32003R2239

Rådets förordning (EG) nr 2239/2003 av den 17 december 2003 om avslutande av den partiella interimsöversynen och översynen vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 2398/97 om import av sänglinne av bomull med ursprung i bland annat Indien

Europeiska unionens officiella tidning nr L 333 , 20/12/2003 s. 0003 - 0008


Rådets förordning (EG) nr 2239/2003

av den 17 december 2003

om avslutande av den partiella interimsöversynen och översynen vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 2398/97 om import av sänglinne av bomull med ursprung i bland annat Indien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad "grundförordningen"), särskilt artikel 9 samt artikel 11.2 och 11.3 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen har lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. GÄLLANDE BESTÄMMELSER

(1) 1997 införde rådet genom förordning (EG) nr 2398/97(2) slutgiltiga antidumpningstullar på mellan 2,6 % och 24,7 % på import av sänglinne av bomull med ursprung i bland annat Indien. Till följd av en panelrapport, som ändrats i enlighet med den rapport från överprövningsorganet beträffande Europeiska gemenskapernas antidumpningstullar på import av sänglinne av bomull från Indien som antogs i mars 2001 av Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan, ändrade rådet i augusti 2001, genom förordning (EG) nr 1644/2001(3), förordning (EG) nr 2398/97 genom att sänka tullsatsen för Indien och vissa indiska företag till mellan 0 % och 9,8 % och avbryta tillämpningen av dem. I april 2002 bekräftade rådet genom förordning (EG) nr 696/2002(4) ändringen och det tillfälliga upphävandet genom förordning (EG) nr 1644/2001 av den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av sänglinne av bomull med ursprung i Indien genom förordning (EG) nr 2398/97.

B. BEGÄRAN OM ÖVERSYN

(2) I januari 2002 tog kommissionen emot en begäran om en interimsöversyn av förordning (EG) nr 2398/97 enligt artikel 11.3 i grundförordningen. Begäran ingavs av kommittén för bomullsindustrier och närstående textilindustrier i Europeiska unionen (nedan kallad "Eurocoton" eller "sökanden") som företräder tillverkare som svarar för huvuddelen av gemenskapens totala produktion av sänglinne av bomull. Till grund för begäran låg sökandens påstående att omständigheterna för dumpning påtagligt hade förändrats.

(3) I september 2002, efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle löpa ut(5) för gällande antidumpningsåtgärder, tog kommissionen emot en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen från Eurocoton, som företräder tillverkare som svarar för huvuddelen av gemenskapens totala tillverkning av sänglinne av bomull. Begäran grundade sig på att dumpning och skada för gemenskapsindustrin högst sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

C. UNDERSÖKNING

1. FÖRFARANDE

(4) Kommissionen undersökte den bevisning som framlagts av sökanden och bedömde bevisen vara tillräckliga för att motivera inledandet av en interimsöversyn och en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen. Efter samråd med rådgivande kommittén inledde kommissionen två undersökningar genom att offentliggöra tillkännagivanden i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(6). Interimsöversynen begränsades till en undersökning av frågan om dumpning.

(5) Kommissionen underrättade officiellt sökanden, tillverkarna i exportlandet och deras företrädare om att den skulle inleda interimsöversynen och översynen vid giltighetstidens utgång och gav alla direkt berörda parter tillfälle att lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(6) Ett antal exporterande tillverkare i Indien, liksom tillverkare, användare, importörer och handlare i gemenskapen lämnade in skriftliga synpunkter. Samtliga parter, som begärde det inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandena i punkt 4 och som påvisade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

1.1 Undersökningsperiod

(7) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2001 (nedan kallad "undersökningsperioden").

1.2 Urvalet för stickprovsundersökningen

(8) Mot bakgrund av det stora antalet exporterande tillverkare i det berörda exportlandet och i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ansågs det lämpligt att tillämpa ett stickprovsförfarande. För att göra ett urval uppmanades exporterande tillverkare i det berörda landet enligt artikel 17.2 i grundförordningen att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att undersökningen hade inletts och att lämna in uppgifter om sin export till gemenskapen under undersökningsperioden, sin inhemska omsättning samt namnen på och verksamheten i alla närstående företag i sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kontaktade också de indiska myndigheterna i detta avseende.

(9) 94 exporterande tillverkare samtyckte till att ingå i stickprovet och lämnade in de begärda uppgifterna i tid. Åtta av dem valdes ut till stickprovet. De villkor som låg till grund för urvalet till stickprovet var storleken på företaget avseende exportförsäljning till gemenskapen och det faktum att företagen också sålde sina produkter på hemmamarknaden. De exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet underrättades om att antidumpningstullen på deras export skulle beräknas enligt artikel 9.6 i grundförordningen, dvs. utan att överstiga den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för företagen i stickprovet. Urvalet till stickprovet gjordes tillsammans med företrädare för de exporterande tillverkarna och den indiska regeringen. I den rapport som avses i skäl 1 kom överprövningsorganet fram till att metoden för att beräkna administrations- och försäljningskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av det vägda genomsnittet av de faktiska belopp som andra exportörer eller tillverkare har betalat respektive realiserat endast kan användas om uppgifter finns tillgängliga om mer än en annan exportör eller tillverkare. Därför ansågs det avgörande att ha med två företag med försäljning på hemmamarknaden i stickprovet. Det bör också understrykas att det av de 94 tillverkare som hörde av sig, bara var två som sålde produkten i fråga på hemmamarknaden. Ett av dessa båda företag, som först hade varit samarbetsvilligt, drog sig emellertid tillbaka. Stickprovet fick därför ändras i enlighet med detta och bestod slutligen av sju företag, varav sex enbart sålde på export och ett sålde likadana produkter både på hemmamarknaden och på export.

(10) Sökanden hävdade att oviljan att samarbeta från det ena företaget med försäljning på hemmamarknaden borde ha lett till att bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen tillämpades. I detta sammanhang bör det noteras att artikel 18 i grundförordningen faktiskt också tillämpades på detta företag (se skäl 30). Stickprovet var dessutom fortfarande representativt eftersom det företag som inte var samarbetsvilligt exporterade en mycket begränsad del av sin produktion. Stickprovet utgjorde utan detta företag dessutom fortfarande 43 % av exporten av produkten i fråga till gemenskapen under undersökningsperioden. Företagets bristande samarbetsvilja påverkade inte heller möjligheten att fastställa dumpning för de företag som ingick i stickprovet. Begäran avvisades därför.

1.3 Enskild undersökning av företag som inte ingick i stickprovet

(11) Ett samarbetsvilligt företag som inte utvaldes till stickprovet begärde enligt artikel 17.3 i grundförordningen att en enskild dumpningsmarginal skulle beräknas och bifogade svaren på frågeformuläret till sin begäran inom den utsatta tidsfristen. Denna begäran befanns vara godtagbar för den här undersökningen.

1.4 Berörda parter och kontrollbesök

(12) Kommissionen skickade ett frågeformulär till de utvalda företagen och tog emot fullständiga svar inom den utsatta tidsfristen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att fastställa dumpning och gjorde kontrollbesök hos följande företag:

- The Bombay Dyeing & Manufacturing Co. Ltd, Mumbai

- Nowrosjee Wadia & Sons, Mumbai

- Prakash Cotton Mills Pvt. Ltd, Mumbai

- Texcellence Overseas, Mumbai

- Vigneshwara Exports Limited, Mumbai

(13) På grund av det politiska läget i Indien fick kontrollbesöken hos Jindal Worldwide Ltd, Ahmedabad och Mahalaxmi Exports, Ahmedabad, ställas in. De uppgifter som dessa företag lämnade har emellertid använts, trots att de inte har kunnat kontrolleras. Deras exportpriser befanns överensstämma med dem som togs ut av de andra undersökta indiska företagen med samma företagsstruktur (dvs. företrädelsevis företag som enbart säljer på export). Dessutom gjordes vissa kontroller via ett antal importörer i EU (genom dubbelkontroller av fakturor) och inga oegentligheter kunde konstateras när det gäller exportpriserna från Jindal Worldwide Ltd, Ahmedabad och Mahalaxmi Exports, Ahmedabad.

(14) Kommissionen har också gjort ett kontrollbesök hos Divya Textiles, Mumbai som begärde en enskild undersökning, vilket anges i skäl 11.

2. BERÖRD PRODUKT

(15) Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. vissa typer av sänglinne av bomull - ren eller blandad med konstfibrer eller lin (där lin dock inte är det dominerande materialet), blekt, färgad eller tryckt - med ursprung i Indien och som omfattas av KN-nummer ex 6302 21 00 (Taric-nummer 6302 21 00 81 och 6302 21 00 89 ), ex 6302 22 90 (Taric-nummer 6302 22 90 19 ), ex 6302 31 10 (Taric-nummer 6302 31 10 90 ), ex 6302 31 90 (Taric-nummer 6302 31 90 90 ) och ex 6302 32 90 (Taric-nummer 6302 32 90 19 ).

3. LIKADAN PRODUKT

(16) Det fastställdes att sänglinne av bomull som såldes på den indiska marknaden och sänglinne av bomull som exporterades från Indien till gemenskapen var identiska eller uppvisade mycket stora likheter när det gäller fysiska egenskaper och användningsområden. Följaktligen är dessa sänglinnen av bomull att betrakta som likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen.

D. RESULTATET AV INTERIMSÖVERSYNEN

1. NORMALVÄRDE

1.1 Företag som ingick i stickprovet

(17) Det skall först nämnas att endast ett av de sju företag som ingick i stickprovet sålde den aktuella produkten på hemmamarknaden. Av de sex andra företag som ingick i stickprovet sålde en produkter av samma allmänna kategori (dvs. andra produkter av bomull) på hemmamarknaden.

(18) För det enda företag som sålde sina produkter på hemmamarknaden framkom det att inga typer av det sänglinne av bomull som såldes på hemmamarknaden var direkt jämförbara med dem som exporterades till gemenskapen, på grund av skillnader i kvalitet med hänsyn till det stora antalet olika produktkategorier. För att produkterna skulle bli jämförbara skulle dessutom nödvändiga anpassningar få göras på grundval av uppskattningar. Följaktligen fick normalvärdet konstrueras på grundval av tillverkningskostnaden för produkten i fråga plus företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst vid normal handel, enligt artikel 2.6 i grundförordningen.

(19) Eftersom de andra företagen inte sålde någon likadan produkt på hemmamarknaden, övervägde man först att använda priserna på hemmamarknaden för företaget med försäljning på hemmamarknaden för att fastställa ett normalvärde enligt artikel 2.1 i grundförordningen. Det var emellertid inte möjligt att jämföra de produktkategorier som såldes på hemmamarknaden med dem som exporterades till Europeiska unionen av de andra företagen. Eftersom de andra samarbetsvilliga företagen inte sålde likadana produkter på hemmamarknaden var det nödvändigt att skapa ett normalvärde för dem.

(20) Mot bakgrund av detta användes tillverkningskostnaden för produkten i fråga för att fastställa det konstruerade normalvärdet för vart och ett av de företag som ingick i stickprovet, enligt artikel 2.3 i grundförordningen. När det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst kunde den möjlighet inte utnyttjas som ges genom artikel 2.6 a i grundförordningen att grunda dem på det vägda genomsnittet av de belopp som faktiskt har fastställts för andra exportörer eller tillverkare avseende produktion och försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden i ursprungslandet, eftersom det bara fanns ett företag som sålde den likadana produkten på hemmamarknaden.

(21) För de andra exporterande tillverkarna, däribland företaget med försäljning på hemmamarknaden av produkter av samma allmänna produktkategori, fastställdes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader enligt artikel 2.6 c i grundförordningen med hänsyn till slutsatserna i de rapporter som antagits av Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan. Följaktligen fastställdes försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på grundval av det vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för det enda företag som sålde den likadana produkten på hemmamarknaden och försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna för det enda företag som sålde produkter av samma generella produktkategori (dvs. andra bomullsprodukter) på hemmamarknaden.

(22) När det gäller vinsten undersöktes flera tillvägagångssätt för att fastställa en skälig vinst när normalvärdet konstruerades för företaget med försäljning på hemmamarknaden av produkter av samma generella produktkategori. Det första tillvägagångssättet innebar att företagets egen vinst användes. Detta företag gick emellertid med förlust och därför kunde denna metod inte användas.

(23) De indiska exporterande tillverkarna hävdade att vinsten för det företag som sålde sina produkter på hemmamarknaden och det företag som sålde produkter av samma allmänna produktkategori på hemmamarknaden skulle ha använts, i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. Eftersom dessa företag gick med förlust hävdade de indiska exporterande tillverkarna att högsta möjliga vinst därför var lika med noll.

(24) När ett normalvärde konstrueras skall ett skäligt belopp läggas till för vinsten enligt artikel 2.3 i grundförordningen. Därför kan en utebliven vinst inte betraktas som högsta möjliga vinst.

(25) Eftersom andra källor till uppgifter om vinst saknades fastställdes vinsten för alla indiska exporterande tillverkare till slut till 5 %, vilket var den vinst som i den ursprungliga undersökningen användes som gemenskapsindustrins vinstmål. Sökanden hävdade att denna vinstmarginal var alltför låg.

(26) Sökanden angav emellertid inte någon anledning till varför en vinst på 5 % var för låg och varför en annan vinstmarginal skulle vara skäligare eller mer representativ. Dessutom fanns det inte några användbara uppgifter om vinsten vid försäljning på den indiska hemmamarknaden av produkten i fråga eller av produkter som hör till samma allmänna produktkategori. Därför ansågs det skäligt att enligt artikel 2.6 c i grundförordningen använda den vinstmarginal som fastställts i den ursprungliga undersökningen och som motsvarar den vinst som gemenskapsindustrin hade kunnat förvänta sig uppnå på den lokala marknaden utan dumpning.

1.2 Företag med enskild undersökning

(27) För detta företag fastställdes normalvärdet med hjälp av de metoder som beskrivs i skälen 19, 20, 21 och 25.

2. EXPORTPRIS

(28) Eftersom all exportförsäljning av den produkt som är föremål för undersökning skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen, fastställdes exportpriset enligt artikel 2.8 i grundförordningen, nämligen på grundval av det pris som betalas eller skall betalas för produkten i fråga när den säljs på export från Indien till gemenskapen.

3. JÄMFÖRELSE

(29) För att jämförelsen skulle bli rättvis togs i form av justeringar erforderlig hänsyn till olikheter i de faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och därmed prisernas jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen i fråga om frakt, hantering, lastning, transport, kreditkostnader, försäkring, provisioner och packning.

4. DUMPNINGSMARGINAL

(30) Sökanden hävdade att det undantag som medges genom artikel 2.11 i grundförordningen, vilket innebär att ett vägt genomsnittligt normalvärde kan jämföras med priset för varje enskild exporttransaktion till gemenskapen, borde ha använts för vissa av företagen i stickprovsundersökningen. Det konstaterades emellertid att de villkor som krävs för att denna metod skall kunna användas inte var uppfyllda, nämligen att mönstret för exportpriserna skall vara mycket olika för olika inköpare, regioner eller tider. Därför fastställdes dumpningsmarginalen genom en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt pris på alla exporttransaktioner till gemenskapen.

a) Samarbetsvilliga tillverkare som ingick i stickprovet

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

b) Andra samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i stickprovet

I enlighet med redogörelsen i skäl 34 är dumpningsmarginalen 0 % för alla andra samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i stickprovet.

c) Samarbetsvilligt företag med enskild undersökning

>Plats för tabell>

d) Icke-samarbetsvilliga företag

Som nämnts i stycke 9 var det ett företag som inte samarbetade. Eftersom det inte finns något som tyder på att detta företag inte dumpar sina priser och för att inte belöna bristande samarbetsvilja fastställdes dumpningsmarginalen för detta företag på grundval av de mest exporterade bland de mest dumpade produktkategorier som exporterades till gemenskapen av Bombay Dyeing & Manufacturing Co., dvs. 31,4 %.

E. ANLEDNINGAR TILL ATT AVSLUTA INTERIMSÖVERSYNEN UTAN ATT VIDTA ÅTGÄRDER

(31) Den här interimsöversynen bör avslutas utan att åtgärder vidtas eftersom endast en liten del av importen av produkten i fråga med ursprung i Indien dumpades och denna försumbara volym dumpad import, som troligtvis inte kommer att ändras mycket i framtiden, inte kan orsaka skada. Detta framgår av följande analys:

1. DEN ABSOLUT STÖRSTA DELEN AV IMPORTEN AV PRODUKTEN I FRÅGA MED URSPRUNG I INDIEN DUMPADES INTE

(32) Genom undersökningen framkom det att det endast förekom dumpning i samband med ett av de företag (Bombay Dyeing) som ingick i stickprovet. Detta företag stod för mindre än 8 % av den sammanlagda exporten av produkten i fråga med ursprung i Indien till gemenskapen under undersökningsperioden. Som nämnts ovan fanns det dessutom ett företag som inte var samarbetsvilligt och det fastslogs att dess export var dumpad (jfr skäl 30 d). Exporten från detta företag av produkten i fråga till gemenskapen utgjorde under undersökningsperioden emellertid endast 0,4 % av den sammanlagda exporten med ursprung i Indien.

(33) Resultaten för dessa båda företag står i kontrast till situationen för de fyra andra företagen i stickprovet liksom till den exporterande tillverkare som beviljades enskild behandling. Inget av dessa fem företag befanns dumpa sina priser. Dessutom var deras situation i grund och botten helt annan än situationen för Bombay Dyeing och det företag som inte samarbetade, eftersom de enbart tillverkade produkten i fråga för export. Den import från företagen i stickprovet som inte dumpades utgjorde omkring 30 % av den sammanlagda exporten från Indien.

(34) De samarbetsvilliga exportörer som inte ingick i stickprovet och som inte genomgick någon enskild undersökning tillverkade dessutom uteslutande för export (vilket grundas på de uppgifter som mottagits som svar på frågorna rörande stickprovet i tillkännagivandet av att undersökningen inleddes). Med andra ord motsvarar deras företagsstruktur strukturen i de företag som nämns i skäl 33. Detta är en tydlig indikation på att inte heller deras export dumpades.

(35) Av detta framgår det att över 90 % av exporten från Indien av produkten i fråga till gemenskapen inte dumpades under undersökningsperioden.

2. DEN LILLA VOLYM DUMPAD IMPORT DET RÖR SIG OM KAN INTE ORSAKA SKADA

(36) Den viktiga skillnaden mellan de dumpningsförfaranden som konstaterades i den ursprungliga undersökningen och de som har konstaterats i denna undersökning föranleder frågan om det är möjligt att anta att det orsakssamband som fastställdes i det ursprungliga fallet fortfarande gäller mot bakgrund av det här resultatet.

(37) Först konstaterades det att mindre än 8 % av importen av produkten i fråga med ursprung i Indien dumpades under undersökningsperioden. Denna import stod för en marknadsandel på mindre än 1 % under undersökningsperioden eller en importandel på mindre än 3 % av den sammanlagda importen från alla länder. I förhållande till de trösklar som normalt tillämpas enligt grundförordningen och enligt Världshandelsorganisationens antidumpningsavtal är volymen dumpad import med andra ord försumbar. För det andra framgick det av undersökningen att mer än 90 % av importen från Indien inte dumpades av anledningar som anges i skälen 32-34. Under dessa omständigheter är det högst osannolikt att någon väsentlig skada har uppkommit på grund av denna import under undersökningsperioden. Rimligtvis kan det heller inte antas att denna situation skulle förändras om åtgärder inte infördes, eftersom inga tullar var gällande under en avsevärd del av undersökningsperioden och att volymen icke-dumpad import från Indien alltid har varit betydande.

(38) Mot bakgrund av resultaten av denna förnyade undersökning kan inte det orsakssamband som konstaterades mellan dumpning och skada i det ursprungliga fallet antas gälla för denna undersökning, även om det i den här partiella interimsöversynen inte uttryckligen ingick någon översyn av det orsakssamband som konstaterades i det ursprungliga fallet.

(39) De åtgärder som skulle ha blivit resultatet av denna undersökning (jfr skäl 30) skulle dessutom vara ineffektiva, eftersom en större del av importen från Indien inte skulle omfattas.

3. SLUTSATS

(40) Mot bakgrund av ovannämnda är det nödvändigt att avsluta interimsöversynen av importen av sänglinne av bomull med ursprung i Indien utan att införa antidumpningsåtgärder.

F. FÖLJDER AV ÖVERSYNEN VID GILTIGHETSTIDENS UTGÅNG

(41) Eftersom resultaten av interimsöversynen ledde till att de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 2398/97 upphörde att gälla, bör även förfarandet för översynen vid giltighetstidens utgång avslutas.

G. OFFENTLIGGÖRANDE AV UPPGIFTERNA

(42) De berörda parterna underrättades om de omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att den här partiella interimsöversynen och översynen vid giltighetstidens utgång avslutas utan att åtgärder vidtas, och de gavs tillfälle att lämna synpunkter. Deras synpunkter beaktades och där det var lämpligt ändrades slutsatserna i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Interimsöversynen enligt artikel 11.3 och översynen vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 om import av sänglinne av bomull med ursprung i Indien skall avslutas utan att åtgärder vidtas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2003.

På rådets vägnar

G. Alemanno

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002 (EGT L 305, 7.11.2002, s. 1).

(2) EGT L 332, 4.12.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 160/2002 (EGT L 26, 30.11.2002, s. 1).

(3) EGT L 219, 14.8.2001, s. 1.

(4) EGT L 109, 25.4.2002, s. 3.

(5) EGT C 65, 14.3.2002, s. 11.

(6) EGT C 39, 13.2.2002, s. 17, och EGT C 300, 4.12.2002, s. 10.