6.9.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 229/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1445/2005

av den 5 september 2005

om fastställande av lämpliga kriterier för kvalitetsbedömning och innehållet i kvalitetsrapporterna avseende avfallsstatistik enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (1), särskilt artikel 6 d i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 6 i förordning (EG) nr 2150/2002 föreskrivs att kommissionen skall anta de åtgärder som krävs för att tillämpa den förordningen.

(2)

Enligt artikel 6 d i förordning (EG) nr 2150/2002 bör kommissionen fastställa lämpliga kriterier för kvalitetsbedömning och innehållet i de kvalitetsrapporter som avses i den förordningen.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Kommittén för det statistiska programmet, som inrättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Kriterierna för kvalitetsbedömning och innehållet i de kvalitetsrapporter som avses i avsnitt 7 i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 2150/2002 anges i bilagan till denna förordning. Medlemsstaterna skall lämna en kvalitetsrapport i enlighet med bilagan till denna förordning.

2.   Punkt 1 skall gälla alla uppgifter som lämnas in avseende det första referensåret 2004 och alla efterföljande referensperioder.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 september 2005.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen

(1)  EGT L 332, 9.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 783/2005 (EUT L 131, 25.5.2005, s. 38).

(2)  EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

BILAGA

INNEHÅLLET I KVALITETSRAPPORTERNA OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR AVFALLSSTATISTIK

KVALITETSRAPPORTENS INNEHÅLL – INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Olika metoder

Enligt förordning (EG) nr 2150/2002 måste varje rapportering av en uppsättning data eller en kombination av olika data åtföljas av en kvalitetsrapport. I förordningen anges inte vilken metod som skall användas för att sammanställa avfallsstatistiken. Metoderna kan skilja sig åt från ett land till ett annat, mellan olika dataunderlag från ett och samma land, eller till och med inom enskilda dataunderlag. Hur man skall gå till väga för att bedöma kvaliteten beror på vilka metoder som använts. För att skapa klarhet i fråga om metodvalet skall del 1 i kvalitetsrapporten innehålla en allmän beskrivning av uppgifterna och en översikt över de metoder som använts. Del II skall följa de standardprinciper som gäller för att fastställa kvaliteten inom det europeiska statistiksystemet.

Utformning

Medlemsstaternas kvalitetsrapporter måste ha den utformning som anges i kapitlet ”Kvalitetsrapportens innehåll” nedan. I vissa fall kanske inte alla avsnitt är tillämpliga, eller så kanske det inte finns några uppgifter att tillgå, men i sådana fall skall detta tydligt anges i respektive avsnitt i kvalitetsrapporten.

Revidering av data

Om några av uppgifterna har reviderats måste en not bifogas kvalitetsrapporten. Noten bör innehålla information om vilket område som reviderats, varför revideringen ansågs nödvändig samt vilka effekter den får på resultaten.

Preliminära uppgifter

Enligt förordningen om avfallsstatistik är det inte tillåtet att lämna preliminära uppgifter. Om ett dataunderlag innehåller preliminära uppgifter skall detta anges i del I. Det skall också anges när uppgifterna kommer att revideras.

Huvudaggregat

Ibland är det i kvalitetsrapporten nödvändigt att avgöra effekterna av skattningar eller fel. En sådan bedömning kan begränsas till effekterna på huvudaggregaten. I fråga om avfallsgenerering är huvudaggregaten följande:

—

Farligt hushållsavfall.

—

Icke-farligt hushållsavfall.

—

Farligt företagsavfall (sammanlagt för alla NACE-kategorier).

—

Icke-farligt företagsavfall (sammanlagt för alla NACE-kategorier).

I fråga om avfallshantering är huvudaggregaten följande:

—

Farligt avfall som används som bränsle.

—

Icke-farligt avfall som används som bränsle.

—

Farligt avfall som förbränns.

—

Icke-farligt avfall som förbränns.

—

Farligt avfall som återvinns.

—

Icke-farligt avfall som återvinns.

—

Farligt avfall som bortskaffas.

—

Icke-farligt avfall som bortskaffas.

Filnamn

Kvalitetsrapporten skall lämnas som ett elektroniskt dokument med ett filnamn bestående av följande fem delar:

Kvalitetsrapport

2

Värde: QR

Domän

5

Värde: WASTE

Landskod

2

Tvåställig landskod

År

4

Referensår (första referensåret 2004)

Revidering

1

Revisionsnummer, noll (0) för den första rapporteringen

Delarna i filnamnet skiljs åt med ett understreck. Till exempel kommer Belgiens kvalitetsrapport för 2004 efter den första revideringen att få benämningen QR_WASTE_BE_2004_1.

KVALITETSRAPPORTENS INNEHÅLL

Del I:   Beskrivning av uppgifterna

Identifiering:

—

Land.

—

Referensår.

—

Dataunderlag.

—

Rapporteringsdatum.

Kontaktuppgifter till den eller de personer som ansvarar för avfallsstatistikens kvalitet:

—

Namn.

—

Telefonnummer.

—

E-postadress.

—

Organisation och enhet.

Om några undantag gäller för uppgifterna skall detta nämnas.

Det skall redogöras för vilka som medverkat/vilka källor som använts vid datainsamlingen. Hur förhåller sig de medverkande/källorna till de olika områdena i förordningen om avfallsstatistik? Vilken är den rättsliga grunden för datakällan? Hur bedöms kontinuiteten?

Rapporten skall innehålla en allmän beskrivning av vilka metoder som används i vilken del av dataunderlaget. Denna beskrivning skall användas som referens för del II i rapporten. De olika metoderna är

—

undersökningar,

—

källor inom förvaltningsväsendet,

—

modellering,

—

annat (ange vad).

Förändringar i förhållande till det föregående referensåret skall rapporteras tillsammans med en bedömning av vilka konsekvenser detta får på datakvaliteten. Jämförbarheten över tiden bör ägnas särskild uppmärksamhet. Allt som rör jämförbarhet skall anges i del II under punkt 5, ”Jämförbarhet”. För det första referensåret finns det inget krav på att rapportera om jämförbarheten med den frivilliga datainsamlingen som bygger på OECD:s och Eurostats gemensamma enkät om avfall.

Medlemsstaterna skall ange vilka huvudsakliga förändringar som väntas i de metoder som skall användas för det efterföljande referensåret.

Del II:   Rapport om kvalitetsegenskaper

1.   Relevans

Del II skall innehålla en sammanfattning med en redogörelse för användare och behov på nationell nivå.

Medlemsstaterna bör ange hur kompletta dataunderlagen är. De skall ange vilka variabler eller indelningar som krävs enligt förordningen om avfallsstatistik men som inte är tillgängliga (t.ex. när cellvärdet anges som ”M” eller ”L” i det översända dataunderlaget). Om inget undantag beviljats måste detta motiveras. Om vissa fält saknas måste åtgärder vidtas för att rätta till detta.

2.   Tillförlitlighet

2.1   Urvalsfel

Hänvisning bör göras till del I för en avgränsning av relevant undersökningsområde. Informationen bör omfatta följande aspekter:

—

Vilken urvalsram som tillämpats.

—

Urvalsplan.

—

Stratifiering (ange t.ex. om stratifieringen gjorts efter storleksklass, NACE-grupp e.d.).

—

Urvalsstorlek: Ange antalet företag per population och antalet i undersökningen (om tillämpligt inom varje stratum).

—

Variationskoefficient för den totala mängden genererat avfall och fördelningen på fyra huvudaggregat. Koefficientens nämnare är den totala mängden genererat avfall i det relevanta aggregatet, inklusive de strata som inte skattats med hjälp av urvalsmetoder. För att kunna göra en skattning av variationen bör man ta hänsyn till bortfallet.

—

Variationskoefficient för den totala mängden behandlat avfall och fördelningen på åtta huvudaggregat. Koefficientens nämnare är den totala mängden behandlat avfall i det relevanta aggregatet, inklusive de strata som inte skattats med hjälp av urvalsmetoder. För att kunna göra en skattning av variationen bör man ta hänsyn till bortfallet.

2.2   Icke-urvalsfel

2.2.1   Täckningsfel

—

För bilaga I om avfallsgenerering: redovisning av den eller de metoder som använts för att få hundraprocentig täckning.

—

För bilaga II om avfallshantering: beskrivning av de anläggningar för avfallshantering som inte ingår i rapporteringen och förklaringar till varför de inte ingår.

—

Redogörelse för hur avfall från företag/affärer som ingår i hushållsavfallet bedöms, och vilken metod som används för att skatta rent hushållsavfall.

—

Beskrivning av de främsta problemen med felklassificering, undertäckning och övertäckning som påträffats vid datainsamlingen.

2.2.2   Mätfel

—

Vilka statistiska enheter används i vilka delar av dataunderlaget? Vilket resultat har bedömningen av potentiella fel i tillämpningen av statistiska enheter gett?

—

Felaktigt angivna kvantiteter: Det bör anges hur viktning och efterföljande registrering görs och vilka valideringsmetoder som används för att upptäckta viktningsfel. Vad visar de felsökningsmetoder som finns?

—

Kvaliteten på uppgifterna från datainsamlingsinstrumentet skall redovisas. Vid enkätbaserade urvalsundersökningar: Validerades frågeformuläret i en fokusgrupp? För uppgifter från förvaltningsväsendet: Finns det något som kan driva den rapporterande enheten eller förvaltningen själv till överrapportering, underrapportering eller eftersläpning?

2.2.3   Bearbetningsfel

—

Sammanfattning av bearbetningens olika skeden, från det att statistiken samlas in till dess att den produceras, inklusive åtgärder för att upptäcka och rätta till bearbetningsfel.

—

En uppräkning av kartlagda bearbetningsfel, hur omfattande de är och vilka effekter de får.

—

Fel i kodningen av avfallsslag, NACE-grupp, typ av hantering och region. Det bör anges hur kodningen går till och vilka valideringsförfaranden som används för att upptäcka kodningsfel. Vad visar de felsökningsmetoder som finns?

—

Andel (i procent) ”hushållsavfall” som i själva verket kommer från företag. Hur bedöms denna felklassificering?

2.2.4   Bortfallsfel

—

Svarsfrekvensen för huvudaggregaten.

—

Beskrivning av hur bortfall hanteras (objektsbortfall och partiellt bortfall) i undersökningarna.

—

Förväntade fel på grund av svarsbortfall.

2.2.5   Modellantagandefel

—

Redogörelse för modeller, antaganden med anknytning till den modell som tillämpas samt förväntade fel och hur dessa skall behandlas.

—

Resultat av känslighetsanalysen.

—

Använda källor (hänvisning till källangivelsen i del I).

3.   Aktualitet och punktlighet

—

En tidtabell för de viktigaste stegen i arbetet med att ta fram dataunderlaget.

—

En tidtabell för de viktigaste stegen för databearbetningen (t.ex. start- och slutdatum för kontrollerna av att uppgifterna är fullständiga, kodade och rimliga, datavalidering och sekretessåtgärder).

—

En tidtabell för de viktigaste stegen för offentliggörande (t.ex. när preliminära och detaljerade resultat skall beräknas, valideras och spridas).

Huruvida uppgifterna översänds punktligt till Eurostat kommer att bedömas mot bakgrund av förordningen för avfallsstatistik, som innehåller bestämmelser om frekvensen och tidsfristerna för rapporteringen av uppgifterna. Vid eventuella förseningar skall orsak anges, och det skall framgå av rapporten vilka åtgärder som vidtagits för att undvika förseningar i framtiden.

4.   Tillgänglighet och förståelighet

Den nationella organisation som rapporterar in uppgifterna (och som anges i del I i kvalitetsrapporten) bör ange

—

vilken policy som gäller för spridning av avfallsstatistiken,

—

vad som kommer att göras för att göra statistiken begriplig eller för att göra den tydligare,

—

vilken policy som tillämpas i fråga om sekretess.

5.   Jämförbarhet

—

För att kunna bedöma jämförbarheten mellan olika nationella uppgifter som tagits fram med hjälp av olika metoder, måste effekterna av begränsningar i fråga om uppgifternas täckning och precision klargöras (utifrån ovannämnda tillförlitlighetsfaktorer).

—

Hur valideras jämförbarheten mellan uppgifter om anläggningar för avfallshantering för olika regioner? Vilken statistisk enhet används? Hur hanteras mobila anläggningar för avfallshantering?

—

Jämförbarhet över tiden: Såväl förändringar i förhållande till den föregående referensperioden som de förändringar som väntas under den kommande referensperioden skall anges. Eventuella ändringar i definitioner, täckning eller metoder skall anges (med hänvisning till del I). En konsekvensanalys skall göras.

6.   Samanvändbarhet

Miljöstatistik:

—

Huruvida den statistik som sprids nationellt är samanvändbar med de uppgifter som rapporterats in inom ramen för förordningen för avfallsstatistik.

Samanvändbarhet med följande behöver inte rapporteras:

—

OECD:s och Eurostats gemensamma enkät.

—

Rapporteringskrav för särskilda typer av avfall (uttjänta fordon, avfall från elektriska eller elektroniska produkter, förpackningar och förpackningsavfall, transport av avfall osv.).

—

Rapportering om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

—

Rapportering till Europeiska miljöbyrån.

Denna typ av uppgifter hanteras direkt av kommissionen (Eurostat).

Socioekonomisk statistik:

Medlemsstaterna uppmanas att kommentera huruvida statistiken är samanvändbar med

—

handelsstatistik,

—

miljöekonomisk redovisning, inkl. nationalräkenskaper,

—

framställning av strukturindikatorer.

Exempel på kommentarer kring dessa frågor kan vara en kartläggning av skillnader i tillämpningen av statistiska enheter och nomenklaturer.

7.   Svarsbörda

Det bör göras en bedömning av hur betungande arbetet är rent praktiskt för de svarande (tidsåtgång för att svara på frågorna) och hur många som faktiskt svarar på undersökningen. För källor inom förvaltningsväsendet bör det uppskattas hur betungande de ytterligare frågor som ställs för statistiska ändamål är.

BEDÖMNINGSKRITERIER

Kommissionen (Eurostat) kommer att utvärdera de uppgifter som inkommit mot bakgrund av förordningen om avfallsstatistik, med utgångspunkt i följande fem övergripande kriterier:

1.

Är dataunderlaget komplett?

Huruvida uppgifterna är kompletta bedöms utifrån formatet för rapportering av resultat i fråga om avfallsstatistik (kommissionens förordning (EG) nr 782/2005 av den 24 maj 2005 (1)).

2.

Är kvalitetsrapporten fullständig?

Vad som krävs för att kvalitetsrapporten skall anses fullständig anges i denna förordning.

3.

Rapporteras resultaten i tid?

Vilka tidsfrister som gäller för uppgifterna och kvalitetsrapporten framgår av förordningen om avfallsstatistik (senast 18 månader efter referensårets utgång).

4.

Har definitioner och nomenklaturer tillämpats på rätt sätt?

Ett gemensamt bruk av definitioner och nomenklaturer kommer att fastställas i en handbok om avfallsstatistik.

5.

Har sunda statistiska metoder använts?

I förordningen om avfallsstatistik fastställs inte någon särskild metod för hur avfallsstatistiken skall utarbetas. Handboken för avfallsstatistik kommer att innehålla exempel på bra metoder.

Inom två månader efter sista rapporteringsdagen skall kommissionen (Eurostat) underrätta den person som ansvarar för kvaliteten på avfallsstatistiken i medlemsstaten om hur utvärderingen utfallit.

(1)  EUT L 131, 25.5.2005, s. 26.