om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön och om ändring av förordning (EG) nr 850/98 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

Genom denna förordning upprättas en återhämtningsplan för följande bestånd (nedan kallade ”berörda bestånd”):

Syftet med återhämtningsplanen är att bygga upp de berörda bestånden så att de befinner sig inom säkra biologiska gränser i överensstämmelse med informationen från ICES. Detta innebär följande:

1. Kommissionen skall från och med det andra året som denna förordning tillämpas och därefter varje år på grundval av yttranden från ICES och STECF utvärdera effekten av återhämtningsåtgärderna på de berörda bestånden och fisket efter dessa bestånd under denna förordnings andra tillämpningsår och varje år därefter.

2. Om kommissionen på grundval av den årliga utvärderingen finner att något av de berörda bestånden har uppnått de mål som fastställs i artikel 2 skall rådet med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag fatta beslut om att för det beståndet byta ut den återhämtningsplan som föreskrivs i den här förordningen mot en förvaltningsplan enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2371/2002.

3. Om kommissionen på grundval av den årliga utvärderingen finner att något av de berörda bestånden inte visar tillräckligt tydliga tecken på återhämtning, skall rådet med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag fatta beslut om ytterligare och/eller alternativa åtgärder för att säkerställa det berörda beståndets återhämtning.

1. Varje år skall rådet med kvalificerad majoritet och på grundval av kommissionens förslag besluta om TAC för de berörda bestånden för det påföljande året.

2. TAC för det bestånd som avses i artikel 1 a skall fastställas i enlighet med artikel 5.

3. TAC för de bestånd som avses i artikel 1 b och 1 c skall fastställas i enlighet med artikel 6.

Förfarande för fastställande av TAC för det berörda beståndet av sydkummel

1. Om STECF mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES beräknar att fiskedödligheten för det bestånd som avses i artikel 1 a ligger över 0,3 per år, får TAC för det beståndet inte överskrida en fångstnivå som, enligt en vetenskaplig utvärdering som görs av STECF mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES, kommer att resultera i en minskning med 10 % av fiskedödligheten under det år den tillämpas jämfört med den fiskedödlighet som beräknats för det föregående året.

2. Om STECF mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES beräknar att fiskedödligheten för det bestånd som avses i artikel 1 a är lika med eller mindre än 0,3 per år skall TAC fastställas på en fångstnivå som, enligt en vetenskaplig utvärdering som gjorts av STECF mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES, kommer att resultera i en fiskedödlighet på 0,27 per år det år den tillämpas.

3. Om STECF mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES kan beräkna en fångstnivå motsvarande fiskedödligheten enligt punkterna 1 och 2 endast för en del av ICES-sektionerna VIII c och IX a, skall TAC fastställas på en nivå som är förenlig både med

Den beräkningsmetod som skall användas återfinns i bilagan till denna förordning.

På grundval av STECF:s senaste vetenskapliga bedömning skall TAC för de bestånd som avses i artikel 1 b och 1 c fastställas på en nivå som resulterar i samma relativa förändring av fiskedödligheten som den förändring av fiskedödligheten som uppnås för det bestånd som avses i artikel 1 a genom tillämpning av artikel 5.

Från och med det första tillämpningsåret för den här förordningen skall följande bestämmelser gälla:

1. De totala tillåtna fångstmängder som avses i kapitel II skall kompletteras genom ett system för begränsning av fiskeansträngningen som grundar sig på geografiska områden och typ av fiskeredskap samt de därmed förbundna villkor för utnyttjande av dessa fiskemöjligheter som anges i bilaga IV b till rådets förordning (EG) nr 27/2005 av den 22 december 2004 om fastställande för år 2005 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (5).

2. För fartyg som omfattas av det system för begränsning av fiskeansträngningen som avses i punkt 1 skall rådet varje år med kvalificerad majoritet på grundval av ett förslag från kommissionen besluta om en justering av det maximala antalet tillgängliga fiskedagar. Justeringen skall motsvara den årliga justering av fiskdödligheten som av ICES och STEFC beräknas överensstämma med den fiskdödlighet som fastställs i enlighet med den i artikel 5 beskrivna metoden.

3. Genom undantag från bestämmelserna i punkterna 1 och 2 får varje berörd medlemsstat tillämpa en annan metod för förvaltning av fiskeansträngningen i den del av område IX a som ligger öster om longitud 7°23′48″ V mätt enligt WGS84. En sådan metod skall fastställa en referensnivå för fiskeansträngningen som motsvarar fiskeansträngningen 2005. Fiskeansträngningen för 2006 och påföljande år skall justeras med en mängd som skall beslutas av rådet med kvalificerad majoritet på grundval av ett förslag från kommissionen. Denna justering skall föreslås efter det att man har övervägt den senaste rekommendationen från STECF mot bakgrund av de senaste rapporterna från ICES. Om det inte föreligger något beslut från rådet skall de berörda medlemsstaterna säkerställa att fiskeansträngningen inte överskrider referensnivån.

4. Kommissionen kan anmoda varje medlemsstat som använder undantagsbestämmelsen i punkt 3 att lämna en rapport om tillämpningen av en annan metod för förvaltningen av fiskeansträngningen. Kommissionen skall låta alla övriga medlemsstater ta del av denna rapport.

5. I punkt 3 avses med fiskeansträngning summan under ett kalenderår av produkterna av den på alla berörda fartyg installerade maskinstyrkan, mätt i kW, och antalet fiskedagar i området.

1. Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk (6) skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattning av de kvantiteter av de berörda bestånden angivna i kilogram av fisk som förvaras ombord på fartyg vara 8 % av uppgiften i loggboken. Om ingen omräkningsfaktor fastställts i gemenskapslagstiftningen skall den omräkningsfaktor gälla som har antagits av den medlemsstat vars flagg fartyget för.

2. Punkt 1 skall inte gälla om kvantiteten ombord av de berörda bestånden understiger 50 kg.

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat skall se till att alla kvantiteter av det bestånd som avses i artikel 1 a över 300 kg och/eller 150 kg av de bestånd som avses i artikel 1 b och/eller 1 c som fångats i något av de områden som anges i artikel 1 före försäljning vägs med en våg av den typ som används vid fiskauktioner.

Befälhavaren på ett fiskefartyg från gemenskapen, som har befunnit sig i de områden som avses i artikel 1 och som önskar omlasta en kvantitet av de berörda bestånden som finns ombord, eller som önskar landa en kvantitet av de berörda bestånden i en hamn eller ett landningsområde i tredjeland, skall senast 24 timmar före omlastning eller landning i tredjeland informera de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten om följande:

Denna anmälan får också göras av en företrädare för befälhavaren på fiskefartyget.

1. Om kvantiteter av det bestånd som avses i artikel 1 a över 50 kg förvaras ombord på ett fiskefartyg, skall det vara förbjudet att i behållare ombord på ett fiskefartyg från gemenskapen förvara en kvantitet av de bestånd som avses i artikel 1 blandad med någon annan art av marina organismer.

2. Befälhavarna på gemenskapens fiskefartyg skall bistå medlemsstaternas inspektörer med den hjälp som krävs för att det skall vara möjligt att dubbelkontrollera de kvantiteter som deklareras i loggboken och de fångster av berörda bestånd som förvaras ombord.

1. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får begära att en kvantitet av det bestånd som avses i artikel 1 a över 300 kg eller de bestånd som avses i artikel 1 b och/eller 1 c över 150 kg som fångats inom något av de geografiska områden som anges i artikel 1 och först landats i den medlemsstaten, vägs innan den transporteras vidare från den hamn där den först landats.

2. Genom undantag från bestämmelserna i artikel 13 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall kvantiteter över 300 kg av det bestånd som avses i artikel 1 a och som transporteras någon annanstans än till landnings- eller importplatsen åtföljas av en kopia av en av de deklarationer som anges i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 avseende den transporterade kvantiteten av dessa arter. Undantag enligt artikel 13.4 b i förordning (EEG) nr 2847/93 skall inte tillämpas.

Genom undantag från bestämmelserna i artikel 34c.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 får det särskilda kontrollprogrammet för de berörda bestånden pågå i mer än två år från och med den dag det träder i kraft.

”Artikel 29b

Begränsningar av fiske efter havskräfta

1. Under de perioder som fastställs nedan skall fiske med

i)	bottentrålar eller liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten, och

ii)

mjärdar vara förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av loxodromer som förbinder följande positioner mätt enligt WGS84:

Från och med den 1 juni till och med den 31 augusti:

latitud 42°23′N, longitud 08°57′V

latitud 42°00′N, longitud 08°57′V

latitud 42°00′N, longitud 09°14′V

latitud 42°04′N, longitud 09°14′V

latitud 42°09′N, longitud 09°09′V

latitud 42°12′N, longitud 09°09′V

latitud 42°23′N, longitud 09°15′V

latitud 42°23′N, longitud 08°57′V

Från och med den 1 maj till och med den 31 augusti:

latitud 37°45′N, longitud 009°00′V

latitud 38°10′N, longitud 009°00′V

latitud 38°10′N, longitud 009°15′V

latitud 37°45′N, longitud 009°20′V

2. Med avvikelse från förbudet i punkt 1 skall fiske med bottentrålar eller liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten inom det geografiska område och under den period som anges i punkt 1 b tillåtas under förutsättning att bifångsterna av havskräfta inte överstiger 2 % av den totala fångstvikten.

3. Med avvikelse från förbudet i punkt 1 skall fiske med mjärdar som inte innebär fångst av havskräfta tillåtas inom de geografiska områden och under den period som anges i punkt 1 b.

4. Inom de geografiska områden och utöver de perioder som anges i punkt 1, får bifångsterna av havskräfta inte överstiga 5 % av den totala fångstvikten.

5. Inom de geografiska områden och utöver de perioder som anges i punkt 1 skall medlemsstaterna säkerställa att nivåerna för fiskeansträngningen för de fartyg som fiskar med bottentrålar eller med liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten inte överstiger nivåerna för fiskeansträngningen för den berörda medlemsstatens fartyg under samma perioder och inom samma geografiska områden som 2004.

6. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina åtgärder för att uppfylla den skyldighet som anges i punkt 5. Om kommissionen anser att skyldigheten inte uppfylls genom en medlemsstats åtgärder kan kommissionen föreslå att åtgärderna ändras. Om kommissionen och den berörda medlemsstaten inte kan enas om åtgärderna får kommissionen anta åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 (7).

Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport med slutsatser om tillämpningen av återhämtningsplanen för berörda bestånd, inbegripet tillgängliga samhällsekonomiska data med anknytning till planen. Rapporten skall läggas fram senast den 17 januari 2010.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.