a)

Ytterligare tonvikt bör läggas vid genomförandet av gemenskapslagstiftningen.

b)

Stöd till efterlevnad av gemenskapslagstiftningen, särskilt i de sektorer och företag som anses riskfyllda och för de mest sårbara kategorierna av arbetstagare.

c)

En anpassning av lagstiftningen till den utveckling som skett i arbetslivet och en förenkling av densamma.

d)

Främjande av utarbetandet och genomförandet av nationella strategier.

e)

Skapande av ett klimat där förebyggande folkhälsoarbete och riskminskning värdesätts genom uppmuntran till förändringar i arbetstagarnas beteende samtidigt som arbetsgivarna uppmuntras till att inta en attityd där hälsofrågorna är i fokus.

f)

Fastställande av metoder för att kartlägga och bedöma nya potentiella risker.

g)

Utvärdering av genomförandet av denna gemenskapsstrategi.

h)

Främjande på internationell nivå av en god arbetsmiljö.

a)

De nationella strategierna bör prioritera genomförandet av ett antal instrument som garanterar att lagstiftningen efterlevs i hög utsträckning, särskilt bland de små och medelstora företagen och i högrisksektorer, nämligen

I dessa strategier bör man, om lämpligt och i enlighet med nationella prioriteringar och omständigheter, särskilt ta upp den demografiska utvecklingen, den förebyggande hälsovårdens effektivitet, rehabilitering och återintegrering av arbetstagare, bättre och effektivare genomförande samt att politiken bör göras mer enhetlig.

b)

I de nationella strategierna bör man försöka fastställa mätbara mål för att minska förekomsten av olycksfall och ohälsa relaterad till arbetet för relevanta kategorier av arbetstagare, typer av företag och/eller sektorer.

c)

Förbättringen av det administrativa och institutionella regelverket kommer även i fortsättningen att prioriteras nationellt och på gemenskapsnivå och utvärdering har en viktig roll att spela härvidlag.

d)

Enhetligheten mellan relevanta politikområden som folkhälsa och sysselsättning och arbetsmiljöstrategin måste förstärkas.

e)

Nya och befintliga risker på arbetsplatsen leder till ett behov av mer forskning inom exempelvis följande områden:

f)

Arbetsplatser måste därför utformas på ett sådant sätt att arbetstagarnas anställbarhet säkerställs genom hela arbetslivet. Samtidigt bör arbetsplatser skräddarsys så att äldre och invalidiserade arbetstagares individuella behov kan beaktas.

g)

Förändringar i beteendemönster med avseende på arbetsmiljön behöver främjas på alla utbildningsnivåer och alla områden.

h)

Nya instrument för att mäta de resultat som uppnåtts och de insatser som gjorts av alla intressenter på både nationell och europeisk nivå behöver vidareutvecklas, särskilt genom användning av resultattavlor.

i)

Det är nödvändigt att öka det internationella samarbetet och att fortsätta att aktivt samarbeta med Internationella arbetsorganisationen, Världshälsoorganisationen och andra internationella organisationer.

a)

erkänna betydelsen av ”gott arbete” tillsammans med de principer som detta bygger på, dvs. arbetstagares rättigheter och inflytande, lika möjligheter, skydd av arbetsmiljön och en organisation av arbetet som medger kombination av familjeliv och arbete,

b)

beakta nya utmaningar, till exempel de demografiska förändringarna och den allt äldre arbetskraften, nya sysselsättningstendenser och nya och ökande strömmar av migranter till och inom Europa,

c)

d)

öka medvetenheten hos de berörda om behovet av rehabilitering och återintegrering av arbetstagare som under en längre tid varit frånvarande från arbetet till följd av arbetsolycksfall, ohälsa eller funktionshinder,

e)

göra ytterligare insatser, inklusive lämna ekonomiska incitament, för att bidra till ändrade attityder till förmån för en integrerad hantering av arbetsmiljöfrågor vid företagen som präglas av större delaktighet,

f)

uppmana Europeiska arbetsmiljöbyrån att främja utbyte av information och goda lösningar och att vid sitt riskcentrum ta fram högkvalitativ information om de specifika utmaningarna. Bredare samhällsekonomiska trender och idéer bör beaktas i ökad utsträckning,

a)

utveckla och genomföra enhetliga nationella arbetsmiljöstrategier som är anpassade till nationella omständigheter, i samarbete med arbetsmarknadens parter och, när så är lämpligt, med mätbara mål som skall fastställas i detta sammanhang för att ytterligare minska antalet arbetsolycksfall och förekomsten av ohälsa relaterad till arbetet särskilt inom de verksamhetssektorer där den ligger över genomsnittet,

b)

i lämplig utsträckning ge de nationella systemen för socialt skydd och för sjuk- och hälsovård en aktivare roll när det gäller att förbättra förebyggande insatser och att rehabilitera och återintegrera arbetstagare,

c)

överväga att använda sig av de möjligheter som gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet (Progress), Europeiska socialfonden och andra gemenskapsfonder erbjuder för att främja gemenskapens strategi,

d)

uppmuntra nationella forskningscentrum att utbyta information och samarbeta om sina program på nationell och europeisk nivå, med tyngdpunkt på problemlösning och snabb förmedling av resultaten till företagen, särskilt små och medelstora företag,

e)

öka medvetenheten genom att förbättra information, utbildning och deltagande för arbetstagare, tillhandahålla enkel vägledning, särskilt för små företag, och genom att analysera och sprida exempel på god praxis, särskilt genom att de berörda parterna arbetar i nätverk på lokal nivå,

f)

främja en systematisk taktik för välbefinnande i arbetet genom initiativ för att uppnå kvalitet i arbetet och genom att särskilt integrera arbetsmiljöfrågor, livslångt lärande och jämställdhetsfrågor i företagsstyrning och på alla utbildningsnivåer,

g)

säkerställa bättre och effektivare genomförande i alla medlemsstater och vidta lämpliga åtgärder för att ge yrkesinspektionerna tillräckliga resurser,

h)

fortsätta genomförandet av Internationella arbetsorganisationens övergripande strategi på arbetsmiljöområdet, som antogs under 2003, med alla lämpliga medel,

i)

ägna särskild uppmärksamhet åt nya tendenser i arbetslivet, som ökat egenföretagande, ökat utnyttjande av outsourcing, underleverantörer och migrerande och utstationerade arbetstagare,

a)

främja arbetsmiljön genom att vidta lämpliga åtgärder med tanke på förändringar i arbetsvärlden,

b)

sörja för bättre samarbete med och mellan olika organisationer och kommittéer, t.ex. rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, yrkesinspektörskommittén, Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor och beakta information från dessa organisationer och kommittéer vid utvecklingen av ny politik och lagstiftning på detta område,

c)

fortsätta att övervaka och stödja genomförandet av lagstiftningen i samtliga medlemsstater,

d)

tillsammans med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor och arbetsmarknadens parter utarbeta handledningar, särskilt för små och medelstora företag, om hur direktiven bör tillämpas,

e)

förbättra samordningen med annan gemenskapspolitik, särskilt i fråga om tillverkning och marknadsföring av arbetsutrustning och kemikalier samt folkhälsopolitik, utbildningspolitik och politik mot diskriminering,

f)

uppmuntra utbyte av åsikter och erfarenheter i rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor när det gäller nationella strategier,

g)

genom stöd från rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor förbättra genomförandet av artikel 7 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (1) vad avser de förebyggande åtgärdernas kvalitet, omfattning och tillgänglighet,

h)

fastställa gemensamma metoder för utvärdering av de särskilda arbetsmiljödirektiven i nära samarbete med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor och intensifiera ansträngningarna att ytterligare förbättra och förenkla den administrativa ramen och regelverket, med beaktande av de mål som fastställdes av Europeiska rådet i Bryssel den 8 och 9 mars 2007 och kommissionens verksamhet för att minska de administrativa bördorna, utan att sänka den nuvarande skyddsnivån, med lämplig uppmärksamhet på mikroföretagens behov inom ramen för denna lagstiftning,

i)

säkerställa att ny lagstiftning som följer av denna gemenskapsstrategi är förenlig med de principer om bättre lagstiftning som bekräftades av Europeiska rådet den 8 och 9 mars 2007 och därför om lämpligt åtföljs av en effektiv konsekvensbedömning,

j)

samarbeta med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor för att utreda hur arbetsgivarna kan samarbeta när flera nivåer av underleverantörer förekommer samtidigt på en arbetsplats,

k)

samarbeta med de lagstiftande myndigheterna vid inrättandet av ett lämpligt europeiskt statistiskt system på arbetsmiljöområdet, varvid hänsyn skall tas till de olika nationella systemen och ytterligare administrativa bördor undvikas,

a)

i samband med den sektoriella dialogen mellan arbetsmarknadens parter utarbeta initiativ och se till att arbetstagarrepresentanterna ges större möjligheter att delta i den systematiska hanteringen av arbetsmiljörisker,

b)

ta aktiv del i spridandet av de grundläggande principerna i gemenskapsstrategin på europeisk, nationell och regional nivå samt vid de enskilda företagen,

c)

aktivt samarbeta med de egna ländernas myndigheter i frågor som rör utveckling och genomförande av nationella arbetsmiljöstrategier,

d)

på arbetsplatsen främja och ge publicitet åt korrekt tillämpning av principerna för förebyggande av arbetsmiljörisker,

e)

fortsätta med förhandlingarna om förebyggande av våld och trakasserier på arbetsplatsen och beakta slutsatserna av utvärderingen av tillämpningen av det europeiska ramavtalet om arbetsrelaterad stress,

f)

både nationellt och på gemenskapsnivå utöka det tekniska biståndet till och utbildningen av arbetstagarrepresentanter med arbetsmiljöuppgifter och arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag.