21.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 46/11

RÅDETS DIREKTIV 2008/7/EG

av den 12 februari 2008

om indirekta skatter på kapitalanskaffning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 93 och 94,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	Innehållsmässiga ändringar av rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning (3) har gjorts vid flera tillfällen (4). Eftersom nya ändringar ska göras, bör det av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

De indirekta skatterna på kapitalanskaffning ger upphov till diskriminering, dubbelbeskattning och olikheter som stör kapitalets fria rörlighet; här avses skatt på kapitaltillskott (skatt på tillskott av kapital till företag och bolag), stämpelskatt på värdepapper och skatt på ombildningar, oberoende av om detta innebär en ökning av kapitalet. Det samma gäller andra indirekta skatter med samma egenskaper som skatt på kapitaltillskott och stämpelskatt på värdepapper.

(3)	Det gynnar därför den inre marknaden att harmonisera lagstiftningen om indirekta skatter på kapitalanskaffning, så att de faktorer som kan snedvrida konkurrensen eller hindra kapitalets fria rörlighet i möjligaste mån undanröjs.

(4)	Skatt på kapitaltillskott har negativa ekonomiska effekter på företags ombildningar och utveckling. Sådana effekter är särskilt skadliga i den nuvarande ekonomiska situationen, när det är ytterst viktigt att prioritera investeringsstimulanser.

(5)	Bästa sättet att nå dessa mål är att avskaffa skatt på kapitaltillskott.

(6)

De förlorade skatteintäkter som ett omedelbart avskaffande skulle leda till är emellertid oacceptabla för medlemsstater som tar ut skatt på kapitaltillskott. Dessa medlemsstater bör därför ha möjlighet att fortsätta ta ut skatt på kapitaltillskott på alla eller vissa berörda transaktioner, under förutsättning att en enhetlig skattesats tillämpas i en och samma medlemsstat. När en medlemsstat väl valt att inte ta ut skatt på kapitaltillskott beträffande alla eller vissa transaktioner enligt detta direktiv, bör den inte kunna återinföra sådan beskattning.

(7)

I begreppet inre marknad ingår att ett företags eller bolags kapitalanskaffning på den inre marknaden inte bör beskattas mer än en gång. Om den medlemsstat som har beskattningsrätten inte tar ut skatt på kapitaltillskott beträffande alla eller vissa transaktioner enligt detta direktiv, bör alltså ingen annan medlemsstat ha rätt att beskatta transaktionerna i fråga.

(8)	Stränga villkor bör gälla för de situationer där medlemsstater fortsätter ta ut skatt på kapitaltillskott, särskilt beträffande undantag och nedsättningar.

(9)	Utöver skatt på kapitaltillskott bör inga andra indirekta skatter på kapitalanskaffning tas ut. I synnerhet bör stämpelskatt inte tas ut på värdepapper, oberoende av värdepapperens ursprung och oberoende av om de representerar ett bolags eget kapital eller dess främmande kapital.

(10)	Förteckningen över kapitalassociationer enligt direktiv 69/335/EEG är ofullständig och bör därför anpassas.

(11)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(12)	Skyldigheten att införliva detta direktiv med den nationella lagstiftningen bör begränsas till de bestämmelser som medför innehållsmässiga ändringar jämfört med de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som förblir oförändrade följer av de tidigare direktiven.

(13)	Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för de direktivs införlivande med nationell lagstiftning som anges i bilaga II del B.

(14)	Med tanke på de skadliga effekterna av skatt på kapitalanskaffning bör kommissionen vart tredje år rapportera om hur detta direktiv fungerar med syftet att avskaffa denna skatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

Detta direktiv reglerar indirekt skatt på följande:

a)	Tillskott av kapital till kapitalassociationer.

b)	Ombildningar som rör kapitalassociationer.

c)	Emission av vissa värdepapper och obligationer.

Artikel 2

Kapitalassociationer

1. I detta direktiv avses med kapitalassociationer följande:

a)	Alla företag med någon av de former som anges i bilaga I.

b)	Alla företag, bolag, föreningar eller juridiska personer vars andelar i deras kapital eller tillgångar kan köpas och säljas på en fondbörs.

Alla företag, bolag, föreningar eller juridiska personer som bedriver verksamhet i vinstsyfte och vars delägare eller medlemmar har rätt att avyttra sina andelar till tredje part utan tillstånd i förväg och bara är ansvariga för företagens, bolagens, föreningarnas eller de juridiska personernas skulder i den utsträckning som motsvaras av deras andelar.

2. I detta direktiv ska varje annan typ av företag, bolag, förening eller juridisk person som bedriver verksamhet i vinstsyfte anses vara en kapitalassociation.

Artikel 3

Kapitaltillskott

I detta direktiv och om inte annat följer av artikel 4 ska följande transaktioner anses utgöra kapitaltillskott:

a)	Ett bildande av en kapitalassociation.

b)	En omvandling av ett företag eller bolag eller en förening eller juridisk person som inte är en kapitalassociation till en kapitalassociation.

c)	En ökning av en kapitalassociations kapital genom ett tillskott av varje slags tillgångar.

En ökning av en kapitalassociations tillgångar genom ett tillskott av varje slags tillgångar, varvid ersättningen inte utgörs av andelar i associationens kapital eller tillgångar utan av sådana rättigheter som delägare eller medlemmar har i associationen, exempelvis rösträtt, andel i vinsten eller andel i ett överskott efter en avveckling.

e)	En överföring från ett tredjeland till en medlemsstat av den centrala ledningen för en kapitalassociation vars säte är beläget i ett tredjeland.

f)	En överföring från ett tredjeland till en medlemsstat av sätet för en kapitalassociation vars centrala ledning är belägen i ett tredjeland.

g)	En ökning av en kapitalassociations kapital genom kapitalisering av vinster eller av permanenta eller tillfälliga reserver.

h)	En ökning av en kapitalassociations tillgångar genom att en delägare eller medlem tillhandahåller tjänster som inte innebär någon ökning av associationens kapital men som medför en ändring av rättigheter i associationen eller kan höja värdet på andelarna i associationen.

i)	Ett lån som tas upp av en kapitalassociation, om borgenären får rätt till en andel i associationens vinst.

j)	Ett lån som en kapitalassociation tar upp hos en delägare eller medlem eller dennes make/maka eller barn, eller hos tredje part om en säkerhet för det ställs av en delägare eller medlem, på villkor att sådana lån har samma funktion som en ökning av associationens kapital.

Artikel 4

Ombildningar

1. I detta direktiv ska följande typer av ombildningar inte anses utgöra kapitaltillskott:

En överföring av en eller flera kapitalassociationers samtliga tillgångar och skulder eller en eller flera verksamhetsgrenar till en eller flera kapitalassociationer som håller på att bildas eller som redan bildats, förutsatt att ersättningen för överföringen åtminstone delvis består av värdepapper som representerar kapital i den förvärvande associationen.

Ett förvärv, som görs av en kapitalassociation som håller på att bildas eller som redan bildats, av andelar som representerar en majoritet av rösträttigheterna i en annan kapitalassociation, förutsatt att ersättningen för de förvärvade andelarna åtminstone delvis består av värdepapper som representerar kapital i den förstnämnda associationen. Om en majoritet av rösträttigheterna uppnås genom två eller flera transaktioner ska endast den transaktion genom vilken röstmajoriteten uppnås samt efterföljande transaktioner anses utgöra ombildningar.

2. Ombildningar ska även innefatta överföring till ett kapitalbolag av alla tillgångar och skulder tillhöriga ett annat kapitalbolag som helt och hållet ägs av det förra bolaget.

KAPITEL II

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 5

Transaktioner som inte får omfattas av indirekta skatter

1. Medlemsstaterna får inte av kapitalassociationer ta ut någon som helst form av indirekt skatt på följande:

a)	Kapitaltillskott.

b)	Lån eller tillhandahållande av tjänster som utgör en del av ett kapitaltillskott.

c)	Registrering eller annan formalitet som krävs innan verksamhet inleds och som en kapitalassociation måste utföra till följd av dess företagsform.

En ändring av en kapitalassociations stiftelseurkund eller stadgar, särskilt följande:

i)	En omvandling av en kapitalassociation till en annan typ av kapitalassociation.

ii)	En överföring mellan medlemsstater av en kapitalassociations centrala ledning eller säte.

iii)	En ändring av en kapitalassociations verksamhetsföremål.

iv)	En förlängning av en kapitalassociations livslängd.

e)	De typer av ombildningar som avses i artikel 4.

2. Medlemsstaterna får inte ta ut någon som helst form av indirekt skatt på följande:

a)	Utfärdande, emission, börsnotering eller tillhandahållande på marknaden av eller handel med aktier, andelar eller andra värdepapper av samma typ, eller av certifikat som representerar sådana värdepapper, oavsett emittent.

Lån, inbegripet statsobligationer, som tas upp genom emission av obligationer eller andra överlåtbara värdepapper, oavsett emittent, eller formaliteter i samband därmed, eller utfärdande, emission, börsnotering eller tillhandahållande på marknaden av eller handel med sådana obligationer eller andra överlåtbara värdepapper.

Artikel 6

Avgifter och mervärdesskatt

1. Trots vad som sägs i artikel 5 får medlemsstaterna ta ut följande avgifter och skatter:

a)	Avgifter för överlåtelse av värdepapper, oavsett om de är av schablonkaraktär.

b)	Avgifter, inbegripet för registrering av mark, för överlåtelse till en kapitalassociation av verksamhet eller fast egendom belägen på deras territorium.

c)	Avgifter för överlåtelse av alla slags tillgångar till en kapitalassociation, i den mån tillgångarna överlåts för annan ersättning än andelar i associationen.

d)	Avgifter för utfärdande, registrering eller avslutande av inteckningar eller andra avgifter för mark eller annan egendom.

e)	Avgifter av vederlagskaraktär.

f)	Mervärdesskatt.

2. Det belopp som tas ut i form av avgifter och skatter enligt punkt 1 b–e får inte variera med hänsyn till huruvida en kapitalassociations centrala ledning eller säte befinner sig på den medlemsstats territorium som tar ut avgiften eller skatten. Dessa belopp får inte överskrida beloppen av de avgifter eller skatter som är tillämpliga på likadana transaktioner som äger rum inom den medlemsstat som tar ut dem.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 7

Skatt på kapitaltillskott i vissa medlemsstater

1. Trots vad som sägs i artikel 5.1 a får en medlemsstat som per den 1 januari 2006 tog ut en skatt på tillskott av kapital till kapitalassociationer, nedan kallad skatt på kapitaltillskott, fortsätta att göra det förutsatt att bestämmelserna i artiklarna 8–14 iakttas.

2. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 upphör med att ta ut en skatt på kapitaltillskott, får den inte återinföra en sådan skatt.

3. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 upphör med att ta ut en skatt på kapitaltillskott enligt artikel 3 g–j, får den inte återinföra en sådan skatt på kapitaltillskott, trots vad som sägs i artikel 10.2.

4. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 upphör med att ta ut en skatt på kapitaltillskott vid överföring av anläggningstillgångar eller rörelsekapital till en filial, får den inte återinföra en skatt på sådana kapitaltillskott, trots vad som sägs i artikel 10.4.

5. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 medger undantag enligt artikel 13, får den därefter inte ta ut skatt på sådana kapitaltillskott.

Artikel 8

Skattesats för skatt på kapitaltillskott

1. Skatt på kapitaltillskott ska tas ut med en enhetlig skattesats.

2. Den skattesats som en medlemsstat tillämpar får inte överstiga den skattesats som den medlemsstaten tillämpade den 1 januari 2006.

Om medlemsstaten därefter sänker den tillämpliga skattesatsen, får den inte återinföra en högre skattesats.

3. Skattesatsen för skatt på kapitaltillskott får inte överstiga 1 %.

Artikel 9

Undantag för vissa företagsenheter

Vid beskattning av kapitaltillskott får medlemsstaterna anse att de företagsenheter som avses i artikel 2.2 inte är kapitalassociationer.

Artikel 10

Transaktioner för vilka skatt på kapitaltillskott tas ut och fördelning av beskattningsrätter

1. Om en medlemsstat i enlighet med artikel 7.1 fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott ska de kapitaltillskott som avses i artikel 3 a–d omfattas av en sådan skatt, om kapitalassociationens centrala ledning är belägen i den medlemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet.

Medlemsstaten ska också låta de kapitaltillskott som avses i artikel 3 e och f omfattas av skatt på kapitaltillskott.

2. Om en medlemsstat fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott får de kapitaltillskott som avses i artikel 3 g–j omfattas av en sådan skatt, om kapitalassociationens centrala ledning är belägen i den medlemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet.

3. Om en kapitalassociations centrala ledning är belägen i ett tredjeland och dess säte är beläget i en medlemsstat som fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott, ska kapitaltillskott omfattas av skatt på kapitaltillskott i den medlemsstaten.

4. Om en kapitalassociations säte och centrala ledning är belägna i ett tredjeland, får en överföring av anläggningstillgångar eller rörelsekapital till en filial som är belägen i en medlemsstat som fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott omfattas av en sådan skatt i den medlemsstaten.

Artikel 11

Beräkningsgrund för skatt på kapitaltillskott

1. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 a, c och d ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det faktiska värdet på de tillgångar av varje slag som delägarna eller medlemmarna skjuter till eller kommer att skjuta till, efter avdrag för övertagna skulder och associationens kostnader för varje kapitaltillskott.

Uttaget av skatt på kapitaltillskott får skjutas upp till dess att tillskottet har skett.

2. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 b, e och f ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det faktiska värdet på de tillgångar av varje slag som tillhör associationen vid tidpunkten för omvandlingen eller överföringen, efter avdrag för de skulder och kostnader som associationen ansvarar för vid den tidpunkten.

3. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 g ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara ökningens nominella värde.

4. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 h ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det faktiska värdet på de tillhandahållna tjänsterna, efter avdrag för övertagna skulder och associationens kostnader för tillhandahållandet av tjänsterna.

5. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 i och j ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det upptagna lånets nominella belopp.

6. I de fall som avses i punkterna 1 och 2 får det faktiska värdet på de andelar i associationen som tilldelats eller tillhör varje delägare eller medlem användas som beräkningsgrund för skatt på kapitaltillskott, utom när tillskottet endast sker med kontanta medel.

Det belopp som utgör beräkningsgrund får under inga omständigheter understiga det nominella beloppet av de andelar i associationen som tilldelats eller tillhör varje delägare eller medlem.

Artikel 12

Undantag från beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott

1. Vid en ökning av kapitalet får beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott inte inkludera följande:

a)	Beloppet av de tillgångar tillhörande kapitalassociationen som hänförs till kapitalökningen och på vilka skatt på kapitaltillskott redan har tagits ut.

b)	Beloppet av de av kapitalassociationen upptagna lån som omvandlas till andelar i associationen och på vilka skatt på kapitaltillskott redan har tagits ut.

2. En medlemsstat får från beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott undanta beloppet av det kapital som en delägare eller medlem med obegränsad ansvarighet för en kapitalassociations förpliktelser skjutit till samt en sådan delägares eller medlems andel i associationens tillgångar.

När en medlemsstat utövar denna befogenhet ska skatt på kapitaltillskott tas ut för varje transaktion som leder till att en delägares eller medlems ansvarighet begränsas till dennes andel i associationens kapital, i synnerhet när begränsningen av ansvarigheten är ett resultat av att kapitalassociationen omvandlas till en annan typ av kapitalassociation.

I samtliga sådana fall ska skatt på kapitaltillskott tas ut på värdet av de andelar i associationens tillgångar som tillhör delägare eller medlemmar med obegränsad ansvarighet för associationens förpliktelser.

3. Om en kapitalassociations kapital minskats till följd av förluster, får därefter vid kapitaltillskott enligt artikel 3 c den del av tillskottet som motsvarar kapitalminskningen undantas från beräkningsgrunden, om kapitaltillskottet görs inom fyra år efter kapitalminskningen.

Artikel 13

Undantag för kapitaltillskott till vissa kapitalassociationer

Medlemsstaterna får undanta kapitaltillskott till följande typer av kapitalassociationer från skatt på kapitaltillskott:

a)	Kapitalassociationer som tillhandahåller allmännyttiga tjänster, t.ex. offentliga transportföretag, hamnmyndigheter eller företag som levererar vatten, gas eller elektricitet, när statliga, regionala eller lokala myndigheter äger minst hälften av associationens kapital.

b)	Kapitalassociationer som i enlighet med sina stadgar och i praktiken endast bedriver direkt kulturell, social eller utbildningsrelaterad verksamhet eller hjälpverksamhet.

De medlemsstater som undantar sådana kapitaltillskott från skatt på kapitaltillskott ska också tillämpa undantaget i fråga på överföring av anläggningstillgångar eller rörelsekapital till en filial på dess territorium enligt artikel 10.4.

Artikel 14

Undantagsförfarande

Medlemsstaterna får låta vissa typer av kapitaltillskott eller kapitalassociationer omfattas av undantag eller nedsatta skattesatser för att uppnå en rättvis beskattning, för att uppnå sociala syften eller för att hantera särskilda situationer.

De medlemsstater som avser att vidta en sådan åtgärd ska i god tid hänskjuta frågan till kommissionen, med beaktande av tillämpningen av artikel 97 i fördraget.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

Genomförande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 3, 4, 5, 7, 8, 12, 13 och 14 senast den 31 december 2008. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Bestämmelserna ska även inbegripa en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 16

Upphävande

Direktiv 69/335/EEG, ändrat genom de direktiv som anges i bilaga II del A, ska upphöra att gälla den 1 januari 2009, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 17

Översyn

Kommissionen ska vart tredje år rapportera till rådet om hur detta direktiv fungerar, särskilt med syftet att avskaffa skatt på kapitaltillskott. För att bistå kommissionen med översynen ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen information om inkomster av skatt på kapitaltillskott.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 1, 2, 6, 9, 10 och 11 ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Artikel 19

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2008.

På rådets vägnar

A. BAJUK

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 12 december 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EUT C 126, 7.6.2007, s. 6.

(3) EGT L 249, 3.10.1969, s. 25. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/98/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 129).

(4) Se bilaga II del A.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER FÖRETAG SOM AVSES I ARTIKEL 2.1 A

1.	Företag som bildats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (1).

Följande typer av företag enligt belgisk rättsordning:

i)	société anonyme/naamloze vennootschap

ii)	société en commandite par actions/commanditaire vennootschap op aandelen

iii)	société privée à responsabilité limitée/besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid

Följande typer av företag enligt bulgarisk rättsordning:

i)	”Акционерно дружество”

ii)	”Командитно дружество с акции”

iii)	”Дружество с ограничена отговорност”

Följande typer av företag enligt tjeckisk rättsordning:

i)	akciová společnost

ii)	komanditní společnost

iii)	společnost s ručením omezeným

Följande typer av företag enligt dansk rättsordning:

i)	aktieselskab

ii)	kommandit-aktieselskab

Följande typer av företag enligt tysk rättsordning:

i)	Aktiengesellschaft

ii)	Kommanditgesellschaft auf Aktien

iii)	Gesellschaft mit beschränkter Haftung

Följande typer av företag enligt estnisk rättsordning:

täisühing

ii)	usaldusühing

iii)

osaühing

iv)	aktsiaselts

v)	tulundusühistu

8.	Följande typer av företag enligt irländsk rättsordning: companies incorporated with limited liability.

Följande typer av företag enligt grekisk rättsordning:

i)	Ανώνυμος Εταιρία

ii)	Ετερόρρυθμος κατά μετοχάς Εταιρία

iii)	Εταιρία Περιωρισμένης Ευθύνης

10.

Följande typer av företag enligt spansk rättsordning:

i)	sociedad anónima

ii)	sociedad comanditaria por acciones

iii)	sociedad de responsabilidad limitada

11.

Följande typer av företag enligt fransk rättsordning:

i)	société anonyme

ii)	société en commandite par actions

iii)	société à responsabilité limitée

12.

Följande typer av företag enligt italiensk rättsordning:

i)	società per azioni

ii)	società in accomandita per azioni

iii)	società a responsabilità limitata

13.	Följande typer av företag enligt cypriotisk rättsordning: εταιρείες περιορισμένης ευθύνης.

14.	Följande typer av företag enligt lettisk rättsordning: kapitālsabiedrība.

15.

Följande typer av företag enligt litauisk rättsordning:

i)	akcinė bendrovė

ii)	uždaroji akcinė bendrovė

16.

Följande typer av företag enligt luxemburgsk rättsordning:

i)	société anonyme

ii)	société en commandite par actions

iii)	société à responsabilité limitée

17.

Följande typer av företag enligt ungersk rättsordning:

i)	részvénytársaság

ii)	korlátolt felelősségű társaság

18.

Följande typer av företag enligt maltesisk rättsordning:

i)	Kumpaniji ta’ Responsabilità Limitata

ii)	Soċjetajiet in akkomandita li l-kapital tagħhom jkun maqsum f’azzjonijiet

19.

Följande typer av företag enligt nederländsk rättsordning:

i)	naamloze vennootschap

ii)	besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid

iii)	open commanditaire vennootschap

20.

Följande typer av företag enligt österrikisk rättsordning:

i)	Aktiengesellschaft

ii)	Gesellschaft mit beschränkter Haftung

21.

Följande typer av företag enligt polsk rättsordning:

i)	spółka akcyjna

ii)	spółka z ograniczoną odpowiedzialnością

22.

Följande typer av företag enligt portugisisk rättsordning:

i)	sociedade anónima

ii)	sociedade em comandita por acções

iii)	sociedade por quotas

23.

Följande typer av företag enligt rumänsk rättsordning:

i)	”societăți în nume colectiv”

ii)	”societăți în comandită simplă”

iii)	”societăți pe acțiuni”

iv)	”societăți în comandită pe acțiuni”

v)	”societăți cu răspundere limitată”

24.

Följande typer av företag enligt slovensk rättsordning:

i)	delniška družba

ii)	komanditna delniška družba

iii)	družba z omejeno odgovornostjo

25.

Följande typer av företag enligt slovakisk rättsordning:

i)	akciová spoločnosť

ii)	spoločnosť s ručením obmedzeným

iii)	komanditná spoločnosť

26.

Följande typer av företag enligt finsk rättsordning:

i)	osakeyhtiö – aktiebolag

ii)	osuuskunta – andelslag

iii)	säästöpankki – sparbank

iv)	vakuutusyhtiö – försäkringsbolag

27.

Följande typer av företag enligt svensk rättsordning:

i)	aktiebolag

ii)	försäkringsaktiebolag

28.	Följande typer av företag enligt brittisk rättsordning: companies incorporated with limited liability.

(1) EGT L 294, 10.11.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

BILAGA II

DEL A

Upphävt direktiv och dess ändringar

(enligt artikel 16 första stycket)

Rådets direktiv 69/335/EEG	(EGT L 249, 3.10.1969, s. 25)
Punkt VI.1 i bilaga I till anslutningsakten från 1972	(EGT L 73, 27.3.1972, s. 93)
Rådets direktiv 73/79/EEG	(EGT L 103, 18.4.1973, s. 13)
Rådets direktiv 73/80/EEG	(EGT L 103, 18.4.1973, s. 15)
Rådets direktiv 74/553/EEG	(EGT L 303, 13.11.1974, s. 9)
Punkt VI.1 i bilaga I till 1979 års anslutningsakt	(EGT L 291, 19.11.1979, s. 95)
Rådets direktiv 85/303/EEG	(EGT L 156, 15.6.1985, s. 23)
Punkt V.1 i bilaga I till 1985 års anslutningsakt	(EGT L 302, 15.11.1985, s. 167)
Punkt XI B I.1 i bilaga I till 1994 års anslutningsakt	(EGT C 241, 29.8.1994, s. 196)
Punkt 9.1 i bilaga II till 2003 års anslutningsakt	(EUT L 236, 23.9.2003, s. 555)

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(enligt artikel 16 första stycket)

Direktiv	Tidsfrister för införlivande
Rådets direktiv 69/335/EEG	1 januari 1972
Rådets direktiv 73/79/EEG	—
Rådets direktiv 73/80/EEG	—
Rådets direktiv 74/553/EEG	—
Rådets direktiv 85/303/EEG	1 januari 1986

BILAGA III

Jämförelsetabell

Direktiv 69/335/EEG	Detta direktiv
Artikel 1	Artikel 7
—	Artikel 1
Artikel 2.1	Artikel 10.1 första stycket och artikel 10.2
Artikel 2.2	Artikel 10.3
Artikel 2.3	Artikel 10.4
Artikel 3.1 inledande orden	Artikel 2.1 inledande orden
Artikel 3.1 a	Artikel 2.1 a och Bilaga I
Artikel 3.1 b	Artikel 2.1 b
Artikel 3.1 c	Artikel 2.1 c
Artikel 3.2 första meningen	Artikel 2.2
Artikel 3.2 andra meningen	Artikel 9
Artikel 4.1 a–f	Artikel 3 a–f och artikel 10.1
Artikel 4.1 g och h	Artikel 5.1 d ii
Artikel 4.2 första stycket	Artikel 3 g–j, artikel 7.3 och artikel 10.2
Artikel 4.2 andra stycket	—
Artikel 4.3	Artikel 5.1 d
Artikel 5.1 a	Artikel 11.1
Artikel 5.1 b	Artikel 11.2
Artikel 5.1 c	Artikel 11.3
Artikel 5.1 d	Artikel 11.4
Artikel 5.1 e	Artikel 11.5
Artikel 5.2	Artikel 11.6
Artikel 5.3	Artikel 12.1
Artikel 6.1	Artikel 12.2 första stycket
Artikel 6.2	Artikel 12.2 andra och tredje stycket
Artikel 7.1 första och andra stycket	Artikel 4, artikel 5.1 e
Upphävd artikel 7.1 b	Artikel 4 a
Upphävd artikel 7.1 bb	Artikel 4 b
Artikel 7.1 tredje stycket	—
Artikel 7.2	Artiklarna 7 och 8
Artikel 7.3	Artikel 12.3
Artikel 8	Artikel 7.5 och artikel 13 första stycket
—	Artikel 13 andra stycket
Artikel 9	Artikel 14
Artikel 10	Artikel 5.1 a–c
Artikel 11	Artikel 5.2
Artikel 12	Artikel 6
Artikel 13	Artikel 15.1
Artikel 14	Artikel 15.2
—	Artikel 16
—	Artikel 17
Artikel 15	Artikel 18
Artikel 3.1 a	Bilaga I
—	Bilaga II
—	Bilaga III