BILAGA

1.   INLEDNING

1.1.   Tekniskt tillämpningsområde

Denna TSD handlar om delsystemet Trafikstyrning och signalering och om en del av delsystemet Underhåll i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg. Delsystemen finns med i förteckningen i punkt 1 i bilaga II till direktiv 96/48/EG.

Ytterligare information om delsystemet Trafikstyrning ges i kapitel 2 (Delsystemet Trafikstyrning – definition och tillämpningsområde).

1.2.   Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, såsom det beskrivs i bilaga I till direktiv 96/48/EG.

1.3.   Innehållet i denna TSD

Denna TSD uppfyller kraven i artikel 5.3 i direktiv 96/48/EG på följande sätt:

Därtill kommer att specialfall kan anges för varje TSD. Dessa anges i kapitel 7 (Genomförande av TSD för delsystemet Trafikstyrning).

Slutligen omfattar denna TSD även, i kapitel 4 (Beskrivning av delsystemet), trafik- och underhållsregler som är specifika för tillämpningsområdet som anges i avsnitten 1.1 (Tekniskt tillämpningsområde) och avsnitt 1.2 (Geografiskt tillämpningsområde).

2.   DELSYSTEMET TRAFIKSTYRNING – DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1.   Allmänt

Delsystemet Trafikstyrning definieras som den uppsättning funktioner och deras genomförande som medger säker tågtrafik.

I TSD för delsystemet Trafikstyrning anges de väsentliga kraven för de delar av delsystemet Trafikstyrning som har betydelse för driftskompatibiliteten och därför omfattas av EG-kontrollförklaringen.

De egenskaper hos delsystemet Trafikstyrning som sammanhänger med driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg fastställs av följande:

Specifikationerna till dessa funktioner, gränssnitt och prestandakrav finns i kapitel 4 (Beskrivning av delsystemet) där det finns hänvisningar till stödjande standarder.

2.2.   Översikt

Driftskompatibiliteten för det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg är delvis beroende av den för trafikstyrningen fordonsbaserade utrustningens förmåga att arbeta tillsammans med olika slag av markbaserad utrustning.

Eftersom den fordonsbaserade delen är rörlig, är delsystemet Trafikstyrning indelat i två delar: Fordonsbaserad utrustning och markbaserad utrustning (se bilaga D).

2.2.1.   Driftskompatibilitet

I denna TSD definieras de funktioner, gränssnitt och prestandakrav som säkerställer att teknisk driftskompatibilitet uppnås. Teknisk driftskompatibilitet är grundförutsättningen för praktiskt fungerande driftskompatibilitet, vid vilken framförandet är baserat på ett informationsflöde, som visas i hytterna och som överensstämmer med de enhetliga operationella krav som definierats för det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg. Denna TSD innehåller även funktioner som behövs för att uppnå fungerande driftskompatibilitet (se avsnitt 4.3.1, Gränssnitt till delsystemet Drift och trafikledning).

2.2.2.   Klasser av trafikstyrningssystem

Inom delsystemet Trafikstyrning definieras två klasser för tågövervakning, radiokommunikation, HABD och tågdetekteringssystem:

För att uppnå driftskompatibilitet skall den fordonsbaserade trafikstyrningsutrustningen tillhandahålla följande:

Medlemsstater har skyldighet att förvalta klass B-systemen under hela sin livslängd, och framför allt se till att driftskompatibiliteten inte sätts ur spel i samband med ändringar av dessa specifikationer.

2.2.3.   Tillämpningsnivåer (ERTMS/ETCS)

De gränssnitt som specificeras i denna TSD definierar hur dataöverföringen till, och ibland från, tågen skall genomföras. Specifikationerna för klass A som åberopas i denna TSD tillhandahåller alternativ bland vilka man för ett visst projekt kan välja de möjligheter till överföring som uppfyller projektets krav. Tre tillämpningsnivåer har definierats:

Kraven i denna TSD gäller alla tillämpningsnivåer. Genomförandet behandlas i kapitel 7 (Genomförande av TSD för delsystemet Trafikstyrning). Ett tåg utrustat med ett fordonsbaserat system av klass A för en viss tillämpningsnivå skall klara drift vid den nivån och alla lägre.

2.2.4.   Gränser för infrastrukturnät

De tekniska gränssnitten mellan markbaserade trafikstyrningsenheter i angränsande infrastruktur får inte hindra tågen från att utan avbrott passera gränserna mellan dem.

Höghastighetståg och konventionella tåg utrustade med det fordonsbaserade systemet av klass A i enlighet med motsvarande TSD skall inte, på grund av någon av de båda TSD:erna, vara förhindrade att trafikera någon transeuropeisk höghastighetsjärnväg eller konventionell järnväg med infrastruktur utrustad med markbaserade system av klass A i enlighet med motsvarande TSD, så snart registret för rullande materiel för detta tåg och Infrastrukturregistret för denna tågväg har dubbelkontrollerats med avseende på driftskompatibilitet.

3.   DE VÄSENTLIGA KRAVEN FÖR DELSYSTEMET TRAFIKSTYRNING

3.1.   Allmänt

I artikel 4.1 i direktiv 96/48/EG om driftskompatibilitet krävs att det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, dess delsystem och driftskompatibilitetskomponenter inklusive gränssnitt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i allmänna ordalag i bilaga III till direktivet. De väsentliga kraven är

Enligt direktivet kan de väsentliga kraven tillämpas för hela det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg eller vara specifika för varje delsystem och dess driftskompatibilitetskomponenter.

De väsentliga kraven behandlas nedan i tur och ordning. Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat.

3.2.   Särskilda delar av delsystemet Trafikstyrning

3.2.1.   Säkerhet

Inom ramen för varje projekt för vilket dessa specifikationer tillämpas skall nödvändiga åtgärder vidtas för att visa att risken för att en olycka inträffar, som ligger inom tillämpningsområdet för systemen för trafikstyrning, inte är högre än det önskade målet för trafiken. För att säkerställa att lösningar för säkerheten inte äventyrar driftskompatibiliteten, skall kraven på den grundläggande parametern som definieras i avsnitt 4.2.1 (Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning av betydelse för driftskompatibiliteten) beaktas.

För system av klass A (ERTMS/ETCS), skall det globala säkerhetsmålet för delsystemet fördelas mellan de fordonsbaserade och markbaserade utrustningarna. De detaljerade kraven anges i den grundläggande parametern som definieras i avsnitt 4.2.1 (Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning av betydelse för driftskompatibiliteten). Detta säkerhetskrav måste uppfyllas tillsammans med tillgänglighetskraven på det sätt som anges i avsnitt 3.2.2 (Tillförlitlighet och tillgänglighet).

För system av klass B som används i det transeuropeiska systemet för höghastighetståg, är det respektive medlemsstat (definierad i bilaga B) som ansvarar för att

3.2.2.   Tillförlitlighet och tillgänglighet

3.2.3.   Hälsa

Enligt europeiska bestämmelser och nationella bestämmelser som är förenliga med den europeiska lagstiftningen, skall försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att de material som används i och konstruktionen av delsystemen för trafikstyrning inte utgör en hälsorisk för personer som har tillgång till dem.

3.2.4.   Miljöskydd

Enligt europeiska bestämmelser och nationella bestämmelser som är förenliga med den europeiska lagstiftningen gäller följande:

3.2.5.   Teknisk kompatibilitet

Teknisk kompatibilitet omfattar de funktioner, gränssnitt och prestanda som krävs för att uppnå driftskompatibilitet.

Kraven på teknisk kompatibilitet är i sin tur uppdelade på följande tre kategorier:

3.2.5.1.   Konstruktionsmässig kompatibilitet

3.2.5.1.1   Fysiska miljöförhållanden

System som överensstämmer med kraven för system av klass A skall kunna klara drift i de klimat och under de fysiska förhållanden som finns längs den berörda delen av det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg. För gränssnitten mot rullande materiel se avsnitt 4.3.2.5 (Fysiska miljöförhållanden).

System som överensstämmer med kraven för system av klass B skall åtminstone klara de fysiska miljöförhållanden som gäller för motsvarande system av klass B för att klara drift i de klimat och vid de fysiska förhållanden som finns längs de transeuropeiska höghastighetslinjer som berörs.

3.2.5.1.2   Intern elektromagnetisk kompatibilitet hos järnvägen

Den grundläggande parametern beskrivs i avsnitt 4.2.12 (Elektromagnetisk kompatibilitet). För gränssnitten mot rullande materiel se avsnitt 4.3.2.6 (Elektromagnetisk kompatibilitet) och för gränssnitten mot energi se avsnitt 4.3.4.1 (Elektromagnetisk kompatibilitet).

3.2.5.2.   Trafikstyrningens kompatibilitet

I kapitel 4, med stöd av bilagorna A och B, definieras kraven på driftskompatibilitet i delsystemet Trafikstyrning.

När det gäller delsystemet Trafikstyrning, säkerställer dessutom denna TSD tillsammans med TSD för delsystemet Trafikstyrning för det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg den tekniska driftskompatibiliteten mellan transeuropeiska järnvägssystem för höghastighetståg och konventionella tåg när båda är utrustade med system av klass A.

4.   BESKRIVNING AV DELSYSTEMET

4.1.   INLEDNING

Det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, som direktiv 96/48/EG handlar om och som delsystemet Trafikstyrning är en del av, är ett integrerat system vars enhetlighet måste verifieras. Enhetligheten måste kontrolleras särskilt med avseende på specifikationerna för delsystemet, dess gränssnitt mot det system det ingår i och reglerna för drift och underhåll.

Med beaktande av alla relevanta väsentliga krav, beskrivs delsystemet Trafikstyrning av följande grundläggande parametrar:

Kraven i avsnitten

skall alltid tillämpas, oberoende av systemklass.

Alla andra krav i avsnitt 4.2 (Delsystemets funktionella och tekniska specifikationer) skall alltid tillämpas endast på system av klass A. Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat. Bilaga B handlar om egenskaperna hos systemet av klass B och anger vilken medlemsstat som är ansvarig.

För de STM:er som möjliggör drift av fordonsbaserade system av klass A via infrastruktur av klass B gäller kraven för klass B.

För att uppnå driftskompatibilitet är det inte nödvändigt att standardisera alla funktioner för hela delsystemet Trafikstyrning. Den funktionalitet för automatisk tågövervakning och automatisk tågledning som behandlas i kapitel 4 är

Funktionerna för trafikstyrning delas in i kategorier som t.ex. anger om de är frivilliga eller obligatoriska. Kategorierna definieras i bilaga A, index 1 och bilaga A, index 32 och klassificeringen av funktionerna anges i respektive text.

I bilaga A, index 3 finns en ordlista med ETCS-termer och -definitioner som används i de specifikationer som åsyftas i bilaga A.

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3, gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.2.   Delsystemets funktionella och tekniska specifikationer

4.2.1.   Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning av betydelse för driftskompatibiliteten

Denna grundläggande parameter beskriver säkerhetskraven för ERTMS/ETCS på fordonsbaserad utrustning och säkerhetskraven på markbaserad utrustning.

Med hänvisning till det väsentliga kravet ”säkerhet” (se avsnitt 3.2.1, Säkerhet), fastställer denna grundläggande parameter de följande obligatoriska kraven för driftskompatibilitet:

4.2.2.   Funktionalitet hos fordonsbaserad ETCS

Denna grundläggande parameter beskriver funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS. Det innehåller alla funktioner som behövs för att köra tåg på ett säkert sätt. Prestanda hos funktionerna skall överensstämma med bilaga A, index 14 och 49. Dessa funktioner skall implementeras i enlighet med bilaga A, index 1, 2, 4, 13, 15, 23, 53 och de tekniska specifikationerna nedan:

4.2.3.   Markbaserad ETCS-funktionalitet

Denna grundläggande parameter beskriver markbaserade ETCS-funktioner. Det innehåller all ETCS-funktionalitet som behövs för att ett visst tåg skall få en säker färdväg. Prestanda hos funktionerna skall överensstämma med bilaga A, index 14. Dessa funktioner skall implementeras i enlighet med bilaga A, index 1, 2, 4, 13, 15, 23, 31, 37, 53 och de tekniska specifikationerna nedan:

4.2.4.   EIRENE-funktioner

Denna grundläggande parameter beskriver EIRENE-talkommunikation och funktioner för datakommunikation:

Dessa funktioner skall genomföras enligt de tekniska specifikationer som anges i bilaga A, index 32, 33 och 48, och deras prestanda skall överensstämma med bilaga A, index 22.

4.2.5.   ETCS- och EIRENE-gränssnitt med luftgap

Den fullständiga specifikationen för dessa gränssnitt består av två delar:

Denna grundläggande parameter beskriver luftgapen mellan markbaserad och fordonsbaserad utrustning för trafikstyrning. Det omfattar

Följande specifikationer gäller:

4.2.6.   Trafikstyrningens interna fordonsbaserade gränssnitt

Denna grundläggande parameter består av tre delar.

4.2.6.1.   Gränssnitt mellan ETCS och STM

Den specifika anpassningsenheten (STM) medger att fordonsbaserad ETCS används på linjer som är utrustade med ATP/ATC-system av klass B.

Gränssnitten mellan funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS och STM:erna för ATP/ATC-system av klass B definieras i bilaga A, index 4, 8, 15, 25, 26, 49. Bilaga A, index 45 specificerar K-gränssnittet och index 46 G-gränssnittet. Genomförande av K-gränssnittet är frivilligt, men om det genomförs måste det ske i enlighet med bilaga A, index 45. Om K-gränssnittet genomförs måste dessutom funktionaliteten i transmissionsutrustningen ombord kunna hantera egenskaperna i bilaga A, index 46.

4.2.6.2.   GSM-R/ETCS

Gränssnittet mellan radio av klass A och funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS. Dessa krav specificeras i bilaga A, index 4, 7, 15, 20, 22, 34.

4.2.6.3.   Distansmätning

Gränssnittet mellan distansmätningsfunktionen och fordonsbaserad ERTMS/ETCS skall uppfylla kraven i bilaga A, index 44. Detta gränssnitt bidrar endast till denna grundläggande parameter när distansmätningsutrustningen tillhandahålls som en separat driftskompatibilitetskomponent (se avsnitt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7.   Trafikstyrningens interna markbaserade gränssnitt

Denna grundläggande parameter består av sex delar.

4.2.7.1.   Funktionellt gränssnitt mellan RBC:er

Detta gränssnitt används för att definiera data som skall utväxlas mellan närbelägna radioblockcentraler (RBC) för att kunna förflytta ett tåg på ett säkert sätt från ett RBC-område till ett annat. Det beskriver

Dessa krav specificeras i bilaga A, index 12.

4.2.7.2.   Tekniskt gränssnitt mellan RBC:er

Detta är det tekniska gränssnittet mellan två RBC:er. Dessa krav specificeras i bilaga A, index 58, 62, 63.

4.2.7.3.   GSM-R/RBC

Detta är gränssnittet mellan radiosystemet av klass A och funktionaliteten hos markbaserad ETCS. Dessa krav specificeras i bilaga A, index 4, 15, 20, 22, 34.

4.2.7.4.   Eurobalise/LEU

Detta är gränssnittet mellan Eurobalise och den spårnära elektroniska enheten (LEU). Dessa krav specificeras i bilaga A, index 9. Detta gränssnitt bidrar endast till denna grundläggande parameter när Eurobalise och LEU:er tillhandahålls som en separat driftskompatibilitetskomponent (se avsnitt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7.5.   Euroslinga/LEU

Detta är gränssnittet mellan Euroslinga och LEU. Dessa krav specificeras i bilaga A, index 16. Detta gränssnitt bidrar endast till denna grundläggande parameter när Euroslinga och LEU:er tillhandahålls som en separat driftskompatibilitetskomponent (se avsnitt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7.6.   Krav på förmontering av markbaserad ERTMS-utrustning

Detta är gränssnitten mellan markbaserad utrustning av klass A och markbaserad trafikstyrningsinfrastruktur. Dessa krav specificeras i bilaga A, index 59. Detta index beskriver sätt att förmontera markbaserad utrustning av klass A.

4.2.8.   Hantering av krypteringsnycklar

Denna grundläggande parameter gäller säkerhetsrelaterade data som överförs via radio som är skyddad av anordningar som kräver krypteringsnycklar. Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall tillhandahålla ett hanteringssystem som kontrollerar och hanterar nycklarna. Ett gränssnitt för nyckelhantering krävs

Kraven på hantering av krypteringsnycklar mellan nyckelhanteringssystemen i driftskompatibla regioner anges i bilaga A, index 11 och 56.

4.2.9.   ETCS-ID-hantering

Denna grundläggande parameter gäller den unika ETCS-identiteten för markbaserad och fordonsbaserad utrustning. Kraven specificeras i bilaga A, index 23. Tilldelningen av variabler definieras i bilaga A, index 53.

Leverantörer av fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning är ansvariga för hanteringen av unika identiteter inom det tilldelade området som definieras i bilaga A, index 53. Fordonsinnehavare av rullande materiel skall tillhandahålla ett hanteringssystem som kontrollerar och hanterar identiteterna under utrustningens livslängd.

I bilaga A, index 53 tilldelas medlemsstaterna intervall för identiteter. Medlemsstaterna är ansvariga för hanteringen av tilldelning av dessa intervall till upphandlande enheter i resp. stat.

Enheter som upphandlar markbaserad utrustning är ansvariga för hanteringen av unika identiteter inom sitt tilldelade intervall. Infrastrukturförvaltaren skall tillhandahålla ett hanteringssystem som kontrollerar och hanterar identiteterna under utrustningens livslängd.

4.2.10.   HABD (varmgångsdetektor)

Denna grundläggande parameter specificerar kraven på markbaserad utrustning, som används för att kontrollera om temperaturen hos axellagren i rullande materiel som passerar har överskridit ett visst värde och för att överföra denna information till en trafikledningscentral. Kraven anges i bilaga A, tillägg 2.

Hanteringen av rullande materiel som är utrustad med fordonsbaserad detektering beskrivs även i TSD Höghastighetståg avsnitt 4.2.11.

4.2.11.   Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem

Denna grundläggande parameter beskriver de egenskaper hos markbaserade tågdetekteringssystem som är nödvändiga för att de skall vara kompatibla med rullande materiel som överensstämmer med kraven i relevanta TSD:er för delsystemet Rullande materiel.

Den rullande materielen skall ha de egenskaper som är nödvändiga för funktionen hos markbaserade tågdetekteringssystem. I bilaga A, tillägg 1 specificeras de krav som berör fordonsegenskaper.

Dessa egenskaper kommer att läggas till i TSD:er för Rullande materiel.

4.2.12.   Elektromagnetisk kompatibilitet

Denna grundläggande parameter är uppdelad på två delar.

4.2.12.1.   Intern elektromagnetisk kompatibilitet för trafikstyrning

Trafikstyrningsutrustning skall inte störa annan trafikstyrningsutrustning.

4.2.12.2.   Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning

Detta inbegriper intervallet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), emitterad strålning (ledd och inducerad kontaktledningsström och andra strömmar som tåget ger upphov till, elektromagnetiska fältegenskaper och statiska fält) som skall beaktas av rullande materiel för att säkerställa korrekt funktion hos den markbaserade trafikstyrningsutrustningen. Det inbegriper beskrivningen av mätning av värden.

Egenskaperna hos markbaserad trafikstyrningsutrustning anges i

Dessutom anges särskilda krav för tågdetekteringssystem i kapitel 4.2.11, och särskilda krav för HABD anges i bilaga A, tillägg 2.

4.2.13.   ETCS DMI (människa-maskin-gränssnitt).

Denna grundläggande parameter beskriver den information som ges av det fordonsbaserade ETCS-systemet till tågföraren och som matas in till det fordonsbaserade ERTMS/ETCS av tågföraren. Se bilaga A, index 51.

Det omfattar

4.2.14.   EIRENE DMI (människa-maskin-gränssnitt).

Denna grundläggande parameter beskriver informationen från det fordonsbaserade EIRENE-systemet till tågföraren och inmatad till det fordonsbaserade EIRENE av tågföraren. Se bilaga A, index 32, 33, 51.

Det omfattar

4.2.15.   Gränssnitt till datainsamling för myndighetskontroll

Denna grundläggande parameter beskriver

Det skall vara möjligt för utredande myndigheter i varje medlemsstat att få tillgång till de registrerade data som uppfyller kraven på obligatorisk datainsamling för tjänste- och undersökningssyften.

Se bilaga A, index 4, 5, 15, 41, 55.

4.2.16.   Synbarhet hos markbaserade trafikstyrningsobjekt

Denna grundläggande parameter beskriver följande:

4.3.   Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten till andra delsystem

4.3.1.   Gränssnitt till delsystemet Drift och trafikledning

4.3.1.1.   Driftsregler för ERTMS/ETCS och GSM-R

Det transeuropeiska järnvägsnätet kommer att vara föremål för några enhetliga trafikeringskrav, som kommer att beskrivas i TSD Drift och trafikledning (se även avsnitt 4.4 Driftsregler i TSD Trafikstyrning och signalering).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: Bilaga A

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: Bilaga A

4.3.1.2.   ETCS människa-maskin-gränssnitt

Detta gränssnitt beskriver informationen som ges av det fordonsbaserade ERTMS ETCS till tågföraren och som matas in till det fordonsbaserade ERTMS ETCS av tågföraren. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.13 (ETCS DMI (människa-maskin-gränssnitt)).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Kraven på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: Bilaga A1

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: Bilaga A1

4.3.1.3.   EIRENE människa-maskin-gränssnitt

I detta gränssnitt beskrivs informationen som ges av det fordonsbaserade EIRENE-systemet till tågföraren och som matas in till det fordonsbaserade EIRENE av tågföraren. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.14 (EIRENE DMI (människa-maskin-gränssnitt)).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på radiosystem av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: Bilaga A2

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: Bilaga A2

4.3.1.4.   Gränssnitt till datainsamling för myndighetskontroll

Detta gränssnitt hänför sig till de funktionella kraven på, och användning av, datainsamling. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.15 (Gränssnitt till datainsamling för myndighetskontroll).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på ATP/ATC-system och radiosystem av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: avsnitt 4.2.3.5

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: avsnitt 4.2.3.5

4.3.1.5.   Säkerställda tågbromsprestanda och -karakteristika

I delsystemet Trafikstyrning krävs säkerställda tågbromsprestanda. I TSD Drift och trafikledning kommer reglerna för att bestämma säkerställda tågbromsprestanda att definieras. I TSD:erna för delsystemen Rullande materiel kommer metoden för att bestämma bromsprestanda för fordon att definieras.

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Likvärdiga krav på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: avsnitt 4.2.2.6.2

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: avsnitt 4.2.2.6.2

4.3.1.6.   Isolering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS

Detta gränssnitt hänför sig till de funktionella kraven för isolering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS i händelse av funktionsavbrott. De grundläggande trafikstyrningskraven ingår i avsnitt 4.2.2 (Funktionalitet hos fordonsbaserad ETCS).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Likvärdiga krav på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: Bilaga A1

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: Bilaga A1

4.3.1.7.   Avsiktligt raderad

4.3.1.8.   Varmgångsdetektorer

Detta gränssnitt hänför sig till de funktionella kraven på varmgångsdetektorer. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.10 (HABD (varmgångsdetektor)).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: bilaga B avsnitt C

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: bilaga B avsnitt C

4.3.1.9.   Tågförarens vaksamhet

Detta gränssnitt hänför sig till de funktionella kraven på tågförarens vaksamhet.

Funktionaliteten, att överföra meddelandet såsom specificerats i TSD Drift och trafikledning, realiseras genom en frivillig Eirene-funktion beskriven i avsnitt 4.2.4 (Eirene-funktioner).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: avsnitt 4.3.2.2

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: avsnitt 4.3.2.2

4.3.1.10.   Sandning

Detta gränssnitt hänför sig till de funktionella kraven för tågförare så att sand inte inverkar menligt på prestanda hos markbaserad tågdetekteringsutrustning. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.11.

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: Bilaga H

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: Bilaga B

4.3.1.11.   Tågförarens yttre synfält

Detta gränssnitt hänför sig till tågförarens synfält genom förarhyttens vindruta. Kraven på trafikstyrning beskrivs i avsnitt 4.2.16 (Synbarhet hos markbaserade trafikstyrningsobjekt).

TSD Drift och trafikledning för konventionella tåg: avsnitt 4.3.2.4

TSD Drift och trafikledning för höghastighetståg: avsnitt 4.3.2.4

4.3.2.   Gränssnitt till delsystemet Rullande materiel

Alla referenser till gränssnitt med TSD Lok och motorvagnar är fortfarande öppna punkter. Med dragfordon avses lok, elektriska motorvagnar och dieselmotorvagnar.

4.3.2.1.   Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem

Markbaserade tågdetekteringssystem skall ha de egenskaper som är nödvändiga för att de skall vara kompatibla med rullande materiel som överensstämmer med kraven i TSD:erna för delsystemet Rullande materiel. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.11 (Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem). I tabellen nedan detaljredovisas hänvisningarna i berörda TSD:er.

4.3.2.2.   Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning

Detta gränssnitt är intervallet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), emissioner (ledd och inducerad kontaktledningsström och andra strömmar som tåget ger upphov till, elektromagnetiska fältegenskaper och statiska fält) som skall beaktas av rullande materiel för att säkerställa korrekt funktion hos den markbaserade trafikstyrningsutrustningen. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.12.2 (Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.6.6

4.3.2.3.   Säkerställda tågbromsprestanda och -karakteristika

I delsystemet Trafikstyrning krävs säkerställda tågbromsprestanda. I TSD:erna för delsystemen Rullande materiel kommer metoden för att bestämma bromsprestanda för fordon att definieras. I TSD Drift och trafikledning kommer reglerna för att bestämma säkerställda tågbromsprestanda att definieras.

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Likvärdiga krav på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

För motorvagnsenheter anges garanterade bromsprestanda av tillverkare och framgår av registret för rullande materiel.

För sammansatta tåg eller enskilda fordon skall TSD Godsvagnar tillämpas.

TSD Godsvagnar: avsnitt 4.2.4.1.2.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.4.1, 4.2.4.4, 4.2.4.7

4.3.2.4.   Placering av fordonsbaserade antenner för trafikstyrning

Eurobalise- och Euroslinga-antennernas placering på den rullande materielen skall vara sådant att tillförlitlig datakommunikation säkerställs i extremlägena för den spårgeometri som klarar passering av den rullande materielen. Hänsyn skall tas till den rullande materielens rörelse och beteende. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.2 (Funktionalitet hos fordonsbaserad ETCS).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Kraven på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

Placeringen av GSM-R-antenner på fordonstak beror huvudsakligen på mätningar som måste utföras för alla typer av fordon med hänsyn tagen även till placeringen av andra (nya eller befintliga) antenner. Under provningsförhållanden måste antennens uteffekt stämma överens med kraven i avsnitt 4.2.5 (ETCS- och EIRENE-gränssnitt med luftgap). Provningsförhållandena beskrivs även i avsnitt 4.2.5 (ETCS- och EIRENE-gränssnitt med luftgap).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.3.4.8

4.3.2.5.   Fysiska miljöförhållanden

Klimatförhållanden och fysiska miljöförhållanden i den trafikstyrningsutrustning som förväntas på tåget skall definieras med hänsyn tagen till infrastrukturregistren för de linjer där tåget skall framföras och med hänsyn tagen till bilaga A, index A4 och A5.

4.3.2.6.   Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och fordonsbaserad utrustning för trafikstyrning

För att underlätta generell användning av utrustningen för fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning på nytt rullande materiel godkänt för drift i det transeuropeiska järnvägsnätet, skall de elektromagnetiska förhållandena på tåget definieras i enlighet med bilaga A, index A6. För Eurobalise- och Euroslinga-kommunikationssystemet gäller systemspecifika bestämmelser i bilaga A, index 9 respektive index 16.

Kraven på fordonsbaserade system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.6.6

4.3.2.7.   Isolering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS

Detta gränssnitt hänför sig till isolering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS. Det måste vara möjligt att flytta tåget, efter det att ETCS isolerats, utan att störa ETCS. Trafikstyrningskraven ingår i 4.2.2 (Funktionalitet hos fordonsbaserad ETCS).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på ATP/ATC-delsystem av klass B definieras av ansvariga medlemsstater (se bilaga B).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.7.10.1

4.3.2.8.   Gränssnitt för data

Datagränssnitt mellan tåg och fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning definieras i bilaga A, index 7.

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Godsvagnar berörs inte för ETCS nivå 1 och nivå 2.

TSD Höghastighetståg: 4.2.7.12, 4.2.8.3.6.9

Kraven på gränssnitt mellan radiokommunikation och delsystemen för rullande materiel anges i bilaga A, index 33.

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på radiosystem av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

Motsvarande specifikationer för respektive fall fastställs i

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.7.9

4.3.2.9.   Varmgångsdetektorer

Detta gränssnitt hänför sig till de tekniska kraven på varmgångsdetektorer. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.10 (HABD (varmgångsdetektor)).

Detta gränssnitt är relevant för HABD-system av klass A. Likvärdiga krav på HABD-system av klass B definieras i respektive infrastrukturregister (se bilaga C).

Motsvarande specifikationer för respektive fall fastställs i

TSD Godsvagnar: avsnitt 4.2.3.3.2

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.3.3.2

4.3.2.10.   Fordonsstrålkastare

Detta gränssnitt hänför sig till tekniska krav på kromaticitet och luminositet hos fordonsstrålkastare för att säkerställa korrekt synbarhet hos reflekterande linjeskyltning och reflekterande klädsel. Trafikstyrningskraven beskrivs i avsnitt 4.2.16 (Synbarhet hos markbaserade trafikstyrningsobjekt) och i avsnitt 4.7.

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.7.4.1.1

4.3.2.11.   Tågförarens vaksamhet

Denna funktionalitet, såsom specificerats i TSD Drift och trafikledning, realiseras genom en frivillig Eirene-funktion beskriven i avsnitt 4.2.4 (Eirene-funktioner). Detta gränssnitt är relevant om frivillig funktionalitet har införts av en infrastrukturförvaltare.

Den detaljerade specifikationen av gränssnittet mellan vaksamhetsanordningen för rullande materiel och den fordonsbaserade GSM-R-utrustningen är fortfarande en öppen punkt.

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: För närvarande anges inga krav i avsnitt 4.2.7.9.

4.3.2.12.   Distansmätning

Detta är gränssnittet mellan distansmätningsenheten och den distansmätningsfunktionalitet som krävs för fordonsbaserade ETCS-funktioner.

Gränssnittet mot TSD:erna för rullande materiel är endast relevant för den grundläggande parametern som beskrivs i avsnitt 4.2.6.3 (Distansmätning) när distansmätningsutrustningen tillhandahålls som en separat driftskompatibilitetskomponent (se avsnitt 5.2.2 Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Likvärdiga krav på ATP/ATC-system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

4.3.2.13.   Gränssnitt till datainsamling för myndighetskontroll

Detta gränssnitt hänför sig till de tekniska kraven på datainsamling. Den grundläggande trafikstyrningsparametern beskrivs i avsnitt 4.2.15 (Gränssnitt till datainsamling för myndighetskontroll).

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B). Kraven på fordonsbaserade system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.7.11

4.3.2.14.   Förmontering på tåget

Detta gränssnitt hänför sig till omfattningen av förmontering på rullande materiel med utrustning av klass A enligt beskrivning i bilaga A, index 57.

Detta gränssnitt är relevant för system av klass A.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.7.10.1 (Trafikstyrning och signalering: allmänt)

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

4.3.2.15.   Tågförarens yttre synfält

Detta gränssnitt hänför sig till tågförarens synfält genom förarhyttens vindruta. Kraven på trafikstyrning beskrivs i avsnitt 4.2.16 (Synbarhet hos markbaserade trafikstyrningsobjekt).

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.2.6, 4.2.2.7

4.3.2.16.   Automatisk kraftförsörjningskontroll och särskilda krav i fråga om rullande materiel för långa tunnlar

Det här gränssnittet beskriver funktionaliteten i delsystemet Trafikstyrning och signalering:

Detta är grundläggande ETCS-funktionalitet som beskrivs i avsnitt 4.2.2 och 4.2.3.

TSD Godsvagnar: Berörs inte.

TSD Höghastighetståg: avsnitt 4.2.7.12, 4.2.8.3.6.7

4.3.3.   Gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur

4.3.3.1.   Tågdetekteringssystem

Installationen av infrastruktur skall säkerställa att tågdetekteringssystemet uppfyller kraven som anges i avsnitt 4.2.11 (Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem) och bilaga A, tillägg 1 (punkt 3.5, Impedans mellan hjulen).

TSD Infrastruktur för höghastighetståg: avsnitt 4.2.18

TSD Infrastruktur för konventionella tåg: En hänvisning till TSD Trafikstyrning och signalering skall inkluderas i den kommande TSD:n för konventionella tåg så att dessa TSD-krav kan uppfyllas av infrastrukturen.

4.3.3.2.   Markbaserad utrustning för trafikstyrning

Delsystemens markbaserade överföringsutrustning (GSM-R, Euroslinga, Eurobalise) måste placeras så att tillförlitlig datakommunikation säkerställs i extremlägena för den spårgeometri som klarar passering av den rullande materielen. Hänsyn skall tas till den rullande materielens rörelse och beteende. Se avsnitt 4.2.5 (ETCS- och EIRENE-gränssnitt med luftgap).

Placeringen av orienteringstavlor (se avsnitt 4.2.16) och annan markbaserad trafikstyrningsutrustning (t.ex. GSM-R-antenner, Euroslinga, Eurobalise, HABD, ljussignaler, växeldriv m.m.) måste anpassas efter kraven (minsta spårvidd) i TSD Infrastruktur.

Det här gränssnittet är relevant, vad gäller datakommunikation, för system av klass A. Likvärdiga krav på system av klass B definieras av respektive medlemsstat (se bilaga B).

TSD Infrastruktur för höghastighetståg: avsnitt 4.2.3

4.3.3.3.   Kvaliteten på sand som används av rullande materiel

För att tågdetekteringssystemen skall fungera korrekt måste den sand som tillhandahålls vara av en viss kvalitet för att få användas av den rullande materielen. Kraven för Trafikstyrning och signalering beskrivs i bilaga A, tillägg 1, punkt 4.1.4.

TSD Infrastruktur för höghastighetståg: avsnitt 4.2.25.4

4.3.3.4.   Användning av elektriska/magnetiska bromsar

För att garantera att markbaserad utrustning för trafikstyrning fungerar korrekt, skall användning av magnetskenbromsar och virvelströmsbromsar anges i infrastrukturregistret med referens till bilaga A, tillägg 1, punkt 5.2.

4.3.4.   Gränssnitt mot delsystemet Energi

4.3.4.1.   Elektromagnetisk kompatibilitet

De elektromagnetiska förhållanden som förväntas från fasta installationer skall definieras i enlighet med bilaga A, index A7.

För Eurobalise- och Euroslinga-kommunikationssystemet gäller systemspecifika bestämmelser i bilaga A, index 9 respektive index 16.

För tågdetekteringssystem se bilaga A, tillägg 1.

För HABD se bilaga A, tillägg 2.

TSD Energi för höghastighetståg: avsnitt 4.2.6

4.3.4.2.   Automatisk kraftförsörjningskontroll

Beteendet hos delsystemet Trafikstyrning och signalering i förhållande till fasskiljande sektioner och systemskiljande sektioner, på grundval av indata från delsystemet Energi, beskrivs i avsnitt 4.2.2 och 4.2.3.

TSD Energi för höghastighetståg: avsnitt 4.2.21, 4.2.22, 4.2.2

4.4.   Driftsregler

Driftsreglerna som är specifika för delsystemet Trafikstyrning (ERTMS/ETCS och GSM-R) förtecknas i TSD Drift och trafikledning.

4.5.   Underhållsregler

Underhållsreglerna för delsystemet som behandlas i denna TSD skall säkerställa att de värden som anges i de grundläggande parametrarna som anges i kapitel 4 hålls inom de gränser som krävs under utrustningens hela livslängd. Men delsystemet kanske inte kan uppnå de värden som anges i de grundläggande parametrarna under förebyggande underhåll eller reparation. Underhållsreglerna skall säkerställa att dessa aktiviteter inte inverkar menligt på säkerheten.

För att uppnå dessa resultat, skall följande punkter beaktas.

4.5.1.   Ansvar som ligger på tillverkaren av rullande materiel

Tillverkaren av rullande materiel som ingår i delsystemet skall specificera

4.5.2.   Ansvar som ligger på upphandlande enheter

Upphandlande enheter skall

4.5.3.   Ansvar som ligger på infrastrukturförvaltare eller järnvägsföretag

Infrastrukturförvaltare eller järnvägsföretag med ansvar för att sköta fordonsbaserad eller markbaserad utrustning

4.5.4.   Underhållsplan

Underhållsplanen skall grundas på bestämmelserna som anges i avsnitt 4.5.1 (Ansvar som ligger på tillverkaren av rullande materiel), avsnitt 4.5.2 (Ansvar som ligger på upphandlande enheter) och avsnitt 4.5.3 (Ansvar som ligger på infrastrukturförvaltare eller järnvägsföretag) och minst omfatta följande:

4.6.   Yrkeskvalifikationer

De yrkeskvalifikationer som krävs för drift av delsystemet Trafikstyrning behandlas i TSD Drift och trafikledning.

De yrkeskvalifikationer som krävs för underhåll av delsystemet Trafikstyrning skall förtecknas i underhållsplanen (se avsnitt 4.5.4, Underhållsplan).

4.7.   Hälso- och säkerhetskrav

Utöver de krav som anges i underhållsplanerna se avsnitt 4.5 (Underhållsregler), skall försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa hälsa och säkerhet för underhålls- och driftpersonal, i enlighet med europeiska bestämmelser och de nationella bestämmelser som är förenliga med europeisk lagstiftning.

Personal som är sysselsatt med underhåll av markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering skall, vid arbete på eller nära spåret, bära reflekterande kläder som är försedda med EG-märkning (och som därmed är förenliga med bestämmelserna i direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning).

4.8.   Registren över infrastruktur och rullande materiel

Delsystemet Trafikstyrning behandlas som två delar:

Kraven på registerinnehåll för infrastruktur och rullande materiel med hänsyn till trafikstyrningsutrustning anges i bilaga C (spårspecifika och tågspecifika egenskaper).

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1.   Definitioner

Enligt artikel 2 d i direktiv 96/48/EG

avses med driftskompatibilitetskomponenter ”alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses att införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende av”. Begreppet ”komponent” omfattar såväl materiella föremål som immateriella föremål, t.ex. programvara.

5.2.   Förteckning över driftskompatibilitetskomponenter

5.2.1.   Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter

Driftskompatibilitetskomponenterna i delsystemet Trafikstyrning finns förtecknade i

Driftskompatibilitetskomponenten ”säkerhetsplattform” definieras som ett byggelement (”generisk produkt”, oberoende av tillämpning) bestående av maskinvara och grundläggande programvara (inbyggd programvara och/eller operativsystem och/eller stödprogram), vilket kan användas för att bygga mer komplexa system (”generiska tillämpningar”, dvs. tillämpningsklasser).

5.2.2.   Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter

Trafikstyrningens grundläggande driftskompatibilitetskomponenter som definieras i tabellerna 5.1a och 5.2a kan kombineras för att bilda en större grupp. Gruppen definieras då av funktionerna hos de integrerade driftskompatibilitetskomponenterna och återstående gränssnitt mot utsidan av gruppen. Om en grupp bildas på detta sätt, skall den anses vara en driftskompatibilitetskomponent.

När de obligatoriska specifikationerna som anges i denna TSD inte är tillgängliga för att stödja ett gränssnitt, kan en försäkran om överensstämmelse vara möjlig genom gruppering av driftskompatibilitetskomponenter.

5.3.   Prestanda och specifikationer för komponenterna

För varje grundläggande driftskompatibilitetskomponent eller grupp av komponenter beskrivs i tabellerna i kapitel 5:

Observera att kraven i avsnitt 4.5.1 (Ansvar som ligger på tillverkaren av rullande materiel) gäller varje grundläggande driftskompatibilitetskomponent eller grupp av driftskompatibilitetskomponenter.

Tabell 5.1a

Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter i den fordonsbaserade trafikstyrningsutrustningen

Tabell 5.1b

Grupper av driftskompatibilitetskomponenter i den fordonsbaserade trafikstyrningsutrustningen

Denna tabell är ett exempel som visar uppbyggnaden. andra grupper kan föreslås.

Tabell 5.2a

Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter i den markbaserade trafikstyrningsutrustningen

Tabell 5.2b

Grupper av driftskompatibilitetskomponenter i den markbaserade trafikstyrningsutrustningen

Denna tabell är ett exempel som visar uppbyggnaden. Andra grupper kan föreslås.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.0   Inledning

Inom ramen för denna TSD, uppfylls de relevanta väsentliga krav som anges i kapitel 3 i denna TSD genom överensstämmelse med de specifikationer som hänvisas till i kapitel 4 och, som uppföljning, i kapitel 5 för driftskompatibilitetskomponenterna, vilket visas genom ett positivt resultat av bedömningen av överensstämmelse och/eller lämplighet för användning av driftskompatibilitetskomponenten och kontrollen av delsystemet, så som beskrivs i kapitel 6.

I de fall delar av de väsentliga kraven återfinns i nationella bestämmelser, till följd av

skall emellertid bedömningen av överensstämmelse utföras enligt anmälda förfaranden som faller under de berörda medlemsstaternas ansvar.

6.1.   Driftskompatibilitetskomponenter

6.1.1.   Bedömningsförfaranden

Tillverkaren av en driftskompatibilitetskomponent (och/eller grupper av driftskompatibilitetskomponenter) eller dennes inom gemenskapen etablerade ombud skall utarbeta ett förslag till EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 13.1 och bilaga IV i direktiv 96/48/EG innan de släpps ut på marknaden.

Bedömningsförfarandet för överensstämmelse hos driftskompatibilitetskomponenter och/eller grupper av driftskompatibilitetskomponenter enligt definition i kapitel 5 i denna TSD skall utföras genom användning av moduler som anges i avsnitt 6.1.2 (Moduler).

Några av specifikationerna i denna TSD innehåller obligatoriska och/eller frivilliga funktioner. Det anmälda organet skall

samt utföra bedömningen av överensstämmelse.

Leverantören skall i EG-försäkran ange vilka frivilliga funktioner som genomförs.

Det anmälda organet skall kontrollera att inga ytterligare funktioner, som genomförts i komponenten leder till konflikter med genomförda obligatoriska eller frivilliga funktioner.

6.1.1.1.   Den specifika anpassningsenheten (STM)

STM måste uppfylla nationella krav, och ansvaret för dess godkännande faller på respektive medlemsstat såsom anges i bilaga B.

Kontrollen av STM-gränssnittet mot den fordonsbaserade ERTMS/ETCS kräver en bedömning av överensstämmelsen som utförs av ett anmält organ. Det anmälda organet skall kontrollera att medlemsstaten har godkänt den nationella delen av STM.

6.1.1.2.   EG-försäkran om lämplighet för användning

En EG-försäkran om lämplighet för användning krävs inte för de driftskompatibilitetskomponenter som tillhör delsystemet Trafikstyrning.

6.1.2.   Moduler

För bedömning av driftskompatibilitetskomponenter inom delsystemet Trafikstyrning får tillverkaren eller dennes inom gemenskapen etablerade ombud välja moduler enligt angivelserna i tabellerna 5.1a, 5.1b, 5.2a och 5.2b:

Beskrivningen av modulerna finns i bilaga E till denna TSD.

Modul D (system för kvalitetsstyrning av produktionen) får endast väljas om tillverkaren har inrättat ett kvalitetsstyrningssystem som omfattar produktion samt avsyning och provning av den färdiga produkten. Systemet skall godkännas och övervakas av ett anmält organ.

Modul H2 (fullständigt kvalitetsstyrningssystem med konstruktionskontroll) får endast väljas om tillverkaren har inrättat ett kvalitetsstyrningssystem som omfattar produktion samt avsyning och provning av den färdiga produkten. Systemet skall godkännas och övervakas av ett anmält organ.

Följande tilläggsinformation gäller för användning av vissa moduler:

Oberoende av vald modul, skall bestämmelserna i bilaga A, index 47, index A1, index A2 och index A3 tillämpas för certifiering av driftskompatibilitetskomponenter, för vilka kraven i den grundläggande parametern Säkerhet (avsnitt 4.2.1 Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning av betydelse för driftskompatibiliteten) gäller.

Oberoende av vald modul, skall det kontrolleras att leverantörens angivelser för underhåll av driftskompatibilitetskomponenten uppfyller kraven i avsnitt 4.5 (Underhållsregler) i denna TSD.

Om modul B (typkontroll) används, skall detta utföras på grundval av kontroll av den tekniska dokumentationen (se avsnitt 3 och 4.1 i beskrivningen av modul B (typkontroll)).

Om modul H2 (fullständigt kvalitetsstyrningssystem med kontroll av konstruktionen) används, skall tillämpningen för kontroll av konstruktion inbegripa alla delar som utgör bevis för att kraven i avsnitt 4.5 (Underhållsregler) i denna TSD uppfylls.

6.2.   Delsystemet Trafikstyrning

6.2.1.   Bedömningsförfaranden

I detta kapitel behandlas EG-kontrollförklaringen för delsystemet Trafikstyrning. Såsom fastslås i kapitel 2 behandlas tillämpningen av delsystemet Trafikstyrning som två utrustningar:

För varje utrustning, krävs en EG-kontrollförklaring.

På anmodan av en upphandlande enhet eller dess ombud i gemenskapen genomför det anmälda organet en EG-kontroll av fordonsbaserad eller markbaserad utrustning i enlighet med bilaga VI till direktiv 96/48/EG.

Den upphandlande enheten skall utfärda en EG-kontrollförklaring för delsystemet Trafikstyrning i enlighet med artikel 18.1 och bilaga V till direktiv 96/48/EG.

Innehållet i EG-kontrollförklaringen skall överensstämma med bilaga V till direktiv 96/48/EG. Detta innefattar kontroll av integrationen av de driftskompatibilitetskomponenter som utgör en del av utrustningen. I tabellerna 6.1 och 6.2 definieras de egenskaper som skall kontrolleras och hänvisar till de obligatoriska specifikationer som skall tillämpas.

Några av specifikationerna i denna TSD innehåller obligatoriska och/eller frivilliga funktioner. Det anmälda organet skall

Det anmälda organet skall kontrollera att inga ytterligare funktioner, som genomförts i utrustningen, leder till konflikter med genomförda obligatoriska eller frivilliga funktioner.

Information om specifikt genomförande av markbaserad och fordonsbaserad utrustning skall finnas i Infrastrukturregistret och Registret för rullande materiel i enlighet med bilaga C.

I EG-kontrollförklaringen för markbaserad och fordonsbaserad utrustning skall all information som krävs för införlivande i ovannämnda register tillhandahållas. Registren skall förvaltas i enlighet med artikel 22 a i driftskompatibilitetsdirektivet 96/48/EG.

EG-kontrollförklaringen för de fordons- och markbaserade utrustningarna, tillsammans med överensstämmelseintygen, är tillräckligt för att säkerställa att en markbaserad utrustning skall fungera tillsammans med en fordonsbaserad utrustning, som är utrustad med motsvarande funktioner, såsom anges i Registret för rullande materiel och Infrastrukturregistret utan en ytterligare EG-kontrollförklaring för delsystemet.

6.2.1.1.   Kontroll av funktionsintegrering hos fordonsbaserad utrustning

Kontrollen skall göras för fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning som är installerad på ett fordon. För utrustningen för trafikstyrning som inte definieras som klass A, ingår endast de kontrollkrav som berör driftskompatibilitet (t.ex. fordonsbaserat STM-ERTMS/ETCS-gränssnitt) i denna TSD.

Innan någon fordonsbaserad funktionell kontroll kan äga rum, skall de driftskompatibilitetskomponenter som ingår i utrustningen ha bedömts i enlighet med avsnitt 6.1 ovan, vilket resulterar i en EG-försäkran om överensstämmelse. Det anmälda organet skall bedöma att de är lämpliga för tillämpningen (t.ex. att frivilliga funktioner har genomförts).

Klass A-funktionalitet som redan har kontrollerats på driftskompatibilitetskomponentsnivå kräver ingen ytterligare kontroll.

Integreringskontrollerna skall utföras för att visa att komponenterna i utrustningen har kopplats samman på rätt sätt samt kopplats till tåget via gränssnitt för att uppnå erforderlig funktionalitet och de prestanda som krävs för sådan användning av utrustningen. När identisk fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning installeras på identiskt rullande materiel, skall integreringskontrollen endast utföras en gång på ett tåg.

Följande skall kontrolleras:

Denna kontroll kan göras i en verkstad.

Kontrollen av att den fordonsbaserade utrustningen kan kommunicera via gränssnitt med en markbaserad utrustning består i att kontrollera att den kan läsa en certifierad Eurobalise och (om den funktionen är installerad på tåget) Euroslinga samt att den kan upprätta GSM-R-förbindelse för tal och (om den funktionen är installerad) för data.

Om även utrustning av klass B innefattas, skall det anmälda organet intyga att provningskraven för integrering som utfärdats av resp. medlemsstat har uppfyllts.

6.2.1.2.   Kontroll av funktionsintegrering hos markbaserad utrustning

Kontrollen skall göras för markbaserad trafikstyrningsutrustning som är installerad i infrastrukturen. För utrustningen för trafikstyrning som inte definieras som klass A, ingår endast kontrollkraven som berör driftskompatibilitet (t.ex. EMC) i denna TSD.

Innan kontroll av markbaserade funktioner kan äga rum skall de driftskompatibilitetskomponenter som ingår i utrustningen ha bedömts i enlighet med avsnitt 6.1 (Driftskompatibilitetskomponenter) ovan och en EG-förklaring om överensstämmelse ha utfärdats. Det anmälda organet skall kontrollera att de är lämpliga för tillämpningen (t.ex. att frivilliga funktioner har genomförts).

Klass A-funktionalitet som redan har kontrollerats på driftskompatibilitetskomponentsnivå kräver ingen ytterligare kontroll.

För utformningen av ERTMS/ETCS-delen av markbaserad trafikstyrningsutrustning, måste TSD-kraven kompletteras av nationella specifikationer som behandlar t.ex.

Integreringskontrollerna skall utföras för att visa att komponenterna i utrustningen har kopplats samman på rätt sätt och kopplats till nationell markbaserad utrustning via gränssnitt för att uppnå erforderlig funktionalitet och de prestanda som krävs för sådan användning av utrustningen.

Följande markbaserade gränssnitt skall beaktas:

Följande skall kontrolleras:

6.2.1.3.   Bedömning i övergångsfaser

Uppgradering av befintlig markbaserad eller fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning kan utföras stegvis i enlighet med kapitel 7. I varje steg uppnås endast överensstämmelse med TSD-kraven som har betydelse för steget ifråga, medan andra krav i återstående steg inte uppfylls.

Upphandlande enhet kan lämna in en ansökan om att få en bedömning av utrustningen i detta steg av ett anmält organ.

Oberoende av de moduler som valts av upphandlande enhet skall det anmälda organet kontrollera att

Funktioner som redan bedömts, inte ändrats och inte påverkats av detta steg behöver inte kontrolleras igen.

Certifikatet/en som utställts av det anmälda organet efter positiv bedömning av utrustningen åtföljs av reservationer som anger avgränsningen för certifikatet/en, vilka TSD-krav som uppfylls och vilka som inte uppfylls.

Reservationerna skall anges i Registret för rullande materiel och/eller Infrastrukturregistret, alltefter vad som befinns lämpligt.

6.2.2.   Moduler

Alla moduler som anges nedan specificeras i bilaga E i denna TSD.

6.2.2.1.   Fordonsbaserad utrustning

För kontrollförfarandet för den fordonsbaserade utrustningen kan den upphandlande enheten eller dess auktoriserade och i gemenskapen etablerade ombud välja ett av följande alternativ:

6.2.2.2.   Markbaserad utrustning

För kontrollförfarandet för den markbaserade utrustningen kan den upphandlande enheten eller dess auktoriserade och i gemenskapen etablerade ombud välja ett av följande alternativ:

6.2.2.3.   Villkor för användning av moduler för fordonsbaserad och markbaserad utrustning

Modul SD (system för kvalitetsstyrning av produktionen) får endast väljas om den upphandlande enheten endast kontrakterar tillverkare som har inrättat ett kvalitetsstyrningssystem som omfattar produktion samt avsyning och provning av den färdiga produkten. Systemet skall godkännas och övervakas av ett anmält organ.

Modul SH2 (fullständigt kvalitetsstyrningssystem med konstruktionskontroll) får väljas endast när samtliga verksamheter som medverkar i det delsystemsprojekt som skall kontrolleras (konstruktion, tillverkning, montering, installation) omfattas av ett kvalitetsstyrningssystem som inbegriper konstruktion, tillverkning samt avsyning och provning av den färdiga produkten. Systemet skall godkännas och övervakas av ett anmält organ.

Oberoende av vald modul, innefattar granskningen av konstruktionen en kontroll av att kraven i avsnitt 4.5 (Underhållsregler) i denna TSD har beaktats.

Oberoende av vald modul, skall bestämmelserna i bilaga A, index 47, index A1, och där det är relevant index A2 och index A3 tillämpas.

Med hänvisning till kapitel 4 i ”modul SB” (typkontroll) krävs en granskning av konstruktionen.

Med hänvisning till avsnitt 4.3 i ”modul SH2” (fullständigt kvalitetsstyrningssystem med konstruktionskontroll), krävs ett typprov.

Med hänvisning till

6.2.2.3.1   Validering av fordonsbaserad utrustning

För fordonsbaserad utrustning skall valideringen under verkliga driftsförhållanden utgöras av en typprovning. Det är acceptabelt att utföra den på ett enda exemplar av utrustningen, och den skall utföras med hjälp av provkörningar med kapacitet att kontrollera

Sådana provkörningar skall utföras på en infrastruktur som medger kontroller under förhållanden som är representativa för de egenskaper som kan förekomma i det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg (t. ex. gradienter, tåghastighet, vibrationer, traktion, temperatur).

Om det finns begränsningar för en generell tillämplighet av testresultaten (t.ex. om förenlighet med TSD:n bevisats endast upp till en viss hastighet), skall dessa begränsningar anges i intyget och i registret för rullande materiel.

6.2.2.3.2   Validering av markbaserad utrustning

För en markbaserad utrustning skall valideringen under verkliga driftsförhållanden utföras med hjälp av provkörningar med rullande materiel med kända egenskaper och skall ha sådan omfattning att kompatibiliteten mellan rullande materiel och markbaserad trafikstyrningsutrustning kan kontrolleras (t.ex. EMC-aspekter, drift av spårledningar och axelräknare). Sådana provkörningar skall utföras med lämpligt rullande materiel med kända egenskaper som medger kontroller under förhållanden som kan inträffa under trafik (t.ex. tåghastighet, traktion).

Provkörningar skall även validera kompatibiliteten hos den information som överförs till tågföraren av den markbaserade utrustningen via den fysiska tågvägen (t.ex. hastighetsgränser).

Om specifikationer som förutses av, men ännu inte är tillgängliga i, denna TSD för kontroll av markbaserad utrustning, skall den markbaserade utrustningen valideras genom lämpliga fältprov (som skall definieras av upphandlande enhet för denna markbaserade utrustning).

Om det finns begränsningar för en generell tillämplighet av testresultaten (t.ex. om förenlighet med TSD:n bevisats endast upp till en viss hastighet), skall dessa begränsningar anges i intyget och i infrastrukturregistret.

6.2.2.4.   Bedömning av underhåll

Ett organ auktoriserat av medlemsstaten ansvarar för bedömningen av överensstämmelse för underhållet. I bilaga F beskrivs det förfarande genom vilket detta organ fastställer att underhållet uppfyller bestämmelserna i denna TSD och säkerställer hänsynen till de grundläggande parametrarna och väsentliga kraven under delsystemets livslängd.

6.3.   Driftskompatibla komponenter som saknar en EG-försäkran

6.3.1.   Allmänt

Under en begränsad tidsperiod, som även kallas ”övergångsperioden”, får driftskompatibilitetskomponenter som saknar en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet för användning undantagsvis införlivas i delsystem, under förutsättning att bestämmelserna i det här avsnittet följs.

6.3.2.   Övergångsperioden

Övergångsperioden börjar när den här TSD:n träder i kraft och varar i sex år.

Efter övergångsperioden, och med de undantag som medges enligt avsnitt 6.3.3.3 nedan, skall driftskompatibilitetskomponenter omfattas av erforderlig EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning innan de införlivas i delsystemet.

6.3.3.   Certifiering av delsystem som innehåller driftskompatibilitetskomponenter som saknar EG-försäkran under övergångsperioden

6.3.3.1.   Villkor

Under övergångsperioden får ett anmält organ utfärda en försäkran om överensstämmelse för ett delsystem, även om vissa av de driftskompatibilitetskomponenter som är införlivade i delsystemet inte omfattas av relevanta EG-försäkringar om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning enligt den här TSD:n, om följande tre kriterier är uppfyllda:

EG-försäkringar om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning skall inte upprättas för de driftskompatibilitetskomponenter som bedöms på detta sätt.

6.3.3.2.   Anmälan

6.3.3.3.   Regler för långtidsanvändning

Nyproduktionen eller uppgraderingen/moderniseringen av det berörda delsystemet måste slutföras inom de sex år som utgör övergångsperioden. Beträffande delsystemets livscykel gäller följande:

får de driftskompatibilitetskomponenter som saknar en EG-försäkran om överensstämmelse och lämplighet för användning, och som är av samma typ och byggda av samma tillverkare, användas för underhållsrelaterat utbyte och som reservdelar för delsystemet.

Efter övergångsperioden och

får de driftskompatibilitetskomponenter som saknar en EG-försäkran om överensstämmelse och lämplighet för användning, och som är av samma typ och byggda av samma tillverkare, fortsatt användas för underhållsrelaterat utbyte.

6.3.3.4.   Övervakningsåtgärder

Under övergångsperioden skall medlemsstaten utföra övervakning på följande sätt:

Tabell 6.1

Kontrollkrav för fordonsbaserad trafikstyrningsutrustning

Tabell 6.2

Kontrollkrav för markbaserad trafikstyrningsutrustning

7.   GENOMFÖRANDE AV TSD FÖR DELSYSTEMET TRAFIKSTYRNING

7.1.   Allmänt

Detta kapitel skisserar strategin och därmed förbundna tekniska lösningar för genomförandet av TSD:n, i synnerhet de förhållanden som stödjer övergång till system av klass A.

Det faktum att genomförandet av en TSD då och då måste samordnas med genomförandet av andra TSD:er måste beaktas.

7.2.   Detaljerade genomförandekriterier

7.2.1.   GSM-R – genomföranderegler

Markbaserade installationer:

Det är obligatoriskt att installera markbaserad GSM-R-utrustning i varje nyinstallation av radiodelen i markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering, eller vid varje uppgradering av en existerande installation om en sådan skulle förändra dess funktioner, prestanda och/eller gränssnitt. Undantag görs för förändringar som kan bedömas bli nödvändiga för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i en befintlig installation.

Det är förbjudet att uppgradera tågradiosystem av klass B såvida inte en förändring bedöms vara nödvändig för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i det befintliga systemet.

Installation av GSM-R rekommenderas alltid när delsystemet Infrastruktur eller Energi på ett spåravsnitt, som redan är i drift, skall uppgraderas, moderniseras eller underhållas och detta medför en investering som är större än tio gånger de investeringar som är förenade med installationen av GSM-R-utrustning på det aktuella spåravsnittet.

Efter det att radiodelen i markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering har uppgraderats, får den existerande utrustningen av klass B fortsätta att användas tillsammans med radioutrustningen av klass A, fram till ett datum som fastställs i relevanta nationella planer, och senare i EU:s övergripande plan. Järnvägsföretaget får inte motsätta sig avlägsnandet av klass B-radion under sådana förhållanden.

Fordonsbaserade installationer:

Det är obligatoriskt att installera fordonsbaserad GSM-R-utrustning när

Efter en uppgradering av radiodelen i fordonsbaserad utrustning, får existerande utrustning av klass B fortsätta att användas tillsammans med radioutrustningen av klass A.

7.2.2.   ETCS – genomföranderegler

Markbaserade installationer:

Det är obligatoriskt att installera markbaserad ETCS-utrustning när

Det är förbjudet att uppgradera tågövervakningssystem av klass B såvida inte en förändring bedöms vara nödvändig för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i det befintliga systemet.

Installation av ETCS rekommenderas alltid när delsystemet Infrastruktur eller Energi på ett spåravsnitt, som redan är i drift, skall uppgraderas, moderniseras eller underhållas och detta medför en investering som är större än tio gånger de investeringar som är förenade med installationen av ETCS-utrustning på det aktuella spåravsnittet.

Efter det att tågövervakningsdelen i markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering har uppgraderats, får den existerande utrustningen av klass B fortsätta att användas tillsammans med tågövervakningsutrustningen av klass A, fram till ett datum som fastställs i relevanta nationella planer, och senare i EU:s övergripande plan (se punkt 7.2.5). Järnvägsföretaget får inte motsätta sig avlägsnandet av tågövervakningsutrustningen av klass B under sådana förhållanden.

Fordonsbaserade installationer:

Det är obligatoriskt att installera fordonsbaserad ETCS-utrustning i följande fall:

Installation av ETCS rekommenderas alltid när rullande materiel, som redan är i drift, skall uppgraderas och detta medför en investering som är större än tio gånger de investeringar som är förenade med installationen av ETCS på den aktuella typen av rullande materiel.

Efter det att tågövervakningsdelen i fordonsbaserad utrustning har uppgraderats, får den existerande fordonsbaserade tågövervakningsutrustningen av klass B fortsätta att användas, tillsammans med utrustningen av klass A.

7.2.3.   Ytterligare utrustning av klass B på en linje utrustad med klass A

På en linje utrustad med ETCS och/eller GSM-R, är det möjligt att ha ytterligare utrustning av klass B för att medge trafikering av rullande materiel som inte är förenlig med klass A under övergångsfasen. Det är tillåtet att använda befintlig fordonsbaserad utrustning av klass B som reservsystem för system av klass A: detta innebär inte att infrastrukturförvaltare får kräva system av klass B ombord på det driftskompatibla tåget för trafik på en sådan linje.

Där dubbelmontering och drift av system av klass A och B sker, får båda systemen vara aktiva samtidigt ombord, förutsatt att nationella tekniska krav och driftsregler stödjer detta arbetssätt och att driftskompatibiliteten inte äventyras. De nationella tekniska kraven och driftsreglerna tillhandahålls av medlemsstaten.

7.2.4.   Uppgradering eller modernisering av den markbaserade utrustningen för trafikstyrning eller delar av den

Uppgradering eller modernisering av den markbaserade utrustningen kan beröra (var för sig)

Därför kan olika delar av den markbaserade trafikstyrningsutrustningen uppgraderas eller moderniseras separat (om driftskompatibiliteten inte äventyras):

Efter uppgraderingen till system av klass A får den befintliga utrustningen av klass B finnas kvar och användas samtidigt med utrustning av klass A.

7.2.5.   Tillgång till specifika anpassningsenheter

Om linjer som omfattas av föreliggande TSD inte utrustas med system av klass A, skall medlemsstaten göra allt för att en extern specifik anpassningsenhet (STM) skall bli tillgänglig för landets befintliga system av klass B. I detta sammanhang skall vederbörlig hänsyn tas för att säkerställa en öppen marknad för STM med rimliga affärsmässiga villkor. I de fall där tillgängligheten till en STM av tekniska eller affärsmässiga skäl (3) inte kan säkerställas inom rimliga tidsramar (4) bör medlemsstaten ifråga informera kommittén om de skäl som ligger bakom problemet och om de jämkningsåtgärder som medlemsstaten planerar för att medge tillträde – i synnerhet för utländska trafikföretag – till sin infrastruktur.

7.2.6.   Gränssnitt mot system av klass B

I samtliga fall skall medlemsstaterna, för att främja fortsatt driftskompatibilitet, sörja för att funktionaliteten hos de befintliga radio- och tågövervakningssystemen (se bilaga B till TSD:n) och deras gränssnitt bibehålls enligt nuvarande specifikation. Undantagna från detta krav är förändringar som kan vara nödvändiga för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i dessa system.

Medlemsstaterna skall tillhandahålla den information som erfordras för att stödja utveckling och säkerhetscertifiering av utrustning för att möjliggöra driftskompatibilitet mellan utrustning av klass A och medlemsstaternas befintliga radio- och tågövervakningsutrustning av klass B.

7.2.7.   Nationella genomförandeplaner för ERTMS och EU:s övergripande plan

Medlemsstaterna skall utarbeta en formell nationell genomförandeplan för ERTMS för järnvägsnätet för höghastighetståg. Planen skall behandla införandet av både ETCS and GSM-R och skall följa de genomföranderegler som fastläggs i avsnitten 7.2.1 och 7.2.2.

För ETCS skall den nationella planen prioritera dels införande på de höghastighetslinjer som hör till ETCS-Net enligt beskrivningen i bilaga H till TSD Trafikstyrning och signalering för höghastighetståg, dels den rullande materiel som skall användas på dessa linjer. Måldatum för sådant införande är 2015.

De nationella planerna skall i synnerhet omfatta följande delar:

Dessa nationella planer skall slutligen läggas samman inom en övergripande EU-plan inom ett halvår efter att de anmälts.

7.2.8.   Infrastrukturregister

Infrastrukturregistret skall förse järnvägsföretag med information om klass A och klass B, i enlighet med kraven i bilaga C. Infrastrukturregistret anger om obligatoriska eller frivilliga (5) funktioner berörs. Restriktionerna på den fordonsbaserade konfigurationen måste identifieras.

Om europeiska specifikationer för vissa gränssnitt mellan delsystemet Trafikstyrning och signalering och andra delsystem inte finns tillgängliga då installationen görs (t.ex. avseende elektromagnetisk kompatibilitet mellan tågdetektering och rullande materiel), skall motsvarande egenskaper och de standarder som tillämpats anges i infrastrukturregistren. Denna möjlighet finns endast för de egenskaper som förtecknas i bilaga C.

7.2.9.   Rullande materiel med tågövervakningsutrustning av klass A och klass B

Rullande materiel får utrustas med system av både klass A och klass B för att möjliggöra trafik på flera linjer. Systemen av klass B kan genomföras

Likaledes skulle systemet av klass B kunna införas separat (på egen hand) (eller, i händelse av uppgradering eller modernisering, lämnas i befintligt skick), när det gäller system av klass B där ägaren av den rullande materielen inte anser att en STM är ett ekonomiskt rimligt alternativ. Men om en STM inte används, måste järnvägsföretaget säkerställa att frånvaron av ”handskakning” (= ETCS-funktion för hantering av övergångar mellan klass A och klass B i den markbaserade utrustningen) ändå hanteras på rätt sätt. Medlemsstaten kan ställa krav på detta i Infrastrukturregistret.

När en linje som är utrustad med system av både klass A och klass B trafikeras, kan systemet av klass B fungera som reservsystem för systemet av klass A om fordonet är utrustat med system av både klass A och klass B. Detta får inte vara ett krav för driftskompatibilitet och gäller inte för GSM-R.

7.2.10.   Registren för rullande materiel

Registret för rullande materiel skall tillhandahålla information enligt krav i bilaga C.

Om kraven i TSD för vissa gränssnitt mellan delsystemet Trafikstyrning och signalering och andra delsystem inte finns tillgängliga då installationen görs (t.ex. elektromagnetisk kompatibilitet mellan tågdetektering och rullande materiel, klimatförhållanden och fysiska förhållanden i vilka tåget kan fungera, tågets geometriska egenskaper såsom längd, tågets maximala axelavstånd, överhäng på tågets första och sista vagn samt bromsegenskaper), skall motsvarande egenskaper och de standarder som tillämpas anges i Registren för rullande materiel. Denna möjlighet finns endast för de punkter som förtecknats i bilaga C.

Anmärkning: För varje införande av delsystemet Trafikstyrning på en viss linje, ges i bilaga C en förteckning över de krav på fordonen som skall tas upp i Infrastrukturregistren med angivelse av huruvida dessa krav avser obligatoriska eller frivilliga funktioner och med identifiering av restriktioner på tågkonfiguration.

7.3.   Förhållanden enligt vilka frivilliga funktioner krävs

Enligt egenskaperna hos den markbaserade trafikstyrningsutrustningen och dess gränssnitt mot andra delsystem, kan viss markbaserad ERTMS/ETCS- och GSM-R-funktionalitet som inte klassificerats som obligatorisk vara nödvändig att införa i vissa tillämpningar för att stämma överens med de väsentliga kraven.

Markbaserat införande av nationella eller frivilliga funktioner får inte förhindra att tåg som endast uppfyller de obligatoriska kraven för fordonsbaserade system av klass A framförs på den infrastrukturen, utom det som krävs för följande fordonsbaserade frivilliga funktioner:

7.4.   Förändringshantering

Europeiska järnvägsbyrån skall ansvara för att förbereda översyn och uppdatering av TSD:er samt lämna eventuella rekommendationer till den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG för att den tekniska utvecklingen eller utvecklingen av de samhälleliga kraven skall kunna beaktas.

För detta ändamål har Europeiska järnvägsbyrån, i sin roll som systemmyndighet för ERTMS, inrättat den öppna processen för hantering av systemförändringar, med bidrag från företrädare för sektorn.

Denna process skall beakta de kostnader och den nytta som varje övervägd teknisk lösning kan beräknas medföra samt säkerställa bakåtkompatibilitet mellan på varandra följande versioner. Denna process fastläggs i dokumentet ”ERTMS ändringshantering”, som vid behov kommer att uppdateras av Europeiska järnvägsbyrån.

7.5.   Specialfall

7.5.1.   INLEDNING

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier: bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall), eller temporärt (”T”-fall). När det gäller temporära fall rekommenderas att de berörda medlemsstaterna bör ha uppnått överensstämmelse med kraven för delsystemet i fråga antingen år 2010 (”T1”-fall), ett mål som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, eller år 2020 (”T2”-fall).

I denna TSD är temporärt fall ”T3” definierat som temporära fall som fortfarande kommer att existera efter 2020.

7.5.2.   Förteckning över specialfall

7.5.2.1.   Kategori för varje specialfall anges i bilaga A, tillägg 1.

7.5.2.2.   Specialfall för Grekland.

Kategori ”T1” – temporärt: rullande materiel för spårvidd 1 000 mm eller mindre, och linjer med spårvidd 1 000 mm eller mindre.

Nationella regler skall gälla för dessa linjer.

7.5.2.3.   Specialfall för de baltiska staterna (för Lettland, Litauen och Estland endast system för konventionella tåg)

Kategori T2 – funktionell och teknisk uppgradering av deras nuvarande anordningar av klass B som finns i korridorer med spårvidd 1 520 mm är tillåtna, om det anses nödvändigt för att lok från järnvägsföretag i både Ryska federationen och Vitryssland skall kunna användas. Funktionell och teknisk uppgradering av deras nuvarande anordningar av klass B som finns i lok och tåg med spårvidden 1 520 mm är tillåtna, om det är nödvändigt för att de skall kunna användas på både Ryska federationens och Vitrysslands territorier.

7.6.   Övergångsbestämmelser

De öppna punkterna som nämns i bilaga G till denna TSD hanteras i revideringsprocessen.

(1)  Trafikstörning: driftläge där ett onormalt tillstånd föreligger och detta tillstånd har förutsetts i konstruktionen av delsystemet Trafikstyrning.

(2)  Säkerhetskraven för ERTMS/ETCS nivå 3 är ännu inte fastställda.

(3)  T.ex. att genomförbarheten hos externa STM-koncept inte kan garanteras tekniskt, eller att frågor som rör ägandet av immaterialrätt för system av klass B förhindrar utveckling av STM-produkter i rätt tid.

(4)  31 december 2007.

(5)  Klassificering av funktioner: se avsnitt 4.