6.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1430/2007

av den 5 december 2007

om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (1), särskilt artikel 11.c ii och artikel 13.2 tredje strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Tyskland, Luxemburg, Österrike och Italien har inkommit med motiverade framställningar om ändring av bilaga II till direktiv 2005/36/EG. Nederländerna har inkommit med en motiverad begäran om ändring av bilaga III till direktiv 2005/36/EG.

(2)

Tyskland har begärt att få lägga till termen hälsa (”Gesundheit”) till benämningen barnsjuksköterska (”Kinderkrankenschwester/Kinderkrankenpfleger”). Lagen av den 16 juli 2003 om sjukskötersketjänster som trädde i kraft den 1 januari 2004 har förändrat innehållet i denna utbildning och ändrat benämningen till barnsjuksköterska även omfattande barnhälsovård (”Gesundheits- und Kinderkrankenpfleger(in)”). Strukturen och villkoren för tillträde till utbildningen är oförändrade.

(3)

Tyskland har begärt att yrket mentalskötare/mentalsköterska (”Psychiatrische(r) Krankenschwester/Krankenpfleger”) utgår från bilaga II, eftersom denna utbildning kompletterar utbildningen till allmänsköterska och därför täcks in av examensbevisets definition.

(4)

Tyskland har begärt att få tillfoga yrket sjukvårdare inom äldrevården (”Altenpflegerin und Altenpfleger”) som uppfyller de villkor som anges i artikel 11c ii i direktivet (2005/36/EG, såsom det införlivats genom lagen om vården av äldre av den 17 november 2000 och regeringsförordningen om utbildning och examina för yrket sjuksköterska inom äldrevården (den geriatriska vården) av den 26 november 2002).

(5)

Tyskland har slutligen begärt att få slå samman yrkena bandagist (”Bandagist”) och ortopedtekniker (”Orthopädiemechaniker”) till yrket ortopedtekniker (”Orthopädietechniker”), i enlighet med lagen om hantverksyrken (”Handwerksordnung in der Fassung der Bekanntmachung” av den 24 september 1998 (BGBl. I S. 3074; 2006 I S. 2095), senast ändrad genom artikel 146 i förordningen av den 31 oktober 2006 (BGBl. I S. 2407).

(6)

Luxemburg har begärt att få ersätta benämningarna barnsjuksköterska (”infirmier puériculteur”) med sjuksköterska inom barnsjukvården (”infirmier en pédiatrie”), narkossköterska (”infirmier anesthésiste”) med anestesisköterska (”infirmier en anesthésie et réamination”) samt examinerad massör/massös (”masseur diplômé”) med massör/massös (”masseur”), som en följd av den ändrade lagen av den 26 mars 1992 om utövandet och uppvärderingen av vissa vårdyrken. Utbildningsvillkoren har inte förändrats.

(7)

Österrike har begärt att få precisera beskrivningen av den tillämpliga utbildningen för yrkena sjuksköterska inom den psykiatriska vården och barnsjuksköterska, i överensstämmelse med lagen om sjuksköterskeyrket (BGBI I no108/1997).

(8)

Italien har begärt att yrkena byggnadsingenjör (”geometra”) och lantmätare (”perito agrario”) utgår i bilagan II, eftersom de är föremål för en utbildning som motsvarar den definition av examensbeviset som anges i artikel 55 i presidentdekret nr 328 av den 5 juni 2001, och i bilaga I i lagstiftningsförordning nr 227 av den 8 juli 2003.

(9)

Tyskland, Luxemburg och Österrike har begärt att i bilaga II få införa en rad utbildningar som leder fram till titeln hantverksmästare (”Meister/Maître”). Dessa utbildningar utgår i allmänhet från följande lagar och förordningar: Beträffande Tyskland: Lagen om hantverksyrken (”Gesetz zur Ordnung des Handwerks – Handwerksordnung in der Fassung der Bekanntmachung” av den 24 september 1998 (BGBl. I S. 3074; 2006 I S. 2095), senast ändrad genom artikel 146 i förordningen av den 31 oktober 2006 (BGBl. I S. 2407)). Beträffande Luxemburg: Lagen av den 28 december 1988 (Luxemburgs officiella tidning av den 28 december 1988 A nr 72) och den luxemburgska förordningen av den 4 februari 2005 (Luxemburgs officiella tidning av den 10 mars 2005 A – nr 29). Beträffande Österrike: Industri- och arbetsmarknadsbalken (”Gewerbeordnung”) 1994 (BGBl. nr 194/1994 ändrad genom BGBl. I nr 15/2006). De uppfyller de villkor som anges i artikel 11 c ii i direktiv 2005/36/EG.

(10)

Nederländerna har begärt att i bilaga III få ändra beskrivningen av de reglerade utbildningarna för att ta hänsyn till de ändringar som införts genom lagen om yrkesutbildning (lag WEB från 1996). Dessa utbildningar uppfyller de villkor som anges i artikel 13.2 tredje strecksatsen i direktiv 2005/36/EG.

(11)

Direktiv 2005/36/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för erkännande av utbildningsbevis.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna II och III till direktiv 2005/36/EG ska ändras på det sätt som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 december 2007.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2006/100/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 141).


BILAGA

Bilagorna II och III till direktiv 2005/36/EG ska ändras på följande sätt:

I.

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

1.

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

a)

under rubriken ”i Tyskland:”

i)

ska den första strecksatsen ersättas med följande text: ”barnsjuksköterska (’Gesundheits- und Kinderkrankenpfleger(in)’)”,

ii)

ska den fjortonde strecksatsen utgå,

iii)

ska följande strecksats läggas till:

”—

sjukvårdare inom äldrevården (’Altenpflegerin und Altenpfleger’)”.

b)

under rubriken ”i Luxemburg” ska den femte, sjätte och sjunde strecksatsen ersättas med följande text:

”—

barnsköterska (’infirmier(ère) en pédiatrie’),

anestesisköterska (’infirmier en anesthésie et réamination’),

massör (’masseur’)”.

c)

under rubriken ”i Österrike:”,

i)

efter den första strecksatsen om särskild grundutbildning för sköterskor i barn- och ungdomsvård (”spezielle Grundausbildung in der Kinder-und Jugendlichenpflege”), ska följande text läggas till:

”en utbildning som omfattar sammanlagt minst 13 år, minst 10 års allmän skolutbildning, följt av tre års yrkesutbildning vid en sjuksköterskeskola och avslutas med en examen för erhållande av examensbeviset”,

ii)

efter den andra strecksatsen om särskild grundutbildning för sköterskor i psykiatrisk sjuk- och hälsovård (”spezielle Grundausbildung in der psychiatrischen Gesundheits- und Krankenpflege”), ska följande text läggas till:

”en utbildning som omfattar sammanlagt minst 13 år, minst 10 års allmän skolutbildning, följt av tre års yrkesutbildning vid en sjuksköterskeskola och avslutas med en examen för erhållande av examensbeviset”.

2.

Punkt 2 under rubriken ”i Tyskland” ska ändras på följande sätt:

i)

den tredje strecksatsen ska ersättas med följande text:

”—

Ortopedtekniker (’Orthopädietechniker’)”,

ii)

den femte strecksatsen ska utgå.

3.

Följande text ska införas efter punkt 2:

”2a

Hantverksmästare (skol- och yrkesutbildning som ger behörighet till titeln hantverksmästare, Meister/Maître) inom följande yrken:

 

i Tyskland:

Metallkonstruktör (’Metallbauer’),

Instrumenttekniker för kirurgiska instrument (’Chirurgiemechaniker’),

Karosserimontör och fordonskonstruktör (’Karosserie- und Fahrzeugbauer’),

Bilmekaniker (’Kraftfahrzeugtechniker’),

Cykel- och motorcykelmekaniker (’Zweiradmechaniker’),

Kyltekniker (’Kälteanlagenbauer’),

Datatekniker (’Informationstechniker’),

Mekaniker för lantbruksmaskiner (’Landmaschinenmechaniker’),

Vapensmed (’Büchsenmacher’),

Plåtslagare (’Klempner’),

VVS-installatör (’Installateur und Heizungsbauer’),

Elektriker (’Elektrotechniker’),

Eltekniker (’Elektromaschinenbauer’),

Skeppsbyggnadstekniker (’Boots- und Schiffbauer’),

Murare och betonggjutare (’Maurer und Betonbauer’),

Värmeinstallatör för värmepannor och varmluftsanläggningar (’Ofen- und Luftheizungsbauer’),

Byggnadssnickare/timmerman (’Zimmerer’),

Takläggare (’Dachdecker’),

Vägbyggare (’Straßenbauer’),

Värme- och ljudisoleringstekniker (’Wärme-, Kälte- und Schallschutzisolierer’),

Brunnsgrävare (’Brunnenbauer’),

Sten- och bildhuggare (’Steinmetz und Steinbildhauer’),

Stuckatör (’Stuckateur’),

Målare och lackerare (’Maler und Lackierer’),

Byggnadsställningsmontör (’Gerüstbauer’),

Skorstensfejare (’Schornsteinfeger’),

Finmekaniker (’Feinwerkmechaniker’),

Snickare/möbelsnickare (’Tischler’),

Repslagare (’Seiler’),

Bagare (’Bäcker’),

Konditor (’Konditor’),

Slaktare (’Fleischer’),

Frisör (’Frisör’),

Glasmästare (’Glaser’),

Glasblåsare och konstruktör av glasinstrument (’Glasbläser und Glasapparatebauer’),

Vulkaniserare och däckreparatör (’Vulkaniseur und Reifenmechaniker’).

 

i Luxemburg:

Bagare/konditor (’boulanger-pâtissier’),

Konditor/chocolatier/sockerbagare/glasstillverkare (’pâtissier-chocolatier-confiseur-glacier’),

Slaktare/charkuterist (’boucher-charcutier’),

Slaktare/charkuterist/hästslaktare (’boucher-charcutier-chevalin’),

Catering och centralköksverksamhet (’traiteur’),

Mjölnare (’meunier’),

Skräddare/kläddesigner (’tailleur-couturier’),

Modist (’modiste-chapelier’),

Körsnär (’fourreur’),

Skomakare (’bottier-cordonnier’),

Urmakare (’horloger’),

Juvelerare/guldsmed (’bijoutier-orfèvre’),

Hårfrisör (’coiffeur’),

Kosmetolog (’esthéticien’),

Maskintekniker (’mécanicien en mécanique générale’),

Installatör av person- och varuhissar, rulltrappor och transportsystem (’installateur d'ascenseurs, de monte-charges, d'escaliers mécaniques et de matériel de manutention’),

Vapensmed (’armurier’),

Smed (’forgeron’),

Montör: industri- och byggmaskiner och materiel (’mécanicien de machines et de matériels industriels et de la construction’),

Elektronikmontör (bilar och motorcyklar) (’mécanicien-électronicien d'autos et de motos’),

Karosseribyggare/-reparatör (’constructeur réparateur de carosseries’),

Plåtslagare/bilmålare (’ébosseleur-peintre de véhicules automoteurs’),

Trådspolare (’bobineur’),

Elektronikmontör (audivisuella anläggningar och apparater) (’électronicien d'installations et d'appareils audiovisuels’),

Kabelmontör (kabel-tv-nät) (’constructeur réparateur de réseaux de télédistribution’),

Elektronikmontör (kontorsmaskiner och datorer) (’électronicien en bureautique et en informatique’),

Maskinmontör (jordbruks- och vinodlingsmaskiner) (’mécanicien de machines et de matériel agricoles et viticoles’),

Pannplåtslagare (’chaudronnier’),

Galvanisör (’galvaniseur’),

Fordonsexpert (’expert en automobiles’),

Byggentreprenör (’entrepreneur de construction’),

Vägentreprenör (’entrepreneur de voirie et de pavage’),

Golvläggare (’confectionneur de chapes’),

Entreprenör (värme-, ljud- och fuktisolering) (’entrepreneur d'isolations thermiques, acoustiques et d'étanchéité’),

Värme- och avloppsinstallatör (’installateur de chauffage-sanitaire’),

Kyl-/frysinstallatör (’installateur frigoriste’),

Elektriker (’électricien’),

Ljusskyltsinstallatör (’installateur d'enseignes lumineuses’),

Elektronikmontör (informations- och kommunikationsteknik) (’électronicien en bureautique et en informatique’),

Alarm- och säkerhetssysteminstallatör (’installateur de systèmes d'alarmes et de sécurité’),

Snickare/möbelsnickare (’menuisier-ébéniste’),

Parkettläggare (’parqueteur’),

Montör (färdiga byggelement) (’poseur d'éléments préfabriqués’),

Tillverkare och installatör av fönsterluckor, jalusier, markiser och solskärmar (’fabricant poseur de volets, de jalousies, de marquises et de store’),

Entreprenör (metallkonstruktioner) (’entrepreneur de constructions métalliques’),

Ugnsbyggare (’constructeur de fours’),

Takläggare/plåtslagare (’couvreur-ferblantier’),

Byggnadssnickare/timmerman (’charpentier’),

Marmorslipare/stenhuggare (’marbrier-tailleur de pierres’),

Kakelläggare (’carreleur’),

Gipsare (’plafonneur-façadier’),

Målare (’peintre-décorateur’),

Glasmästare (’vitrier-miroitier’),

Inredningsdekoratör (’tapissier-décorateur’),

Kakelugnsbyggare (’constructeur poseur de cheminées et de poêles en faïence’),

Tryckare (’imprimeur’),

Medietekniker (’opérateur média’),

Serigraf (’sérigraphe’),

Bokbindare (’relieur’),

Tekniker (medicinsk och kirurgisk utrustning) (’mécanicien de matériel médico-chirurgical’),

Körlärare (’instructeur de conducteurs de véhicules automoteurs’),

Plåtslagare (tak- och väggplåt) (’fabricant poseur de bardages et toitures métalliques’),

Fotograf (’photographe’),

Tillverkare/reparatör av musikinstrument (’fabricant réparateur d'instruments de musique’),

Simlärare (’instructeur de natation’).

 

i Österrike:

Byggnadsentreprenör (’Baumeister hinsichtl. der ausführenden Tätigkeiten’),

Bagare (’Bäcker’),

Brunnsborrare (’Brunnenmeister’),

Takläggare (’Dachdecker’),

Elektroteknik (’Elektrotechnik’),

Slaktare (’Fleischer’),

Frisör/perukmakare (’Friseur und Perückenmacher (Stylist)’),

Gas- och sanitärteknik (’Gas- und Sanitärtechnik’),

Glasmästare (’Glaser’),

Förglasare/planglasslipare (’Glasbeleger und Flachglasschleifer’),

Glasblåsare och tillverkare av glasinstrument (’Glasbläser und Glasinstrumentenerzeugung’),

Hålglasslipare och -förädlare (hantverk) (’Hohlglasschleifer und Hohlglasveredler (verbundenes Handwerk)’),

Ugnsbyggare (’Hafner’),

Värmetekniker (’Heizungstechnik’),

Ventilationsteknik (tillhörande hantverksverksamhet) (’Lüftungstechnik (verbundenes Handwerk)’),

Kylteknik (’Kälte- und Klimatechnik’),

Kommunikationselektronik (’Kommunikationselektronik’),

Konditor, inbegripet tillverkare av pepparkakor och fruktkakor, glass och choklad (’Konditor (Zuckerbäcker) einschl. der Lebzelter und der Kanditen- Gefrorenes- und Schokoladewarenerzeugung’),

Fordonsteknik (’Kraftfahrzeugtechnik’),

Karossbyggare, inbegripet karossmålare (tillhörande hantverksverksamhet) (’Karosseriebauer einschl. Karosseriespengler u. –lackierer (verbundenes Handwerk)’),

Plastbearbetning (’Kunststoffverarbeitung’),

Målare (’Maler und Anstreicher’),

Lackerare (’Lackierer’),

Förgyllare (’Vergolder und Staffierer’),

Ventilationsteknik (tillhörande hantverksverksamhet) (’Lüftungstechnik (verbundenes Handwerk)’),

Mekatroniker för elmaskiner och automatisering (’Mechatroniker f. Elektromaschinenbau u. Automatisierung’),

Mekatroniker för elektronik (’Mechatroniker f. Elektronik’),

Kontorsmaskiner och datasystem (’Büro- und EDV-Systemtechnik’),

Mekatroniker för maskinteknik och tillverkningsteknik (’Mechatroniker f. Maschinen- und Fertigungstechnik’),

Mekatroniker för medicinsk utrustning (tillhörande hantverksverksamhet) (’Mechatroniker f. Medizingerätetechnik (verbundenes Handwerk)’),

Ytteknik (’Oberflächentechnik’),

Metalldesign (tillhörande hantverksverksamhet) (’Metalldesign (verbundenes Handwerk)’),

Låssmed (’Schlosser’),

Smed (’Schmied’),

Jordbruksmaskinteknik (’Landmaschinentechnik’),

Rörmokare (’Spengler’),

Pannplåtslagare (tillhörande hantverksverksamhet) (’Kupferschmied (verbundenes Handwerk)’),

Stenhuggare, inbegripet tillverkning av konststen och terrazzo (’Steinmetzmeister einschl. Kunststeinerzeugung und Terrazzomacher’),

Stuckatör och gipsare (’Stukkateur und Trockenausbauer’),

Snickare/möbelsnickare (’Tischler’),

Modellkonstruktör (’Modellbauer’),

Tunnbindare (’Binder’),

Träsvarvare (’Drechsler’),

Båtbyggare (’Bootsbauer’),

Skulptör (tillhörande hantverksverksamhet) (’Bildhauer (verbundenes Handwerk)’),

Vulkaniserare (’Vulkaniseur’),

Vapensmed inbegripet vapenhandel (’Waffengewerbe (Büchsenmacher) einschl. des Waffenhandels’),

Värme-, kyl-, ljud- och brandisolering (’Wärme- Kälte- Schall- und Branddämmer’),

Snickarentreprenör (’Zimmermeister hinsichtl. der ausführenden Tätigkeiten’).

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 år, varav minst tre år ska fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning, dels på en arbetsplats, dels vid en yrkesskola, som avslutas med examen och en teoretisk och praktisk hantverksmästarutbildning på minst ett år. Fullgjord hantverksmästarexamen ger behörighet att utöva yrket som egen företagare och utbilda praktikanter och använda titeln ’Meister/Maître’.”

4.

I punkten 4, ”Tekniska yrken”, ska rubriken ”i Italien” utgå.

II.

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

Innehållet i rubriken ”i Nederländerna” ska ersättas med följande text:

”Reglerade utbildningar som motsvarar kvalifikationsnivå 3 eller 4 i det centrala nationella registret över de yrkesutbildningar som fastställs i lagen om yrkesutbildning, eller äldre utbildningar på en nivå som jämställs med dessa kvalifikationsnivåer.

Nivåerna 3 och 4 i kvalifikationstrukturen definieras på följande sätt:

Nivå 3: Ansvar för tillämpningen och planläggningen av standardiserade förfaranden. Planläggning och utformning av förfaranden med hänsyn till organisationsverksamhet eller förberedelse av arbetet. Förmåga att styrka sina arbetsinsatser inför sina kolleger (utan hierarkisk koppling). Hierarkiskt ansvar för att kontrollera och följa upp tillämpningen genom andra standardiserade eller automatiserade rutinförfaranden. Det gäller främst yrkesmässiga färdigheter och kunskaper.

Nivå 4: Ansvar för utförandet av tilldelade arbetsuppgifter samt planläggningen och utformningen av nya förfaranden. Förmåga att styrka sina arbetsinsatser inför sina kolleger (utan hierarkisk koppling). Explicit hierarkiskt ansvar när det gäller planeringen och/eller förvaltningen och/eller organisationen och/eller utvecklingen av hela produktionskedjan. Det rör sig om specialistfärdigheter och specialistkunskaper och/eller sådana färdigheter och kunskaper som är oberoende av yrket.

De båda nivåerna motsvarar reglerade utbildningar på sammanlagt minst 15 år, vilket förutsätter åtta års grundutbildning, åtföljt av fyra års förberedande yrkesutbildning på gymnasienivå (’VMBO’) och därefter minst tre års utbildning på nivå 3 eller 4 vid en yrkesskola på gymnasienivå (’MBO’) som avslutas med en examen. (Längden på yrkesutbildningen på gymnasienivå kan minskas från tre till två år om den berörda personen har kvalifikationer som ger tillträde till universitetsstudier (14 års utbildning) eller postgymnasial yrkesutbildning (13 års utbildning)).

De nederländska myndigheterna ska till kommissionen och de övriga medlemsstaterna överlämna en förteckning över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.”