BILAGA

Vägledning för de årliga rapporterna om genomförandet av medlemsstaternas nationella kontrollplaner

1.   VÄGLEDNINGENS SYFTE

Syftet med denna vägledning är att främja och bidra till en enhetlig utformning av medlemsstaternas årliga rapporter om genomförandet av deras nationella kontrollplaner, särskilt resultatet av deras offentliga kontroll.

2.   DEN ÅRLIGA RAPPORTENS SYFTE

Syftet med medlemsstaternas årliga rapport är att

a)	uppfylla den rättsliga rapporteringsskyldigheten enligt artikel 44.1 i förordning (EG) nr 882/2004,

b)	redogöra för läget i fråga om genomförandet av den nationella kontrollplanen och bedöma kontrollåtgärdernas och kontrollsystemens effektivitet, på grundval av resultatet av de offentliga kontrollerna i medlemsstaten.

Processen att sammanställa och analysera kontrolluppgifterna för den årliga rapporten kan underlätta för medlemsstaterna att se över sina kontrollsystems effektivitet och bidra till att kontrollsystemen utvecklas och ständigt förbättras.

Kommissionen bör vidare använda informationen i de årliga rapporterna för att

a)	utveckla sina årliga kontrollprogram (skrivbordsundersökning, revisioner, inspektioner), och

b)	utarbeta sin rapport till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 44.4 och 44.6 i förordning (EG) nr 882/2004.

3.   RÄTTSLIG GRUND

I artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004 föreskrivs följande:

4.   DEFINITIONER

I denna vägledning gäller definitionerna i tillämplig gemenskapslagstiftning, särskilt definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 882/2004, artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 178/2002, artikel 2 i direktiv 2000/29/EG, kommissionens beslut 2006/677/EG av den 29 september 2006 om fastställande av riktlinjer avseende kriterierna för utförande av revisioner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1) och kommissionens beslut 2007/363/EG av den 21 maj 2007 om en vägledning för att bistå medlemsstaterna i utarbetandet av den samlade fleråriga nationella kontrollplan som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (2).

Dessutom gäller följande definitioner i denna vägledning:

a)	årligt kontrollprogram: means the annual programme for Community controls referred to in Article 45(4) of Regulation (EC) No 882/2004;

(b)	kontrollstrategi: det tillvägagångssätt som tillämpas för att fastställa typen av offentlig kontroll, hur ofta, när och var i produktionskedjan den genomförs och de kontrollmetoder och kontrolltekniker som används (se avsnitt 3.7.2 i bilagan till beslut 2007/363/EG),

(c)	nationell kontrollplan: den samlade fleråriga nationella kontrollplan som föreskrivs i artikel 41 i förordning (EG) nr 882/2004.

5.   DEN ÅRLIGA RAPPORTENS OMFATTNING

Den årliga rapporten bör täcka den nationella kontrollplanens omfattning, inklusive växtskydd, i den mån som det i artikel 27a i direktiv 2000/29/EG föreskrivs att växtskyddsfrågor ska ingå i kontrollplanen.

6.   RAPPORTERINGSPERIOD OCH ÖVERLÄMNANDE AV DE ÅRLIGA RAPPORTERNA

Enligt artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 882/2004 är tidsgränsen för att genomföra den nationella kontrollplanen för första gången den 1 januari 2007. Enligt artikel 44.3 i samma förordning ska medlemsstaterna färdigställa sina rapporter och överlämna dem till kommissionen inom sex månader från slutet av det år rapporten avser. De första årliga rapporterna ska därför överlämnas till kommissionen senast den 30 juni 2008, och följande år ska rapporterna överlämnas senast den 30 juni.

7.   FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA SÄRSKILDA RAPPORTER

Förordning (EG) nr 882/2004 påverkar inte tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser om offentlig kontroll. De årliga rapporterna ersätter därför inte de årliga eller andra rapporter om särskilda kontrollplaner eller annan offentlig kontroll som föreskrivs i annan gemenskapslagstiftning. Eftersom effektiviteten hos den offentliga kontrollen enligt de särskilda kontrollplanerna emellertid utgör en väsentlig del i det allmänna genomförandet av de nationella kontrollplanerna, är resultatet av denna offentliga kontroll relevant för de årliga rapporterna.

När man i de årliga rapporterna rapporterar om offentlig kontroll som rör dessa särskilda kontrollplaner, behöver man inte upprepa den information som ingår i de särskilda rapporterna om dem; en hänvisning till den senaste särskilda rapport som överlämnats är tillräcklig. Utfallet av den offentliga kontroll som utförts inom ramen för genomförandet av dessa särskilda kontrollplaner bör emellertid ingå i den övergripande resultatanalysen, i samband med granskningen av det allmänna utfallet av offentlig kontroll i den berörda sektorn.

De datum för överlämnande av dessa särskilda rapporter som anges i den tillämpliga gemenskapslagstiftningen påverkas inte av vare sig artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004 eller denna vägledning.

8.   ALLMÄNNA RIKTLINJER

I förordningarna (EG) nr 178/2002 och (EG) nr 882/2004 föreskrivs en systembaserad strategi för offentliga kontroller. En väsentlig del i en sådan strategi är att sammanställa och analysera resultatet av offentlig kontroll och dra slutsatser på grundval av detta, i syfte att fastställa lämpliga systembaserade korrigeringsåtgärder och vid behov anpassa eller ändra de nationella kontrollplanerna. De årliga rapporterna bör därför vara en syntes av denna verksamhet och även ta hänsyn till slutsatserna i de revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004.

En rent statistisk redogörelse för antalet offentliga kontroller och revisioner kommer inte att uppfylla det kravet. Vid sammanställningen av den årliga rapporten bör medlemsstaterna ge en överblick över de övergripande eller samlade nationella resultat som analysen av resultatet av den offentliga kontrollen bygger på, presenterad enligt sektorer och led i produktionskedjan. Den enskilda medlemsstaten avgör själv vilka sektorer och produktionsled som den rapporterar om. Omfattningen av varje sektor och produktionsled bör vara tydligt definierad och överensstämma med strukturen i beskrivningen av kontrollsystemen i den nationella kontrollplanen. För att sätta resultatet och analysen i sitt sammanhang, bör man hänvisa till de tillämpliga strategier för offentlig kontroll (även urvalsstrategin), revisionsprogram och resultatindikatorer som anges den nationella kontrollplanen. Om dessa uppgifter inte finns i den nationella kontrollplanen, bör en kortfattad beskrivning av strategierna ges i den årliga rapporten.

De frågor som ska ingå i översikten över och analysen av resultatet av den offentliga kontrollen anges i avsnitt 9 i denna vägledning. I analysen av resultaten bör man kartlägga tendenser samt kommentera deras betydelse och eventuella framtida följder för den offentliga kontrollen. För att kartlägga tendenser kan det krävas att man granskar uppgifter om resultatet av offentlig kontroll under flera år, och vid denna analys bör man vid behov hänvisa till uppgifter från tidigare offentliga kontroller. I enlighet med artikel 43.1 e i förordning (EG) nr 882/2004 ges det i denna vägledning vissa riktlinjer för hur analysen kan göras.

I fråga om sammanställning av rådata från kontroller bör, när gemenskapslagstiftningen föreskriver vilka uppgifter som ska samlas in för särskilda rapporter rörande foder- och livsmedelslagstiftning samt djurhälsa, djurskydd och växtskydd, dessa uppgifter utgöra grunden för analysen av resultatet av den offentliga kontrollen i den berörda sektorn. Om det inte finns några sådana bestämmelser, kan medlemsstaterna fritt besluta om en metod för insamling och sammanställning av uppgifter som passar deras nationella system och får besluta att fortsätta med tidigare rutiner för sammanställning av uppgifter om offentlig kontroll rörande den verksamheten.

I fråga om klassificering av bristande efterlevnad bör, när gemenskapslagstiftningen föreskriver en sådan klassificering, denna klassificering följas i de årliga rapporterna. Om de inte finns några särskilda bestämmelser, kan medlemsstaterna fritt besluta om ett klassificeringssystem som passar deras krav och bör kortfattat beskriva systemet i sina årliga rapporter.

Medlemsstater som vill utveckla sina system för klassificering och dokumentering av kontrolldata kan beakta Eurostats pågående arbete om livsmedelssäkerhetsstatistik, särskilt databasen för kontroll- och övervakningsverksamhet (3). För att säkra samstämmigheten och undvika dubbelarbete, uppmuntras medlemsstaterna att samarbeta nära med Eurostat vid utarbetandet av dessa klassificeringssystem. Resultatet av detta samarbete kan vid behov avspeglas i framtida ändringar av denna vägledning.

Kommissionen kan för de gemenskapskontroller som föreskrivs i artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 komma att behöva de uppgifter som ligger till grund för resultatet och analysen av den offentliga kontrollen i den årliga rapporten; uppgifterna bör därför sparas och ges till kommissionen på begäran.

9.   RIKTLINJER FÖR DEN ÅRLIGA RAPPORTENS INNEHÅLL OCH FORMAT

Den årliga rapporten bör omfatta följande områden:

a)	Offentlig kontroll som medlemsstaterna genomfört i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004 och nationella kontrollplaner – avsnitt 9.1.

b)	Allmän efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd – avsnitt 9.2.

c)	Revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004, inbegripet, i förekommande fall, resultatet av revisioner eller inspektioner av kontrollorgan i enlighet med artikel 5.3 i samma förordning – avsnitt 9.3.

d)	Åtgärder för att säkerställa effektiviteten i genomförandet av de nationella kontrollplanerna – avsnitt 9.4.

e)	Yttrande om kontrollsystemets allmänna funktion vid genomförandet av de nationella kontrollplanerna – avsnitt 9.5.

f)	Ändringar av de nationella kontrollplanerna – avsnitt 9.6.

Den årliga rapporten bör innehålla de övergripande resultaten av den offentliga kontrollen inom de relevanta områdena, en analys av resultaten och slutsatserna på nationell nivå, vilka kan presenteras enligt sektorer och produktionsled och/eller enligt den struktur som fastställts i medlemsstatens nationella kontrollplan. En sammanfattning av de uppgifter som ligger till grund för analysen och slutsatserna kan vid behov bifogas som en separat bilaga, och medlemsstaten får själva avgöra hur detaljerade dessa uppgifter ska vara, med hänsyn till att bakgrunduppgifterna bör sparas i enlighet med avsnitt 8 sjunde stycket. Om slutsatserna föranleder korrigeringar eller ändringar av den nationella kontrollplanen, bör detta anges.

9.1   Offentlig kontroll

Den årliga rapporten bör innehålla en hänvisning till i vilken omfattning som årliga operativa mål (om medlemsstaterna fastställt sådana mål) och strategiska mål i den nationella kontrollplanen uppnåddes. Här bör man ge en kortfattad beskrivning av de relevanta resultatindikatorer som tillämpats och/eller operativa mål som fastställts, såvida inte en sådan beskrivning ges i den nationella kontrollplanen, då en hänvisning till denna räcker. Beskrivningen bör göras sektorsvis i överensstämmelse med den nationella kontrollplanen.

Den årliga rapporten bör omfatta såväl planerade som pågående offentliga kontroller samt i förekommande fall särskilda kontroller som inriktas på en viss fråga. I fråga om planerade offentliga kontroller bör man ta upp i vilken omfattning som frekvensen eller intensiteten samt typen av offentliga kontroller enligt den nationella kontrollplanen uppnåddes. Om de operativa målen för planerade offentliga kontroller inte nåtts, bör relevanta förmildrande och/eller bidragande omständigheter analyseras. Oplanerade offentliga kontroller (4) bör också rapporteras, särskilt om de avlett resurser från planerade offentliga kontroller, och det bör ges en kortfattad förklaring av orsaken till de oplanerade offentliga kontrollerna.

När det gäller offentlig kontroll rörande djurhälsa och växtskydd, bör detta avsnitt i den årliga rapporten innehålla resultatet av offentlig kontroll för övervakning, utrotning eller bekämpning av sjukdomar, inklusive offentlig kontroll i syfte att kontrollera eller fastställa hälso- respektive sundhetsstatusen i fråga om en viss sjukdom.

9.2   Aktörers och produkters allmänna efterlevnad

Den årliga rapporten bör innehålla en redogörelse för hur man under rapporteringsperioden mätte foder- och livsmedelsföretagares, andra berörda producenters och företagares samt produkters allmänna efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa, djurskydd och växtskydd, samt en översikt över resultatet. I ett yttrande eller en slutsats om den allmänna efterlevnadsnivån bör det ges en översikt över resultatet uppdelat på sektorer, produktionsled och berörda myndigheter. Yttrandet eller slutsatsen bör grundas på och stödjas av uppgifterna i avsnitten 9.2.1–9.2.2.

9.2.1   Frekvens och typ av fall av bristande efterlevnad

Den årliga rapporten bör innehålla en beskrivning av de fall av bristande efterlevnad som konstaterats. I förekommande fall bör man i rapporten

a)	beskriva eller definiera den klassificering som använts,

b)	klassificera de upptäckta fallen av bristande efterlevnad enligt typ,

c)	beskriva de typer av och antalet fall av bristande efterlevnad som konstaterats.

I den årliga rapporten bör de fall av bristande efterlevnad som konstaterats nationellt sammanställas sektorsvis, och de sammanställda uppgifterna bör användas i analysen enligt avsnitt 9.2.2.

9.2.2   Analys av bristande efterlevnad

Att analysera den bristande efterlevnaden är nödvändigt för att bestämma vilka korrigeringsåtgärder som bör vidtas för att säkerställa att kontrollsystemen fungerar effektivt. I detta avsnitt ges det exempel på omständigheter som kan beaktas när en sådan analys görs och som kan bidra till att bestämma vilka efterföljande åtgärder som ska vidtas för att säkra de nationella kontrollplanernas effektivitet (se avsnitt 9.4).

Vid analysen av bristande efterlevnad kan man, i enlighet med bästa förfaranden, i varje sektor beakta förekomsten av, risken till följd av och, om det är relevant, de bakomliggande orsakerna till den bristande efterlevnaden. Man kan dra slutsatser som bygger på nedanstående analyser och bedöma den bristande efterlevnadens möjliga allvarliga följder i fråga om risker för människor, djur eller växter samt, om det är relevant, de bakomliggande orsakerna till dessa fall av bristande efterlevnad. För att göra en sådan analys kan man behöva beakta uppgifter som samlats in under flera år, och i förekommande fall kan man hänvisa till tidigare offentliga kontroller.

9.2.2.1   Förekomst av bristande efterlevnad

Syftet med detta avsnitt är att ge riktlinjer för hur man kan analysera frekvensen och typen av fall av bristande efterlevnad. Analysen kan delas in enligt sektorer och/eller behöriga myndigheter, beroende på vad som är mest relevant. Analysen kan, beroende på vad som är tillämpligt, syfta till att besvara t.ex. följande frågor:

a)	Hur ofta inträffade fall av bristande efterlevnad i olika sektorer? Detta är särskilt relevant där det konstateras tydliga avvikelser från den allmänna efterlevnaden i vissa sektorer eller i offentliga kontroller som utförts av vissa behöriga myndigheter.

b)	Var fallen av bristande efterlevnad slumpmässigt fördelade över tid och rum, eller förekom det en viss ansamling vid vissa tidpunkter eller produktionsled, och fanns det tecken på nya tendenser?

c)

Typerna av bristande efterlevnad, dvs. rörde de strukturella krav, driftskrav eller krav på färdiga produkter? Andra typer kan vara bristande efterlevnad som rör självkontroller, administrativa aspekter eller dokumentation (t.ex. spårbarhet). Den bristande efterlevnaden kan också klassificeras som allvarlig/mindre allvarlig, systematisk/sporadisk osv.

d)	Var fallen av bristande efterlevnad spridda längs foder- och livsmedelskedjan eller koncentrerade vid primärproduktionen eller längre fram i kedjan?

e)	Fanns det eventuellt flera ansamlingar av fall av bristande efterlevnad längs vissa kedjor?

f)	Tyder mönstret hos den bristande efterlevnaden på att det finns kritiska kontrolled längs produktionskedjan/produktionskedjorna?

g)	Finns det några mönster som tyder på att olika (typer av) livsmedels- och foderföretagare, andra berörda producenter och företagare eller produktionskedjor följde bestämmelserna bättre än andra?

9.2.2.2   Typ av risk till följd av bristande efterlevnad

Syftet med detta avsnitt är att ge riktlinjer för den analys som krävs för att ge information om de möjliga följderna av bristande efterlevnad. Analysen kan omfatta följande:

a)	Identifiering av fall av bristande efterlevnad som kan få allvarliga följder för människor, djur eller växter.

b)	En redogörelse för de möjliga allvarliga följderna eller ”risken” till följd av dessa fall av bristande efterlevnad.

c)	En redogörelse för om risken endast rör en särskild fara eller en allmän riskökning till följd av förekomsten av flera faror eller farogrupper.

9.2.2.3   Bakomliggande orsaker till bristande efterlevnad

Om det är relevant, och särskilt om mönster av betydande bristande efterlevnad eller upprepade överträdelser upptäcks, kan man göra en analys av möjliga bakomliggande orsaker. En sådan analys kan bidra till utvecklingen och den ständiga förbättringen av kontrollsystemen i medlemsstaten. När man utför denna analys kan följande omständigheter beaktas:

a)	Bristande medvetenhet hos foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare och skälen till detta.

b)	Bristande kunskaper hos foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare och skälen till detta.

c)	Kostnaderna för att följa bestämmelserna.

d)	Otillräckliga verktyg och/eller resurser för att tillse att kraven efterlevs.

e)	Avsaknad av effektiva, proportionerliga och/eller avskräckande påföljder.

9.3   Revisioner

9.3.1   Revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004

Dessa riktlinjer avser endast de revisioner som föreskrivs i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004. Resultatet av dessa revisioner bör presenteras på nationell nivå, om lämpligt enligt sektor, i enlighet med bestämmelserna om sådana revisioner i den nationella kontrollplanen.

Med beaktande av beslut 2006/677/EG bör den årliga rapporten innehålla en sammanfattning av följande:

a)	I vilken omfattning det revisionsprogram som den behöriga myndigheten utarbetat för rapporteringsperioden genomfördes.

b)	I vilken omfattning de behöriga myndigheternas offentliga kontroll generellt stämde överens med de planerade åtgärderna.

c)	Slutsatserna om den allmänna effektiviteten hos de behöriga myndigheternas offentliga kontroll.

d)	Slutsatserna om hur lämpliga de behöriga myndigheternas offentliga kontrollsystem är för att uppnå målen.

Om det i beskrivningen av revisionsbestämmelserna i den nationella kontrollplanen inte anges vilka metoder eller resultatindikatorer som används för att mäta den offentliga kontrollens efterlevnad, effektivitet och lämplighet, bör en kort redogörelse ges i den årliga rapporten.

9.3.2   Revisioner och inspektioner av kontrollorgan i enlighet med artikel 5.3 i förordning (EG) nr 882/2004

Redogör för i vilken omfattning programmet för revision eller inspektion av kontrollorganen genomfördes, och ge en sammanfattning av slutsatserna från dessa revisioner eller inspektioner.

9.4   Åtgärder för att säkerställa effektiviteten

Detta bör vara en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den nationella kontrollplanen genomförs effektivt. Den årliga rapporten bör behandla åtgärder som vidtagits på nedanstående områden. Informationen kan presenteras enligt sektorer eller produktionsled.

a)	Åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 31.2 e, 54.2 och 55 i förordning (EG) nr 882/2004 för att se till att foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare följer bestämmelserna.

b)

Åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 4.2 och 8.3 i förordning (EG) nr 882/2004 för att se till att de offentliga kontrollenheterna fungerar effektivt, inbegripet eventuella åtgärder som vidtagits som svar på revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 och revisioner eller inspektioner som utförts i enlighet med artikel 5.3 i samma förordning. Åtgärder som vidtagits som svar på slutsatserna från revisioner kan t.ex. vara korrigeringsåtgärder, förebyggande åtgärder eller förbättringsåtgärder som bygger på att bästa förfaranden fastställts.

9.4.1   Åtgärder för att se till att foder- och livsmedelsföretagare samt andra berörda producenter och företagare följer bestämmelserna

Den årliga rapporten bör innehålla en översikt över de åtgärder som vidtagits. Dessa kan omfatta

a)	begränsningar av eller förbud mot utsläppande på marknaden, import, export eller användning av foder, livsmedel eller djur,

b)	återkallande eller tillfälligt upphävande av det godkännande eller den registrering som krävs för att driva ett foder- eller livsmedelsföretag,

c)	administrativa böter och andra administrativa påföljder,

d)	åtal mot livsmedels- och foderföretagare samt andra berörda producenter och företagare för bristande efterlevnad (straffrättsliga påföljder).

9.4.2   Åtgärder som vidtagits för att se till att de offentliga kontrollenheterna fungerar effektivt

Omfattande åtgärder som vidtagits för att se till att de offentliga kontrollenheterna fungerar effektivt kan innebära att den nationella kontrollplanen måste ändras, och de ska i så fall behandlas i avsnitt 9.6. Vissa omfattande åtgärder kanske dock inte innebär att den nationella kontrollplanen måste ändras, och de ska i så fall behandlas i denna punkt i den årliga rapporten, för att visa på positiva åtgärder som medlemsstaten vidtagit. Denna information kan presenteras enligt sektorer eller produktionsled och bör omfatta åtgärder som inte ingår som ändringar av den nationella kontrollplanen, t.ex.

a)	nya, uppdaterade eller reviderade kontrollförfaranden,

b)	utbildningsinitiativ,

c)	tilldelning av ytterligare resurser,

d)	omfördelning av befintliga resurser efter en översyn av prioriteringarna,

e)	särskilda kontrollinitiativ,

f)	förändringar i de behöriga myndigheternas organisation eller ledning,

g)	tillhandahållande av riktlinjer eller information till foder- och livsmedelsföretagare,

h)	ny lagstiftning,

i)	återkallande eller tillfälligt upphävande av delegering till kontrollorgan.

9.5   Yttrande om den allmänna funktionen

Gör en bedömning av

a)	de allmänna framstegen i fråga om att uppnå de strategiska mål som fastställts i den nationella kontrollplanen,

b)

den allmänna effektiviteten hos den offentliga kontroll som utförts i enlighet med den nationella kontrollplanen och hur lämplig den är för att nå målen i artikel 17.2 i förordning (EG) nr 178/2002, förordning (EG) nr 882/2004 samt bestämmelserna om djurhälsa, djurskydd och, i förekommande fall, växtskydd.

Denna självbedömning bör även omfatta frågor som den allmänna effektiviteten, samordningen mellan och inom behöriga myndigheter, tillämpningen av ett ”jord till bord”-perspektiv och en allmänt riskbaserad inriktning på den offentliga kontrollen. Yttrandet om den allmänna funktionen bör grundas på en analys och syntes av resultatet från de ovanstående avsnitten och innehålla redogörelser för

a)	i förekommande fall, de resultatindikatorer som tillämpats på dessa mål, och

b)	i förekommande fall, resultatet för varje mål.

9.6   Ändringar av den nationella kontrollplanen

Den årliga rapporten bör innehålla en översikt över de ändringar som gjorts av den nationella kontrollplanen under det år som behandlas i rapporten. Man bör särskilt beakta behovet av att ändringar som gjorts som svar på de omständigheter som avses i artiklarna 42.3, 44.5 och 45.5 a i förordning (EG) nr 882/2004 tas upp och förklaras. I synnerhet bör man redogöra för relevanta ändringar av de offentliga kontrollsystem som beskrivs i den nationella kontrollplanen och relevanta ändringar av riskindelningen av verksamheterna (se avsnitt 3.4 i bilagan till beslut 2007/363/EG).

I den årliga rapporten bör man redogöra för karaktären hos och skälen till dessa ändringar, t.ex.

a)	ny lagstiftning,

b)	uppkomsten av nya sjukdomar eller andra hälsorisker,

c)	omfattande förändringar av de behöriga myndigheternas uppbyggnad, ledning eller verksamhet,

d)	omfattande förändringar i jordbruks- och livsmedelssektorn,

e)	resultatet från medlemsstaternas offentliga kontroll,

f)	eventuella ändringar av den vägledning som avses i artikel 43 i förordning (EG) nr 882/2004,

g)	vetenskapliga rön,

h)	resultatet av revisioner som utförts i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004,

i)	resultatet av gemenskapskontroller som utförts i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 (5),

j)	resultatet av revisioner som utförts av ett tredjeland i en medlemsstat,

k)	resultatet av en analys av bakomliggande orsaker.

Ändringarna bör vara förenliga med analysen och slutsatserna enligt avsnitten 9.3–9.5 i denna vägledning och innehålla hänvisningar till det eller de berörda avsnitten, om tillämpligt.

---

(1)  EUT L 278, 10.10.2006, s. 15.

(2)  EUT L 138, 30.5.2007, s. 24.

(3)  Detta arbete, som utförs inom ramen för gemenskapens statistikprogram och dess årliga arbetsprogram, omfattar olika klassificeringssystem, t.ex. klassificering av kontroll- och övervakningsverksamhet, datakataloger över inrättningarnas produkter och verksamhet, en gemensam ordlista, definition av urvalsstrategier samt indikatorer för kontroll- och övervakningsverksamhet.

(4)  Offentliga kontroller som innebär en betydande, tillfällig avvikelse från den nationella kontrollplanen till följd av oförutsedda omständigheter.

(5)  Vid gemenskapskontroller i medlemsstaterna kan det framkomma problem där de korrigeringsåtgärder eller förebyggande åtgärder som vidtagits som svar på kommissionens rekommendationer innebär att den nationella kontrollplanen måste ändras. Sådana ändringar bör ingå i den årliga rapporten, även om de också omfattas av medlemsstatens svar på rekommendationerna.