32003R2229

Rådets förordning (EG) nr 2229/2003 av den 22 december 2003 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av kisel med ursprung i Ryssland

Europeiska unionens officiella tidning nr L 339 , 24/12/2003 s. 0003 - 0013


Rådets förordning (EG) nr 2229/2003

av den 22 december 2003

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av kisel med ursprung i Ryssland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad "grundförordningen"), särskilt artikel 9 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1. Provisoriska åtgärder

(1) Genom förordning (EG) nr 1235/2003(2) (nedan kallad "förordningen om preliminär tull") införde kommissionen preliminära antidumpningsåtgärder på import av kisel med ursprung i Ryssland. Åtgärder infördes i form av en värdetull på mellan 24,0 % och 25,2 %.

(2) Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2001 till och med den 30 september 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av skadeindikatorernas utveckling omfattade perioden från och med den 1 januari 1998 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

1.2. Andra åtgärder i kraft

(3) För närvarande är antidumpningstullar i kraft i form av en värdetull på 49 % på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan "Kina")(3). En översyn(4) av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen pågår.

1.3. Efterföljande förfarande

(4) Efter införandet av den preliminära antidumpningstullen underrättades parterna om de omständigheter och överväganden som legat till grund för förordningen om preliminär tull. Några parter lämnade skriftliga synpunkter. Alla berörda parter som begärde det gavs tillfälle att bli hörda av kommissionen.

(5) Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. Parterna medgavs också en tid inom vilken de kunde lämna uppgifter efter mottagandet av denna information.

(6) De berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades, och vid behov ändrades de slutgiltiga avgörandena i enlighet med dessa synpunkter.

(7) Kommissionen fortsatte att inhämta alla uppgifter som den bedömde nödvändiga för fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten.

(8) Förutom de kontrollbesök på plats som företogs hos de företag som anges i skäl 7 i förordningen om preliminär tull företogs dessutom kontrollbesök på plats hos följande användare i gemenskapen efter införandet av provisoriska åtgärder:

- GE Bayer Silicones, Leverkusen, Tyskland

- Raffinera Metalli Capra SA, Brescia, Italien

- Vedani Carlo Metalli SpA, Milano, Italien

2. Berörd produkt och likadan produkt

2.1. Berörd produkt

2.1.1. Synpunkter från exporterande tillverkare

(9) I skäl 9 i förordningen om preliminär tull definierades den berörda produkten som kisel som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00. Vissa exportörer har frågat huruvida kiseldioxidpulver, en biprodukt av kiseldioxid som erhålls genom en filtreringsprocess vid framställningen av kisel, omfattas av det aktuella antidumpningsförfarandet.

(10) Det bör noteras att kiseldioxidpulver inte motsvarar den definition av den berörda produkten som ges i skälen 9 och 10 i förordningen om preliminär tull, eftersom det endast är en biprodukt i pulverform som erhålls vid framställningen av kisel, som används som tillsats till betong. Det bekräftas därför att denna produkt, som klassificeras enligt KN-nummer ex 2811 22 00 inte omfattas av detta förfarande.

(11) Definitionen av den berörda produkten ifrågasattes av en rysk exporterande tillverkare, som hävdade att det finns två typer av kisel som omfattas av detta KN-nummer, nämligen en typ avsedd för metallurgiskt bruk och en typ avsedd för kemiskt bruk. Till stöd för detta påstående anförde den ryska tillverkaren att den kemiska sammansättningen för de två kvaliteterna avsevärt skiljer sig från varandra när det gäller halten av spårelement, att kvaliteterna har olika användningsområden, att det finns två klart skilda grupper av användare som inte konkurrerar med varandra och att graden av inbördes utbytbarhet mellan de båda kvaliteterna är obetydlig.

(12) Undersökningen visade att kisel tillverkas i olika kvaliteter och att den kisel som såldes på EU-marknaden under undersökningsperioden, innehöll mer än 95 viktprocent kisel, oavsett om den tillverkats av gemenskapsindustrin eller importerats från Ryssland. Kvaliteten av kiseln fastställs i första hand på grundval av kiselhalten, och i andra hand av halten av andra ämnen, i synnerhet järn och kalk. För specialiserade användare, särskilt i den kemiska industrin, är halten av andra spårelement avgörande för huruvida kiseln lämpar sig för det ändamålet som avsetts. För specialiserade användare tillverkas kisel enligt särskilda krav och produkten inköps av en enskild användare först efter en utdragen kontrollprocess. Även om halterna av spårelement är viktiga för användare i den kemiska industrin är detta faktum inte tillräckligt för att man skall kunna dra slutsatsen att det är fråga om en annan produkt än den kisel som används i den metallurgiska industrin.

(13) Bevis framlades också för att kisel av högre kvalitet inte uteslutande såldes till användare i den kemiska industrin, och att användare i den kemiska industrin köpte vissa mängder kisel av lägre kvalitet avsedd för metallurgiskt bruk. Det anses också allmänt att användare som har lägre krav på kvalitet, i synnerhet sekundära användare i den metallurgiska industrin, också kan använda kisel av högre kvalitet. För dessa är priset den avgörande faktorn, eftersom de inte är beredda att betala ett högre pris för kisel av högre kvalitet än de behöver.

2.1.2. Synpunkter från användare

(14) Även antal användare ifrågasatte den definition av den berörda produkten som ges i förordningen om preliminär tull. Synpunkterna var av samma slag som de som lämnats av de exporterande tillverkarna, i synnerhet användarna i den metallurgiska industrin. Alla användare i den metallurgiska industrin hävdade att det finns tre olika typer av produkten, nämligen kisel för kemiskt bruk samt kisel för metallurgiskt bruk, vilken kan uppdelas i kisel av standardkvalitet respektive lägre kvalitet. Alla medgav dock att de kan använda vilken som helst av dessa kvaliteter i produktionsprocessen, även om de av kostnadsskäl föredrar kisel av lägre kvalitet. Liknande synpunkter framfördes även av en sammanslutning av användare i den metallurgiska industrin.

(15) En användare i den kemiska industrin kommenterade den berörda produkten, och bekräftade att den kisel företaget köper tillverkas enligt företagets specifikationer och att spårelementen i kiseln härvid utgör den viktigaste faktorn.

2.1.3. Gemenskapsindustrins synpunkter

(16) Gemenskapsindustrin stödde den preliminära slutsatsen att alla kvaliteter av kisel som omfattas av definitionen i skälen 9 och 10 i förordningen om preliminär tull skall anses som den berörda produkten. De påpekade också att många av de synpunkter som lämnats inte gällde den berörda produkten utan definitionen av likadan produkt, och att de exporterande tillverkarna inte hållit isär dessa frågor.

2.1.4. Slutsats angående den berörda produkten

(17) Kisel är en produkt som framställs i flera kvaliteter, i första hand beroende på halten av järn, i andra hand halten av kalk och i tredje hand halten av andra spårelement. Den tillverkningsprocess som tillämpas i EU och Ryssland, dvs. med hjälp av elektrisk ljusbågsugn, är i stort sett densamma.

(18) På EU-marknaden finns väsentligen två olika grupper av användare: användare i den kemiska industrin, som huvudsakligen tillverkar silikoner, och användare i den metallurgiska industrin, som tillverkar aluminium. Användarna i den metallurgiska industrin kan delas upp på tillverkare av primärt respektive sekundärt (återvunnet) aluminium. All kisel som används innehåller dock minst 95 viktprocent kisel, typiskt 98 eller 99 viktprocent kisel.

(19) Tre kvaliteter av kisel har fastställts, nämligen kisel av hög kvalitet, standardkvalitet och låg kvalitet, på grundval av halten av järn och kalcium. En viss överlappning konstaterades när det gällde de olika användargruppernas användning av dessa kvaliteter. Det anses allmänt att det inte finns några fysiska, kemiska eller tekniska egenskaper som skulle kunna hindra tillverkare av sekundärt aluminium att använda kisel av vilken kvalitet som helst eller tillverkare av primärt aluminium att använda kisel av standardkvalitet eller hög kvalitet. I motsatt riktning finns inte samma utbytbarhetsgrad, även om det framlagts bevis för att användare i den kemiska industrin är beredda att använda kisel av standardkvalitet och låg kvalitet. Kostnaden för de olika kvaliteterna är vanligen den avgörande faktorn för vilken kvalitet som används av respektive grupp.

(20) Såsom ovan nämnts har det påvisats i undersökningen att alla typer av kisel, trots skillnader i fråga om halten av andra kemiska grundämnen, har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. Även om kiseln kan användas för olika ändamål visade det sig att det förelåg utbytbarhet av varierande grad mellan de olika kvaliteterna och användningarna.

(21) Följaktligen bekräftas de avgöranden som anges i skäl 9 och 10 i förordningen om preliminär tull.

2.2. Likadan produkt

(22) Vid analysen visade det sig att det påstående om produktkontrollnummer som det redogörs för i skäl 14 i förordningen om preliminär tull avsåg jämförelsen av priset på kisel med ursprung i Ryssland med kisel producerat i gemenskapen samt motsvarande nivå för undanröjande av skada. Skillnader i pris, kvalitet och användning behöver inte innebära att det inte är fråga om likadan produkt. Väsentligt i sammanhanget är däremot huruvida de berörda produkttyperna har samma fysiska och kemiska egenskaper samt grundläggande användningsområde. De ovan nämnda skillnaderna kommer att beaktas i jämförelsen mellan exportpriset och normalvärdet och vid fastställandet av t.ex. prisunderskridandet och nivån för undanröjande av skada.

(23) En rysk exporterande tillverkare nämnde de antidumpningsåtgärder som för närvarande tillämpas på import av kisel från Kina (se skäl 3 ovan). Företaget hänvisade särskilt till skäl 55 i rådet förordning (EG) nr 2496/97, enligt vilken "kisel från Ryssland och Ukraina kvalitetsmässigt inte kan jämföras med den europeiska eller kinesiska kiseln".

(24) Som svar på detta bör det först påpekas att uttalandet gjordes i samband med en undersökning som utfördes för mer än fem år sedan och att det bygger på upplysningar som lämnades i den nämnda undersökningen, samt att detta förhållande inte bekräftas i den aktuella undersökningen. Dessutom är det enbart frågan om orsakssamband som tas upp i skäl 55 i den ovan nämnda förordningen. Det framgår klart av ordalydelsen att den berörda produkten, och den likadana produkten, oavsett huruvida dess ursprung är Kina, Ryssland, EU eller det jämförbara landet, dvs. Norge, är kisel. Kiseln utgör en likadan produkt i den mening som avses i definitionen i artikel 1.4 i grundförordningen. Om kvalitetsskillnader kan konstateras mellan olika tillverkare av kisel i olika länder kan lämplig hänsyn dessutom tas till dessa genom justeringar. Det kan även noteras att det förekom skillnader i kvalitet mellan de olika typer av kisel som exporterades från Ryssland till gemenskapen.

(25) Mot bakgrund av ovanstående och resultaten av undersökningen, bekräftas det att den kisel som tillverkas i Ryssland och säljs på hemmamarknaden respektive exporteras till gemenskapen, den kisel som säljs på hemmamarknaden i det jämförbara landet, och den kisel som tillverkas av gemenskapsindustrin och säljs i gemenskapen har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper. Följaktligen dras slutsatsen att alla typer av kisel utgör en produktfamilj och anses som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3. DUMPNING

3.1. Normalvärde

(26) Eftersom några synpunkter inte lämnats bekräftas skälen 15-18 rörande marknadsekonomisk status i förordningen om preliminär tull.

(27) Alla exporterande tillverkare hävdade att det elpris som använts i det preliminära skedet borde ändras. De framhöll att deras huvudsakliga elleverantör är ett företag med privat aktiemajoritet och att det låga priset har sin orsak i att företaget äger världens största komplex av vattenkraftverk och därmed har en naturlig komparativ fördel. Frågan undersöktes ytterligare, men eftersom det konstaterades att elpriserna i Ryssland är reglerade och att denna elleverantörs pris var mycket lågt, till och med i jämförelse med andra leverantörer av el producerad av vattenkraftverk i det jämförbara landet Norge och i Kanada, beslutades att avvisa detta påstående och att bekräfta det preliminära beslutet att använda en annan rysk elleverantörs pris. Detta pris visade sig motsvara det lägsta pris som representativa elproducenter i gemenskapen tog ut.

(28) Eftersom några andra synpunkter inte lämnats bekräftas skälen 19-26 rörande fastställande av normalvärde i förordningen om preliminär tull.

3.2. Exportpris

(29) Alla exporterande tillverkare har hävdat att de företag belägna utanför Ryssland som säljer den berörda produkten till EG är närstående parter och att dessa företag tillsammans med de företag som är belägna i Ryssland bör behandlas som en ekonomisk enhet. De hävdade att det exportpris som används därför bör vara det pris som dessa närstående företag första gången tagit ut av en oberoende köpare i EG.

(30) Beträffande importören i gemenskapen (Förenade kungariket) lades det inte fram någon ny bevisning för att denna var en exporterande tillverkare närstående. Påståendet avvisades därför och det preliminära tillvägagångssättet för att fastställa exportpriset, nämligen på grundval av försäljningspriset till denna importör, behölls.

(31) Hos importören i Schweiz utfördes ett kontrollbesök på plats efter det att den provisoriska åtgärden införts, och det befanns att detta företag var den exporterande tillverkaren närstående. För den försäljning som skedde genom denna importör fastställdes därför exportpriset på grundval av det pris denna importör första gången tagit ut av en oberoende köpare i gemenskapen.

(32) När det gäller importören på Brittiska Jungfruöarna bör det för det första noteras att det exportpris som skall användas enligt artikel 2.8 i grundförordningen är det pris "som faktiskt betalas eller skall betalas för produkten när den säljs på export från exportlandet till gemenskapen". I fall där exporten till gemenskapen inbegriper mellanled, är det med andra ord inte det slutgiltiga pris som tas ut av köparen i gemenskapen som är av betydelse (och ofta känner den exporterande tillverkaren inte till priset), utan produktens pris när den lämnar exportlandet. Detta pris måste eventuellt ersättas av senare återförsäljningspriser, i synnerhet om parterna är varandra närstående. RUSAL har lämnat nya upplysningar som enligt företaget bevisar att ett sådant förhållande föreligger. Kommissionen anser dock att detta inte kunnat bevisas på ett avgörande och otvetydligt sätt. Det finns inget direkt aktieägande mellan RUSAL och företaget på Brittiska Jungfruöarna, och företagsstrukturerna är komplexa och ogenomskinliga. Enligt företaget är förbindelsen ett resultat av indirekt aktieägande, men det har inte lagts fram någon dokumentation för detta som går att kontrollera. Enligt RUSAL bedriver företaget på Brittiska Jungfruöarna dessutom inte någon ekonomisk verksamhet i form av försäljning eller distribution av de exporterade produkterna, utan det är enbart ett brevlådeföretag. Med andra ord är det här inte fråga om försäljning via tredje part, utan företaget på Brittiska Jungfruöarna är snarast en adress som utnyttjas för redovisningsändamål av oklar natur. Eftersom det inte var möjligt att kontrollera den verkliga roll som företaget på Brittiska Jungfruöarna spelade eller att på ett tillräckligt säkert sätt följa betalningsströmmarna, beslutades det att det preliminära tillvägagångssättet skulle bibehållas och att exportpriset skulle fastställas på grundval av försäljningspriset till denna importör.

3.3. Jämförelse

(33) En exporterande tillverkare begärde ånyo en justering för olikheter i fysiska egenskaper, eftersom den kisel som säljs på den ryska marknaden i genomsnitt är av högre kvalitet, och att produktionskostnaderna för denna därför är högre. Företaget kunde dock inte lägga fram ny bevisning för att det skulle föreligga en genomgående skillnad i kvalitet mellan de produkttyper som säljs på den inhemska marknaden och de som exporteras till gemenskapen. Därför bibehölls det preliminära tillvägagångssättet och ingen justering för olikheter i fysiska egenskaper gjordes.

(34) Två företag upprepade sin begäran om en justering för olikheter i kvantitet och för olikheter i handelsled. Kravet på justering för olikheter i kvantitet kunde inte beaktas, eftersom företaget inte kunde påvisa att rabatterna eller avdragen hade givits särskilt för inköp av olika kvantiteter, och eftersom dessa skillnader i fråga om kvantitet redan beaktats i det preliminära skedet i begäran om justering för olikheter i handelsled med avseende på olika typer av kunder. När det gäller begäran om ytterligare justering för olikheter i handelsled kunde företaget inte påvisa att den justering som gjorts i det preliminära skedet varit otillräcklig och någon ytterligare justering kunde därför inte beviljas.

3.4. Dumpningsmarginal

(35) Eftersom några synpunkter inte lämnats bekräftas den dumpningsmarginal som anges i skälen 29 och 30 i förordningen om preliminär tull.

(36) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

4. SKADA

4.1. Gemenskapsindustrin

(37) Eftersom några synpunkter inte lämnats på definitionen av gemenskapsindustrin bekräftas slutsatserna i skälen 33 och 34 i förordningen om preliminär tull.

4.2. Förbrukning av kisel i gemenskapen

(38) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter om förbrukningen bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 35 och 36 i förordningen om preliminär tull.

4.3. Import av kisel till gemenskapen

4.3.1. Importens omfattning och marknadsandel

(39) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter om vare sig importen av kisel till gemenskapen eller marknadsandelarna för denna import bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 37-43 i förordningen om preliminär tull.

4.3.2. Prisunderskridande och prisnedgång

(40) Prisunderskridandeberäkningarna sågs över så att de beaktade justeringarna för olikheter i handelsled och justeringarna för kvalitet. Dessa justeringar fastställdes på grundval av kontrollerade uppgifter och de motsvarar en rimlig uppskattning av de olika skillnadernas marknadsvärde.

(41) De slutgiltiga marginalerna för prisunderskridande visade att prisunderskridandet var 10,2 %.

(42) Det faktum att prisunderskridande förelåg, liksom nivån av prisunderskridande, bör ses mot bakgrunden att priserna hade pressats ned. Priserna sjönk betydligt under skadeundersökningsperioden (- 16 %), och var så låga att de inte täckte gemenskapsindustrins fulla produktionskostnader under undersökningsperioden.

4.4. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

(43) De två ryska exporterande tillverkarna hävdade att gemenskapsindustrin inte led väsentlig skada, eftersom de flesta av skadeindikatorerna uppvisade en positiv utveckling. De exporterande tillverkarna visade särskilt på förbättringar i fråga om produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym i gemenskapen, marknadsandel, lager, sysselsättning och produktivitet under skadeundersökningsperioden.

(44) När det gäller skadeindikatorerna, och såsom anges i skälen 71 och 72 i förordningen om preliminär tull, visade en närmare undersökning att den positiva utvecklingen för gemenskapsindustrin i huvudsak skedde mellan 1998 och 2000. Mellan 2000 och undersökningsperioden förbättrades nästan alla indikatorer endast svagt, förblev på samma nivå eller försämrades. Det är under denna period som den väsentliga skadan för gemenskapsindustrin är som mest uppenbar.

(45) Det bör noteras att den relativt positiva utvecklingen för gemenskapsindustrin fram till 2000, såsom anges i skäl 72 i förordningen om preliminär tull, direkt kunde tillskrivas gemenskapsindustrins beslut att investera i ytterligare produktionsanläggningar i gemenskapen. Under denna period ökade gemenskapsindustrins produktion, produktionskapacitet, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning och produktivitet. Lönsamheten fastställdes till 5 % av nettoförsäljningsvärdet.

(46) Därefter förvärrades situationen för gemenskapsindustrin till följd av den ökade förekomsten av dumpad lågprisimport från Ryssland. En betydande minskning kunde konstateras i fråga om marknadsandel, kassaflöde, investeringar och räntabilitet.

(47) Dessutom ledde utvecklingen i fråga om de andra skadeindikatorerna, och i synnerhet den minskning i fråga om lönsamhet och försäljningspriser som gemenskapsindustrin drabbats av under skadeundersökningsperioden, till att kommissionen drog slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada.

4.5. Slutsats om skada

(48) Av dessa orsaker, och eftersom det inte framkommit några nya uppgifter som skulle göra det nödvändigt att se över slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada under undersökningsperioden, speciellt i fråga om priser och lönsamhet, avvisas de ryska exporterande tillverkarnas argument. Slutsatserna i skälen 71-73 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

5. ORSAKSSAMBAND

(49) En rysk exporterande tillverkare hävdade att även om slutsatsen om väsentlig skada bekräftats, orsakades denna skada inte av den ryska importen av kisel. Ett antal andra faktorer påstods utgöra den egentliga orsaken till den eventuella skada som gemenskapsindustrin lidit. Andra tredjeländer som hade en mycket större andel av gemenskapsimporten än Ryssland, självförvållad skada från gemenskapsindustrins sida, gemenskapsindustrins exportresultat, gemenskapsindustrins egen import av kisel och skillnaderna på marknaderna för kisel för kemiskt respektive metallurgiskt bruk nämndes som förklaringar till den eventuella skada som gemenskapsindustrin lidit. En rysk tillverkare påstod även att skillnaden mellan gemenskapsindustrins priser och de ryska priserna under undersökningsperioden uppgick till 16 %, och att en sådan stor skillnad visade att det inte råder någon priskonkurrens på gemenskapsmarknaden mellan kisel från de båda källorna.

5.1. Import från andra tredjeländer

(50) Såsom anges i skäl 98 i förordningen om preliminär tull var importvolymerna från ett antal andra tredjeländer mycket större än importen från Ryssland. Med undantag av Kina sjönk dock importen från alla dessa länder mellan 2000 och undersökningsperioden, dvs. vid den tidpunkt då man kunde konstatera en nedgång i den ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin. Dessutom var priset för denna övriga import i samtliga fall högre än priset för den ryska importen, och även i de fall då de underskred gemenskapsindustrins priser var prisskillnaden obetydlig.

(51) En rysk exporterande tillverkare hävdade att uppgifterna från Eurostat inte var tillförlitliga, eftersom ingen hänsyn tagits till skillnader i produkturvalet. De påpekade att det finns väsentliga skillnader mellan den kisel av övervägande lägre kvalitet som exporteras från Ryssland, och den kisel av högre kvalitet som exporteras från andra tredjeländer. De hävdade att man vid prisjämförelsen snarare borde använda de faktiska priser som erläggs av användare av kisel härrörande från olika källor.

(52) Denna tillverkare lade inte fram någon ny bevisning till stöd för sitt påstående, och eftersom användarna dessutom inte lämnat tillräckliga uppgifter rörande det pris de betalat för kisel från andra tredjeländer var det inte möjligt att utföra en prisjämförelse. De uppgifter som lämnats av Eurostat utgör under dessa omständigheter den bästa källan när det gäller att fastställa priset på kisel från tredjeländer. Av de uppgifter som finns tillgängliga för den parallella översynen vid giltighetstidens utgång rörande Kina framgick det att den genomsnittliga marginal för prisunderskridande som konstaterats genom en kvalitetsbaserad jämförelse motsvarade den marginal som konstaterades när Eurostats genomsnittliga importpris jämfördes med gemenskapsindustrins genomsnittliga importpris.

(53) Det bör dessutom noteras att för att få en rättvis jämförelse av importpriserna användes i samtliga fall uppgifter från Eurostat. För Rysslands vidkommande, i den mån det förelåg kontrollerade uppgifter för undersökningsperioden, var det verkliga priset på importen något lägre än det pris som noterats av Eurostat.

5.2. Självförvållad skada

(54) Det hävdades att den skada som gemenskapsindustrin lidit hade sin huvudsakliga orsak i att kostnaderna ökat genom att produktionskapaciteten höjts i strävan efter en större marknadsandel. I detta sammanhang hävdades det att gemenskapsindustrin har de högsta genomsnittliga produktionskostnaderna i världen. Detta påstående byggde på en jämförelse av å ena sidan de kontrollerade produktionskostnaderna för gemenskapsindustrin och de ryska tillverkarna i detta förfarande och å andra sidan de kostnader som offentliggjorts för andra tredjeländer. De kostnadsfaktorer som ingick i de offentliggjorda uppgifterna hade dock inte klart avgränsats, och därför fanns inget bevis för att dessa produktionskostnader kunde jämföras med de produktionskostnader som bekräftats i undersökningen. Dessa offentliggjorda uppgifter visade sig i regel bygga på enbart tillverkningskostnaderna, och inbegrep inte väsentliga kostnadsfaktorer som försäljnings- och administrationskostnader. Det är dessutom intressant att notera att den ryska tillverkaren inte lade fram några motsvarande offentliggjorda uppgifter för gemenskapstillverkarna. På grundval av detta anser kommissionen att detta påstående inte kan beaktas, och de argument som framförts av den ryska exportören avvisades. Denna hållning får stöd av det faktum att de kontrollerade produktionskostnaderna i det jämförbara landet Norge faktiskt var högre än vad som uppgivits av den ryska tillverkaren. Efter det att de fulla kostnaderna beaktats, visade sig de kontrollerade produktionskostnaderna i Norge överensstämma med produktionskostnaderna för gemenskapsindustrin.

(55) Även om gemenskapsindustrins kostnader i jämförelse var högre, upphävdes därmed inte sambandet mellan den dumpade lågprisimporten och den skada som gemenskapsindustrin lidit. Såsom konstateras i skäl 83 i förordningen om preliminär tull skulle gemenskapsindustrin, om inte priserna sjunkit mellan 2000 och undersökningsperioden, gjort en vinst på 1,7 % i stället för en faktisk förlust på 2,1 %.

5.3. Gemenskapsindustrins export

(56) Det hävdades att nedgången i gemenskapsindustrins exportförsäljning skulle ha påverkat lönsamheten i fråga om gemenskapsindustrins försäljning i EU. Det lades dock inte fram någon bevisning till stöd för detta påstående.

(57) Den totala nedgången i exportförsäljningen mellan 1998 och undersökningsperioden utgjorde endast 2,3 % av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning under undersökningsperioden. Den eventuella påverkan nedgången haft på gemenskapsindustrins priser och lönsamhet på EU-marknaden kan därför endast ha varit ringa. Det kan även rimligen antas att nedgången i exporten delvis har sin orsak i efterfrågan på gemenskapsproducerad kisel under undersökningsperioden.

5.4. Gemenskapsindustrins import av kisel

(58) En rysk tillverkare ifrågasatte slutsatsen i skäl 85 i förordningen om preliminär tull att företag som var gemenskapsindustrin närstående, och som köper kisel, skulle ha fattat beslut om inköp för egen del utan påverkan från gemenskapsindustrin. Till stöd för denna synpunkt hävdades det att dessa gemenskapsindustrin närstående företag inte tillåtits uttala sig i förfarandet. Detta påstods bevisa att dessa företag faktiskt är under gemenskapsindustrins kontroll.

(59) Det faktum att de gemenskapsindustrin närstående företagen inte uttalat sig mot antidumpningsåtgärderna i detta förfarande betyder inte att de inte fritt kan välja var de skaffar sitt eget råmaterial utifrån ekonomiska hänsyn. Eftersom det konstaterats att dessa företag köpt kisel från gemenskapsindustrin, från Ryssland och andra källor enligt eget val, bekräftas därför slutsatsen i skäl 85 i förordningen om preliminär tull.

5.5. Skillnader mellan marknaderna för kisel för kemiskt respektive metallurgiskt bruk

(60) Det påstods att de problem som gemenskapsindustrin ställts inför från och med år 2000 hade sin orsak i en nedgång i efterfrågan på den typ av kisel som används i den kemiska industrin, som i sin tur orsakats av en nedgång i efterfrågan på produkter från denna industri. Det hävdades att gemenskapsindustrin säljer en större andel av sin kisel till användare i den kemiska industrin än till användare i den metallurgiska industrin, medan det motsatta gäller för de ryska exporterande tillverkarna. Eftersom den ryska kiseln inte konkurrerar med gemenskapsproducerad kisel på den kemiska marknaden kan eventuella problem för gemenskapsindustrin inte tillskrivas importen från Ryssland.

(61) Av nedanstående tabell framgår tendenserna i fråga om priser och volymer i gemenskapsindustrins försäljning av kisel till kunder i den kemiska industrin.

Gemenskapsindustrins försäljning till kunder i den kemiska industrin

>Plats för tabell>

Källa:

gemenskapsindustrin

(62) Av denna tabell framgår att försäljningen av kisel till användare i den kemiska industrin volymmässigt steg med 42 % under skadeundersökningsperioden, medan det genomsnittliga priset sjönk med 13 %. Detta kan jämföras med en volymmässig ökning på 57 % och en prismässig nedgång på 16 % för all försäljning av kisel under skadeundersökningsperioden (se tabellerna 8 och 9 i förordningen om preliminär tull).

(63) Under perioden mellan 2000 och undersökningsperioden, när det i utvecklingen av skadeindikatorerna kunde konstateras en märkbar nedgång i fråga om priser och lönsamhet, sjönk försäljningen till användarna i den kemiska industrin med ca 5000 ton (- 7,0 %), medan det genomsnittliga priset steg med 14 euro per ton (+ 1,1 %). Den sammanlagda försäljningen av kisel uppvisade en ökning med 3000 ton (+ 2,1 %), medan det genomsnittliga priset sjönk med 46 euro per ton (- 3,7 %).

(64) Därför finns det ingen anledning att tro att den skada som gemenskapsindustrin lidit skulle ha orsakats av en nedgång i försäljningen till kunder i den kemiska industrin. Skadans karaktär visar i själva verket att motsatsen är fallet.

(65) Därför förkastas påståendet att utvecklingen i fråga om gemenskapsindustrins försäljning till kunderna i den kemiska industrin skulle ha varit den verkliga orsaken till den skada som gemenskapsindustrin led under undersökningsperioden.

5.6. Priskonkurrens

(66) Det bekräftas att prisskillnaden mellan den kisel som tillverkats i gemenskapen och den kisel som importerats från Ryssland i genomsnitt var 11 % under undersökningsperioden och inte 16 %, vilket en rysk exporterande tillverkare hävdat (se skäl 46 i förordningen om preliminär tull). Denna skillnad förelåg trots att gemenskapsindustrins pris sjönk med 7 % mellan 2001 och undersökningsperioden. Detta ses som ett tydligt utslag på den inverkan de ryska priserna hade på gemenskapsindustrins priser. Det är inte logiskt att hävda att prisunderskridandet är av en sådan storlek att den inte kunde ha utgjort orsaken till gemenskapsindustrins skada.

(67) I undersökningen framkom nämligen att stora mängder kisel säljs av både gemenskapsindustrin och de ryska exporterande tillverkarna till samma kunder eller kunder som är verksamma i samma sektor. Det är likaså klart att användarna använde den låga ryska prisnivån som ett påtryckningsmedel i förhandlingarna med gemenskapsindustrin.

5.7. Slutsats om orsakssamband

(68) Mot bakgrund av ovanstående avvisas de ryska exporterande producenternas påståenden och undersökningsresultaten samt slutsatserna i skälen 101 och 102 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

6. GEMENSKAPENS INTRESSE

(69) Efter det att det preliminärt fastställts att införandet av åtgärder inte stred mot gemenskapens intresse anmodades berörda parter ge sig till känna och samarbeta i förfarandet. Synpunkter mottogs av fyra användare och en användarorganisation som samarbetat i det preliminära skedet av förfarandet. Dessutom mottogs synpunkter om förfarandet av fyra användare och en användarorganisation som inte samarbetat i det preliminära skedet av förfarandet. Inga importörer av kisel lämnade synpunkter. Tre gemenskapsleverantörer av råmaterial till de ryska tillverkarna hade redan lämnat synpunkter i det preliminära skedet.

(70) De synpunkter som lämnades efter det att förordningen om preliminär tull offentliggjorts gällde enbart behovet att skilja mellan kisel för kemiskt och metallurgiskt bruk, dvs. frågor beträffande den berörda produkten och den likadana produkten. Användarna lämnade inga synpunkter angående den verkan åtgärderna haft på företagens kostnader och lönsamhet, och inte heller de uppgifter som skulle ha varit nödvändiga för att göra en sådan bedömning.

(71) Trots att användarna motsätter sig åtgärderna eftersom de kommer att öka deras kostnader, befanns det efter kontrollbesök på plats att de i allmänhet samtyckte till de metoder kommissionen använt i sin analys. Det är sannolikt att åtgärden kommer att få vissa verkningar för användarna. Tillgängliga uppgifter visar att tullarna kommer att öka kostnaderna för användarna i den metallurgiska industrin med ca 11 euro per ton färdig produkt, dvs. med 0,8 %.

(72) Även om det medgavs att införande av åtgärder skulle kunna medföra vissa negativa konsekvenser för omsättningen och lönsamheten för gemenskapsleverantörerna av råvaror lades ingen bevisning fram för att denna inverkan skulle kunna väga tyngre än de förväntade fördelarna för gemenskapsindustrin.

(73) Det lades således inte fram några nya uppgifter som skulle kunna leda till slutsatsen att införandet av slutgiltiga åtgärder skulle strida mot gemenskapens intresse. På grundval av detta bekräftas den slutsats som beskrivs i skäl 118 i förordningen om preliminär tull.

7. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER

(74) Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse görs bedömningen att slutgiltiga antidumpningsåtgärder bör införas i syfte att förhindra att dumpad import från Ryssland vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

7.1. Nivå för undanröjande av skada

(75) Ett antal påståenden gjordes rörande den metod som i det preliminära skedet använts för beräkningen av nivån för undanröjande av skada.

7.1.1. Tabell över produktkontrollnummer

(76) Såsom anges i skäl 14 i förordningen om preliminär tull hävdades det att den tabell över produktkontrollnummer där alla typer av kisel definieras inte innehöll tillräckligt detaljerade uppgifter avseende den kemiska sammansättningen av de olika typerna av kisel och att det därför inte var möjligt att göra en ordentlig jämförelse av de olika kvaliteterna av kisel. Det föreslogs därför att tabellen över produktkontrollnummer skulle ändras så att den tydligt definierar de typer som importeras från Ryssland i förhållande till dem som säljs av gemenskapsindustrin.

(77) Ett företag hävdade att en extra kvalitet borde införas, som omfattar kisel med en järnhalt som överstiger 0,8 %. Även om kisel med en hög järnhalt möjligen säljs till lägre priser på marknaden, framlades ingen bevisning för att det skulle föreligga en klar skillnad på marknaden mellan silikon innehållande mer än 0,5 % respektive 0,8 % järn. Eftersom eventuella prisskillnader till följd av dessa olika järnhalter i vilket fall som helst kan kompenseras genom prisjustering, vilket företaget även kände till, avvisas detta påstående.

(78) De andra ryska exporterande tillverkarna begärde två ändringar i tabellen över produktkontrollnummer. De begärde för det första att det skulle fastställas en ny kvalitet med spårelementen som viktigaste avgörande faktor. De hävdade att den kisel som säljs till användare i den metallurgiska industrin utan en sådan justering kunde jämföras på orättvisa grunder med den kisel som säljs till användare i den kemiska industrin. De begärde också att kisel innehållande exakt 0,5 % järn skulle klassificeras som kisel av låg kvalitet i stället för standardkvalitet som i den nuvarande tabellen över produktkontrollnummer.

(79) Ett uppfyllande av den första begäran skulle inte ha gjort tabellen över produktkontrollnummer exaktare, utan i stället lett till bristfälligt fastställda kriterier, med risk för att de berörda parterna skulle ha en viss grad av frihet att fördela sin försäljning på vissa produktkontrollnummer. En sådan frihet skulle minska tillförlitligheten av de uppgifter som fås genom produktkontrollnumret, och därmed även tillförlitligheten i fråga om nivån för undanröjande av skada. Det finns inte heller några bevis för att ett bibehållande av den nuvarande strukturen i fråga om produktkontrollnummer skulle leda till felaktiga eller mindre exakta undersökningsresultat. Exempelvis skulle en beräkning av målprisunderskridande utgående från kisel enbart av standardkvalitet och låg kvalitet skulle leda till en variation i fråga om dumpningsmarginalen med högst 0,2 %. Påståendet avvisas därför.

(80) När det gäller det andra påståendet har det inte heller lagts fram någon bevisning till stöd för ändringen. Det finns indikationer på att kisel innehållande 0,5 % järn av användarna anses som kisel av standardkvalitet. Ingen ändring av tabellen över produktkontrollnummer ansågs således nödvändig.

7.1.2. Vinstmarginal

(81) Det hade preliminärt fastställts att en vinstmarginal på 6,5 % av den totala omsättningen kunde anses vara en lämplig miniminivå som gemenskapsindustrin rimligtvis kunde förväntas uppnå om det inte förekom någon skadevållande dumpning. Det ansågs dock att denna marginal var för hög och att en marginal på ca 3 % skulle vara mer lämplig.

(82) Begäran om att använda en marginal på 3 % bygger inte på fakta. En vinst på 6,5 % är i linje med de vinster som gemenskapsindustrin uppnådde när rättvisa marknadsvillkor rådde på gemenskapsmarknaden, dvs. mellan 1998 och 2000. Med tanke på nivån av de dumpningsmarginaler som konstaterats och volymen på importen från Ryssland, är det också sannolikt att gemenskapsindustrin skulle ha uppnått vinster på minst denna nivå under undersökningsperioden.

7.1.3. Kvalitetsjustering

(83) En rysk tillverkare hävdade att den kisel som producerades i den ena av företagets anläggningar till följd av skillnader i tillverkningsprocessen var av lägre kvalitet än den som producerades i den andra anläggningen. Det hävdades därför att en prisjustering borde ske för kiseln av lägre kvalitet för att möjliggöra en rättvis jämförelse med gemenskapsindustrins priser. Den begärda justeringen bestod i skillnaden i den genomsnittliga produktionskostnaden mellan de två anläggningarna.

(84) Det medges att det föreligger en skillnad i kvalitet mellan produkterna från de två anläggningarna. För att en justering skall vara berättigad bör det dock påvisas att dessa skillnader inverkar på de priser som kan uppnås på marknaden, dvs. EU i detta fall. Det gjordes därför en kvalitetsbaserad jämförelse för att se om det förelåg en konsekvent skillnad mellan försäljningspriserna för respektive anläggning. För kisel av hög kvalitet befanns ingen justering vara nödvändig, eftersom anläggningen med lägre kvalitet inte sålde kisel av hög kvalitet. För kisel av standardkvalitet konstaterades en klar prisskillnad, och en justering på 4 % gjordes för försäljning av denna kvalitet från den berörda anläggningen. För kisel av låg kvalitet konstaterades ingen prisskillnad och någon justering var således inte berättigad.

(85) Den andra ryska tillverkaren hävdade att all den kisel företaget producerade var av så låg kvalitet att det inte kunde jämföras direkt ens med priset på kisel av låg kvalitet som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(86) Det medges likaså att i synnerhet halten av järn är högre i den kisel som produceras av denna tillverkare jämfört med den kisel som produceras av både gemenskapsindustrin och den andra ryska tillverkaren. För att kunna beräkna om kvaliteten hade någon eventuell verkan på de priser som denna tillverkare uppnådde på EU-marknaden gjordes även här en kvalitetsbaserad jämförelse med de genomsnittliga priser som uppnåddes av den andra ryska tillverkaren.

(87) Resultaten av denna jämförelse visade att en justering av priserna för kiseln av låg kvalitet från denna ryska tillverkare bör beviljas för att möjliggöra en jämförelse med priserna på kisel av låg kvalitet som produceras av gemenskapsindustrin.

7.1.4. Justering för olikheter i handelsled

(88) De ryska tillverkarna begärde en prisjustering för olikheter i handelsled för sin försäljning i EU. Det konstaterades att en rysk tillverkare sålde all sin kisel via en handlare på Brittiska Jungfruöarna. Den andra tillverkaren sålde kisel såväl via en närstående handlare i Schweiz, via en icke-närstående handlare i EU som direkt till slutanvändarna. Gemenskapsindustrin sålde nästan all sin kisel direkt till slutanvändarna.

(89) I syfte att fastställa om en justering för olikheter i handelsled var berättigad undersöktes all försäljning av samma kvalitet från samma tillverkare via de olika försäljningskanalerna för att se om det förelåg en konsekvent prisskillnad. Till följd av denna undersökning beviljades en justering för olikheter i handelsled för all försäljning via en icke-närstående handlare.

7.2. Den slutgiltiga tullens utformning och nivå

(90) I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas, uppgående till nivåer som motsvarar den lägsta konstaterade dumpningsmarginalen eller skadan. Dessa åtgärder bör liksom de provisoriska åtgärderna utformas som en värdetull.

7.3. Slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

(91) Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats för de exporterande producenterna i Ryssland och mot bakgrund av nivån på den skada som gemenskapsindustrin vållats, bedöms det som nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull genom kommissionens förordning (EG) nr 1235/2003 tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. I de fall där de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna skall endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna tas ut slutgiltigt.

(92) Eventuella ansökningar om tillämpning av individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

7.4. Åtaganden

(93) Efter det att de provisoriska åtgärderna införts och efter meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten gjorde en exporterande tillverkare i Ryssland ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen.

(94) Den berörda exporterande tillverkaren framställer olika typer av produkter som kan säljas tillsammans. Det föreligger här risk för korsvis kompensation, dvs. att man formellt sett skulle fullgöra prisåtagandena, men sänka priserna för andra produkter än den berörda produkten när de säljs tillsammans med den berörda produkten. Detta skulle göra det enkelt att kringgå ett åtagandes minimipris för kisel, och kommissionen skulle få mycket stora svårigheter att övervaka åtagandena.

(95) Av dessa skäl drogs därför slutsatsen att de åtaganden som gjorts efter meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten inte i sin nuvarande form kan godtas. De berörda parterna underrättades om detta, och bristerna i de gjorda åtagandena beskrevs utförligt för de berörda exportörerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av kisel innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel enligt KN-nummer 2804 69 00, med ursprung i Ryssland.

2. Följande slutgiltiga tullsatser skall tillämpas för den produkt med ursprung i Ryssland som produceras av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull enligt kommissionens förordning (EG) nr 1235/2003 om import av kisel innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel enligt KN-nummer 2804 69 00 med ursprung i Ryssland skall tas ut slutgiltigt i enlighet med de bestämmelser som anges nedan.

De belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga satsen för antidumpningstullen skall frisläppas. I de fall den slutgiltiga tullen överstiger den preliminära tullen skall endast det belopp för vilket säkerhet ställts motsvarande den preliminära tullen slutgiltigt tas ut.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2003.

På rådets vägnar

A. Matteoli

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1972/2002, EGT L 305, 7.11.2002, s. 1.

(2) EUT L 173, 11.7.2003, s. 14.

(3) Rådets förordning (EG) nr 2496/97 av den 11 december 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (EGT L 345, 16.12.1997, s. 1).

(4) EGT C 246, 12.10.2002, s. 9.