15.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/9


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1673/2006/EG

av den 24 oktober 2006

om finansiering av europeisk standardisering

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 och artikel 157.3,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Den europeiska standardiseringen är en frivillig verksamhet som utförs av och för berörda parter som vill fastställa standarder och andra standardiseringsprodukter för sina egna behov. Dessa standardiseringsprodukter utarbetas av Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (Etsi), vilka är organ som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3) (nedan kallade ”europeiska standardiseringsorgan”).

(2)

I direktiv 98/34/EG föreskrivs att kommissionen, efter samråd med den kommitté som inrättades genom det direktivet, kan lämna standardiseringsuppdrag till de europeiska standardiseringsorganen. I Allmänna riktlinjer för samarbetet mellan CEN, Cenelec och Etsi och Europeiska kommissionen och Europeiska frihandelssammanslutningen av den 28 mars 2003 (4) fastställs partnerskapsförbindelser mellan å ena sidan dessa europeiska standardiseringsorgan, och å andra sidan gemenskapen och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), som också stöder den europeiska standardiseringen.

(3)

Det är nödvändigt att gemenskapen bidrar till finansieringen av den europeiska standardiseringen, eftersom den på ett ändamålsenligt sätt stöder gemenskapens lagstiftning och politik. Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till den inre marknadens funktion och konsolidering, särskilt genom direktiven enligt den s.k. nya metoden när det gäller hälsa, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd, och till att garantera kompatibilitet till exempel på transportområdet. Den europeiska standardiseringen bidrar också till att förbättra företagens konkurrenskraft, bland annat genom att den underlättar den fria rörligheten för varor och tjänster, nätens driftskompatibilitet, kommunikationsmedel samt teknisk utveckling och innovation inom sådana områden som informationsteknik. Detta beslut bör därför även omfatta finansiering av europeisk standardiseringsverksamhet inom informations- och teleteknik, som också regleras i rådets beslut 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation (5).

(4)

Detta beslut bör innehålla en explicit, komplett och detaljerad rättslig grund för gemenskapens finansiering av all europeisk standardiseringsverksamhet som krävs för att genomföra gemenskapens politik och lagstiftning.

(5)

Det är nödvändigt att se till att små och medelstora företag, i synnerhet mindre företag, mikroföretag och hantverksföretag, behärskar tillämpningen av europeiska standarder. Dessa standarder bör följaktligen utarbetas och tillämpas med beaktande av sådana företags särdrag och deras miljö.

(6)

Gemenskapens finansiering bör syfta till att fastställa standarder eller andra standardiseringsprodukter, att göra det lättare för företagen att använda dem genom att de översätts till de olika officiella gemenskapsspråken, att öka samstämmigheten i det europeiska systemet för standardisering och att se till att samtliga marknadsaktörer i hela Europeiska unionen får tillgång till de europeiska standarderna på rättvisa och tydliga villkor. Detta är särskilt viktigt i de fall där användningen av standarder gör det möjligt att efterleva gemenskapslagstiftningen.

(7)

Anslagen till den europeiska standardiseringen bör fastställas varje år av budgetmyndigheten inom ramen för en preliminär finansieringsram som fastställs för den period som den gällande budgetramen omfattar och bli föremål för ett årligt beslut från kommissionen, i vilket beloppen och, i förekommande fall, den högsta andelen samfinansiering per typ av verksamhet anges.

(8)

Eftersom den europeiska standardiseringen till stöd för gemenskapens politik och lagstiftning och de olika typerna av standardiseringsverksamhet täcker ett mycket brett område, bör olika former för finansiering föreskrivas. Det handlar i huvudsak om bidrag utan ansökningsomgång för de europeiska standardiseringsorganen i enlighet med bestämmelserna i artikel 110.1 andra stycket i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6) (nedan kallad ”budgetförordningen”) och i artikel 168.1 d i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (7).

(9)

Detta bör även gälla enheter som inte erkänns som europeiska standardiseringsorgan i bilaga I till direktiv 98/34/EG, men som befullmäktigas genom en grundläggande rättsakt och som skall utföra förberedande arbete inför den europeiska standardiseringen i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen.

(10)

Medlemsstaterna uppmuntras att se till att standardiseringsarbetet erhåller nödvändigt nationellt stöd.

(11)

I den mån som europeiska standardiseringsorgan fortlöpande stöder gemenskapens verksamhet bör de också ha tillgång till effektiva och ändamålsenliga centralsekretariat. Kommissionen bör därför kunna bevilja bidrag till de organ som verkar i ett allmänt europeiskt intresse, utan att tillämpa den princip om successiv nedtrappning av bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 113.2 i budgetförordningen. För att europeiska standardiseringsorgan skall kunna verka effektivt måste också nationella medlemmar i dessa organ fullgöra sina skyldigheter när det gäller att bidra ekonomiskt till det europeiska systemet för standardisering.

(12)

Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Det handlar bland annat om forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och validering eller utvärdering av standarder. Främjandet av standardisering på europeisk och internationell nivå bör också kunna omfatta genomförandet av program för samarbete och tekniskt stöd med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i Europeiska unionen bör det finnas möjlighet att efter ansökningsomgångar eller upphandlingar bevilja bidrag till andra enheter.

(13)

Avtal om partnerskap undertecknas regelbundet mellan kommissionen och europeiska standardiseringsorgan för fastställandet av administrativa och finansiella bestämmelser för finansieringen av standardiseringsverksamhet i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen. Europaparlamentet och rådet bör informeras om innehållet i sådana avtal.

(14)

Med hänsyn till standardiseringsarbetets särskilda karaktär, och särskilt olika berörda parters medverkan i standardiseringsprocessen, bör det tillåtas att sådan samfinansiering för framtagning av europeiska standarder eller andra standardiseringsprodukter som är föremål för gemenskapsbidrag får ges som bidrag in natura, till exempel genom att experter ställs till förfogande.

(15)

För att säkerställa ett effektivt genomförande av detta beslut bör det vara möjligt att anlita den sakkunskap som krävs, bland annat för revision och ekonomisk förvaltning, och att få tillgång till sådant administrativt stöd som kan underlätta genomförandet samt att regelbundet utvärdera den verksamhet som finansieras av gemenskapen för att kunna bedöma om den är ändamålsenlig och ger önskad verkan.

(16)

Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att undvika bedrägerier och oegentligheter och för att återkräva medel som utbetalats felaktigt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (9) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (10).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs bestämmelser för gemenskapens bidrag till finansieringen av europeisk standardisering i syfte att stödja genomförandet av viss politik, viss verksamhet och vissa åtgärder samt genomförande av gemenskapslagstiftning.

Artikel 2

Enheter som kan beviljas gemenskapsfinansiering

Gemenskapsfinansiering får beviljas de erkända europeiska standardiseringsorgan som anges i bilaga I till direktiv 98/34/EG för genomförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 3 i detta beslut.

Gemenskapsfinansiering får även beviljas andra enheter för verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen och som anges i artikel 3.1 b samt för sådana program som avses i artikel 3.1 f.

Artikel 3

Standardiseringsverksamhet som kan beviljas gemenskapsfinansiering

1.   Gemenskapen får finansiera följande europeiska standardiseringsverksamhet:

a)

Framtagning och revidering av europeiska standarder eller andra nödvändiga och lämpliga standardiseringsprodukter för genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning.

b)

Verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen, däribland undersökningar, program, utvärderingar, jämförande analyser, forskning, laboratoriearbete, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier samt bedömningar av överensstämmelse.

c)

Verksamheten vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat, till exempel utarbetande av policy, samordning av standardiseringsverksamhet, genomförande av tekniskt arbete och tillhandahållande av information till berörda parter.

d)

Kontroll av kvalitet och överensstämmelse med motsvarande gemenskapspolitik och gemenskapslagstiftning när det gäller europeiska standarder eller alla andra standardiseringsprodukter.

e)

Översättning, i mån av behov, till andra officiella gemenskapsspråk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk av europeiska standarder eller andra europeiska standardiseringsprodukter till stöd för gemenskapens politik och lagstiftning; utarbetande av såväl dokument för att förklara, tolka och förenkla standarder som användarhandböcker och bästa metoder.

f)

Främjande och utnyttjande av det europeiska systemet för standardisering och europeiska standarder hos berörda parter inom gemenskapen och på internationell nivå, samt verksamhet vars mål är att genomföra program för tekniskt stöd och samarbete med tredjeländer.

2.   Den verksamhet som avses i punkt 1 a får finansieras med gemenskapsmedel bara om den kommitté som inrättats genom artikel 5 i direktiv 98/34/EG har rådfrågats om de uppdrag som skall lämnas till de europeiska standardiseringsorganen.

Artikel 4

Finansiering

De anslag som anslås till den verksamhet som avses i detta beslut skall fastställas varje år av budgetmyndigheten inom budgetramen.

Artikel 5

Finansieringsbestämmelser

1.   Gemenskapsfinansieringen skall ske

a)

genom beviljande av bidrag utan ansökningsomgång till europeiska standardiseringsorgan, för genomförandet av den verksamhet som anges i artikel 3, och till enheter som befullmäktigas genom en grundläggande rättsakt i enlighet med artikel 49 i budgetförordningen, för utförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 3.1 b i detta beslut, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen,

b)

genom beviljande av bidrag efter en ansökningsomgång, eller till följd av en offentlig upphandling, till andra enheter, för utförandet av sådan standardiseringsverksamhet som avses i artikel 3.1 b eller de program som avses i artikel 3.1 f, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen.

2.   Finansiering av den verksamhet vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat som avses i artikel 3.1 c får beviljas antingen som verksamhetsbidrag eller som administrationsbidrag. Administrationsbidrag skall, om de förnyas, inte automatiskt trappas ned successivt.

3.   Kommissionen skall fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 samt beloppen och, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. Kommissionens beslut i anslutning till detta skall offentliggöras.

4.   Överenskommelser om bidrag kan tillåta schablonbidrag för mottagarens allmänna omkostnader motsvarande högst 30 % av de totala direkta bidragsberättigande kostnaderna för åtgärder, förutom när mottagarens indirekta kostnader täcks av ett bidrag till administrativa kostnader som finansieras från Europeiska unionens allmänna budget.

5.   Samfinansiering i form av bidrag in natura skall godtas. Värdet på bidragen in natura skall beräknas enligt de villkor som anges i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

6.   De gemensamma målen för samarbetet och de administrativa och ekonomiska villkoren för de bidrag som beviljas europeiska standardiseringsorgan skall fastställas i ramavtal om partnerskap som undertecknas mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Europaparlamentet och rådet skall underrättas om ingåendet av dessa avtal.

Artikel 6

Förvaltning och uppföljning

1.   De anslag som budgetmyndigheten fastställer för finansiering av standardiseringsverksamheten får också täcka administrativa utgifter som avser förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att syftet med detta beslut skall uppnås, särskilt undersökningar, möten, information och publikationer, utgifter för datanät för utbyte av information samt andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan anlita för standardiseringsverksamheten.

2.   Kommissionen skall utvärdera huruvida den standardiseringsverksamhet som gemenskapen finansierar är relevant med hänsyn till behoven för gemenskapens politik och lagstiftning och informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna utvärdering åtminstone vart femte år.

Artikel 7

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Vid genomförandet av den verksamhet som finansieras i enlighet med detta beslut skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen tillvaratas genom åtgärder som förebygger bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt, när oegentligheter konstateras, genom tillämpning av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

2.   För sådan gemenskapsverksamhet som finansieras i enlighet med detta beslut skall begreppet oegentlighet i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift inverkar eller skulle kunna inverka menligt på Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som den förvaltar.

3.   I överenskommelser och avtal som följer av detta beslut skall det föreskrivas att kommissionen eller en av kommissionen bemyndigad företrädare skall svara för uppföljning och ekonomisk kontroll och att revisionsrätten skall svara för revisioner, i förekommande fall på plats.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 24 oktober 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

P. LEHTOMÄKI

Ordförande


(1)  EUT C 110, 9.5.2006, s. 14.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 17 maj 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 18 september 2006.

(3)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(4)  EUT C 91, 16.4.2003, s. 7.

(5)  EGT L 36, 7.2.1987, s. 31. Beslutet ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1248/2006 (EUT L 227, 19.8.2006, s. 3).

(8)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(9)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(10)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.