28.2.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 318/2006

av den 20 februari 2006

om den gemensamma organisationen av marknaden för socker

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 36 och artikel 37.2 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	Den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter bör kompletteras med en gemensam organisation av marknaderna för jordbruksprodukter, vilken kan ta olika former beroende på produkten.

(2)

Gemenskapens sockermarknad bygger på principer som inom andra gemensamma organisationer av marknaden har reformerats i grunden. För att sträva efter målen i artikel 33 i fördraget och för att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningen inom sockersektorn en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att i grunden ändra den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

(3)	Mot bakgrund av detta bör rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (3) upphävas och ersättas med en annan förordning.

(4)

Referenspriser bör fastställas för standardkvaliteter av vitt socker och råsocker. Standardkvaliteterna bör motsvara genomsnittliga kvaliteter som är representativa för socker producerat inom gemenskapen och som definieras på grundval av de kriterier som används inom handeln. Standardkvaliteterna bör även kunna ändras för att beakta handelns behov och den tekniska utvecklingen när det gäller analysmetoder.

(5)	Ett system för prisrapportering bör införas för att erhålla tillförlitliga uppgifter om sockerpriserna på gemenskapsmarknaden. Dessa uppgifter bör ligga till grund för beräkningen av marknadsprisnivåer för vitt socker.

(6)	Ett minimipris bör fastställas för kvotbetor av standardkvalitet som bör fastställas, i syfte att tillförsäkra gemenskapens sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig levnadsstandard.

(7)

Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Standardbestämmelser bör därför införas för avtal mellan säljare och köpare av sockerbetor. De stora skillnaderna i odlingens villkor i fråga om natur, ekonomi och teknik gör det svårt att införa enhetliga köpevillkor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden skall fungera väl. Det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal.

(8)

Skälen till att gemenskapen hittills tillämpat en ordning med produktionskvoter för socker, isoglukos och inulinsirap är fortfarande giltiga. På grund av utvecklingen i gemenskapen och internationellt är det emellertid nödvändigt att anpassa produktionssystemet och införa nya bestämmelser och nedsättningar av kvoterna. Medlemsstaterna bör, liksom i det tidigare systemet, fördela kvoterna till företagen i sina länder. I den nya gemensamma organisationen av marknaden i sockersektorn bör kvoternas rättsliga status kvarstå i den mån kvotsystemet, enligt EG-domstolens rättspraxis, reglerar sockermarknaden på ett sätt som ligger i allmänhetens intresse.

(9)

I samband med att Världshandelsorganisationens (WTO:s) panel och överprövningsorgan har fattat beslut om EU:s exportbidrag för socker och för att gemenskapens aktörer skall kunna genomföra en smidig övergång från det tidigare kvotsystemet till dagens system, bör sockerföretagen få möjlighet att under regleringsåret 2006/2007 tilldelas en tilläggskvot som beaktar det faktum att C-socker har ett lägre värde.

(10)

För att motverka effekterna av sockerprisernas fall på isoglukossektorn, samt för att undvika en belastning på produktionen av vissa isoglukoskvaliteter bör tilläggskvoter tilldelas de nuvarande stödmottagarna inom isoglukossektorn. Dessutom bör det finnas kompletterande kvoter tillgängliga för justeringar inom sötningsmedelssektorn i en del medlemsstater på de villkor som gäller för beviljande av tilläggskvoter för socker.

(11)	För att gemenskapens produktion av socker, isoglukos och inulinsirap skall kunna minskas i tillräcklig omfattning bör kommissionen få rätt att justera kvoterna till en hållbar nivå efter det att anslagen för omstruktureringen har upphört 2010.

(12)

Det behövs en viss nationell flexibilitet för den strukturella anpassningen inom bearbetningsindustrin och inom sockerbets- och sockerrörsodlingen under den period då kvoterna tillämpas och medlemsstaterna bör därför få rätt att ändra företagens kvoter inom vissa gränser, utan att begränsa hur den omstruktureringsfond som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (4) fungerar som ett instrument.

(13)

Sockerkvoterna tilldelas eller minskas till följd av sammanslagning eller överlåtelse av företag, överlåtelse av en fabrik eller arrendering av en fabrik. Villkoren för hur medlemsstaterna skall anpassa dessa företags kvoter bör fastställas samtidigt som man ser till att ändrade kvoter för sockerföretag inte skadar de berörda sockerbets- eller sockerrörsodlarnas intressen.

(14)	Eftersom fördelningen av produktionskvoter till företagen är ett sätt att garantera producenterna gemenskapspriser och avsättning för deras produktion, bör man vid en omfördelning av kvoterna inom produktionsområdena ta hänsyn till alla berörda parter, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarna.

(15)

För att avsättningsmöjligheterna för socker, isoglukos och inulinsirap skall kunna utökas på gemenskapens inre marknad bör dessa produkter omfattas av utomkvotsproduktion när de används för tillverkning i gemenskapen av vissa kemiska eller farmaceutiska produkter samt alkohol eller rom. Det bör fastställas villkor för detta.

(16)	En del av utomkvotsproduktionen bör användas för att säkerställa en tillräcklig försörjning av de yttersta randområdena eller kan exporteras inom ramen för gemenskapens WTO-åtaganden.

(17)	Om produktionen av socker, isoglukos eller inulinsirap överskrider kvoterna bör det vara möjligt att överföra överskotten till nästa regleringsårs kvotproduktion, så att överskottet inte skapar störningar på sockermarknaden.

(18)	Vissa bestämmelser i fråga om detta gäller utomkvotsproduktion. Om villkoren inte är uppfyllda för vissa kvantiteter bör en avgift läggas på överskottet för att undvika att kvantiteterna ackumuleras och hotar situationen på marknaden.

(19)	En produktionsavgift bör införas som ett bidrag till finansieringen av utgifter i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

(20)	För en effektiv kontroll av produktionen av socker, isoglukos och inulinsirap bör ett system för godkännande av operatörer införas. Utförliga uppgifter om produktionen bör skickas till den berörda medlemsstaten.

(21)	Ett tillfälligt och begränsat system för uppköpsintervention bör därför behållas för att bidra till att stabilisera marknaden när marknadspriser under ett visst regleringsår skulle hamna under det referenspris som fastställts för följande regleringsår.

(22)

Nya marknadsinstrument för kommissionen bör införas. För det första, om marknadspriserna faller till en nivå som ligger under referenspriset för vitt socker bör operatörerna kunna utnyttja ett system för privat lagring, på vissa villkor som skall fastslås av kommissionen. För det andra bör den strukturella balansen på sockermarknaderna bevaras när prisnivån ligger nära referenspriset och kommissionen bör därför ha möjlighet att besluta om återtag av socker från marknaden under så lång tid som krävs för att återställa balansen på marknaden.

(23)

Skapandet av en inre marknad för socker i gemenskapen innebär att ett handelssystem upprättas vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom Uruguayrundan för multilaterala handelsförhandlingar.

(24)	För att övervaka volymen i handeln med socker med tredjeländer bör bestämmelser införas om ett import- och exportlicenssystem med ställande av en säkerhet för säkerställande av att de transaktioner som licenserna omfattar verkligen utförs.

(25)	För att en sådan handelsordning skall kunna fungera bör det ges möjlighet att reglera eller, när marknadssituation så kräver, förbjuda tillämpningen av aktiv förädling.

(26)

Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden.

(27)	Tullarna för jordbruksprodukter enligt WTO-avtalen fastställs till största delen i gemensamma tulltaxan. När det gäller vissa produkter som omfattas av den här förordningen bör det emellertid, till följd av att vissa tilläggsmekanismer införts, bli möjligt att göra undantag.

(28)	För att förebygga eller motverka negativa effekter på gemenskapsmarknaden som skulle kunna bli följden av att vissa jordbruksprodukter importeras, bör en tilläggstull betalas, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

(29)	Kommissionen bör, på vissa villkor, ges befogenhet att öppna och förvalta tullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra av rådets rättsakter.

(30)

Gemenskapen har flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Raffinaderiernas behov av socker för raffinering bör därför utvärderas och importlicenserna bör under vissa omständigheter reserveras för specialiserade användare av betydande kvantiteter importerat rårörsocker som bedöms vara heltidsraffinaderier i gemenskapen.

(31)

Möjlighet att vid export till tredjeländer bevilja bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom EG:s åtaganden i WTO, skulle utgöra ett skydd för gemenskapens eventuella deltagande i den internationella sockerhandeln. Exporter med bidrag bör begränsas både i kvantitet och när det gäller budgetkostnader.

(32)

Efterlevnaden av begränsningarna med avseende på värde kan säkras när exportbidragen fastställs genom att utbetalningarna övervakas enligt de regler som gäller för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag finns möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maxbelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

(33)

Genom tillförlitlig och effektiv övervakning kan det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget, där volymbegränsningar inte tillämpas. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga volymbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.

(34)

En väl fungerande inre marknad på grundval av gemensamma priser skulle äventyras om nationella stöd beviljades. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd gälla för produkter som omfattas av den här gemensamma organisationen av marknaden. För att lindra de verkningar som reformen av sockersektorn förväntas få under vissa omständigheter, bör emellertid visst statligt stöd tillåtas.

(35)

I medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer betproducenterna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem. I dessa fall kommer gemenskapens övergångsstöd till sockerbetsodlarna inte att räcka till för att helt och hållet hantera betodlarnas svårigheter. Medlemsstater som minskat sina kvoter med mer än 50 % bör därför tillåtas att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då gemenskapens övergångsstöd tillämpas: För att undvika att medlemsstaterna beviljar ett statligt stöd som går utöver vad som deras sockerbetsodlare behöver, bör beslutet om totalsumman av detta statliga stöd underställas kommissionens godkännande, vilket dock inte bör gälla Italien, där behovet vid en anpassning av den mest produktiva sockerbetan till marknadsvillkoren efter reformen kan uppskattas till högst 11 EUR per ton producerad sockerbeta. På grund av de särskilda problem som befaras uppstå i Italien bör det dessutom sörjas för system som gör det möjligt för sockerbetsodlarna att direkt eller indirekt komma i åtnjutande av det beviljade statliga stödet.

(36)	I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska och klimatiska villkor som kommer att inverka negativt på odlingen utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Det bör därför sörjas för att denna medlemsstat permanent får bevilja sina sockerbetsodlare lämpligt statligt stöd.

(37)	Åtgärder bör kunna vidtas när kraftigt stigande eller fallande priser stör eller hotar att störa gemenskapsmarknaden. Åtgärderna kan omfatta en kvot med nedsatt tull för import av socker från världsmarknaden under så lång tid som krävs.

(38)	Eftersom den gemensamma marknaden för socker ständigt förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra à jour om utvecklingen.

(39)	De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(40)	Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.

(41)

Sockerproduktionen i gemenskapens yttersta randområden skiljer sig från sockerproduktionen i övriga gemenskapen. Ekonomiskt stöd bör därför ges sektorn genom tilldelning av resurser till jordbrukare i de regionerna efter ikraftträdandet av de stödprogram för lokal produktion som medlemsstaterna inrättat inom ramen för rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (6). Av samma skäl bör Frankrike tillåtas att bevilja ett fast belopp av statligt stöd till sina yttersta randområden.

(42)

De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig genom de skyldigheter som följer av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (7) och, från och med den 1 januari 2007, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(43)

Övergången från systemet i förordning (EG) nr 1260/2001 till det i den här förordningen, samt från marknadsläget under regleringsåret 2005/2006 till marknadsläget under regleringsåret 2006/2007 och säkerställandet av att gemenskapen uppfyller sina internationella åtaganden vad avser C-socker enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1260/2001, kan orsaka problem som inte tas upp i den här förordningen. För att kunna hantera sådana svårigheter bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Den gemensamma organisation av marknaden för socker som införs genom denna förordning skall omfatta följande produkter:

KN Nummer		Varuslag
a)	1212 91	Sockerbetor
a)	1212 99 20	Sockerrör
b)	1701	Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form
c)	1702 20	Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker
	1702 60 95 och 1702 90 99	Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos
	1702 90 60	Konstgjord honung, även blandad med naturlig honung
	1702 90 71	Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstanser
	2106 90 59	Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin
d)	1702 30 10 1702 40 10 1702 60 10 1702 90 30	Isoglukos
e)	1702 60 80 1702 90 80	Inulinsirap
f)	1703	Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker
g)	2106 90 30	Isoglukossirap med tillsats av aromämnen eller färgämnen
h)	2303 20	Betmassa, bagass och annat avfall från sockerföretag

2. Regleringsåret för de produkter som anges i punkt 1 skall börja den 1 oktober och sluta den 30 september det påföljande året.

Regleringsåret 2006/2007 skall emellertid börja den 1 juli 2006 och sluta den 30 september 2007.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	vitt socker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

2.	råsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen med en sackaroshalt i torrsubstansen av mindre än 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

3.	isoglukos: produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.

inulinsirap: produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer kan denna definition komma att ändras i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.

5.	kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.

6.	industrisocker: den kvantitet socker som företaget i fråga tillverkar utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 13.2.

7.	industriisoglukos och industriinulinsirap: den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverkas, som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 13.2.

8.	överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 7.

9.	kvotbetor: alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.

10.	leveransavtal: ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.

11.

branschavtal: ett av följande:

a)	Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås på gemenskapsnivå mellan å ena sidan en sammanslutning av nationella branschorganisationer och å andra sidan en sammanslutning av nationella säljarorganisationer.

b)	Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga.

c)	Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation.

Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: de överenskommelser som gjorts innan något leveransavtal har träffats, förutsatt att de säljare som godkänner överenskommelsen levererar minst 60 % av den totala kvantitet betor som företaget köper in för tillverkning av socker i en eller flera fabriker.

12.

AVS/Indien-socker: socker som omfattas av KN-nummer 1701 med ursprung i de stater som anges i bilaga VI, importerat till gemenskapen inom ramen för

—	protokoll nr 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS-EG, eller

—	avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om rörsocker (8).

13.

heltidsraffinaderi: produktionsenhet

—	vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker, eller

—	som under regleringsåret 2004/2005 raffinerade minst 15 000 ton importerat rörråsocker.

AVDELNING II

INRE MARKNADEN

KAPITEL 1

Priser

Artikel 3

Referenspriser

1. För vitt socker skall referenspriset vara

a)	631,9 EUR per ton för vart och ett av regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008,

b)	541,5 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,

c)	404,4 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

2. För råsocker skall referenspriset vara

a)	496,8 EUR per ton för vart och ett av regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008,

b)	448,8 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,

c)	335,2 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

3. Referenspriserna i punkterna 1 och 2 skall gälla oförpackat socker, fritt fabrik. De skall gälla vitt socker och råsocker av de standardkvaliteter som fastställs i bilaga I.

Artikel 4

Prisrapportering

Kommissionen skall inrätta ett informationssystem för priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för sockermarknaden.

Systemet skall basera sig på information från företag som producerar vitt socker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Informationen skall omfattas av sekretess. Kommissionen skall se till att det att den offentliggjorda informationen inte gör det möjligt att identifiera enskilda företags eller aktörers priser.

Artikel 5

Minimipris för sockerbetor

1. Minimipriset för kvotbetor skall vara

a)	32,86 EUR per ton för regleringsåret 2006/2007,

b)	29,78 EUR per ton för regleringsåret 2007/2008,

c)	27,83 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,

d)	26,29 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

2. Minimipriset skall gälla sockerbetor av den standardkvalitet som fastställs i bilaga I.

3. Sockerföretag som köper kvotbetor som är lämpade för bearbetning till socker och är avsedda att bearbetas till kvotsocker skall betala lägst minimipriset, med sådana pristillägg eller prisavdrag som motsvarar avvikelser från standardkvaliteten.

4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter industrisocker eller överskottssocker som omfattas av det överskottsbelopp som avses i artikel 15, skall sockerföretaget justera inköpspriset så att det blir lägst lika med minimipriset.

Artikel 6

Överenskommelser inom branschen

1. Bransch- och leveransavtal skall uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren bilaga II, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och mottagande av sockerbetor samt betalning.

2. Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör skall anges i branschavtal mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna och sockerföretagen i gemenskapen.

3. I leveransavtal skall det göras skillnad mellan sockerbetor avsedda för tillverkning av

—	kvotsocker,

—	utomkvotssocker.

4. Varje sockerföretag skall informera den medlemsstat i vilken företaget producerar socker

a)	om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 3 första strecksatsen, för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och om den sockerhalt som dessa avtal utgått från, samt,

b)	om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.

Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.

5. Sockerföretag som inte har ingått några leveransavtal före sådd till minimipriset för kvotbetor för en kvantitet sockerbetor som motsvarar deras kvotsocker, skall betala lägst detta minimipris för alla sockerbetor de bearbetar till socker.

6. Branschavtal får med medlemsstatens godkännande avvika från punkterna 3 och 4.

7. Om branschavtal saknas skall medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för denna förordning för att skydda berörda parters intressen.

KAPITEL 2

Kvotproduktion

Artikel 7

Kvottilldelning

1. Nationella och regionala kvoter för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap fastställs i bilaga III.

2. Varje medlemsstat skall tilldela en kvot till alla i medlemsstaten etablerade företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap, och som är godkända enligt artikel 17.

Kvoten skall vara lika med summan av de A- och B- som företaget tilldelades för regleringsåret 2005/2006 i enlighet med förordning (EG) nr 1260/2001.

3. Vid tilldelningen av kvoter till sockerföretag med mer än en produktionsenhet skall medlemsstaten ta lämplig hänsyn till sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

Artikel 8

Tilläggskvot för socker

1. Senast den 30 september 2007 får varje sockerföretag ansöka hos den medlemsstat där det är etablerat om en tilläggskvot för socker.

De maximala tilläggskvoterna för socker per medlemsstat fastställs i punkt I i bilaga IV.

2. Med utgångspunkt i ansökningarna skall medlemsstaten i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier fastställa vilka kvantiteter som kan godtas. Om efterfrågan på tilläggskvantiteter sammanlagt överskrider den tillgängliga nationella tilläggskvantiteten, skall medlemsstaten göra en proportionell nedsättning av de godtagbara kvantiteterna. De resulterande kvantiteterna skall utgöra den tilläggskvot som skall tilldelas de berörda företagen.

3. En engångsavgift på 730 EUR skall tas ut för de tilläggskvoter som företagen tilldelats enligt punkterna 1 och 2. Den skall tas ut per ton tilldelade tilläggskvoter.

4. Medlemsstaten skall ta ut hela engångsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företag som har tilldelats en tilläggskvot.

Sockerföretagen skall betala engångsavgiften senast den dag som medlemsstaten fastställt. Denna dag skall inte vara senare än den 28 februari 2008.

5. Om sockerföretaget inte har betalat engångsavgiften före den 28 februari 2008 skall tilläggskvoten betraktas som icke tilldelad företaget.

Artikel 9

Tilläggskvot och kompletterande kvot för isoglukos

1. Under regleringsåret 2006/2007 skall en isoglukoskvot på 100 000 ton läggas till den totala isoglukoskvot som fastställs i bilaga III. Under vart och ett av regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009 skall ytterligare en isoglukoskvot på 100 000 ton läggas till det föregående regleringsårets kvot.

Medlemsstaterna skall tilldela företagen tilläggskvoter i proportion till de isoglukoskvoter som tilldelats i enlighet med artikel 7.2.

2. Italien, Litauen och Sverige får vid ansökan tilldela företag som är etablerade på deras respektive territorier en kompletterande isoglukoskvot under perioden från och med regleringsåret 2006/2007 till och med regleringsåret 2009/2010. Högsta kompletterande kvoter per medlemsstat fastställs i punkt II i bilaga IV.

3. En engångsavgift på 730 EUR skall tas ut för de kvoter som företagen tilldelats enligt punkt 2. Den skall tas ut per ton tilldelade tilläggskvoter.

Artikel 10

Kvotförvaltning

1. I enlighet med förfarandet i artikel 39.2 skall kvoterna i bilaga III justeras senast den 30 september 2006 för regleringsåret 2006/2007, och senast den sista februari föregående regleringsår för regleringsåren 2007/2008, 2008/2009, 2009/2010 och 2010/2011. Justeringarna skall följa av tillämpningen av artiklarna 8 och 9, av punkt 2 i den här artikeln och artiklarna 14 och 19 i den här förordningen samt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006.

2. Med beaktande av omstruktureringen enligt förordning (EG) nr 320/2006 skall kommissionen senast sista februari 2010 i enlighet med förfarandet i artikel 39.2, besluta om den gemensamma procentsats som behövs för att minska de befintliga kvoterna för socker, isoglukos och inulinsirap per medlemsstat eller region i syfte att undvika obalans på marknaderna från regleringsåret 2010/2011 och framåt.

3. Medlemsstaterna skall justera kvoterna för varje företag i enlighet med detta.

Artikel 11

Nationell omfördelning av kvoterna

1. En medlemsstat får minska en socker- eller isoglukoskvot som tilldelats ett företag som är etablerat på dess territorium

—	med högst 25 % för regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008, förutsatt att företagets rätt att delta i den mekanism som fastställs i förordning (EG) nr 320/2006 respekteras, och

—	med högst 10 % för regleringsåret 2008/2009 och tiden därefter.

2. Medlemsstaterna får överföra kvoter mellan företag i enlighet med bilaga V med beaktande av samtliga berörda parters intressen, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

3. De kvantiteter som minskas i enlighet med punkterna 1 och 2 skall av medlemsstaten tilldelas ett eller flera företag på dess territorium, oavsett om företagen i fråga redan har tilldelats kvoter.

KAPITEL 3

Utomkvotsproduktion

Artikel 12

Tillämpningsområde

Socker, isoglukos eller inulinsirap som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 7 får

a)	användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 13,

b)	överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår enligt artikel 14,

c)	användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, enligt avdelning II i förordning (EG) nr 247/2006, eller

d)	exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 i överensstämmelse med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

Övriga kvantiteter skall omfattas av det överskottsbelopp som avses i artikel 15.

Artikel 13

Industrisocker

1. Industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap får endast användas för produktion av någon av de produkter som avses i punkt 2 om sockret, isoglukosen eller sirapen

a)	omfattas av ett leveransavtal som har ingåtts före utgången av regleringsåret mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 17, och

b)	har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.

2. I enlighet med förfarandet i artikel 39.2 skall kommissionen upprätta en förteckning över de produkter för vars produktion industrisockret, industriisoglukosen och industriinulinsirapen används.

Förteckningen skall särskilt inbegripa följande:

a)	Bioetanol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana som skall bearbetas till ”Rinse appelstroop”.

b)	Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.

c)	Vissa produkter från den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.

3. Ett produktionsbidrag kan beviljas för de produkter som anges i artikel 1.1 b-e om det inte finns något överskott av socker, importerat socker, överskott av isoglukos eller överskott av inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i punkt 2 b och c i den här artikeln.

Produktionsbidraget skall fastställas särskilt med beaktande av de kostnader som industrin måste bära om importerat socker från världsmarknaden skulle användas, av priset på överskottssocker på gemenskapsmarknaden samt – om det inte finns något överskottssocker – av referenspriset.

Artikel 14

Överföring av överskottssocker

1. Ett företag får besluta att helt eller delvis till nästa regleringsår överföra de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget tillverkar utöver sina kvoter. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 skall detta beslut vara oåterkalleligt.

2. Företag som beslutar i enlighet med punkt 1 skall

underrätta den berörda medlemsstaten före den dag som medlemsstaten fastställer

—	mellan den 1 februari och den 30 juni under det innevarande regleringsåret om kvantiteter av rörsocker som överförs,

—	mellan den 1 februari och den 15 april under det innevarande regleringsåret om andra kvantiteter av socker eller inulinsirap som överförs,

b)	åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av regleringsåret i fråga.

3. Om ett företags slutliga produktion för regleringsåret i fråga är mindre än vad som beräknades när beslutet om överföring fattades, får storleken på den överförda kvantiteten justeras retroaktivt senast den 31 oktober det påföljande regleringsåret.

4. De kvantiteter som överförs skall anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

Artikel 15

Överskottsavgift

1. En överskottsavgift skall tas ut för kvantiteter av

a)	överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 14 och de kvantiteter som avses i artikel 12 c och d,

b)	industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast en dag som skall fastställas, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 13.2,

c)	socker, isoglukos och inulinsirap som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artikel 19 och som inte uppfyller villkoren i artikel 19.3.

2. Överskottsavgiften skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 på en så hög nivå att kvantiteterna i punkt 1 inte ackumuleras.

3. Medlemsstaten skall ta ut överskottsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med företagens produktion av kvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret.

KAPITEL 4

Marknadsförvaltning

Artikel 16

Produktionsavgift

1. Från och med regleringsåret 2007/2008 skall en produktionsavgift tas ut av företagen för deras socker-, isoglukos- och inulinsirapskvoter.

2. Avgiften skall vara 12 EUR per ton kvotsocker och kvotinulinsirap. För isoglukos skall avgiften vara 50 % av produktionsavgiften för socker.

3. Medlemsstaten skall ta ut hela produktionsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med företagens kvoter under regleringsåret.

Företagen skall betala avgiften senast den sista februari regleringsåret i fråga.

4. Företag i gemenskapen som producerar socker och inulinsirap får begära att sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot skall betala upp till 50 % av produktionsavgiften.

Artikel 17

Godkända operatörer

1. Medlemsstaterna skall på begäran godkänna företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap eller operatörer som bearbetar dessa produkter till någon av de produkter som avses i artikel 13.2, förutsatt att företaget

a)	visar sin professionella produktionskapacitet,

b)	åtar sig att ge information och underkasta sig kontroller med anknytning till den här förordningen,

c)	inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt indraget.

2. Godkända företag skall ge den medlemsstat där företaget skördar eller raffinerar sockerbetor eller sockerrör meddela följande information:

a)	De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts, samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.

b)	Uppgifter om provisoriska och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker, samt om sockerproduktion och sockerlager.

c)	Kvantiteter sålt vitt socker med priser och villkor.

Artikel 18

Privat lagring och intervention

1. Om det genomsnittliga gemenskapspriset understiger referenspriset under en representativ period, och på grund av marknadssituationen troligen kommer att ligga kvar på den nivån, får företag som har tilldelats sockerkvoter beviljas stöd till privat lagring.

2. Under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009, och 2009/2010 skall det interventionsorgan som varje sockerproducerande medlemsstat utsett köpa in allt vitt socker eller råsocker som det blir erbjudet att köpa, upp till en kvantitet av sammanlagt 600 000 ton, uttryckt i vitt socker, per regleringsår för gemenskapen, förutsatt att detta socker

—	tillverkats enligt kvot och av betor eller rör som skördats i gemenskapen,

—	omfattas av ett lagringsavtal mellan säljaren och interventionsorganet.

Interventionsorganen skall köpa till 80 % av det referenspris som fastställs i artikel 3 för det regleringsår som följer på det regleringsår under vilket erbjudandet görs. Om sockrets kvalitet skiljer sig från den standardkvalitet för vilken referenspriset fastställts, skall priset höjas eller sänkas i motsvarande grad.

3. Interventionsorgan får sälja socker endast till ett pris som är högre än det fastställda referenspriset för det regleringsår då försäljningen sker.

Om de åtaganden beaktas som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget, får det dock beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 att interventionsorganen

får sälja socker till ett pris som motsvarar eller är lägre än det referenspris som avses i första stycket, om sockret är avsett

—	att användas som djurfoder, eller

—	att exporteras, antingen utan ytterligare bearbetning eller efter bearbetning till produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget eller till varor som förtecknas i bilaga VII till denna förordning,

att för mänsklig konsumtion på gemenskapens inre marknad göra obearbetat socker som de innehar tillgängligt för välgörenhetsorganisationer – som skall vara erkända av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen, om en medlemsstat inte har erkänt någon sådan organisation – till ett pris som är lägre än det gällande referenspriset eller gratis för distribution som ett led i katastrofbiståndsinsatser.

Artikel 19

Återtag av socker

1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referenspriset får en procentandel av kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap, som skall vara densamma för alla medlemsstater, med beaktande av de åtaganden som gemenskapens gjort enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget återtas från marknaden tills nästa regleringsår börjar.

Om så sker skall det traditionella försörjningsbehovet för raffinering av importerat råsocker enligt artikel 29.1 i den här förordningen minskas med samma procentandel för regleringsåret i fråga.

2. Denna återtagsprocent skall fastställas senast den 31 oktober regleringsåret i fråga på grundval av förväntade marknadstrender under det regleringsåret.

3. Företag med en kvot skall under återtagsperioden på egen bekostnad lagra en procentandel av sin sockerproduktion under kvot som motsvarar återtagsprocenten.

De sockerkvantiteter som återtas under ett regleringsår skall anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter. Med hänsyn till de förväntade trenderna på sockermarknaden kan det emellertid beslutas, i enlighet med förfarandet i artikel 39.2, att hela eller delar av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap vad beträffar pågående eller nästa regleringsår skall anses som

—	överskottssocker, överskottsisoglukos eller överskottsinulinsirap som får användas som industrisocker, industriisoglukos eller industriinulinsirap, eller

—	produktion av tillfällig kvot, varav en del får reserveras för export med beaktande av de åtaganden som gemenskapen har till följd av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

4. Om sockerförsörjningen i gemenskapen inte räcker får det i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 beslutas att en viss del av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap får säljas på gemenskapsmarknaden innan återtagsperioden har löpt ut.

Artikel 20

Lagring enligt andra bestämmelser

Socker som lagras enligt en av artiklarna 14, 18 eller 19 under ett visst regleringsår får inte omfattas av privat eller offentlig lagring enligt någon annan av dessa artiklar.

AVDELNING III

HANDEL MED TREDJELÄNDER

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser om import och export

Artikel 21

Kombinerade nomenklaturen

De allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen och de särskilda bestämmelserna för dennas tillämpning skall följas vid tulltaxeklassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning skall ingå i Gemensamma tulltaxan.

Artikel 22

Allmänna principer

Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i bestämmelser som antas i enlighet med den, skall det i handeln med tredjeländer vara förbjudet att

a)	ta ut avgifter som har samma verkan som tull,

b)	tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel 23

Export- och importlicenser

1. Vid import till och export från gemenskapen av någon av de produkter som anges i artikel 1.1, utom i artikel 1.1 h, skall en import- respektive exportlicens visas upp. Undantag kan dock beviljas om licenser inte är nödvändiga för förvaltningen av viss sockerimport.

2. Licenserna skall utfärdas av medlemstaten oavsett var i gemenskapen den sökande är etablerad, och utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som vidtagits för tillämpning av artiklarna 28 och 32 i den här förordningen eller artikel 12.5 i rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (9), eller tillämpningen av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 133 eller 300 i fördraget.

3. Import- och exportlicenser skall gälla inom hela gemenskapen.

Licenserna skall utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid. Utom i händelse av force majeure skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om import eller export inte genomförs eller endast genomförs delvis under licensens giltighetstid.

4. Villkoren för licensernas giltighet skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.

Artikel 24

Aktiv förädling

I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna för socker skall fungera väl får aktiv förädling av de produkter som anges i artikel 1.1 helt eller delvis förbjudas, i enlighet med förfarandet som i artikel 39.2.

Artikel 25

Skyddsåtgärder

1. Om gemenskapsmarknaden för en eller flera av de produkter som anges i artikel 1.1 på grund av import eller export påverkas eller hotas av allvarliga störningar som sannolikt kommer att äventyra uppnåendet av de mål som anges i artikel 33 i fördraget får lämpliga åtgärder, som är förenliga med gemenskapens internationella åtaganden, vidtas angående handeln till dess att störningen eller hotet om störning har upphört.

2. Om den situationen som avses i punkt 1 uppstår skall kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om nödvändiga skyddsåtgärder.

Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat skall den fatta beslut därom inom tre arbetsdagar från det att begäran tagits emot.

Medlemsstaterna skall underrättas om skyddsåtgärderna, vilka skall börja tillämpas omedelbart.

3. En medlemsstat får inom tre arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om skyddsåtgärder till rådet. Rådet skall sammanträffa utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva skyddsåtgärderna inom en månad efter att beslutet hänskjutits till rådet.

4. Åtgärder som vidtagits enligt denna artikel gentemot medlemmar av Världshandelsorganisationen skall tillämpas på grundval av rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler (10).

KAPITEL 2

Import

Artikel 26

Importtullar

1. Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall importtullar enligt Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som anges i artikel 1.1.

2. För att se till att gemenskapsmarknaden får tillräcklig försörjning genom import från tredje land får kommissionen utan hinder av punkt 1 tillfälligt avskaffa importtullarna helt eller delvis för följande produkter:

—	Råsocker för raffinering enligt KN-numren 1701 11 10 och 1701 12 10.

—	Melass enligt KN-nummer 1703.

3. För att säkerställa den nödvändiga försörjningen för tillverkning av de produkter som avses i artikel 13.2 får kommissionen helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter av socker enligt KN-nummer 1701 och isoglukos enligt KN-numren 1702 30 10, 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30.

Artikel 27

Importförvaltning

1. För att förhindra eller motverka de negativa effekter för gemenskapsmarknaden som kan bli följden av import av vissa produkter som anges i artikel 1.1, skall en tilläggstull tas ut vid import av en eller flera sådana produkter till den tullsats som fastställs i Gemensamma tulltaxan, om de villkor som fastställs i enlighet med förfarandet i artikel 40.1 e är uppfyllda, dock inte om det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarknaden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet.

2. En tilläggstull får tas ut om import sker till ett pris som understiger det tröskelpris som gemenskapen har anmält till Världshandelsorganisationen.

Uttag av tilläggstullen skall bestämmas på grundval av importpriset CIF för det aktuella partiet.

Importpriset CIF skall för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på gemenskapens importmarknad för den produkten.

3. Tilläggstullar får också tas ut under år då de negativa effekter som avses i punkt 1 uppstår eller sannolikt kommer att uppstå, om importvolymen överskrider marknadstillträdesnivån, definierad som andelen i procent av de föregående tre årens motsvarande inhemska konsumtion (”tröskelvolymen”).

Artikel 28

Tullkvoter

1. Kommissionen skall i enlighet med de närmare föreskrifter som antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 öppna och förvalta de tullkvoter för import av produkter som anges i artikel 1.1 och följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon av rådets rättsakter.

2. Tullkvoterna skall förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:

a)	En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

b)	En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

c)	En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

3. Metoderna skall där så är lämpligt lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och behovet av att säkra marknadens jämvikt.

Artikel 29

Traditionellt försörjningsbehov för raffinering

1. Utan hinder av artikel 19.1 skall ett traditionellt försörjningsbehov av socker för raffinering för gemenskapen fastställas till 1 796 351 ton per regleringsår, uttryckt i vitt socker.

Under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 skall det traditionella försörjningsbehovet fördelas på följande sätt:

—	296 627 ton för Frankrike.

—	291 633 ton för Portugal.

—	19 585 ton för Slovenien.

—	59 925 ton för Finland.

—	1 128 581 ton för Förenade kungariket.

2. Det traditionella försörjningsbehovet i punkt 1 första stycket skall ökas

a)	med 50 000 ton regleringsåret 2007/2008 och med 100 000 ton från och med regleringsåret 2008/2009; dessa kvantiteter skall göras tillgängliga för Italien endast under regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009,

b)	med 30 000 ton från och med regleringsåret 2006/2007 och med ytterligare 35 000 ton från och med det regleringsår då sockerkvoten har minskats med minst 50 %.

De kvantiteter som avses i första stycket led b skall avse rörråsocker och skall under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 vara förbehållna den enda anläggningen för bearbetning av sockerbetor i drift 2005 i Portugal. Denna bearbetningsanläggning bedöms vara ett heltidsraffinaderi.

3. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas till heltidsraffinaderier, förutsatt att de berörda kvantiteterna inte överstiger de kvantiteter som får importeras inom ramen för det traditionella försörjningsbehovet enligt punkterna 1 och 2. Licenserna får överföras endast mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats.

Denna punkt skall tillämpas under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009, och under de första tre månaderna för vart och ett av efterföljande regleringsår.

4. Tillämpningen av importtullar på rörsocker för raffinering enligt KN-nummer 1701 11 10 med ursprung i de länder som anges i bilaga VI skall tillfälligt upphöra för den tilläggskvantitet som behövs för att ge heltidsraffinaderierna tillräcklig försörjning av produkter vart och ett av regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009.

Tilläggskvantiteten skall fastställas i enlighet förfarandet i med artikel 39.2, baserat på balansen mellan det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1 i den här artikeln och den förväntade tillgången på socker för raffinering för regleringsåret. Balansen får ses över i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 under regleringsåret och får baseras på tidigare schablonuppskattningar av behovet av råsocker avsett för konsumtion.

Artikel 30

Garantipris

1. De garanterade priser som fastställs för AVS/Indien-socker skall gälla för import av råsocker och vitt socker av standardkvalitet från

a)	de minst utvecklade länderna enligt de ordningar som avses i artiklarna 12 och 13 i förordning (EG) nr 980/2005,

b)	de länder som förtecknas i bilaga VI till den här förordningen för den tilläggskvantitet som avses i artikel 29.4.

2. Ansökningar om importlicenser för socker som omfattas av ett garantipris skall åtföljas av en exportlicens utfärdad av myndigheterna i det exporterande landet som intygar att sockret fyller kraven i berörda avtal.

Artikel 31

Åtaganden enligt sockerprotokollet

I enlighet med förfarandet i artikel 39.2 får åtgärder antas för att se till att AVS/Indien-socker importeras till gemenskapen enligt villkoren i protokoll 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS-EG och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och republiken Indien om rörsocker. Dessa bestämmelser får vid behov avvika från artikel 29 i den här förordningen.

KAPITEL 3

Export

Artikel 32

Exportbidrag

1. Skillnaden mellan noteringar eller priser för socker på världsmarknaden och priserna inom gemenskapen får utjämnas genom exportbidrag i den mån som behövs för att det skall vara möjligt att utan vidare förädling eller i form av de produkter som anges i bilaga VII exportera produkter enligt artikel 1.1 b och c inom de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

2. Bestämmelser får fastställas om exportbidrag för de produkter som anges i artikel 1.1 d och g som exporteras utan vidare bearbetning eller i form av de produkter som anges i bilaga VII.

Vid fastställandet av exportbidraget per ton torrsubstans skall särskild hänsyn tas till

a)	det exportbidrag som gäller vid export av produkter enligt KN-nummer 1702 30 91,

b)	det exportbidrag som gäller vid export av de produkter som anges i artikel 1.1 c,

c)	de ekonomiska aspekterna av den planerade exporten.

3. Exportbidraget för råsocker av standardkvalitet enligt bilaga I får inte överskrida 92 % av det som beviljas för vitt socker. Denna gräns gäller emellertid inte exportbidrag för kandisocker.

4. Exportbidraget för de produkter som exporteras i form av de produkter som anges i bilaga VII får inte vara högre än det som tillämpas för dessa produkter när de exporteras i obearbetad form.

Artikel 33

Fastställande av exportbidrag

1. De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag skall fördelas med den metod som

är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,

b)	ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven.

2. Exportbidragen skall vara desamma för hela gemenskapen. Om det är nödvändigt på grund av situationen på världsmarknaden eller de särskilda behoven på vissa marknader får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.

Bidragen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.

Exportbidrag får fastställas

a)	med regelbundna intervall, och

b)	genom anbudsinfordran för produkter för vilka detta förfarande tidigare har föreskrivits.

På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ får kommissionen vid behov under den mellanliggande perioden ändra exportbidrag fastställda med regelbundna intervall.

3. För de produkter som avses i artikel 32.1–2 som exporteras i obearbetad form skall exportbidrag beviljas endast på begäran och mot uppvisande av exportlicensen för produkterna.

För de produkter som avses i artikel 32.1–2 som exporteras i obearbetad form skall exportbidraget vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan inkommer och, när det gäller differentierade bidrag, det bidrag som gäller samma dag

a)	för den destination som anges i licensen eller

b)	om så är lämpligt, för den faktiska destinationen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet skall det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den destination som är angiven i licensen.

4. Tillämpningsförfarandet för punkt 3 får i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 i rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (11) utvidgas till att omfatta produkterna även när de exporteras i form av de produkter som anges i bilaga VII. Närmare tillämpningsföreskrifter skall antas i enlighet med det förfarandet.

Artikel 34

Exportbegränsningar

Kontrollen av att de åtaganden fullgörs i fråga om volymer som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget skall ske med hjälp av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna.

Artikel 35

Exportrestriktioner

1. Om noteringarna eller priserna på världsmarknaden för en eller flera produkter som anges i artikel 1.1 når en nivå som stör eller hotar att störa försörjningen av gemenskapsmarknaden och läget sannolikt kommer att bestå och försämras, får lämpliga åtgärder vidtas i yttersta nödfall.

2. Åtgärder enligt denna artikel skall tillämpas med beaktande av de förpliktelser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.

AVDELNING IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 36

Statligt stöd

1. Om inte annat följer av denna förordning skall artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget gälla för produktion av och handel med de produkter som förtecknas i artikel 1.1, med undantag för det statliga stöd som föreskrivs i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. Medlemsstater som sänker sin sockerkvot med mer än 50 % får bevilja tillfälligt statligt stöd under den tid då övergångsstödet för betodlare utbetalas i enlighet med kapitel 10f i rådets förordning (EG) nr 319/2006 av den 20 februari 2006 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (12). Kommissionen skall på grundval av berörda medlemsstaters ansökningar besluta om totalbeloppet för det statliga stöd som skall finnas tillgängligt för denna åtgärd.

När det gäller Italien får det tillfälliga stöd som avses i första stycket inte överstiga 11 EUR per regleringsår och ton sockerbetor och skall beviljas sockerbetsodlare och för transport av sockerbetor.

3. Finland får bevilja sockerbetsodlare stöd på upp till 350 EUR per hektar och regleringsår.

4. Inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång skall de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats under det regleringsåret.

Artikel 37

Störningsklausul

Om priserna stiger eller faller kraftigt på gemenskapsmarknaden och

—	alla åtgärder enligt övriga artiklar i denna förordning har vidtagits,

—	störningen eller hotet om störning av marknaden består,

får ytterligare nödvändiga åtgärder vidtas.

Artikel 38

Kommunikationssätt

Medlemsstaterna och kommissionen skall ge varandra den information som behövs för att tillämpa denna förordning och för att uppfylla internationella skyldigheter i fråga om de produkter som anges i artikel 1.1.

Artikel 39

Förvaltningskommittén för socker

1. Kommissionen skall biträdas av Förvaltningskommittén för socker (nedan kallad ”kommittén”).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i det beslutet skall vara en månad.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 40

Genomförandebestämmelser

1. Tillämpningsföreskrifter för denna förordning skall utformas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2. Dessa skall särskilt inbegripa följande:

a)	Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 3–6, särskilt när det gäller bestämmelserna om ökningar och sänkningar av priser som skall tillämpas vid avvikelser från referensprisstandarden enligt artikel 3.3 och minimipriset i artikel 5.3.

b)	Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 7–10.

c)	Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 12, 13, 14 och 15, särskilt när det gäller villkoren för beviljande av produktionsbidrag, bidragsbeloppen och stödberättigande kvantiteter.

d)	Närmare föreskrifter för upprättande och meddelande av beloppen i artiklarna 8, 15 och 16.

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 26–28. Dessa föreskrifter kan särskilt behandla följande:

i)	Avskaffande av tullar enligt artikel 26.2 och 26.3 genom upphandling.

ii)	Uppräkning av de produkter för vilka tilläggsimporttullar får tillämpas enligt artikel 27.

iii)

De årliga tullkvoterna enligt artikel 28.1, vid behov lämpligt utspridda över året, och den administrativa metod som skall användas och innefatta

—	garantier för produktens art, härkomst och ursprung,

—	erkännande av de dokument som användas för att verifiera de garantier som avses i första strecksatsen, och

—	villkoren för utfärdande av importlicenser samt licensernas giltighetstid.

f)	Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 36 och 38.

Tillämpningsföreskrifter för kapitel 3 i avdelning III. Föreskrifterna får innefatta följande:

i)	Tillämpningsföreskrifter för omfördelning av exporterbara kvantiteter som inte har tilldelats eller utnyttjats.

ii)	Lämpliga åtgärder enligt artikel 35.

2. Därutöver får följande antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2:

a)	Kriterier för företagen när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som skall omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 6.4.

b)	Ändringar av bilagorna I och II.

c)	Undantag från de datum som fastställs i artikel 14.2.

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 16–19, särskilt när det gäller följande:

i)	Tilläggsinformation från godkända näringsidkare.

ii)	Kriterier för sanktioner samt tillfällig eller permanent indragning av näringsidkarnas godkännande.

iii)	Beviljande av stöd och stödbelopp för privat lagring enligt artikel 18.

iv)	Kvalitativa och kvantitativa minimikrav, tillämpliga höjningar och sänkningar av priser och förfarandena och kraven vid interventionsorganens övertagande, för interventionsuppköp enligt artikel 18.2.

v)	Procenttal för det återtag av kvotsocker som avses i artikel 19.1.

vi)	Villkor för betalning av minimipriset i de fall det återtagna sockret säljs på gemenskapsmarknaden enligt artikel 19.4.

e)	Tillämpningsföreskrifter för det undantag som avses i artikel 23.1.

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 29 och 30, särskilt när det gäller efterlevnaden av internationella avtal:

i)	Ändring av definitionen i artikel 2.11.

ii)	Ändringar av bilaga VI.

g)	Åtgärder vid tillämpning av artikel 37.

Artikel 41

Ändring av förordning (EG) nr 247/2006

Förordning (EG) nr 247/2006 skall ändras på följande sätt:

Följande punkt skall läggas till i artikel 17:

”3. Frankrike får bevilja statligt stöd till sockersektorn i landets yttersta randområden med upp till 60 miljoner EUR för regleringsåret 2005/2006 och upp till 90 miljoner EUR från och med regleringsåret 2006/2007.

Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall inte gälla det stöd som avses i denna punkt.

Frankrike skall inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats.”

Artikel 23.2 skall ersättas med följande:

”2. Gemenskapen skall finansiera åtgärderna i avdelningarna II och III i denna förordning med upp till följande maximibelopp per år:

(miljoner EUR)
	Budgetåret 2007	Budgetåret 2008	Budgetåret 2009	Budgetåret 2010 och därefter
De franska utomeuropeiska departementen	126,6	133,5	140,3	143,9
Azorerna och Madeira	77,9	78,0	78,1	78,2
Kanarieöarna	127,3	127,3	127,3	127,3”

Artikel 42

Särskilda åtgärder

Nödvändiga och berättigade åtgärder som behövs för att i brådskande fall lösa praktiska och specifika problem skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.

Sådana åtgärder kan avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.

Artikel 43

Finansiella bestämmelser

Förordning (EG) nr 1258/1999 och, från och med den 1 januari 2007, förordning (EG) nr 1290/2005 samt genomförandebestämmelserna för de förordningarna skall tillämpas på de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig i samband med att de uppfyller sina skyldigheter enligt den här förordningen.

KAPITEL 2

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 44

Övergångsbestämmelser

Åtgärder får antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 för att

a)	underlätta övergången från marknadsläget under regleringsåret 2005/2006 till marknadsläget under regleringsåret 2006/2007, särskilt genom att sänka den kvantitet som får tillverkas enligt kvot, och övergången från förordning (EG) nr 1260/2001 till den här förordningen, och

b)	säkerställa att gemenskapen uppfyller sina internationella förpliktelser vad avser C-socker enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1260/2001 utan störningar på gemenskapens marknad för socker.

Artikel 45

Upphävande

Förordning (EG) nr 1260/2001 skall upphöra att gälla.

Artikel 46

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med regleringsåret 2006/2007. Artiklarna 39, 40, 41 och 44 skall dock tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande. Avdelning II skall tillämpas till utgången av regleringsåret 2014/2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 februari 2006.

På rådets vägnar

J. PRÖLL

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 19 januari 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) Yttrandet avgivet den 26 oktober 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(4) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.

(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6) EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

(7) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1290/2005 (EUT L 209, 11.8.2005, s. 1).

(8) EGT L 190, 23.7.1975, s. 36.

(9) EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.

(10) EGT L 349, 31.12.1994, s. 53. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2200/2004 (EUT L 374, 22.12.2004, s. 1).

(11) EGT L 318, 20.12.1993, s. 18. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2580/2000 (EGT L 298, 25.11.2000, s. 5).

(12) Se sidan 32 i detta nummer av EUT.

BILAGA I

STANDARDKVALITETER

PUNKT I

Standardkvaliteter för sockerbetor

Betor av standardkvalitet skall ha följande egenskaper:

a)	De skall vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

b)	De skall ha ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.

PUNKT II

Standardkvalitet för vitt socker

Vitt socker av standardkvalitet skall ha följande egenskaper:

a)	Det skall vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet, torrt, enhetligt kristalliserat och jämnt rinnande.

b)	Polarisation: minst 99,7°.

c)	Fuktinnehåll: högst 0,06 %.

d)	Innehåll av invertsocker: högst 0,04 %.

Antalet enheter som fastställts enligt punkt 2 skall inte överstiga 22 sammanlagt, och inte

15 i fråga om askinnehåll,

9 i fråga om färgtyp fastställd enligt den metod som används vid Institut für landwirtschaftliche Technologie und Zuckerindustrie Braunschweig (nedan kallad ”Braunschweig-metoden”),

6 i fråga om färgning av lösningen, fastställd enligt den metod som används vid International Commission for Uniform Methods of Sugar Analysis (nedan kallad ”ICUMSA-metoden”).

En enhet skall motsvara

a)	0,0018 % askinnehåll enligt ICUMSA-metoden vid 28 grader Brix,

b)	0,5 färgtypenheter enligt Braunschweig-metoden,

c)	7,5 enheter lösningsfärgning enligt ICUMSA-metoden.

3.	De metoder som används för att fastställa de faktorer som avses i punkt 1 skall vara desamma som används för att fastställa dessa förhållanden inom ramen för interventionsåtgärderna.

PUNKT III

Standardkvalitet för råsocker

1.	Råsocker av standardkvalitet skall ge ett utbyte av vitt socker på 92 %.

Utbytet för råsocker av betsocker skall beräknas genom att talet för detta sockers polarisationsgrad minskas med

a)	sockrets procentuella halt av aska multiplicerad med fyra,

b)	sockrets procentuella halt av invertsocker multiplicerad med två,

talet 1.

3.	Utbytet för råsocker av sockerrör skall beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad multiplicerat med två minskas med talet 100.

BILAGA II

KÖPEVILLKOR FÖR SOCKERBETOR

PUNKT I

I denna bilaga avses med avtalsslutande part:

a)	ett sockerföretag (nedan kallad tillverkare) och

b)	en säljare av sockerbetor (nedan kallad säljare).

PUNKT II

1.	Leveransavtalen skall ingås skriftligen och för en bestämd kvantitet kvotbetor.

2.	Det skall noga anges i leveransavtalen om, och på vilka villkor, en ytterligare kvantitet betor kan levereras.

PUNKT III

1.	I leveransavtalen skall inköpspriser anges för de kvantiteter betor som avses i artikel 6.3 i första och – om så är lämpligt – andra strecksatsen. För de kvantiteter som avses i första strecksatsen får priserna inte understiga minimipriset för kvotbetor enligt artikel 5.1.

En bestämd sockerhalt för sockerbetor skall anges i leveransavtalen. Leveransavtalen skall innehålla en omräkningstabell som visar de olika sockerhalterna och de koefficienter som används för att omvandla de kvantiteter betor som levereras till kvantiteter som motsvarar den i avtalet angivna sockerhalten.

Tabellen skall vara baserad på de avkastningsvärden som motsvarar de olika sockerhalterna.

Om en säljare har tecknat ett leveransavtal med en tillverkare om leverans av betor enligt artikel 6.3 första strecksatsen skall alla leveranser av den säljaren, omräknade enligt punkt 2 ovan, betraktas som leveranser enligt artikel 6.3 första strecksatsen, upp till den kvantitet betor som anges i leveransavtalet.

En tillverkare som producerar en mindre kvantitet socker än sina kvotbetor för vilka han har tecknat ett leveransavtal före sådd enligt artikel 6.3 första strecksatsen, skall fördela den kvantitet sockerbetor som motsvarar ytterligare produktion upp till kvotbeloppet mellan de säljare med vilka leveransavtalet före sådd har tecknats.

Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.

PUNKT IV

1.	Leveransavtalet skall innehålla bestämmelser om hur lång tid betleveranserna normalt skall ta och hur ofta de skall göras.

2.	Bestämmelserna skall vara samma som de som tillämpades under det föregående regleringsåret med eventuella anpassningar nödvändiggjorda av den faktiska produktionen. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.

PUNKT V

1.	Uppsamlingsställe för betor skall anges i leveransavtalen.

2.	När en säljare och en tillverkare redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret skall de uppsamlingsställen som man har avtalat för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.

3.	I leveransavtalen skall anges att kostnader för lastning och transport från uppsamlingsställena skall betalas av tillverkaren om inget annat följer av särskilda avtal baserade på lokala regler eller sedvänjor som gällde före det föregående regleringsåret.

4.	I de fall då sockerbetor levereras fritt fabrik i Danmark, Grekland, Spanien, Irland, Portugal, Finland eller Förenade kungariket skall det i leveransavtalen anges att sockertillverkaren skall bidra till lastnings- och transportkostnaderna och med vilken procentsats eller vilket belopp.

PUNKT VI

1.	Mottagningsställen för betor skall anges i leveransavtalen.

2.	När en säljare och en tillverkare redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret skall de mottagningsställen som man har avtalat för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.

PUNKT VII

1.	I leveransavtalen skall anges att sockerhalten skall bestämmas enligt den polarimetriska metoden. Ett betprov skall tas då betorna tas emot.

2.	I branschavtal kan anges att betprov skall tas i ett annat skede. I så fall skall leveransavtalet innehålla bestämmelser om korrigering för att kompensera för en eventuell minskning av sockerhalten mellan tidpunkten för mottagandet och provtagningen.

PUNKT VIII

I leveransavtalet skall anges att bruttovikt, tara och sockerhalt skall bestämmas enligt ett av följande tillvägagångssätt:

a)	Av tillverkaren och betodlarnas branschorganisation gemensamt om branschavtalet kräver detta.

b)	Av tillverkaren under överinseende av betproducenternas branschorganisation.

c)	Av tillverkaren under överinseende av en expert, som är godkänd av medlemsstaten i fråga, förutsatt att säljaren åtar sig att betala kostnaden för denne.

PUNKT IX

Tillverkaren skall enligt leveransavtalen vara skyldig att fullgöra en eller flera av nedanstående skyldigheter avseende hela den levererade kvantiteten betor.

a)	Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna den färska betmassan från den levererade kvantiteten betor till säljaren.

b)	Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna en del av denna betmassa i pressat skick, torkat skick eller torkad och melasserad, till säljaren.

c)	Att fritt fabrik återlämna betmassan i pressat eller torkat skick. I detta fall kan tillverkaren begära att säljaren betalar kostnaderna för pressningen eller torkningen.

d)	Att till säljaren betala en kompensation med hänsyn till säljarens möjligheter att sälja betmassan i fråga.

När olika delar av den levererade kvantiteten betor skall genomgå olika behandling skall leveransavtalet föreskriva mer än en av de skyldigheter som anges i första stycket.

2.	I branschavtal kan anges att betmassan kan levereras i ett annat skede än det som anges i punkt 1 a, b och c.

PUNKT X

1.	I leveransavtalen skall anges tidsgränser för betalning av eventuella förskott och för slutbetalning av inköpspriset för betor.

2.	De tidsgränser som avses i punkt 1 skall vara de som gällde under det föregående regleringsåret. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.

PUNKT XI

Om det i ett leveransavtal finns bestämmelser om förhållanden som omfattas av denna bilaga eller om leveransavtalet innehåller bestämmelser om andra förhållanden får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.

PUNKT XII

1.	Branschavtal enligt artikel 2.11 b skall innehålla skiljeklausuler.

2.	Om det i ett branschavtal på gemenskapsnivå eller regional eller lokal nivå finns bestämmelser som omfattas av denna bilaga eller om det innehåller bestämmelser om andra bestämmelser får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.

Branschavtal enligt punkt 2 skall särskilt innehålla bestämmelser om följande:

a)	Fördelningen mellan säljarna av de kvantiteter betor som tillverkaren köper före sådd i avsikt att tillverka socker inom ramen för kvoten.

b)	Den fördelning som avses i punkt III.4.

c)	Den omräkningstabell som avses i punkt III.2.

d)	Val och försörjning med utsäde för de betsorter som skall odlas.

e)	Lägsta sockerhalt för de betor som skall levereras.

f)	Samråd mellan tillverkaren och säljarnas företrädare innan man fastställer vilken dag betorna skall börja levereras.

g)	Betalning av tilläggsbelopp till säljare vid för tidig eller för sen leverans.

Vidare uppgifter om följande:

i)	Den del av betmassan som avses i punkt IX.1 b.

ii)	De kostnader som avses i punkt IX.1 c.

iii)	Den kompensation som avses i punkt IX.1 d:

i)	Säljarens avhämtning av betmassan.

j)	Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1: fördelningen mellan tillverkaren och säljarna av en eventuell skillnad mellan referenspriset och det faktiska försäljningspriset för sockret.

PUNKT XIII

Om det inte har ingåtts något branschavtal om hur de betkvantiteter som en sockertillverkare erbjuder sig att köpa före sådd för sockerproduktion inom ramen för kvoten skall fördelas mellan säljarna får den berörda medlemsstaten själv utfärda regler för hur denna fördelning skall ske.

Dessa regler får också ge säljare, som traditionellt säljer sockerbetor till kooperationer, leveransrättigheter utöver de rättigheter som säljaren skulle ha haft som medlem i kooperationen.

BILAGA III

NATIONELLA OCH REGIONALA KVOTER

(ton)
Medlemsstater eller regioner (1)	Socker (2)	Isoglukos (3)	Inulinsirap (4)
Belgien	819 812	71 592	215 247
Tjeckien	454 862	—	—
Danmark	420 746	—	—
Tyskland	3 416 896	35 389	—
Grekland	317 502	12 893	—
Spanien	996 961	82 579	—
Frankrike (utom de utomeuropeiska departementen)	3 288 747	19 846	24 521
De franska utomeuropeiska departementen	480 245	—	—
Irland	199 260	—	—
Italien	1 557 443	20 302	—
Lettland	66 505	—	—
Litauen	103 010	—	—
Ungern	401 684	137 627	—
Nederländerna	864 560	9 099	80 950
Österrike	387 326	—	—
Polen	1 671 926	26 781	—
Portugal (fastlandet)	69 718	9 917	—
Autonoma regionen Azorerna	9 953	—	—
Slovakien	207 432	42 547	—
Slovenien	52 973	—	—
Finland	146 087	11 872	—
Sverige	368 262	—	—
Förenade kungariket	1 138 627	27 237	—
Totalt	17 440 537	507 680	320 718

BILAGA IV

PUNKT I

TILLÄGGSKVOTER FÖR SOCKER

(ton)
Medlemsstater	Tilläggskvot
Belgien	62 489
Tjeckien	20 070
Danmark	31 720
Tyskland	238 560
Grekland	10 000
Spanien	10 000
Frankrike (utom de utomeuropeiska departementen)	351 695
Irland	10 000
Italien	10 000
Lettland	10 000
Litauen	8 985
Ungern	10 000
Nederländerna	66 875
Österrike	18 486
Polen	100 551
Portugal (fastlandet)	10 000
Slovakien	10 000
Slovenien	10 000
Finland	10 000
Sverige	17 722
Förenade kungariket	82 847
Totalt	1 100 000

PUNKT II

KOMPLETTERANDE KVOTER FÖR ISOGLUKOS

(ton)
Medlemsstater	Kompletterande kvot
Italien	60 000
Litauen	8 000
Sverige	35 000

BILAGA V

NÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR ÖVERFÖRING AV SOCKER- ELLER ISOGLUKOSKVOTER

PUNKT I

Vid tillämpningen av denna bilaga avses med

a)	sammanslagning av företag: att sammanföra två eller flera företag till ett enda företag,

b)	överlåtelse av ett företag: överföring eller övertagande av tillgångar som tillhör ett företag, vilket har tilldelats kvoter, till fördel för ett eller flera andra företag,

c)	överlåtelse av en fabrik: överföring av äganderätten till en teknisk enhet, inklusive hela den anläggning som behövs för att tillverka produkten i fråga, till ett eller flera företag, som helt eller delvis övertar produktionen hos det företag som överför sin äganderätt,

arrendering av en fabrik: arrendeavtal för en teknisk enhet som arrendatorn avser att driva, inklusive hela den anläggning som behövs för tillverkning av socker, som gäller för minst tre på varandra följande regleringsår och som parterna förbinder sig att inte säga upp före utgången av det tredje året, med ett företag som är etablerat inom samma medlemsstat som fabriken i fråga, om företaget som arrenderar nämnda enhet efter det att arrendeavtalet börjat gälla kan betraktas som ett enbart sockerproducerande företag beträffande hela sin produktion.

PUNKT II

I händelse av en sammanslagning eller överlåtelse av sockerproducerande företag och i händelse av överlåtelse av sockerfabriker skall kvoterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ändras enligt följande:

a)	Vid en sammanslagning av sockerproducerande företag skall medlemsstaterna tilldela det företag som skapas genom sammanslagningen en kvot som är lika med summan av de kvoter som företagen hade tilldelats före sammanslagningen.

b)	Vid överlåtelse av ett sockerproducerande företag skall medlemsstaten tilldela mottagaren det överlåtna företagets kvot för sockerproduktion. Om det finns mer än en mottagare skall fördelningen göras i proportion till den sockerproduktion som var och en av dem tar över.

c)	Vid en överlåtelse av en sockerfabrik skall medlemsstaten minska kvoten för det överlåtande företaget och öka kvoten för mottagande företag i proportion till den produktion som vart och ett av företagen tar över.

Om några av de sockerbets- eller sockerrörsodlare som direkt berörs av någon av de transaktioner som avses i punkt 1 uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett sockerproducerande företag som inte är part i dessa transaktioner, kan medlemsstaten genomföra fördelningen av kvoter på grundval av den produktion som tas över av det företag till vilket de avser att leverera sina betor eller sockerrör.

I händelse av nedläggning under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 kan medlemsstaten tilldela ett eller flera sockerproducerande företag den del av kvoten som berörs av nedläggningen; nedläggningen kan gälla

a)	ett sockerproducerande företag,

b)	en eller flera anläggningar som ingår i ett sockerproducerande företag.

Även i de fall som avses ovan i b kan medlemsstaten, om några av de berörda odlarna uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett bestämt sockerproducerande företag, tilldela det företag till vilket de avser att leverera en kvot som motsvarar den kvantitet som odlarna vill leverera till företaget.

4.	Om det undantag som avses i artikel 6.6 åberopas kan medlemsstaten kräva att de betodlare och sockerföretag som berörs av avvikelsen inkluderar särskilda bestämmelser i sina branschavtal som gör det möjligt för medlemsstaten att tillämpa punkterna 2 och 3 ovan.

Om en fabrik som tillhör ett sockerproducerande företag utarrenderas kan medlemsstaten minska kvoten för det företag som arrenderar ut fabriken och tilldela det företag som arrenderar fabriken i avsikt att producera socker där, denna del av kvoten.

Om arrendet upphör inom tre regleringsår skall den justeringen av kvoten som gjorts enligt första stycket återkallas retroaktivt av medlemsstaten till den dag då arrendet började löpa. Om avtalet emellertid upphör på grund av force majeure skall medlemsstaten inte vara förpliktigad att återkalla justeringen.

Om ett sockerproducerande företag inte längre kan garantera att det kan fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen gentemot berörda sockerbets- eller sockerrörsodlare, och om de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten har fastlagt att så är fallet, kan medlemsstaten för ett eller flera regleringsår överföra den del av kvoterna som berörs till ett eller flera sockerproducerande företag i proportion till storleken på den produktion de tar över.

Om en medlemsstat ger ett sockerproducerande företag pris- och avsättningsgarantier avseende bearbetning av sockerbetor till etylalkohol, kan medlemsstaten i samförstånd med företaget och de berörda sockerbetsodlarna överföra hela eller en del av kvoterna för sockertillverkning till ett eller flera andra företag för ett eller flera regleringsår.

PUNKT III

Vid sammanslagning eller överlåtelse av isoglukosproducerande företag eller överlåtelse av en isoglukosproducerande fabrik får medlemsstaten fördela de berörda kvoterna för produktion av isoglukos till ett eller flera andra företag, vare sig de redan har en produktionskvot eller inte.

PUNKT IV

Åtgärder enligt punkterna II och III kan endast vidtas om

a)	hänsyn har tagits till alla berörda parters intressen,

b)	den berörda medlemsstaten anser att dessa åtgärder kan förbättra sockerbets-, sockerrörs- och sockerproduktionssektorernas struktur,

c)	de gäller företag etablerade inom de territorier som kvoterna i bilaga III avser.

PUNKT V

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 oktober och den 30 april följande år skall bestämmelserna i punkterna II och III gälla innevarande regleringsår.

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 maj och den 30 september samma år skall bestämmelserna i punkterna II och III gälla det påföljande regleringsåret.

PUNKT VI

Vid tillämpning av artikel 10.3 skall medlemsstaterna fördela de justerade kvoterna senast den sista februari för att tillämpa dem under det påföljande regleringsåret.

PUNKT VII

Vid tillämpningen av punkterna II och III skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de justerade kvoterna inom 15 dagar efter utgången av de perioder som anges i punkt V.

BILAGA VI

STATER SOM AVSES I ARTIKEL 2.12

Barbados

Belize

Elfenbenskusten

Republiken Kongo

Fiji

Guyana

Indien

Jamaica

Kenya

Madagaskar

Malawi

Mauritius

Mocambique

Saint Kitts och Nevis – Anguilla

Surinam

Swaziland

Tanzania

Trinidad och Tobago

Uganda

Zambia

Zimbabwe

BILAGA VII

BEARBETADE PRODUKTER

KN-nummer

Varuslag

ex 0403

Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

0403 10

–

Yoghurt:

0403 10 51 till 0403 10 99

– –	Smaksatt yoghurt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

0403 90

–	Andra slag:

0403 90 71 till 0403 90 99

– –	Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

ex 0710

–	Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

0710 40 00

–	Sockermajs

ex 0711

–	Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

0711 90

–	Andra grönsaker; blandningar av grönsaker:

– –	Grönsaker:

0711 90 30

–	Sockermajs

1702 50 00

Kemiskt ren fruktos

ex 1704

Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, utom lakritsextrakt enligt nr 1704 90 10

1806

Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao

ex 1901

Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

1901 10 00

–	Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar

1901 20 00

–	Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905

1901 90

–	Andra slag:

– –	Andra slag:

1901 90 99

– – –

Andra

ex 1902

Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd:

1902 20

–	Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda:

– –

Andra:

1902 20 91

– – –

Kokta

1902 20 99

– – –

Andra

1902 30

–	Andra pastaprodukter

1902 40

–

Couscous:

1902 40 90

– –

Andra

1904

Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans

ex 1905

Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:

1905 10 00

–	Knäckebröd

1905 20

–	Kryddade kakor s.k. pain d'épices

1905 31

– –	Söta kex, småkakor o.d.

1905 32

– –	Våfflor och rån (wafers)

1905 40

–	Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter

1905 90

–	Andra slag:

– –

Andra:

1905 90 45

– – –

Kex

1905 90 55

– – –

Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta

1905 90 60

– – – –

Med tillsats av sötningsmedel

1905 90 90

– – – –

Andra

ex 2001

Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

2001 90

–	Andra slag:

2001 90 30

– –	Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

2001 90 40

– –	Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse

ex 2004

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

2004 10

–

Potatis:

– –

Annan:

2004 10 91

– – –

I form av mjöl eller flingor

2004 90

–	Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:

2004 90 10

– –	Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

ex 2005

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

2005 20

–

Potatis:

2005 20 10

– –	I form av mjöl eller flingor

2005 80 00

–	Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

ex 2101

Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

–	Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

– –	Beredningar på basis av extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

2101 12 98

– – –

Andra:

–	Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte:

– –	Beredningar:

2101 20 98

– – –

Andra

–	Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

– –	Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:

2101 30 19

– – –

Andra

– –	Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:

2101 30 99

– – –

Andra

2105 00

Glassvaror, även innehållande kakao

ex 2106

Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

2106 90

–	Andra slag:

2106 90 10

– –

Ostfondue

– –

Andra:

2106 90 92

– – – – –

Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse

2106 90 98

– – – – –

Andra

2202

Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009

2205

Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen

ex 2208

Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker:

2208 20

–	Sprit erhållen genom destillering av druvvin eller pressåterstoder av druvor:

2208 50 91 to 2208 50 99

Genever

2208 70

Likör

2208 90 41 to 2208 90 78

–	Annan sprit och andra spritdrycker

2905 43 00

Mannitol

2905 44

D-glucitol (sorbitol)

ex 3302

Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker:

3302 10

–	Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker:

– –	Av sådana slag som används vid industriell tillverkning av drycker:

– – –

Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck:

– – – – –

Med en verklig alkoholhalt överstigande 0,5 volymprocent:

3302 10 29

Andra

ex Kapitel 38

Diverse kemiska produkter

3824 60

Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44