synonymer |
Dinatriummonofosfat |
||
Sekundärt natriumfosfat |
|||
Dinatriumortofosfat |
|||
|
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatriumvätemonofosfat |
||
Dinatriumväteortofosfat |
|||
Einecs |
231-448-7 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: Na2HPO4 |
||
Hydratiserad: Na2HPO4 · nH2O (n = 2, 7 eller 12) |
|||
Molekylvikt |
141,98 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 98 % Na2HPO4 efter torkning vid 40 oC i 3 timmar och därefter vid 105 oC i 5 timmar |
||
P2O5-halt |
49–51 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vattenfritt dinatriumvätefosfat är ett vitt, hygroskopiskt, luktfritt pulver. Förekommande hydratiserade former inkluderar dihydratet: ett vitt kristallint, luktfritt ämne; heptahydratet: vita, luktfria, efflorescerande kristaller eller granulärt pulver och dodekahydratet: vitt, efflorescerande, luktfritt pulver eller kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Mellan 8,4 och 9,6 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Efter torkning vid 40 oC i 3 timmar och därefter vid 105 oC i 5 timmar får viktförlusterna vara följande: det vattenfria saltet högst 5,0 %, dihydratet högst 22,0 %, heptahydratet högst 50,0 %, dodekahydratet högst 61,0 % |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 339 (iii) TRINATRIUMFOSFAT
Synonymer |
Natriumfosfat |
||
Tribasiskt natriumfosfat |
|||
Trinatriumortofosfat |
|||
Definition |
Trinatriumfosfat erhålls från vattenlösningar och kristalliseras i den vattenfria formen och med 1/2, 1, 6, 8 eller 12 H2O. Dodekahydratet kristalliseras alltid ur vattenlösningar med ett överskott på natriumhydroxid. Har 1/4 NaOH-molekyl |
||
Kemiskt namn |
Trinatriummonofosfat |
||
Trinatriumfosfat |
|||
Trinatriumortofosfat |
|||
Einecs |
231-509-8 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: Na3PO4 |
||
Hydratiserad: Na3PO4 · nH2O (n = 1/2, 1, 6, 8, eller 12) |
|||
Molekylvikt |
163,94 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Vattenfritt natriumfosfat och de hydratiserade formerna, med undantag för dodekahydratet, innehåller minst 97,0 % Na3PO4 beräknad på torrsubstans. Natriumfosfatdodekahydratet innehåller minst 92,0 % Na3PO4 beräknad på glödgad substans |
||
P2O5-halt |
40,5–43,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita luktfria kristaller, granulat eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Mellan 11,5 och 12,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Efter torkning vid 120 oC i 2 timmar och därefter glödgning vid cirka 800 °C i 30 minuter får viktförlusterna vara följande: vattenfritt högst 2,0 %, monohydratet högst 11,0 %, dodekahydratet: mellan 45,0 % och 58,0 % |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 340 (i) MONOKALIUMFOSFAT
Synonymer |
Monobasiskt kaliumfosfat |
||
Monokaliumfosfat |
|||
Kaliumortofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumdivätefosfat |
||
Kaliumdiväteortofosfat |
|||
Monokaliumdivätemonofosfat |
|||
Einecs |
231-913-4 |
||
Kemisk formel |
KH2PO4 |
||
Molekylvikt |
136,09 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
P2O5-halt |
51,0–53,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa kristaller eller vitt, granulärt eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol. |
||
|
Mellan 4,2 och 4,8 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2,0 % bestämd efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 340 (ii) DIKALIUMFOSFAT
Synonymer |
Dikaliumfosfat |
||
Dikaliumortofosfat |
|||
Dibasiskt kaliumfosfat |
|||
|
|||
|
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikaliumvätemonofosfat |
||
Dikaliumvätefosfat |
|||
Dikaliumväteortofosfat |
|||
Einecs |
231-834-5 |
||
Kemisk formel |
K2HPO4 |
||
Molekylvikt |
174,18 |
||
Innehåll |
Minst 98 % efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
P2O5-halt |
40,3–41,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglöst eller vitt pulver, kristaller eller klumpar; fuktupptagande |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Mellan 8,7 och 9,4 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 2,0 % bestämd efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 340 (iii) TRIKALIUMFOSFAT
Synonymer |
Kaliumfosfat |
||
Trikaliumortofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Trikaliummonofosfat |
||
Trikaliumfosfat |
|||
Trikaliumortofosfat |
|||
Einecs |
231-907-1 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: K3PO4 |
||
Hydratiserad: K3PO4 · nH2O (n = 1 eller 3) |
|||
Molekylvikt |
212,27 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 97 % beräknad på glödgad substans |
||
P2O5-halt |
30,5–33,0 % beräknad på glödgad substans |
||
Beskrivning |
Färglösa eller vita, luktfria hygroskopiska kristaller eller granulat. Förekommande hydratiserade former inkluderar monohydrat och trihydrat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Mellan 11,5 och 12,3 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Det vattenfria saltet högst 3,0 %, hydratiserat högst 23,0 %. Bestämmes genom torkning vid 105 oC i 1 timme och därefter glödgning vid cirka 800 oC ± 25 oC i 30 minuter |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 %, i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 341 (i) MONOKALCIUMFOSFAT
Synonymer |
Monobasiskt kalciumfosfat |
||
Monokalciumortofosfat Kalciumbis(diväteortofosfat) |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumdivätefosfat |
||
Einecs |
231-837-1 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: Ca(H2PO4)2 |
||
Monohydrat: Ca(H2PO4)2 · H2O |
|||
Molekylvikt |
234,05 (vattenfri) |
||
252,08 (monohydrat) |
|||
Innehåll |
Minst 95 % i torrsubstans |
||
P2O5-halt |
55,5–61,1 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Granulärt pulver eller vita, sönderflytande kristaller eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
23,0–27,5 % (vattenfri) |
||
19,0–24,8 % (monohydrat) |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 14 % bestämd efter torkning vid 105 oC i 4 timmar (vattenfri) |
||
Högst 17,5 % bestämd efter torkning vid 60 oC i 1 timme och därefter vid 105 oC i 4 timmar (monohydrat) |
|||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 17,5 % efter glödgning vid 800 oC ± 25 oC i 30 minuter (vattenfri) |
||
Högst 25,0 % bestämd efter torkning vid 105 oC i 1 timme och därefter glödgning vid 800 oC ± 25 oC i 30 minuter (monohydrat) |
|||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 341 (ii) DIKALCIUMFOSFAT
Synonymer |
Dibasiskt kalciumfosfat |
||
Dikalciumortofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumvätefosfat |
||
Kalciumväteortofosfat |
|||
Einecs |
231-826-1 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: CaHPO4 |
||
Dihydrat: CaHPO4 · 2H2O |
|||
Molekylvikt |
136,06 (vattenfri) |
||
172,09 (dihydrat) |
|||
Innehåll |
Dikalciumfosfat innehåller minst 98 % och högst motsvarande 102 % CaHPO4 efter torkning vid 200 oC i 3 timmar |
||
P2O5-halt |
50,0–52,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller granulat, granulärt pulver eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Svårlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 8,5 % (vattenfri) eller 26,5 % (dihydrat) efter glödgning vid 800 oC ± 25 oC i 30 minuter |
||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 341 (iii) TRIKALCIUMFOSFAT
Synonymer |
Tribasiskt kalciumfosfat |
||
Kalciumortofosfat |
|||
Pentakalciumhydroxidtris(ortofosfat) |
|||
Kalciumhydroxyfosfat |
|||
Definition |
Trikalciumfosfat består av en varierande blandning av kalciumfosfater som erhålls genom neutralisering av fosforsyra med kalciumhydroxid och har den ungefärliga sammansättningen 10CaO· 3P2O5 · H2O. |
||
Kemiskt namn |
Pentakalciumhydroxidtris(ortofosfat) |
||
Trikalciumfosfat |
|||
Einecs |
235-330-6 (Pentakalciumhydroxidtris(ortofosfat)) |
||
231-840-8 (Trikalcium bis(ortofosfat)) |
|||
Kemisk formel |
Ca5(PO4)3 · OH eller Ca3(PO4)2 |
||
Molekylvikt |
502 eller 310 |
||
Innehåll |
Minst 90 % beräknad på glödgad substans |
||
P2O5-halt |
38,5–48,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Ett vitt, luktfritt pulver som är stabilt i luft |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Praktiskt taget olösligt i vatten, olösligt i etanol, lösligt i utspädd saltsyra och salpetersyra |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 8 % efter glödgning vid 800 oC ± 25 oC tills vikten är konstant |
||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 343 (i) MONOMAGNESIUMFOSFAT
Synonymer |
Magnesiumdivätefosfat |
||
Magnesiumfosfat, enbasiskt |
|||
Monomagnesiumortofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monomagnesiumdivätemonofosfat |
||
Einecs |
236-004-6 |
||
Kemisk formel |
Mg(H2PO4)2 · nH2O (där n = 0 till 4) |
||
Molekylvikt |
218,30 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 51,0 % efter glödgning |
||
Beskrivning |
Vitt, luktfritt, kristallint pulver, något lösligt i vatten |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 21,5 % efter glödgning |
||
Renhetsgrad |
|
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 343 (ii) DIMAGNESIUMFOSFAT
Synonymer |
Magnesiumvätefosfat |
||
Magnesiumfosfat, enbasiskt |
|||
Dimagnesiumortofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dimagnesiummonovätemonofosfat |
||
Einecs |
231-823-5 |
||
Kemisk formel |
MgHPO4 · nH2O (där n = 0-3) |
||
Molekylvikt |
120,30 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 96 % efter glödgning |
||
Beskrivning |
Vitt, luktfritt, kristallint pulver, något lösligt i vatten |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Minst 33,0 % beräknat i vattenfri substans |
||
Renhetsgrad |
|
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 350 (i) NATRIUMMALAT
Synonymer |
Natriumsalt av äppelsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatrium-DL-malat, dinatriumsalt av hydroxibutandisyra |
||
Kemisk formel |
Hemihydrat: C4H4Na2O5 · 1/2 H2O |
||
Trihydrat: C4H4Na2O5 · 3H2O |
|||
Molekylvikt |
Hemihydrat: 187,05 |
||
Trihydrat: 232,10 |
|||
Innehåll |
Minst 98,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint pulver eller vita klumpar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Positiv |
||
|
Lättlöslig i vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 7,0 % (130 oC, 4 timmar) för hemihydraten, eller 20,5–23,5 % (130 oC, 4 timmar) för trihydraten |
||
Alkalitet |
Högst 0,2 % som Na2CO3 |
||
Fumarsyra |
Högst 1,0 % |
||
Äppelsyra |
Högst 0,05 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 350 (ii) NATRIUMVÄTEMALAT
Synonymer |
Mononatriumsalt av DL-äppelsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Mononatrium-DL-malat, mononatrium-2-DL-hydroxisuccinat |
||
Kemisk formel |
C4H5NaO5 |
||
Molekylvikt |
156,07 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Positiv |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 2,0 % (110 oC, 3 timmar) |
||
Äppelsyra |
Högst 0,05 % |
||
Fumarsyra |
Högst 1,0 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 351 KALIUMMALAT
Synonymer |
Kaliumsalt av äppelsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikalium-DL-malat, dikaliumsalt av hydroxibutandisyra |
||
Kemisk formel |
C4H4K2O5 |
||
Molekylvikt |
210,27 |
||
Innehåll |
Minst 59,5 % |
||
Beskrivning |
Färglös eller nästan färglös vattenlösning |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Positiv |
||
Renhetsgrad |
|
||
Alkalitet |
Högst 0,2 % som K2CO3 |
||
Fumarsyra |
Högst 1,0 % |
||
Äppelsyra |
Högst 0,05 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 352 (i) KALCIUMMALAT
Synonymer |
Kalciumsalt av äppelsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalcium-DL-malat, kalcium-α-hydroxisuccinat, kalciumsalt av hydroxibutandisyra |
||
Kemisk formel |
C4H5CaO5 |
||
Molekylvikt |
172,14 |
||
Innehåll |
Minst 97,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Positiv |
||
|
Något löslig i vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 2 % (100 oC, 3 timmar) |
||
Alkalitet |
Högst 0,2 % som CaCO3 |
||
Äppelsyra |
Högst 0,05 % |
||
Fumarsyra |
Högst 1,0 % |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 352 (ii) KALCIUMVÄTEMALAT
Synonymer |
Monokalciumsalt av DL-äppelsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monokalcium-DL-malat, monokalcium-2-DL-hydroxisuccinat |
||
Kemisk formel |
(C4H5O5)2Ca |
||
Innehåll |
Minst 97,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Positiv |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 2,0 % (110 oC, 3 timmar) |
||
Äppelsyra |
Högst 0,05 % |
||
Fumarsyra |
Högst 1,0 % |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 353 METAVINSYRA
Definition |
|
Kemiskt namn |
Metavinsyra |
Kemisk formel |
C4H6O6 |
Innehåll |
Minst 99,5 % |
Beskrivning |
Vita eller gulaktiga kristaller eller vitt eller gulaktigt pulver. Mycket hygroskopiskt med en svag doft av kola |
Identifiering |
|
A. |
Lättlöslig i vatten och etanol |
B. |
Placera 1–10 mg metavinsyra i ett provrör med 2 ml koncentrerad svavelsyra och 2 droppar sulforesorcin-reagens. När provet värms till 150 oC färgas det intensivt violett |
Renhetsgrad |
|
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
Bly |
Högst 5 mg/kg |
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 354 KALCIUMTARTRAT
Synonymer |
Kalcium-L-tartrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalcium-L(+)-2,3-dihydroxibutandioat-dihydrat |
||
Kemisk formel |
C4H4CaO6 · 2H2O |
||
Molekylvikt |
224,18 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % |
||
Beskrivning |
Vitt eller benvitt fint kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
+7,0o till +7,4o (0,1 % i 1N HCl-lösning) |
||
|
Mellan 6,0 och 9,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfater (som H2SO4) |
Högst 1 g/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 355 ADIPINSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Hexandisyra, 1,4-butandikarboxylsyra |
||
Einecs |
204-673-3 |
||
Kemisk formel |
C6H10O4 |
||
Molekylvikt |
146,14 |
||
Innehåll |
Minst 99,6 % |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller kristallint pulver utan lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
151,5–154,0 oC |
||
|
Något löslig i vatten, lättlöslig i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 0,2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 20 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 356 NATRIUMADIPAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumadipat |
||
Einecs |
231-293-5 |
||
Kemisk formel |
C6H8Na2O4 |
||
Molekylvikt |
190,11 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % (som vattenfri substans) |
||
Beskrivning |
Vita luktfria kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
151–152 oC (för adipinsyra) |
||
|
Ungefär 50 g/100 ml vatten (20 oC) |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 357 KALIUMADIPAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumadipat |
||
Einecs |
242-838-1 |
||
Kemisk formel |
C6H8K2O4 |
||
Molekylvikt |
222,32 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % (som vattenfri substans) |
||
Beskrivning |
Vita luktfria kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
151–152 oC (för adipinsyra) |
||
|
Ungefär 60 g/100 ml vatten (20 oC) |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 363 BÄRNSTENSSYRA
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Butandisyra |
||
Einecs |
203-740-4 |
||
Kemisk formel |
C4H6O4 |
||
Molekylvikt |
118,09 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Färglösa eller vita, luktfria kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 185,0 och 190,0 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Glödgningsrest |
Högst 0,025 % (800 oC, 15 minuter) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 380 TRIAMMONIUMCITRAT
Synonymer |
Tribasiskt ammoniumcitrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Triammoniumsalt av 2-hydroxipropan-1,2,3-trikarboxylsyra |
||
Einecs |
222-394-5 |
||
Kemisk formel |
C6H17N3O7 |
||
Molekylvikt |
243,22 |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % |
||
Beskrivning |
Vita till benvita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlöslig i vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Oxalat |
Högst 0,04 % (som oxalsyra) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 385 KALCIUMDINATRIUMETYLENDIAMINTETRAACETAT
Synonymer |
Kalciumdinatrium-EDTA |
||
Kalciumdinatriumedetat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
N, N′-1,2-Etandiylbis-[N-(karboxymetyl)-glycinat] [(4-)-O, O′,ON,ON]-kalciat-(2)-dinatrium |
||
Kalciumdinatriumetylendiamintetraacetat Kalciumdinatrium-(etylendinitrilo)-tetraacetat |
|||
Einecs |
200-529-9 |
||
Kemisk formel |
C10H12O8CaN2Na2·2H2O |
||
Relativ molekylmassa |
410,31 |
||
Innehåll |
Minst 97 % beräknat på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita, luktlösa kristallinska granulat eller vitt till nästan vitt pulver, något hygroskopiskt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
5–13 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 400 ALGINSYRA
Definition |
Linjär glycuronoglycan som i huvudsak består av β-(1,4)-bundna D-mannaronsyra och α-(1,4)-bundna L-glucoronsyraenheter i en form av en pyranosring. Hydrofil kolloidal kolhydrat som extraheras med hjälp av utspätt alkali från naturliga arter av olika slag av bruna alger (Phaeophyceae) |
||
Einecs |
232-680-1 |
||
Kemisk formel |
(C6H8O6)n |
||
Molekylvikt |
10 000–600 000 (typiskt medelvärde) |
||
Innehåll |
Alginsyra ger, på vattenfri basis, minst 20 % och högst 23 % koldioxid (CO2), vilket motsvarar minst 91 % och högst 104,5 % alginsyra (C6H8O6)n (beräknad på en ekvivalent vikt av 200) |
||
Beskrivning |
Alginsyra förekommer i trådar, korn, granulat och pulver; den är vit till gulaktigt brun och nästan luktfri |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten och organiska lösningsmedel, löses sakta i lösningar av natriumkarbonat, natriumhydroxid och trinatriumfosfat |
||
|
Tillsätt en 2,5 %-ig lösning av kalciumklorid motsvarande en femtedel av volymen av en 0,5 %-ig lösning av provet upplöst i en 1 M natriumhydroxidlösning. En voluminös, geléartad fällning bildas. Testet skiljer alginsyra från gummi arabicum, natriumkarboximetylcellulosa, karboximetylstärkelse, karragenan, gelatin, ghattigummi, karayagummi, fruktkärnmjöl, metylcellulosa och dragant |
||
|
Tillsätt en mättad lösning av ammoniumsulfat motsvarande en femtedel av volymen av en 0,5 %-ig lösning av provet i en 1 M natriumhydroxidlösning. Ingen utfällning får bildas. Testet skiljer alginsyra från agar, natriumkarboximetylcellulosa, karragenan, avestrad pektin, gelatin, fruktkärnmjöl, metylcellulosa och stärkelse |
||
|
Lös upp 0,01 g av provet så fullständigt som möjligt genom att skaka om det med 0,15 ml av 0,1 N natriumhydroxid och tillsätt 1 ml av en sur järnsulfatlösning. Inom fem minuter utvecklas en körsbärsröd färg som slutligen övergår i purpur |
||
Renhetsgrad |
|
||
pH i 3 % suspension |
Mellan 2,0 och 3,5 |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (efter torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 8 % på vattenfri basis |
||
Substans olöslig i natriumhydroxid (1 M lösning) |
Högst 2 % på vattenfri basis |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 500 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 401 NATRIUMALGINAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumsalt av alginsyra |
||
Kemisk formel |
(C6H7NaO6)n |
||
Molekylvikt |
10 000–600 000 (typiskt medelvärde) |
||
Innehåll |
Natriumalginat ger, på vattenfri basis, minst 18 % och högst 21 % koldioxid (CO2), vilket motsvarar minst 90,8 % och högst 106,0 % natriumalginat (beräknad på en ekvivalent vikt av 222) |
||
Beskrivning |
Nästan luktfritt, vitt till gulaktigt pulver som är fibrigt eller kornigt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (efter torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Substans som är olöslig i vatten |
Högst 2 % på vattenfri basis |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 500 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 402 KALIUMALGINAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumsalt av alginsyra |
||
Kemisk formel |
(C6H7KO6)n |
||
Molekylvikt |
10 000—600 000 (typiskt medelvärde) |
||
Innehåll |
Kaliumalginat ger, på vattenfri basis, minst 16,5 % och högst 19,5 % koldioxid, vilket motsvarar minst 89,2 % och högst 105,5 % kaliumalginat (beräknad på en ekvivalent vikt av 238) |
||
Beskrivning |
Nästan luktfritt, vitt till gulaktigt pulver som är fibrigt eller kornigt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Substans olöslig i vatten |
Högst 2 % på vattenfri basis |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 500 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 403 AMMONIUMALGINAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Ammoniumsalt av alginsyra |
||
Kemisk formel |
(C6H11NO6)n |
||
Molekylvikt |
10 000–600 000 (typiskt medelvärde) |
||
Innehåll |
Ammoniumalginat ger, på vattenfri basis, minst 18 % och högst 21 % koldioxid, vilket motsvarar minst 88,7 % och högst 103,6 % ammoniumalginat (beräknad på en ekvivalent vikt av 217) |
||
Beskrivning |
Vitt till gulaktigt pulver som är fibrigt eller kornigt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 7 % i torrsubstans |
||
Substans som är olöslig i vatten |
Högst 2 % på vattenfri basis |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 500 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 404 KALCIUMALGINAT
Synonymer |
Kalciumsalt av alginat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumsalt av alginsyra |
||
Kemisk formel |
(C6H7Ca1/2O6)n |
||
Molekylvikt |
10 000–600 000 (typiskt medelvärde) |
||
Innehåll |
Kalciumalginat ger, på vattenfri basis, minst 18 % och högst 21 % koldioxid, vilket motsvarar minst 89,6 % och högst 104,5 % kalciumalginat (beräknad på en ekvivalent vikt av 219) |
||
Beskrivning |
Nästan luktfritt, vitt till gulaktigt pulver som är fibrigt eller kornigt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 500 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 405 1,2-PROPYLENGLYKOLALGINAT
Synonymer |
Hydroxypropylalginat |
||
1,2-propandiolester av alginsyra |
|||
Propan-1,2-diolalginar |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Propylenglykolester av alginsyra, varierar i sammansättning beroende på graden av förestring och procentandelen fria och neutraliserade karbonatgrupper i molekylen |
||
Kemisk formel |
(C9H14O7)n |
||
(förestrad) |
|||
Molekylvikt |
10 000–600 000 (typiskt medelvärde) |
||
Innehåll |
Propylenglykolalginat ger, på vattenfri basis, minst 16 % och högst 21 % koldioxid |
||
Beskrivning |
Nästan luktfritt, vitt till gulaktigt brunt pulver som är fibrigt eller kornigt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 20 % (efter torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Total halt av 1,2-propylenglykol |
Minst 15 % och högst 45 % |
||
Halt av fri 1,2-propylenglykol |
Högst 15 % |
||
Substans som är olöslig i vatten |
Högst 2 % på vattenfri basis |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 500 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 406 AGAR
Synonymer |
Agar-agar |
||
”Gelose” |
|||
”Japan agar” |
|||
Bengaliskt, ceylonesiskt, kinesiskt eller japanskt husbloss ”Layor Carang” |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Agar är en hydrofil kolloidal polysackarid som huvudsakligen består av D-galaktosenheter. På ungefär var tionde D-galaktopyranosenhet förestras en av hydroxylgrupperna med svavelsyra som neutraliseras av kalcium, magnesium, kalium eller natrium. Agar utvinns ur vissa naturliga tångarter från familjerna Gelidiaceae och Sphaerococcaceae och den besläktade röda algen av arten Rhodophyceae |
||
Einecs |
232-658-1 |
||
Innehåll |
Tröskelvärdet för gelhalten bör inte överstiga 0,25 % |
||
Beskrivning |
Agar är luktfri eller har en lätt, karakteristisk lukt. Omalen agar förekommer vanligen i knippen bestående av tunna, membranliknande, ihopklibbade remsor eller skurna, flingade eller korniga. Den kan vara ljust gulaktigt orange, gulaktigt grå till svagt gul eller färglös. Ämnet är segt när det är fuktigt och sprött när det är torrt. Pulveriserad agar är vit till gulaktig vit eller svagt gul. När man undersöker agar i vatten i ett mikroskop framträder ämnet som kornigt och något trådigt. Ett fåtal fragment av nålar av svamp och några få snäckskal från kiselalg kan finnas. I en kloralhydratlösning, framträder den pulveriserade agaren som genomskinligare än i vatten, mer eller mindre kornig, strimmig, vinkelformad, och ibland innehållande snäckskal från kiselalg. Gelstyrkan kan standardiseras genom tillsats av dextros och maltodextriner eller sackaros |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i kallt vatten, löslig i kokande vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 22 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Aska |
Högst 6,5 % på vattenfri basis bestämd vid 550 oC |
||
Aska olöslig i syra (olöslig i ungefär 3 N saltsyra) |
Högst 0,5 % på vattenfri basis bestämd vid 550 oC |
||
Substans olöslig i hett vatten |
Högst 1,0 % |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar med följande metod: Sätt några droppar jodlösning till 1:10-lösning av provet. Ingen blå färg uppkommer |
||
Gelatin och andra proteiner |
Lös upp cirka 1 g agar i 100 ml kokande vatten och låt det svalna till ungefär 50 oC. Till 5 ml av denna sättes 5 ml av en trinitrofenollösning (1 g vattenfri trinitrofenol/100 ml hett vatten). Lösningen får inte grumlas inom 10 minuter |
||
Vattenupptagning |
Lägg 5 g agar i en 100 ml mätcylinder, fyll på med vatten till märkningen, blanda och låt lösningen stå i 24 timmar vid ungefär 25 oC. Häll innehållet i cylindern genom fuktad glasull och låt vattnet rinna ned i en annan 100 ml mätcylinder. Högst 75 ml av vattnet får rinna igenom |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 407 KARRAGENAN
Synonymer |
Kommersiella produkter säljs under olika namn som: |
||
”Irish moss gelose” |
|||
”Eucheuman” (från Euchema spp.) |
|||
”Iridophycan” (från Iridaea spp.) |
|||
”Hypnean” (från Hypnea spp.) |
|||
Furcellaran eller dansk agar (från Furcellaria fastigiata) |
|||
Karragenan (från Chondrus och Gigartina spp.) |
|||
Definition |
Karragenan framställs genom vattenextraktion ur vissa naturliga tångarter från familjerna Gigartinaceae, Solieriaceae, Hypneaeceae och Furcellariaceae, som tillhör arten Rhodophyceae (rödalg). Inget organiskt fällningsmedel ska användas förutom metanol, etanol och dihydroxipropan. Karragenan består huvudsakligen av kalium-, natrium-, magnesium- och kalciumsalter från polysackaridsulfatestrar som vid hydrolys ger galaktos och 3,6-anhydrogalaktos. Karragenan får inte hydrolyseras eller på annat vis brytas ned kemiskt |
||
Einecs |
232-524-2 |
||
Beskrivning |
Gulaktig till färglös, grovt till fint pulver som är praktiskt taget luktfritt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Halt av metanol, etanol och isopropanol |
Högst 0,1 % var för sig eller i kombination |
||
Viskositet för en 1,5 % lösning vid 75 oC |
Minst 5 mPa s |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 12 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
||
Sulfat |
Minst 15 % och högst 40 % bestämd på vattenfri basis (som SO4) |
||
Aska |
Minst 15 % och högst 40 % bestämd på vattenfri basis vid 550 oC |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 1 % på vattenfri basis (olöslig i 10 % saltsyra) |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 2 % på vattenfri basis (olöslig i 1 % volymprocent svavelsyra) |
||
Låg molekylvikt karragenan (Molekylviktfraktion under 50 kDa (kilodalton)) |
Högst 5 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 300 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 407a BEARBETADE EUCHEUMA-ALGER
Synonymer |
PES (förkortning för ”processed eucheuma seaweed” (bearbetade eucheuma-alger)). |
||
Definition |
Bearbetade eucheuma-alger erhålls genom behandling i basisk vattenlösning (KOH) av de naturliga algarterna Eucheuma cottonii och Eucheuma spinosum av klassen Rhodophyceae (rödalg), varigenom orenheter avlägsnas, och genom tvättning i sötvatten och torkning för att erhålla produkten. Den kan renas ytterligare genom tvättning med metanol, etanol eller isopropanol och torkning. Den består huvudsakligen av kaliumsalter från polysackaridsulfatestrar vilka vid hydrolys ger galaktos och 3,6-anhydrogalaktos. Natrium-, kalcium- och magnesiumsalter från polysackaridsulfatestrar förekommer i mindre mängd. Upp till 15 % algcellulosa ingår också i produkten. Karragenan i bearbetade eucheumaalger får inte hydrolyseras eller på annat sätt brytas ned kemiskt |
||
Beskrivning |
Brunt till gulaktigt, grovt till fint pulver som är praktiskt taget luktfritt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Bildar grumlig viskös suspension i vatten. Olösliga i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Halt av metanol, etanol, isopropanol |
Högst 0,1 % var för sig eller i kombination |
||
Viskositet för en 1,5 % lösning vid 75 oC |
Minst 5 mPa.s |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 12 % (105 oC, 4 timmar) |
||
Sulfat |
Minst 15 % och högst 40 % i vattenfri substans (som SO4) |
||
Aska |
Minst 15 % och högst 40 % i vattenfri substans vid 550 oC |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 1 % i vattenfri substans (olöslig i 10 % saltsyra) |
||
Substans olöslig i syra |
Minst 8 % och högst 15 % i vattenfri substans (olöslig i 1 % volymprocent svavelsyra) |
||
Låg molekylvikt karragenan (Molekylviktfraktion under 50 kDa (kilodalton)) |
Högst 5 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per gram |
||
Jäst och mögel |
Högst 300 kolonier per gram |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 gram |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 gram |
E 410 FRUKTKÄRNMJÖL
Synonymer |
”Carob bean gum” |
||
”Locust bean gum” ”Algaroba gum” |
|||
Definition |
Fruktkärnmjöl är den malda frövitan av frön från naturliga arter av johannesbrödträdet, Ceratonia siliqua (L.) Taub. (fam. Leguminosae). Mjölet består huvudsakligen av hydrokolloidala polysackarider med hög molekylvikt, sammansatta av enheter av galaktopyranos och mannopyranos som är sammankopplade genom glykosidlänkar, som kemiskt kan beskrivas som galaktomannan |
||
Genomsnittlig molekylvikt |
50 000–3 000 000 |
||
Einecs |
232-541-5 |
||
Innehåll |
Galactomannanhalten är minst 75 % |
||
Beskrivning |
Vitt till gulvitt nästan luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lägg ett malet prov i en vattenlösning som innehåller 0,5 % jod och 1 % kaliumjodid på ett objektglas och undersök provet i ett mikroskop. Fruktkärnmjöl innehåller utsträckta rörformade celler som är friliggande eller med endast ett litet mellanrum. (Cellernas bruna innehåll är mer oregelbundet till formen än i guarkärnmjöl. Innehållet i guarkärnmjöl består av tätt sammanslutna grupper av runda till päronformade celler. Färgen är gul till brun) |
||
|
Lösligt i hett vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 5 timmar) |
||
Aska |
Högst 1,2 % bestämd vid 800 oC |
||
Protein (N × 6,25) |
Högst 7 % |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 4 % |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar med följande metod: Tillsätt några droppar jodlösning till en 1:10-lösning av provet. Ingen blå färg uppkommer |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Etanol och isopropanol |
Högst 1 % var för sig eller i kombination |
E 412 GUARKÄRNMJÖL
Synonymer |
”Gum cyamopsis” |
||
”Guar fluor” |
|||
Definition |
Guarkärnmjöl är den malda frövitan av frön från naturliga arter av guarträdet, Cyamopsis tetragonolobus (L.) Taub. (fam. Leguminosae). Mjölet består huvudsakligen av hydrokolloidala polysackarider med hög molekylvikt, sammansatta av enheter galaktopyranos och mannopyranos som är sammankopplade genom glykosidlänkar, som kemiskt kan beskrivas som galaktomannan |
||
Einecs |
232-536-0 |
||
Molekylvikt |
50 000–8 000 000 |
||
Innehåll |
Galactomannanhalten är minst 75 % |
||
Beskrivning |
Vitt till gulvitt nästan luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lösligt i kallt vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (bestämd genom torkning vid 105 oC i 5 timmar) |
||
Aska |
Högst 1,5 % bestämd vid 800 oC |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 7 % |
||
Protein (N × 6,25) |
Högst 10 % |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar med följande metod: Tillsätt några droppar jodlösning till en 1:10-lösning av provet. Ingen blå färg uppkommer |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 413 DRAGANT
Synonymer |
Tragakantgummi |
||
Tragakant |
|||
Definition |
Dragant är en torkad utsöndring från stammarna och grenarna från naturliga arter av Astragalus gummifer Labillardiere och andra asiatiska arter av Astragalus (fam. Leguminosae). Dragant består huvudsakligen av polysackarider med hög molekylvikt (”galactorabans” och sura polysackarider) som vid hydrolys bildar galakturonsyra, galaktos, arabinos, xylos och fukos. Även små mängder ramnos och glukos (från spår av stärkelse eller cellulosa) kan förekomma |
||
Molekylvikt |
Ca 800 000 |
||
Einecs |
232-252-5 |
||
Beskrivning |
Omalet dragant framträder som utplattade, skivade, raka eller kurviga fragment eller som spiralvridna bitar som är 0,5–2,5 mm tjocka och upp till 3 centimeter långa. Färgen är vit till blekt gul, men vissa bitar kan ha en röd nyans. Bitarna är hornartade och smular sig lätt. Ämnet är luktfritt och lösningarna har en fadd, unken smak. Pulveriserad dragant är vit till blekt gul eller brun med skära inslag (ljusbrun) |
||
Identifiering |
|
||
|
1 g av provet i 50 ml vatten sväller till en slät, fast opalskimrande gummiartad lösning. Olöslig i etanol, sväller inte i 60 % etanollösning |
||
Renhetsgrad |
|
||
Negativtest för karayagummi |
Koka 1 g med 20 ml vatten tills ett mucilago bildas. Tillsätt 5 ml saltsyra och koka åter blandningen i 5 minuter. Ingen bestående rosa eller röd färg får utvecklas |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 16 % (105 oC i 5 timmar) |
||
Total aska |
Högst 4 % |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 0,5 % |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 2 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 g |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 g |
E 414 GUMMI ARABICUM
Synonymer |
Akaciagummi |
||
Definition |
Gummi arabicum är en torkad saft från stammarna och grenarna från naturliga arter av Acacia senegal (L) Willdenow eller nära besläktade arter av akacia (fam. Leguminosae). Det består främst av polysackarider med hög molekylvikt och dessas kalcium-, magnesium- och kaliumsalter, som vid hydrolys bildar arabinos, alaktos, ramnos och glukuronsyra |
||
Molekylvikt |
Ca 350 000 |
||
Einecs |
232-519-5 |
||
Beskrivning |
Omalet gummi arabicum uppträder som vita eller gulaktigt vita sfäriska droppar av olika storlekar eller som kantiga bitar och är ibland uppblandat med mörkare bitar. Det förekommer även som vita eller gulaktigt vita flingor, korn, pulver eller spraytorkat material |
||
Identifiering |
|
||
|
Ett gram upplöst i 2 ml kalt vatten bildar en lättflytande lösning, sur reaktion på lackmus, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 17 % (105 oC i 5 timmar) för kornigt material och högst 10 % (105 oC i 4 timmar) för spraytorkat material |
||
Total askhalt |
Högst 4 % |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 0,5 % |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 1 % |
||
Stärkelse eller dextrin |
Koka en lösning av 1 del i 50 delar av gummit och kyl. Tillsätt 1 droppe jodlösning till 5 ml. Inga blå- eller rödaktiga färger får framträda |
||
Tannin |
Tillsätt cirka 0,1 ml järnkloridlösning (9 g FeCl3·6H2O späds med vatten till 100 ml) till 10 ml av en lösning av 1 del i 50 delar. Ingen svaraktig färgning eller fällning får bildas |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Hydrolysprodukter |
Mannos, xylos, och uronsyra förekommer ej (bestämt med kromatografi) |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 g |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 g |
E 415 XANTANGUMMI
Definition |
Xantangummi är ett polysackaridgummi med hög molekylvikt som framställs genom att ett kolhydrat får jäsa i ren kultur med naturliga arter av Xanthomonas campestris, renas genom återvinning med etanol eller isopropanol samt torkas och mals. Det innehåller D-glukos och D-mannos som de dominerande hexosenheterna tillsammans med D-glukuronsyra och pyrodruvsyra, och bereds som natrium-, kalium- eller kalciumsalt. Dess lösningar är neutrala |
||
Molekylvikt |
Ca 1 000 000 |
||
Einecs |
234-394-2 |
||
Innehåll |
Ger torkad minst 4,2 % och högst 5 % CO2, vilket motsvarar mellan 91 % och 108 % xantangummi |
||
Beskrivning |
Krämfärgat pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten. Olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % (105 oC i 2,5 timmar) |
||
Total askhalt |
Högst 16,0 % på vattenfri substans bestämt vid 650 oC efter torkning vid 105 oC i 4 timmar |
||
Pyrodruvsyra |
Minst 1,5 % |
||
Kväve |
Högst 1,5 % |
||
Etanol och isopropanol |
Högst 500 mg/kg, var för sig eller i kombination |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 5 000 kolonier per g |
||
Jäst och mögel |
Högst 300 kolonier per g |
||
E. Coli |
Kan ej påvisas i 5 g |
||
Salmonella spp. |
Kan ej påvisas i 10 g |
||
Xantomonas campestris |
Fritt från levande celler per 1 g |
E 416 KARAYAGUMMI
Synonymer |
”Katilo” |
||
”Kadaya” |
|||
Gummi sterculia |
|||
Sterculia |
|||
Karaya, gummi karaya |
|||
”Kullo” |
|||
”Kuterra” |
|||
Definition |
Karayagummi är ett torkat sekret från stammar och grenar från naturliga arter av Sterculia urens Roxburgh och andra arter av släktet Sterculia (fam. Sterculiceae), eller av Cochlospermum gossypium A.P. De Candolle och andra arter av släktet Cochlospermum (fam. Bixaceae). Karayagummi består huvudsakligen av acetylerade polysackarider med hög molekylvikt som vid hydrolys bildar galaktos, ramnos och galakturonsyra samt små mängder glukoronsyra |
||
Einecs |
232-539-4 |
||
Beskrivning |
Karayagummi förekommer i form av droppar av varierande storlek och i brutna, oregelbundna bitar med karakteristiskt halvkristallint utseende. Det är blekgult till rosabrunt, genomskinligt och hornartat. Pulveriserat karayagummi är blekgrått till rosabrunt. Gummit har en utpräglad lukt av ättiksyra |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i etanol |
||
|
Karayagummi sväller i 60 % etanol och skiljer sig därmed från andra typer av gummi |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 20 % (105 oC, 5 timmar) |
||
Total aska |
Högst 8 % |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 1 % |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 3 % |
||
Flyktig syra |
Minst 10 % (som ättiksyra) |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 g |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 g |
E 417 TARAKÄRNMJÖL
Definition |
Tarakärnmjöl erhålls genom malning av endospermet från frön av naturliga arter av Caesalpinia spinosa (fam. Leguminosae). Det består främst av polysackarider med hög molekylvikt, i synnerhet galaktomannaner. Huvudkomponenten utgörs av en rak kedja av (1-4)-β-D-mannopyranosenheter som genom (1-6)-bindningar är kopplade till α-D-galaktopyranosenheter. Proportionen mellan mannos och galaktos i tarakärnmjöl är 3:1. (I fruktkärnmjöl är denna proportion 4:1 och i guarkärnmjöl 2:1) |
||
Einecs |
254-409-6 |
||
Beskrivning |
Ett vitt till gulvitt nästan luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten |
||
Olösligt i etanol |
|||
|
När små mängder natriumborat tillsätts en vattenlösning av provet bildas en gel |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % |
||
Aska |
Högst 1,5 % |
||
Substans olöslig i syra |
Högst 2 % |
||
Protein |
Högst 3,5 % (N-faktor × 5,7) |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 418 GELLANGUMMI
Definition |
Gellangummi är ett polysackaridgummi med hög molekylvikt som framställs genom att ett kolhydrat får jäsa i en ren kultur med naturliga arter av Pseudomonas elodea, varefter det renas genom extraktion med isopropylalkohol, samt torkas och mals. Denna polysackarid med hög molekylvikt består huvudsakligen av återkommande tetrasackaridenheter med en molekyl vardera av ramnos och glukoronsyra och två glukosmolekyler, och som är substituerad med acylgrupper (glyceryl och acetyl) som O-glykosidkopplade estrar. Glukoronsyra neutraliseras till en blandning av kalium-, natrium-, kalcium- och magnesiumsalt |
||
Einecs |
275-117-5 |
||
Molekylvikt |
Ca 500 000 |
||
Innehåll |
Ger minst 3,3 % och högst 6,8 % CO2 i torkad substans |
||
Beskrivning |
Ett benvitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, bildar en viskös lösning |
||
Olösligt i etanol |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % efter torkning (105 oC, 2,5 timmar) |
||
Kväve |
Högst 3 % |
||
Isopropylalkohol |
Högst 750 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
||
Totalt antal per platta |
Högst 10 000 kolonier per g |
||
Jäst och mögel |
Högst 400 kolonier per g |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 5 g |
||
Salmonella spp. |
Ej påvisbart i 10 g |
E 420 (i) SORBITOL
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till kommissionens direktiv 2008/60/EG (8).
E 420 (ii) SORBITOLSIRAP
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 421 MANNITOL
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 422 GLYCEROL
Synonymer |
Glycerin |
||
|
|||
Definition |
|
||
Kemiska namn |
1,2,3-trihydroxipropan |
||
Glycerol |
|||
Trihydroxipropan |
|||
Einecs |
200-289-5 |
||
Kemisk formel |
C3H8O3 |
||
Molekylvikt |
92,10 |
||
Innehåll |
Minst 98 % glycerol på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Klar, färglös, hygroskopisk trögflytande vätska med endast en svagt karakteristisk lukt som är varken frän eller obehaglig |
||
Identifiering |
|
||
|
Upphetta några droppar av provet i ett provrör med ca 0,5 g kaliumvätesulfat. De karakteristiska stickande akroleinångorna utvecklas |
||
|
Minst 1,257 |
||
|
Mellan 1,471 och 1,474 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 5 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,01 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
Trihydroxibutan |
Högst 0,2 % |
||
Akrolein, glukos och ammoniumföreningar |
Upphetta en blandning av 5 ml glycerol och 5 ml kaliumhydroxidlösning (1 del i 10 delar) vid 60 oC i 5 minuter. Den får varken bli gul eller avge någon ammoniaklukt |
||
Fettsyror och estrar |
Högst 0,1 % beräknat som smörsyra |
||
Klorerade föreningar |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som klor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 425 (i) KONJAKGUMMI
Definition |
Konjakgummi är en vattenlöslig hydrokolloid som erhålls ur konjaksmjöl genom vattenextraktion. Konjaksmjöl är den orenade råvaran från roten av perennen Amorphophallus konjac. Huvudbeståndsdelen i konjaksgummi är den vattenlösliga högmolekylära polysackariden glukomannan, sammansatt av enheter av D-mannos och D-glukos i molförhållandet 1,6:1,0, som är sammankopplade med β(1-4)-glykosid. De kortare sidokedjorna är fästa med β(1-3)-glykosid, och acetylgrupper uppträder slumpmässigt i ett förhållande på ungefär en grupp per 9-19 sockerenheter |
||
Molekylvikt |
Huvudbeståndsdelen, glukomannan, har en genomsnittlig molekylvikt på 200 000 till 2 000 000 |
||
Innehåll |
Minst 75 % kolhydrat |
||
Beskrivning |
Ett vitt, krämfärgat eller ljusbrunt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Dispergerbar i varmt eller kallt vatten, bildar en mycket viskös lösning med pH-värde mellan 4,0 och 7,0 |
||
|
Tillsätt 5 ml 4 %-ig natriumboratlösning till en 1 %-ig lösning av provet i ett provrör, och skaka kraftigt. En gel bildas |
||
|
Bered en 2 %-ig lösning av provet genom att värma det i kokande vattenbad under 30 minuter under ständig omrörning och sedan kyla lösningen till rumstemperatur. För varje gram av provet som används för att bereda 30 g av den 2 %-iga lösningen, tillsätt 1 ml 10 %-ig kaliumkarbonatlösning till det helt hydratiserade provet vid rumstemperatur. Värm blandningen i vattenbad till 85 oC, och håll blandningen vid denna temperatur under två timmar utan att röra. Under dessa förhållanden bildas en termostabil gel |
||
|
Minst 3 kgm-1s-1 vid 25 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 12 % (105 oC, 5 timmar) |
||
Stärkelse |
Högst 3 % |
||
Protein |
Högst 3 % (N × 5,7) |
||
Bestäm kväve med Kjeldahls metod. Procentandelen kväve i provet multipliceras med 5,7 och ger procentandelen protein i provet |
|||
Ämnen lösliga i eter |
Högst 0,1 % |
||
Total askhalt |
Högst 5,0 % (800 oC, 3–4 timmar) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Salmonella spp. |
Inga i 12,5 g |
||
E. Coli |
Inga i 5 g |
E 425 (ii) KONJAKGLUKOMANNAN
Definition |
Konjakglukomannan är en vattenlöslig hydrokolloid som erhålls ur konjaksmjöl genom extraktion med vattenhaltig etanol. Konjaksmjöl är den orenade råvaran från knölarna av perennen Amorphophallus konjac. Huvudbeståndsdelen är den vattenlösliga högmolekylära polysackariden glukomannan, sammansatt av enheter av D-mannos och D-glukos i molförhållandet 1,6:1,0, som är sammankopplade med β(1-4)-glykosid med en förgrening vid ungefär var 50:e eller 60:e enhet. Ungefär var 19:e sockerrest är acetylerad |
||
Molekylvikt |
500 000 till 2 000 000 |
||
Innehåll |
Sammanlagt kostfiber: minst 95 % av torrvikten |
||
Beskrivning |
Vitt till brunaktigt, finkornigt, friflytande och luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Dispergerbar i varmt eller kallt vatten, bildar en mycket viskös lösning med pH-värde mellan 4,0 och 7,0. Lösligheten ökar vid uppvärmning och vid mekanisk omrörning |
||
|
Bered en 2 %-ig lösning av provet genom att värma det i kokande vattenbad under 30 minuter under ständig omrörning och sedan kyla lösningen till rumstemperatur. För varje gram av provet som används för att bereda 30 g av den 2 %-iga lösningen, tillsätt 1 ml 10 %-ig kaliumkarbonatlösning till det helt hydratiserade provet vid rumstemperatur. Värm blandningen i vattenbad till 85 oC, och håll blandningen vid denna temperatur under två timmar utan att röra. Under dessa förhållanden bildas en termostabil gel |
||
|
Minst 20 kgm-1s-1 vid 25 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 8 % (105 oC, 3 timmar) |
||
Stärkelse |
Högst 1 % |
||
Protein |
Högst 1,5 % (N × 5,7) |
||
Bestäm kväve med Kjeldahls metod. Procentandelen kväve i provet multipliceras med 5,7 och ger procentandelen protein i provet |
|||
Ämnen lösliga i eter |
Högst 0,5 % |
||
Sulfit (som SO2) |
Högst 4 mg/kg |
||
Klorid |
Högst 0,02 % |
||
Ämnen lösliga i 50 %-ig alkohol |
Högst 2,0 % |
||
Total askhalt |
Högst 2,0 % (800 oC, 3–4 timmar) |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Salmonella spp. |
Inga i 12,5 g |
||
E. Coli |
Inga i 5 g |
E 426 SOJABÖNSHEMICELLULOSA
Definition |
Sojabönshemicellulosa är en raffinerad vattenlöslig polysackarid som framställs ur naturliga arter av sojafiber genom extraktion med varmt vatten |
||
Kemiskt namn |
Vattenlösliga polysackarider från sojaböna |
||
Vattenlöslig sojafiber |
|||
Innehåll |
Minst 74 % kolhydrat |
||
Beskrivning |
Friflytande spraytorkat vitt puder |
||
Identifiering |
|
||
pH i 1 %-ig lösning |
Löslig i hett och kallt vatten utan gelbildning |
||
5,5±1,5 |
|||
|
Högst 200 mPa s |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 7 % (105 oC i 4 timmar) |
||
Protein |
Högst 14 % |
||
Total askhalt |
Högst 9,5 % (600 oC i 4 timmar) |
||
Arsenik |
Högst 2 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Standardantal per platta |
Högst 3 000 kolonier per g |
||
Jäst och mögel |
Högst 100 kolonier per g |
||
E. Coli |
Ej påvisbart i 10 g |
E 431 POLYOXIETYLEN(40)STEARAT
Synonymer |
Polyoxil(40)stearat |
||
Polyoxietylen(40)monostearat |
|||
Definition |
En blandning av mono- och diestrar av ätlig kommersiell stearinsyra och blandade polyoxietylendioler (med en polymerlängd på ca 40 oxietylenenheter) tillsammans med fri polyol |
||
Innehåll |
Minst 97,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Krämfärgade flingor eller vaxliknande fast ämne vid 25 oC med svag lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, etanol, metanol och etylacetat. Olösligt i mineralolja |
||
|
39–44 oC |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyoxietylerad polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 1 |
||
Förtvålningstal |
Minst 25 och högst 35 |
||
Hydroxyltal |
Minst 27 och högst 40 |
||
1,4-dioxan |
Högst 5 mg/kg |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Etylenglykoler (mono- och di-) |
Högst 0,25 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 432 POLYOXIETYLENSORBITANMONOLAURAT (POLYSORBAT 20)
Synonymer |
Polysorbat 20 |
||
Polyoxietylen(20)sorbitanmonolaurat |
|||
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess mono- och dianhydrider och ätlig kommersiell laurinsyra, vilken kondenserats med ca 20 mol etylenoxid per mol sorbitol och anhydrider |
||
Innehåll |
Innehåller minst 70 % oxietylengrupper, vilket motsvarar minst 97,3 % polyoxietylen(20)sorbitanmonolaurat i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
En citrongul till bärnstensfärgad oljig vätska vid 25 oC med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, etanol, metanol, etylacetat och dioxan. Olösligt i mineralolja och petroleumeter |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyoxietylerad polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 2 |
||
Förtvålningstal |
Minst 40 och högst 50 |
||
Hydroxyltal |
Minst 96 och högst 108 |
||
1,4-dioxan |
Högst 5 mg/kg |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Etylenglykoler (mono- och di-) |
Högst 0,25 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 433 POLYOXIETYLENSORBITANMONOOLEAT (POLYSORBAT 80)
Synonymer |
Polysorbat 80 |
||
Polyoxietylen(20)sorbitanmonooleat |
|||
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess mono- och dianhydrider och ätlig kommersiell oljesyra, vilken kondenserats med ca 20 mol etylenoxid per mol sorbitol och anhydrider |
||
Innehåll |
Innehåller minst 65 % oxietylengrupper, vilket motsvarar minst 96,5 % polyoxietylen(20)sorbitanmonooleat i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
En citrongul till bärnstensfärgad oljig vätska vid 25 oC med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, etanol, metanol, etylacetat och toluen. Olösligt i mineralolja och petroleumeter |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyoxietylerad polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 2 |
||
Förtvålningstal |
Minst 45 och högst 55 |
||
Hydroxyltal |
Minst 65 och högst 80 |
||
1,4-dioxan |
Högst 5 mg/kg |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Etylenglykoler (mono- och di-) |
Högst 0,25 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 434 POLYOXIETYLENSORBITANMONOPALMITAT (POLYSORBAT 40)
Synonymer |
Polysorbat 40 |
||
Polyoxietylen(20)sorbitanmonopalmitat |
|||
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess mono- och dianhydrider och ätlig kommersiell palmitinsyra, vilken kondenserats med ca 20 mol etylenoxid per mol sorbitol och anhydrider |
||
Innehåll |
Innehåller minst 66 % oxietylengrupper, vilket motsvarar minst 97 % polyoxietylen(20)sorbitanmonopalmitat i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
En citrongul till orangefärgad oljig vätska eller halvgel vid 25 oC med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, etanol, metanol, etylacetat och aceton. Olösligt i mineralolja |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyoxietylerad polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 2 |
||
Förtvålningstal |
Minst 41 och högst 52 |
||
Hydroxyltal |
Minst 90 och högst 107 |
||
1,4-dioxan |
Högst 5 mg/kg |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Etylenglykoler (mono- och di-) |
Högst 0,25 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 435 POLYOXIETYLENSORBITANMONOSTEARAT (POLYSORBAT 60)
Synonymer |
Polysorbat 60 |
||
Polyoxietylen(20)sorbitanmonostearat |
|||
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess mono- och dianhydrider och ätlig kommersiell stearinsyra, vilken kondenserats med ca 20 mol etylenoxid per mol sorbitol och anhydrider |
||
Innehåll |
Innehåller minst 65 % oxietylengrupper, vilket motsvarar minst 97 % polyoxietylen(20)sorbitanmonostearat i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
En citrongul till orangefärgad oljig vätska eller halvgel vid 25 oC med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, etylacetat och toluen. Olösligt i mineralolja och vegetabiliska oljor |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyoxietylerad polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 2 |
||
Förtvålningstal |
Minst 45 och högst 55 |
||
Hydroxyltal |
Minst 81 och högst 96 |
||
1,4-dioxan |
Högst 5 mg/kg |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Etylenglykoler (mono- och di-) |
Högst 0,25 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 436 POLYOXIETYLENSORBITANTRISTEARAT (POLYSORBAT 65)
Synonymer |
Polysorbat 65 |
||
Polyoxietylen(20)sorbitantristearat |
|||
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess mono- och dianhydrider och ätlig kommersiell stearinsyra, vilken kondenserats med ca 20 mol etylenoxid per mol sorbitol och anhydrider |
||
Innehåll |
Innehåller minst 46 % oxietylengrupper, vilket motsvarar minst 96 % polyoxietylen(20)sorbitantristearat i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Ett brunt, vaxliknande fast ämne vid 25 oC med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Dispergerbart i vatten. Lösligt i mineralolja, vegetabiliska oljor, petroleumeter, aceton, eter, dioxan, etanol och metanol |
||
|
29–33 oC |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyoxietylerad polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 3 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 2 |
||
Förtvålningstal |
Minst 88 och högst 98 |
||
Hydroxyltal |
Minst 40 och högst 60 |
||
1,4-dioxan |
Högst 5 mg/kg |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Etylenglykoler (mono- och di-) |
Högst 0,25 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 440 (i) PEKTIN
Definition |
Pektin består främst av de ofullständiga metylestrarna av polyuronsyra och dessas ammonium-, natrium-, kalium- och kalciumsalter. Det erhålls genom extraktion i vattenlösning av naturliga arter från lämpligt ätligt växtmaterial, vanligen citrusfrukter och äpplen. Inget annat organiskt fällningsmedel än metanol, etanol och isopropanol får användas |
||
Einecs |
232-553-0 |
||
Innehåll |
Minst 65 % uronsyra på ask- och vattenfri substans efter tvätt med syra och alkohol |
||
Beskrivning |
Vitt, ljusgult, ljusgrått eller ljusbrunt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, bildar en kolloidal, opaliserande lösning. Olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 12 % (105 oC i 2 timmar) |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 1 % (olöslig i ca 3N saltsyra) |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg på vattenfri substans |
||
Kväveinnehåll |
Högst 1,0 % efter tvätt med syra och etanol |
||
Fri metanol-, etanol- och isopropanolinnehåll |
Högst 1 %, var för sig eller i kombination, på vattenfri substans |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 440 (ii) AMIDERAT PEKTIN
Definition |
Amiderat pektin består främst av ofullständiga metylestrar och amider av polyuronsyra och dessas ammonium-, natrium-, kalium- och kalciumsalter. Erhålls genom extraktion i vattenlösning av naturliga arter från lämpligt ätligt växtmaterial, vanligen citrusfrukter eller äpplen, och genom behandling med ammoniak under alkaliska förhållanden. Inget annat organiskt fällningsmedel än metanol, etanol och isopropanol får användas |
||
Innehåll |
Minst 65 % uronsyra på ask- och vattenfri substans efter tvätt med syra och alkohol |
||
Beskrivning |
Vitt, ljusgult, ljust gråaktigt eller ljust brunaktigt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, bildar en kolloidal, opaliserande lösning Olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 12 % (105 oC i 2 timmar) |
||
Aska olöslig i syra |
Högst 1 % (olöslig i ca 3N saltsyra) |
||
Grad av amidering |
Högst 25 % av de totala karboxylgrupperna |
||
Rester av svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg på vattenfri substans |
||
Kväveinnehåll |
Högst 2,5 % efter tvätt med syra och etanol |
||
Fri metanol-, etanol- och isopropanolinnehåll |
Högst 1 %, var för sig eller i kombination, fri från flyktiga ämnen |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 442 AMMONIUMFOSFATIDER
Synonymer |
Ammoniumsalter av fosfatinsyra, blandade ammoniumsalter av fosforylerade glycerider |
||
Definition |
En blandning av ammoniumföreningar av fosfatinsyra från ätliga fetter eller oljor (vanligen delvis härdad rapsolja). En, två eller fler glyceridenheter kan vara bundna till fosfor. Dessutom kan två fosforestrar vara sammankopplade som fosfatidylfosfatider |
||
Innehåll |
Fosforinnehållet är minst 3 % w/w och högst 3,4 % w/w, och ammoniuminnehållet är minst 1,2 % och högst 1,5 % (beräknat som N) |
||
Beskrivning |
Fett, halvfast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Löslig i fetter. Olöslig i vatten. Delvis löslig i etanol och i aceton |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Olöslig rest i petroleumeter |
Högst 2,5 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 444 SACKAROSACETATISOBUTYRAT
Synonymer |
SAIB |
||
Definition |
Sackaroseacetatisobutyrat är en blandning av de reaktionsprodukter som bildas vid förestring av sackaros (för livsmedelsbruk) med ättiksyraanhydrid och isobutyratanhydrid, följt av destillation. Blandningen innehåller alla möjliga kombinationer av estrar och molförhållandet mellan acetat och butyrat är ca 2:6 |
||
Einecs |
204-771-6 |
||
Kemiskt namn |
Sackarosdiacetathexaisobutyrat |
||
Kemisk formel |
C40H62O19 |
||
Molekylvikt |
832–856 (ungefärlig), C40H62O19: 846,9 |
||
Innehåll |
Innehåller minst 98,8 % och högst 101,9 % C40H62O19 |
||
Beskrivning |
En blek halmfärgad vätska, klar och fri från sediment och med mild lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten. Löslig i de flesta organiska lösningsmedel |
||
|
n40 D: 1,4492–1,4504 |
||
|
d25 25: 1,141–1,151 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Triacetin |
Högst 0,1 % |
||
Syratal |
Högst 0,2 |
||
Förtvålningstal |
Minst 524 och högst 540 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 3 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 5 mg/kg |
E 445 GLYCEROLESTRAR AV TRÄHARTSER
Synonymer |
Estergummi |
||
Definition |
En komplex blandning av tri- och diglycerolestrar av hartssyror från trähartser. Trähartser erhålls genom lösningsmedelsextraktion av gamla tallstubbar och extraktet renas därefter genom vätske-vätske-extraktion. Dessa specifikationer gäller inte för trähartser som utvinns ur levande tallar eller som erhålls från talloljeharts, en biprodukt vid framställning av kraftpappersmassa. Slutprodukten består av ca 90 % hartssyror och 10 % neutrala substanser (icke sura föreningar). Hartssyrafraktionen är en komplex blandning av isomera di-terpenmonokarboxylsyror med den empiriska molekylformeln C20H30O2, huvudsakligen abietinsyra. Substansen renas genom ångseparation eller genom motströms ångdestillation |
||
Beskrivning |
Hårt, gult till ljust bärnstensfärgat fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten, lösligt i aceton |
||
|
Karakteristiskt för denna förening |
||
Renhetsgrad |
|
||
Specifik vikt i lösning |
d20 25 minst 0,935 vid bestämning i en 50 % lösning i d-limonen (97 %, kokpunkt 175,5–176 oC, d20 4: 0,84) |
||
Mjukningsintervall (ring- och kulmetoden) |
Mellan 82 oC och 90 oC |
||
Syratal |
Mellan 3 och 9 |
||
Hydroxyltal |
Mellan 15 och 45 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Test av frånvaro av talloljeharts (svaveltest) |
När svavelhaltiga organiska föreningar upphettas i närvaro av natriumformiat omvandlas svavlet till vätesulfid, som lätt kan detekteras genom användning av blyacetatpapper. Ett positivt test visar att talloljeharts använts i stället för träharts |
E 450 (i) DINATRIUMDIFOSFAT
Synonymer |
Dinatriumdivätedifosfat |
||
Dinatriumdivätepyrofosfat |
|||
Dinatriumpyrofosfatsyra |
|||
Natriumpyrofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatriumdivätedifosfat |
||
Einecs |
231-835-0 |
||
Kemisk formel |
Na2H2P2O7 |
||
Molekylvikt |
221,94 |
||
Innehåll |
Minst 95 % dinatriumdifosfat |
||
P2O5-halt |
Minst 63,0 % och högst 64,5 % |
||
Beskrivning |
Vitt puder eller korn |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lösligt i vatten |
||
|
Mellan 3,7 och 5,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (105 oC, 4 timmar) |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 1 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 450 (ii) TRINATRIUMDIFOSFAT
Synonymer |
Trinatriumpyrofosfatsyra |
||
Trinatriumvätedifosfat |
|||
Definition |
|
||
Einecs |
238-735-6 |
||
Kemisk formel |
Monohydrat: Na3HP2O7 · H2O |
||
Vattenfri: Na3HP2O7 |
|||
Molekylvikt |
Monohydrat: 261,95 |
||
Vattenfri: 243,93 |
|||
Innehåll |
Minst 95 % i vattenfri substans |
||
P2O5-halt |
Minst 57 % och högst 59 % |
||
Beskrivning |
Vitt pulver eller korn, förekommer vattenfritt eller som monohydrat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Löslighet |
||
|
Mellan 6,7 och 7,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 4,5 % i vattenfri substans |
||
Högst 11,5 % i monohydrat |
|||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (105 oC, 4 timmar) |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 450 (iii) TETRANATRIUMDIFOSFAT
Synonymer |
Tetranatriumpyrofosfat |
||
Natriumpyrofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Tetranatriumdifosfat |
||
Einecs |
231-767-1 |
||
Kemisk formel |
Vattenfri: Na4P2O7 |
||
Dekahydrat: Na4P2O7 · 10H2O |
|||
Molekylvikt |
Vattenfri: 265,94 |
||
Dekahydrat: 446,09 |
|||
Innehåll |
Minst 95 % Na4P2O7 i glödgad substans |
||
P2O5-halt |
Minst 52,5 % och högst 54,0 % |
||
Beskrivning |
Färglösa eller vita kristaller eller ett vitt kristallint eller granulärt pulver. Dekahydratet efflorescerar något i torr luft |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Mellan 9,8 och 10,8 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 0,5 % för det vattenfria saltet, minst 38 % och högst 42 % för dekahydratet, båda bestämda efter torkning vid 105 oC i 4 timmar följt av glödgning vid 550 oC i 30 minuter |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 450 (v) TETRAKALIUMDIFOSFAT
Synonymer |
Kaliumpyrofosfat |
||
Tetrakaliumpyrofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Tetrakaliumdifosfat |
||
Einecs |
230-785-7 |
||
Kemisk formel |
K4P2O7 |
||
Molekylvikt |
330,34 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 95 % i glödgad substans |
||
P2O5-halt |
Minst 42,0 % och högst 43,7 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller vitt, mycket hygroskopiskt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Mellan 10,0 och 10,8 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 2 % efter torkning vid 105 oC i 4 timmar följt av glödgning vid 550 oC i 30 minuter |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,2 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 450 (vi) DIKALCIUMDIFOSFAT
Synonymer |
Kalciumpyrofosfat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikalciumdifosfat |
||
Dikalciumpyrofosfat |
|||
Einecs |
232-221-5 |
||
Kemisk formel |
Ca2P2O7 |
||
Molekylvikt |
254,12 |
||
Innehåll |
Minst 96 % |
||
P2O5-halt |
Minst 55 % och högst 56 % |
||
Beskrivning |
Ett fint, vitt, luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Olösligt i vatten, lösligt i utspädd saltsyra och salpetersyra |
||
|
Mellan 5,5 och 7,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 1,5 % vid 800 oC ± 25 oC i 30 minuter |
||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 450 (vii) KALCIUMDIVÄTEDIFOSFAT
Synonymer |
Kalciumpyrofosfatsyra |
||
Kalciumdivätepyrofosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumdivätedifosfat |
||
Einecs |
238-933-2 |
||
Kemisk formel |
CaH2P2O7 |
||
Molekylvikt |
215,97 |
||
Innehåll |
Minst 90 % i vattenfri substans |
||
P2O5-halt |
Lägst 61 % och högst 64 % |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Ämnen olösliga i syra |
Högst 0,4 % |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 451 (i) PENTANATRIUMTRIFOSFAT
Synonymer |
Pentanatriumtripolyfosfat |
||
Natriumtripolyfosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Pentanatriumtrifosfat |
||
Einecs |
231-838-7 |
||
Kemisk formel |
Na5O10P3 · nH2O (n = 0 eller 6) |
||
Molekylvikt |
367,86 |
||
Innehåll |
Minst 85,0 % (vattenfri) eller 65,0 % (hexahydrat) |
||
P2O5-halt |
Minst 56 % och högst 59 % (vattenfri) eller minst 43 % och högst 45 % (hexahydrat) |
||
Beskrivning |
Vitt, något hygroskopiskt granulat eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
|
||
|
Mellan 9,1 och 10,2 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Vattenfri: högst 0,7 % (105 oC i 1 timme) |
||
Hexahydrat: högst 23,5 % (60 oC i 1 timme, följt av torkning vid 105 oC i 4 timmar) |
|||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,1 % |
||
Högre polyfosfater |
Högst 1 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 451 (ii) PENTAKALIUMTRIFOSFAT
Synonymer |
Pentakaliumtripolyfosfat |
||
Kaliumtrifosfat |
|||
Kaliumtripolyfosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Pentakaliumtrifosfat |
||
Pentakaliumtripolyfosfat |
|||
Einecs |
237-574-9 |
||
Kemisk formel |
K5O10P3 |
||
Molekylvikt |
448,42 |
||
Innehåll |
Minst 85 % i vattenfri substans |
||
P2O5-halt |
Minst 46,5 % och högst 48 % |
||
Beskrivning |
Vitt, mycket hygroskopiskt pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
Mycket lösligt i vatten |
||
|
|
||
|
Mellan 9,2 och 10,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 0,4 % (efter torkning vid 105 oC i 4 timmar, följt av glödgning vid 550 oC i 30 minuter) |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 2 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 452 (i) NATRIUMPOLYFOSFAT
1. LÖSLIGT POLYFOSFAT
Synonymer |
Natriumhexametafosfat |
||
Natriumtetrapolyfosfat |
|||
Grahams salt |
|||
Natriumpolyfosfater, glasartade |
|||
Natriumpolymetafosfat |
|||
Natriummetafosfat |
|||
Definition |
Lösliga natriumpolyfosfater erhålls genom sammansmältning och påföljande nedkylning av natriumortofosfater. Dessa föreningar utgör en klass amorfa, vattenlösliga polyfosfater bestående av raka kedjor av metafosfatenheter, (NaPO3)x där x ≥ 2, vilka avslutas med Na2PO4-grupper. Natriumpolyfosfaterna identifieras vanligen utifrån förhållandet mellan Na2O och P2O5 eller utifrån P2O5-halten. Na2O/P2O5-förhållandet varierar från ca 1:3 för natriumtetrapolyfosfat, där x = ca 4, till ca 1:1 för Grahams salt, vanligen kallat hexametafosfat, där x = 13 till 18, och till ca 1:0 för natriumpolyfosfater med högre molekylvikt, där x = 20 till 100 eller mer. Lösningar av dessa föreningar har ett pH som varierar mellan 3,0 och 9,0 |
||
Kemiskt namn |
Natriumpolyfosfat |
||
Einecs |
272-808-3 |
||
Kemisk formel |
Heterogena blandningar av natriumsalter av linjära kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H((n + 2))PnO(3n + 1) där ”n” är minst 2 |
||
Molekylvikt |
(102)n |
||
P2O5-halt |
Minst 60 % och högst 71 % i glödgad substans |
||
Beskrivning |
Färglösa eller vita, genomskinliga plättar, granulat eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Mycket lösligt i vatten |
||
|
|
||
|
Mellan 3,0 och 9,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 1 % |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,1 % |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
2. OLÖSLIGT POLYFOSFAT
Synonymer |
Olösligt natriummetafosfat |
||
Maddrells salt |
|||
Olösligt natriumpolyfosfat, IMP |
|||
Definition |
Olösligt natriummetafosfat är ett natriumpolyfosfat med hög molekylvikt bestående av två långa spiralformade metafosfatkedjor (NaPO3)x som löper i motsatt riktning runt en gemensam axel. Förhållandet mellan Na2O och P2O5 är ca 1:0. En suspension i vatten i förhållandet 1:3 har ett pH på ca 6,5 |
||
Kemiskt namn |
Natriumpolyfosfat |
||
Einecs |
272-808-3 |
||
Kemisk formel |
Heterogena blandningar av natriumsalter av linjära kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H(n + 2)PnO(3n + 1) där ”n” är minst 2 |
||
Molekylvikt |
(102)n |
||
P2O5-halt |
Minst 68,7 % och högst 70,0 % |
||
Beskrivning |
Vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten, lösligt i mineralsyror och i lösningar av kalium- och ammoniumklorid (men inte natriumklorid) |
||
|
|
||
|
Cirka 6,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 452 (ii) KALIUMPOLYFOSFAT
Synonymer |
Kaliummetafosfat |
||
Kaliumpolymetafosfat |
|||
Kurrols salt |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumpolyfosfat |
||
Einecs |
232-212-6 |
||
Kemisk formel |
(KPO3)n |
||
Heterogena blandningar av kaliumsalter av linjära kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H(n + 2)PnO(3n + 1) där ”n” är minst 2 |
|||
Molekylvikt |
(118)n |
||
P2O5-halt |
Minst 53,5 % och högst 61,5 % i glödgad substans |
||
Beskrivning |
Fint vitt pulver eller kristaller eller färglösa glasartade plättar |
||
Identifiering |
|
||
|
1 g löser sig i 100 ml av en 1:25 natriumacetatlösning |
||
|
|
||
|
Högst 7,8 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 2 % (105 oC i 4 timmar, följt av glödgning vid 550 oC i 30 minuter) |
||
Cykliskt fosfat |
Högst 8 % av P2O5-innehållet |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 452 (iii) NATRIUMKALCIUMPOLYFOSFAT
Synonym |
Natriumkalciumpolyfosfat, glasartat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumkalciumpolyfosfat |
||
Einecs |
233-782-9 |
||
Kemisk formel |
(NaPO3)nCaO där n vanligen är lika med 5 |
||
Innehåll |
Minst 61 % och högst 69 % uttryckt som P2O5 |
||
Beskrivning |
Vita, glasartade kristaller och kulor |
||
Identifiering |
|
||
|
ca 5 till 7 |
||
|
7–15 % (vikt/vikt) |
||
Renhetsgrad |
|
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 452 (iv) KALCIUMPOLYFOSFAT
Synonymer |
Kalciummetafosfat |
||
Kalciumpolymetafosfat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumpolyfosfat |
||
Einecs |
236-769-6 |
||
Kemisk formel |
(CaP2O6)n |
||
Heterogena blandningar av kalciumsalter av kondenserade polyfosforsyror med den allmänna formeln H((n + 2)PnO(n + 1) där ”n” är minst 2 |
|||
Molekylvikt |
(198)n |
||
P2O5-halt |
Minst 71 % och högst 73 % i glödgad substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa vita kristaller eller vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Vanligen svårlösligt i vatten. Lösligt i sura medier |
||
|
|
||
|
27–29,5 % |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid glödgning |
Högst 2 % (105 oC i 4 timmar, följt av glödgning vid 550 oC i 30 minuter) |
||
Cykliskt fosfat |
Högst 8 % av P2O5-innehållet |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg (uttryckt som fluor) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 459 BETA-CYKLODEXTRIN
Definition |
Beta-cyklodextrin är en icke-reducerande cyklisk sackarid bestående av sju D-glukopyranosylenheter som är sammankopplade genom α-1,4-bindningar. Produkten framställs ur delvis hydrolyserad stärkelse med hjälp av enzymet cykloglykosyltransferas, som erhålls från Bacillus circulans, Paenibacillus macerans eller rekombinant Bacillus licheniformis stam SJ1608 |
||
Kemiskt namn |
Cykloheptaamylos |
||
Einecs |
231-493-2 |
||
Kemisk formel |
(C6H10O5)7 |
||
Molekylvikt |
1 135 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % (C6H10O5)7 i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Ett i stort sett luktfritt, vitt eller nästan vitt, kristallint fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
Svårlösligt i vatten, lättlösligt i varmt vatten, något lösligt i etanol |
||
|
[α]25D: + 160o till + 164o (1 % lösning) |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 14 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Andra cyklodextriner |
Högst 2 % i vattenfri substans |
||
Lösningsmedelsrester (toluen och trikloretylen) |
Högst 1 mg/kg av vardera lösningsmedel |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
E 460 (i) MIKROKRISTALLINISK CELLULOSA
Synonymer |
Cellulosagel |
||
Definition |
Mikrokristallinisk cellulosa är renad, delvis depolymeriserad cellulosa framställd genom behandling av alfacellulosa, som utvinns som massa från naturligt fibröst växtmaterial, med mineralsyror. Polymerisationsgraden är normalt lägre än 400 |
||
Kemiskt namn |
Cellulosa |
||
Einecs |
232-674-9 |
||
Kemisk formel |
(C6H10O5)n |
||
Molekylvikt |
Omkring 36 000 |
||
Innehåll |
Minst 97 % beräknat som cellulosa på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Ett fint, vitt eller nästan vitt, luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten, etanol, eter och utspädda mineralsyror. Något löslig i natriumhydroxidlösning |
||
|
Tillsätt 1 ml fosforsyra till 1 mg av provet och upphetta på vattenbad under 30 minuter. Tillsätt 4 ml av en 1 till 4 lösning pyrokatekol i fosforsyra och upphetta under 30 minuter. En röd färg ska framträda |
||
|
|
||
|
Blanda 30 g av provet med 270 ml vatten i en höghastighetsblandare (12 000 varv per minut) i 5 minuter. Den blandning som uppstår ska antingen vara en lättflytande suspension eller en tjock, grumlig suspension som, om den överhuvudtaget flyter, är trögflytande, klarnar endast något och innehåller många luftbubblor. Om en lättflytande suspension erhålls, överför 100 ml till ett 100 ml mätglas och låt det stå i 1 timme. De fasta partiklarna ska sjunka till botten och ett övre vätskeskikt ska framträda |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 7 % (105 oC i tre timmar) |
||
Vattenlösliga ämnen |
Högst 0,24 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
ph i 10 % suspension i vatten |
pH i övre vätskeskiktet är mellan 5,0 och 7,5 |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar |
||
Tillsätt några droppar jodlösning till 20 ml av den dispersion som erhålles i identifieringstest D och blanda. Ingen lilaaktig till blå eller blå färg får framträda |
|||
Partikelstorlek |
Minst 5 μm (högst 10 % partiklar mindre än 5 μm) |
||
Karboxylgrupper |
Högst 1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 460 (ii) CELLULOSAPULVER
Definition |
Renad, mekaniskt sönderdelad cellulosa framställd genom förädling av alfacellulosa som utvinns som massa från naturligt fibröst växtmaterial |
||
Kemiskt namn |
Cellulosa |
||
Lineär polymer av 1:4-bundna glukosenheter |
|||
Einecs |
232-674-9 |
||
Kemisk formel |
(C6H10O5)n |
||
Molekylvikt |
(162)n (där n≥ 1 000 överväger) |
||
Innehåll |
Minst 92 % |
||
Beskrivning |
Ett vitt, luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten, etanol, eter och utspädda mineralsyror. Något löslig i natriumhydroxidlösning |
||
|
Blanda 30 g av provet med 270 ml vatten i en höghastighetsblandare (12 000 varv per minut) i 5 minuter. Den blandning som uppstår ska antingen vara en lättflytande suspension eller en tjock, grumlig suspension som, om den överhuvudtaget flyter, är trögflytande, klarnar endast något och innehåller många luftbubblor. Om en lättflytande suspension erhålls, överför 100 ml till ett 100 ml mätglas och låt det stå i 1 timme. De fasta partiklarna ska sjunka till botten och ett övre vätskeskikt ska framträda |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 7 % (105 oC i 3 timmar) |
||
Vattenlösliga ämnen |
Högst 1,0 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,3 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
pH i 10 % suspension i vatten |
pH i övre vätskeskiktet är mellan 5,0 och 7,5 |
||
Stärkelse |
Ej påvisbar |
||
Tillsätt några droppar jodlösning till 20 ml av den dispersion som erhålles i identifieringstest B och blanda. Ingen lilaaktig till blå eller blå färg får framträda |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Partikelstorlek |
Minst 5 μm (högst 10 % partiklar mindre än 5 μm) |
E 461 METYLCELLULOSA
Synonymer |
Cellulosemetyleter |
|||||
Definition |
Metylcellulosa är cellulosa framställd direkt av naturligt fibröst växtmaterial och som delvis har reagerat till etrar med metylgrupper |
|||||
Kemiskt namn |
Cellulosametyleter |
|||||
Kemisk formel |
Polymerer innehållande glukosenheter, i vilka vatten ersatts, enligt följande allmänna formel: |
|||||
C6H7O2(OR1)(OR2)(OR3) där R1, R2, R3 var och en kan vara något av följande:
|
||||||
Molekylvikt |
Från omkring 20 000 till 380 000 |
|||||
Innehåll |
Minst 25 % och högst 33 % metoxylgrupper (-OCH3) och högst 5 % hydroxyetoxylgrupper (-OCH2CH2OH) |
|||||
Beskrivning |
Ett något hygroskopiskt vitt eller något gulaktigt eller gråaktigt, luktfritt, kornigt eller fibröst pulver utan smak |
|||||
Identifiering |
|
|||||
|
Sväller i vatten och ger en klar till opaliserande, viskös, kolloidal lösning. |
|||||
Olöslig i etanol, eter eller kloroform. |
||||||
Löslig i isättika |
||||||
Renhetsgrad |
|
|||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 10 % (105 oC i 3 timmar) |
|||||
Sulfataska |
Högst 1,5 % vid 800 ± 25 oC |
|||||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Minst 5,0 och högst 8,0 |
|||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 462 ETYLCELLULOSA
Synonymer |
Cellulosaetyleter |
|||
Definition |
Etylcellulosa är cellulosa framställd direkt av fibröst växtmaterial och som delvis har reagerat till etrar med etylgrupper |
|||
Kemiskt namn |
Cellulosaetyleter |
|||
Kemisk formel |
Polymerer innehållande glukosenheter, i vilka vatten ersatts, enligt följande allmänna formel: |
|||
C6H7O2(OR1)(OR2) där R1 och R2 kan vara något av följande:
|
||||
Innehåll |
Minst 44 % och högst 50 % etoxylgrupper (-OC2H5) beräknat på torrsubstans (motsvarande högst 2,6 etoxylgrupper per anhydroglukosenhet) |
|||
Beskrivning |
Ett något hygroskopiskt vitt till benvitt, luktfritt pulver utan smak |
|||
Identifiering |
|
|||
|
Praktiskt taget olöslig i vatten, i glycerol och i propan-1,2-diol, men löslig i varierande proportioner i vissa organiska lösningsmedel beroende på etoxylinnehåll. Etylcellulosa innehållande högst 46–48 % etoxylgrupper är lättlöslig i tetrahydrofuran, i metylacetat, i kloroform och i blandningar av aromatiska kolväten och etanol. Etylcellulosa innehållande minst 46–48 % etoxylgrupper är lättlöslig i etanol, i metanol, i toluen, i kloroform och i etylacetat. |
|||
|
Lös upp 5 g av provet i 95 g av en 80:20 (vikt/vikt) blandning av toluen och etanol. En klar, stabil, blekgul lösning bildas. Häll några ml av lösningen på en glasskiva och låt lösningen avdunsta. En tjock, seg, jämn film återstår. Filmen är lättantändlig |
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Viktförlust vid torkning |
Högst 3 % (105 oC i 2 timmar) |
|||
Sulfataska |
Högst 0,4 % |
|||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Neutral reaktion med lackmus |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 463 HYDROXIPROPYLCELLULOSA
Synonymer |
Cellulosahydroxipropyleter |
|||||||
Definition |
Hydroxipropylcellulosa är cellulosa framställd direkt från naturligt fibröst växtmaterial och som delvis reagerat till etrar med andra hydroxipropylgrupper |
|||||||
Kemiskt namn |
Cellulosahydroxipropyleter |
|||||||
Kemisk formel |
Polymerer innehållande glukosenheter, i vilka vatten ersatts, enligt följande allmänna formel: |
|||||||
C6H7O2(OR1)(OR2)(OR3) där R1, R2 R3 var och en kan vara något av följande:
|
||||||||
Molekylvikt |
Från omkring 30 000 till 1 000 000 |
|||||||
Innehåll |
Minst 80,5 % hydroxipropoxylgrupper (-OCH2CHOHCH3) motsvarande högst 4,6 hydroxipropylgrupper per enhet anhydroglukos beräknad på vattenfri substans |
|||||||
Beskrivning |
Ett något hygroskopiskt vitt eller något gulaktigt eller gråaktigt, luktfritt, kornigt eller fibröst pulver utan smak |
|||||||
Identifiering |
|
|||||||
|
Sväller i vatten och lämnar en klar till opaliserande, viskös, kolloidal lösning. Löslig i etanol. Olöslig i eter |
|||||||
|
Bestäm substituenterna med gaskromatografi |
|||||||
Renhetsgrad |
|
|||||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 10 % (105 oC i 3 timmar) |
|||||||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
|||||||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Minst 5,0 och högst 8,0 |
|||||||
Propylenklorhydriner |
Högst 0,1 mg/kg |
|||||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||||||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||||||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 464 HYDROXIPROPYLMETYLCELLULOSA
Definition |
Hydroxipropylmetylcellulosa är cellulosa framställd direkt från naturligt fibröst växtmaterial, som delvis har reagerat till etrar, där en liten del av metylgrupperna utbytts mot hydroxipropylgrupper |
|||||||||
Kemiskt namn |
Metylcellulosa-2-hydroxipropyleter |
|||||||||
Kemisk formel |
Polymerer innehållande glukosenheter, i vilka vatten ersatts, enligt följande allmänna formel: |
|||||||||
C6H7O2(OR1)(OR2)(OR3) där R1, R2 R3 var och en kan vara något av följande:
|
||||||||||
Molekylvikt |
Från omkring 13 000 till 200 000 |
|||||||||
Innehåll |
Minst 19 % och högst 30 % av metoxylgrupper (-OCH3) och minst 3 % och högst 12 % hydroxipropoxylgrupper (-OCH2CHOHCH3), beräknat på vattenfri substans |
|||||||||
Beskrivning |
Ett något hygroskopiskt vitt eller något gulaktigt eller gråaktigt, luktfritt, kornigt eller fibröst pulver utan smak |
|||||||||
Identifiering |
|
|||||||||
|
Sväller i vatten och ger en klar till opaliserande, viskös, kolloidal lösning. Olöslig i etanol |
|||||||||
|
Bestäm substituenterna med gaskromatografi |
|||||||||
Renhetsgrad |
|
|||||||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 10 % efter torkning vid 105 oC i 3 timmar tills vikten är konstant |
|||||||||
Sulfataska |
Högst 1,5 % för produkter med en viskositet på 50 mPa s eller mer |
|||||||||
Högst 3 % för produkter med en viskositet på mindre än 50 mPa s |
||||||||||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Minst 5,0 och högst 8,0 |
|||||||||
Propylenklorhydriner |
Högst 0,1 mg/kg |
|||||||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||||||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||||||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||||||||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||||||||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 465 METYLETYLCELLULOSA
Synonymer |
Etylmetylcellulosa |
|||||
Definition |
Metyletylcellulosa är cellulosa framställd direkt från naturligt fibröst växtmaterial och som delvis reagerat till etrar med metyl- och etylgrupper |
|||||
Kemiskt namn |
Metyletylcellulosa |
|||||
Kemisk formel |
Polymerer innehållande glukosenheter, i vilka vatten ersatts, enligt följande allmänna formel: |
|||||
C6H7O2(OR1)(OR2)(OR3) där R1, R2 R3 var och en kan vara något av följande:
|
||||||
Molekylvikt |
Från omkring 30 000 till 40 000 |
|||||
Innehåll |
Minst 3,5 % beräknad på vattenfri substans och högst 6,5 % metoxylgrupper (-OCH3) och minst 14,5 % och högst 19 % etoxylgrupper (-OCH2CH3), och minst 13,2 % och högst 19,6 % alkoxylgrupper totalt, beräknat som metoxyl |
|||||
Beskrivning |
Ett något hygroskopiskt vitt eller något gulaktigt eller gråaktigt, luktfritt, kornigt eller fibröst pulver utan smak |
|||||
Identifiering |
|
|||||
|
Sväller i vatten och ger en klar till opaliserande, viskös, kolloidal lösning. Löslig i etanol. Olöslig i eter |
|||||
Renhetsgrad |
|
|||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15 % i fibrös form och högst 10 % i pulverform (105 oC tills vikten är konstant) |
|||||
Sulfataska |
Högst 0,6 % |
|||||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Minst 5,0 och högst 8,0 |
|||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
E 466 NATRIUMKARBOXIMETYLCELLULOSA
Synonymer |
Karboximetylcellulosa |
|||||
CMC |
||||||
NaCMC |
||||||
Natrium CMC |
||||||
Cellulosagummi |
||||||
Definition |
Karboximetylcellulosa är det partiella natriumsaltet av en cellulosakarboximetyleter. Cellulosan har utvunnits direkt ur naturligt fibröst växtmaterial |
|||||
Kemiskt namn |
Natriumsalt ur cellulosakarboximetyleter |
|||||
Kemisk formel |
Polymererna innehållande glukosenheter, i vilka vatten ersatts, enligt följande allmänna formel: |
|||||
C6H7O2(OR1)(OR2)(OR3) där var och en av R1, R2 R3 kan vara något av följande:
|
||||||
Molekylvikt |
Högre än ca 17 000 (polymerisationsgrad ca 100) |
|||||
Innehåll |
Minst 99,5 % på vattenfri substans |
|||||
Beskrivning |
Ett något hygroskopiskt vitt eller något gulaktigt eller gråaktigt, luktfritt och utan smak, kornigt eller fibröst pulver |
|||||
Identifiering |
|
|||||
|
Ger en viskös kolloidal lösning med vatten. Olöslig i etanol |
|||||
|
En 0,1 % lösning av provet skakas kraftigt. Inget skumlager får bildas. (Med det här testet kan man skilja natriumkarboximetylcellulosa från andra cellulosaetrar) |
|||||
|
Tillsätt 5 ml 5 % kopparsulfat- eller aluminiumsulfatlösning till 5 ml av en 0,5 % lösning av provet. En fällning bildas. (Med det här testet kan man skilja natriumkarboximetylcellulosa från andra cellulosaetrar och från gelatin, fruktkärnmjölk och dragant) |
|||||
|
Tillsätt 0,5 g pulvriserat natriumkarboximetylcellulosa till 50 ml vatten under omrörning så att en jämn dispersion bildas. Fortsätt röra tills en klar lösning bildas och använd lösningen för följande test: Späd 1 mg av provet med samma mängd vatten i ett litet provrör. Tillsätt 5 droppar 1-naftollösning. Luta provröret och tillsätt försiktigt längs sidan av röret 2 ml svavelsyra så att det bildar ett lägre skikt. En rödlila färg bildas i gränsytan |
|||||
Renhetsgrad |
|
|||||
Substitutionsgrad |
Minst 0,2 och högst 1,5 karboximetylgrupper (-CH2COOH) per anhydroglukosenhet |
|||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 12 % (105 oC tills vikten är konstant) |
|||||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Minst 5,0 och högst 8,5 |
|||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 20 mg/kg |
|||||
Total halt glykolat |
Högst 0,4 % beräknat som natriumglykolat på vattenfri substans |
|||||
Natrium |
Högst 12,4 % på vattenfri substans |
E 468 TVÄRBUNDEN NATRIUMKARBOXIMETYLCELLULOSA
Synonymer |
Tvärbunden karboximetylcellulosa |
|||||
Tvärbunden CMC |
||||||
Tvärbunden natrium-CMC |
||||||
|
||||||
Definition |
Tvärbunden natriumkarboximetylcellulosa är natriumsaltet av termiskt tvärbunden, delvis o-karboximetylerad cellulosa |
|||||
Kemiskt namn |
Natriumsalt av tvärbunden karboximetyletercellulosa |
|||||
Kemisk formel |
Polymererna innehåller substituerade anhydroglukosenheter med följande allmänna formel: |
|||||
C6H7O2(OR1)(OR2)(OR3) |
||||||
där R1, R2 och R3 kan vara något av följande:
|
||||||
Beskrivning |
Något hygroskopiskt, vitt till benvitt, luktfritt pulver |
|||||
Identifiering |
|
|||||
A. |
Skaka 1 g av provet med 100 ml av en lösning innehållande metylenblått (4 mg/kg) och låt klarna. Det undersökta ämnet absorberar metylenblått och sjunker till botten som en blå, fibrös massa |
|||||
B. |
Skaka 1 g av provet med 50 ml vatten. Överför 1 ml av blandningen till ett provrör, tillsätt 1 ml vatten och 0,05 ml nyberedd lösning av α-naftol (40 g/l) i metanol. Luta provröret och tillsätt försiktigt 2 ml svavelsyra längs provrörets vägg så att syran bildar ett undre skikt. En rödlila färg uppkommer i gränsskiktet |
|||||
C. |
Reagerar med natrium |
|||||
Renhetsgrad |
|
|||||
Torkningsförlust |
Högst 6 % (105 oC, 3 timmar) |
|||||
Vattenlöslig andel |
Högst 10 % |
|||||
Substitutionsgrad |
Minst 0,2 och högst 1,5 karboximetylgrupper per anhydroglukosenhet |
|||||
pH i 1 % lösning |
Minst 5,0 och högst 7,0 |
|||||
Natriumhalt |
Högst 12,4 % i vattenfri substans |
|||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 469 ENZYMATISKT HYDROLYSERAD KARBOXYMETYLCELLULOSA
Synonymer |
Natriumkarboximetylcellulosa, enzymatiskt hydrolyserad |
||
Definition |
Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa framställs från karboximetylcellulosa genom enzymatisk spjälkning med en cellulas som produceras av Trichoderma longibrachiatum (tidigare T. reesei) |
||
Kemiskt namn |
Natriumkarboximetylcellulosa, delvis enzymatiskt hydrolyserad |
||
Kemisk formel |
Natriumsalter av polymerer innehållande substituerade anhydroglukosenheter med följande allmänna formel: |
||
[C6H7O2(OH)x(OCH2COONa)y]n |
|||
där n är polymeriseringsgraden |
|||
x = 1,50 till 2,80 |
|||
y = 0,2 till 1,50 |
|||
x + y = 3,0 |
|||
(y = substitutionsgrad) |
|||
Molekylvikt |
178,14 om y = 0,20 |
||
282,18 om y = 1,50 |
|||
Makromolekyler: Minst 800 (n ca 4) |
|||
Innehåll |
Minst 99,5 %, inklusive mono- och disackarider, i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt eller något gul- eller gråaktigt, luktfritt, något hygroskopiskt, kornigt eller fibröst pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
|
Skaka kraftigt en 0,1 % lösning av provet. Inget skumskikt bildas. Denna test används för att skilja natriumkarboximetylcellulosa (hydrolyserad eller icke hydrolyserad) från andra cellulosaetrar och från alginater och naturliga gummiarter |
||
|
Tillsätt 5 ml 0,5 % kopparsulfat- eller aluminiumsulfatlösning till 5 ml av en 0,5 % lösning av provet. En fällning bildas. Denna test används för att skilja natriumkarboximetylcellulosa (hydrolyserad eller icke hydrolyserad) från andra cellulosaetrar och från gelatin, fruktkärnmjöl och dragant |
||
|
Sätt 0,5 g pulvriserat prov till 50 ml vatten under omrörning så att en jämn uppslamning bildas. Fortsätt röra tills en klar lösning bildas. Späd 1 ml av lösningen med 1 ml vatten i ett litet provrör. Tillsätt 5 droppar 1-naftol TS. Luta röret och tillsätt försiktigt 2 ml svavelsyra längs rörets vägg så att syran bildar ett undre skikt. En rödlila färg uppkommer i gränsytan |
||
|
Minst 2 500 kgm-1s-1 (25 oC) vilket motsvarar en genomsnittlig molekylvikt på 5 000 D |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 12 % (105 oC tills vikten är konstant) |
||
Substitutionsgrad |
Minst 0,2 och högst 1,5 karboximetylgrupper per anhydroglukosenhet i vattenfri substans |
||
pH i 1 % kolloidal lösning |
Minst 6,0 och högst 8,5 |
||
Natriumklorid och natriumglykolat |
Högst 0,5 % var för sig eller i kombination |
||
Resterande enzymaktivitet |
Klarar testen. Testlösningens viskositet ändras inte, vilket är ett tecken på hydrolys av natriumkarboximetylcellulosan |
||
Bly |
Högst 3 mg/kg |
E 470 a NATRIUM-, KALIUM- OCH KALCIUMSALTER AV FETTSYROR
Definition |
Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror förekommer i matoljor och -fetter. Dessa salter framställs antingen från ätliga fetter och oljor eller från destillerade matfettsyror |
||
Innehåll |
Minst 95 % på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita eller krämvita ljusa pulver, flingor eller halvfasta ämnen |
||
Identifiering |
|
||
|
Natrium- och kaliumsalter: lösliga i vatten och etanol |
||
Kalciumsalter: olösliga i vatten, etanol och eter |
|||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Natrium |
Minst 9 % och högst 14 % uttryckt som Na2O |
||
Kalium |
Minst 13 % och högst 21,5 % uttryckt som K2O |
||
Kalcium |
Minst 8,5 % och högst 13 % uttryckt som CaO |
||
Ej förtvålningsbara ämnen |
Högst 2 % |
||
Fria fettsyror |
Högst 3 % bestämda som oljesyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Fritt alkali |
Högst 0,1 % uttryckt som NaOH |
||
Substans olöslig i alkohol |
Högst 0,2 % (endast natrium- och kaliumsalter) |
E 470 b MAGNESIUMSALTER AV FETTSYROR
Definition |
Magnesiumsalter av fettsyror förekommer i matoljor och -fetter. Dessa salter framställs antingen från ätliga fetter och oljor eller från destillerade matfettsyror |
||
Innehåll |
Minst 95 % på vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita eller krämvita ljusa pulver, flingor eller halvfasta ämnen |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten, delvis lösligt i etanol och eter |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Magnesium |
Minst 6,5 % och högst 11 % uttryckt som MgO |
||
Fritt alkali |
Högst 0,1 % uttryckt som MgO |
||
Ej förtvålningsbara ämnen |
Högst 2 % |
||
Fria fettsyror |
Högst 3 % bestämda som oljesyra |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 471 MONO- OCH DIGLYCERIDER AV FETTSYROR
Synonymer |
Glycerylmonostearat |
||
Glycerylmonopalmitat |
|||
Glycerylmonooleat, etc. |
|||
Monostearin, monopalmitin, monoolein, etc. |
|||
GMS (för glycerylmonostearat) |
|||
Definition |
Mono- och diglycerider av fettsyror består av blandningar av mono-, di- och triestrar av glycerol från fettsyror som förekommer i matoljor och -fetter. De får innehålla små mängder fria fettsyror och glycerol |
||
Innehåll |
Minst 70 % mono- och diestrar |
||
Beskrivning |
Produkten varierar från blekgul till blekbrun oljig vätska till ett vitt eller något benvitt hårt vaxliknande fast ämne. De fasta ämnena kan förekomma som flingor, pulver eller små pärlor |
||
Identifiering |
|
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyraester av en polyol |
||
|
|
||
|
Olösligt i vatten, lösligt i etanol och toluen |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatteninnehåll |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Syratal |
Högst 6 |
||
Fri glycerol |
Högst 7 % |
||
Polyglyceroler |
Högst 4 % diglycerol och högst 1 % högre polyglyceroler, båda halterna baseras på det totala glycerolinnehållet |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Total halt glycerol |
Minst 16 % och högst 33 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
|
E 472 a MONO- OCH DIGLYCERIDERS ÄTTIKSYRAESTRAR
Synonymer |
Ättiksyraestrar av mono- och diglycerider |
||
Ättiksglycerider |
|||
Acetylerade mono- och diglycerider |
|||
Ättiks- och fettsyraestrar av glycerol |
|||
Definition |
Glycerolestrar med ättiksyra och fettsyror som förekommer i matfetter och matoljor. De kan innehålla små mängder av fri glycerol, fria fettsyror, fri ättiksyra och fria glycerider |
||
Beskrivning |
Klara, från lättrörliga vätskor till fasta ämnen, vit till blekgul färg |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Olöslig i vatten, löslig i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Andra syror än ättiksyra och fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Totalhalt av ättiksyra |
Lägst 9 % och högst 32 % |
||
Fria fettsyror (och ättiksyra) |
Högst 3 % beräknad som oljesyra |
||
Totalhalt av glycerol |
Lägst 14 % och högst 31 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
|
E 472 b MONO- OCH DIGLYCERIDERS MJÖLKSYRAESTRAR
Synonymer |
Mjölksyraestrar av mono- och diglycerider |
||
Laktoglycerider |
|||
Mono- och diglycerider förestrade med mjölksyra |
|||
Definition |
Glycerolestrar med mjölksyra och fettsyror som förekommer i matfetter och matoljor. De kan innehålla små mängder av fri glycerol, fria fettsyror, fri mjölksyra och fria glycerider |
||
Beskrivning |
Klara, från lättrörliga vätskor till vaxartade fasta ämnen av varierande konsistens, vit till blekgul färg |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Olöslig i kallt vatten men dispergerar i varmt vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Andra syror än mjölk- och fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Totalhalt av mjölksyra |
Lägst 13 % och högst 45 % |
||
Fria fettsyror (och mjölksyra) |
Lägst 3 % beräknad som oljesyra |
||
Totalhalt av glycerol |
Lägst 13 % och högst 30 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
|
E 472 c MONO- OCH DIGLYCERIDERS CITRONSYRAESTRAR
Synonymer |
Citrem |
||
Citronsyraestrar av mono- och diglycerider |
|||
Citronglycerider |
|||
Mono- och diglycerider förestrade med citronsyra |
|||
Definition |
Estrar av glycerol med citronsyra och fettsyror som förekommer i matoljor och matfetter. De kan innehålla små mängder av fri glycerol, fria fettsyror, fri citronsyra och fria glycerider. De kan vara helt eller delvis neutraliserade med natriumhydroxid eller med kaliumhydroxid |
||
Beskrivning |
Från gulaktig eller ljusbrun vätska till vaxartad fast eller halvfast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Olöslig i kallt vatten |
||
Dispergerbar i varmt vatten |
|||
Löslig i oljor och fetter |
|||
Olöslig i kall etanol |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Andra syror än citron- och fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Totalhalt av glycerol |
Lägst 8 % och högst 33 % |
||
Totalhalt av citronsyra |
Lägst 13 % och högst 50 % |
||
Sulfataska (bestämt vid 800 ± 25 oC) |
Icke-neutraliserade produkter: högst 0,5 % |
||
Delvis eller helt neutraliserade produkter: högst 10 % |
|||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Fria fettsyror |
Högst 3 % beräknad som oljesyra |
||
|
E 472 d MONO- OCH DIGLYCERIDERS VINSYRAESTRAR
Definition |
Glycerolestrar av vinsyra och fettsyror som förekommer i matfetter och matoljor. De kan innehålla små mängder av fri glycerol, fria fettsyror och fri vinsyra och fria glycerider |
||
|
|||
Beskrivning |
Från klibbiga, viskösa, gulaktiga vätskor till hårda, gula vaxer |
||
|
|
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Andra syror än vinsyra och fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Totalhalt av glycerol |
Lägst 12 % och högst 29 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Totalhalt av vinsyra |
Lägst 15 % och högst 50 % |
||
Fria fettsyror |
Högst 3 % bestämd som oljesyra |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
|
E 472 e MONO- OCH DIGLYCERIDERS DIACETYLVINSYRAESTRAR
Synonymer |
Diacetylvinsyraestrar av mono- och diglycerider |
||
Mono- och diglycerider av fettsyror förestrade med mono- och diacetylvinsyra |
|||
Diacetylvinsyraester och fettsyraestrar av glycerol |
|||
Definition |
Blandade estrar av glycerol med mono- och diacetylvinsyror (utvunna av vinsyra) och fettsyror som förekommer i matfetter och i matoljor. De kan innehålla mindre mängder fri glycerol, fria fettsyror, fria vin- och ättiksyror och kombinationer av dessa samt även fria glycerider. Innehåller även vin- och ättikestrar av fettsyror |
||
Beskrivning |
Från klibbig viskös vätska och fettliknande konsistens till gula vaxer som hydrolyserar i fuktig luft och därvid frigör ättiksyra |
||
Beskrivning |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Andra syror än vin- och ättiksyra samt fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Totalhalt av glycerol |
Lägst 11 % och högst 28 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Totalhalt av vinsyra |
Lägst 10 % och högst 40 % |
||
Totalhalt av ättiksyra |
Lägst 8 % och högst 32 % |
||
Fria fettsyror |
Högst 3 % bestämd som oljesyra |
||
|
E 472 f BLANDADE ÄTTIK- OCH VINSYRAESTRAR AV MONO- OCH DIGLYCERIDER
Synonymer |
Mono- och diglycerider av fettsyror förestrade med ättiksyra och vinsyra |
||
Definition |
Glycerolestrar med ättik- och vinsyror och fettsyror som förekommer i matfetter och matoljor. De kan innehålla små mängder av fri glycerol, fria fettsyror, fria vin- och ättiksyror samt fria glycerider. Kan innehålla mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar |
||
Beskrivning |
Från klibbiga vätskor till fasta ämnen, från vit till blekgul färg |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Andra syror än vin- och ättiksyra samt fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Totalhalt av glycerol |
Lägst 12 % och högst 27 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Totalhalt av ättiksyra |
Lägst 10 % och högst 20 % |
||
Totalhalt av vinsyra |
Lägst 20 % och högst 40 % |
||
Fria fettsyror |
Högst 3 % bestämd som oljesyra |
||
|
E 473 SACKAROSESTRAR AV FETTSYROR
Synonymer |
Sackarosestrar |
|||
Sockerestrar |
||||
Definition |
Huvudsakligen mono-, diestrar och triestrar av sackaros med fettsyror som förekommer i matfetter och matoljor. De kan framställas av sackaros, metyl- och etylestrar från fettsyror i livsmedel eller utvinnas ur sackarosglycerider. Inget annat organiskt lösningsmedel än dimetylsulfoxid, dimetylformamid, etylacetat, isopropanol, 2-metyl-1-propanol, propylenglykol och metyletylketon får användas vid framställning |
|||
Innehåll |
Lägst 80 % |
|||
Beskrivning |
Fasta geler, mjukt fast ämne eller vitt till svagt gråvitt pulver |
|||
Identifiering |
|
|||
|
|
|||
|
Endast något löslig i vatten |
|||
Löslig i etanol |
||||
Renhetsgrad |
|
|||
Sulfataska |
Högst 2 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
|||
Fritt socker |
Högst 5 % |
|||
Fria fettsyror |
Högst 3 % bestämd som oljesyra |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
|||
Metanol |
Högst 10 mg/kg |
|||
Dimetylsulfoxid |
Högst 2 mg/kg |
|||
Dimetylformamid |
Högst 1 mg/kg |
|||
2-metyl-1-propanol |
Högst 10 mg/kg |
|||
Etylacetat |
|
Högst 350 mg/kg, var för sig eller i kombination |
||
Isopropanol |
||||
Propylenglykol |
||||
Metyletylketon |
Högst 10 mg/kg |
|||
|
E 474 SACKAROSESTRAR I BLANDNING MED MONO- OCH DIGLYCERIDER AV FETTSYROR
Synonymer |
Sockerglycerider |
|||
Definition |
Estrarna framställs genom att sackaros får reagera med ätliga fetter eller oljor till en blandning av huvudsakligen mono-, di- och triestrar av sackaros och fettsyror och resterande mono-, di- och triglycerider från fett eller olja. Inga andra organiska lösningsmedel än cyklohexan, dimetylformamid, etylacetat, 2-metyl-1-propanol och isopropanol får användas vid framställningen. |
|||
Innehåll |
Lägsta halt av fettsyraestrar av sackaros 40 % och högsta halt 60 % |
|||
Beskrivning |
Mjuka, massiva klumpar, fasta geler eller vita till benvita pulver |
|||
Identifiering |
|
|||
|
|
|||
|
Olöslig i kallt vatten |
|||
Löslig i etanol |
||||
Renhetsgrad |
|
|||
Sulfataska |
Högst 2 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
|||
Fritt socker |
Högst 5 % |
|||
Fria fettsyror |
Högst 3 %, som oljesyra |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
|||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
|||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
|||
Metanol |
Högst 10 mg/kg |
|||
Dimetylformamid |
Högst 1 mg/kg |
|||
2-metyl-1-propanol |
|
Högst 10 mg/kg var för sig eller i kombination |
||
Cyklohexan |
||||
Etylacetat |
|
Högst 350 mg/kg, var för sig eller i kombination |
||
Isopropanol |
||||
|
E 475 POLYGLYCEROLESTRAR AV FETTSYROR
Synonymer |
Polyglycerinestrar av fettsyra |
||
Polyglycerinestrar av fettsyraestrar |
|||
Definition |
Polyglycerolestrar av fettsyror framställs genom förestring av ployglycerol med matfetter och matoljor eller med fettsyror som förekommer i fetter och oljor i livsmedel. Polyglyceroldelen är huvudsakligen di-, tri- och tetraglycerol och innehåller högst 10 % polyglyceroler, motsvarande heptaglyceroler eller högre |
||
Innehåll |
Minst 90 % totala fettsyraestrar |
||
Beskrivning |
Ljusgul till bärnstensfärgad oljig till mycket viskös vätska, ljusbrunt till mellanbrunt, plastiskt eller mjukt fast ämne samt ljusbrun till brun, hårt vaxlikt fast ämne |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Estrarna kan vara från utpräglat hydrofila till utpräglat lipofila men tenderar generellt bilda dispersioner i vatten och är lösliga i organiska lösningsmedel och oljor |
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
Andra syror än fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fria fettsyror |
Högst 6 % bestämd som oljesyra |
||
Totalhalter av glycerol och polyglycerol |
Lägst 18 % och högst 60 % |
||
Fri glycerol och polyglycerol |
Högst 7 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
|
E 476 POLYGLYCEROLPOLYRICINOLEAT
Synonymer |
Glycerolestrar av kondenserade ricinoljefettsyror |
||
Polyglycerolestrar av polykondenserade fettsyror från ricinolja |
|||
Estrar av interesterifierade ricinoljefettsyror |
|||
PGPR |
|||
Definition |
Polyglycerolpolyricinoleat framställs genom förestring av polyglycerol med kondenserade fettsyror från ricinolja. |
||
Beskrivning |
Klar, ytterst viskös vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten och etanol |
||
Löslig i eter, kolväten och halogenerade kolväten |
|||
|
|
||
|
Mellan 1,4630 och 1,4665 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Polyglyceroler |
Polyglycerolkomponenten ska utgöras av minst 75 % di-, tri- och tetraglyceroler och ska innehålla högst 10 % heptaglycerol eller högre glyceroler |
||
Hydroxyltal |
Mellan 80 och 100 |
||
Syratal |
Högst 6 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 477 1,2 PROPYLENGLYKOLESTRAR AV FETTSYROR
Synonymer |
Propylenglykolestrar av fettsyror Propan-1,2-diolestrar av fettsyror |
||
Definition |
Består av en blandning av propylenglykolsmono- och diestrar från fettsyror som förekommer i matoljor och matfetter. Alkoholdelen utgörs endast av propylenglykol tillsammans med dimerer och spår av trimerer. Inga andra organiska syror än livsmedelsfettsyror förekommer |
||
Innehåll |
Minst 85 % totala fettsyraestrar |
||
Beskrivning |
Klara vätskor eller vaxartade vita flingor, pärlor eller fasta bitar med mild lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
Andra syror än fettsyror |
Ej påvisbara |
||
Fria fettsyror |
Högst 6 % bestämd som oljesyra |
||
Totalhalt av propylenglykol |
Lägst 11 % och högst 31 % |
||
Fri propylenglykol |
Högst 5 % |
||
Dimerer och trimerer av propylenglykol |
Högst 0,5 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
|
E 479 b TERMISKT OXIDERAD SOJABÖNSOLJA SOM REAGERAT MED MONO- OCH DIGLYCERIDER AV FETTSYROR
Synonymer |
TOSOM |
||
Definition |
Termiskt oxiderad sojabönsolja som reagerat med mono- och diglycerider av fettsyror ger en komplex blandning av glycerol- och fettsyraestrar som återfinns i ätliga fetter och fettsyror från termiskt oxiderad sojabönsolja. Den framställs genom att 10 % termiskt oxiderad sojabönsolja får reagera med 90 % mono- och diglycerider av ätliga fettsyror vid 130 oC under vakuum, varigenom lukten reduceras. Sojabönsolja framställs uteslutande från naturliga arter av sojabönor |
||
Beskrivning |
Blekgul till ljusbrun med vaxartad eller fast konsistens |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten. Löslig i varm olja eller varmt fett |
||
Renhetsgrad |
|
||
Smältpunktsintervall |
55 oC–65 oC |
||
Fria fettsyror |
Högst 1,5 % bestämt som oljesyra |
||
Fri glycerol |
Högst 2 % |
||
Totalhalt av fettsyror |
83 %–90 % |
||
Totalhalt av glycerol |
16 %–22 % |
||
Metylestrar av fettsyror, vilka inte bildar addukt med urea |
Högst 9 % av den totala halten av metylestrar av fettsyror |
||
Fettsyror, olösliga i petroleumeter |
Högst 2 % av totalhalten av fettsyror |
||
Peroxidtal |
Högst 3 |
||
Epoxider |
Högst 0,03 % oxiransyre |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 481 NATRIUMSTEAROYL LAKTYLAT
Synonymer |
Natriumstearoyl-2-laktylat |
||
Natriumstearoyllaktat |
|||
Definition |
En blandning av natriumsalterna av stearoyllaktylat-syror och dess polymerer och mindre mängder av natriumsalter av andra besläktade syror som framställts genom att låta stearinsyra och mjölksyra reagera. Andra fettsyror i livsmedel kan också förekomma antingen fria eller förestrade beroende på deras förekomst i den stearinsyra som använts |
||
Kemiskt namn |
Natrium di-2-stearoyllaktat |
||
Natrium di(2-stearoyloxy) propionat |
|||
Einecs |
246-929-7 |
||
Kemisk formel (huvudbeståndsdelar) |
C21H39O4Na C19H35O4Na |
||
|
|||
Beskrivning |
Vitt eller svagt gulaktigt pulver eller sprött fast ämne med karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Olöslig i vatten, löslig i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Natrium |
Lägst 2,5 % och högst 5 % |
||
Estervärde |
Lägst 90 och högst 190 |
||
Syratal |
Lägst 60 och högst 130 |
||
Totalhalt av mjölksyra |
Lägst 15 % och högst 40 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 482 KALCIUMSTEAROYLLAKTYLAT
Synonymer |
Kalciumstearoyl-2-laktat |
||
Definition |
En blandning av kalciumsalterna av stearoyllaktyl-syror och deras polymerer och mindre mängder av kalciumsalter av andra besläktade syror som framställs genom att låta stearinsyra och mjölksyra reagera. Andra fettsyror i livsmedel kan också förekomma antingen fria eller förestrade beroende på deras förekomst i den stearinsyra som använts |
||
Kemiskt namn |
Kalcium di-2-stearoyllakat |
||
Kalcium di(2-stearoyloxy)propionat |
|||
Einecs |
227-335-7 |
||
Kemisk formel |
C42H78O8Ca |
||
C38H70O8Ca |
|||
Beskrivning |
Vitt eller svagt gulaktigt pulver eller sprött fast ämne med karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Svagt löslig i varmt vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Kalcium |
Lägst 1 % och högst 5,2 % |
||
Estervärde |
Lägst 125 och högst 190 |
||
Totalhalt av mjölksyra |
Lägst 15 % och högst 40 % |
||
Syratal |
Lägst 50 och högst 130 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 483 STEAROYLTARTRAT
Synonymer |
Stearoylpalmityltartrat |
||
Definition |
Framställs genom förestring av vinsyra med kommersiell stearylalkohol som huvudsakligen består av stearyl- och palmitylalkoholer. Den består huvudsakligen av diestrar med mindre mängder av monoestrar samt rester av utgångsämnena |
||
Kemiskt namn |
Distearyltartrat |
||
Dipalmityltartrat |
|||
Kemisk formel |
C38H74O6 till C40H78O6 |
||
Molekylvikt |
627 till 655 |
||
Innehåll |
Minst 90 % totalester motsvarande ett estervärde på minst 163 och högst 180 |
||
Beskrivning |
Krämfärgat, oljigt fast ämne (vid 25 oC) |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 67 oC och 77 oC. Efter förtvålning får de långkedjiga fettalkoholerna en smältpunkt på mellan 49 oC och 55 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Förtvålningstal |
Lägst 200 och högst 220 |
||
Syratal |
Högst 5,6 |
||
Totalhalt av vinsyra |
Högst 0,5 % bestämt vid 800 ± 25 oC |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % bestämd vid 800 ± 25 oC |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Ej förtvålningsbara ämnen |
Lägst 77 % och högst 83 % |
||
Jodtal |
Högst 4 (Wijs metod) |
E 491 SORBITAN MONOSTEARAT
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess anhydrider och ätlig, kommersiell stearinsyra |
||
Einecs |
215-664-9 |
||
Innehåll |
Innehåller minst 95 % av en blandning av sorbitol, sorbitan och isosorbidestrar |
||
Beskrivning |
Ljust krämfärgade till bruna pärlor eller flingor eller ett hårt, vaxartat fast ämne med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt vid temperaturer över smältpunkten i toluen, dioxan, koltetraklorid, eter, metanol, etanol och anilin. Olösligt i petroleumeter och aceton, olösligt i kallt vatten men dispergerbart i varmt vatten. Bildar en grumlig lösning med mineralolja och etylacetat vid temperaturer över 50 oC |
||
|
50 oC–52 oC |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyrasester av en polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % |
||
Syratal |
Högst 10 |
||
Förtvålningstal |
Minst 147 och högst 157 |
||
Hydroxyltal |
Minst 235 och högst 260 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 492 SORBITANTRISTEARAT
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess anhydrider och ätlig, kommersiell stearinsyra |
||
Einecs |
247-891-4 |
||
Innehåll |
Innehåller minst 95 % av en blandning av sorbitol, sorbitan och isosorbidestrar |
||
Beskrivning |
Ljust krämfärgade till bruna pärlor eller flingor av hårt, vaxartat fast ämne med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Något lösligt i toluen, eter, koltetraklorid och etylacetat. Dispergerbart i petroleumeter, mineralolja, vegetabiliska oljor, aceton och dioxan. Olösligt i vatten, metanol och etanol |
||
|
47 oC–50 oC |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyrasester av en polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % |
||
Syratal |
Högst 15 |
||
Förtvålningstal |
Minst 176 och högst 188 |
||
Hydroxyltal |
Minst 66 och högst 80 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 493 SORBITAN MONOLAURAT
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess anhydrider och ätlig, kommersiell laurinsyra |
||
Einecs |
215-663-3 |
||
Innehåll |
Innehåller minst 95 % av en blandning av sorbitol, sorbitan och isosorbidestrar |
||
Beskrivning |
Bärnstensfärgad oljig viskös vätska, ljust krämfärgade till bruna pärlor eller flingor eller ett hårt, vaxartat fast ämne med svag lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Dispergerbart i varmt och kallt vatten |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyrasester av en polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % |
||
Syratal |
Högst 7 |
||
Förtvålningstal |
Minst 155 och högst 170 |
||
Hydroxyltal |
Minst 330 och högst 358 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 494 SORBITANMONOOLEAT
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess anhydrider och ätlig, kommersiell oljesyra. Den består främst av 1,4-sorbitanmonooleat. Andra beståndsdelar är isosorbidmonooleat, sorbitandioleat och sorbitantrioleat |
||
Einecs |
215-665-4 |
||
Innehåll |
Innehåller minst 95 % av en blandning av sorbitol, sorbitan och isosorbidestrar |
||
Beskrivning |
Bärnstensfärgad viskös vätska, ljust krämfärgade till bruna pärlor eller flingor eller ett hårt, vaxartat fast ämne med svag karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt vid temperaturer över smältpunkten i etanol, eter, etylacetat, anilin, toluen, dioxan, petroleumeter och koltetraklorid. Olösligt i kallt vatten, dispergerbart i varmt vatten |
||
|
Oljesyraresten, vilken härrör från förtvålning av sorbitanmonoleat, har ett jodtal på mellan 80 och 100 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % |
||
Syratal |
Högst 8 |
||
Förtvålningstal |
Minst 145 och högst 160 |
||
Hydroxyltal |
Minst 193 och högst 210 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 495 SORBITANMONOPALMITAT
Synonymer |
Sorbitanpalmitat |
||
Definition |
En blandning av de partiella estrarna av sorbitol och dess anhydrider och ätlig, kommersiell palmitinsyra |
||
Einecs |
247-568-8 |
||
Innehåll |
Innehåller minst 95 % av en blandning av sorbitol, sorbitan och isosorbidestrar |
||
Beskrivning |
Ljust krämfärgade till bruna pärlor eller flingor eller hårt, vaxartat fast ämne med svag, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt vid temperaturer över smältpunkten i etanol, eter, etylacetat, anilin, toluen, dioxan, petroleumeter och koltetraklorid. Olösligt i kallt vatten, dispergerbart i varmt vatten |
||
|
45 oC–47 oC |
||
|
Karakteristiskt för en partiell fettsyrasester av en polyol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,5 % |
||
Syratal |
Högst 7,5 |
||
Förtvålningstal |
Minst 140 och högst 150 |
||
Hydroxyltal |
Minst 270 och högst 305 |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 500 (i) NATRIUMKARBONAT
Synonymer |
Soda |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumkarbonat |
||
Einecs |
207-838-8 |
||
Kemisk formel |
Na2CO3 · nH2O (n = 0, 1 eller 10) |
||
Molekylvikt |
106,00 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 99 % Na2CO3 i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller vitt, granulärt eller kristallint pulver |
||
Den vattenfria formen är hygroskopisk, dekahydratet förvittrar |
|||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 2 % (vattenfri), 15 % (monohydrat) eller 55–65 % (dekahydrat) (70 oC som successivt ökas till 300 oC tills vikten är konstant) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 500 (ii) NATRIUMVÄTEKARBONAT
Synonymer |
Natriumbikarbonat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumvätekarbonat |
||
Einecs |
205-633-8 |
||
Kemisk formel |
NaHCO3 |
||
Molekylvikt |
84,01 |
||
Innehåll |
Minst 99 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglös eller vit kristallin massa eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 8,0 och 8,6 |
||
|
Lösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 0,25 % (över kiselgel, 4 timmar) |
||
Ammoniumsalter |
Ingen lukt av ammoniak efter upphettning |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 500 (iii) NATRIUMSESKVIKARBONAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriummonovätedikarbonat |
||
Einecs |
208-580-9 |
||
Kemisk formel |
Na2(CO)3 · NaHCO3 · 2H2O |
||
Molekylvikt |
226,03 |
||
Innehåll |
Mellan 35,0 och 38,6 % NaHCO3 och mellan 46,4 och 50,0 % Na2CO3 |
||
Beskrivning |
Vita flingor, kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Natriumklorid |
Högst 0,5 % |
||
Järn |
Högst 20 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 501 (i) KALIUMKARBONAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumkarbonat |
||
Einecs |
209-529-3 |
||
Kemisk formel |
K2CO3 · nH2O (n=0 eller 1,5) |
||
Molekylvikt |
138,21 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt, mycket sönderflytande pulver |
||
Hydratet förekommer som små, vita, genomskinliga kristaller eller granulat |
|||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mycket lösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 5 % (vattenfri) eller 18 % (hydrat) (180 oC, 4 timmar) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 501 (ii) KALIUMVÄTEKARBONAT
Synonymer |
Kaliumbikarbonat, surt kaliumkarbonat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumvätekarbonat |
||
Einecs |
206-059-0 |
||
Kemisk formel |
KHCO3 |
||
Molekylvikt |
100,11 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % och högst 101,0 % KHCO3 i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller, eller vitt pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 0,25 % (över kiselgel, 4 timmar) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 503 (i) AMMONIUMKARBONAT
Definition |
Ammoniumkarbonat består av ammoniumkarbamat, ammoniumkarbonat och ammoniumvätekarbonat i varierande proportioner |
||
Kemiskt namn |
Ammoniumkarbonat |
||
Einecs |
233-786-0 |
||
Kemisk formel |
CH6N2O2, CH8N2O3 och CH5NO3 |
||
Molekylvikt |
Ammoniumkarbamat 78,06; ammoniumkarbonat 98,73; ammoniumvätekarbonat 79,06 |
||
Innehåll |
Minst 30,0 % och högst 34,0 % NH3 |
||
Beskrivning |
Vitt pulver eller hård, vit eller genomskinlig massa eller kristaller. Blir ogenomskinlig vid exponering för luft och omvandlas slutligen till vita, porösa klumpar eller pulver (ammoniumbikarbonat) på grund av att ammoniak och koldioxid avges. |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Lösligt i vatten |
||
Renhetsgrad |
|
||
Icke-flyktiga ämnen |
Högst 500 mg/kg |
||
Klorider |
Högst 30 mg/kg |
||
Sulfat |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 503 (ii) AMMONIUMVÄTEKARBONAT
Synonymer |
Ammoniumbikarbonat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Ammoniumvätekarbonat |
||
Einecs |
213-911-5 |
||
Kemisk formel |
CH5NO3 |
||
Molekylvikt |
79,06 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Ickeflyktiga ämnen |
Högst 500 mg/kg |
||
Klorider |
Högst 30 mg/kg |
||
Sulfat |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 504 (ii) MAGNESIUMHYDROXIDKARBONAT
Synonymer |
Magnesiumvätekarbonat |
||
Definition |
|
||
Kemisk beteckning |
Hydratiserad magnesiumkarbonathydroxid |
||
Einecs |
235-192-7 |
||
Kemisk formel |
4MgCO3Mg(OH)25H2O |
||
Molekylvikt |
485 |
||
Innehåll |
Minst 40,0 % och högst 45,0 % Mg beräknat som MgO |
||
Beskrivning |
Lätt, vit spröd massa eller voluminöst vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Praktiskt taget olöslig i vatten. Olöslig i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Ämnen olösliga i syra |
Högst 0,05 % |
||
Vattenlösliga ämnen |
Högst 1,0 % |
||
Kalcium |
Högst 1,0 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 507 SALTSYRA
Synonymer |
Väteklorid, klorvätesyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Klorvätesyra |
||
Einecs |
231-595-7 |
||
Kemisk formel |
HCl |
||
Molekylvikt |
36,46 |
||
Innehåll |
Saltsyra är tillgängligt i handeln i varierande koncentrationer. Koncentrerad saltsyra innehåller minst 35 % HCl |
||
Beskrivning |
Klar, färglös eller något gulaktig, korrosiv vätska med stickande lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Löslig i vatten och etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Total halt av organiska föreningar |
Total halt av organiska föreningar (ej innehållande fluor): Högst 5 mg/kg |
||
Bensen: Högst 0,05 mg/kg |
|||
Fluorerade föreningar (totalt): Högst 25 mg/kg |
|||
Ickeflyktiga ämnen |
Högst 0,5 % |
||
Reducerande ämnen |
Högst 70 mg/kg (som SO2) |
||
Oxiderande ämnen |
Högst 30 mg/kg (som Cl2) |
||
Sulfat |
Högst 0,5 % |
||
Järn |
Högst 5 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 508 KALIUMKLORID
Synonymer |
Sylvin |
||
Sylvit |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumklorid |
||
Einecs |
231-211-8 |
||
Kemisk formel |
KCl |
||
Molekylvikt |
74,56 |
||
Innehåll |
Torkad substans innehåller minst 99 % kaliumklorid |
||
Beskrivning |
Färglösa, långsträckta, prismatiska eller kubiska kristaller eller vitt kornigt pulver. Luktfri |
||
Identifiering |
|
||
|
Fullständigt löslig i vatten. Olöslig i etanol |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1 % (105 oC, 2 timmar) |
||
Natrium |
Negativ test |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
E 509 KALCIUMKLORID
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumklorid |
||
Einecs |
233-140-8 |
||
Kemisk formel |
CaCl2 · nH2O (n = 0, 2 eller 6) |
||
Molekylvikt |
110,99 (vattenfri), 147,02 (dihydrat), 219,08 (hexahydrat) |
||
Innehåll |
Minst 93,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt, luktfritt, hygroskopiskt pulver eller sönderflytande kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Vattenfri kalciumklorid: Lättlöslig i vatten och etanol |
||
Dihydrat: Lättlöslig i vatten, löslig i etanol |
|||
Hexahydrat: Mycket löslig i vatten och etanol |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Magnesium- och alkalisalter |
Högst 5 % i vattenfri substans |
||
Fluorid |
Högst 40 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 511 MAGNESIUMKLORID
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Magnesiumklorid |
||
Einecs |
232-094-6 |
||
Kemisk formel |
MgCl2 · 6H2O |
||
Molekylvikt |
203,30 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Färglösa, luktfria, mycket sönderflytande flingor eller kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mycket löslig i vatten, lättlöslig i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Ammonium |
Högst 50 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 512 TENNKLORID
Synonymer |
Tennklorid, tenndiklorid |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Tennkloriddihydrat |
||
Einecs |
231-868-0 |
||
Kemisk formel |
SnCl2 · 2H2O |
||
Molekylvikt |
225,63 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % |
||
Beskrivning |
Färglösa eller vita kristaller |
||
Kan ha en lätt lukt av saltsyra |
|||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Vatten: Löslig i mindre mängd vatten än sin egen vikt, men bildar ett olösligt basiskt salt med större mängd vatten |
||
Etanol: Löslig |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfat |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 513 SVAVELSYRA
Synonymer |
Divätesulfat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Svavelsyra |
||
Einecs |
231-639-5 |
||
Kemisk formel |
H2SO4 |
||
Molekylvikt |
98,07 |
||
Innehåll |
Svavelsyra är tillgänglig i handeln i varierande koncentrationer. Den koncentrerade formen har en halt på minst 96 % |
||
Beskrivning |
Klar, färglös eller något brun, mycket korrosiv oljig vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Blandbar med vatten, under kraftig värmeutveckling, och även med etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Aska |
Högst 0,02 % |
||
Reducerande ämnen |
Högst 40 mg/kg (som SO2) |
||
Nitrat |
Högst 10 mg/kg (som H2SO4) |
||
Klorid |
Högst 50 mg/kg |
||
Järn |
Högst 20 mg/kg |
||
Selen |
Högst 20 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 514 (i) NATRIUMSULFAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumsulfat |
||
Kemisk formel |
Na2SO4 · nH2O (n = 0 eller 10) |
||
Molekylvikt |
142,04 (vattenfri) |
||
322,04 (dekahydrat) |
|||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller ett fint, vitt, kristallint pulver |
||
Dekahydratet förvittrar |
|||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 1,0 % (vattenfri) eller högst 57 % (dekahydrat) vid 130 oC |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 514 (ii) NATRIUMVÄTESULFAT
Synonymer |
Surt natriumsulfat, natriumbisulfat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumvätesulfat |
||
Kemisk formel |
NaHSO4 |
||
Molekylvikt |
120,06 |
||
Innehåll |
Minst 95,2 % |
||
Beskrivning |
Vita, luktfria kristaller eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 0,8 % |
||
Vattenlöslighet |
Högst 0,05 % |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 515 (i) KALIUMSULFAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumsulfat |
||
Kemisk formel |
K2SO4 |
||
Molekylvikt |
174,25 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Färglösa eller vita kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 5,5 och 8,5 |
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 515 (ii) KALIUMVÄTESULFAT
Definition |
|
||
Synonymer |
Kaliumbisulfat |
||
Kemiskt namn |
Kaliumvätesulfat |
||
Kemisk formel |
KHSO4 |
||
Molekylvikt |
136,17 |
||
Innehåll |
Minst 99 % |
||
Smältpunkt |
197 oC |
||
Beskrivning |
Vita, sönderflytande kristaller, bitar eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 516 KALCIUMSULFAT
Synonymer |
Gips (dihydrat), anhydrit (vattenfri) |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumsulfat |
||
Einecs |
231-900-3 |
||
Kemisk formel |
CaSO4 · nH2O (n = 0 eller 2) |
||
Molekylvikt |
136,14 (vattenfri), 172,18 (dihydrat) |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Fint, vitt till något gulvitt, luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Något lösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Vattenfritt: Högst 1,5 % (250 oC tills vikten är konstant) |
||
Dihydrat: Högst 23 % (samma som ovan) |
|||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 517 AMMONIUMSULFAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Ammoniumsulfat |
||
Einecs |
231-984-1 |
||
Kemisk formel |
(NH4)2SO4 |
||
Molekylvikt |
132,14 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % och högst 100,5 % |
||
Beskrivning |
Vitt pulver, glänsande flagor eller kristallina fragment |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 0,25 % |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 520 ALUMINIUMSULFAT
Definition |
|
||||
Kemiskt namn |
Aluminiumsulfat |
||||
Einecs |
233-135-0 |
||||
Kemisk formel |
Al2(SO4)3 |
||||
Molekylvikt |
342,13 |
||||
Innehåll |
Minst 99,5 % efter glödgning |
||||
Beskrivning |
Vitt pulver, glänsande flagor eller kristallina fragment |
||||
Identifiering |
|
||||
|
|
||||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||||
Renhetsgrad |
|
||||
Torkningsförlust |
Högst 5 % (500 oC, 3 timmar) |
||||
Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller |
Högst 0,4 % |
||||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 521 ALUMINIUMNATRIUMSULFAT
Synonymer |
Sodaalun, natriumalun |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Aluminiumnatriumsulfat |
||
Einecs |
233-277-3 |
||
Kemisk formel |
AlNa(SO4)2 · nH2O (n = 0 eller 12) |
||
Molekylvikt |
242,09 (vattenfritt) |
||
Innehåll |
Minst 96,5 % i vattenfri substans och minst 99,5 % i dodekahydrat |
||
Beskrivning |
Klara kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Dodekahydratet är lättlösligt i vatten. Den vattenfria formen löser sig långsamt i vatten. Båda formerna är olösliga i etanol. |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Vattenfritt: Högst 10,0 % (220 oC, 16 timmar) |
||
Dodekahydrat: Högst 47,2 % (50–55 oC i 1 timme och därefter 200 oC i 16 timmar) |
|||
Ammoniumsalter |
Ingen lukt av ammoniak efter upphettning |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 522 ALUMINIUMKALIUMSULFAT
Synonymer |
Kalialun |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Aluminiumkaliumsulfatdodekahydrat |
||
Einecs |
233-141-3 |
||
Kemisk formel |
AlK(SO4)2 · 12 H2O |
||
Molekylvikt |
474,38 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % |
||
Beskrivning |
Stora, klara kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Ammoniumsalter |
Ingen lukt av ammoniak efter upphettning |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 523 ALUMINIUMAMMONIUMSULFAT
Synonymer |
Ammoniumalun |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Aluminiumammoniumsulfat |
||
Einecs |
232-055-3 |
||
Kemisk formel |
AlNH4(SO4)2 · 12 H2O |
||
Molekylvikt |
453,32 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % |
||
Beskrivning |
Stora, klara kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, olösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller |
Högst 0,5 % |
||
Selen |
Högst 30 mg/kg |
||
Fluorid |
Högst 30 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 524 NATRIUMHYDROXID
Synonymer |
Kaustiksoda, lut |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumhydroxid |
||
Einecs |
215-185-5 |
||
Kemisk formel |
NaOH |
||
Molekylvikt |
40,0 |
||
Innehåll |
I fast form minst 98,8 % alkali totalt (som NaOH). I lösningar, beroende på den angivna procentandelen NaOH |
||
Beskrivning |
Vita eller nästan vita gryn, flingor, flisor, hopklumpad massa eller andra former. Lösningarna är klara eller något grumliga, färglösa eller lätt färgade, mycket frätande och hygroskopiska. Absorberar koldioxid vid kontakt med luft och bildar natriumkarbonat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Mycket lösligt i vatten, lättlösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vattenolösliga och organiska ämnen |
En 5 % lösning är helt klar och färglös eller lätt färgad |
||
Karbonat |
Högst 0,5 % (som Na2CO3) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 0,5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 525 KALIUMHYDROXID
Synonymer |
Kalilut |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumhydroxid |
||
Einecs |
215-181-3 |
||
Kemisk formel |
KOH |
||
Molekylvikt |
56,11 |
||
Innehåll |
Minst 85,0 % alkali uttryckt som KOH |
||
Beskrivning |
Vita eller nästan vita gryn, flingor, stickor, hopklumpad massa eller andra former |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Lättlösligt i vatten, lättlösligt i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vattenolösliga ämnen |
En 5 % lösning är helt klar och färglös |
||
Karbonat |
Högst 3,5 % (som K2CO3) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 526 KALCIUMHYDROXID
Synonymer |
Släckt kalk, målarkalk |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumhydroxid |
||
Einecs |
215-137-3 |
||
Kemisk formel |
Ca(OH)2 |
||
Molekylvikt |
74,09 |
||
Innehåll |
Minst 92,0 % |
||
Beskrivning |
Vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Något löslig i vatten, olöslig i etanol, löslig i glycerol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Aska olöslig i syra |
Högst 1,0 % |
||
Magnesium- och alkalisalter |
Högst 1,0 % |
||
Barium |
Högst 300 mg/kg |
||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
E 527 AMMONIUMHYDROXID
Synonymer |
Ammoniaklösning, stark ammoniaklösning |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Ammoniumhydroxid |
||
Kemisk formel |
NH4OH |
||
Molekylvikt |
35,05 |
||
Innehåll |
Minst 27 % NH3 |
||
Beskrivning |
Klar, färglös lösning med en ytterst stickande, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Icke-flyktiga ämnen |
Högst 0,02 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 528 MAGNESIUMHYDROXID
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Magnesiumhydroxid |
||
Einecs |
215-170-3 |
||
Kemisk formel |
Mg(OH)2 |
||
Molekylvikt |
58,32 |
||
Innehåll |
Minst 95,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfritt, vitt, voluminöst pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Praktiskt taget olöslig i vatten och etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 2,0 % (105 oC, 2 timmar) |
||
Torkningsförlust |
Högst 33 % (800 oC tills vikten är konstant) |
||
Kalciumoxid |
Högst 1,5 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
E 529 KALCIUMOXID
Synonymer |
Bränd kalk |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumoxid |
||
Einecs |
215-138-9 |
||
Kemisk formel |
CaO |
||
Molekylvikt |
56,08 |
||
Innehåll |
Minst 95,0 % efter glödgning |
||
Beskrivning |
Luktfria, hårda, vita eller gråvita hopklumpade korn, eller vitt till gråaktigt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Något löslig i vatten, olöslig i etanol, löslig i glycerol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 10,0 % (ca 800 oC tills vikten är konstant) |
||
Återstod olöslig i syra |
Högst 1,0 % |
||
Barium |
Högst 300 mg/kg |
||
Magnesium- och alkalisalter |
Högst 1,5 % |
||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
E 530 MAGNESIUMOXID
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Magnesiumoxid |
||
Einecs |
215-171-9 |
||
Kemisk formel |
MgO |
||
Molekylvikt |
40,31 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % efter glödgning |
||
Beskrivning |
Ett mycket voluminöst, vitt pulver som går under benämningen lätt magnesiumoxid, eller ett relativt kompakt, vitt pulver som går under benämningen tung magnesiumoxid. 5 g lätt magnesiumoxid har en volym på 40 till 50 ml, medan 5 g tung magnesiumoxid har en volym på 10 till 20 ml |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Praktiskt taget olöslig i vatten, olöslig i etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 5,0 % (ca 800 oC tills vikten är konstant) |
||
Kalciumoxid |
Högst 1,5 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
E 535 NATRIUMFERROCYANID
Synonymer |
Natriumhexacyanoferrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumferrocyanid |
||
Einecs |
237-081-9 |
||
Kemisk formel |
Na4Fe(CN)6 · 10 H2O |
||
Molekylvikt |
484,1 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Gula kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Fri fukt |
Högst 1,0 % |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,03 % |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Sulfat |
Högst 0,1 % |
||
Fri cyanid |
Ej påvisbar |
||
Ferricyanid |
Ej påvisbar |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 536 KALIUMFERROCYANID
Synonymer |
Gult blodlutsalt, kaliumhexacyanoferrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kaliumferrocyanid |
||
Einecs |
237-722-2 |
||
Kemisk formel |
K4Fe(CN)6 · 3 H2O |
||
Molekylvikt |
422,4 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Citrongula kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Fri fukt |
Högst 1,0 % |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,03 % |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Sulfat |
Högst 0,1 % |
||
Fri cyanid |
Ej påvisbar |
||
Ferricyanid |
Ej påvisbar |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 538 KALCIUMFERROCYANID
Synonymer |
Kalciumhexacyanoferrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumferrocyanid |
||
Einecs |
215-476-7 |
||
Kemisk formel |
Ca2Fe(CN)6 · 12H2O |
||
Molekylvikt |
508,3 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Gula kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Fri fukt |
Högst 1,0 % |
||
Vattenolösliga ämnen |
Högst 0,03 % |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Sulfat |
Högst 0,1 % |
||
Fri cyanid |
Ej påvisbar |
||
Ferricyanid |
Ej påvisbar |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 541 NATRIUMALUMINIUMFOSFAT, SURT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natriumtrialuminiumtetradekaväteoktafosfattetrahydrat (A) eller |
||
Trinatriumdialuminiumpentadekaväteoktafosfat (B) |
|||
Einecs |
232-090-4 |
||
Kemisk formel |
NaAl3H14(PO4)8 · 4H2O (A) |
||
Na3Al2H15(PO4)8 (B) |
|||
Molekylvikt |
949,88 (A) |
||
897,82 (B) |
|||
Innehåll |
Minst 95,0 % (båda formerna) |
||
Beskrivning |
Vitt, luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Sur reaktion med lackmus |
||
|
Olösligt i vatten, lösligt i saltsyra |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
19,5–21,0 % (A) } (750–800 oC, 2 timmar) |
||
15–16 % (B) } (750–800 oC, 2 timmar) |
|||
Fluorid |
Högst 25 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 4 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 551 KISELDIOXID
Synonymer |
Kvarts, kiselsyra |
||
Definition |
Kiseldioxid är ett amorft ämne som framställs syntetiskt, antingen genom en ångfashydrolys varvid pyrogen kiselsyra bildas, eller genom en våtprocess varvid uppslammad kiselsyra, kiselgel eller vattenhaltig kiselsyra bildas. Pyrogen kiselsyra framställs huvudsakligen vattenfri, medan våtprocessen genererar hydrater eller produkter innehållande vatten som absorberats på ytan |
||
Kemiskt namn |
Kiseldioxid |
||
Einecs |
231-545-4 |
||
Kemisk formel |
(SiO2)n |
||
Molekylvikt |
60,08 (SiO2) |
||
Innehåll |
Efter glödgning, minst 99,0 % (pyrogen kiselsyra) eller 94,0 % (hydrerade former) |
||
Beskrivning |
Vitt, luftigt pulver eller granulat |
||
Hygroskopiskt |
|||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 2,5 % (pyrogen kiselsyra, 105 oC, 2 timmar) |
||
Högst 8,0 % (uppslammad kiselsyra, 105 oC, 2 timmar) |
|||
Högst 70 % (vattenhaltig kiselsyra, 105 oC, 2 timmar) |
|||
Torkningsförlust |
Högst 2,5 % efter torkning (1 000 oC, pyrogen kiselsyra) |
||
Högst 8,5 % efter torkning (1 000 oC, hydrerade former) |
|||
Lösliga joniserbara salter |
Högst 5,0 % (som Na2SO4) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 552 KALCIUMSILIKAT
Definition |
Kalciumsilikat är ett vattenhaltigt eller vattenfritt silikat med varierande proportioner av CaO och SiO2 |
||||
Kemiskt namn |
Kalciumsilikat |
||||
Einecs |
215-710-8 |
||||
Innehåll |
I vattenfri substans:
|
||||
Beskrivning |
Vitt till benvitt friflytande pulver, även när det absorberat relativt stora mängder vatten eller andra vätskor |
||||
Identifiering |
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
Renhetsgrad |
|
||||
Torkningsförlust |
Högst 10 % (105 oC, 2 timmar) |
||||
Torkningsförlust |
Minst 5 % och högst 14 % (1 000 oC till konstant vikt) |
||||
Natrium |
Högst 3 % |
||||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg |
||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 553a(i) MAGNESIUMSILIKAT
Definition |
Magnesiumsilikat är en syntetisk förening i vilken molförhållandet mellan magnesiumoxid och kiseldioxid är ca 2:5 |
||
Innehåll |
Minst 15 % MgO och minst 67 % SiO2 efter glödgning |
||
Beskrivning |
Mycket fint, vitt, luktfritt pulver utan grynighet |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 10,8 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15 % (105 oC, 2 timmar) |
||
Torkningsförlust |
Högst 15 % efter torkning (1 000 oC, 20 minuter) |
||
Vattenlösliga salter |
Högst 3 % |
||
Fritt alkali |
Högst 1 % (som NaOH) |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 553a(ii) MAGNESIUMTRISILIKAT
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Magnesiumtrisilikat |
||
Kemisk formel |
Mg2Si3O8 · xH2O (ungefärlig sammansättning) |
||
Einecs |
239-076-7 |
||
Innehåll |
Minst 29,0 % MgO och minst 65,0 % SiO2 efter glödgning |
||
Beskrivning |
Fint, vitt pulver utan grynighet |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 6,3 och 9,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Minst 17 % och högst 34 % (1 000 oC) |
||
Vattenlösliga salter |
Högst 2 % |
||
Fritt alkali |
Högst 1 % (som NaOH) |
||
Fluorid |
Högst 10 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 553b TALK
Synonymer |
Steatit |
||
Definition |
Naturligt förekommande form av vattenhaltigt magnesiumsilikat som innehåller varierande andelar av mineralassociationer som a-kvarts, kalkspat, klorit, dolomit, magnesit och flogopit |
||
Kemiskt namn |
Magnesiumvätemetasilikat |
||
Einecs |
238-877-9 |
||
Kemisk formel |
Mg3(Si4O10)(OH)2 |
||
Molekylvikt |
379,22 |
||
Beskrivning |
Lätt, homogent, vitt eller nästan vitt pulver som känns fett vid beröring |
||
Identifiering |
|
||
|
Karakteristiska toppar vid 3 677, 1 018 och 669 cm-1 |
||
|
Toppar vid 9,34/4,66/3,12 Å |
||
|
Olöslig i vatten och etanol |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (105 oC, 1 timmar) |
||
Ämnen lösliga i syra |
Högst 6 % |
||
Vattenlösliga ämnen |
Högst 0,2 % |
||
Järn lösligt i syra |
Ej påvisbart |
||
Arsenik |
Högst 10 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 554 NATRIUMALUMINIUMSILIKAT
Definition |
|
||||
Kemiskt namn |
Natriumaluminiumsilikat |
||||
Innehåll |
Innehåll i vattenfri substans
|
||||
Beskrivning |
Fint vitt amorft pulver eller pärlor |
||||
Identifiering |
|
||||
|
|
||||
|
Mellan 6,5 och 11,5 |
||||
Renhetsgrad |
|
||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 8,0 % (105 oC, 2 timmar) |
||||
Förlust vid glödgning |
Minst 5,0 % och högst 11,0 % som vattenfri substans (1 000 oC, konstant vikt) |
||||
Natrium |
Minst 5 % och högst 8,5 % (som Na2O) som vattenfri substans |
||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 555 KALIUMALUMINIUMSILIKAT
Synonymer |
Glimmer |
||
Definition |
Naturlig glimmer består huvudsakligen av kaliumaluminiumsilikat (muskovit) |
||
Einecs |
310-127-6 |
||
Kemiskt namn |
Kaliumaluminiumsilikat |
||
Kemisk formel |
KAl2[AlSi3O10](OH)2 |
||
Molekylvikt |
398 |
||
Innehåll |
Minst 98 % |
||
Beskrivning |
Ljusgråa till vita kristallina plättar eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten, utspädda syror samt alkaliska och organiska lösningsmedel |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (105 oC, 2 timmar) |
||
Antimon |
Högst 20 mg/kg |
||
Zink |
Högst 25 mg/kg |
||
Barium |
Högst 25 mg/kg |
||
Krom |
Högst 100 mg/kg |
||
Koppar |
Högst 25 mg/kg |
||
Nickel |
Högst 50 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 2 mg/kg |
||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
E 556 KALCIUMALUMINIUMSILIKAT
Definition |
|
||||||
Kemiskt namn |
Kalciumaluminiumsilikat |
||||||
Innehåll |
Innehåll i vattenfri substans
|
||||||
Beskrivning |
Fint vitt, friflytande pulver |
||||||
Identifiering |
|
||||||
|
|
||||||
Renhetsgrad |
|
||||||
Viktförlust vid torkning |
Högst 10,0 % (105 oC, 2 timmar) |
||||||
Förlust vid glödgning |
Minst 14,0 % och högst 18,0 % som vattenfri substans (1 000 oC, konstant vikt) |
||||||
Fluorid |
Högst 50 mg/kg |
||||||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||||||
Bly |
Högst 10 mg/kg |
||||||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 558 BENTONIT
Definition |
Bentonit är en naturlig lera som innehåller en stor andel montmorillonit, ett gediget hydratiserat aluminiumsilikat där vissa aluminium- och kiselatomer naturligt ersatts av t.ex. magnesium- och järnatomer. Kalcium- och natriumjoner är inlagrade mellan mineralskikten. Det finns fyra vanliga typer av bentonit, naturlig natriumbentonit, naturlig kalciumbentonit, aktiverad sodabehandlad bentonit och aktiverad syrabehandlad bentonit |
||
Einecs |
215-108-5 |
||
Kemisk formel |
(Al, Mg)8(Si4O10) 4(OH)8 · 12H2O |
||
Molekylvikt |
819 |
||
Innehåll |
Minst 80 % montmorillonit |
||
Beskrivning |
Mycket fint, gulaktigt eller gråaktigt vitt pulver eller granulat. Bentonit kan på grund av sin struktur absorbera vatten i strukturen och på ytan (svällningsegenskaper) |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Karakteristiska toppar vid 12,5/15 Å |
||
|
Toppar vid 428/470/530/1 110-1 020/3 750-3 400 cm-1 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 15,0 % (105 oC, 2 timmar) |
||
Arsenik |
Högst 2 mg/kg |
||
Bly |
Högst 20 mg/kg |
E 559 ALUMINIUMSILIKAT
Synonymer |
Kaolin, porslinslera |
|||
Definition |
Vattenhaltigt aluminiumsilikat (kaolin) är en renad vit plastisk lera som består av kaolinit, kaliumaluminiumsilikat, fältspat och kvarts. Ämnet ska ej kalcineras vid bearbetning. Obearbetad kaolinlera som används vid framställning av aluminiumsilikat ska ha en dioxinhalt som inte gör den skadlig för hälsan eller olämplig för användning i livsmedel. |
|||
Einecs |
215-286-4 (kaolinit) |
|||
Kemisk formel |
Al2Si2O5(OH)4 (kaolinit) |
|||
Molekylvikt |
264 |
|||
Innehåll |
Minst 90 % (summan av kvarts och aluminiumoxid, efter upphettning) |
|||
Kvarts (SiO2) |
Mellan 45 och 55 % |
|||
Aluminiumoxid (Al2O3) |
Mellan 30 och 39 % |
|||
Beskrivning |
Fint vitt eller gråvitt smetigt pulver. Kaolin består av flockar av slumpmässigt ordnade travar av kaolinitflingor eller av separata hexagonala flingor |
|||
Identifiering |
|
|||
|
|
|||
|
Karakteristiska toppar vid 7,18/3,58/2,38/1,78 Å |
|||
|
Toppar vid 3 700 och 3 620 cm-1 |
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Förlust vid glödgning |
Mellan 10 och 14 % (1 000 oC, konstant vikt) |
|||
Vattenlösliga ämnen |
Högst 0,3 % |
|||
Ämnen lösliga i syra |
Högst 2 % |
|||
Järn |
Högst 5 % |
|||
Kaliumoxid (K2O) |
Högst 5 % |
|||
Kol |
Högst 0,5 % |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
|||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 570 FETTSYROR
Definition |
Ogrenade fettsyror, kaprylsyra (C8), kaprinsyra (C10), laurinsyra (C12), myristinsyra (C14), palmitinsyra (C16), stearinsyra (C18), oljesyra (C18:1) |
||
Kemiskt namn |
Oktansyra (C8), dekansyra (C10), dodekansyra (C12), tetradekansyra (C14), hexadekansyra (C16), oktadekansyra (C18), 9-oktadekensyra (C18:1) |
||
Innehåll |
Minst 98 % bestämt genom kromatografi |
||
Beskrivning |
En färglös vätska eller vitt fast ämne som utvinns ur oljor och fetter |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Glödgningsrest |
Högst 0,1 % |
||
Ej förtvålningsbara ämnen |
Högst 1,5 % |
||
Vatten |
Högst 0,2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 574 GLUKONSYRA
Synonymer |
D-glukonsyra, dextronsyra |
||
Definition |
Glukonsyra är en vattenlösning av glukonsyra och glukonsyrans deltalakton |
||
Kemiskt namn |
Glukonsyra |
||
Kemisk formel |
C6H12O7 (glukonsyra) |
||
Molekylvikt |
196,2 |
||
Innehåll |
Minst 50,0 % (som glukonsyra) |
||
Beskrivning |
Färglös till ljusgul, klar sirapsliknande vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
Den bildade föreningen smälter mellan 196 oC och 202 oC under sönderdelning |
||
Renhetsgrad |
|
||
Glödgningsrest |
Högst 1,0 % |
||
Reducerande ämnen |
Högst 0,75 % (som D-glukos) |
||
Klorid |
Högst 350 mg/kg |
||
Sulfat |
Högst 240 mg/kg |
||
Sulfit |
Högst 20 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 575 GLUKONSYRANS DELTALAKTON
Synonymer |
Glukonolakton, GDL, D-glukonsyrans deltalakton, deltaglukonolakton |
||
Definition |
Glukonsyrans deltalakton är D-glukonsyrans cykliska 1,5-intramolekylära ester. I vattenhaltiga medier hydrolyseras den till en jämviktsblandning av D-glukonsyra (55–66 %) och delta- och gammalaktoner. |
||
Kemiskt namn |
D-glukono-1,5-lakton |
||
Einecs |
202-016-5 |
||
Kemisk formel |
C6H10O6 |
||
Molekylvikt |
178,14 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Fint, vitt, nästan luktfritt, kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Den bildade föreningen smälter mellan 196 oC och 202 oC under sönderdelning |
||
|
Lättlöslig i vatten, svårlöslig i etanol |
||
|
152 oC ± 2 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 1,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Reducerande ämnen |
Högst 0,75 % (som D-glukos) |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 576 NATRIUMGLUKONAT
Synonymer |
Natriumsalt av D-glukonsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Natrium-D-glukonat |
||
Einecs |
208-407-7 |
||
Kemisk formel |
C6H11NaO7 (vattenfri) |
||
Molekylvikt |
218,14 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % |
||
Beskrivning |
Vitt till brunt, granulärt till fint, kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Lättlöslig i vatten, svårlöslig i etanol |
||
|
Mellan 6,5 och 7,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Reducerande ämnen |
Högst 1,0 % (som D-glukos) |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 577 KALIUMGLUKONAT
Synonymer |
Kaliumsalt av D-glukonsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalium-D-glukonat |
||
Einecs |
206-074-2 |
||
Kemisk formel |
C6H11KO7 (vattenfri) |
||
C6H11KO7 · H2O (monohydrat) |
|||
Molekylvikt |
234,25 (vattenfri) |
||
252,26 (monohydrat) |
|||
Innehåll |
Minst 97,0 % och högst 103,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfritt, friflytande, vitt eller gulvitt, kristallint pulver eller granulat |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,3 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Vattenfri: Högst 3,0 % (105 oC, 4 timmar, vakuum) Monohydrat: Minst 6 % och högst 7,5 % (105 oC, 4 timmar, vakuum) |
||
Reducerande ämnen |
Högst 1,0 % (som D-glukos) |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 578 KALCIUMGLUKONAT
Synonymer |
Kalciumsalt av D-glukonsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalcium-di-D-glukonat |
||
Einecs |
206-075-8 |
||
Kemisk formel |
C12H22CaO14 (vattenfri) |
||
C12H22CaO14 · H2O (monohydrat) |
|||
Molekylvikt |
430,38 (vattenfri) |
||
448,39 (monohydrat) |
|||
Innehåll |
Minst 98,0 % och högst 102 % i vattenfri substans och monohydrat |
||
Beskrivning |
Luktfritt, vitt, kristallint granulat eller pulver, stabilt i luft |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Löslig i vatten, olöslig i etanol |
||
|
Mellan 6,0 och 8,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 3,0 % (105 oC, 16 timmar) (vattenfri) |
||
Högst 2,0 % (105 oC, 16 timmar) (monohydrat) |
|||
Reducerande ämnen |
Högst 1,0 % (som D-glukos) |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 579 JÄRNGLUKONAT
Synonymer |
Ferroglukonat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Järn-di-D-glukonatdihydrat |
||
Järn(II) di-D-glukonatdihydrat |
|||
Einecs |
206-076-3 |
||
Kemisk formel |
C12H22FeO14·2H2O |
||
Molekylvikt |
482,17 |
||
Innehåll |
Torkad substans innehåller minst 95 % järnglukonat |
||
Beskrivning |
Blekt grön-gult till gul-grått pulver eller granulat, som kan ha en svag lukt av bränt socker |
||
Identifiering |
|
||
|
Löslig i vatten efter viss uppvärmning. Praktiskt taget olöslig i etanol |
||
|
|
||
|
|
||
|
Mellan 4 och 5,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 10 % (105 oC, 16 timmar) |
||
Oxalsyra |
Ej påvisbar |
||
Järn (Fe III) |
Högst 2 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
||
Reducerande substanser |
Högst 0,5 % uttryckt som glukos |
E 585 JÄRNLAKTAT
Synonymer |
Järn (II) laktat |
||
Järn (II) 2-hydroxipropanoat |
|||
Propansyra, 2-hydroxi-järn (2+) salt (2: 1) Ferrolaktat |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Järn-2-hydroxipropanoat |
||
Einecs |
227-608-0 |
||
Kemisk formel |
C6H10FeO6·xH2O (x = 2 eller 3) |
||
Molekylvikt |
270,02 (dihydrat) |
||
288,03 (trihydrat) |
|||
Innehåll |
Torkad substans innehåller minst 96 % järnlaktat |
||
Beskrivning |
Grön-vita kristaller eller ljusgrönt pulver med karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten. Praktiskt taget olösligt i etanol |
||
|
|
||
|
Mellan 4 och 6 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 18 % (100 oC, under vakuum, ca 700 mm Hg) |
||
Järn (Fe III) |
Högst 0,6 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 1 mg/kg |
E 586 4-HEXYLRESORCINOL
Synonymer |
4-Hexyl-1,3-bensendiol |
||
Hexylresorcinol |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
4-Hexylresorcinol |
||
Einecs |
205-257-4 |
||
Kemisk formel |
C12H18O2 |
||
Molekylvikt |
197,24 |
||
Innehåll |
Minst 98 % beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt pulver |
||
Löslighet |
|
||
|
Lättlösligt i eter och aceton, mycket låg löslighet i vatten |
||
|
Tillsätt 1 ml salpetersyra till 1 ml mättad lösning av provet. En ljusröd färg framträder. |
||
|
Tillsätt 1 ml bromtestlösning till 1 ml mättad lösning av provet. En gul, flockig fällning upplöses varvid en gul lösning bildas |
||
|
62–67 o C |
||
Renhetsgrad |
|
||
Surhetsgrad |
Högst 0,05 % |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Resorcinol och andra fenoler |
Skaka cirka 1 g av provet med 50 ml vatten i några minuter, filtrera och tillsätt 3 droppar järnklorid TS till filtratet. Ingen röd eller blå färg ska framträda |
||
Nickel |
Högst 2 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 3 mg/kg |
E 620 GLUTAMINSYRA
Synonymer |
L-glutaminsyra, L-aminoglutarsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
L-glutaminsyra, L-2-amino-pentandisyra |
||
Einecs |
200-293-7 |
||
Kemisk formel |
C5H9NO4 |
||
Molekylvikt |
147,13 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % och högst 101,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan +31,5o och +32,2o |
||
(10 %-ig lösning (vattenfri substans) i 2N HCl, 200 mm provrör) |
|||
|
Mellan 3,0 och 3,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,2 % (80 oC, 3 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 0,2 % |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Pyrrolidonkarboxylsyra |
Högst 0,2 % |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 621 MONONATRIUMGLUTAMAT
Synonymer |
Natriumglutamat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Mononatrium-L-glutamat-monohydrat |
||
Einecs |
205-538-1 |
||
Kemisk formel |
C5H8NaNO4 · H2O |
||
Molekylvikt |
187,13 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % och högst 101,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita praktiskt taget luktfria kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Mellan +24,8o och +25,3o |
||
(10 %-ig lösning (vattenfri substans) i 2N HCl, 200 mm provrör) |
|||
|
Mellan 6,7 och 7,2 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (98 oC, 5 timmar) |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Pyrrolidonkarboxylsyra |
Högst 0,2 % |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 622 MONOKALIUMGLUTAMAT
Synonymer |
Kaliumglutamat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monokalium-L-glutamat-monohydrat |
||
Einecs |
243-094-0 |
||
Kemisk formel |
C5H8KNO4 · H2O |
||
Molekylvikt |
203,24 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % och högst 101,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita praktiskt taget luktfria kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Mellan +22,5o och +24,0o |
||
(10 %-ig lösning (vattenfri substans) i 2N HCl, 200 mm provrör) |
|||
|
Mellan 6,7 och 7,3 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,2 % (80 oC, 5 timmar) |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Pyrrolidonkarboxylsyra |
Högst 0,2 % |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 623 KALCIUMDIGLUTAMAT
Synonymer |
Kalciumglutamat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monokalcium-di-L-glutamat |
||
Einecs |
242-905-5 |
||
Kemisk formel |
C10H16CaN2O8 · x H2O (x = 0, 1, 2 eller 4) |
||
Molekylvikt |
332,32 (vattenfritt) |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % och högst 102,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita praktiskt taget luktfria kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Mellan +27,4o och +29,2o (för kalciumdiglutamat med x = 4) (10 %-ig lösning (vattenfri substans) i 2N HCl, 200 mm provrör) |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 19,0 % (för kalciumdiglutamat med x = 4) (Karl Fischer-metoden) |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Pyrrolidonkarboxylsyra |
Högst 0,2 % |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 624 MONOAMMONIUMGLUTAMAT
Synonymer |
Ammoniumglutamat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monoammonium-L-glutamat-monohydrat |
||
Einecs |
231-447-1 |
||
Kemisk formel |
C5H12N2O4 · H2O |
||
Molekylvikt |
182,18 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % och högst 101,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita praktiskt taget luktfria kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Mellan +25,4o och +26,4o |
||
(10 %-ig lösning (vattenfri substans) i 2N HCl, 200 mm provrör) |
|||
|
Mellan 6,0 och 7,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 0,5 % (50 oC, 4 timmar) |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Pyrrolidonkarboxylsyra |
Högst 0,2 % |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 625 MAGNESIUMDIGLUTAMAT
Synonymer |
Magnesiumglutamat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Monomagnesium-di-L-glutamat-tetrahydrat |
||
Einecs |
242-413-0 |
||
Kemisk formel |
C10H16MgN2O8 · 4H2O |
||
Molekylvikt |
388,62 |
||
Innehåll |
Minst 95,0 % och högst 105,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, vita eller benvita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
Mellan +23,8o och +24,4o |
||
(10 %-ig lösning (vattenfri substans) i 2N HCl, 200 mm provrör) |
|||
|
Mellan 6,4 och 7,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 24 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Klorid |
Högst 0,2 % |
||
Pyrrolidonkarboxylsyra |
Högst 0,2 % |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 626 GUANYLSYRA
Synonymer |
5'-Guanylsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Guanosin-5'-monofosforsyra |
||
Einecs |
201-598-8 |
||
Kemisk formel |
C10H14N5O8P |
||
Molekylvikt |
363,22 |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 1,5 och 2,5 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 256 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 1,5 % (120 oC, 4 timmar) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 627 DINATRIUMGUANYLAT
Synonymer |
Natriumguanylat, natrium-5'-guanylat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatrium-guanosin-5'-monofosfat |
||
Einecs |
221-849-5 |
||
Kemisk formel |
C10H12N5Na2O8P· x H2O (x = ca 7) |
||
Molekylvikt |
407,19 (vattenfritt) |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,5 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 256 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 25 % (120 oC, 4 timmar) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 628 DIKALIUMGUANYLAT
Synonymer |
Kaliumguanylat, kalium-5'-guanylat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikalium-guanosin-5'-monofosfat |
||
Einecs |
226-914-1 |
||
Kemisk formel |
C10H12K2N5O8P |
||
Molekylvikt |
439,40 |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller vitt kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,5 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 256 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 5 % (120 oC, 4 timmar) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 629 KALCIUMGUANYLAT
Synonymer |
Kalcium-5'-guanylat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciumguanosin-5'-monofosfat |
||
Kemisk formel |
C10H12CaN5O8P· nH2O |
||
Molekylvikt |
401,20 (vattenfritt) |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, vita eller benvita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,0 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 256 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 23,0 % (120 oC, 4 timmar) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 630 INOSINSYRA
Synonymer |
5'-Inosinsyra |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Inosin-5'-monofosforsyra |
||
Einecs |
205-045-1 |
||
Kemisk formel |
C10H13N4O8P |
||
Molekylvikt |
348,21 |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 1,0 och 2,0 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 250 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 3,0 % (120 oC, 4 timmar) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 631 DINATRIUMINOSINAT
Synonymer |
Natriuminosinat, natrium-5'-inosinat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatriuminosin-5'-monofosfat |
||
Einecs |
225-146-4 |
||
Kemisk formel |
C10H11N4Na2O8P· H2O |
||
Molekylvikt |
392,17 (vattenfritt) |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,5 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 250 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 28,5 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 632 DIKALIUMINOSINAT
Synonymer |
Kaliuminosinat, kalium-5'-inosinat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dikaliuminosin-5'-monofosfat |
||
Einecs |
243-652-3 |
||
Kemisk formel |
C10H11K2N4O8P |
||
Molekylvikt |
424,39 |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,5 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 250 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 10,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 633 KALCIUMINOSINAT
Synonymer |
Kalcium-5'-inosinat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalciuminosin-5'-monofosfat |
||
Kemisk formel |
C10H11CaN4O8P· nH2O |
||
Molekylvikt |
386,19 (vattenfritt) |
||
Innehåll |
Minst 97,0 % som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, färglösa eller vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,0 |
||
|
Maximal absorption av en 20 mg/l lösning i 0,01N HCl vid 250 nm |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 23,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 634 KALCIUM-5'-RIBONUKLEOTIDER
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Kalcium-5'-ribonukleotid är huvudsakligen en blandning av kalciuminosin-5'-monofosfat och kalciumguanosin-5'-monofosfat |
||
Kemisk formel |
C10H11N4CaO8P· nH2O och |
||
C10H12N5CaO8P· nH2O |
|||
Innehåll |
De båda huvudsakliga beståndsdelarna ska uppgå till minst 97,0 %, och var och en av dem ska ingå med minst 47,0 % och högst 53 %, i båda fallen som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, vita eller nästan vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 23,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 635 DINATRIUM-5'-RIBONUKLEOTIDER
Synonymer |
Natrium-5'-ribonukleotid |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Dinatrium-5'-ribonukleotid är huvudsakligen en blandning av dinatriuminosin-5'-monofosfat och dinatriumguanosin-5'-monofosfat |
||
Kemisk formel |
C10H11N4O8P· nH2O och |
||
C10H12N5Na2O8P· nH2O |
|||
Innehåll |
De båda huvudsakliga beståndsdelarna ska uppgå till minst 97,0 %, och var och en av dem ska ingå med minst 47,0 % och högst 53 %, i båda fallen som vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Luktfria, vita eller nästan vita kristaller eller pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 7,0 och 8,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 26,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Andra nukleotider |
Ej påvisbara med tunnskiktskromatografi |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 640 GLYCIN OCH NATRIUMGLYCINAT
Synonymer (glycin) |
Aminoättiksyra, glykokoll |
||
(Na-glycinat) |
Natriumsalt av glycin |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn (glycin) |
Aminoättiksyra |
||
(Na-glycinat) |
Natriumglycinat |
||
Kemisk formel (glycin) |
C2H5NO2 |
||
(Na-glycinat) |
C2H5NO2Na |
||
Einecs (glycin) |
200-272-2 |
||
(Na-glycinat) |
227-842-3 |
||
Molekylvikt (glycin) |
75,07 |
||
(Na-glycinat) |
98 |
||
Innehåll |
Minst 98,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vita kristaller eller kristallint pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust (glycin) |
Högst 0,2 % (105 oC, 3 timmar) |
||
(Na-glycinat) |
Högst 0,2 % (105 oC, 3 timmar) |
||
Glödgningsrest (glycin) |
Högst 0,1 % |
||
(Na-glycinat) |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 650 ZINKACETAT
Synonymer |
Zinkacetat, dihydrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Zinkacetat, dihydrat |
||
Kemisk formel |
C4H6O4 Zn· 2H2O |
||
Molekylvikt |
219,51 |
||
Innehåll |
Minst 98 % och högst 102 % C4H6O4 Zn· 2H2O |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller ett fint, benvitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 6,0 och 8,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Olösliga ämnen |
Högst 0,005 % |
||
Klorider |
Högst 50 mg/kg |
||
Sulfater |
Högst 100 mg/kg |
||
Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller |
Högst 0,2 % |
||
Flyktiga organiska föroreningar |
Klarar test |
||
Järn |
Högst 50 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 20 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 5 mg/kg |
E 900 DIMETYLPOLYSILOXAN
Synonymer |
Polydimetylsiloxan, silikonvätska, silikonolja, dimetylsilikon |
||
Definition |
Dimetylpolysiloxan är en blandning av fullständigt metylerade ogrenade siloxanpolymerer innehållande upprepade enheter med formeln (CH3)2 SiO och stabiliserade med blockerande trimetylsiloxienheter i ändarna vilka har formeln (CH3)3 SiO |
||
Kemiskt namn |
Dimetylsiloxaner och dimetylsilikoner |
||
Kemisk formel |
(CH3)3-Si-[O-Si(CH3)2]n-O-Si(CH3)3 |
||
Innehåll |
Det totala silikoninnehållet ska vara minst 37,3 % och högst 38,5 % |
||
Beskrivning |
Klar, färglös, viskös vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 0,964 och 0,977 |
||
|
Mellan 1,400 och 1,405 |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 0,5 % (150 oC, 4 timmar) |
||
Viskositet |
Minst 1,00 · 10-4 m2s-1 vid 25 oC |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 901 BIVAX
Synonymer |
Vitt vax, gult vax |
||
Definition |
Gult bivax utvinns genom att man smälter väggarna på den vaxkaka som tillverkats av honungsbiet, Apis mellifera L., med varmt vatten och avlägsnar föroreningar |
||
Vitt bivax framställs genom blekning av gult bivax |
|||
Einecs |
232-383-7 (bivax) |
||
Beskrivning |
Gulvita (vit form) eller gula till gråbruna (gul form) bitar eller flagor med finkornig och icke-kristallin brottyta och med angenäm, honungslik doft |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 62 oC och 65 oC |
||
|
Ca 0,96 |
||
|
Olösligt i vatten |
||
Svårlösligt i alkohol |
|||
Mycket lösligt i kloroform och eter |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Syratal |
Minst 17 och högst 24 |
||
Förtvålningstal |
87-104 |
||
Peroxidtal |
Högst 5 |
||
Glycerol och andra polyoler |
Högst 0,5 % (som glycerol) |
||
Ceresin, paraffiner och vissa andra vaxer |
Inga |
||
Fetter, japanskt vax, harts och tvålar |
Inga |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 902 KANDELILLAVAX
Definition |
Kandelillavax är renat vax som utvinns ur bladen på växten kandelilla, Euphorbia antisyphilitica |
||
Einecs |
232-347-0 |
||
Beskrivning |
Hårt, gulbrunt, ogenomskinligt till genomskinligt vax |
||
Identifiering |
|
||
|
Ca 0,983 |
||
|
Mellan 68,5 oC och 72,5 oC |
||
|
Olösligt i vatten |
||
Lösligt i kloroform och toluen |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Syratal |
Minst 12 och högst 22 |
||
Förtvålningstal |
Minst 43 och högst 65 |
||
Glycerol och andra polyoler |
Högst 0,5 % (som glycerol) |
||
Ceresin, paraffiner och vissa andra vaxer |
Inga |
||
Fetter, japanskt vax, harts och tvålar |
Inga |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 903 KARNAUBAVAX
Definition |
Karnaubavax är ett renat vax som utvinns ur bladknoppar och blad från den brasilianska karnaubapalmen (en vaxpalmart), Copernicia cerifera Mart |
||
Einecs |
232-399-4 |
||
Beskrivning |
Ljusbrunt till blekgult pulver eller flingor eller hårt och sprött fast ämne med en hartsliknande brottyta |
||
Identifiering |
|
||
|
Ca 0,997 |
||
|
Mellan 82 oC och 86 oC |
||
|
Olösligt i vatten |
||
Delvis lösligt i kokande etanol |
|||
Lösligt i kloroform och dietyleter |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Sulfataska |
Högst 0,25 % |
||
Syratal |
Minst 2 och högst 7 |
||
Estertal |
Minst 71 och högst 88 |
||
Ej förtvålningsbara ämnen |
Minst 50 och högst 55 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 904 SHELLACK
Synonymer |
Blekt shellack, vitt shellack |
||
Definition |
Shellack är ett renat och blekt lack, det hartsartade sekretet från insekten Laccifer (Tachardia) lacca Kerr (fam. Coccidae) |
||
Einecs |
232-549-9 |
||
Beskrivning |
Blekt shellack – Benvitt, amorft, granulärt harts |
||
Vaxfritt, blekt shellack – Ljusgult, amorft, granulärt harts |
|||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten, lättlösligt (om än långsamt) i alkohol, något löslig i etanol |
||
|
Mellan 60 och 89 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 6,0 % (40 oC, över kiselgel, 15 timmar) |
||
Harts |
Inget |
||
Vax |
Blekt shellack: högst 5,5 % |
||
Vaxfritt, blekt shellack: högst 0,2 % |
|||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 905 MIKROKRISTALLINT VAX
Synonymer |
Petroleumvax |
|||
Definition |
Mikrokristallint vax är en raffinerad blandning av fasta, mättade kolväten, huvudsakligen grenat paraffin som utvinns ur olja |
|||
Beskrivning |
Vitt till bärnstensfärgat, luktfritt vax |
|||
Identifiering |
|
|||
|
Olösligt i vatten, mycket svårlösligt i etanol |
|||
|
nD 1001,434–1,448 |
|||
Renhetsgrad |
|
|||
Molekylvikt |
Genomsnitt lägst 500 |
|||
Viskositet vid 100 oC |
Minst 1,1 · 10-5 m2s-1 |
|||
Rest vid glödgning |
Högst 0,1 % |
|||
Koltal vid 5 % destillationspunkt |
Högst 5 % molekyler med koltal under 25 |
|||
Färg |
Positivt prov |
|||
Svavel |
Högst 0,4 % |
|||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
|||
Bly |
Högst 3 mg/kg |
|||
Polycykliska aromatiska föreningar |
De polycykliska aromatiska kolväten som erhålls vid extraktion med dimetylsulfoxid ska hålla sig inom följande gränsvärden för absorption av ultraviolett strålning: |
|||
|
nm |
Maximal absorptionsförmåga per cm våglängd |
||
|
280–289 |
0,15 |
||
|
290–299 |
0,12 |
||
|
300–359 |
0,08 |
||
|
360–400 |
0,02 |
E 907 HYDROGENERAT POLY-1-DEKEN
Synonymer |
Hydrogenerat polydek-1-en |
||
Hydrogenerat polyalfaolefin |
|||
Definition |
|
||
Kemisk formel |
C10nH20n + 2 där n = 3–6 |
||
Molekylvikt |
560 (genomsnitt) |
||
Innehåll |
Minst 98,5 % hydrogenerat poly-1-deken, med följande fördelning av oligomerer: |
||
C30: 13–37 % |
|||
C40: 35–70 % |
|||
C50: 9–25 % |
|||
C60: 1–7 % |
|||
Beskrivning |
Färglös, luktfri, viskös vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
Olöslig i vatten; svagt löslig i etanol; löslig i toluen |
||
|
Brinner med en ljus låga och en karakteristisk lukt som påminner om paraffin |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viskositet |
Mellan 5,7 × 10-6 och 6,1 × 10-6 m2s-1 vid 100 oC |
||
Sammansättningar med koltal under 30 |
Högst 1,5 % |
||
Lätt förkolnande substanser |
Efter 10 minuters omskakning i ett kokande vattenbad är ett provrör svavelsyra med ett prov på 5 gram hydrogenerat poly-1-deken endast mycket lätt halmfärgat |
||
Nickel |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
E 912 MONTANSYRAESTRAR
Definition |
Montansyror och/eller estrar med etylenglykol och/eller 1,3-butandiol och/eller glycerol |
||
Kemiskt namn |
Montansyraestrar |
||
Beskrivning |
Nästan vita till gulaktiga flingor, pulver, granulat eller gryn |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 0,98 och 1,05 |
||
|
Högre än 77 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Syratal |
Högst 40 |
||
Glycerol |
Högst 1 % (med gaskromatografi) |
||
Andra polyoler |
Högst 1 % (med gaskromatografi) |
||
Andra typer av vax |
Ej påvisbara (genom DSG – differential scanning calorimetry – eller infraröd spektroskopi) |
||
Arsenik |
Högst 2 mg/kg |
||
Krom |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 914 OXIDERAT POLYETYLENVAX
Definition |
Polära reaktionsprodukter från partiell oxidation av polyetylen |
||
Kemiskt namn |
Oxiderad polyetylen |
||
Beskrivning |
Nästan vita flingor, pulver, granulat eller gryn |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 0,92 och 1,05 |
||
|
Högre än 95 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Syratal |
Högst 70 |
||
Viskositet vid 120 oC |
Minst 8,1 · 10-5 m2s-1 |
||
Andra typer av vax |
Ej påvisbara (genom DSG – differential scanning calorimetry – eller infraröd spektroskopi) |
||
Syre |
Högst 9,5 % |
||
Krom |
Högst 5 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
E 920 L-CYSTEIN
Definition |
L-cysteinhydroklorid eller -hydrokloridmonohydrat. Människohår får inte användas som källa för denna substans. |
||
Einecs |
200-157-7 (vattenfri) |
||
Kemisk formel |
C3H7NO2S· HCl· n H2O (där n = 0 eller 1) |
||
Molekylvikt |
157,62 (vattenfri) |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % och högst 101,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt pulver eller färglösa kristaller |
||
Identifiering |
|
||
|
Lättlöslig i vatten, olöslig i etanol |
||
|
Den vattenfria formen smälter vid ca 175 oC |
||
|
[α]20 D: mellan +5,0o och +8,0o eller |
||
[α]25 D: mellan +4,9o och 7,9o |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Mellan 8,0 % och 12 % |
||
Högst 2,0 % (vattenfri form) |
|||
Glödgningsrest |
Högst 0,1 % |
||
Ammonium |
Högst 200 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 1,5 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 927b KARBAMID
Synonymer |
Urea |
||
Definition |
|
||
Einecs |
200-315-5 |
||
Kemisk formel |
CH4N2O |
||
Molekylvikt |
60,06 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Färglöst till vitt, prismatiskt, kristallint pulver eller små, vita gryn |
||
Identifiering |
|
||
|
Mycket lösligt i vatten |
||
Löslig i etanol |
|||
|
En kristallin fällning ska bildas |
||
|
En rödviolett färg ska bildas |
||
|
132 oC till 135 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 1,0 % (105 oC, 1 timme) |
||
Sulfataska |
Högst 0,1 % |
||
Ämnen som är olösliga i etanol |
Högst 0,04 % |
||
Alkalitet |
Klarar test |
||
Ammonium |
Högst 500 mg/kg |
||
Biuret |
Högst 0,1 % |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 938 ARGON
Definition |
|
Kemiskt namn |
Argon |
Einecs |
231-147-0 |
Kemisk formel |
Ar |
Molekylvikt |
40 |
Innehåll |
Minst 99 % |
Beskrivning |
Färglös, luktfri, icke brännbar gas |
Renhetsgrad |
|
Vatten |
Högst 0,05 % |
Metan och andra kolväten beräknat som metan |
Högst 100 μl/l |
E 939 HELIUM
Definition |
|
Kemiskt namn |
Helium |
Einecs |
231-168-5 |
Kemisk formel |
He |
Molekylvikt |
4 |
Innehåll |
Minst 99 % |
Beskrivning |
Färglös, luktfri, icke brännbar gas |
Renhetsgrad |
|
Vatten |
Högst 0,05 % |
Metan och andra kolväten beräknat som metan |
Högst 100 μl/l |
E 941 KVÄVE
Definition |
|
Kemiskt namn |
Kväve |
Einecs |
231-783-9 |
Kemisk formel |
N2 |
Molekylvikt |
28 |
Innehåll |
Minst 99 % |
Beskrivning |
Färglös, luktfri, icke brännbar gas |
Renhetsgrad |
|
Vatten |
Högst 0,05 % |
Kolmonoxid |
Högst 10 μl/l |
Metan och andra kolväten beräknat som metan |
Högst 100 μl/l |
Kvävedioxid och kväveoxid |
Högst 10 μl/l |
Syre |
Högst 1 % |
E 942 DIKVÄVEOXID
Definition |
|
Kemiskt namn |
Dikväveoxid |
Einecs |
233-032-0 |
Kemisk formel |
N2O |
Molekylvikt |
44 |
Innehåll |
Minst 99 % |
Beskrivning |
Färglös, icke brännbar gas med söt lukt |
Renhetsgrad |
|
Vatten |
Högst 0,05 % |
Kolmonoxid |
Högst 30 μl/l |
Kvävedioxid och kväveoxid |
Högst 10 μl/l |
E 943a BUTAN
Synonymer |
n-Butan |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Butan |
||
Kemisk formel |
CH3CH2CH2CH3 |
||
Molekylvikt |
58,12 |
||
Innehåll |
Minst 96 % |
||
Beskrivning |
Färglös gas eller vätska med mild, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
108,935 kPa vid 20 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Metan |
Högst 0,15 volymprocent |
||
Etan |
Högst 0,5 volymprocent |
||
Propan |
Högst 1,5 volymprocent |
||
Isobutan |
Högst 3,0 volymprocent |
||
1,3-butadien |
Högst 0,1 volymprocent |
||
Vatten |
Högst 0,005 % |
E 943b ISOBUTAN
Synonymer |
2-metylpropan |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
2-metylpropan |
||
Kemisk formel |
(CH3)2CH CH3 |
||
Molekylvikt |
58,12 |
||
Innehåll |
Minst 94 % |
||
Beskrivning |
Färglös gas eller vätska med mild, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
205,465 kPa vid 20 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Metan |
Högst 0,15 volymprocent |
||
Etan |
Högst 0,5 volymprocent |
||
Propan |
Högst 2,0 volymprocent |
||
n-butan |
Högst 4,0 volymprocent |
||
1,3-butadien |
Högst 0,1 volymprocent |
||
Vatten |
Högst 0,005 % |
E 944 PROPAN
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Propan |
||
Kemisk formel |
CH3CH2CH3 |
||
Molekylvikt |
44,09 |
||
Innehåll |
Minst 95 % |
||
Beskrivning |
Färglös gas eller vätska med mild, karakteristisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
732,910 kPa vid 20 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Metan |
Högst 0,15 volymprocent |
||
Etan |
Högst 1,5 volymprocent |
||
Isobutan |
Högst 2,0 volymprocent |
||
n-butan |
Högst 1,0 volymprocent |
||
1,3-butadien |
Högst 0,1 volymprocent |
||
Vatten |
Högst 0,005 % |
E 948 SYRE
Definition |
|
Kemiskt namn |
Syre |
Einecs |
231-956-9 |
Kemisk formel |
O2 |
Molekylvikt |
32 |
Innehåll |
Minst 99 % |
Beskrivning |
Färglös, luktfri, icke brännbar gas |
Renhetsgrad |
|
Vatten |
Högst 0,05 % |
Metan och andra kolväten beräknat som metan |
Högst 100 μl/l |
E 949 VÄTE
Definition |
|
Kemiskt namn |
Väte |
Einecs |
215-605-7 |
Kemisk formel |
H2 |
Molekylvikt |
2 |
Innehåll |
Minst 99,9 % |
Beskrivning |
Färglös, luktfri, mycket lättantändlig gas |
Renhetsgrad |
|
Vatten |
Högst 0,005 volymprocent |
Syre |
Högst 0,001 volymprocent |
Kväve |
Högst 0,75 volymprocent |
E 950 ACESULFAMKALIUM
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 951 ASPARTAM
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 953 ISOMALT
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 957 TAUMATIN
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 959 NEOHESPERIDINDIHYDROCHALCON
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 965 (i) MALTITOL
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 965 (ii) MALTITOLSIRAP
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 966 LAKTITOL
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 967 XYLITOL
Renhetskriterierna för denna tillsats är desamma som fastställs för denna tillsats i bilaga I till direktiv 2008/60/EG.
E 999 KVILLAJAEXTRAKT
Synonymer |
Såpbarkextrakt, kvillajabarksextrakt, panamabarkextrakt |
||
Definition |
Kvillajaextrakt utvinns genom vattenextraktion från Quillaia saponaria Molina eller andra Quillaia-arter, dvs. från träd av familjen Rosaceae. Det innehåller ett antal triterpensaponiner bestående av glykosider av kvillajasyra. Extraktet innehåller även vissa sockerarter såsom glukos, galaktos, arabinos, xylos och ramnos samt tannin, kalciumoxalat och andra ingredienser i mindre mängd |
||
Beskrivning |
Kvillajaextrakt i pulverform är ljusbrunt med en rosa skiftning. Det existerar också i form av en vattenlösning |
||
Identifiering |
|
||
|
Mellan 4,5 och 5,5 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 6,0 % (Karl Fischer-metoden) (endast pulverformen) |
||
Arsenik |
Högst 2 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
E 1103 INVERTAS
Definition |
Invertas framställs från Saccharomyces cerevisiae |
Systematiskt namn |
β-D-fruktofuranosidfruktohydrolas |
Kommissionens enzymnummer |
EC 3.2.1.26 |
Einecs |
232-615-7 |
Renhetsgrad |
|
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
Bly |
Högst 5 mg/kg |
Kadmium |
Högst 0,5 mg/kg |
Totalt antal bakteriekolonier |
Högst 50 000/g |
Salmonella spp. |
Kan ej påvisas i 25 g |
Koliforma bakterier |
Högst 30/g |
E. coli |
Kan ej påvisas i 25 g |
E 1105 LYSOZYM
Synonymer |
Lysozymhydroklorid |
||
Muramidas |
|||
Definition |
Lysozym är en lineär polypeptid som utvinns ur hönsäggvita och består av 129 aminosyror. Den visar enzymatisk aktivitet i sin förmåga att hydrolysera β(1-4)-bindningarna mellan N-acetylmuramidsyra och N-acetylglykosamin i de yttre membranen hos vissa bakteriearter, speciellt hos gram-positiva organismer. Utvinns vanligen som hydroklorid. |
||
Kemiskt namn |
Enzymkommissionens (EC) nummer: 3.2.1.17 |
||
Einecs |
232-620-4 |
||
Relativ molekylmassa |
Omkring 14 000 |
||
Innehåll |
Minst 950 mg/g beräknat på torrsubstans |
||
Beskrivning |
Vitt luktlöst pulver, med något söt smak |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 6,0 % (Karl Fischer-metoden) beräknat på pulverform |
||
Aska vid förbränning |
Högst 1,5 % |
||
Kväve |
Minst 16,8 % och högst 17,8 % |
||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 1 mg/kg |
||
Tungmetaller (uttryckt som Pb) |
Högst 10 mg/kg |
||
Mikrobiologiska kriterier |
|
||
Total bakterieräkning |
Högst 5 × 104 col/g |
||
Salmonella |
Ej påvisad i 25 g prov |
||
Staphylococcus aureus |
Ej påvisad i 1 g prov |
||
Escherichia coli |
Ej påvisad i 1 g prov |
E 1200 POLYDEXTROS
Synonymer |
Modifierade polydextroser |
||
Definition |
Slumpmässigt sammanbundna glukospolymerer med sorbitolgrupper i ändarna, och med citron- och fosforsyrarester bundna till polymererna genom mono- eller disterbindningar. De framställs genom smältning och kondensering av ingredienserna och består av ca 90 delar D-glukos, 10 delar sorbitol och 1 del citronsyra eller 0,1 del fosforsyra. 1,6-glykosidbindingar dominerar i polymererna men även andra bindningar förekommer. Produkten innehåller små mängder fri glukos, sorbitol, levoglukosan (1,6-anhydro-D-glukos) och citronsyra. Den kan neutraliseras med en bas avsedd för livsmedelsbruk eller renas ytterligare genom blekning och avjonisering. Produkterna kan också delvis hydrogeneras med Raney nickelkatalysator för att reducera glukosresten. Polydextros-N är neutraliserad polydextros |
||
Innehåll |
Minst 90 % polymer i askfri och vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt till ljusbrunt fast ämne. Polydextroser löser sig i vatten och ger klara, färglösa till halmfärgade lösningar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 2,5 och 7,0 för polydextros |
||
Mellan 5,0 och 6,0 för polydextros-N |
|||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 4,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,3 % (polydextros) |
||
Högst 2,0 % (polydextros N) |
|||
Nickel |
Högst 2 mg/kg i hydrogenerade polydextroser |
||
1,6-anhydro-D-glukos |
Högst 4,0 % i askfri och torr substans |
||
Glukos och sorbitol |
Totalt högst 6,0 % i askfri och torr substans; glukos och sorbitol bestäms separat |
||
Molekylviktsgräns |
Negativ test om polymerernas molekylvikt överstiger 22 000 |
||
5-Hydroximetylfurfural |
Högst 0,1 % (polydextros) |
||
Högst 0,05 % (polydextros N) |
|||
Bly |
Högst 0,5 mg/kg |
E 1201 POLYVINYLPYRROLIDON
Synonymer |
Povidon |
||
PVP |
|||
Löslig polyvinylpyrrolidon |
|||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Polyvinylpyrrolidon, poly-[1-(2-oxo-1-pyrrolidinyl)-etylen] |
||
Kemisk formel |
(C6H9NO)n |
||
Molekylvikt |
Minst 25 000 |
||
Innehåll |
Minst 11,5 % och högst 12,8 % kväve (N) i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten och etanol Olösligt i eter |
||
|
Mellan 3,0 och 7,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 5 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Total askhalt |
Högst 0,1 % |
||
Aldehyd |
Högst 500 mg/kg (som acetaldehyd) |
||
Fritt N-vinylpyrrolidon |
Högst 10 mg/kg |
||
Hydrazin |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 1202 POLYVINYLPOLYPYRROLIDON
Synonymer |
Krospovidon |
||
Tvärbunden polyvidon |
|||
Olöslig polyvinylpyrrolidon |
|||
Definition |
Polyvinylpolypyrrolidon är en poly-[1-(2-oxo-1-pyrrolidinyl)-etylen] med slumpmässiga tvärbindningar. Den framställs genom polymerisation av N-vinyl-2-pyrrolidon i närvaro av antingen en kaustisk katalysator eller N, N′-divinyl-imidazolidon. Eftersom ämnet är olösligt i alla vanliga lösningsmedel går molekylvikten inte att fastställa genom analys |
||
Kemiskt namn |
Polyvinylpyrrolidon, poly-[1-(2-oxo-1-pyrrolidinyl)-etylen] |
||
Kemisk formel |
(C6H9NO)n |
||
Innehåll |
Minst 11 % och högst 12,8 % kväve (N) i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Ett vitt hygroskopiskt pulver med en svag, icke obehaglig lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Olösligt i vatten, etanol och eter |
||
|
Mellan 5,0 och 8,0 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 6 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,4 % |
||
Vattenlösliga ämnen |
Högst 1 % |
||
Fritt N-vinylpyrrolidon |
Högst 10 mg/kg |
||
Fritt N, N′-divinyl-imidazolidon |
Högst 2 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 1204 PULLULAN
Definition |
Linjär, neutral glukan som huvudsakligen består av enheter av maltotrios som är sammankopplade genom -1,6 glykosidbindningar. Det framställs genom jäsning från en hydrolyserad stärkelse avsedd för livsmedel med användning av en icke-toxinproducerande stam av Aureobasidium pullulans. Efter avslutad jäsning avlägsnas svampcellerna genom mikrofiltrering, filtratet värmesteriliseras och pigment och andra föroreningar avlägsnas genom adsorption och jonbyteskromatografi |
||
Einecs |
232-945-1 |
||
Kemisk formel |
(C6H10O5)x |
||
Innehåll |
Minst 90 % glukan beräknat på torrbasis |
||
Beskrivning |
Vitt till benvitt luktfritt pulver |
||
Identifiering |
|
||
|
Lösligt i vatten, praktiskt taget olösligt i etanol |
||
|
5,0 till 7,0 |
||
|
Tillsätt 2 ml polyetylenglykol 600 till 10 ml av en 2 % vattenlösning av pullulan. En vit fällning bildas |
||
|
Preparera två provrör med 10 ml 10 % pullulanlösning i varje provrör. Tillsätt 0,1 ml pullulanaslösning med aktivitet 10 enheter/g i ena provröret, och 0,1 ml vatten i det andra. Efter inkubation vid cirka 25 oC i 20 minuter är den pullulanasbehandlade lösningens viskositet betydligt lägre än den obehandlade lösningens viskositet |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 6 % (90 oC, tryck som högst 50 mm Hg i 6 timmar) |
||
Mono-, di- och oligosackarider |
Högst 10 % uttryckt som glukos |
||
Viskositet |
100–180 mm2/s (10 % w/w vattenlösning vid 30 oC) |
||
Bly |
Högst 1 mg/kg |
||
Jäst och mögel |
Högst 100 kolonier per g |
||
Koliforma bakterier |
Kan ej påvisas i 25 g |
||
Salmonella |
Kan ej påvisas i 25 g |
E 1404 OXIDERAD STÄRKELSE
Definition |
Oxiderad stärkelse är stärkelse som behandlats med natriumhypoklorit |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Karboxylgrupper |
Högst 1,1 % |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1410 MONOSTÄRKELSEFOSFAT
Definition |
Monostärkelsefosfat är stärkelse som förestrats med ortofosforsyra, eller med natrium- eller kaliumortofosfat eller natriumtripolyfosfat |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Fosfatrest |
Högst 0,5 % (som P) för vete- eller potatisstärkelse |
||
Högst 0,4 % (som P) för andra typer av stärkelse |
|||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1412 DISTÄRKELSEFOSFAT
Definition |
Distärkelsefosfat är stärkelse som tvärbundits med natriumtrimetafosfat eller fosforoxiklorid |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Fosfatrest |
Högst 0,5 % (som P) för vete- eller potatisstärkelse |
||
Högst 0,4 % (som P) för andra typer av stärkelse |
|||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1413 FOSFATERAT DISTÄRKELSEFOSFAT
Definition |
Fosfaterat distärkelsefosfat är stärkelse som genomgått en kombination av de behandlingar som beskrivs för monostärkelsefosfat och distärkelsefosfat |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om det förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Fosfatrest |
Högst 0,5 % (som P) för vete- eller potatisstärkelse |
||
Högst 0,4 % (som P) för andra typer av stärkelse |
|||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1414 ACETYLERAT DISTÄRKELSEFOSFAT
Definition |
Acetylerat distärkelsefosfat är stärkelse som tvärbundits med natriumtrimetafosfat eller fosforoxiklorid och förestrats med ättiksyraanhydrid eller vinylacetat |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om det förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Acetylgrupper |
Högst 2,5 % |
||
Fosfatrest |
Högst 0,14 % (som P) för vete- eller potatisstärkelse |
||
Högst 0,04 % (som P) för andra typer av stärkelse |
|||
Vinylacetat |
Högst 0,1 mg/kg |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1420 STÄRKELSEACETAT
Synonymer |
Acetylerad stärkelse |
||
Definition |
Stärkelseacetat är stärkelse som förestrats med ättiksyraanhydrid eller vinylacetat |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om det förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Acetylgrupper |
Högst 2,5 % |
||
Vinylacetat |
Högst 0,1 mg/kg |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1422 ACETYLERAT DISTÄRKELSEADIPAT
Definition |
Acetylerat distärkelseadipat är stärkelse som tvärbundits med adipinsyraanhydrid och förestrats med ättiksyraanhydrid |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om det förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Acetylgrupper |
Högst 2,5 % |
||
Adipatgrupper |
Högst 0,135 % |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1440 HYDROXIPROPYLSTÄRKELSE
Definition |
Hydroxipropylstärkelse är stärkelse som förestrats med propylenoxid |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Hydroxipropylgrupper |
Högst 7,0 % |
||
Propylenklorhydrin |
Högst 1 mg/kg |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1442 HYDROXIPROPYLDISTÄRKELSEFOSFAT
Definition |
Hydroxipropyldistärkelsefosfat är stärkelse som tvärbundits med natriumtrimetafosfat eller fosforoxiklorid och förestrats med propylenoxid |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om det förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Hydroxipropylgrupper |
Högst 7,0 % |
||
Fosfatrest |
Högst 0,14 % (som P) för vete- eller potatisstärkelse |
||
Högst 0,04 % (som P) för andra typer av stärkelse |
|||
Propylenklorhydrin |
Högst 1 mg/kg |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1450 NATRIUMOKTENYLSUCCINATSTÄRKELSE
Definition |
Natriumoktenylsuccinatstärkelse är stärkelse som förestrats med oktenylbärnstenssyraanhydrid |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Oktenylsuccinylgrupper |
Högst 3 % |
||
Rester av oktenylbärnstenssyra |
Högst 0,3 % |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1451 ACETYLERAD OXIDERAD STÄRKELSE
Definition |
Acetylerad oxiderad stärkelse är stärkelse som behandlats med natriumhypoklorit och förestrats med ättiksyraanhydrid |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Torkningsförlust |
Högst 15,0 % för spannmålsstärkelse |
||
Högst 21,0 % för potatisstärkelse |
|||
Högst 18,0 % för andra typer av stärkelse |
|||
Karboxylgrupper |
Högst 1,3 % |
||
Acetylgrupper |
Högst 2,5 % |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
E 1452 STÄRKELSE-ALUMINIUM-OKTENYL-SUCCINAT
Synonymer |
SAOS |
||
Definition |
Stärkelse-aluminium-oktenyl-succinat är stärkelse som förestrats med oktenylbärnstenssyraanhydrid och behandlats med aluminiumsulfat |
||
Beskrivning |
Vitt eller nästan vitt pulver eller granulat eller (om den förgelatinerats) flingor, amorft pulver eller grova partiklar |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
|
||
Renhetsgrad (alla värden avser vattenfri substans) |
|
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 21 % |
||
Oktenylsuccinylgrupper |
Högst 3 % |
||
Rester av oktenylbärnstenssyra |
Högst 0,3 % |
||
Svaveldioxid |
Högst 50 mg/kg för modifierad spannmålsstärkelse |
||
Högst 10 mg/kg för andra typer av modifierad stärkelse, såvida inget annat anges |
|||
Arsenik |
Högst 1 mg/kg |
||
Bly |
Högst 2 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
||
Aluminium |
Högst 0,3 % |
E 1505 TRIETYLCITRAT
Synonymer |
Etylcitrat |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Trietyl-2-hydroxipropan-1,2,3-trikarboxylat |
||
Einecs |
201-070-7 |
||
Kemisk formel |
C12H20O7 |
||
Molekylvikt |
276,29 |
||
Innehåll |
Minst 99,0 % |
||
Beskrivning |
Luktfri, praktiskt taget färglös, oljig vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
d25 25: 1,135–1,139 |
||
|
[n]D20: 1,439–1,441 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 0,25 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Aciditet |
Högst 0,02 % (som citronsyra) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 1517 GLYCERYLDIACETAT
Synonymer |
Diacetat |
||
Definition |
Glyceryldiacetat består huvudsakligen av en blandning av 1,2- och 1,3-diacetater av glycerol med mindre mängder mono- och triestrar |
||
Kemiska namn |
Glyceryldiacetat |
||
1,2,3-propantrioldiacetat |
|||
Kemisk formel |
C7H12O5 |
||
Innehåll |
Minst 94,0 % |
||
Beskrivning |
Klar, färglös, hygroskopisk, något oljig vätska med en lätt lukt av fett |
||
Identifiering |
|
||
|
Löslig i vatten. Blandbar med etanol |
||
|
|
||
|
d20 20: 1,175–1,195 |
||
|
Mellan 259 och 261 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Total aska |
Högst 0,02 % |
||
Surhetsgrad |
Högst 0,4 % (som ättiksyra) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 1518 GLYCERYLTRIACETAT
Synonymer |
Triacetin |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
Glyceryltriacetat |
||
Einecs |
203-051-9 |
||
Kemisk formel |
C9H14O6 |
||
Molekylvikt |
218,21 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % |
||
Beskrivning |
Färglös, något oljig vätska med en svag fettlukt |
||
Identifiering |
|
||
|
|
||
|
Mellan 1,429 och 1,431 vid 25 oC |
||
|
Mellan 1,154 och 1,158 |
||
|
Mellan 258 och 270 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Vatten |
Högst 0,2 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Sulfataska |
Högst 0,02 % (som citronsyra) |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 1519 BENSYLALKOHOL
Synonymer |
Fenylkarbinol |
||
Fenylmetylalkohol |
|||
Bensenmetanol |
|||
Alfahydroxitoluen |
|||
Definition |
|
||
Kemiska namn |
Bensylalkohol |
||
Fenylmetanol |
|||
Kemisk formel |
C7H8O |
||
Molekylvikt |
108,14 |
||
Innehåll |
Minst 98,0 % |
||
Beskrivning |
Färglös, klar vätska med en svag aromatisk lukt |
||
Identifiering |
|
||
|
Löslig i vatten, etanol och eter |
||
|
[n]D20: 1,538–1,541 |
||
|
d25 25: 1,042–1,047 |
||
|
|
||
Renhetsgrad |
|
||
Destillationsintervall |
Minst 95 volymprocent destillerar mellan 202 och 208 oC |
||
Surhetsgrad |
Högst 0,5 |
||
Aldehyder |
Högst 0,2 volymprocent (som bensaldehyd) |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
E 1520 PROPYLEN-1,2-DIOL
Synonymer |
Propylenglykol, 1,2-propandiol |
||
Definition |
|
||
Kemiskt namn |
1,2-dihydroxipropan |
||
Einecs |
200-338-0 |
||
Kemisk formel |
C3H8O2 |
||
Molekylvikt |
76,10 |
||
Innehåll |
Minst 99,5 % i vattenfri substans |
||
Beskrivning |
Klar, färglös, hygroskopisk, viskös vätska |
||
Identifiering |
|
||
|
Löslig i vatten, etanol och aceton |
||
|
d20 20: 1,035—1,040 |
||
|
[n]D20: 1,431—1,433 |
||
Renhetsgrad |
|
||
Destillationsintervall |
99 volymprocent destillerar mellan 185 och 189 oC |
||
Sulfataska |
Högst 0,07 % |
||
Vatten |
Högst 1,0 % (Karl Fischer-metoden) |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
POLYETYLENGLYKOL 6000
Synonymer |
PEG 6000 |
||
Macrogol 6000 |
|||
Definition |
Polyetylenglykol 6000 är en blandning av polymerer med den allmänna formeln H-(OCH2-CH)-OH vilket motsvarar en genomsnittlig molekylvikt på ca 6 000 |
||
Kemisk formel |
(C2H4O)n H2O (n = antalet etylenoxidenheter som ger en molekylvikt på 6 000, ca 140) |
||
Molekylvikt |
5 600–7 000 |
||
Innehåll |
Minst 90,0 % och högst 110,0 % |
||
Beskrivning |
Ett vitt eller nästan vitt fast ämne med ett vax- eller paraffinliknande utseende |
||
Identifiering |
|
||
|
Mycket lösligt i vatten och i metylenklorid. I stort sett olösligt i alkohol, eter samt i feta oljor och mineraloljor |
||
|
55 oC–61 oC |
||
Renhetsgrad |
|
||
Viskositet |
Mellan 0,220 och 0,275 kgm-1s-1 vid 20 oC |
||
Hydroxyltal |
Mellan 16 och 22 |
||
Sulfataska |
Högst 0,2 % |
||
Etylenoxid |
Högst 0,2 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 3 mg/kg |
||
Bly |
Högst 5 mg/kg |
(1) EGT L 226, 22.9.1995, s. 1.
(2) TS stärkelse: Pulverisera 0,5 g stärkelse (potatisstärkelse, majsstärkelse eller löslig stärkelse) med 5 ml vatten; till den erhållna pastan tillsättes vatten under ständig omrörning så att en total volym av 100 ml erhålles. Koka under några minuter, låt svalna och filtrera. Stärkelselösningen måste vara nyberedd.
(3) Koboltklorid TSC: Upplös ungefär 65 g koboltklorid CoCl2·6H2O i tillräcklig mängd av en blandning av 25 ml saltsyra och 975 ml vatten så att en total volym av 1 liter erhålles. Överför exakt 5 ml av denna lösning till en rundkolv innehållande 250 ml jodlösning, tillsätt 5 ml 3 % väteperoxid, därefter 15 ml av en 20 % lösning av natriumhydroxid. Koka under 10 minuter, låt kallna, tillsätt 2 g kaliumjodid och 20 ml 25 % svavelsyra. När fällningen är fullständigt upplöst titrerar man den bildade joden med tiosulfat (0,1 N) i närvaro av TS stärkelse (). 1 ml natriumtiosulfat (0,1 N) motsvarar 23,80 mg CoCl2·6H2O. Anpassa den slutliga volymen av lösningen med tillsats av tillräcklig mängd av saltsyra/vattenblandningen så att en lösning erhålles som innehåller 59,5 mg CoCl2·6H2O per ml.
(4) Järn(III)klorid TSC: Upplös ungefär 55 g järn(III)klorid i tillräcklig mängd av en blandning av 25 ml saltsyra och 975 ml vatten så att en total volym av 1 liter uppnås. Överför 10 ml av denna lösning till en rundkolv innehållande 250 ml jodidlösning, tillsätt 15 ml vatten och 3 g kaliumjodid; låt blandningen stå i 15 minuter. Späd ut med 100 ml vatten och titrera den bildade joden med tiosulfatlösning (0,1 N) i närvaro av TS stärkelse (). 1 ml tiosulfat (0,1 N) motsvarar 27,03 mg FeCl3·6H2O. Anpassa den slutliga lösningsvolymen med tillsats av lämplig mängd av saltsyra/vattenblandningen så att en lösning erhålles, innehållande 45,0 mg FeCl3·6H2O per ml.
(5) Kopparsulfat TSC: Upplös ungefär 65 g kupparsulfat CuSO45H2O i tillräcklig mängd av en blandning av 25 ml saltsyra och 975 ml vatten så att en total volym av 1 liter erhålles. Överför 10 ml av denna lösning till en rundkolv innehållande 250 ml jodlösning, tillsätt 40 ml vatten, 4 ml ättiksyra och 3 g kaliumjodid. Titrera den bildade joden med natriumtiosulfat (0,1 N) i närvaro av TS stärkelse (). 1 ml tiosulfat (0,1 N) motsvarar 24,97 mg CuSO4·5H2O. Anpassa den slutliga volymen genom tillsats av tillräcklig mängd av saltsyra/vattenblandningen så att en lösning av 62,4 mg CuSO4·5H2O/ml erhålles.
(6) När nitrit är märkt ”för användning i livsmedel” får det endast säljas blandat med salt eller en saltersättning.
(7) När nitrit är märkt ”för användning i livsmedel” får det endast säljas blandat med salt eller en saltersättning.
BILAGA II
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över ändringar av det i kronologisk ordning
(hänvisningar i artikel 2)
Kommissionens direktiv 96/77/EG
|
|
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning
(hänvisningar i artikel 2)
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
96/77/EG |
1 juli 1997 (1) |
98/86/EG |
1 juli 1999 (2) |
2000/63/EG |
31 mars 2001 (3) |
2001/30/EG |
1 juni 2002 (4) |
2002/82/EG |
31 augusti 2003 |
2003/95/EG |
1 november 2004 (5) |
2004/45/EG |
1 april 2005 (6) |
2006/129/EG |
15 februari 2008 |
(1) Enligt artikel 3.2 i direktiv 96/77/EG får produkter som släpps ut på marknaden eller märks före den 1 juli 1997 och som inte uppfyller kraven i detta direktiv saluföras till dess att lagren är tömda.
(2) Enligt artikel 2.2 i direktiv 98/86/EG får produkter som släpps ut på marknaden eller som märks före den 1 juli 1999 och som inte uppfyller kraven i detta direktiv saluföras till dess att lagren är tömda.
(3) Enligt artikel 2.3 i direktiv 2000/63/EG får produkter som släpps ut på marknaden eller som märks före den 31 mars 2001 och som inte uppfyller kraven i detta direktiv saluföras till dess att lagren är tömda.
(4) Enligt artikel 2.3 i direktiv 2001/30/EG får produkter som släpps ut på marknaden eller märks före den 1 juni 2002 och som inte uppfyller kraven i detta direktiv saluföras till dess att lagren är tömda.
(5) Enligt artikel 3 i direktiv 2003/95/EG får produkter som släpps ut på marknaden eller som märks före den 1 november 2004 och som inte uppfyller kraven i detta direktiv saluföras till dess att lagren är tömda.
(6) Enligt artikel 3 i direktiv 2004/45/EG får produkter som inte uppfyller kraven i detta direktiv men som släppts ut på marknaden eller märkts före den 1 april 2005 säljas till dess att lagren är tömda.
BILAGA III
Jämförelsetabell
Direktiv 96/77/EG |
Detta direktiv |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2 |
— |
Artikel 3 |
— |
— |
Artikel 2 |
Artikel 4 |
Artikel 3 |
Artikel 5 |
Artikel 4 |
Bilaga |
Bilaga I |
— |
Bilaga II |
— |
Bilaga III |