Kommissionens förordning (EG) nr 69/2001

av den 12 januari 2001

om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd(1), särskilt artikel 2 i denna,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning(2),

efter samråd med Rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1) Genom förordning (EG) nr 994/98 bemyndigas kommissionen att i en förordning fastställa ett tröskelvärde under vilket stödåtgärder inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 87.1 i fördraget och därför inte omfattas av anmälningsförfarandet enligt artikel 88.3 i fördraget.

(2) Kommissionen har i ett stort antal beslut tillämpat artiklarna 87 och 88 i fördraget och särskilt förtydligat begreppet stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget. Kommissionen har också redogjort för sin politik med avseende på ett stödtak för stöd av mindre betydelse (försumbara stöd), under vilket artikel 87.1 inte anses vara tillämplig, senast i meddelandet om försumbart stöd(3). Mot bakgrund av denna erfarenhet och för att skapa ökad insyn och rättssäkerhet är det lämpligt att fastställa regeln om stöd av mindre betydelse i en förordning.

(3) Med beaktande av de särskilda regler som gäller för jordbruks-, fiskeri- och vattenbruks- samt transportsektorerna och risken för att även små stödbelopp skulle kunna uppfylla kriterierna i artikel 87.1 i fördraget inom dessa sektorer, bör denna förordning inte gälla för dessa sektorer.

(4) Mot bakgrund av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om subventioner och kompensatoriska åtgärder(4) bör exportstöd eller stöd som gynnar inhemska produkter på bekostnad av importerade produkter inte undantas enligt denna förordning. Bidrag till kostnaderna för deltagande i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som behövs för att lansera en ny produkt eller en befintlig produkt på en ny marknad utgör normalt inte exportstöd.

(5) Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet är det möjligt att fastslå att stöd som inte överstiger ett stödtak på 100000 euro under en period på tre år inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna och/eller inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och därför inte omfattas av artikel 87.1 i fördraget. Treårsperioden är rörlig, vilket innebär att det totala beloppet stöd av mindre betydelse som företaget har fått under de föregående tre åren måste fastställas för varje gång ett nytt stöd av mindre betydelse beviljas. Stödet i fråga bör anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren tilldelats laglig rätt till stödet. Regeln om stöd av mindre betydelse påverkar inte företags möjligheter att få annat statligt stöd som har godkänts av kommissionen eller som omfattas av en gruppundantagsförordning, också för samma projekt.

(6) För att säkerställa insyn, lika behandling och en korrekt tillämpning av tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse bör medlemsstaterna använda samma beräkningsmetod. I syfte att underlätta denna beräkning och i enlighet med gällande praxis för tillämpningen av regeln om stöd av mindre betydelse bör de stödbelopp som inte har formen av kontantbidrag omvandlas till motsvarande bruttobidragsekvivalenter. Vid beräkningen av bidragsekvivalenten av stöd som kan betalas ut i flera omgångar och stöd i form av mjuka lån skall de marknadsräntor som rådde när stödet beviljades användas. För att säkerställa en enhetlig, öppen och enkel tillämpning av reglerna om statligt stöd, bör med marknadsräntor enligt denna förordning avses referensräntorna, under förutsättning att det ställs normala säkerheter när det gäller mjuka lån och att dessa inte innebär ett onormalt risktagande. Referensräntorna bör vara de räntor som löpande fastställs av kommissionen på grundval av objektiva kriterier och som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning samt på Internet.

(7) Det är kommissionens skyldighet att säkerställa att reglerna om statligt stöd följs och särskilt att stöd som beviljas inom ramen för regeln om stöd av mindre betydelse följer villkoren i denna regel. I enlighet med den samarbetsprincip som följer av artikel 10 i fördraget bör medlemsstaterna underlätta att denna uppgift fullgörs genom att upprätta det system som behövs för att säkerställa att det totala stödbelopp som beviljas enligt regeln om stöd av mindre betydelse till samma stödmottagare inte överstiger stödtaket på 100000 euro under en period på tre år. Medlemsstaterna bör därför, när de beviljar ett stöd av mindre betydelse, informera det berörda företaget om att stödet har karaktär av stöd av mindre betydelse, få fullständig information om annat stöd av mindre betydelse som mottagits under de senaste tre åren och noggrant kontrollera att stödtaket för stöd av mindre betydelse inte överskrids genom det nya stödet av mindre betydelse. Alternativt kan bevakningen av att stödtaket respekteras också skötas med hjälp av ett centralt register.

(8) Med hänvisning till kommissionens erfarenhet på detta område, särskilt med tanke på hur ofta det i allmänhet är nödvändigt att se över politiken i fråga om statligt stöd, bör tillämpningsperioden för denna förordning begränsas. Om denna förordnings giltighetstid skulle löpa ut utan att förlängas, bör medlemsstaterna få en anpassningsperiod på sex månader för stödordningar som omfattades av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning gäller statligt stöd till företag inom alla sektorer med undantag för

a) transportsektorn och verksamheter som avser produktion, bearbetning eller marknadsföring av de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, och

b) exportrelaterade stöd, dvs. stöd som är direkt knutna till exporterade volymer, till upprättandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med exportverksamhet,

c) stöd som förutsätter att inhemska produkter används på bekostnad av importerade produkter.

Artikel 2

Stöd av mindre betydelse

1. Stödåtgärder som uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 skall inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 87.1 i fördraget och skall därför inte omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget.

2. Det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enskilt företag får inte överstiga 100000 euro under någon treårsperiod. Detta stödtak skall gälla oberoende av stödets form eller ändamål.

3. Stödtaket i punkt 2 skall uttryckas som ett kontantbidrag. Alla siffror som används skall avse bruttobelopp, dvs. belopp före eventuella avdrag för direkt skatt. Om stöd beviljas i någon annan form än som bidrag, skall stödbeloppet brutto vara lika med stödets bidragsekvivalent.

Stöd som betalas ut i flera omgångar skall aktualiseras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den ränta som skall användas för nuvärdesberäkningar och för att beräkna stödbeloppet i ett mjukt lån skall vara den gällande referensräntan vid den tidpunkt då lånet beviljades.

Artikel 3

Kumulering och kontroll

1. En medlemsstat som beviljar stöd av mindre betydelse till ett företag skall upplysa företaget om att stödet har karaktären av stöd av mindre betydelse och från företaget erhålla fullständiga uppgifter om övrigt stöd av mindre betydelse som företaget har mottagit under de föregående tre åren.

Medlemsstaten får inte bevilja det nya stödet av mindre betydelse förrän den har kontrollerat att detta inte kommer att medföra att det totala beloppet av stöd av mindre betydelse som företaget fått under den relevanta treårsperioden överstiger det stödtak som anges i artikel 2.2.

2. Om en medlemsstat har upprättat ett centralt register över stöd av mindre betydelse som innehåller fullständiga uppgifter om samtliga stöd av mindre betydelse som beviljats av myndigheter i medlemsstaten, skall kravet i punkt 1 första stycket inte längre gälla från den tidpunkt då registret omfattar en period av tre år.

3. Medlemsstaterna skall registrera och sammanställa alla uppgifter som rör tillämpningen av denna förordning. Registret skall innehålla alla uppgifter som behövs för att det skall vara möjligt att fastställa att villkoren i denna förordning har följts. Registrerade uppgifter om ett enskilt stöd av mindre betydelse skall bevaras under tio år från den dag då det beviljades, och uppgifter om en stödordning av mindre betydelse under tio år från den dag då det sista enskilda stödet beviljades enligt stödordningen. Den berörda medlemsstaten skall på skriftlig begäran från kommissionen inom tjugo arbetsdagar, eller inom den längre tidsfrist som anges i begäran, förse kommissionen med alla upplysningar den anser sig behöva för att bedöma huruvida villkoren i denna förordning har följts, särskilt vad gäller det totala beloppet av stöd av mindre betydelse som ett företag har mottagit.

Artikel 4

Ikraftträdande och giltighetstid

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall gälla till och med den 31 december 2006.

2. De ordningar för stöd av mindre betydelse som omfattas av denna förordning skall vid utgången av förordningens giltighetstid fortsätta att omfattas av den under en anpassningsperiod på sex månader.

Under anpassningsperioden får dessa ordningar fortsätta att tillämpas enligt villkoren i denna förordning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 januari 2001.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(2) EGT C 89, 28.3.2000, s. 6.

(3) EGT C 68, 6.3.1996, s. 9.

(4) EGT L 336, 23.12.1994, s. 156.