om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

1. Denna förordning skall tillämpas på transport av levande ryggradsdjur inom gemenskapen, inklusive de särskilda kontroller som behöriga tjänstemän skall genomföra av sändningar som ankommer till eller lämnar gemenskapens tullområde.

3. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att vidta strängare nationella åtgärder som syftar till att förbättra djurens välbefinnande under transporter som endast äger rum på deras territorium eller under sjötransporter från deras territorium.

4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av för gemenskapen gällande veterinärlagstiftning.

5. Denna förordning skall inte tillämpas på djurtransporter som inte har samband med en ekonomisk verksamhet och inte heller på djurtransporter som på veterinärs inrådan företas direkt till eller från veterinärmottagning eller klinik.

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

Ingen person får transportera eller låta transportera djur på ett sådant sätt att de riskerar att skadas eller orsakas onödigt lidande.

1. En person får transportera djur endast om det i transportmedlet medförs handlingar där följande uppgifter anges:

2. Transportören skall på begäran ställa handlingarna enligt punkt 1 till de behöriga myndigheternas förfogande.

1. En person får endast ingå avtal om djurtransport eller lägga ut djurtransport på underentreprenad med transportörer som har tillstånd enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1.

2. Transportörer skall utse en fysisk person att ansvara för transporten och skall se till att uppgifter om planering, genomförande och slutförande av den del av befordran som de kontrollerar alltid finns att tillgå.

4. Vid långa transporter mellan medlemsstaterna eller med tredjeland av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall transportörer och organisatörer följa bestämmelserna om färdjournal enligt bilaga II.

1. En person får agera som transportör endast om vederbörande har ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1. En kopia av detta tillstånd skall tillhandahållas den behöriga myndigheten underdjurtransporten.

2. Transportörer skall till den behöriga myndigheten anmäla eventuella förändringar i förhållande till informationen och handlingarna enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1 senast 15 arbetsdagar räknat från den dag då förändringarna inträffade.

3. Transportörer skall transportera djur i enlighet med de tekniska föreskrifter som anges i bilaga I.

4. Transportörer skall anförtro djurhanteringen till personal som har fått utbildning om tillämpliga bestämmelser enligt bilagorna I och II.

5. Vägfordon för transport av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä får endast framföras av personer som innehar ett kompetensbevis enligt artikel 17.2 och endast personer som innehar detta bevis får fungera som skötare. Detta kompetensbevis skall föreläggas den behöriga myndigheten i samband med djurtransporten.

6. Transportörer skall se till att en skötare följer med varje sändning av djur utom i de fall

7. Punkterna 1, 2, 4 och 5 gäller inte för personer som transporterar djur över ett avstånd på högst 65 kilometer räknat från avsändningsorten till bestämmelseorten.

8. Transportörer skall i samband med djurtransporten tillhandahålla den behöriga myndigheten det intyg om godkännande som avses i artikel 18.2 eller artikel 19.2.

9. Transportörer som utför långa transporter på väg av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och av tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin skall använda sig av ett sådant navigeringssystem som avses i punkt 4.2 i kapitel VI i bilaga I från och med den 1 januari 2007 för vägfordon som är i bruk för första gången och från och med den 1 januari 2009 för alla vägtransportmedel. De skall bevara journalerna över de uppgifter som erhållits genom detta navigeringssystem under minst tre år och skall på begäran ställa dem till den behöriga myndighetens förfogande, särskilt när sådana kontroller som avses i artikel 15.4 görs. Genomförandeåtgärder som avser denna punkt får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2.

1. En person får utföra långa djurtransporter på väg endast om transportmedlet har inspekterats och godkänts enligt artikel 18.1.

2. En person får transportera tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin till sjöss mer än tio sjömil med fartyg för djurtransport som avgår från en gemenskapshamn endast om fartyget har inspekterats och godkänts enligt artikel 19.1.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall gälla för behållare som används för långa transporter på väg och/eller till sjöss av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin.

1. Djurhållare på avsändningsorten, omlastningsplatsen eller bestämmelseorten skall se till att de tekniska föreskrifter som anges i kapitel I och III avsnitt 1 i bilaga I uppfylls i fråga om de djur som transporteras.

2. Djurhållarna skall kontrollera alla djur som anländer till en omlastningsplats eller en bestämmelseort och fastställa om djuren är eller har varit föremål för lång transport mellan medlemsstaterna och med tredjeland. Vid långa transporter av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall djurhållare följa bestämmelserna om färdjournal enligt bilaga II.

1. Den som svarar för driften av en uppsamlingscentral skall se till att djuren behandlas i enlighet med de tekniska föreskrifter som anges i kapitel I och III avsnitt 1 i bilaga I.

2. Den som svarar för driften av en uppsamlingscentral och är godkänd enligt gemenskapens veterinärlagstiftning skall dessutom

1. Tillstånd för transportörer skall meddelas av den behöriga myndigheten under förutsättning att

2. Den behöriga myndigheten skall utfärda tillstånd enligt punkt 1 i enlighet med modellen i kapitel I i bilaga III. Tillstånden skall ha en giltighetstid på högst fem år räknat från den dag då tillståndet utfärdades och skall inte vara giltiga för långa transporter.

1. Tillstånd för transportörer som utför långa transporter skall meddelas av den behöriga myndigheten efter ansökan, förutsatt att

2. För tillämpningen av punkt 1 b iii skall transportörer vid långa transporter av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin visa att de använder det navigeringssystem som avses i artikel 6.9

3. Den behöriga myndigheten skall utfärda tillstånden i enlighet med modellen i kapitel II i bilaga III. Tillstånden skall ha en giltighetstid på högst fem år räknat från den dag då tillståndet utfärdades och skall vara giltiga för all sorts befordran, inbegripet långa transporter.

Transportören får endast ansöka om tillstånd enligt artikel 10 eller artikel 11 hos en enda behörig myndighet och i en enda medlemsstat.

1. Den behöriga myndigheten får begränsa tillämpningsområdet för ett tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1 enligt kriterier som kan kontrolleras under transporten.

2. Den behöriga myndigheten skall vid utfärdandet förse varje tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1 med ett för medlemsstaten unikt nummer. Tillståndet skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella språk samt engelska när transportören sannolikt kommer att vara verksam i en annan medlemsstat.

3. Den behöriga myndigheten skall registrera tillstånd enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1 på ett sådant sätt att den behöriga myndigheten snabbt kan identifiera transportörer, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

4. Den behöriga myndigheten skall registrera tillstånd som utfärdats enligt artikel 11.1 i en elektronisk databas. Transportörens namn och tillståndsnummer skall under den period som tillståndet är giltigt hållas tillgängliga för allmänheten. Med förbehåll för gemenskapsbestämmelser och/eller nationella bestämmelser om integritetsskydd skall medlemsstaterna göra andra uppgifter som rör transportörers tillstånd tillgängliga för allmänheten. I databasen skall det även registreras beslut som anmälts enligt artikel 26.4 c och artikel 26.6.

Kontroller och andra åtgärder avseende färdjournalen som den behöriga myndigheten skall utföra före långa transporter

1. Före långa transporter mellan medlemsstaterna och med tredjeland av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall den behöriga myndigheten på avsändningsorten

2. Genom undantag från punkt 1 c skall stämpling av färdjournalen inte krävas för transporter där det system som anges i artikel 6.9 används.

Kontroller som den behöriga myndigheten skall genomföra när som helst under en lång transport

1. Den behöriga myndigheten skall när som helst under den långa transporten stickprovsvis eller målinriktat på lämpligt sätt kontrollera att angivna transporttider är realistiska och att transporten överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning och särskilt att transporttider och viloperioder har överensstämt med de begränsningar som anges i kapitel V i bilaga I.

2. När det gäller långa transporter mellan medlemsstater eller mellan medlemsstater och tredjeländer skall kontrollerna på avsändningsorten av huruvida djuren är i skick att transporteras, enligt kapitel I i bilaga I, utövas före lastningen som ett led i kontrollerna avseende djurens hälsa enligt relevant veterinärlagstiftning i gemenskapen, inom de frister som fastställs i sådan lagstiftning.

3. Om bestämmelseorten är ett slakteri får kontrollerna enligt punkt 1 utövas som ett led i besiktningen avseende djurskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (19).

4. De registreringar av vägtransportmedlens förflyttningar som erhålls från navigeringssystem får när så är lämpligt användas för att genomföra dessa kontroller.

Den behöriga myndigheten skall se till att dess personal har sådan utbildning och utrustning att den kan kontrollera uppgifter som registrerats av

1. Transportörers och uppsamlingscentralers personal skall få sådan utbildning som avses i artikel 6.4 och artikel 9.2 a.

2. Det kompetensbevis för förare och skötare på vägfordon för transport av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä som avses i artikel 6.5 skall meddelas i enlighet med bilaga IV. Kompetensbeviset skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella språk samt engelska när transportören sannolikt kommer att vara verksam i en annan medlemsstat. Kompetensbeviset skall utfärdas av den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett för detta ändamål och i enlighet med modellen i kapitel III i bilaga III. Giltigheten för nämnda kompetensbevis får begränsas till att endast omfatta en viss djurart eller grupp av djurarter.

1. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett skall efter ansökan ställa ut ett intyg om godkännande för vägtransportmedel som används för långa transporter, förutsatt att detta transportmedel

2. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett, skall utfärda intyget i enlighet med modellen i kapitel IV i bilaga III och förse varje intyg med ett för medlemsstaten unikt nummer. Intyget skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella språk och engelska. Intygens giltighetstid skall vara högst fem år räknat från den dag då de utfärdades och de skall upphöra att gälla så snart som transportmedlet ändras eller byggs om på ett sätt som påverkar djurens välbefinnande.

3. Den behöriga myndigheten skall registrera intygen om godkännande av vägtransportmedel för långa transporter i en elektronisk databas på ett sådant sätt att den behöriga myndigheten i samtliga medlemsstater snabbt kan identifiera dessa intyg, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

4. Medlemsstaterna får bevilja undantag från bestämmelserna i denna artikel och från bestämmelserna i kapitel V punkt 1.4 led b och kapitel VI i bilaga I för vägtransportmedel när det gäller befordran till den slutliga bestämmelseorten som inte överstiger 12 timmar.

1. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett skall efter ansökan ställa ut ett intyg om godkännande för ett fartyg för djurtransport, förutsatt att detta fartyg

2. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett, skall vid utfärdandet förse varje intyg med ett för medlemsstaten unikt nummer. Intyget skall avfattas på åtminstone ett av den utfärdande medlemsstatens officiella språk och engelska. Intygens giltighetstid skall vara högst fem år räknat från den dag då de utfärdades och de skall upphöra att gälla så snart som transportmedlet ändras eller byggs om på ett sätt som påverkar djurens välbefinnande.

3. Den behöriga myndigheten skall registrera godkända fartyg för djurtransport på ett sådant sätt att de snabbt kan identifieras, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

4. Den behöriga myndigheten skall registrera intyg om godkännande av fartyg för djurtransport i en elektronisk databas på ett sådant sätt att intygen snabbt kan identifieras, i synnerhet vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

1. Den behöriga myndigheten skall inspektera fartyg för djurtransport innan djur lastas i för att i synnerhet kontrollera att

2. Den behöriga myndigheten skall före och under i- och urlastning av fartyg för djurtransport företa nedanstående inspektioner för att försäkra sig om att

1. Utan att det påverkar de kontroller som föreskrivs i artikel 2 i förordning (EG) nr 639/2003 när djur befinner sig på utförselställen eller gränskontrollstationer, skall officiella veterinärer i medlemsstaterna i fråga kontrollera att djuren transporteras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i synnerhet

2. Vid långa transporter av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall de officiella veterinärerna vid utförselställen och gränskontrollstationer utföra och journalföra de kontroller som anges i avsnitt 3, Bestämmelseort, i färdjournalen i bilaga II. Den behöriga myndigheten skall bevara uppgifterna om dessa kontroller och kontrollerna enligt punkt 1 under minst tre år räknat från den dag då kontrollerna utfördes samt en kopia av motsvarande diagramblad eller utskrift enligt bilaga I eller bilaga I B till förordning (EEG) nr 3821/85 om fordonet omfattas av den förordningen.

3. Om den behöriga myndigheten anser att djuren inte är i skick att fullfölja transporten skall dessa lastas ur, vattnas, utfodras och få vila.

1. Den behöriga myndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller minimera dröjsmål under transporten eller djurs lidande vid oförutsedda omständigheter som förhindrar tillämpningen av denna förordning. Den behöriga myndigheten skall se till att särskilda åtgärder vidtas vid omlastningsplatser, utförselställen och gränskontrollstationer så att djurtransporter behandlas med prioritet.

2. Sändningar av djur får inte fördröjas såvida detta inte är absolut nödvändigt för djurens välbefinnande eller med hänsyn till den allmänna säkerheten. Ingen opåkallad fördröjning får ske mellan fullbordad lastning och avresa. Om en sändning av djur har fördröjts i mer än två timmar, skall den behöriga myndigheten se till att lämpliga åtgärder vidtas så att djuren får skötsel och vid behov utfodras, vattnas, lastas ur och förvaras.

Nödåtgärder vid transportörens bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning

1. Om en behörig myndighet konstaterar att en bestämmelse i denna förordning inte efterlevs eller inte har efterlevts, skall den vidta, eller kräva att den person som ansvarar för djuren vidtar, alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa djurskyddet.

Sådana åtgärder får inte ge upphov till onödigt eller ytterligare lidande för djuren och skall stå i proportion till de risker som föreligger. Den behöriga myndigheten skall på vederbörligt sätt söka ersättning för de kostnader som uppkommer genom åtgärderna.

2. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet får dessa åtgärder omfatta

Om det inte finns någon möjlighet att garantera djurens välbefinnande skall de dödas eller avlivas på ett humant sätt.

3. Om åtgärder skall vidtas på grund av bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt 1 och djuren måste transporteras i strid med vissa av bestämmelserna i denna förordning, skall den behöriga myndigheten utfärda ett tillstånd för transporten av dessa djur. De berörda djuren skall vara identifierade i tillståndet och där skall även anges på vilka villkor djuren får transporteras fram till dess att bestämmelserna i denna förordning efterlevs fullt ut. Detta tillstånd skall medfölja djuren.

4. Den behöriga myndigheten skall omedelbart se till att nödvändiga åtgärder vidtas om den person som ansvarar för djuren inte kan kontaktas eller inte följer myndighetens instruktioner.

5. Beslut som fattas av den behöriga myndigheten och grunderna för dessa beslut skall så snart som möjligt delges transportören eller dennes ombud samt den behöriga myndighet som meddelade tillståndet enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1. De behöriga myndigheterna skall vid behov bistå transportören för att underlätta genomförandet av de nödåtgärder som krävs.

1. De regler och informationsförfaranden som anges i rådets direktiv 89/608/EEG (20) skall tillämpas för de syften som avses i denna förordning.

2. Varje medlemsstat skall inom tre månader från denna förordnings ikraftträdande till kommissionen översända uppgifter om samt eventuell e-postadress till en kontaktpunkt för de syften som avses med denna förordning, samt alla ändringar av sådana uppgifter. Kommissionen skall vidarebefordra uppgifterna om kontaktpunkten till övriga medlemsstater inom ramen för Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

Medlemsstaterna skall fastställa regler om påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. De föreskrivna påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall senast den 5 juli 2006 till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt tillämpningsföreskrifterna för artikel 26, och skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla eventuella senare ändringar av dessa bestämmelser.

1. Vid eventuella överträdelser av denna förordning skall den behöriga myndigheten vidta de särskilda åtgärder som avses i punkterna 2–7.

2. Om en behörig myndighet konstaterar att en transportör inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning eller att ett transportmedel inte uppfyller kraven enligt dessa bestämmelser, skall myndigheten utan dröjsmål anmäla detta till den behöriga myndighet som meddelade transportören tillståndet eller ställde ut intyget om godkännande av transportmedlet och, om föraren inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning, till den som utfärdat förarens kompetensbevis. Denna anmälan skall omfatta alla relevanta uppgifter och handlingar.

3. Om en behörig myndighet på en bestämmelseort konstaterar att befordran skett i strid med denna förordning, skall denna myndighet utan dröjsmål anmäla detta till den behöriga myndigheten på avsändningsorten. Denna anmälan skall omfatta alla relevanta uppgifter och handlingar.

4. Om en behörig myndighet konstaterar att en transportör inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning eller att ett transportmedel inte uppfyller kraven i densamma eller om en behörig myndighet får en anmälan enligt punkterna 2 eller 3 skall den om så är lämpligt

5. Om en förare eller skötare som innehar ett kompetensbevis enligt artikel 17.2 gör sig skyldig till en överträdelse av bestämmelserna i denna förordning, får den behöriga myndigheten tillfälligt eller slutgiltigt återkalla detta kompetensbevis, i synnerhet om överträdelsen visar att föraren eller skötaren inte har tillräckliga kunskaper och information för att kunna transportera djur i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

6. Vid upprepade eller allvarliga överträdelser av bestämmelserna i denna förordning får en medlemsstat tillfälligt förbjuda att djur transporteras på medlemsstatens territorium av denna transportör eller med detta transportmedel, även om en annan medlemsstat har meddelat transportören tillstånd eller godkänt transportmedlet, förutsatt att alla möjligheter inom ramen för det ömsesidiga bistånd och informationsutbyte som avses i artikel 24 är uttömda.

7. Medlemsstaterna skall se till att alla kontaktpunkter enligt artikel 24.2 utan dröjsmål underrättas om alla beslut som fattas enligt punkt 4 c eller punkterna 5 eller 6 i den här artikeln.

1. Den behöriga myndigheten skall genom icke-diskriminerande inspektioner av djur, transportmedel och följedokument kontrollera att kraven i denna förordning är uppfyllda. Dessa inspektioner skall utföras på ett adekvat antal av de djur som transporteras årligen inom den enskilda medlemsstaten och de kan genomföras samtidigt med kontroller som utförs för andra ändamål. Antalet inspektioner skall ökas om det konstateras att bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs. Ovannämnda antal djur och inspektioner skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2.

2. Medlemsstaterna skall senast den 30 juni varje år lägga fram en rapport för kommissionen om de inspektioner enligt punkt 1 som utförts året dessförinnan. Rapporten skall även innehålla en analys av allvarliga brister som konstaterats och en åtgärdsplan för att avhjälpa dessa brister.

Kommissionens veterinärmedicinska experter kan, om det behövs för att denna förordning skall tillämpas enhetligt, i samverkan med den berörda medlemsstatens myndigheter företa kontroller på plats i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 45 i Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (21).

Medlemsstaterna skall främja utarbetandet av riktlinjer för god praxis där det även skall ingå riktlinjer för efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning, i synnerhet artikel 10.1. Dessa riktlinjer skall utarbetas på nationell nivå, mellan flera medlemsstater eller på gemenskapsnivå. Spridningen och användningen av såväl nationella riktlinjer som gemenskapsriktlinjer skall uppmuntras.

1. Bilagorna till förordningen skall ändras av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, särskilt i syfte att anpassa dem till vetenskapliga och tekniska framsteg, utom när det gäller kapitel IV och punkt 3.1 i kapitel VI i bilaga I, avsnitten 1–5 i bilaga II samt bilagorna III, IV, V och VI, vilka som får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 31.2.

2. Eventuella tillämpningsföreskrifter för denna förordning får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2.

3. Intyg eller andra handlingar som föreskrivs i gemenskapens veterinärlagstiftning för levande djur får kompletteras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2 för att ta hänsyn till kraven i denna förordning.

4. Skyldigheten att inneha ett kompetensbevis enligt artikel 6.5 får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, utvidgas till att även gälla förare som transporterar andra tamdjur eller skötare av dessa.

5. I samband med marknadsstödjande undantagsåtgärder som vidtas på grund av restriktioner för förflyttningar som hänger samman med veterinära åtgärder för att bekämpa en sjukdom får kommissionen medge undantag från punkt 2 e i kapitel I i bilaga I. Den kommitté som avses i artikel 31 skall underrättas om alla sådana beslut.

6. Undantag från de krav som gäller för långa transporter får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, för att ta hänsyn till att vissa regioner är belägna långt från det europeiska fastlandet.

7. Genom undantag från denna förordning får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa de nuvarande nationella bestämmelserna om transport av djur i sina yttersta randområden, om djuren har sitt ursprung där eller anländer dit. De skall informera kommissionen om detta.

8. I avvaktan på att detaljerade bestämmelser antas för djurarter som inte särskilt omnämns i bilagorna, får medlemsstaterna fastställa eller behålla nationella tilläggsregler som skall tillämpas på transport av dessa djurarter.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (22).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Inom fyra år från det datum som anges i artikel 37 andra stycket skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om konsekvenserna av denna förordning på djurskyddet under transport och på handelsflödena av levande djur inom den utvidgade gemenskapen. I rapporten skall särskilt beaktas vetenskapliga bevis om djurs behov från djurskyddssynpunkt, rapporten om genomförandet av navigeringssystemet enligt punkt 4.3 i kapitel VI i bilaga I, samt de socioekonomiska konsekvenserna av den här förordningen, inbegripet regionala aspekter. Rapporten kan vid behov åtföljas av lämpliga lagförslag som rör långa transporter, särskilt avseende transporttider, viloperioder och utrymme.

Direktiv 91/628/EEG och förordning (EG) nr 411/98 skall upphöra att gälla från och med den 5 januari 2007. Hänvisningar till det upphävda direktivet och den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

I bilaga A till direktiv 93/119/EG skall punkt 3 i del II ersättas med följande:

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

TEKNISKA FÖRESKRIFTER

(som avses i artiklarna 6.3, 8.1, 9.1 och 9.2 a)

KAPITEL I

I SKICK ATT TRANSPORTERAS

Djur får endast transporteras om de är i skick för planerad befordran och de skall transporteras under sådana förhållanden att de inte kan skadas eller utsättas för onödigt lidande.

Djur som är skadade eller fysiskt svaga eller sjuka skall inte anses vara i skick att transporteras, särskilt om

a)	de inte kan röra sig själva utan smärta eller inte kan gå utan hjälp,

b)	de har ett allvarligt öppet sår eller framfall,

c)	de är dräktiga och 90 % eller mer av dräktighetstiden redan har gått, eller hondjur som fött den senaste veckan,

d)	de är nyfödda däggdjur och naveln ännu inte är helt läkt,

e)	de är smågrisar under tre veckor, lamm under en vecka eller kalvar under tio dagar, såvida de inte skall transporteras kortare sträcka än 100 km,

f)	de är hundar och katter under åtta veckor om de inte åtföljs av moderdjuret,

g)	de är hjortdjur med basthud.

Sjuka eller skadade djur får dock anses vara i skick att transporteras om

a)	de är lätt skadade eller sjuka och transporten inte orsakar ytterligare lidande; om tveksamhet råder skall veterinär rådfrågas,

b)	de transporteras för de syften som avses i rådets direktiv 86/609/EEG (1) om skadan eller sjukdomen är del av ett forskningsprogram,

c)	de transporteras under översyn av veterinär för eller efter behandling eller diagnos; sådan transport skall dock bara tillåtas om djuren i fråga inte utsätts för onödigt lidande eller dålig behandling,

d)	det är fråga om djur som har genomgått veterinära ingrepp enligt lantbrukspraxis, t.ex. avhorning eller kastrering, förutsatt att såren är fullständigt läkta.

Djur som blir sjuka eller som skadas under transport skall åtskiljas från övriga djur och ges akutvård så snart det är möjligt. De skall få lämplig veterinärbehandling och om nödvändigt nödslaktas eller avlivas på ett sätt som inte orsakar dem onödigt lidande.

Lugnande medel får inte användas på djur som skall transporteras såvida det inte är absolut nödvändigt för att säkerställa djurens välbefinnande, och får i så fall enbart användas under överinseende av veterinär.

Lakterande hondjur av nötkreatur, får och get som inte transporteras med sin avkomma skall mjölkas minst var 12:e timme.

Kraven i punkterna 2 c och 2 d gäller inte för registrerade hästdjur om syftet med transporterna är att förbättra hälsan och välbefinnandet vid födseln, eller för nyfödda föl med deras registrerade ston, under förutsättning att djuren i båda fallen ständigt åtföljas av en skötare som ägnar sig åt dem under transporten.

KAPITEL II

TRANSPORTMEDEL

1. Bestämmelser för samtliga transportmedel

1.1

Transportmedel, behållare och deras tillbehör skall utformas, konstrueras, underhållas och användas på så sätt att

a)	djurens säkerhet säkerställs och djuren inte kommer till skada eller tillfogas lidande,

b)	de skyddar djuren från dåligt väder, extrema temperaturer och ogynnsamma klimatförhållanden,

c)	de kan rengöras och desinficeras,

d)	djuren förhindras från att rymma eller ramla ut och de skall kunna motstå de påfrestningar de utsätts för,

e)	den kvalitet på och tillgång till luft som den transporterade djurarten kräver kan upprätthållas,

f)	tillträde medges till djuren för att inspektera och sköta dem,

g)	de har ett halkfritt golv,

h)	golvbeläggningen skall minimera läckage av urin eller spillning,

i)	de har ljuskällor som är tillräckliga för att inspektera och sköta djuren under transport.

1.2

Det skall finnas tillräckligt med utrymme i djurens bås och på varje nivå för att säkerställa att ventilationen ovanför djuren är tillräcklig när de står upp, utan att det på något vis begränsar deras naturliga rörelser.

1.3

Vilda djur och andra djur än tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får och svin när så är lämpligt skall åtföljas av följande handlingar:

a)	Ett anslag om att djuren är vilda, lättskrämda eller farliga.

b)	Skriftliga instruktioner om utfodring, vattning och eventuell särskild skötsel som krävs.

1.4

Skiljeväggar skall vara tillräckligt starka för att stå emot djurens vikt. Beslag skall kunna öppnas och stängas snabbt och enkelt.

1.5

Smågrisar som väger mindre än 10 kg, lamm som väger mindre än 20 kg, kalvar som är yngre än sex månader och föl som är yngre än fyra månader skall ha lämpligt strö eller likvärdigt material som garanterar deras bekvämlighet och som är lämpligt för arten, antalet djur som transporteras, transporttiden och vädret. Materialet måste medge adekvat uppsugning av urin och spillning.

1.6

Utan att det påverkar bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen eller i nationell lagstiftning om besättningars och passagerares säkerhet skall det, om transport på ett fartyg eller flygplan eller i järnvägsvagn varar mer än 3 timmar, finnas medel för avlivning som är lämpliga för arten i fråga; dessa skall vara tillgängliga för skötaren eller den person ombord som har nödvändig kunskap för att kunna utföra denna uppgift på ett humant och effektivt sätt.

2. Ytterligare bestämmelser för väg- och järnvägstransport

2.1

Fordonen som djuren transporteras i skall vara klart och tydligt märkta så att det framgår att de innehåller levande djur, utom när djuren transporteras i behållare som är märkta i enlighet med punkt 5.1.

2.2

Vägfordon skall ha lämplig utrustning för i- och urlastning.

2.3

När tågset sätts samman och under all annan förflyttning av järnvägsvagnar skall alla försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika skakningar i järnvägsvagnar med levande djur.

3. Ytterligare bestämmelser för transport på rorofartyg

3.1

Innan ilastning sker på fartyg skall befälhavaren kontrollera att

a)	det på stängda däck finns lämpligt mekaniskt ventilationssystem och att detta har ett alarm och en lämplig sekundär kraftkälla om strömavbrott skulle uppstå,

b)	det på öppna däck finns tillräckligt skydd mot havsvatten.

3.2

Vägfordon och järnvägsvagnar skall vara utrustade med ett tillräckligt antal fästpunkter som är så utformade och placerade och som underhålls på så sätt att fordonet eller vagnen på ett säkert sätt kan göras fast på fartyget. Vägfordon och järnvägsvagnar skall göras fast i fartyget innan transporten påbörjas för att förhindra att de förskjuts ur läge genom fartygsrörelser.

4. Ytterligare bestämmelser för lufttransport

4.1

Djur skall transporteras i behållare, fållor eller bås som är lämpliga för arten och som uppfyller IATA: s bestämmelser om levande djur i den version som anges i bilaga IV.

4.2

Djur skall endast transporteras under förhållanden där luftkvalitet, temperatur och tryck under hela befordran kan bibehållas inom ett intervall som är lämpligt för djurarten.

5. Ytterligare bestämmelser för transport i behållare

5.1

Behållarna som djuren transporteras i skall vara klart och tydligt märkta så att det framgår att de innehåller levande djur, och med ett anslag som anger vilken sida av behållaren som är ovansida.

5.2

Under transport och hantering skall behållarna alltid förvaras upprättstående och kraftiga stötar och skakningar skall minimeras. Behållarna skall göras fast på ett sådant sätt att förskjutning på grund av transportmedlets rörelser förhindras.

5.3

Behållare som väger mer än 50 kg skall vara utrustade med ett tillräckligt antal fästpunkter som är så utformade och placerade och som underhålls på så sätt att de på ett säkert sätt kan göras fast på det transportmedel de skall lastas på. Behållarna skall göras fast vid transportmedlet innan befordran påbörjas på ett sådant sätt att förskjutning på grund av transportmedlets rörelser förhindras.

KAPITEL III

TRANSPORTMETODER

1. I- och urlastning samt hantering

1.1

Tillbörlig hänsyn skall tas till att vissa kategorier av djur, t.ex. vilda djur, i god tid före befordran behöver få vänja sig vid transportmedlet.

1.2

Om i- eller urlastning varar i mer än fyra timmar, utom vad avser fjäderfä,

a)	skall lämplig utrustning finnas för att djuren skall kunna hållas, utfodras och vattnas utanför transportmedlet, utan att vara bundna,

b)	skall verksamheten övervakas av behörig veterinär och särskilda försiktighetsåtgärder skall vidtas för att säkerställa djurens välbefinnande.

Utrustning och metoder

1.3

Utrustning för i- och urlastning, inklusive golvbeläggning, skall utformas, konstrueras, underhållas och drivas på så sätt att

a)	skador och lidande förhindras och stress och oro minimeras i samband med att djuren flyttas; djurens säkerhet skall också säkerställas; i synnerhet skall golvbeläggningen vara halkfri, och det skall finnas sidoskydd som hindrar djuren från att rymma,

b)	de kan rengöras och desinficeras.

1.4

Ramper får inte luta mer än 20 grader, dvs. 36,4 % i förhållande till horisontalplanet, för grisar, kalvar och hästar och inte mer än 26 grader 34 minuter, dvs. 50 % i förhållande till horisontalplanet, för får och andra nötkreatur än kalvar. Om lutningen överstiger 10 grader, dvs. 17,6 % i förhållande till horisontalplanet, skall ramperna vara försedda med ett anordning med tvärgående ribbor som säkerställer för att djuren kan gå upp och ner utan risker eller svårigheter.

b)	Lyftplattformar och övre däck skall ha säkerhetsskrank för att förhindra att djuren faller eller rymmer under i- och urlastning.

1.5

Varor som transporteras med samma transportmedel som djur skall placeras så att de inte orsakar djuren skada, lidande eller stress.

1.6

Det skall finnas lämplig belysning vid i- och urlastning.

1.7

När behållare med djur placeras ovanpå varandra på ett transportmedel skall nödvändiga åtgärder vidtas

a)	för att undvika, eller i fråga om fjäderfä, kaniner och pälsdjur begränsa, nedfall av urin och spillning på djuren under,

b)	för att se till att behållarna är stabila,

c)	för att se till att ventilationen inte hindras.

Hantering av djuren

1.8

Det skall vara förbjudet att

a)	slå eller sparka djuren,

b)	utöva tryck på en särskilt känslig del av kroppen så att djuren utsätts för onödig smärta eller onödigt lidande,

c)	hänga upp djuren med mekanisk hjälp,

d)	lyfta eller dra djuren i huvud, öron, horn, ben, svans eller päls, eller hantera dem på ett sådant sätt att de orsakas onödig smärta eller lidande,

e)	använda käppar eller andra instrument med spetsiga ändar,

f)	medvetet hindra ett djur som drivs eller leds genom en plats där djur hanteras.

1.9

Användning av instrument som ger elektriska stötar skall undvikas i möjligaste mån. Under alla omständigheter får sådana instrument endast användas i fråga om fullvuxna nötkreatur och svin som vägrar att förflytta sig och endast när de har utrymme att förflytta sig framåt. Stötarna får inte vara mer än en sekund, de skall komma med tillräckligt långa mellanrum, och får endast ges på bakpartiets muskler. Stötarna får inte upprepas om djuret inte reagerar på dem.

1.10

Marknader och uppsamlingscentraler skall ha anordningar för att kunna binda upp djuren om så är nödvändigt. Djur som inte är vana vid att vara bundna skall inte bindas. Djuren skall ha tillgång till vatten.

1.11

Djuren får inte bindas fast i horn eller nosring, inte heller får benen bindas ihop. Kalvar får inte förses med munkorg. Tama hästdjur som är äldre än åtta månader, med undantag av icke hanterade hästar, skall ha grimma under transporten.

Om djuren måste vara bundna skall rep, tjuder eller annat hjälpmedel som används vara

a)	tillräckligt starka för att inte gå sönder under normala transportförhållanden,

b)	så beskaffade att djuren vid behov kan ligga ned samt äta och dricka,

c)	utformade på så sätt att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa.

Åtskillnad

1.12

Djuren skall hanteras och transporteras åtskilda i följande fall:

a)	Djuren är av olika art.

b)	Djuren är av helt olika storlek eller ålder.

c)	Djuren är vuxna avelsgaltar eller avelshingstar.

d)	Könsmogna handjur och hondjur.

e)	Djur med horn och djur utan horn.

f)	Djur som är aggressiva mot varandra.

g)	Bundna och icke bundna djur.

1.13

Leden a, b, c och e i punkt 1.12 skall inte vara tillämpliga om djuren har fötts upp tillsammans, är vana vid varandra, om det skulle orsaka dem stress att skilja dem åt eller om det är hondjur med ungar som är beroende av dem.

2. Under transport

2.1

Utrymmet skall minst uppfylla de krav för djurarten och transportmedlet i fråga som fastställs i kapitel VII.

2.2

Tama hästdjur, med undantag för ston som transporteras med sina föl, skall transporteras i enskilda spiltor när fordonet lastas på ett rorofartyg. Undantag från denna bestämmelse får beviljas enligt nationella regler förutsatt att medlemsstaterna anmäler detta till Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.3

Hästdjur får inte transporteras i fordon med flera däck såvida inte djuren lastas på det lägre däcket och inga djur lastas på de övre däcken. Båsens minsta inre höjd skall vara minst 75 cm högre än det största djurets mankhöjd.

2.4

Icke hanterade hästdjur skall transporteras i grupper om högst fyra hästdjur.

2.5

Punkterna 1.10–1.13 skall också tillämpas på transportmedlet.

2.6

Det skall finnas tillräcklig ventilation för att säkerställa att djurens behov är uppfyllda, och därvid skall särskilt antalet och typen av djur som skall transporteras beaktas, liksom de förväntade väderförhållandena. Behållare skall ställas upp på ett sätt som innebär att ventilationen inte hindras.

2.7

Under transport skall djuren få foder, vatten och vila med lämpliga intervall och i en mängd som är lämplig för djurens art och ålder, särskilt enligt vad som föreskrivs i kapitel V. Om inte annat anges skall däggdjur och fåglar utfodras minst var tjugofjärde timme och vattnas minst var tolfte timme. Foder och vatten skall vara av god kvalitet och ges till djuren på ett sätt som minimerar nedsmutsning. Vederbörlig hänsyn skall tas till att djuren behöver vänja sig vid sättet att utfodras och vattnas.

KAPITEL IV

YTTERLIGARE BESTÄMMELSER FÖR FARTYG FÖR DJURTRANSPORT ELLER FARTYG SOM TRANSPORTERAR BEHÅLLARE TILL SJÖSS

AVSNITT 1

Krav på konstruktion och utrustning i fråga om fartyg för djurtransport

Räcken runt fållor och däck skall vara tillräckligt starka för de djur som transporteras. Beräkningen av hållfastheten skall kontrolleras i samband med konstruktion eller ombyggnad av ett fartyg för djurtransport; kontrollen skall göras av ett klassificeringsorgan som godkänts av den behöriga myndigheten.

De bås där djur skall transporteras skall ha ett mekaniskt ventilationssystem med tillräcklig kapacitet att ersätta den totala luftvolymen enligt följande:

a)	40 gånger per timme om utrymmet är helt inbyggt och den fria höjden är högst 2,30 meter.

b)	30 gånger per timme om utrymmet är helt inbyggt och den fria höjden är mer än 2,30 meter.

c)	75 % av ovanstående kapacitet om utrymmet är delvis inbyggt.

Lagrings- eller produktionskapaciteten för färskvatten skall uppfylla de krav som fastställs i kapitel VI, med beaktande av det maximala antalet och typen av djur som skall transporteras liksom den maximala transporttiden.

Färskvattensystemet skall kunna tillhandahålla färskvatten oavbrutet till samtliga utrymmen där djur hålls, och det skall finnas tillräckligt många hoar för att samtliga djur alltid skall ha enkel och ständig tillgång till färskvatten. Alternativ pumputrustning skall finnas för att säkerställa tillförsel av vatten om fel skulle uppstå i det primära pumpsystemet.

Avledningssystemet skall ha kapacitet att leda bort flytande spillning från fållor och däck oavsett omständigheterna. Avloppsrör och -kanaler skall samla upp spillningen i brunnar eller tankar från vilka avloppsvattnet kan släppas ut med hjälp av pumpar eller ejektorer. Alternativ pumputrustning skall finnas för att säkerställa dräneringen om fel skulle uppstå i det primära pumpsystemet.

Utrymmen där djuren hålls, förbindelsegångar och ramper skall ha tillräcklig belysning. Nödbelysning skall finnas om fel skulle uppstå i huvudelsystemet. Det skall finnas bärbar belysning som är tillräcklig för att skötaren skall kunna se till och sköta djuren.

Det skall finnas ett brandbekämpningssystem installerat i samtliga utrymmen där djur hålls, och brandbekämpningsutrustningen skall uppfylla kraven i den senaste versionen av SOLAS-standarderna (International Convention for the Safety of Life at Sea) för brandskydd, upptäckande av brand och brandsläckning.

I styrhytten skall det finnas ett övervaknings-, kontroll- och larmsystem för följande system för djuren:

a)	Ventilation.

b)	Färskvatten och avledning.

c)	Belysning.

d)	Färskvattenproduktion (vid behov).

Det skall finnas en primär kraftkälla som är tillräcklig för att tillhandahålla kontinuerlig ström till de system som avses i punkterna 2, 4, 5 och 6 vid normal drift av fartyget. Det skall finnas en sekundär kraftkälla som är tillräcklig för att ersätta den primära kraftkällan under tre dagar i följd.

AVSNITT 2

Utfodring och tillförsel av vatten på fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar behållare till sjöss

Fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar behållare till sjöss med tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin under mer än 24 timmar skall från avresan medföra tillräcklig mängd strö liksom en mängd foder och vatten som minst motsvarar det dagliga behovet enligt tabell 1 för hela befordran samt 25 % eller tre dagars reserv av strö, foder och vatten, varvid den större mängden skall gälla.

Tabell 1

Dagligt minimibehov av foder och vatten ombord på fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar djur i flyttbara behållare

Kategori	Foder (i % av djurens vikt)		Färskvatten (liter per djur) (2)
Kategori	Grovfoder	Kraftfoder	Färskvatten (liter per djur) (2)
Nötkreatur och hästdjur	2	1,6	45
Får	2	1,8	4
Svin	–	3	10

Grovfoder kan ersättas med kraftfoder och vice versa. Dock skall med tanke på djurens ämnesomsättning vederbörlig hänsyn tas till att vissa kategorier av djur behöver vänja sig vid den ändrade utfodringen.

KAPITEL V

INTERVALLER FÖR VATTNING OCH UTFODRING SAMT TRANSPORTTIDENS OCH VILOPERIODENS LÄNGD

1. Tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin

1.1

De krav som fastställs i detta avsnitt skall tillämpas på transport av tama hästdjur (med undantag för registrerade hästdjur), tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin med undantag för flygtransporter.

1.2

Transporttiden för djur av de arter som avses i punkt 1.1 får inte överskrida 8 timmar.

1.3

Den maximala transporttid som avses i punkt 1.2 får förlängas om tilläggskraven i kapitel VI är uppfyllda.

1.4

När ett landsvägsfordon som uppfyller villkoren i punkt 1.3 används, skall intervallen för vattning och utfodring samt transporttidernas och viloperiodernas längd vara som följer:

Icke avvanda kalvar, lamm, killingar och föl, vilka utfodras med mjölk, samt icke avvanda smågrisar skall efter 9 timmars transport få en tillräcklig vilotid på minst en timme, särskilt för att vattnas och om nödvändigt utfodras. Efter denna vilotid kan transporten återupptas under en period av 9 timmar.

b)	Svin får transporteras under en period av maximalt 24 timmar. Under befordran skall de hela tiden ha tillgång till vatten.

c)	Tama hästdjur får transporteras under högst 24 timmar. Under befordran skall de vattnas och om nödvändigt utfodras var åttonde timme.

d)	Alla andra djur av de arter som anges i punkt 1.1 skall efter 14 timmars transport få en tillräcklig vilotid på minst en timme, särskilt för att vattnas och om nödvändigt utfodras. Efter denna vilotid kan transporten återupptas under en period av 14 timmar.

1.5

Efter den fastställda transporttiden skall djuren lastas av, utfodras, vattnas och få en vilotid på minst 24 timmar.

1.6

Djuren får inte transporteras med tåg om den maximala transporttiden överstiger den som anges i punkt 1.2. De transporttider som anges i punkt 1.4 skall dock tillämpas om de villkor som föreskrivs i punkterna 1.3 och 1.4 iakttas, med undantag för viloperioderna.

1.7

a)	Djuren får inte transporteras sjövägen om den maximala transporttiden överstiger den som anges i punkt 1.2, utom om de villkor som föreskrivs under 1.3 och 1.4 respekteras, med undantag för transporttiderna och viloperioderna.

Vid sjötransporter som regelbundet och direkt förbinder två geografiska punkter inom gemenskapen och som sker med fordon som har lastats på båtarna utan att djuren avlastats, skall en vilotid av 12 timmar föreskrivas för djuren efter avlastning i bestämmelsehamnen eller i närheten, utom om sjötransportens varaktighet gör det möjligt att inordna resan i det allmänna schemat i punkterna 1.2 till 1.4.

1.8

De transporttider som anges i punkterna 1.3, 1.4 och 1.7 b kan i djurens intresse förlängas med två timmar med beaktande framförallt av närheten till bestämmelseorten.

1.9

Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 1.3 till 1.8 får medlemsstaterna för transport av slaktdjur, som uteslutande äger rum mellan en avreseplats och en bestämmelseort som är belägen på deras eget territorium, föreskriva en maximal transporttid på åtta timmar som inte kan förlängas.

2. Övriga djurarter

2.1

För fjäderfä, tamfåglar och tamkaniner skall det finnas lämpligt foder och vatten i tillräckliga mängder, såvida inte befordran varar kortare tid än

a)	12 timmar frånsett tiden för lastning och lossning, eller

b)	24 timmar för alla arter av småkycklingar, förutsatt att befordran slutförs inom 72 timmar från kläckningen.

2.2

Hundar och katter som transporteras skall få foder minst var 24:e timme och vatten minst var 8:e timme. Det skall finnas tydliga skriftliga instruktioner om utfodring och vattning.

2.3

Andra arter än de som anges i punkterna 2.1 och 2.2 skall få foder och vatten enligt de skriftliga instruktionerna, med beaktande av eventuella speciella skötselbehov.

KAPITEL VI

TILLÄGGSBESTÄMMELSER FÖR LÅNGA TRANSPORTER AV TAMA HÄSTDJUR OCH TAMDJUR AV NÖTKREATUR, FÅR, GETTER OCH SVIN

1. Alla långa transporter

Tak

1.1

Transportmedlet skall vara försett med ett tak i en ljus färg och vara tillräckligt isolerat.

Golv och strö

1.2

Djuren skall ha lämpligt strö eller likvärdigt material som garanterar deras bekvämlighet och som är lämpligt för arten, antalet djur som transporteras, transporttiden och vädret. Materialet måste medge adekvat uppsugning av urin och spillning.

Foder

1.3

Transportmedlet skall medföra en tillräcklig mängd med lämpligt foder som fyller djurens foderbehov och som räcker för hela befordran. Fodret skall skyddas från dåligt väder och föroreningar som damm, bränsle, avgaser samt urin och spillning från djur.

1.4

Om det krävs särskilda anordningar för att utfordra djuren skall dessa också transporteras på transportmedlet.

1.5

Om sådana utfodringsanordningar som avses i punkt 1.4 används skall de vara utformade på så sätt att de om nödvändigt kan fästas vid transportmedlet för att förhindra att de välter omkull. När transportmedlet framförs och anordningarna inte används skall de förvaras avskilt från djuren.

Skiljeväggar

1.6

Hästdjur skall transporteras i enskilda spiltor eller boxar, med undantag av ston som transporteras med sina föl.

1.7

Transportmedlet skall vara utrustat med skiljeväggar så att separata avdelningar kan skapas samtidigt som alla djur skall ha fri tillgång till vatten.

1.8

Skiljeväggarna skall vara konstruerade på så sätt att de kan placeras i olika lägen så att avdelningarnas storlek kan anpassas efter djurens särskilda behov, typ, storlek och antal.

Minimikriterier för vissa djurarter

1.9

Såvida de inte åtföljs av moderdjuret är långa transporter av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur och svin tillåtna endast om följande krav är uppfyllda:

—	Tama hästdjur skall vara äldre än fyra månader, med undantag av registrerade hästdjur.

—	Kalvar skall vara äldre än fjorton dagar.

—	Svin skall vara tyngre än tio kilo.

Icke hanterade hästar får inte befordras med långa transporter.

2. Vattenförsörjning under väg- och järnvägstransport samt transport i behållare till sjöss

2.1

Transportmedlet och behållare som transporteras till sjöss skall ha ett vattenförsörjningssystem som gör det möjligt för skötaren att när som helst direkt tillhandahålla vatten så att varje djur kan dricka när det vill.

2.2

Vattenanordningarna skall vara i gott skick och skall vara utformade och placerade på ett sätt som är lämpligt för den typ av djur som skall vattnas.

2.3

Vattentankarnas totala kapacitet för respektive transportmedel skall vara minst 1,5 % av dess maximala nyttolast. Vattentankarna måste vara utformade på så sätt att de kan tömmas och rengöras efter varje befordran och vattennivån i dem skall kunna kontrolleras. De måste vara anslutna till vattningsanordningar inne i båsen och skall vara i gott skick.

2.4

Undantag från punkt 2.3 får medges för behållare till sjöss som endast används ombord på fartyg som tillför dessa vatten från fartygets egna vattentankar.

3. Ventilation för vägtransportmedel och temperaturövervakning

3.1

Ventilationssystemen i vägtransportmedel skall vara utformade och konstruerade samt underhållas på ett sådant sätt att de under hela befordran, oavsett om vägtransportmedlet står stilla eller rör sig, kan bibehålla en temperatur i vägtransportmedlet som ligger i ett intervall mellan 5 °C och 30 °C för alla djur, med en tolerans på +/- 5 °C, beroende på yttertemperaturen.

3.2

Ventilationssystemet skall kunna ge ett jämnt fördelat minsta luftflöde med en nominell kapacitet på 60 m3/h/kN nyttolast. Det skall kunna fungera under minst fyra timmar, oberoende av fordonets motor.

3.3

Vägtransportmedel skall ha övervakningssystem för temperatur samt utrustning för att registrera sådana data. Det skall finnas sensorer i de delar av lastbilen som, beroende på lastbilskonstruktionen, troligen kommer att få de sämsta klimatförhållandena. De registreringar av temperaturen som erhålls på detta sätt skall dateras och på begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten.

3.4

Vägtransportmedel skall vara utrustade med ett varningssystem som skall varna föraren när temperaturen i de utrymmen där djuren vistas når den högsta eller lägsta temperaturen.

3.5

Kommissionen skall före den 31 juli 2005 utarbeta en rapport på grundval av ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, åtföljd av utkast till lämpliga åtgärder för att fastställa ett temperaturintervall för djur som transporteras, som skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, med beaktande av rådande temperaturer i vissa gemenskapsregioner som har särskilda klimatförhållanden.

4. Navigeringssystem

4.1

Från och med den 1 januari 2007 skall fordon som är i bruk för första gången och från och med den 1 januari 2009 alla vägtransportmedel vara utrustade med lämpligt navigeringssystem som kan registrera och lämna uppgifter som motsvarar uppgifterna i färdjournalen enligt bilaga II avsnitt 4, samt uppgifter om öppning/stängning av lastlämmen.

4.2

Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen till rådet överlämna resultatet av en studie av navigationssystem och tillämpningen av denna teknik i enlighet med denna förordning.

4.3

Kommissionen skall inte senare än den 1 januari 2010 till rådet överlämna en rapport om införandet av det navigeringssystem som avses i punkt 4.2, åtföljd av eventuella förslag som kommissionen finner lämpliga, särskilt i syfte att fastställa specifikationerna för det navigeringssystem som skall användas för alla transportmedel. Rådet skall fatta beslut om sådana förslag med kvalificerad majoritet.

KAPITEL VII

TILLGÄNGLIGT UTRYMME

Tillgängligt utrymme för djuren skall motsvara åtminstone följande mått:

A. Tama hästdjur

Järnvägstransport

Fullvuxna hästar	1,75 m2 (0,7 × 2,5 m) (3)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på upp till 48 timmar)	1,2 m2 (0,6 × 2 m)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på över 48 timmar)	2,4 m2 (1,2 × 2 m)
Ponnyer (under 144 cm)	1 m2 (0,6 × 1,8 m)
Föl (0–6 månader)	1,4 m2 (1 × 1,4 m)

OBS! Under långa transporter måste föl och unghästar kunna ligga ner.

Dessa siffror kan variera med högst 10 % för fullvuxna hästar och ponnyer, och med högst 20 % för unghästar och föl, inte enbart beroende på hästarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.

Vägtransport

Fullvuxna hästar	1,75 m2 (0,7 × 2,5 m)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på upp till 48 timmar)	1,2 m2 (0,6 × 2 m)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på över 48 timmar)	2,4 m2 (1,2 × 2 m)
Ponnyer (under 144 cm)	1 m2 (0,6 × 1,8 m)
Föl (0–6 månader)	1,4 m2 (1 × 1,4 m)

OBS! Under långa transporter måste föl och unghästar kunna ligga ner.

Lufttransport

Beläggningsgrad för hästar i förhållande till golvytan

0–100 kg	0,42 m2
100–200 kg	0,66 m2
200–300 kg	0,87 m2
300–400 kg	1,04 m2
400–500 kg	1,19 m2
500–600 kg	1,34 m2
600–700 kg	1,51 m2
700–800 kg	1,73 m2

Sjötransport

Levande vikt i kg	m2/djur
200–300	0,90–1,175
300–400	1,175–1,45
400–500	1,45–1,725
500–600	1,725–2
600–700	2–2,25

B. Nötkreatur

Järnvägstransport

Kategori	Ungefärlig vikt (i kg)	Yta i m2 per djur
Små kalvar	55	0,30 till 0,40
Medelstora kalvar	110	0,40 till 0,70
Tunga kalvar	200	0,70 till 0,95
Medelstor boskap	325	0,95 till 1,30
Tung boskap	550	1,30 till 1,60
Mycket tung boskap	> 700	> 1,60

Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på djurens vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.

Vägtransport

Kategori	Ungefärlig vikt (i kg)	Yta i m2 per djur
Små kalvar	50	0,30 till 0,40
Medelstora kalvar	110	0,40 till 0,70
Tunga kalvar	200	0,70 till 0,95
Medelstor boskap	325	0,95 till 1,30
Tung boskap	550	1,30 till 1,60
Mycket tung boskap	> 700	> 1,60

Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på djurens vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.

Lufttransport

Kategori

Ungefärlig vikt (i kg)

Yta i m2 per djur

Kalvar

0,23

0,28

Boskap

300

500

0,84

1,27

Sjötransport

Levande vikt i kg	m2/djur
200–300	0,81–1,0575
300–400	1,0575–1,305
400–500	1,305–1,5525
500–600	1,5525–1,8
600–700	1,8–2,025

Dräktiga djur skall ha 10 % mer utrymme.

C. Får/getter

Järnvägstransport

Kategori	Ungefärlig vikt (i kg)	Yta i m2 per djur
Klippta får	< 55	0,20 till 0,30
	> 55	> 0,30
Oklippta får	< 55	0,30 till 0,40
	> 55	> 0,40
Högdräktiga tackor	< 55	0,40 till 0,50
	> 55	> 0,50
Getter	< 35	0,20 till 0,30
	35 till 55	0,30 till 0,40
	> 55	0,40 till 0,75
Högdräktiga getter	< 55	0,40 till 0,50
	> 55	> 0,50

Den ovan angivna golvytan kan variera beroende på djurens ras, storlek, fysiska tillstånd och pälslängd, liksom på väderförhållandena och den tid som transporten varar.

Vägtransport

Kategori	Ungefärlig vikt (i kg)	Yta i m2 per djur
Klippta får och lamm på minst 26 kg	< 55	0,20 till 0,30
	> 55	> 0,30
Oklippta får	< 55	0,30 till 0,40
	> 55	> 0,40
Höggradigt dräktiga tackor	< 55	0,40 till 0,50
	> 55	> 0,50
Getter	< 35	0,20 till 0,30
	35 till 55	0,30 till 0,40
	> 55	0,40 till 0,75
Höggradigt dräktiga getter	< 55	0,40 till 0,50
	> 55	> 0,50

Den ovan angivna golvytan kan variera beroende på djurens ras, storlek, fysiska tillstånd och pälslängd, liksom på väderförhållandena och den tid som transporten varar. Exempelvis kan man för små lamm tillhandahålla en yta som är mindre än 0,2 m2 per djur.

Lufttransport

Beläggningsgrad för får och getter i relation till golvyta.

Ungefärlig vikt (i kg)	Golvyta per får/get (i m2)
25	0,20
50	0,30
75	0,40

Sjötransport

Levande vikt i kg	m2/djur
20–30	0,24–0,265
30–40	0,265–0,290
40–50	0,290–0,315
50–60	0,315–0,34
60–70	0,34–0,39

D. Svin

Järnvägs- och vägtransport

Alla svin måste åtminstone kunna ligga ner och stå upp i sin naturliga ställning.

För att göra det möjligt att uppfylla dessa minimikrav bör beläggningsgraden för svin på ca 100 kg inte överskrida 235 kg/m2.

Svinens ras, storlek och fysiska tillstånd kan göra det nödvändigt att öka ovannämnda minsta golvyta. Ytan kan också ökas med upp till 20 % beroende på väderförhållandena och den tid som transporten varar.

Lufttransport

Beläggningsgraden bör vara relativt hög för att förhindra skador vid start, turbulens eller landning. Dock måste alla djur kunna ligga ner. Vid bestämning av beläggningsgraden bör hänsyn tas till klimatet, den totala transporttiden och ankomsttiden.

Medelvikt	Golvyta per gris
15 kg	0,13 m2
25 kg	0,15 m2
50 kg	0,35 m2
100 kg	0,51 m2

Sjötransport

Levande vikt i kg	m2/djur
10 eller mindre	0,20
20	0,28
45	0,37
70	0,60
100	0,85
140	0,95
180	1,10
270	1,50

E. Fjäderfä

Beläggningsgrader tillämpliga på transport av fjäderfä i behållare:

Minsta golvyta skall finnas enligt följande:

Kategori	Utrymme i cm2
Dagsgamla kycklingar	21–25 per kyckling
Andra fjäderfän än dygnsgamla kycklingar: vikt i kg	Utrymme i cm2 per kg
< 1,6	180 till 200
1,6 till < 3	160
3 till < 5	115
> 5	105

Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på fåglarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.

(1) EGT L 358, 18.12.1986, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/65/EG (EUT L 230, 16.9.2003, s. 32).

(2) Det minimibehov av vatten som anges i den fjärde kolumnen kan för samtliga arter ersättas med en mängd vatten som motsvarar 10 % av djurens levande vikt.

(3) Den användbara standardbredden för vagnar är 2,6 till 2,7 m.