16.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 299/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1858/2005

av den 8 november 2005

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Sydafrika och Ukraina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 11.2,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Gällande åtgärder

(1)

Rådet införde i augusti 1999, genom förordning (EG) nr 1796/1999 (2) (nedan kallad ”den ursprungliga förordningen”), en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Ungern, Indien, Mexiko, Polen, Sydafrika och Ukraina. Den undersökning som ledde fram till dessa åtgärder kallas nedan ”den ursprungliga undersökningen”.

(2)

De åtgärder som infördes för denna import, med undantag av import från en indisk, en mexikansk, en sydafrikansk och en ukrainsk exporterande tillverkare från vilka åtaganden godtogs genom kommissionens beslut 1999/572/EG (3), utgjordes av en värdetull. Genom förordning (EG) nr 1678/2003 återkallade kommissionen det åtagande som godtagits från den ukrainska exporterande tillverkaren och genom förordning (EG) nr 1674/2003 återinförde rådet värdetullen för denna exportör.

(3)

Efter undersökningar i enlighet med artikel 13 i grundförordningen konstaterades därefter att de ursprungliga åtgärderna kringgicks genom att import från Ukraina och Kina skedde via Moldavien respektive Marocko. Följaktligen utvidgade rådet genom förordning (EG) nr 760/2004 (4) den slutgiltiga antidumpningstullen på import med ursprung i Ukraina till import av samma slags linor och kablar av stål som avsänts från Moldavien. På motsvarande sätt utvidgades genom rådets förordning (EG) nr 1886/2004 (5) den slutgiltiga antidumpningstullen på import med ursprung i Kina till import av samma slags linor och kablar som avsänts från Marocko, med undantag för linor och kablar som faktiskt tillverkats av marockanska producenter.

1.2   Undersökning avseende ett annat land

(4)

Den 20 november 2004 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (6) ett antidumpningsförfarande beträffande import av samma produkt med ursprung i Sydkorea till följd av ett klagomål som ingivits av gemenskapsindustrin och som innehöll bevisning för att sådan import dumpas och därmed vållar gemenskapsindustrin väsentlig skada. Undersökningen avslutades genom kommissionens beslut 2005/739/EG (7) utan att det infördes några åtgärder.

1.3   Begäran om översyn

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande antidumpningsåtgärderna för linor och kablar av järn eller stål med ursprung i Kina, Ungern, Indien, Mexiko, Polen, Sydafrika och Ukraina snart skulle upphöra att gälla (8) mottog kommissionen den 17 maj 2004 en begäran om en översyn av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Denna begäran ingavs av Liaison Committee of European Union Wire Rope Industries, (EWRIS) (nedan kallad ”den klagande”) såsom företrädare för gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av linor och kablar av järn eller stål. Begäran grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(7)

I avsaknad av sådan bevisning när det gäller import med ursprung i Mexiko begärde den sökande ingen översyn vid giltighetstidens utgång avseende import med ursprung i Mexiko. De åtgärder som tillämpades på import med ursprung i Mexiko upphörde därför att gälla den 18 augusti 2004 (9).

(8)

Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera att det inleddes en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen och inledde därför en undersökning (10).

1.4   Undersökning

(9)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna, importörerna och de användare som den visste var berörda samt deras intresseorganisationer, företrädarna för exportländerna och gemenskapstillverkarna om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Med tanke på det stora antalet gemenskapstillverkare och importörer i gemenskapen som inte var närstående någon exporterande tillverkare i de berörda länderna ansågs det, i överensstämmelse med artikel 17 grundförordningen, lämpligt att undersöka om ett stickprovsförfarande skulle användas. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande verkligen var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads de ovannämnda parterna att i enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter det att förfarandet hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande.

(11)

Sjutton gemenskapstillverkare fyllde i stickprovsformuläret i vederbörlig ordning inom tidsfristen och gick formellt med på att samarbeta ytterligare i undersökningen. I stickprovsformuläret begärdes bland annat upplysningar om utvecklingen av vissa ”makrorelaterade” skadeindikatorer, närmare bestämt produktionskapacitet, produktionsvolym, lager, försäljningsvolymer och sysselsättning.

(12)

Av de 17 tillverkarna valdes fem företag ut som ansågs vara representativa för gemenskapsindustrin när det gäller produktionsvolym och försäljning av den berörda produkten i gemenskapen.

(13)

Bara en importör tillhandahöll de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande och var villig att samarbeta ytterligare med kommissionens tjänsteavdelningar. Mot bakgrund av detta beslutade kommissionens tjänsteavdelningar att inte tillämpa något stickprovsförfarande beträffande de icke-närstående importörerna, men att sända ett frågeformulär till den ovannämnda importören. Importören fyllde dock inte i frågeformuläret. Ingen av de icke-närstående importörerna ansågs därför samarbetsvillig. Importörernas intresseorganisation Liaison Committee of European Union Wire Rope Industries (EWRIA) inkom med allmänna synpunkter, bland annat beträffande definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten. Dessa synpunkter behandlas i skälen 19 och 20.

(14)

Frågeformulär skickades därför till de fem gemenskapstillverkare som ingick i urvalet och till alla kända exporterande tillverkare. Dessutom kontaktades en tillverkare i Turkiet (det jämförbara landet) som likaså fick ett frågeformulär.

(15)

Besvarade frågeformulär mottogs från de fem gemenskapstillverkare som ingick i urvalet och tre exporterande tillverkare i de berörda länderna samt från två närstående importörer och en tillverkare i det jämförbara landet.

(16)

Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

 

Gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet:

BTS Drahtseile GmbH (Tyskland)

Cables y Alambres especiales, SA (Spanien)

CASAR Drahtseilwerk Saar GmbH (Tyskland)

Manuel Rodrigues de Oliveira Sa & Filhos, SA (Portugal)

Trefileurope (Frankrike)

 

Tillverkare i exportlandet:

Usha Martin Ltd (Indien)

 

Närstående importörer i gemenskapen:

Usha Martin UK (Förenade kungariket)

Usha Martin Scandinavia (Danmark)

 

Tillverkare i det jämförbara landet:

Celik Halat (Turkiet)

(17)

Undersökningen beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2003 till och med den 30 juni 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller, i tabeller, ”UP”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2001 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(18)

Den berörda produkten är samma produkt som i den ursprungliga undersökning som ledde fram till införandet av de åtgärder som nu är i kraft, dvs. linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av stål, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm. De klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 7312 10 82, ex 7312 10 84, ex 7312 10 86, ex 7312 10 88 och ex 7312 10 99.

2.2   Likadan produkt

(19)

I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga undersökningen har det vid denna översyn bekräftats att den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna på hemmamarknaden, de produkter som tillverkas och saluförs av gemenskapstillverkarna på gemenskapsmarknaden och de produkter som tillverkas och saluförs av tillverkaren i det jämförbara landet på det landets inhemska marknad har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(20)

Liaison Committee of European Union Wire Rope Industries upprepade på nytt det argument som kommittén framförde i samband med den ursprungliga undersökningen, nämligen att den berörda produkten skiljer sig väsentligt från de produkter som tillverkas och saluförs i gemenskapen och att de därför inte bör jämföras. Detta argument behandlades ingående i de ursprungliga förordningar genom vilka provisoriska och slutgiltiga åtgärder infördes för import av den berörda produkten, och det konstaterades att gemenskapstillverkade och importerade linor och kablar av stål var likadana. Eftersom Liaison Committee of European Union Wire Rope Industries inte lämnade några nya uppgifter som visade att grundvalen för dessa ursprungliga slutsatser hade ändrats, bekräftas de slutsatser som dragits i den ursprungliga förordningen om slutgiltig tull.

3.   SANNOLIKHET FÖR ATT DUMPNINGEN FORTSÄTTER ELLER ÅTERKOMMER

(21)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om dumpning förekom alltjämt och, om så var fallet, huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta.

3.1   Inledande anmärkningar

(22)

Enligt Eurostats uppgifter uppgick den sammanlagda importen av linor och kablar av stål från Kina, Indien, Sydafrika och Ukraina (nedan kallade ”de berörda länderna”) till 7 784 ton, vilket motsvarar en andel av gemenskapsmarknaden på 4,4 %.

(23)

Undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen omfattade 15 månader (från den 1 januari 1997 till den 31 mars 1998), och undersökningen gällde endast import till gemenskapen före utvidgningen. Importuppgifter för den ursprungliga undersökningsperioden och för undersökningsperioden är därför inte direkt jämförbara. Under den ursprungliga undersökningsperioden uppgick den sammanlagda importen till EU-15 från de berörda länderna i alla händelser till 21 102 ton, vilket motsvarar en andel av gemenskapsmarknaden på 14,3 %.

(24)

I Indien samarbetade en exporterande tillverkare, och denne stod för 75 % av de exportvolymer från Indien som Eurostat registrerat. I Sydafrika inkom den enda kända exporterande tillverkaren med uppgifter om sin export till gemenskapen under undersökningsperioden, som utgjorde all export från Sydafrika till gemenskapen under den perioden. När det gäller Kina samarbetade en exporterande tillverkare, och denne stod för 75 % av exporten av den berörda produkten från Kina till gemenskapen. När det gäller Ukraina samarbetade ingen av de två kända exporterande tillverkarna i den nuvarande undersökningen.

3.2   Dumpning av import under undersökningsperioden

(25)

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen användes samma metoder som i den ursprungliga undersökningen om omständigheterna inte hade förändrats.

3.2.1   Indien

(26)

Under undersökningsperioden uppgick enligt Eurostat den sammanlagda importen av linor och kablar av stål från Indien till 3 869 ton, vilket motsvarar en andel av gemenskapsmarknaden på 2,2 %.

3.2.1.1   Normalvärde

(27)

När det gäller fastställandet av normalvärdet undersöktes först om den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarens sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ, dvs. om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av företagets sammanlagda försäljningsvolym till gemenskapen. Det konstaterades att så var fallet, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(28)

Efter det att parterna hade underrättats om de preliminära undersökningsresultaten (nedan kallat ”meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten”) invände den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren mot den metod som kommissionen hade använt. Tillverkaren menade att för att pröva representativiteten borde kommissionen ha använt försäljningsvolymen av den berörda produkten till den första oberoende kunden i gemenskapen och inte till den närstående importören i gemenskapen. Enligt artikel 2.2 i grundförordningen skall man emellertid för att fastställa om försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden är representativ jämföra försäljningsvolymen på hemmamarknaden med exportförsäljningsvolymen av den berörda produkten till gemenskapen. Det anges inte om exportförsäljningen till den första oberoende kunden eller exportförsäljningen till den närstående importören skall beaktas. Den metod som kommissionen hade använt konstaterades därför vara lämplig och stå i överensstämmelse med grundförordningen. Detta påstående måste därför avvisas.

(29)

Kommissionen fastställde därefter vilka produkttyper, sålda av det berörda företaget på hemmamarknaden, som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(30)

För varje typ av linor och kablar av stål som den exporterande tillverkaren sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som såldes på export till gemenskapen fastställdes om försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ av linor och kablar av stål ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden av denna typ under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolym av den jämförbara typen av linor eller kablar av stål som exporterades till gemenskapen. För 31 % av alla typer som exporterades till gemenskapen var detta fallet.

(31)

Kommissionen undersökte också om försäljningen på hemmamarknaden av varje produkttyp som sålts i representativa volymer på den marknaden kunde anses ha ägt rum vid normal handel, genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av typen i fråga fastställdes. I de fall där försäljningsvolymen för en produkttyp som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen och det vägda genomsnittliga priset för den typen var detsamma som eller översteg tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen varit lönsam eller inte. I de fall där volymen lönsam försäljning av en viss produkttyp motsvarade högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen eller det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast lönsam försäljning av den typen, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(32)

I de fall där den lönsamma försäljningen av en viss typ utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av priset på hemmamarknaden.

(33)

I de fall där priserna på hemmamarknaden för en viss produkttyp som såldes av en exporterande tillverkare inte kunde användas för att fastställa normalvärdet, antingen för att den typen inte hade sålts på hemmamarknaden eller för att den inte hade sålts vid normal handel, måste en annan metod användas. Eftersom det inte fanns någon annan rimlig metod användes ett konstruerat normalvärde.

(34)

I samtliga fall där ett konstruerat normalvärde användes konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen genom att det till tillverkningskostnaderna för de exporterade produkttyperna lades ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter beträffande produktionen och försäljningen vid normal handel av den likadana produkten på hemmamarknaden.

(35)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten gjorde den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren gällande att kommissionen vid sin beräkning i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen av företagets vinstmarginal på hemmamarknaden felaktigt hade tagit med försäljningen på hemmamarknaden av produkter som inte omfattades av undersökningen, nämligen slutet tågvirke. Såsom anges i skäl 18 har slutet tågvirke uttryckligen tagits med i definitionen av den berörda produkten, inte bara i den pågående undersökningen utan även i den ursprungliga undersökningen. Detta påstående måste därför avvisas.

(36)

Den indiska exporterande tillverkaren hävdade att det normalvärde som använts för att beräkna dess dumpningsmarginal under undersökningsperioden inte på ett rimligt sätt avspeglade priserna och kostnaderna på hemmamarknaden, eftersom det fastställts på en icke-representativ grundval, nämligen på grundval av fyra månader av undersökningsperioden i stället för tolv. Det bör noteras att det inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång, och i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, undersöks om åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer. Som ett resultat av en sådan översyn bekräftas eller upphävs de slutgiltiga antidumpningstullarna, men de individuella tullsatserna kan inte ändras. Eftersom det inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång därför inte är nödvändigt att beräkna exakta dumpningsmarginaler, grundar sig undersökningen av sannolikheten för att dumpningen kommer att fortsätta på representativa uppgifter för undersökningsperioden. Inom ramen för det pågående förfarandet begärdes uppgifter för månaderna i slutet av varje kvartal, och de exporterande tillverkarna gavs tillfälle att komma med synpunkter beträffande dessa uppgifters representativitet. Den exporterande tillverkaren framförde inga invändningar mot detta tillvägagångssätt inom den tidsfrist som hade angetts, utan först efter kontrollbesöket på plats, dvs. vid en tidpunkt då det inte längre skulle ha varit möjligt att kontrollera andra uppgifter. Den exporterande tillverkaren gav dessutom ingen förklaring till varför de valda perioderna i detta särskilda fall inte skulle vara representativa och inkom inte heller med någon bevisning i frågan. Detta påstående måste därför avvisas.

3.2.1.2   Exportpris

(37)

Eftersom all exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen skedde till närstående företag i gemenskapen, konstruerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare. Justeringar gjordes för alla omkostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen och för vinst, i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris vid gemenskapens gräns. Den närstående importörens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader drogs av från återförsäljningspriset till gemenskapen. När det gäller vinstmarginalen ansågs det lämpligt att, i avsaknad av andra mer tillförlitliga uppgifter och eftersom icke-närstående importörer inte var samarbetsvilliga, använda samma vinstmarginal som i den ursprungliga undersökningen, dvs. 5 %. Det fanns inga uppgifter som visade att denna marginal inte skulle vara tillförlitlig.

3.2.1.3   Jämförelse

(38)

I syfte att göra en rättvis jämförelse för varje produkttyp på nivån fritt fabrik och i samma handelsled togs hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Sådana justeringar gjordes, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, för transport-, försäkrings-, bank- och kreditkostnader.

3.2.1.4   Dumpningsmarginal

(39)

För att beräkna dumpningsmarginalen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen per produkttyp. Av jämförelsen framgick att det förekom betydande dumpning från den exporterande tillverkarens sida och att dumpningsmarginalen var mer än 10 %. Detta skall jämföras med den dumpningsmarginal på 39,8 % som konstaterades i den ursprungliga undersökningen. När det gäller icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare gjordes en bedömning av dumpningsnivån på grundval av de uppgifter om normalvärde och exportpriser som den sökande lämnat i sin begäran om översyn. Denna bedömning utvisade likaså en dumpningsmarginal, i det här fallet på mer än 20 %.

3.2.2   Kina

(40)

Under undersökningsperioden uppgick enligt Eurostat den sammanlagda importen av linor och kablar av stål från Kina till 1 942 ton, vilket motsvarar en andel av gemenskapsmarknaden på 1,1 %. Såsom nämnts i skäl 24 stod den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren för 75 % av den samlade importen från Kina.

(41)

I den ursprungliga undersökningen var fyra kinesiska exporterande tillverkare samarbetsvilliga. Ingen av dessa beviljades emellertid marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

3.2.2.1   Jämförbart land

(42)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi måste, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, normalvärdet fastställas på grundval av uppgifter som erhållits i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi.

(43)

I den ursprungliga undersökningen användes Polen som jämförbart land för att fastställa normalvärdet. Eftersom Polen är medlem av Europeiska unionen sedan den 1 maj 2004 kan det inte längre användas som ett jämförbart land i samband med antidumpningsundersökningar. För den pågående undersökningen föreslog den sökande Förenta staterna som jämförbart land.

(44)

En importörsammanslutning invände mot valet av Förenta staterna och föreslog Sydkorea som lämpligt jämförbart land. Ingen tillverkare i Förenta staterna eller Sydkorea var emellertid villig att samarbeta i den pågående översynen vid giltighetstidens utgång.

(45)

Kommissionen undersökte därför andra möjliga jämförbara länder, såsom Norge, Thailand, Indien och Turkiet. Inte heller i Norge och Thailand var emellertid någon tillverkare villig att samarbeta.

(46)

Endast en tillverkare av linor och kablar av stål i Turkiet samarbetade i undersökningen genom att besvara frågeformuläret och gå med på att det gjordes ett kontrollbesök på platsen. Av undersökningen framkom att Turkiet har en konkurrensutsatt marknad för linor och kablar och stål, med två inhemska tillverkare som tillgodoser ungefär 83 % av marknadsbehovet och med konkurrens från import från andra tredjeländer. Importtullarna i Turkiet är låga och det finns inga andra begränsningar för import av linor och kablar av stål till landet. Produktionsvolymen i Turkiet uppgick till mer än fem gånger den kinesiska exportvolymen av den berörda produkten till gemenskapen. Den turkiska marknaden ansågs därför vara tillräckligt representativ för fastställande av normalvärdet för Kina. Slutligen var, såsom nämns i skäl 19, den produkt som tillverkades och såldes på den turkiska hemmamarknaden likadan som den produkt som exporterades till gemenskapen av den kinesiska exporterande tillverkaren.

(47)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten invände en importörsammanslutning mot valet av Turkiet som jämförbart land. Denna invändning var dock inte underbyggd och måste därför avvisas.

(48)

Därför dras slutsatsen att Turkiet utgör ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

3.2.2.2   Normalvärde

(49)

Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av kontrollerade uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas av icke-närstående kunder på den inhemska marknaden i Turkiet, eftersom denna försäljning konstaterats ske vid normal handel.

(50)

Normalvärdet fastställdes sålunda som det vägda genomsnittliga försäljningspris på hemmamarknaden som den samarbetsvilliga tillverkaren i Turkiet tagit ut av icke-närstående kunder.

3.2.2.3   Exportpris

(51)

Eftersom den samarbetsvilliga exportörens exportförsäljning utgjorde 75 % av importen till EG av den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden, fastställdes exportpriset på grundval av de uppgifter som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina tillhandahöll. All exportförsäljning av den berörda produkten skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

3.2.2.4   Jämförelse

(52)

I syfte att göra en rättvis jämförelse för varje produkttyp på nivån fritt fabrik och i samma handelsled togs hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Sådana justeringar gjordes, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, för transport-, försäkrings-, bank- och kreditkostnader.

(53)

För vissa produkttyper som såldes på den turkiska hemmamarknaden var det nödvändigt att göra justeringar för att de skulle kunna jämföras med de typer som exporterades från Kina. Justeringar gjordes för att i enlighet med artikel 2.10 b i grundförordningen beakta fysiska skillnader, såsom diameter, draghållfasthet och kärna. Justeringarna grundades på prisskillnaderna för de berörda typerna på den turkiska marknaden.

3.2.2.5   Dumpningsmarginal

(54)

För att beräkna dumpningsmarginalen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen per produkttyp. Av jämförelsen framgick att det förekom en betydande dumpning av importen av den berörda produkten från den samarbetsvilliga exportören. Dumpningsmarginalen uppgick till mer än 65 %. Detta skall jämföras med den dumpningsmarginal på 60,4 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

3.2.3   Sydafrika

(55)

Under undersökningsperioden uppgick enligt Eurostat den sammanlagda importen av linor och kablar av stål från Sydafrika till 278 ton, vilket motsvarar en andel av gemenskapsmarknaden på 0,1 %, dvs. en andel som understiger miniminivån. Denna import hänförde sig till 100 % till den enda kända exporterande tillverkaren.

(56)

Eftersom den sydafrikanska exporterande tillverkaren inte samarbetade till fullo (se skäl 57) blev det nödvändigt att i enlighet med artikel 18 i grundförordningen använda tillgängliga uppgifter.

(57)

Den enda kända exporterande tillverkaren lämnade uppgifter om sin exportförsäljning till gemenskapen men inga uppgifter om sina kostnader och priser för den likadana produkten på hemmamarknaden. Det gick därför inte att fastställa ett normalvärde för undersökningsperioden. Den exporterande tillverkaren medgav emellertid att dumpning fortfarande förekom under undersökningsperioden. På denna grundval och i avsaknad av andra mer tillförlitliga uppgifter drogs slutsatsen att en betydande dumpning fortsatt förekommit under undersökningsperioden.

3.2.4   Ukraina

(58)

Under undersökningsperioden uppgick enligt Eurostat den sammanlagda importen av linor och kablar av stål från Sydafrika till 1 695 ton, vilket motsvarar en andel av gemenskapsmarknaden på 0,1 %. Denna marknadsandel understeg alltså miniminivån.

(59)

I avsaknad av samarbete från de ukrainska företagens sida blev det nödvändigt att i enlighet med artikel 18 i grundförordningen använda tillgängliga uppgifter. På grundval av detta jämfördes det normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det exportpris som angivits i den sökandes begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång. Resultatet blev att en dumpningsmarginal på mer än 65 % fastställdes för undersökningsperioden.

3.3   Utveckling av importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

3.3.1   Inledande anmärkningar

(60)

Av de åtta indiska exporterande tillverkare som anges i klagomålet samarbetade en i undersökningen. Av de två sydafrikanska exporterande tillverkare som nämns i klagomålet var det bara en som delvis samarbetade. Det finns inga andra kända tillverkare i Sydafrika. När det gäller Ukraina samarbetade ingen av de två kända exporterande tillverkarna och det finns inte heller i Ukraina några andra kända tillverkare. Av nio kända kinesiska exporterande tillverkare samarbetade bara en.

3.3.2   Indien

3.3.2.1   Inledande anmärkningar

(61)

Sju av de åtta kända tillverkarna i Indien var inte villiga att samarbeta i den pågående översynen vid giltighetstidens utgång. Vid tidpunkten för den ursprungliga undersökningen avsatte sex av dessa tillverkare linor och kablar av stål endast på hemmamarknaden eller på andra tredjelandsmarknader och de omfattades därför inte av den undersökningen. Eftersom de inte samarbetade i den nu aktuella undersökningen fanns det dessutom inga uppgifter tillgängliga om deras produktionskapacitet, volym, lager och försäljning till andra marknader än gemenskapsmarknaden. Undersökningen om sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla baserades därför på tillgängliga uppgifter, dvs. de uppgifter som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren tillhandahållit. Uppgifter avseende priser på importen från andra exportörer än den samarbetsvilliga exportören, fastställda på grundval av Eurostats statistik, undersöktes också. För att kunna fastställa huruvida det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla undersöktes den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens prissättning på andra exportmarknader, exportpriser till gemenskapen, produktionskapacitet och lager. Det gjordes även en bedömning av den troliga effekt som ett upphävande av åtgärderna skulle få på priserna på annan import.

3.3.2.2   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och exportpriserna till gemenskapen

(62)

Det konstaterades att det genomsnittliga exportpriset vid försäljning till länder som inte är medlemmar i EU (nedan kallade ”länder utanför EU”) var betydligt lägre än det genomsnittliga exportpriset till gemenskapen och även lägre än priserna på hemmamarknaden, vilket indikerade att export till länder utanför EU sannolikt dumpades i till och med högre grad än exporten till gemenskapen. Det bör emellertid noteras att under undersökningsperioden var ett åtagande om minimipriser i kraft, vilket tvingade den berörda exporterande tillverkaren att iaktta en viss prisnivå för sin export till gemenskapen. Det konstaterades att en del priser låg något över åtagandenivån, men till största delen skedde försäljningen till priser på nivån enligt åtagandet. Exportören sålde stora mängder till länder som inte var medlemmar i EU och denna försäljning utgjorde 86 % av företagets sammanlagda exportförsäljning. Det ansågs därför att prisnivån för exportförsäljning till andra tredjeländer kan ses som en indikation på den troliga prisnivån för exportförsäljning till gemenskapen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. På denna grundval, och mot bakgrund av de låga priserna på exporten till tredjelandsmarknader, drogs slutsatsen att den samarbetsvilliga exportören troligen skulle sänka sina exportpriser till gemenskapen, vilket följaktligen också skulle öka dumpningsnivån.

(63)

Den dumpningsmarginal som konstaterades under undersökningsperioden var betydande. Man måste därför utgå från att även om priserna till gemenskapen skulle ligga kvar på samma nivå eller öka är det mycket troligt att dumpningen skulle fortsätta om de åtgärder som är i kraft skulle upphöra att gälla. Med tanke på företagets tidigare beteende när det gäller export till gemenskapen (i den ursprungliga undersökningen konstaterades att företaget exporterade stora mängder till dumpade priser till EU), liksom dess prissättningsstrategier när det gäller exporten till andra tredjelandsmarknader, är det troligare att eventuell fortsatt export till gemenskapen skulle ske till lägre, och följaktligen dumpade, priser.

3.3.2.3   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och priserna i gemenskapen

(64)

Exportpriserna till tredjeländer konstaterades i genomsnitt vara lägre än gemenskapsindustrins försäljningspriser i gemenskapen, vilket innebär att den rådande prisnivån för den berörda produkten i gemenskapen gör gemenskapsmarknaden till en mycket attraktiv marknad för exportörer i Indien. På denna grundval bedömdes det föreligga ett ekonomiskt incitament att dirigera om exporten från länder utanför EU till den mera lönsamma gemenskapsmarknaden om de åtgärder som är i kraft skulle upphöra att gälla.

3.3.2.4   Icke-samarbetsvilliga exportörers priser

(65)

Enligt Eurostat är priserna på all import av den berörda produkten (bortsett från den samarbetsvilliga exportörens) betydligt lägre än den samarbetsvilliga exportörens priser. I avsaknad av andra uppgifter och på grundval av den samarbetsvilliga exportörens normalvärden skulle dumpningsnivåerna för denna import vara betydande. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla finns det inget skäl att anta att denna import inte skulle äga rum till dumpade priser på ungefär samma nivå men i ökade kvantiteter.

3.3.2.5   Outnyttjad kapacitet och lager

(66)

Den samarbetsvilliga indiska tillverkaren har, trots ett ökat kapacitetsutnyttjande under de senaste åren, fortfarande en betydande outnyttjad kapacitet motsvarande nästan fem gånger exportkvantiteten till gemenskapen under undersökningsperioden. Dessutom är lagren, även om de minskar volymmässigt, betydande och motsvarade i slutet av undersökningsperioden en betydande del av de kvantiteter som exporterades till gemenskapen. Det finns därför kapacitet att öka exportkvantiteterna till EU, i synnerhet som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning. Det bör i detta hänseende noteras att det med hänsyn till förekomsten av åtta konkurrerande tillverkare är mycket osannolikt att den inhemska marknaden i Indien skulle kunna absorbera hela den tillverkning som denna exporterande tillverkares outnyttjade kapacitet representerar. Enligt begäran om översyn uppskattades den sammanlagda outnyttjade kapaciteten för alla indiska tillverkare uppgå till 35 000 ton, vilket motsvarar nästan 20 % av förbrukningen i gemenskapen.

3.3.3   Kina

3.3.3.1   Inledande anmärkningar

(67)

Såsom nämns i skäl 41 beviljades inget av de kinesiska företagen marknadsekonomisk status eller individuell behandling inom ramen för den ursprungliga undersökningen, dvs. alla företag omfattas av en enda landsomfattande antidumpningstull på 60,4 %. Importen från Kina minskade betydligt, från 11 484 ton under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod (EU-15) till 1 942 ton under undersökningsperioden (EU-25). Kinas nuvarande marknadsandel ligger något över miniminivån, nämligen på nivån 1,1 %. Det noteras emellertid att importen från Kina har ökat kontinuerligt från 2001. Den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarens export till EU utgjorde 75 % av den sammanlagda kinesiska exporten och uppgick till 1 456 ton under undersökningsperioden. Det finns sju andra exporterande tillverkare, som exporterade endast små mängder till gemenskapen under undersökningsperioden.

(68)

För att kunna fastställa sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla undersöktes den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens prissättning på andra exportmarknader, exportpriser till gemenskapen, produktionskapacitet och lager samt den effekt som annan import troligen skulle få på priserna. Priserna på import från andra exportörer än den samarbetsvilliga exportören fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

3.3.3.2   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och exportpriserna till gemenskapen

(69)

Priserna på exporten från Kina till Förenta staterna, en av de största exportmarknaderna för de kinesiska exporterande tillverkarna och en marknad där inga åtgärder är i kraft, var i genomsnitt betydligt lägre än exportpriserna till gemenskapen. Eftersom exportförsäljningen från Kina till gemenskapen skedde till dumpade priser (se skäl 54) är detta en indikation på att exporten till Förenta staterna och andra tredjelandsmarknader troligen dumpades till ännu lägre priser än exporten till gemenskapen. Det ansågs också att exportprisnivån till Förenta staterna och andra tredjeländer kan ses som en indikation på den troliga prisnivån för exporten till gemenskapen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. På denna grundval, och mot bakgrund av de låga priserna till marknader i tredjeländer, drogs slutsatsen att det finns en betydande marginal för att sänka exportpriserna till gemenskapen, vilket följaktligen också skulle öka dumpningen.

3.3.3.3.   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och priserna i gemenskapen

(70)

Det konstaterades också att gemenskapsindustrins priser vid försäljning i gemenskapen i genomsnitt var betydligt högre än den samarbetsvilliga kinesiska exportörens priser vid export till marknader i andra tredjeländer. Såsom redan konstaterats i skäl 64 när det gäller Indien gör den allmänt rådande prisnivån för den berörda produkten på gemenskapsmarknaden gemenskapen till en mycket attraktiv marknad, vilket gäller även för Kina. Den högre prisnivån på gemenskapsmarknaden är ett incitament till att öka exporten till gemenskapen.

3.3.3.4   Icke-samarbetsvilliga exportörers priser

(71)

Enligt Eurostat är priserna på all import av den berörda produkten (utom importen från den samarbetsvilliga exportören) lägre än den samarbetsvilliga exportörens priser. Med utgångspunkt i det normalvärde som beräknats för det jämförbara landet skulle denna import dumpas i betydande mån. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla finns det inget skäl att anta att denna import inte skulle äga rum till dumpade priser på ungefär samma nivå men i ökade kvantiteter.

3.3.3.5   Outnyttjad kapacitet och lager

(72)

Den samarbetsvilliga kinesiska tillverkaren har, trots ett något ökat kapacitetsutnyttjande under de senaste åren, fortfarande en betydande outnyttjad kapacitet motsvarande nästan fyra gånger exportkvantiteten till gemenskapen under undersökningsperioden. Enligt begäran om översyn uppskattades den outnyttjade kapaciteten för alla exporterande tillverkare i Kina till 270 000 ton. Det finns därför kapacitet att öka exportkvantiteterna till gemenskapen, i synnerhet som det inte finns något som indikerar att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning. Det bör i detta hänseende noteras att det med hänsyn till förekomsten av ett stort antal konkurrerande tillverkare är mycket osannolikt att hemmamarknaden i Kina skulle kunna absorbera den ytterligare tillverkning som den outnyttjade kapaciteten representerar.

3.3.3.6   Kringgående

(73)

Det konstateras att de åtgärder som är i kraft för import av den berörda produkten från Kina kringgicks genom att importen lastades om i Marocko. Detta tyder på att försäljarna av kinesiska linor och kablar av stål har ett klart intresse av gemenskapsmarknaden och att de är oförmögna att konkurrera på denna marknad till icke-dumpade priser. Detta ansågs utgöra ytterligare en indikation på att den kinesiska exporten troligen skulle öka och komma in på gemenskapsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphävas.

3.3.4   Sydafrika

3.3.4.1   Inledande anmärkningar

(74)

Det finns endast en känd tillverkare i Sydafrika. Denna tillverkare samarbetade delvis i denna översyn.

(75)

Importen från Sydafrika har minskat betydligt sedan de slutgiltiga åtgärderna infördes. Marknadsandelen för importen från Sydafrika låg under miniminivån (1 %) under undersökningsperioden. Den sammanlagda exporten från Sydafrika under undersökningsperioden uppgick till 278 ton. Till stor del transporterades dessa kvantiteter till ett tullnederlag i Rotterdam, varifrån de slutligen återexporterades, dvs. de tullklarerades aldrig i EU. Endast mindre mängder av den berörda produkten övergick till fri omsättning i EU.

(76)

Såsom anges i skälen 57 och 60 utnyttjades tillgängliga uppgifter, i synnerhet när det gäller situationen på den inhemska marknaden i Sydafrika. Med hänsyn till att föga är känt om den sydafrikanska industrin baseras slutsatserna i det följande på de uppgifter som lämnades i den sökandes begäran om översyn och på offentlig exporthandelsstatistik.

(77)

För att fastställa huruvida dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla undersöktes de uppgifter som den samarbetsvilliga exportören tillhandahållit om exportpriser till gemenskapen och tredjeländer, outnyttjad kapacitet och lager.

3.3.4.2   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och priserna i det exporterande landet

(78)

Såsom redan nämnts i skäl 76 tillhandahölls inga uppgifter om priserna på hemmamarknaden. Därför användes de uppgifter om priserna på hemmamarknaden som lämnades i begäran om översyn. När det gäller priserna på andra exportmarknader än gemenskapsmarknaden analyserades fem större exportdestinationer. I samtliga fall var exportpriserna till tredjeland lägre än priserna på hemmamarknaden. Med antagandet att dessa exportpriser är de lägsta priser som exportören skulle kunna acceptera när denne återvänder till gemenskapsmarknaden, är det tydligt att denna export även fortsättningsvis troligen kommer att ske till dumpade priser.

3.3.4.3   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och exportpriserna till gemenskapen

(79)

Av en undersökning av det genomsnittliga försäljningspriset till de fem viktigaste exportmarknaderna vid sidan av gemenskapsmarknaden framkom att denna försäljning skedde till priser som var betydligt lägre än exportpriserna till gemenskapen. När det gäller Indien beror detta åtminstone delvis på att ett åtagande om minimipriser var i kraft under undersökningsperioden, vilket tvingade den berörda exporterande tillverkaren att respektera en viss prisnivå för sin export till gemenskapen. Alla priserna konstaterades ligga något över nivån enligt åtagandet.

(80)

Det ansågs därför att exportprisnivån till dessa fem exportmarknader utanför gemenskapen kan ses som en indikation på den sannolika prisnivån för exportförsäljningen till gemenskapen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. På denna grundval drogs slutsatsen att den enda sydafrikanska exportören har en betydande marginal för att sänka sina exportpriser till gemenskapen, vilket skulle öka dumpningsnivån.

3.3.4.4   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och priserna i gemenskapen

(81)

Det konstaterades vidare att priserna på gemenskapsmarknaden i genomsnitt var högre än exportpriserna till de fem viktigaste exportmarknaderna utanför gemenskapen. Såsom redan konstaterats (se skäl 64 när det gäller Indien och skäl 70 när det gäller Kina) gör detta gemenskapsmarknaden till en väldigt attraktiv marknad om åtgärderna skulle upphöra att gälla i framtiden. I detta hänseende ansågs att den högre prisnivån på gemenskapsmarknaden är ett incitament till att öka exporten till denna marknad.

3.3.4.5   Outnyttjad kapacitet och lager

(82)

Efter det att den slutgiltiga tullen infördes har den delvis samarbetsvilliga exporterande tillverkarens lager och outnyttjade kapacitet väsentligt ökat, den senare till mer än 40 % av den befintliga kapaciteten. Enligt begäran om översyn uppskattades den outnyttjade kapaciteten till mellan 23 000 och 25 000 ton. Det finns därför kapacitet att öka exportkvantiteterna till gemenskapen, i synnerhet som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning.

3.3.5   Ukraina

3.3.5.1   Inledande anmärkningar

(83)

Ingen av de två kända ukrainska exporterande tillverkarna samarbetade i undersökningen och undersökningsresultaten grundades därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter. Eftersom föga är känt om den ukrainska industrin baseras slutsatserna i det följande på de uppgifter som lämnades i den sökandes begäran om översyn och på offentlig handelsstatistik. Det finns inga andra kända tillverkare i Ukraina och övervägandena i det följande beträffande i synnerhet produktionskapacitet avser därför de två kända exporterande tillverkarna.

(84)

I syfte att fastställa huruvida det är troligt att dumpningen återkommer om åtgärderna upphävs undersöktes exportpriserna till tredjeländer, outnyttjad kapacitet och lager.

3.3.5.2   Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och exportpriserna till gemenskapen

(85)

I avsaknad av andra mer tillförlitliga uppgifter användes de uppgifter om export till Ryssland och Förenta staterna som tillhandahölls i begäran om översyn och som baserades på offentlig statistik. En analys av de tillgängliga uppgifterna visade att de genomsnittliga exportpriserna till dessa länder var betydligt lägre än de genomsnittliga exportpriserna till gemenskapen. Såsom redan förklarats när det gäller Indien, Kina och Sydafrika ansågs exportpriserna till andra tredjeländer utgöra en indikation på den troliga prisnivån för exportförsäljningen till gemenskapen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. På grundval av detta drogs slutsatsen att det finns en betydande marginal för att sänka exportpriserna till gemenskapen och att det är mycket troligt att det kommer att röra sig om dumpade priser.

3.3.5.3   Outnyttjad kapacitet

(86)

Enligt bevisningen i begäran om översyn uppgår den uppskattade produktionskapaciteten i Ukraina till 100 000 ton, varav endast 50 % används för faktisk produktion. En outnyttjad kapacitet på 50 000 ton skulle vara den högsta outnyttjade kapaciteten i alla de berörda länderna och motsvara mer än en tredjedel av förbrukningen i gemenskapen. Ukraina har därför långt större möjligheter än alla de andra berörda länderna att öka sin export till gemenskapen, i synnerhet som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning.

3.3.5.4   Överträdelse av ett åtagande och kringgående av åtgärderna

(87)

Inom ramen för den ursprungliga undersökningen godtog kommissionen 1999 ett åtagande från en av de ukrainska exportörerna. Kommissionen konstaterade därefter överträdelser i två hänseenden av detta åtagande. För det första tillhandahöll den ukrainska berörda exportören missledande ursprungsdeklarationer, för det andra utfärdade exportören åtagandefakturor för produkttyper som inte omfattades av åtagandet och utnyttjade därmed otillbörligen befrielsen från antidumpningstullen. Genom förordning (EG) nr 1678/2003 återkallade kommissionen därför sitt godtagande av åtagandet.

(88)

Dessutom konstaterades det efter det att de gällande åtgärderna införts för linor och kablar av stål från Ukraina att dessa åtgärder kringgicks genom import av linor och kablar av stål från Moldavien. Såsom nämnts i skäl 3 utvidgades de gällande åtgärderna därför till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Moldavien.

(89)

Även om tidigare överträdelser av ett åtagande och kringgående av åtgärder inte i och för sig motiverar slutsatsen att dumpning kommer att tillämpas i framtiden, ansågs de i detta fall utgöra ytterligare indikationer på exportörernas intresse av att komma in på gemenskapsmarknaden och deras oförmåga att konkurrera på denna marknad till icke-dumpade priser.

3.4   Slutsats

(90)

Fortsatt betydande dumpning konstaterades i samtliga fall, låt vara att importvolymerna från Sydafrika och Ukraina var mycket små.

(91)

För bedömningen av sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla analyserades outnyttjad kapacitet och tillgängliga lager samt prissättnings- och exportstrategier på olika marknader. Av undersökningen framkom att det fanns en betydande outnyttjad kapacitet och stora lager i alla de berörda exporterande länderna. Det konstaterades vidare att exportpriserna till andra tredjeländer i allmänhet var betydligt lägre än priserna till gemenskapen och att gemenskapen därför förblev en attraktiv marknad för de exporterande tillverkarna i samtliga berörda länder. Därför drogs slutsatsen att det var mycket troligt att exporten från de berörda länderna till tredjeländer skulle läggas om till gemenskapen om exportörerna kunde få tillträde till gemenskapsmarknaden utan antidumpningsåtgärder. Med tanke på den outnyttjade produktionskapaciteten var det också sannolikt att importen från alla de berörda länderna skulle komma att öka.

(92)

En analys av alla de berörda ländernas prissättningsstrategier visade dessutom att denna export med all sannolikhet skulle ske till dumpade priser. När det gäller Kina och Ukraina förstärktes dessa slutsatser av att det konstaterades att de gällande åtgärderna hade kringgåtts genom import via andra länder, vilket visade att exportländerna inte kunde konkurrera på gemenskapsmarknaden till rättvisa priser.

(93)

Mot bakgrund av detta fastställdes för samtliga berörda länder att dumpningen, om åtgärderna skulle upphöra att gälla, sannolikt skulle fortsätta eller återkomma och omfatta betydande kvantiteter.

4.   DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

4.1   Tillverkning i gemenskapen

(94)

Inom gemenskapen framställs den berörda produkten av 30 tillverkare som representerar gemenskapens sammanlagda tillverkning i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

4.2   Gemenskapsindustrin

(95)

Det bör noteras att i den ursprungliga undersökningen utgjordes gemenskapsindustrin av 20 tillverkare. Nio av dessa företag samarbetade inte i översynsundersökningen. Sex företag däremot, som inte var en del av gemenskapsindustrin i den ursprungliga undersökningen, både stödde begäran om översyn och gick med på att samarbeta i översynsundersökningen. Följande 17 tillverkare stödde således klagomålet och gick med på att samarbeta:

Bridon International Ltd (Förenade kungariket)

BTS Drahtseile GmbH (Tyskland)

Cables y Alambres especiales, SA (Spanien)

CASAR Drahtseilwerk Saar GmbH (Tyskland)

D. Koronakis SA (Grekland)

Drahtseilwerk GmbH (Tyskland)

Drahtseilwerk Hemer GmbH and Co. KG (Tyskland)

Drahtseilerei Gustav Kocks GmbH (Tyskland)

Drumet SA (Polen)

Hamburger Drahtseilerei A. Steppuhn GmbH (Tyskland)

Iscar Funi Metalliche Srl (Italien)

Manuel Rodrigues de Oliveira Sa & Filhos, SA (Portugal)

Metalcalvi wire ropes Srl (Italien)

Metal Press Srl (Italien)

Trefileurope (Frankrike)

WADRA GmbH (Tyskland)

Westfälische Drahtindustrie GmbH (Tyskland)

Såsom anges i skäl 12 gjordes ett urval bestående av fem företag.

(96)

Dessa företag samarbetade till fullo i undersökningen. De fem gemenskapstillverkare som ingick i urvalet stod för 30 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden, medan de ovannämnda 17 gemenskapstillverkarna stod för 68 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden.

(97)

Dessa 17 gemenskapstillverkare anses därför stå för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas nedan ”gemenskapsindustrin”.

5.   SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN

5.1   Förbrukning på gemenskapsmarknaden

(98)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden, de övriga gemenskapstillverkarnas försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden samt uppgifter från Eurostat om all import till EU.

(99)

Mellan 2001 och undersökningsperioden minskade förbrukningen i gemenskapen med 9 %. Den minskade närmare bestämt med 3 % mellan 2001 och 2002 och med ytterligare 6 % mellan 2002 och 2003. Den låg därefter kvar relativt stabilt på denna nivå under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Total förbrukning i gemenskapen (ton)

194 547

187 845

176 438

177 825

Index (2001 = 100)

100

97

91

91

5.2   Import från de berörda länderna

5.2.1   Sammantagen bedömning

(100)

I den ursprungliga undersökningen gjordes en sammantagen bedömning av importen av linor och kablar av stål med ursprung i Kina, Indien, Sydafrika och Ukraina i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. Det undersöktes om en sammantagen bedömning var lämplig även i den nuvarande undersökningen.

(101)

När det gäller detta konstaterades att den dumpningsmarginal som fastställts för importen från vart och ett av dessa länder översteg miniminivån. När det gäller de kvantiteter som enligt vad som anges i skälen 22–24 exporterades av vart och ett av de fyra berörda länderna, gjordes bedömningen att importen från dessa länder sannolikt skulle öka till nivåer långt över dem som uppnåddes under undersökningsperioden och helt säkert överstiga tröskelvärdet för vad som betraktas som försumbart, om åtgärderna upphävdes.

(102)

När det gäller konkurrensvillkoren framkom det av undersökningen att linor och kablar av stål, som importeras från de berörda länderna, jämförda produkttyp för produkttyp, hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Dessutom var dessa typer av linor och kablar av stål utbytbara med andra produkttyper som importerades från de berörda länderna och med dem som tillverkades i gemenskapen, och de salufördes i gemenskapen under samma period genom jämförbara försäljningskanaler under liknande kommersiella villkor. De importerade linorna och kablarna av stål ansågs därför konkurrera sinsemellan och med de linor och kablar av stål som tillverkades i gemenskapen.

(103)

Mot bakgrund av ovanstående ansågs alla kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen vara uppfyllda. Importen från de berörda fyra länderna bedömdes därför sammantaget.

5.2.2   Importvolym, importens marknadsandel och importpriser

(104)

Utvecklingen när det gäller de fyra berörda ländernas importvolymer, marknadsandelar och genomsnittpriser anges nedan. Uppgifterna angående prisutvecklingen baseras på Eurostats uppgifter om importpriser och inbegriper antidumpningstullar och beräknade kostnader efter import.

(105)

Importen med ursprung i de fyra berörda länderna ökade först till 9 153 ton 2002, vilket motsvarar en marknadsandel av 4,9 %, innan den minskade till 7 784 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel av 4,4 %. Under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen var de fyra berörda ländernas sammantagna marknadsandel 14,3 %.

(106)

Priserna på importen från de fyra berörda länderna minskade i genomsnitt från 1 364 EUR per ton 2001 till 1 296 EUR per ton under undersökningsperioden.

(107)

Undersökningen visade att priserna på importen från de berörda länderna underskred gemenskapsindustrins priser med 36–68 % under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Import från de fyra berörda länderna (ton)

7 951

9 153

7 168

7 784

Marknadsandel för importen från de fyra berörda länderna

4,1 %

4,9 %

4,1 %

4,4 %

Priser på importen från de fyra berörda länderna (EUR per ton)

1 364

1 450

1 331

1 296

5.3   Import som konstaterats kringgå antidumpningsåtgärderna

(108)

Såsom anges i skäl 3 konstaterades vidare att de åtgärder som ursprungligen införts för Ukraina och Kina kringgicks via Moldavien och Marocko. Den antidumpningstull som införts på import med ursprung i Kina utvidgades därför till att omfatta import av samma linor och kablar av stål som avsänts från Marocko, med undantag av de linor och kablar som faktiskt tillverkats av en marockansk tillverkare. På samma sätt utvidgades den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import med ursprung i Ukraina till att omfatta import av samma linor och kablar av stål som avsänts från Moldavien.

 

2001

2002

2003

UP

Import från Moldavien (ton)

1 054

1 816

0

0

Marknadsandel för importen från Moldavien

0,5 %

1,0 %

0,0 %

0,0 %

Priser på importen från Moldavien (EUR per ton)

899

843

0

0

Index (2001 = 100)

100

94

0

0

Import från Marocko (ton)

231

1 435

2 411

1 904

Marknadsandel för importen från Marocko

0,1 %

0,8 %

1,4 %

1,1 %

Priser på importen från Marocko (EUR per ton)

963

955

1 000

1 009

Index (2001 = 100)

100

99

104

105

(109)

Importen från Moldavien, som under åren före 2000 legat på noll, steg kraftigt till 1 816 ton 2002. Därefter sjönk den åter till noll, förmodligen som en följd av att undersökningen beträffande kringgående inleddes under 2003. Importen från Moldavien skedde till mycket låga priser 2001 och 2002, nämligen 899 EUR per ton 2001 och 843 EUR per ton 2002.

(110)

Under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen var marknadsandelen för importen från Marocko 0 %. Importen från Marocko steg kraftigt från 231 ton 2001 till 2 411 ton 2003. Den minskade till 1 904 ton under undersökningsperioden. Vid undersökningen beträffande kringgående framkom bevisning för att en begränsad volym av importen från Marocko (cirka 100 ton) 2003 faktiskt härrörde från en marockansk tillverkare. Importen från Marocko skedde till mycket låga priser mellan 2001 och undersökningsperioden, nämligen cirka 1 000 EUR per ton.

5.4   Import från andra länder

5.4.1   Sydkorea

(111)

Den 20 november 2004 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import av samma produkt med ursprung i Sydkorea, sedan ett klagomål hade ingivits av gemenskapsindustrin som innehöll bevisning för att denna import dumpas och därmed vållar gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(112)

Importen från Sydkorea uppvisar följande utveckling:

 

2001

2002

2003

UP

Import från Sydkorea (ton)

13 582

16 403

22 400

25 835

Marknadsandel för importen från Sydkorea

7,0 %

8,7 %

12,7 %

14,5 %

Priser på importen från Sydkorea (EUR per ton)

1 366

1 256

1 187

1 123

Index (2001 = 100)

100

92

87

82

(113)

Importen från Sydkorea steg från 13 582 ton 2001, vilket motsvarar en marknadsandel av 7 %, till 25 835 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel av 14,5 %. Genomsnittspriserna på importen från Sydkorea minskade med 18 % mellan 2001 och undersökningsperioden, från 1 366 EUR per ton till 1 123 EUR per ton. Eftersom det inte framkom någon bevisning beträffande dumpning av importen från Sydkorea, avslutades detta förfarande (se skäl 4).

5.4.2   Mexiko

(114)

Såsom anges i skäl 7 upphörde de åtgärder som genom den ursprungliga förordningen om slutgiltig tull införts för import med ursprung i Mexiko att gälla den 18 augusti 2004. Importen med ursprung i Mexiko förblev mycket begränsad från och med 2001 och under hela undersökningsperioden. Den var noll år 2001 och under undersökningsperioden och uppgick år 2002 till cirka 700 ton och år 2003 till cirka 400 ton, vilket motsvarar en marknadsandel av 0,4 % respektive 0,2 %.

(115)

Priserna på importen från Mexiko uppgick till cirka 2 400 EUR per ton 2002 och 2003.

 

2001

2002

2003

UP

Import från Mexiko (ton)

0

669

433

0

Marknadsandel för importen från Mexiko

0,0 %

0,4 %

0,2 %

0,0 %

Priser på importen från Mexiko (EUR per ton)

Ej tillgängligt

2 358

2 434

Ej tillgängligt

Index (2001 = 100)

Ej tillgängligt

100

103

Ej tillgängligt

5.4.3   Andra länder som berörs av antidumpningsåtgärderna

(116)

Genom förordning (EG) nr 1601/2001 (11) införde rådet antidumpningsåtgärder för import av likadana produkter med ursprung i bl.a. Ryssland, Thailand och Turkiet.

(117)

Tullsatsen för den tull som infördes på importen från Ryssland, med undantag av importen från en rysk tillverkare från vilken ett prisåtagande hade godtagits, varierade mellan 36,1 % och 50,7 %. Importen från Ryssland minskade från 3 630 ton 2001, vilket motsvarar en marknadsandel av 1,9 %, till 2 101 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel av 1,2 %. Genomsnittspriserna på importen från Ryssland förblev relativt stabila mellan 2001 och undersökningsperioden, dvs. de uppgick till cirka 1 000 EUR per ton.

 

2001

2002

2003

UP

Import från Ryssland (ton)

3 630

2 557

2 198

2 101

Marknadsandel för importen från Ryssland

1,9 %

1,4 %

1,2 %

1,2 %

Priser på importen från Ryssland (EUR per ton)

1 038

997

980

1 046

Index (2001 = 100)

100

96

94

101

(118)

Tullsatsen för den tull som infördes på importen från Thailand, med undantag av importen från en exportör från vilken ett prisåtagande hade godtagits, varierade mellan 24,8 % och 42,8 %. Importen från Thailand minskade från 1 039 ton 2001, vilket motsvarar en marknadsandel av 0,5 %, till 277 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel av 0,2 %. Genomsnittspriserna på importen från Thailand ökade från cirka 1 335 EUR per ton 2001 till 1 722 EUR per ton under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Import från Thailand (ton)

1 039

1 002

368

277

Marknadsandel för importen från Thailand

0,5 %

0,5 %

0,2 %

0,2 %

Priser på importen från Thailand (EUR per ton)

1 335

1 433

1 593

1 722

Index (2001 = 100)

100

107

119

129

(119)

Tullsatsen för den tull som infördes på importen från Turkiet under skadeundersökningsperioden, med undantag av importen från två turkiska exportörer från vilka ett prisåtagande hade godtagits 2001 och som sedan återkallats 2003, varierade mellan 17,8 % och 31 %. Importen från Turkiet minskade från 4 354 ton 2001, vilket motsvarar en marknadsandel av 2,2 %, till 1 457 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel av 0,8 %. Genomsnittspriserna på importen från Turkiet minskade från 1 448 EUR per ton 2001 till 1 302 EUR per ton under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Import från Turkiet (ton)

4 354

4 448

2 248

1 457

Marknadsandel för importen från Turkiet

2,2 %

2,4 %

1,3 %

0,8 %

Priser på importen från Turkiet (EUR per ton)

1 448

1 414

1 376

1 302

Index (2001 = 100)

100

98

95

90

5.4.4.   Andra inte tidigare nämnda tredjeländer

(120)

Importen från andra inte tidigare nämnda tredjeländer minskade från cirka 23 000 ton 2001, vilket motsvarar en marknadsandel av 12 %, till cirka 19 000 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel av 10,5 %. Genomsnittspriserna på importen från andra inte tidigare nämnda tredjeländer ökade från cirka 1 500 EUR per ton 2001 till cirka 1 900 EUR per ton 2003, innan de minskade igen till cirka 1 500 EUR per ton under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Import från andra inte tidigare nämnda tredjeländer (ton)

23 321

14 924

17 227

18 741

Marknadsandel för importen från andra inte tidigare nämnda tredjeländer

12,0 %

7,9 %

9,8 %

10,5 %

Priser på importen från andra inte tidigare nämnda tredjeländer (EUR per ton)

1 472

1 749

1 895

1 497

Index (2001 = 100)

100

119

129

102

6.   GEMENSKAPSINDUSTRINS EKONOMISKA SITUATION

(121)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

6.1   Inledande anmärkningar

(122)

Eftersom ett stickprovsförfarande använts när det gäller gemenskapsindustrin bedömdes skadan både på grundval av uppgifter som inhämtats för hela gemenskapsindustrin och på grundval av uppgifter som inhämtats för de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet.

(123)

När ett stickprovsförfarande används analyseras i enlighet med etablerad praxis vissa skadeindikatorer (tillverkning, kapacitet, produktivitet, lager, försäljning, marknadsandel, tillväxt och sysselsättning) för gemenskapsindustrin som helhet, medan sådana skadeindikatorer som rör enskilda företags resultat, t.ex. priser, produktionskostnader, lönsamhet, löner, investeringar, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital undersöks på grundval av de uppgifter som inhämtats hos de gemenskapstillverkare som ingår i urvalet.

6.2   Uppgifter som rör gemenskapsindustrin som helhet

a)   Tillverkning

(124)

Gemenskapsindustrins tillverkning minskade med 10 % mellan 2001 och undersökningsperioden, från cirka 125 000 ton 2001 till cirka 112 000 ton under undersökningsperioden. Tillverkningen ökade, närmare bestämt med 2 % 2002, innan den minskade med 5 procentenheter 2003 och med ytterligare 7 procentenheter under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Gemenskapsindustrins tillverkning (ton)

124 549

127 118

121 065

111 765

Index (2001 = 100)

100

102

97

90

b)   Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(125)

Produktionskapaciteten ökade marginellt (med 2 %) mellan 2001 och undersökningsperioden. Eftersom tillverkningen minskade samtidigt som kapaciteten ökade något, minskade även kapacitetsutnyttjandet (från 67 % 2001 till 59 % under undersökningsperioden).

 

2001

2002

2003

UP

Gemenskapsindustrins produktionskapacitet (ton)

184 690

185 360

188 430

189 150

Index (2001 = 100)

100

100

102

102

Gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande

67 %

69 %

64 %

59 %

Index (2001 = 100)

100

102

95

88

c)   Lager

(126)

Nivån på gemenskapsindustrins utgående lager minskade gradvis under hela skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden var lagernivån 14 % lägre än 2001.

 

2001

2002

2003

UP

Nivån på gemenskapsindustrins utgående lager (ton)

31 459

30 222

29 336

26 911

Index (2001 = 100)

100

96

93

86

d)   Försäljningsvolym

(127)

Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden minskade med 10 % mellan 2001 och undersökningsperioden. Denna utveckling överensstämmer med utvecklingen av gemenskapsmarknaden, som minskade med 9 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i EG (ton)

80 019

79 089

73 636

72 072

Index (2001 = 100)

100

99

92

90

e)   Marknadsandel

(128)

Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade med en procentenhet mellan 2001 och undersökningsperioden. Den ökade närmare bestämt med 0,5 procentenheter 2002, men minskade med 0,3 procentenheter 2003 och slutligen med 1,2 procentenheter under undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Gemenskapsindustrins marknadsandel

42,8 %

43,3 %

43,0 %

41,8 %

Index (2001 = 100)

100

101

101

98

Marknadsandel för de fyra berörda länderna

4,1 %

4,9 %

4,1 %

4,4 %

Index (2001 = 100)

100

119

99

107

f)   Tillväxt

(129)

Mellan 2001 och undersökningsperioden, när förbrukningen i gemenskapen minskade med 9 %, minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 10 %. Gemenskapsindustrin förlorade därmed en del av sin marknadsandel, medan den berörda importen vann 0,3 procentenheter i marknadsandel under samma period.

g)   Sysselsättning

(130)

Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin minskade med 4 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin när det gäller den berörda produkten

2 049

2 028

1 975

1 975

Index (2001 = 100)

100

99

96

96

h)   Produktivitet

(131)

Produktiviteten hos gemenskapsindustrins anställda, mätt som resultat per anställd och år, förblev relativt stabil mellan 2001 och 2003. Under undersökningsperioden, då produktionsvolymen minskade medan sysselsättningen förblev oförändrad, minskade produktiviteten med 8 %.

 

2001

2002

2003

UP

Gemenskapsindustrins produktivitet (ton per anställd)

61

63

61

57

Index (2001 = 100)

100

103

101

93

i)   Dumpningsmarginalens storlek

(132)

Verkningarna för gemenskapsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalens storlek kan med hänsyn till importvolymen från de berörda länderna och priserna på denna import inte anses vara försumbara, i synnerhet inte på så öppna och därmed synnerligen priskänsliga marknader som marknaden för den berörda produkten.

j)   Återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning

(133)

Även om de ovan och nedan undersökta indikatorerna visar att det har skett en viss förbättring av gemenskapsindustrins ekonomiska och finansiella situation sedan antidumpningsåtgärder infördes 1999, är dessa indikatorer även ett bevis för att denna industri fortfarande befinner sig i ett bräckligt och sårbart läge.

6.3   Uppgifter rörande de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet

a)   Försäljningspriser och faktorer som påverkar de inhemska priserna

(134)

Gemenskapsindustrins försäljningspriser per enhet förblev relativt stabila mellan 2001 och undersökningsperioden och ökade i mycket begränsad omfattning mot slutet av skadeundersökningsperioden. Denna prisutveckling överensstämmer i stort sett med utvecklingen för den främsta råvaran, vars priser också ökade mot slutet av skadeundersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Pris per enhet på gemenskapsmarknaden för de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet (EUR per ton)

2 195

2 171

2 224

2 227

Index (2001 = 100)

100

99

101

101

b)   Löner

(135)

Mellan 2001 och undersökningsperioden ökade genomsnittslönen per anställd med 5 %, en måttlig siffra jämfört med den ökning av de genomsnittliga nominella arbetskostnaderna per enhet (6 %) som konstaterades under samma period när det gäller gemenskapsekonomin i stort.

 

2001

2002

2003

UP

Årlig arbetskostnad per anställd för de tillverkare som ingick i urvalet (1 000 EUR)

36,6

37,6

38,2

38,5

Index (2001 = 100)

100

103

104

105

c)   Investeringar

(136)

Det årliga flödet av investeringar i den berörda produkten som gjordes av de fem tillverkare som ingick i urvalet låg kvar relativt stabilt på cirka 4 miljoner EUR per år. Den stora ökning som observerades 2003 motsvarar i stort sett det osedvanligt stora inköp av utrustning som gjordes av ett företag som ingick i urvalet.

 

2001

2002

2003

UP

Nettoinvesteringar för de tillverkare som ingick i urvalet (1 000 EUR)

4 284

3 074

8 393

4 914

Index (2001 = 100)

100

72

196

115

d)   Lönsamhet och avkastning på investeringar

(137)

Lönsamheten hos de tillverkare som ingick i urvalet förbättrades visserligen gradvis under skadeundersökningsperioden men var hela tiden negativ mellan 2001 (– 4,2 %) och undersökningsperioden (– 0,3 %). Avkastningen på investeringar, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda värde (netto), följde i stort sett den ovan angivna lönsamhetsutvecklingen under hela skadeundersökningsperioden.

 

2001

2002

2003

UP

Lönsamhet hos de tillverkare som ingick i urvalet på försäljningen till icke-närstående kunder i EG (i procent av nettoförsäljningen)

– 4,2 %

– 1,7 %

– 1,5 %

– 0,3 %

Avkastning på investeringar hos de tillverkare som ingick i urvalet (bokfört värde i netto på investeringarna)

– 13,9 %

– 6,5 %

– 4,5 %

– 1,0 %

e)   Kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital

(138)

Situationen när det gäller kassaflödet förbättrades mellan 2001 och undersökningsperioden, eftersom de ovannämnda begränsade förlusterna mer än uppvägdes av andra icke-likvida poster såsom avskrivning av tillgångar och lagerrörelser.

 

2001

2002

2003

UP

Kassaflöde för de tillverkare som ingick i urvalet (1 000 EUR)

– 6 322

10 670

2 124

4 485

(139)

Undersökningen har visat att kapitalbehoven hos flera gemenskapstillverkare som ingick i urvalet har påverkats negativt av deras besvärliga finansiella situation. Även om flera av dessa företag ingår i stora stålbolag, tillgodoses kapitalbehoven inte alltid i önskad omfattning, eftersom de finansiella resurserna inom dessa företagsgrupper vanligtvis tilldelas de mest lönsamma enheterna.

6.4   Slutsats

(140)

Mellan 2001 och undersökningsperioden utvecklades följande indikatorer positivt: gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade och dess utgående lager minskade. Gemenskapsindustrins försäljningspriser per enhet förblev oförändrade mellan 2001 och undersökningsperioden. Lönsamheten förbättrades så att man nästan nådde den kritiska punkten under undersökningsperioden, och även avkastningen på investeringar och kassaflödet förbättrades. Lönerna ökade måttligt och gemenskapsindustrin fortsatte att investera i jämn takt.

(141)

Följande indikatorer utvecklades däremot negativt: produktionen och kapacitetsutnyttjandet minskade liksom försäljningsvolymen (dock i linje med marknadsutvecklingen), och sysselsättningen och produktiviteten minskade. Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade något, även om förlusten av marknadsandelar helt klart var mindre uttalad än under perioden före antagandet av antidumpningsåtgärder, då en förlust på 9 procentenheter observerades.

(142)

Totalt sett kännetecknas gemenskapsindustrins situation av en blandad utveckling. Medan vissa indikatorer uppvisar en positiv utveckling, är det flera andra som utvecklats negativt. Det framgår tydligt av en jämförelse mellan den ovannämnda utvecklingen och den utveckling som beskrevs i förordningarna om införande av provisoriska och slutgiltiga åtgärder att införandet av antidumpningsåtgärder 1999 för importen från Indien, Kina, Ukraina och Sydafrika hade positiva verkningar för gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Om åtgärderna inte hade kringgåtts genom import från Moldavien och Marocko hade situationen kanske varit ännu gynnsammare. Efter införandet av antidumpningsåtgärder för importen från Ryssland, Thailand och Turkiet minskade dessutom dessa länders marknadsandelar (se skälen 116–119), vilket säkerligen lättade på det tryck som gemenskapsindustrins priser var utsatta för. Det bör emellertid påpekas att även de indikatorer som uppvisar en positiv utveckling, framför allt lönsamheten och avkastningen på investeringar, fortfarande ligger långt under de nivåer som skulle kunna förväntas om gemenskapsindustrin hade återhämtat sig helt från den skada som vållats.

(143)

Slutsatsen är därför att gemenskapsindustrins situation har förbättras jämfört med perioden före införandet av åtgärder, men att den fortfarande är bräcklig.

7.   SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

(144)

Såsom framgår av slutsatsen i skäl 91 har tillverkarna i de berörda länderna kapacitet att öka eller omdirigera sin export till gemenskapsmarknaden. Undersökningen, som grundades på jämförbara produkttyper, visade att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna sålde den berörda produkten till ett avsevärt lägre pris än gemenskapsindustrins priser (58–68 % när det gäller Kina och 47–55 % när det gäller Indien). När det gäller Ukraina och Sydafrika var det, på grund av den bristande samarbetsviljan och på grund av mängden olika produkttyper och därmed varierande importpriser, inte möjligt att göra en prisjämförelse mellan olika produkttyper. Tillgängliga uppgifter visar emellertid att både det genomsnittliga priset på importen från Ukraina och det genomsnittliga priset på importen från Sydafrika (båda utan antidumpningstull) är betydligt lägre än gemenskapsindustrins priser på hemmamarknaden, nämligen 65 % respektive 25 % lägre. Det är mycket sannolikt att de berörda länderna kommer att fortsätta att ta ut dessa låga priser, även i syfte att återta sina förlorade marknadsandelar. Ett sådant prisbeteende i förening med den kapacitet som exportörerna i de berörda länderna har att leverera betydande kvantiteter av den berörda produkten till gemenskapsmarknaden skulle med all sannolikhet leda till ett ytterligare pristryck på marknaden med förväntade negativa verkningar för gemenskapsindustrins ekonomiska situation som följd.

(145)

Även om gemenskapsindustrins situation, såsom framgår ovan, har förbättrats jämfört med den situation som rådde innan de nuvarande antidumpningsåtgärderna infördes, är den fortfarande sårbar och bräcklig. Det är troligt att gemenskapsindustrins finansiella situation, såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen, skulle försämras om den utsattes för ökade importvolymer till dumpade priser från de berörda länderna. Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att skadan för gemenskapsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna upphävdes.

8.   GEMENSKAPENS INTRESSE

8.1   Inledning

(146)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen.

(147)

Det erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot gemenskapens intresse i den ursprungliga undersökningen. Genom att den nu aktuella undersökningen är en översyn, där man analyserar en situation i vilken antidumpningsåtgärder redan tillämpas, är det möjligt att bedöma om de gällande antidumpningsåtgärderna har några oberättigade negativa verkningar för de berörda parterna.

(148)

Det undersöktes därför om det, trots slutsatserna vad gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte är i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

8.2   Gemenskapsindustrins intresse

(149)

Gemenskapsindustrin har visat att den är strukturellt livskraftig. Detta har bekräftats av den positiva utveckling som observerats när det gäller dess ekonomiska situation efter det att antidumpningsåtgärder infördes 1999. Särskilt det faktum att gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar praktiskt taget upphörde under åren närmast före undersökningsperioden står i skarp kontrast till den situation som föregick införandet av åtgärder. Gemenskapsindustrins lönsamhet förbättrades också mellan 2001 och undersökningsperioden. Det erinras vidare om att kringgående konstaterats när det gäller importen från Moldavien och Marocko. Om denna utveckling inte hade ägt rum skulle gemenskapsindustrins situation ha varit ännu gynnsammare.

(150)

Det kan rimligen förväntas att gemenskapsindustrin kommer att fortsätta att ha fördelar av de åtgärder som redan införts, och att den kommer att återhämta sig ytterligare genom att den återfår marknadsandelar och förbättrar sin lönsamhet. Om åtgärderna inte bibehålls är det troligt att gemenskapsindustrin åter kommer att börja lida skada av ökad import till dumpade priser från de berörda länderna, och att dess nuvarande bräckliga finansiella situation kommer att försämras ytterligare.

8.3   Importörernas intresse

(151)

Det erinras om att det i den ursprungliga undersökningen konstaterades att verkningarna av att åtgärder införs inte skulle bli betydande. Såsom angivits ovan samarbetade inte någon importör till fullo i undersökningen. Slutsatsen kan därför dras att bibehållandet av åtgärderna inte kommer att få några betydande negativa verkningar för importörer eller handlare.

8.4   Användarnas intresse

(152)

Linor och kablar av stål har en rad olika användningsområden och ett stort antal användarindustrier kan därför vara berörda. Följande förteckning över användarindustrier är endast vägledande: fiskeri, sjöfart/skeppsfart, olje- och gasindustri, gruvdrift, skogsbruk, linbanetransport, väg- och vattenbyggnadsarbeten, byggnadsverksamhet samt hissar. När de eventuella verkningarna för användarna av ett eventuellt införande av åtgärder undersöktes i den ursprungliga undersökningen var slutsatsen att, eftersom kostnaderna för linor och kablar av stål har försumbara verkningar för användarindustrierna, det inte var sannolikt att en ökning av dessa kostnader skulle ha några betydande verkningar för den berörda användarindustrin. Det faktum att ingen användare lämnade några upplysningar inom ramen för den nuvarande undersökningen som motsade dessa undersökningsresultat synes bekräfta slutsatsen i) att linor och kablar av stål utgör en mycket liten del av dessa användarindustriers totala produktionskostnader, ii) att de åtgärder som för närvarande är i kraft inte har haft några betydande negativa effekter på deras ekonomiska situation, och iii) att fortsatta åtgärder inte skulle påverka användarindustriernas finansiella intressen negativt.

8.5   Leverantörernas intresse

(153)

I den ursprungliga undersökningen var slutsatsen att gemenskapsindustrins leverantörer skulle ha fördel av att åtgärder infördes. Eftersom det inte inkommit några uppgifter inom ramen för den nuvarande översynen som motsäger detta, bedöms ett bibehållande av de nuvarande åtgärderna komma att få positiva verkningar för leverantörerna även i fortsättningen.

8.6   Slutsats om gemenskapens intresse

(154)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla de nuvarande antidumpningsåtgärderna.

9.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(155)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera ett bibehållande av de gällande åtgärderna. De beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta meddelande av uppgifter. Inga synpunkter lämnades som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna.

(156)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av linor och kablar av stål med ursprung i Indien, Kina, Ukraina och Sydafrika bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Det erinras om att dessa åtgärder utgörs av en värdetull på importen, med undantag av import av den berörda produkten när den tillverkas och säljs för export till gemenskapen av ett indiskt och ett sydafrikanskt företag för vilka åtaganden har godtagits.

(157)

Såsom anges i skäl 3 har de gällande antidumpningstullarna på import av den berörda produkten från Ukraina och Kina utvidgats till att omfatta även import av linor och kablar av stål som avsänts från Moldavien respektive Marocko, oavsett om de deklareras ha ursprung i Moldavien eller Marocko eller inte. Den antidumpningstull som bör upprätthållas på import av den berörda produkten, enligt vad som anges i skäl 156, bör även fortsatt vara utvidgad till att omfatta import av linor och kablar av stål som avsänds från Moldavien och Marocko, oavsett om de deklareras ha ursprung i Moldavien eller Marocko eller inte. Den marockanska exporterande tillverkare som undantogs från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EG) nr 1886/2004 bör även vara befriad från de åtgärder som införs genom den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av linor och kablar av stål, inbegripet slutet tågvirke, med undantag av linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm, enligt KN-nummer ex 7312 10 82 (TARIC-nummer 7312108219), ex 7312 10 84 (TARIC-nummer 7312108419), ex 7312 10 86 (TARIC-nummer 7312108619), ex 7312 10 88 (TARIC-nummer 7312108819) och ex 7312 10 99 (TARIC-nummer 7312109919) med ursprung i Indien, Kina, Ukraina och Sydafrika.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsats skall tillämpas på nettopriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, på produkter tillverkade av de företag som anges nedan:

Land

Företag

Tullsats

(%)

TARIC-tilläggsnummer

Indien

Usha Martin Limited (tidigare Usha Martin Industries & Usha Beltron Ltd) 2A, Shakespeare Sarani Calcutta – 700 071, West Bengal, Indien

23,8

8613

Alla övriga företag

30,8

8900

Kina

Alla företag

60,4

Ukraina

Alla företag

51,8

Sydafrika

Alla företag

38,6

8900

3.   Den slutgiltiga antidumpningstull som skall tillämpas på import från Ukraina enligt punkt 2 skall utvidgas till att omfatta import av linor och kablar av stål som avsänds från Moldavien, oavsett om de deklareras ha ursprung i Moldavien eller inte (TARIC-nummer 7312108211, 7312108411, 7312108611, 7312108811 respektive 7312109911).

4.   Den slutgiltiga antidumpningstull som skall tillämpas på import från Kina enligt punkt 2 skall utvidgas till att omfatta import av samma linor och kablar av stål som avsänds från Marocko, oavsett om de deklareras ha ursprung i Marocko eller inte (TARIC-nummer 7312108212, 7312108412, 7312108612, 7312108812 respektive 7312109912), med undantag av de som tillverkats av Remer Maroc SARL, Zone Industrielle, Tranche 2, Lot 10, Settat, Marocko (TARIC-tilläggsnummer A567).

5.   Utan hinder av punkt 1 skall den slutgiltiga antidumpningstullen inte tillämpas på import som övergår till fri omsättning enligt artikel 2.

6.   Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1.   Import av produkter som deklareras för övergång till fri omsättning enligt följande TARIC-tilläggsnummer och som tillverkats och exporteras direkt (dvs. transporteras och faktureras) av nedanstående företag till ett företag i gemenskapen som agerar som importör, skall vara befriad från den antidumpningstull som införs genom artikel 1, förutsatt att dessa produkter importeras i enlighet med artikel 2.2.

Land

Företag

TARIC-tilläggsnummer

Indien

Usha Martin Limited (tidigare Usha Martin Industries & Usha Beltron Ltd)

2A, Shakespeare Sarani Calcutta – 700 071, West Bengal, Indien

A024

Sydafrika

Haggie

Lower Germiston Road

Jupiter

PO Box 40072

Cleveland

Sydafrika

A023

2.   Den import som avses i punkt 1 skall vara befriad från antidumpningstull förutsatt att

a)

en giltig åtagandefaktura innehållande åtminstone de uppgifter som anges i bilagan visas upp för medlemsstaternas tullmyndigheter i samband med att deklarationen för övergång till fri omsättning inges, och

b)

de varor som deklareras och visas upp för tullen exakt motsvarar beskrivningen på åtagandefakturan.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 november 2005.

På rådets vägnar

G. BROWN

Ordförande


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2)  EGT L 217, 17.8.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1674/2003 (EUT L 238, 25.9.2003, s. 1).

(3)  EGT L 217, 17.8.1999, s. 63. Beslutet ändrat genom förordning (EG) nr 1678/2003 (EUT L 238, 25.9.2003, s. 13).

(4)  EUT L 120, 24.4.2004, s. 1.

(5)  EUT L 328, 30.10.2004, s. 1.

(6)  EUT C 283, 20.11.2004, s. 6.

(7)  EUT L 276, 21.10.2005, s. 62.

(8)  EUT C 272, 13.11.2003, s. 2.

(9)  EUT C 203, 11.8.2004, s. 4.

(10)  EUT C 207, 17.8.2004, s. 2.

(11)  EGT L 211, 4.8.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 564/2005 (EUT L 97, 15.4.2005, s. 1).


BILAGA

Följande uppgifter skall anges på den åtagandefaktura som åtföljer företagets försäljning till gemenskapen av sådana linor och kablar av stål som omfattas av åtagandet.

1.

Produktnummer (PRC) (enligt den berörda exporterande tillverkarens åtagande), inbegripet typ, antal kardeler, antal trådar per kardel samt KN-nummer.

2.

Exakt beskrivning av varorna, inbegripet följande:

Det av företaget använda produktnumret (CPC).

KN-nummer.

Det TARIC-tilläggsnummer enligt vilket de fakturerade varorna kan tulldeklareras vid gemenskapens gräns (enligt denna förordning).

Kvantitet (i kg).

Tillämpligt minimipris.

3.

Beskrivning av försäljningsvillkoren med bland annat följande uppgifter:

Pris per kg.

Betalningsvillkor.

Tillämpliga leveransvillkor.

Sammanlagda avdrag och rabatter.

4.

Namnet på den importör till vilken företaget direkt har utställt fakturan.

5.

Namnet på den företrädare för företaget som har utställt åtagandefakturan med följande undertecknade försäkran:

”Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av … [företaget] och som godtagits av Europeiska kommissionen genom beslut 1999/572/EG. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”