5.4.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 82/27

(1)

Den 14 mars 2006 granskade rådet Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för perioden 2005–2008.

(2)

(3)

I sitt yttrande av den 18 januari 2005 om den föregående uppdateringen av stabilitetsprogrammet för perioden 2004–2007 uppmanade rådet Nederländerna att säkerställa att underskottet minskades till under 3 % av BNP senast 2005 och att, med tanke på risken för procykliska effekter och de utmaningar som den åldrande befolkningen innebär, vidta nödvändiga åtgärder för att därefter uppnå en situation med offentliga finanser nära balans.

(4)

(5)

Den 22 december 2005 lade Nederländerna för kommissionen fram sin uppdatering av stabilitetsprogrammet för perioden 2005–2008 (dvs. tre veckor efter den 1 december, den tidsfrist som fastställs i uppförandekoden). Enligt myndigheterna berodde den sena inlämningen på deras önskan att ta med nya ekonomiska prognoser och eventuella kompletterande riktlinjer. Programmet motsvarar i grova drag den modellstruktur för stabilitets- och konvergensprogram som definieras i den nya uppförandekoden (2).

(6)

(7)

Myndigheternas strategiska huvudmål är att uppnå sunda offentliga finanser som stödjer en hållbar ekonomiskt tillväxt och täcker kostnaderna för den åldrande befolkningen. Efter den betydande konsolideringen under 2004 och 2005, beräknas det offentliga underskottet enligt 2005 års uppdatering av stabilitetsprogrammet att öka till 1,5 % under 2006 för att därefter stabilisera sig på ungefär 1,1 % av BNP och det primära överskottet väntas följa en liknande utveckling. Jämfört med det föregående programmet, där man väntade en fortsatt minskning av underskottet, tas i den nya uppdateringen hänsyn till att underskottsresultatet på 1,2 % av BNP 2005 är bättre än väntat, och man räknar med att underskottet (med undantag för en försämring under 2006) skall stabilisera sig på denna nivå mot bakgrund av ett jämförbart makroekonomiskt scenario för 2006 och därefter.

(8)

(9)

De risker som omgärdar programmets budgetstrategi verkar i stort sett uppväga varandra och budgetutfallet kan komma att bli bättre än väntat efter 2006. De nuvarande indikatorerna tyder på att den ekonomiska aktiviteten kraftigt kommer att öka, underskottet under 2005 väntas nu bli betydligt lägre och efter 2006 finns en positiv risk vad gäller programmets beräkningar av de offentliga finanserna om priset på olja blir högre än beräknat i programmet, eftersom budgeten gynnas av ökade inkomster från försäljningen av gas om priset på olja stiger, medan tillväxtprognosen redan överensstämmer med högre inkomster från försäljningen av olja. Det kan däremot inte uteslutas att resultatet under 2005, som är bättre än väntat, kan få negativa övervältringseffekter. Det är inte heller klart om de väntade budgetbesparingarna till följd av reformerna av hälso- och sjukvårdssystemet och socialförsäkringssystemet, som trädde i kraft under början på 2006, kommer att nås fullt ut då det ännu inte är möjligt att korrekt bedöma hur reformerna kommer att påverka beteendemönstret.

(10)

(11)

Enligt beräkningarna i programmet stabiliserar sig den offentliga skulden på 54,5 % av BNP under 2006, innan den gradvis minskar till ungefär 53 % 2008. Dessa beräkningar ligger mycket nära kommissionens egna beräkningar. Riskerna i samband med skuldprognoserna är i första hand beroende av riskerna i samband med underskottsprognoserna och dessa verkar, såsom anges ovan, på det hela taget vara i balans.

(12)

När det gäller de offentliga finansernas hållbarhet förefaller Nederländerna löpa medelstor risk i fråga om de beräknade kostnader som kommer att belasta den offentliga sektorn till följd av den åldrande befolkningen. Nuvarande skuldnivå ligger under fördragets referensvärde på 60 % av BNP och den senaste tidens förbättring av budgetsituationen i Nederländerna har bidragit till att minska riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Genomförandet av de nyligen införda reformerna av invaliditetsförmånerna kommer också att bidra till att få ordning på de offentliga utgifterna på lång sikt. Även om fullständig hänsyn tas till den beräknade framtida inkomstökningen är den dock inte tillräcklig för att kompensera ökningen av de offentliga utgifterna på lång sikt, främst på grund av uppskjuten pensionsbeskattning. Det kan därför bli nödvändigt med en ytterligare konsolidering av budgeten för att helt uppväga effekterna av den åldrande befolkningen.

(13)

De finanspolitiska åtgärder som planeras överensstämmer i stort sett med de allmänna ekonomiska riktlinjerna som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008. De överensstämmer särskilt med de integrerade riktlinjerna om säkrande av ekonomisk stabilitet genom att hålla fast vid målet för de offentliga finanserna på medellång sikt över konjunkturcykeln. Det är också förenligt med de integrerade riktlinjerna om säkrande av ekonomisk hållbarhet mot bakgrund av de beräknade kostnaderna för befolkningens åldrande.

(14)

I Nederländernas nationella reformprogram, som lades fram den 14 oktober 2005 som ett led i den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, framhålls följande utmaningar: ett ökat arbetskraftsutbud, snabbare tillväxt i arbetskraftsproduktiviteten genom en stärkning av forskning och utveckling och innovation och en förbättring av priskonkurrensen genom att hålla tillbaka arbetskraftskostnaderna. Av dessa väntas stärkningen av forskning och utveckling och innovation få betydande påverkan på de offentliga finanserna. Med tanke på att det bara föreligger begränsad information om tidsplanen för strukturreformerna på dessa områden är det svårt att avgöra om åtgärderna i det nationella reformprogrammet helt återspeglas i stabilitetsprogrammets budgetberäkningar. De finanspolitiska åtgärder som presenteras i stabilitetsprogrammet verkar på det hela taget samstämmiga med dem som redovisas i det nationella reformprogrammet.