15.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/1

(1)

Europeiska rådet beslöt vid sitt möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 att man som en integrerad del av unionens övergripande strategi skulle ta med främjandet av sysselsättning och social integration för att nå det strategiska målet för nästa decennium att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Det satte upp ambitiösa mål för unionen i syfte att återskapa förutsättningar för full sysselsättning, öka kvalitet och produktivitet i arbetslivet, samt främja social sammanhållning och en arbetsmarknad för alla. Europeiska rådet koncentrerade sig dessutom åter på strategin vid sitt möte i Bryssel den 22 och 23 mars 2005.

(2)

I överensstämmelse med kommissionens uttryckliga mål att konsolidera och rationalisera gemenskapens finansieringsinstrument bör det genom detta beslut inrättas ett enda, enhetligt program för fortsättning och utveckling av den verksamhet som inleddes genom rådets beslut 2000/750/EG av den 27 november 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001–2006) (4), rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001–2005) (5), Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG (6) av den 7 december 2001 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning, nr 1145/2002/EG (7) av den 10 juni 2002 om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet och nr 848/2004/EG (8) av den 29 april 2004 om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män samt den verksamhet som bedrivs på gemenskapsnivå avseende arbetsvillkor.

(3)

Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg den 20 och 21 november 1997 lanserades den europeiska sysselsättningsstrategin, för att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik på grundval av gemensamt överenskomna riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin är nu det viktigaste instrumentet på europeisk nivå för genomförandet av Lissabonstrategins sysselsättnings- och arbetsmarknadsmål.

(4)

Europeiska rådet fann vid sitt möte i Lissabon att det antal personer i unionen som lever under fattigdomsgränsen och är socialt utslagna var oacceptabelt, och ansåg det därför nödvändigt att åtgärder vidtas för att nå avgörande framsteg med att utrota fattigdom genom fastställande av lämpliga mål. Europeiska rådet enades om sådana mål vid sitt möte i Nice den 7-9 december 2000. Dessutom enades Europeiska rådet om att politiska insatser mot social utslagning bör grundas på den öppna samordningsmetoden där nationella handlingsplaner kombineras med ett initiativ från kommissionens sida för samarbete.

(5)

De demografiska förändringarna utgör en stor utmaning på lång sikt för de sociala trygghetssystemens förmåga att tillhandahålla adekvata pensioner och hälsovård och långtidsvård av hög kvalitet, med tillgänglighet för alla och finansiering på lång sikt. Det är viktigt att främja politiska insatser som möjliggör både adekvat socialt skydd och de sociala trygghetssystemens hållbarhet. Europeiska rådet i Lissabon beslutade att samarbetet på detta område bör grundas på den öppna samordningsmetoden.

(6)

I detta sammanhang bör migranternas specifika situation uppmärksammas liksom vikten av att vidta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till reguljär sysselsättning.

(7)

Säkerställande av minimistandarder och fortlöpande förbättringar av arbetsvillkoren i unionen är en central del av den europeiska socialpolitiken och ett viktigt övergripande mål för Europeiska unionen. En viktig uppgift för gemenskapen är att understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom områden som arbetstagares hälsa och säkerhet, arbetsvillkor, inklusive behovet av att förena arbete och familjeliv, skydd för arbetstagare då deras anställningsavtal slutar gälla, information till, samråd med och deltagande av arbetstagare samt företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetsgivares och arbetstagares intressen.

(8)

Icke-diskriminering är en av Europeiska unionens grundläggande principer. I artikel 13 i fördraget anges att åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vidtas. Icke-diskriminering är också inskrivet i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter. Särdragen hos olika former av diskriminering bör beaktas och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utvecklas parallellt. Vid bedömning av programmets tillgänglighet och resultat bör därför funktionshindrades särskilda behov beaktas, när det gäller att säkerställa att de får full och lika tillgång till den verksamhet som finansieras genom detta program och resultaten och utvärderingen av denna verksamhet, inklusive kompensation för de extra kostnader som de ådrar sig på grund av sitt funktionshinder. Under många år samlad erfarenhet av att bekämpa vissa former av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av kön, kan komma till nytta vid bekämpandet av andra former av diskriminering.

(9)

På grundval av artikel 13 i fördraget har rådet antagit följande direktiv: direktiv 2000/43/EG (9) av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung med förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inom bl.a. anställning, utbildning, varor och tjänster samt socialt skydd, direktiv 2000/78/EG (10) av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet med förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och direktiv 2004/113/EG (11) av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

(10)

Enligt artiklarna 2 och 3 i fördraget är likabehandling av kvinnor och män en grundläggande princip i gemenskapsrätten. De direktiv och andra rättsakter som antagits på grundval av denna princip bidrar väsentligt till att förbättra kvinnornas situation i unionen. Erfarenheter av åtgärder på gemenskapsnivå har visat att främjande av jämställdhet i gemenskapens politik och bekämpning av diskriminering i praktiken kräver att instrument inbegripet lagstiftning, finansieringsinstrument och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, kombineras på ett sådant sätt att de kompletterar varandra. I enlighet med principen om jämställdhet mellan kvinnor och män bör jämställdhetsperspektivet främjas i programmets alla avsnitt och verksamheter.

(11)

Många icke-statliga organisationer som är aktiva på olika nivåer kan lämna ett väsentligt bidrag på europeisk nivå genom de centrala nätverk som hjälper till att ändra de politiska riktlinjerna avseende programmets allmänna mål.

(12)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av behovet av informationsutbyte på europeisk nivå och spridning av goda lösningar i hela gemenskapen, och de därför, på grund av gemenskapsåtgärdernas multilaterala dimension, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)

Genom detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga bugetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (12).

(14)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13).

(15)

Eftersom programmet är uppdelat på fem avsnitt, kan medlemsstaterna bestämma hur deras nationella företrädare skall rotera alltefter de frågor som den kommitté som biträder kommissionen tar upp.

a)

Förbättra kunskapen om och förståelsen för situationen i medlemsstaterna och i andra medverkande länder genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiska åtgärder.

b)

Stödja utvecklingen av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer, när så är lämpligt uppdelade efter kön och åldersgrupp, på de områden som programmet omfattar.

c)

Stödja och övervaka genomförandet av gemenskapslagstiftningen, i tillämpliga fall, och gemenskapens politiska mål i medlemsstaterna samt utvärdera deras effektivitet och inverkan.

d)

Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av god praxis och innovativa tillvägagångssätt på europeisk nivå.

e)

Öka de berörda aktörernas och allmänhetens medvetenhet om gemenskapens politik och mål under vart och ett av de fem avsnitten.

f)

Öka kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja, stödja och vidareutveckla gemenskapens politik och mål, när så är tillämpligt.

1.

Sysselsättning.

2.

Socialt skydd och social integration.

3.

Arbetsvillkor.

4.

Antidiskriminering och mångfald.

5.

Jämställdhet.

a)

Öka kunskapen om sysselsättningssituationen och utsikterna, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin.

b)

Övervaka och utvärdera genomförandet av de europeiska riktlinjerna och rekommendationerna för sysselsättning och deras inverkan, särskilt genom den gemensamma sysselsättningsrapporten, samt analysera samspelet mellan den europeiska sysselsättningsstrategin och allmän ekonomisk och social politik och andra politikområden.

c)

Organisera erfarenhetsutbyten om strategier, god praxis och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till den europeiska sysselsättningsstrategin.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om utmaningar och politik på sysselsättningsområdet och genomförandet av nationella reformprogram, inklusive bland arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer och andra berörda aktörer.

a)

Öka kunskapen om social utslagning, fattigdomsfrågor och politik på området socialt skydd och social integration, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer, inom ramen för den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration.

b)

Övervaka och utvärdera genomförandet av den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration och dess konsekvenser på nationell nivå och gemenskapsnivå samt analysera samspelet mellan den öppna samordningsmetoden och andra politikområden.

c)

Organisera erfarenhetsutbyten om strategier, god praxis och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till strategin för socialt skydd och social integration.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till gemenskapens samordningsförfarande på området socialt skydd och social integration, inklusive bland arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

e)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att stödja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för socialt skydd och social integration.

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på arbetsvillkor, särskilt genom analyser och undersökningar och vid behov utveckling av statistik och indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens arbetsrätt genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området, utarbetande av vägledningar och nätverksverksamhet bland specialiserade organ, inklusive arbetsmarknadens parter.

c)

Ta initiativ till förebyggande åtgärder och främja en förebyggande kultur på arbetsmiljöområdet.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till arbetsvillkor, inklusive bland arbetsmarknadens parter och andra aktörer.

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på diskriminering, särskilt genom analyser och undersökningar och vid behov utveckling av statistik och indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området och nätverksverksamhet bland organ som är specialiserade på antidiskriminering.

c)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till diskriminering och integrering av antidiskriminering i all gemenskapspolitik, inklusive bland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

d)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för bekämpande av diskriminering.

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på jämställdhetsfrågor och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och vid behov indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området och nätverksverksamhet bland organ som är specialiserade på jämställdhet.

c)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, inklusive bland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

d)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för jämställdhet.

a)

Analyser

b)

Ömsesidigt lärande, medvetandegörande och spridning

c)

Stöd till centrala aktörer

a)

medlemsstaterna,

b)

offentliga arbetsförmedlingar och deras kontor,

c)

lokala och regionala myndigheter,

d)

särskilda organ enligt gemenskapslagstiftningen,

e)

arbetsmarknadens parter,

f)

icke-statliga organisationer, särskilt sådana som är organiserade på europeisk nivå,

g)

institut för högre utbildning och forskningsinstitut,

h)

experter på utvärdering,

i)

nationella statistikkontor,

j)

medier.

a)

Genom ett tjänstekontrakt efter en upphandling då Eurostats förfaranden för samarbete med de nationella statistikkontoren skall tillämpas.

b)

Ett partiellt stöd efter en inbjudan att lämna förslag då gemenskapens medfinansiering i allmänhet inte får överstiga 80 % av mottagarens totala kostnader. Eventuellt finansiellt stöd utöver detta tak får endast beviljas i undantagsfall och efter en noggrann kontroll.

a)

Allmänna riktlinjer för genomförande av programmet.

b)

Årligt arbetsprogram för genomförande av programmet, uppdelat i olika avsnitt.

c)

Vilket finansiellt stöd som skall beviljas av gemenskapen.

d)

Årsbudget om inte annat anges i artikel l7.

e)

Förfarande för val av vilka åtgärder som skall få stöd från gemenskapen, och kommissionens utkast till förteckning över åtgärder som skall få sådant stöd.

f)

Kriterier för utvärdering av programmet, inklusive för kostnadseffektivitet och arrangemang för spridning och överföring av resultat.

—

Efta/EES-länderna enligt villkoren i EES-avtalet,

—

de anslutningsländer och kandidatländer som är associerade till Europeiska unionen samt de länder på västra Balkan som ingår i stabilitets- och associeringsprocessen.