Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000

av den 29 juni 2000

om ämnen som bryter ned ozonskiktet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), mot bakgrund av det gemensamma utkast som godkändes av förlikningskommittén den 5 maj 2000, och

av följande skäl:

(1) Det har konstaterats att fortsatta utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i nuvarande omfattning orsakar betydande skador på ozonskiktet. Under 1998 var nedbrytningen av ozonskiktet på det södra halvklotet högre än någonsin tidigare. Stora skador har dessutom uppstått i ozonskiktet över den arktiska regionen under tre av de fyra senaste vårarna. Nedbrytningen av ozonskiktet leder till ökad UV-B-strålning, vilket är en stor risk för människors hälsa och för miljön. Det är därför nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga verkningar av sådana utsläpp.

(2) Mot bakgrund av gemenskapens ansvar för miljö och handel har gemenskapen enligt beslut 88/540/EEG(4) blivit part i Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Protokollet ändrades av parterna i protokollet vid deras andra möte i London och deras fjärde möte i Köpenhamn.

(3) Vid sitt sjunde möte i Wien i december 1995 och vid sitt nionde möte i Montreal i september 1997, i vilka båda möten kommissionen deltog, antog parterna till Montrealprotokollet ytterligare bestämmelser för att skydda ozonskiktet.

(4) För att gemenskapens förpliktelser enligt Wienkonventionen och de senaste ändringarna och anpassningarna av Montrealprotokollet skall kunna fullgöras är det nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå, framförallt avveckla produktionen och utsläppandet på marknaden av metylbromid inom gemenskapen och att inrätta ett licenssystem inte bara för import utan också för export av ozonnedbrytande ämnen.

(5) Mot bakgrund av att teknik för att ersätta ozonnedbrytande ämnen blivit tillgänglig tidigare än väntat är det i vissa fall lämpligt att besluta om kontrollåtgärder som är strängare än vad som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 3093/94 av den 15 december 1994 om ämnen som bryter ned ozonskiktet(5) och i Montrealprotokollet.

(6) Förordning (EG) nr 3093/94 måste ändras på ett genomgripande sätt. För klarhetens och öppenhetens skull bör den förordningen därför ses över i sin helhet.

(7) I enlighet med förordning (EG) nr 3093/94 har produktionen av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och bromfluorkolväten avvecklats. Produktion av dessa kontrollerade ämnen är således förbjuden med möjlighet till undantag för viktiga användningsområden och för att tillgodose parternas grundläggande inhemska behov enligt artikel 5 i Montrealprotokollet. Det är nu även lämpligt att gradvis förbjuda utsläppande på marknaden och användning av dessa ämnen samt av produkter och utrustning som innehåller dessa ämnen.

(8) Kommissionen får på vissa villkor bevilja undantag för viktiga användningsområden även sedan de kontrollerade ämnena har avvecklats.

(9) Alternativ till metylbromid finns att tillgå i allt större utsträckning och detta bör återspeglas i en mer påtaglig minskning av produktion och förbrukning av metylbromid jämfört med Montrealprotokollet. Produktionen och förbrukningen av metylbromid bör helt upphöra, dock med möjliga undantag för användningsområden som är av avgörande betydelse, vilka skall beslutas på gemenskapsnivå i enlighet med kriterier som skall ställas upp enligt Montrealprotokollet. Även användningen av metylbromid vid karantänsättning och före transport bör begränsas. Denna användning får inte överstiga nuvarande nivåer och bör slutgiltigt minskas mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och utvecklingen enligt Montrealprotokollet.

(10) I förordning (EG) nr 3093/94 meddelas föreskrifter om begränsning av produktionen av alla ozonnedbrytande ämnen utom klorfluorkolväten. Det är lämpligt att meddela sådana föreskrifter för att säkerställa att klorfluorkolväten inte fortsätter att användas där det finns alternativa ämnen som inte bryter ned ozonskiktet. Åtgärder som syftar till att begränsa produktionen av klorfluorkolväten bör vidtas av alla parter i Montrealprotokollet. En frysning av produktionen av klorfluorkolväten skulle återspegla detta behov och visa att gemenskapen är besluten att spela en ledande roll i detta avseende. Den kvantitet klorfluorkolväten som produceras bör anpassas till den planerade minskningen av den kvantitet som släpps ut på gemenskapsmarknaden och den sjunkande efterfrågan över hela världen, som är en följd av den minskade användningen av klorfluorkolväten som protokollet kräver.

(11) Enligt artikel 2F.7 i Montrealprotokollet skall parterna sträva efter att tillse att användningen av klorfluorkolväten begränsas till de tillämpningar för vilka andra mer miljöanpassade alternativa ämnen eller tekniker saknas. Mot bakgrund av tillgången till alternativ teknik och ersättningsteknik kan utsläppande på marknaden och användning av klorfluorkolväten och produkter innehållande klorfluorkolväten begränsas ytterligare. I beslut VI/13 från mötet mellan parterna i Montrealprotokollet föreskrivs att utvärderingen av alternativ till klorfluorkolväten bör beakta sådana faktorer som ozonnedbrytande potential, energieffektivitet, brandfarlighet, toxicitet och global uppvärmningseffekt samt de möjliga effekterna av en effektiv användning och en avveckling av klorfluorkarboner och haloner. Kontrollerna av klorfluorkolväten enligt Montrealprotokollet bör stramas upp avsevärt för att skydda ozonskiktet och visa de alternativ som finns.

(12) Kvoter för övergång till fri omsättning av kontrollerade ämnen inom gemenskapen bör endast tilldelas för en begränsad användning av kontrollerade ämnen. Import av kontrollerade ämnen och produkter, som innehåller kontrollerade ämnen, från stater som inte är parter i Montrealprotokollet bör inte ske.

(13) För att möjliggöra övervakning av handeln med ozonnedbrytande ämnen och informationsutbyte mellan parterna bör licenssystemet för kontrollerade ämnen utökas till att omfatta tillstånd till export av kontrollerade ämnen.

(14) Föreskrifter bör meddelas i fråga om återvinning av använda kontrollerade ämnen och för att hindra läckage av kontrollerade ämnen.

(15) Enligt Montrealprotokollet krävs uppgiftslämnande i fråga om handeln med ozonnedbrytande ämnen. Producenter, importörer och exportörer av kontrollerade ämnen bör därför lämna uppgifter varje år.

(16) De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(6).

(17) I beslut X/8 från det tionde mötet mellan parterna i Montrealprotokollet uppmuntras parterna att på ett aktivt sätt och i lämpliga fall vidta åtgärder för att motverka produktion och marknadsföring av nya ozonnedbrytande ämnen, särskilt bromklormetan. En mekanism bör i detta syfte inrättas så att nya ämnen omfattas av denna förordning. Produktion, import, utsläppande på marknaden och användning av bromklormetan bör förbjudas.

(18) Den övergång till ny teknik eller alternativa produkter som krävs på grund av att produktionen och användningen av kontrollerade ämnen gradvis skall avvecklas kan vålla problem för främst små och medelstora företag. Medlemsstaterna bör därför överväga att tillhandahålla lämpligt stöd för att i synnerhet små och medelstora företag skall kunna genomföra de förändringar som krävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Räckvidd

Denna förordning skall tillämpas på produktion, import, export, utsläppande på marknaden, användning, återvinning, återanvändning och regenerering samt destruktion av klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, metylbromid, bromfluorkolväten och klorfluorkolväten, på uppgiftslämnande om dessa ämnen samt på import, export, utsläppande på marknaden och användning av produkter och utrustning som innehåller dessa ämnen.

Denna förordning skall även tillämpas på produktion, import, utsläppande på marknaden och användning av ämnen i bilaga II.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande begrepp med de betydelser som här anges:

- protokollet: 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet, i dess lydelse efter de senaste ändringarna och anpassningarna.

- part: varje part i protokollet.

- stat som inte är part i protokollet: en stat eller regional organisation för ekonomisk integration som inte har samtyckt till att vara bunden av de bestämmelser i protokollet som är tillämpliga på ett visst kontrollerat ämne.

- kontrollerade ämnen: klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan, metylbromid, bromfluorkolväten och klorfluorkolväten, vare sig de förekommer ensamma eller blandade med andra ämnen och vare sig de är nyproducerade, återvunna, återanvända eller regenererade. Denna definition skall inte avse ett kontrollerat ämne i andra tillverkade produkter än behållare som används för transport eller förvaring av ämnet, eller sådana obetydliga mängder av ett kontrollerat ämne som härrör från oavsiktlig eller tillfällig bildning under en tillverkningsprocess, från råmaterial som inte har reagerat, eller från dess användning som ett agens i tillverkningsprocessen vilket kan ge en förorening av kemiska ämnen i form av spårämnen, eller som släpps ut under tillverkning eller hantering av produkter.

- klorfluorkarboner (CFC): de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp I i bilaga I, inklusive deras isomerer.

- andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner: de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp II i bilaga I, inklusive deras isomerer.

- haloner: de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp III i bilaga I, inklusive deras isomerer.

- koltetraklorid: det kontrollerade ämne som anges i grupp IV i bilaga I.

- 1,1,1-trikloretan: det kontrollerade ämne som anges i grupp V i bilaga I.

- metylbromid: det kontrollerade ämne som anges i grupp VI i bilaga I.

- bromfluorkolväten: de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp VII i bilaga I, inklusive deras isomerer.

- klorfluorkolväten (HCFC): de kontrollerade ämnen som förtecknas i grupp VIII i bilaga I, inklusive deras isomerer.

- nya ämnen: de ämnen som förtecknas i bilaga II. Denna definition skall omfatta ämnen vare sig de förekommer ensamma eller blandade med andra ämnen och vare sig de är nyproducerade, återvunna, återanvända eller regenererade. Denna definition skall inte avse ett kontrollerat ämne i andra tillverkade produkter än behållare som används för transport eller förvaring av ämnet, eller sådana obetydliga mängder av ett nytt ämne som härrör från oavsiktlig eller tillfällig bildning under en tillverkningsprocess, eller från råmaterial som inte har reagerat.

- råmaterial: varje kontrollerat ämne eller nytt ämne som bearbetas kemiskt i en process där ämnets ursprungliga sammansättning helt förändras och från vilken utsläppen är obetydliga.

- agens i tillverkningsprocessen: kontrollerade ämnen när dessa används som kemiska agens i tillverkningsprocessen i de tillämpningar som anges i bilaga VI, i befintliga anläggningar per den 1 september 1997 och där utsläppen är obetydliga. Kommissionen skall, mot bakgrund av dessa kriterier och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, upprätta en förteckning över företag där det skall vara tillåtet att använda kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen, en förteckning där de högsta utsläppsnivåerna skall anges för vart och ett av de berörda företagen. Kommissionen får också, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, ändra bilaga VI och den ovannämnda förteckningen över företag mot bakgrund av ny kunskap eller teknisk utveckling, inbegripet den översyn som anges i beslut X/14 från mötet mellan parterna i protokollet.

- producent: varje fysisk eller juridisk person som producerar kontrollerade ämnen inom gemenskapen.

- produktion: den mängd kontrollerade ämnen som produceras, minus den mängd som destrueras med hjälp av teknik som godkänts av parterna, minus den mängd som helt används som råmaterial eller som agens i tillverkningsprocessen vid framställning av andra kemikalier. Återvunnen, återanvänd eller regenererad mängd skall inte betraktas som produktion.

- ozonnedbrytande potential: den siffra som anges i den tredje kolumnen i bilaga I och som motsvarar varje kontrollerat ämnes potentiella inverkan på ozonskiktet.

- beräknad nivå: en kvantitet som beräknas genom att kvantiteten av varje kontrollerat ämne multipliceras med dess ozonnedbrytande potential och genom att de erhållna resultaten därefter adderas separat för varje ämnesgrupp i bilaga I.

- industriell rationalisering: överföring mellan parter eller inom en medlemsstat av hela eller en del av den beräknade produktionsnivån från en producent till en annan producent för att uppnå bättre ekonomisk effektivitet eller för att avhjälpa förväntade brister i utbudet på grund av att anläggningar stängs.

- utsläppande på marknaden: att mot betalning eller gratis leverera till eller förse tredje part med kontrollerade ämnen eller produkter som innehåller kontrollerade ämnen som omfattas av denna förordning.

- användning: utnyttjande av kontrollerade ämnen för produktion eller underhåll, i synnerhet komplettering, av produkter eller utrustning eller i andra processer utom för användning som råmaterial eller som agens i tillverkningsprocessen.

- reversibelt luftkonditionerings-/värmepumpsystem: en kombination av sammanhängande enheter innehållande kylmedium, som utgör en enda sluten kylkrets där kylmediet cirkulerar i syfte att uppta eller avge värme (dvs. kylning eller uppvärmning) och som är reversibla på så sätt att förångare och kondensatorer är utformade så att deras funktioner är utbytbara.

- aktiv förädling: ett förfarande som anges i artikel 114.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(7).

- återvinning: insamling och lagring av kontrollerade ämnen från t. ex. maskiner, utrustning och förvaringsbehållare i samband med service eller före bortskaffande.

- återanvändning: förnyad användning av ett återvunnet kontrollerat ämne efter en grundläggande reningsprocess som t. ex. filtrering och torkning. För kylmedier innebär återanvändning normalt att ämnet återförs till utrustningen, vilket oftast sker på plats.

- regenerering: beredning och uppgradering av ett återvunnet kontrollerat ämne genom processer som filtrering, torkning, destillation och kemisk behandling för att återställa ämnet till en viss standard, vilket ofta innebär behandling vid en central anläggning.

- företag: varje fysisk eller juridisk person som producerar, återvinner för utsläppande på marknaden eller använder kontrollerade ämnen inom gemenskapen i industriellt eller kommersiellt syfte, som låter sådana importerade ämnen övergå till fri omsättning inom gemenskapen eller exporterar sådana ämnen från gemenskapen i industriellt eller kommersiellt syfte.

KAPITEL II

AVVECKLINGSPLAN

Artikel 3

Begränsning av produktionen av kontrollerade ämnen

1. Om inget annat följer av punkterna 5-10 får ingen produktion förekomma av

a) klorfluorkarboner,

b) andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner,

c) haloner,

d) koltetraklorid,

e) 1,1,1-trikloretan, eller

f) bromfluorkolväten.

Kommissionen skall mot bakgrund av medlemsstaternas förslag i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 tillämpa de kriterier som anges i parternas beslut IV/25 för att varje år fastställa för vilka viktiga användningsområden som produktion och import av de i första stycket angivna kontrollerade ämnena får tillåtas i gemenskapen och vilka användare som får utnyttja dessa viktiga användningsområden. Sådan produktion och import får tillåtas endast om lämpliga alternativ eller återvunna eller regenererade kontrollerade ämnen som anges i punkt 1 inte kan erhållas från någon av parterna.

2. i) Om inte annat följer av punkterna 5-10, skall varje producent se till att

a) den beräknade nivån på hans produktion av metylbromid under perioden 1 januari-31 december 1999 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 75 % av den beräknade nivån på hans produktion av metylbromid under 1991,

b) den beräknade nivån på hans produktion av metylbromid under perioden 1 januari-31 december 2001 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 40 % av den beräknade nivån på hans produktion av metylbromid under 1991,

c) den beräknade nivån på hans produktion av metylbromid under perioden 1 januari-31 december 2003 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 25 % av den beräknade nivån på hans produktion av metylbromid under 1991,

d) han inte producerar metylbromid efter den 31 december 2004,

De beräknade nivåer som avses i punkterna a, b, c och d får inte omfatta metylbromid som producerats för användning vid karantänsättning och före transport.

ii) Kommissionen skall mot bakgrund av medlemsstaternas förslag i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 tillämpa de kriterier som anges i parternas beslut IX/6 samt eventuella övriga relevanta kriterier som parterna enats om, för att varje år fastställa för vilka användningsområden av avgörande betydelse som produktion, import och användning av metylbromid får tillåtas i gemenskapen efter den 31 december 2004, vilken mängd och omfattning som skall tillåtas och vilka användare som får utnyttja undantaget för användningsområden av avgörande betydelse. Sådan produktion och import får tillåtas endast om det inte finns några lämpliga alternativ eller om återanvänd eller regenererad metylbromid inte kan erhållas från någon av parterna.

I en nödsituation, när oväntade utbrott av särskilda pestsjukdomar eller andra sjukdomar så kräver, får kommissionen på begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillåta tillfällig användning av metylbromid. Ett sådant tillstånd skall ha en giltighetstid på högst 120 dagar och gälla för en kvantitet om högst 20 ton.

3. Om inte annat följer av punkterna 8, 9 och 10, skall varje producent se till att

a) den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari-31 december 2000 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under 1997,

b) den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari-31 december 2008 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 35 % av den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under 1997,

c) den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari-31 december 2014 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 20 % av den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under 1997,

d) den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under perioden 1 januari-31 december 2020 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 15 % av den beräknade nivån på hans produktion av klorfluorkolväten under 1997,

e) han inte producerar klorfluorkolväten efter den 31 december 2025.

Före den 31 december 2002 skall kommissionen göra en översyn av produktionen av klorfluorkolväten för att bestämma

- huruvida man bör föreslå en fortsatt produktionsminskning före år 2008 och/eller

- huruvida man bör föreslå en ändring av de produktionsnivåer som föreskrivs ovan i punkterna b, c och d.

Vid denna översyn skall hänsyn tas till utvecklingen av förbrukningen av klorfluorkolväten i hela världen, exporten av klorfluorkolväten från gemenskapen och andra OECD-länder samt till tillgången på alternativa ämnen eller tekniker och den relevanta internationella utvecklingen enligt protokollet.

4. Kommissionen skall utfärda tillstånd till de användare som identifieras i enlighet med punkt 1 andra stycket och punkt 2 ii och underrätta dem om för vilka användningsområden de har tillstånd, vilka ämnen de får använda och i vilka mängder.

5. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den relevanta produktionen äger rum får ge producenten tillstånd att producera de i punkt 1 och 2 angivna kontrollerade ämnena för att tillgodose de behov för vilka tillstånd beviljats i enlighet med punkt 4. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten skall i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

6. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum får ge producenten tillstånd att överskrida de beräknade produktionsnivåerna enligt punkterna 1 och 2 för att tillgodose parternas grundläggande inhemska behov enligt artikel 5 i protokollet, förutsatt att ökningen av medlemsstatens beräknade produktionsnivåer inte överstiger de nivåer som enligt artiklarna 2A-2E och 2H i protokollet tillåts för detta ändamål under de berörda perioderna. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten skall i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

7. I den utsträckning som protokollet tillåter det, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum ge producenten tillstånd att överskrida de beräknade produktionsnivåerna enligt punkterna 1 och 2 för att, på parternas begäran, tillgodose deras behov såvitt avser viktig användning eller användning som är av avgörande betydelse. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten skall i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

8. I den utsträckning som protokollet tillåter det, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum ge producenten tillstånd att överskrida de beräknade produktionsnivåerna enligt punkterna 1-7 för industriell rationalisering i den berörda medlemsstaten, förutsatt att medlemsstatens beräknade produktionsnivåer inte överstiger summan av de beräknade produktionsnivåerna enligt punkterna 1-7 för medlemsstatens inhemska producenter för de aktuella perioderna. Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten skall i förväg underrätta kommissionen om att den avser att utfärda ett sådant tillstånd.

9. I den utsträckning som protokollet tillåter det, får kommissionen med samtycke av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum ge producenten tillstånd att överskrida de beräknade produktionsnivåerna enligt punkterna 1-8 för industriell rationalisering mellan medlemsstater, förutsatt att summan av de beräknade produktionsnivåerna för de berörda medlemsstaterna inte överstiger summan av de beräknade produktionsnivåerna för medlemsstaternas inhemska producenter enligt punkterna 1-8 för de aktuella perioderna. Samtycke krävs också från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det är meningen att produktionen skall minskas.

10. I den utsträckning som protokollet tillåter det, får kommissionen med samtycke av såväl den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum som av regeringen i det berörda tredje partslandet, ge en producent tillstånd att lägga ihop de beräknade produktionsnivåerna enligt punkterna 1-9 med de beräknade produktionsnivåer som är tillåtna för en producent i ett tredje partsland enligt protokollet och den producentens nationella lagstiftning med syftet industriell rationalisering med tredje partsland, förutsatt att summan av de beräknade produktionsnivåer för de båda producenterna inte överstiger summan av de beräknade produktionsnivåer som tillåts för gemenskapsproducenten enligt punkterna 1-9 och för producenten i tredje partslandet enligt protokollet och tillämplig nationell lagstiftning.

Artikel 4

Begränsning av utsläppande på marknaden och användning av kontrollerade ämnen

1. Om inte annat följer av punkterna 4 och 5 skall det vara förbjudet att på marknaden släppa ut och att använda följande kontrollerade ämnen:

a) Klorfluorkarboner.

b) Andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner.

c) Haloner.

d) Koltetraklorid.

e) 1,1,1-trikloretan.

f) Bromfluorkolväten.

Kommissionen får, på begäran av en behörig myndighet i en medlemsstat och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, godkänna ett tillfälligt undantag som innebär att användning av klorfluorkarboner tillåts till och med den 31 december 2004 i doseringsmekanismer för hermetiskt tillslutna apparater avsedda att implanteras i människokroppen för att avge uppmätta läkemedelsdoser samt till och med den 31 december 2008 i befintliga militära tillämpningar, när det för ett visst användningsområde kan visas att tekniskt och ekonomiskt lämpliga ersättningsämnen eller alternativ teknik saknas eller inte kan användas.

2. i) Om inte annat följer av punkterna 4 och 5 skall varje producent och importör se till att

a) den beräknade nivån av metylbromid som han släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 1999 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 75 % av den beräknade nivån av metylbromid som han släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1991,

b) den beräknade nivån av metylbromid som han släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2001 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 40 % av den beräknade nivån av metylbromid som han släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1991,

c) den beräknade nivån av metylbromid som han släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2003 och under varje tolvmånadersperiod därefter inte överstiger 25 % av den beräknade nivån av metylbromid som han släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1991,

d) han inte släpper ut på marknaden eller för eget bruk använder metylbromid efter den 31 december år 2004.

I den utsträckning som protokollet tillåter det skall kommissionen, på begäran av en behörig myndighet i en medlemsstat och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, anpassa den beräknade nivån av metylbromid enligt artikel 3.2 i c och punkt c ovan när det påvisas att detta är nödvändigt för medlemsstatens behov, därför att tekniskt och ekonomiskt lämpliga alternativ och ersättningsämnen, som är godtagbara ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt, saknas eller inte kan användas.

Kommissionen skall i samråd med medlemsstaterna främja utveckling, inklusive forskning, och användning av alternativ till metylbromid så snart som möjligt.

ii) Om inte annat följer av punkt 4 är det efter den 31 december 2005 förbjudet för andra företag än producenter och importörer att på marknaden släppa ut och att använda metylbromid.

iii) De beräknade nivåer som avses i punkt i a, b, c och d samt ii omfattar inte den mängd metylbromid som producerats eller importerats för användning vid karantänsättning och före transport. Under perioden 1 januari-31 december 2001 och under varje tolvmånadersperiod därefter skall varje producent och importör se till att den beräknade nivån av metylbromid som han släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk vid karantänsättning och före transport inte överstiger genomsnittet av den beräknade nivån av metylbromid som han släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk vid karantänsättning eller före transport under åren 1996, 1997 och 1998.

Varje år skall medlemsstaterna till kommissionen lämna uppgift om vilka kvantiteter metylbromid som tillåtits för användning vid karantänsättning och före transport på deras territorier, om syftet med användningen av metylbromid och om framstegen i utvärderingen och användningen av alternativ.

Kommissionen skall, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, vidta åtgärder för att sänka den beräknade nivå av metylbromid som producenter och importörer får släppa ut på marknaden eller använda för eget bruk vid karantänsättning och före transport, mot bakgrund av den tekniska och ekonomiska tillgången på alternativa ämnen eller tekniker och den relevanta internationella utvecklingen enligt protokollet.

iv) De sammanlagda kvantitativa begränsningarna för utsläppande på marknaden eller användning för eget bruk av metylbromid för producenter och importörer framgår av bilaga III.

3. i) Om inte annat följer av punkterna 4 och 5 eller av artikel 5.5 skall följande gälla:

a) Den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 1999 och under en tolvmånadersperiod därefter får inte överstiga summan av

- 2,6 % av den beräknade nivån av klorfluorkarboner som producenter och importörer släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1989, och

- den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1989.

b) Den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december år 2001 får inte överstiga summan av

- 2,0 % av den beräknade nivån av klorfluorkarboner som producenter och importörer släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1989, och

- den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släppte ut på marknaden eller använde för eget bruk under 1989.

c) Den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2002 får inte överstiga 85 % av den nivå som beräknas med tillämpning av punkt b.

d) Den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2003 får inte överstiga 45 % av den nivå som beräknas med tillämpning av punkt b.

e) Den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2004 och under varje tolvmånadersperiod därefter får inte överstiga 30 % av den nivå som beräknas med tillämpning av punkt b.

f) Den beräknade nivån av klorfluorkolväten som producenter och importörer släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2008 och under varje tolvmånadersperiod därefter får inte överstiga 25 % av den nivå som beräknas med tillämpning av punkt b.

g) Producenter eller importörer får inte släppa ut klorfluorkolväten på marknaden eller använda sådana för eget bruk efter den 31 december 2009.

h) Varje producent och importör skall se till att den beräknade nivån av klorfluorkolväten som han släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk under perioden 1 januari-31 december 2001 och under tolvmånadersperioden därefter, i procent av de beräknade nivåer som anges i punkterna, inte överstiger deras procentuella marknadsandel för år 1996.

ii) Före den 1 januari 2001 skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, besluta om en mekanism för att tilldela varje producent och importör en viss kvot av de beräknade nivåerna enligt d-f. Denna mekanism skall tillämpas under perioden 1 januari-31 december 2003 och för varje därpå följande tolvmånadersperiod.

iii) När det gäller producenter skall de kvantiteter som avses i denna punkt 3 tillämpas på de mängder av nyproducerade klorflourkolväten som de släpper ut på marknaden eller använder för eget bruk inom gemenskapen och som har framställts i gemenskapen.

iv) De sammanlagda kvantitativa begränsningarna för producenters och importörers utsläppande på marknaden eller användning för eget bruk av klorfluorkolväten framgår av bilaga III.

4. i) a) Punkterna 1, 2 och 3 skall inte tillämpas när kontrollerade ämnen släpps ut på marknaden för destruktion inom gemenskapen med hjälp av teknik som har godkänts av parterna.

b) Punkterna l, 2 och 3 skall inte tillämpas på utsläppande på marknaden och användning av kontrollerade ämnen

- om dessa används som råmaterial eller agens i tillverkningsprocessen, eller

- om dessa används för att tillgodose i artikel 3.1 angivna användares tillåtna behov såvitt avser viktiga användningsområden och för att tillgodose i artikel 3.2 angivna användares tillåtna behov såvitt avser användningsområden av avgörande betydelse eller för att tillgodose behovet av tillfälliga tillämpningar i nödsituationer enligt artikel 3.2 ii.

ii) Punkt 1 skall inte gälla på utsläppande på marknaden som görs av andra företag än producenterna, av kontrollerade ämnen för underhåll och service av kylanläggningar och luftkonditioneringsutrustning till och med den 31 december 1999.

iii) Punkt 1 skall inte gälla användning av kontrollerade ämnen för underhåll och service av kylanläggningar och luftkonditioneringsutrustning eller vid tagning av fingeravtryck till och med den 31 december 2000.

iv) Punkt 1 c skall inte tillämpas på haloners utsläppande på marknaden eller användning (om de är återvunna, återanvända eller regenererade) i befintliga brandskyddssystem till och med den 31 december 2002 eller på haloners utsläppande på marknaden eller användning för ändamål som är av avgörande betydelse enligt bilaga VII. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall varje år underrätta kommissionen om vilka kvantiteter haloner som används för kritiska användningsområden, vilka åtgärder som vidtas för att minska utsläppen av dem och göra en uppskattning av storleken på utsläppen samt om pågående verksamhet för att identifiera och använda lämpliga alternativ. Varje år skall kommissionen se över de användningsområden av avgörande betydelse som förtecknas i bilaga VII och vid behov besluta om ändringar i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2.

v) Förutom såvitt avser de användningsområden som förtecknas i bilaga VII skall brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller haloner avvecklas före den 31 december 2003 och halonerna återvinnas i enlighet med artikel 16.

5. Varje producent eller importör som har rätt att på marknaden släppa ut eller för eget bruk använda kontrollerade ämnen som avses i denna artikel får helt eller delvis överlåta sin rätt till den mängd som i enlighet med denna artikel fastställts för den aktuella ämnesgruppen till varje annan producent eller importör av den ämnesgruppen inom gemenskapen. Varje sådan överlåtelse skall i förväg anmälas till kommissionen. Överlåtelsen av rätten att släppa ut på marknaden eller att använda får inte inbegripa någon ytterligare produktions- eller importrätt.

6. Det skall vara förbjudet att importera och på marknaden släppa ut produkter och utrustning som innehåller klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och bromfluorkolväten, med undantag av produkter och utrustning i fråga om vilka användning av respektive kontrollerade ämne har tillåtits enligt artikel 3.1 andra stycket eller förtecknas i bilaga VII. Produkter och utrustning som bevisligen tillverkats före denna förordnings ikraftträdande skall inte omfattas av detta förbud.

Artikel 5

Begränsning av användningen av klorfluorkolväten

1. Användning av klorfluorkolväten skall förbjudas enligt följande:

a) i aerosoler,

b) som lösningsmedel,

i) i icke-slutna system, inbegripet öppna rengöringsanläggningar och öppna system för avvattning eller torkning utan kylytor, i lim och formsläppmedel om dessa inte används i slutna anläggningar, för avloppsrensning om klorfluorkolvätena inte återvinns,

ii) från den 1 januari år 2002 vid all användning som lösningsmedel, med undantag av precisionsrengöring av elektriska komponenter och andra komponenter för användning inom flyget och i rymden där förbudet skall träda i kraft den 31 december 2008.

c) som kylmedium,

i) i följande utrustning som tillverkats efter den 31 december 1995:

- icke-slutna anläggningar med direktförångning,

- kyl- och frysskåp för hushållsbruk,

- luftkonditioneringssystem i motorfordon, traktorer, terrängfordon eller släpfordon, oberoende av vilken energikälla som driver utrustningen, utom för militär användning, där förbudet skall träda i kraft den 31 december 2008,

- luftkonditioneringssystem i fordon för kollektivtrafik på väg.

ii) i luftkonditioneringssystem i fordon för spårbunden trafik, när utrustningen är tillverkad efter den 31 december 1997,

iii) från den 1 januari 2000 i utrustning tillverkad efter den 31 december 1999 för följande användningsområden:

- i kylrum och kyllager för offentligt bruk eller distribution,

- för utrustning med en ingående axeleffekt på 150 kW eller mer,

iv) från den 1 januari 2001 i all annan kyl- och luftkonditioneringsutrustning tillverkad efter den 31 december 2000, med undantag av fast luftkonditioneringsutrustning med en kyleffekt understigande 100 kW, för vilken användning av klorfluorkolväten skall vara förbjuden från och med den 1 juli 2002 i utrustning tillverkad efter den 30 juni 2002, och för reversibla luftkonditionerings-/värmepumpsystem för vilka användning av klorfluorkolväten skall vara förbjuden från den 1 januari 2004 i all utrustning tillverkad efter den 31 december 2003,

v) från den 1 januari 2010 får nyproducerade klorfluorkolväten inte användas för underhåll och service av befintlig kyl- eller luftkonditioneringsutrustning. Alla klorflourkolväten skall förbjudas från och med den 1 januari 2015.

Kommissionen skall före den 31 december 2008 undersöka om det tekniskt och ekonomiskt sett finns några alternativ till återvunna klorflourkolväten.

Undersökningen skall ta hänsyn till tillgängligheten av tekniskt och ekonomiskt lämpliga alternativ till klorfluorkolväten i befintlig kylutrustning för att undvika att utrustning i onödan överges.

För att ett alternativ skall övervägas bör det jämfört med klorfluorkolväten ha en väsentligt mindre skadlig inverkan på miljön.

Kommissionen skall lägga fram resultatet av undersökningen för Europaparlamentet och rådet. Den skall i förekommande fall, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, besluta om en eventuell anpassning av datumet den 1 januari 2015.

d) för produktion av cellplast,

i) för produktion av all cellplast utom integralcellplast som används för säkerhetsändamål och styv cellplast för isolering,

ii) från och med den 1 oktober 2000 för produktion av integralcellplast som används för säkerhetsändamål och styv etencellplast för isolering,

iii) från och med den 1 januari 2002 för produktion av strängsprutad styv styrencellplast för isolering, utom i de fall där den används för isolerade transporter,

iv) från och med den 1 januari 2003 för produktion av uretancellplast för apparater, polyuretancellplast med flexibel yta för lammat och helgjutna paneler av polyuretanplast, utom där de två sistnämnda används för isolerade transporter,

v) från och med den 1 januari 2004 för produktion av all cellplast inbegripet uretancellplastskum och cellplast i block.

e) som bärgas vid sterilisering i slutna system, i utrustning tillverkad efter den 31 december 1997,

f) i alla andra tillämpningar.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 skall användning av klorfluorkolväten vara tillåten

a) för laboratorieändamål, inklusive forskning och utveckling,

b) som råmaterial, och

c) som agens i tillverkningsprocessen.

3. Trots vad som sägs i punkt 1 kan användning av klorfluorkolväten som brandskyddsagens i befintliga brandskyddssystem tillåtas för att ersätta haloner för de användningsområden som förtecknas i bilaga VII på följande villkor:

- Haloner som ingår i sådana brandskyddssystem skall ersättas fullständigt.

- Haloner som dragits in skall destrueras.

- 70 % av destrueringskostnaden skall betalas av leverantören av klorfluorkolväten.

- Den medlemsstat som använder sig av denna bestämmelse skall varje år till kommissionen anmäla hur många installationer och vilka kvantiteter haloner som berörs.

4. Från och med det datum då en restriktion av användningen träder i kraft skall det vara förbjudet att importera och på marknaden släppa ut produkter och utrustning som innehåller klorfluorkolväte och vars användning är begränsad enligt denna artikel. Produkter och utrustning som bevisligen är tillverkade före det datum då begränsningen av användningen träder i kraft skall inte omfattas av detta förbud.

5. Till och med den 31 december 2009 skall de restriktioner av användningen som föreskrivs i denna artikel inte gälla klorfluorkolväten som används för produktion av produkter för export till länder där användning av klorfluorkolväten i dessa produkter fortfarande är tillåten.

6. Kommissionen får, mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av denna förordning eller för att beakta den tekniska utvecklingen, ändra den förteckning och de tidpunkter som anges i punkt 1 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, men de frister som anges i denna förordning får under inga omständigheter förlängas, dock utan att detta påverkar undantagen i punkt 7.

7. Trots vad som sägs i punkt 1 och i artikel 4.3 får kommissionen, på begäran av en behörig myndighet i en medlemsstat och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2, godkänna ett tillfälligt undantag så att användning och utsläppande på marknaden av klorfluorkolväten tillåts när det för ett visst användningsområde kan visas att tekniskt och ekonomiskt lämpliga ersättningsämnen eller alternativ teknik saknas eller inte kan användas. Kommissionen skall omedelbart informera medlemsstaterna om de undantag som har beviljats.

KAPITEL III

HANDEL

Artikel 6

Licenser för import från tredje land

1. Övergång till fri omsättning i gemenskapen eller aktiv förädling av kontrollerade ämnen skall kräva uppvisande av importlicens. Licenser skall utfärdas av kommissionen efter kontroll av att artiklarna 6, 7, 8 och 13 har följts. Kommissionen skall skicka en kopia av varje licens till den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken ämnena i fråga skall importeras. Varje medlemsstat skall utse en behörig myndighet för detta ändamål. Kontrollerade ämnen i grupperna I, II, III, IV och V skall enligt förteckningen i bilaga I inte importeras för aktiv förädling.

2. En licens som avser ett förfarande för aktiv förädling skall endast utfärdas om de kontrollerade ämnena skall användas inom gemenskapens tullområde och omfattas av suspensionssystemet enligt artikel 114.2 a i förordning (EEG) nr 2913/92 och på villkor att förädlingsprodukterna återexporteras till en stat där produktion, förbrukning eller import av dessa kontrollerade ämnen inte är förbjuden. Licensen får endast utfärdas efter godkännande av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den aktiva förädlingen skall ske.

3. En ansökan om licens skall innehålla följande uppgifter:

a) Importörens och exportörens namn och adress.

b) Exportlandet.

c) Det slutliga bestämmelselandet, om de kontrollerade ämnena skall användas inom gemenskapens tullområde inom ramen för det förfarande för aktiv förädling som avses i punkt 2.

d) En beskrivning av varje kontrollerat ämne, inbegripet

- handelsbeteckning,

- beskrivning och KN-nummer enligt bilaga IV,

- ämnets beskaffenhet (nytillverkat, återvunnet eller regenererat),

- kvantitet av ämnet i kg.

e) Den planerade importens syfte.

f) Plats och tidpunkt för den planerade importen, om detta är känt samt varje förändring av dessa uppgifter, när så är lämpligt.

4. Kommissionen kan kräva ett intyg om beskaffenheten av de ämnen som skall importeras.

5. Kommissionen får i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 ändra den förteckning som anges i punkt 3 och i bilaga IV.

Artikel 7

Import av kontrollerade ämnen från tredje land

Övergång till fri omsättning i gemenskapen av kontrollerade ämnen som importeras från tredje land skall omfattas av kvantitativa begränsningar. Dessa begränsningar skall fastställas och kvoter tilldelas företag för perioden 1 januari-31 december 1999 och för varje därpå följande tolvmånadersperiod i enlighet med det förfarandet som avses i artikel 18.2. De skall tilldelas endast

a) för de kontrollerade ämnen i grupp 6 och 8 som anges i bilaga I,

b) för kontrollerade ämnen som utnyttjas för viktiga användningsområden eller för användningsområden som är av avgörande betydelse eller för användning vid karantänsättning och före transport,

c) för kontrollerade ämnen som används som råmaterial eller agens i tillverkningsprocessen, eller

d) företag som har destruktionsanläggningar för återvunna kontrollerade ämnen om de kontrollerade ämnena används för destruktion i gemenskapen med hjälp av teknik som parterna har godkänt.

Artikel 8

Import av kontrollerade ämnen från stater som inte är parter i protokollet

Övergång till fri omsättning i gemenskapen eller aktiv förädling av kontrollerade ämnen som importeras från stater som inte är parter i protokollet skall vara förbjuden.

Artikel 9

Import av produkter som innehåller kontrollerade ämnen från stater som inte är parter i protokollet

1. Övergång till fri omsättning i gemenskapen av produkter och utrustning som innehåller kontrollerade ämnen som importeras från stater som inte är parter i protokollet skall vara förbjuden.

2. I bilaga V finns till ledning för medlemsstaternas tullmyndigheter en förteckning över produkter som innehåller kontrollerade ämnen och över KN-nummer. Kommissionen får i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 lägga till eller ta bort produkter från denna förteckning eller ändra den mot bakgrund av förteckningar som parterna har upprättat.

Artikel 10

Import av produkter som tillverkas med användning av kontrollerade ämnen från stater som inte är parter i protokollet

Mot bakgrund av parternas beslut skall rådet, på förslag från kommissionen, anta bestämmelser om övergång till fri omsättning i gemenskapen av produkter som importeras från stater som inte är parter i protokollet och som framställts med hjälp av kontrollerade ämnen men inte innehåller ämnen som entydigt kan identifieras som kontrollerade ämnen. Identifieringen av sådana produkter skall överensstämma med den återkommande tekniska rådgivningen till parterna. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

Artikel 11

Export av kontrollerade ämnen eller av produkter som innehåller kontrollerade ämnen

1. Det skall vara förbjudet att från gemenskapen exportera klorfluorkarboner, andra fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, haloner, koltetraklorid, l, l, l-trikloretan och bromfluorkolväten eller produkter och utrustning som innehåller dessa kontrollerade ämnen eller vilkas funktion är beroende av tillförsel av dessa ämnen, dock med undantag av personliga tillhörigheter. Detta förbud skall inte gälla export av

a) kontrollerade ämnen som har producerats enligt artikel 3.6 för att tillgodose parternas grundläggande inhemska behov enligt artikel 5 i protokollet,

b) kontrollerade ämnen som har producerats enligt artikel 3.7 för att tillgodose parternas behov såvitt avser viktig användning eller användning som är av avgörande betydelse,

c) produkter eller utrustning som innehåller kontrollerade ämnen som har producerats enligt artikel 3.5 eller importerats enligt artikel 7 b,

d) produkter och utrustning som innehåller halon, för att tillgodose de behov avseende användning som är av avgörande betydelse, som förtecknas i bilaga VII,

e) kontrollerade ämnen för användning som råmaterial och agenser i tillverkningen.

2. Det skall vara förbjudet att från gemenskapen exportera metylbromid till stater som inte är parter i protokollet.

3. Från och med den 1 januari 2004 skall export av klorfluorkolväten från gemenskapen till stater som inte är parter i protokollet vara förbjuden. Kommissionen skall ta ställning till ovan angivna tidpunkt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 och mot bakgrund av den relevanta internationella utvecklingen enligt protokollet och ändra det om så är lämpligt.

Artikel 12

Exporttillstånd

1. Tillstånd skall krävas för export av kontrollerade ämnen från gemenskapen. Kommissionen skall utfärda sådana exporttillstånd till företag för perioden 1 januari 2001-31 december 2001 och för varje därpå följande tolvmånadersperiod, efter kontroll av att bestämmelserna i artikel 11 följs. Kommissionen skall sända en kopia av varje exporttillstånd till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

2. En ansökan om exporttillstånd skall innehålla följande uppgifter:

a) Namn på och adress till exportören och producenten, om det inte är samma person.

b) En beskrivning av de kontrollerade ämnen som skall exporteras, innefattande

- handelsbeteckning,

- beskrivning och KN-nummer enligt bilaga IV,

- ämnets beskaffenhet (nyproducerat, återvunnet eller regenererat).

c) Den sammanlagda kvantiteten av varje exporterat ämne.

d) Slutligt bestämmelseland för de kontrollerade ämnena.

e) Syftet med exporten.

3. Varje exportör skall underrätta kommissionen om eventuella ändringar, under ett tillstånds giltighetstid av de uppgifter som anmälts enligt punkt 2. Varje exportör skall lämna kommissionen uppgifter i enlighet med artikel 19.

Artikel 13

Tillstånd i undantagsfall till handel med stater som inte är parter i protokollet

Som ett undantag från artikel 8, artikel 9.1, artikel 10 samt artikel 11.2 och 11.3 får kommissionen i fråga om kontrollerade ämnen eller produkter som innehåller eller har tillverkats med hjälp av ett eller flera av dessa ämnen, ge tillstånd till handel med stater som inte är parter i protokollet, om det vid ett möte med parterna har fastställts att icke-parten fullt ut följer bestämmelserna i protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta på det sätt som anges i artikel 7 i protokollet. Kommissionen skall besluta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 i denna förordning.

Artikel 14

Handel med områden som inte omfattas av protokollet

1. Artiklarna 8, 9 samt artikel 11.2 och 11.3 skall tillämpas på områden som inte omfattas av protokollet på samma sätt som de tillämpas på stater som inte är parter i protokollet, om inte annat följer av punkt 2.

2. Om myndigheterna i ett område som inte omfattas av protokollet, följer protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta enligt artikel 7 i protokollet, får kommissionen besluta att en del eller alla bestämmelser i artiklarna 8, 9 och 11 i denna förordning inte skall gälla för det området.

Kommissionens skall besluta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2.

Artikel 15

Information till medlemsstaterna

Kommissionen skall omedelbart informera medlemsstaterna om samtliga åtgärder som den vidtagit i enlighet med artiklarna 6, 7, 9, 12, 13 och 14.

KAPITEL IV

BEGRÄNSNING AV UTSLÄPP

Artikel 16

Återvinning av använda kontrollerade ämnen

1. Kontrollerade ämnen som används i

- kyl-, luftkonditionerings- och värmepumputrustning, utom kyl- och frysskåp som används i hushållen,

- utrustning som innehåller lösningsmedel,

- brandskyddssystem och brandsläckare,

skall, vid service och underhåll eller före vedmontering eller bortskaffande av utrustningen, återvinnas för att destrueras med hjälp av teknik som har godkänts av parterna eller med annan miljömässigt godtagbar destruktionsteknik, alternativt återanvändas eller regenereras.

2. Kontrollerade ämnen som finns i kyl- och frysskåp som används i hushållen skall återvinnas och behandlas på det sätt som anges i punkt 1 efter den 31 december 2001.

3. Kontrollerade ämnen som används i andra produkter och anläggningar och i annan utrustning än de som nämns i punkterna 1 och 2 skall återvinnas om det är praktiskt möjligt, och behandlas på det sätt som anges i punkt 1.

4. Kontrollerade ämnen skall inte släppas ut på marknaden i engångsförpackningar, utom för användning som är nödvändig.

5. Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att stimulera återvinning, återanvändning, regenerering och destruering av kontrollerade ämnen och ge användare, kyltekniker eller andra lämpliga organ ansvar för att se till att bestämmelserna i punkt 1 efterlevs. Medlemsstaterna skall fastställa vilka kvalifikationer den berörda personalen minst måste ha. Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2001 underrätta kommissionen om de program som har antagits beträffande sådana kvalifikationskrav. Kommissionen skall utvärdera medlemsstaternas åtgärder. På grundval av denna utvärdering samt av teknisk och annan relevant information skall kommissionen när så är lämpligt föreslå åtgärder när det gäller dessa minimikrav på kvalifikationer.

6. Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2001 underrätta kommissionen om vilka system som har inrättats för återvinning av använda kontrollerade ämnen, inbegripet vilka anläggningar som finns tillgängliga och om de mängder av använda kontrollerade ämnen som återvunnits, återanvänts, regenererats eller destruerats.

7. Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall(8) eller åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 2.2 i det direktivet.

Artikel 17

Läckage av kontrollerade ämnen

1. Alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder skall vidtas för att hindra och minska läckage av kontrollerade ämnen. I synnerhet skall fasta utrustningar som är laddade med mer än 3 kg kylvätska genomgå årlig läckagekontroll. Medlemsstaterna skall fastställa vilka kvalifikationer den berörda personalen minst måste ha. De skall senast den 31 december 2001 lämna uppgifter till kommissionen om program som rör sådana kvalifikationskrav. Kommissionen skall utvärdera medlemsstaternas åtgärder. På grundval av denna utvärdering samt av teknisk och annan relevant information skall kommissionen när så är lämpligt föreslå åtgärder när det gäller dessa minimikrav på kvalifikationer.

Kommissionen skall främja utarbetandet av europeiska standarder i fråga om kontroll av läckage och återvinning av ämnen som läcker ut från kommersiella och industriella luftkonditionerings- och kylutrustningar, från brandskyddssystem och från utrustning som innehåller lösningsmedel samt, när så är lämpligt, i fråga om tekniska krav på läckagesäkerhet hos kylsystem.

2. Alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder skall vidtas för att hindra och minska läckage av metylbromid från desinfektionsanläggningar och från verksamheter där metylbromid används. När metylbromid används för rökbehandling av mark måste praktiskt taget ogenomträngliga skikt, eller någon annan teknik som garanterar åtminstone samma miljöskyddsnivå, användas under tillräckligt lång tid. Medlemsstaterna skall fastställa vilka kvalifikationer den berörda personalen minst måste ha.

3. Alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder skall vidtas för att hindra och minska läckage av kontrollerade ämnen som används som råmaterial och som agens i tillverkningsprocessen.

4. Alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder skall vidtas för att hindra och minska varje läckage av kontrollerade ämnen som bildas oavsiktligt under framställning av andra kemikalier.

5. Kommissionen skall på lämpligt sätt utveckla och säkerställa spridning av material om bästa tillgängliga tekniker och bästa miljörutiner när det gäller att hindra och minska läckage och utsläpp av kontrollerade ämnen.

KAPITEL V

KOMMITTÉFÖRFARANDE, UPPGIFTSLÄMNANDE, KONTROLL OCH PÅFÖLJDER

Artikel 18

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 19

Uppgiftslämnande

1. Före den 31 mars varje år skall alla producenter, importörer och exportörer av kontrollerade ämnen till kommissionen lämna nedanstående uppgifter om varje kontrollerat ämne för perioden 1 januari-31 december närmast föregående år, med kopia till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

Utformningen av denna rapport skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2.

a) Varje producent skall lämna uppgifter om följande:

- Producentens totala produktion av varje kontrollerat ämne.

- Produktion av kontrollerade ämnen som producenten släppt ut på marknaden eller använt för eget bruk inom gemenskapen, med separat uppgift om produktion för användning som råmaterial, användning som agens i tillverkningsprocessen, vid karantänsättning och före transport samt andra användningsområden.

- Produktion för vilken tillstånd beviljats enligt artikel 3.4 för att tillgodose behov såvitt avser viktiga användningsområden i gemenskapen.

- Produktion för vilken tillstånd beviljats enligt artikel 3.6 för att tillgodose parternas grundläggande inhemska behov enligt artikel 5 i protokollet.

- Produktion för vilken tillstånd beviljats enligt artikel 3.7 för att tillgodose parternas behov såvitt avser viktiga användningsområden eller användningsområden som är av avgörande betydelse.

- Sådan ökning av produktionen för vilken tillstånd beviljats enligt artikel 3.8-3.10 i samband med industriell rationalisering.

- Mängder som har återanvänts, regenererats eller destruerats.

- Lagerkvantiteter.

b) Varje importör, inbegripet producenter som också importerar, skall lämna uppgifter om följande:

- Mängder som övergått till fri omsättning i gemenskapen, med separat uppgift om import för användning som råmaterial och agens i tillverkningsprocessen, för viktiga användningsområden eller användningsområden som är av avgörande betydelse, för vilka tillstånd har beviljats enligt artikel 3.4, för användning vid karantänsättning och före transport samt för destruktion.

- Mängder av kontrollerade ämnen som införts i gemenskapen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling.

- Mängder av använda kontrollerade ämnen som importerats för återanvändning eller regenerering.

- Lagerkvantiteter.

c) Varje exportör, inbegripet producenter som också exporterar, skall lämna uppgifter om följande:

- Kvantiteter av kontrollerade ämnen som exporterats från gemenskapen, inklusive ämnen som återexporterats inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, med separat uppgift om de kvantiteter som exporterats till varje bestämmelseland och de kvantiteter som exporterats för användning som råmaterial och agens i tillverkningsprocessen, för viktiga användningsområden, för användningsområden av avgörande betydelse, för användning vid karantänsättning och före transport, för att tillgodose parternas grundläggande inhemska behov enligt artikel 5 i protokollet samt för destruktion.

- Mängder av använda kontrollerade ämnen som exporterats för återanvändning eller regenerering.

- Lagerkvantiteter.

2. Medlemsstaternas tullmyndigheter skall före den 31 december varje år återsända de stämplade använda licenshandlingarna till kommissionen.

3. Alla användare som beviljats undantag för ett viktigt användningsområde enligt artikel 3.1 skall före den 31 mars varje år lämna uppgift till kommissionen, med kopia till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, om användningens beskaffenhet och om vilken kvantitet ämnen som använts under föregående år, lagerkvantiteter, kvantiteter som återanvänts eller destruerats, och kvantiteten produkter innehållande dessa ämnen som släppts ut på gemenskapsmarknaden eller exporterats.

4. Varje företag som har tillstånd att använda kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen skall före den 31 mars varje år underrätta kommissionen om de mängder som de använt under föregående år, och tillhandahålla en uppskattning av utsläppen i samband med användningen.

5. Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att skydda förtroliga uppgifter som överlämnats till den.

6. Kommissionen får i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2 ändra de krav beträffande uppgiftslämnande som anges i punkterna 1-4 om det är nödvändigt för att uppfylla förpliktelserna enligt protokollet eller för att förbättra den praktiska tillämpningen av dessa krav.

Artikel 20

Tillsyn

1. För att kunna genomföra de uppgifter som åläggs den genom denna förordning får kommissionen inhämta alla nödvändiga upplysningar från medlemsstaternas regeringar, behöriga myndigheter och från företag.

2. När kommissionen begär uppgifter från ett företag, skall den samtidigt sända en kopia av sin begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars område företaget har sitt säte och ange varför uppgifterna begärs.

3. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall göra de utredningar som kommissionen bedömer nödvändiga för tillämpningen av denna förordning. Medlemsstaterna skall också göra stickprovskontroller på import av kontrollerade ämnen och meddela tidpunkterna för och resultaten av dessa kontroller till kommissionen.

4. Efter överenskommelse mellan kommissionen och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen skall göras, skall kommissionens tjänstemän biträda myndighetens tjänstemän i deras arbete.

5. Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att främja adekvat informationsutbyte och samarbete mellan nationella myndigheter och mellan nationella myndigheter och kommissionen. Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att skydda förtroliga uppgifter som den inhämtat enligt denna artikel.

Artikel 21

Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa nödvändiga påföljder för överträdelser av denna förordning. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla de bestämmelser som rör dessa påföljder till kommissionen senast den 31 december 2000, och alla senare ändringar som gäller dem så snart som möjligt.

KAPITEL VI

NYA ÄMNEN

Artikel 22

Nya ämnen

1. Produktion, övergång till fri omsättning i gemenskapen, aktiv förädling, utsläppande på marknaden och användning av nya ämnen i bilaga II skall vara förbjuden. Detta förbud gäller inte nya ämnen som används som råmaterial.

2. Kommissionen skall i förekommande fall föreslå att bilaga II skall omfatta alla ämnen som inte är kontrollerade ämnen men som enligt gruppen för vetenskapliga bedömningar enligt protokollet har en avsevärd ozonnedbrytande potential, däribland även förslag till eventuella undantag till punkt 1.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Upphävande

Förordning (EG) nr 3093/94 skall upphävas från och med den 1 oktober 2000.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 24

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 oktober 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 29 juni 2000.

På Europaparlamentets vägnar

N. Fontaine

Ordförande

På rådets vägnar

M. Marques da Costa

Ordförande

(1) EGT C 286, 15.9.1998, s. 6 och

EGT C 83, 25.3.1999, s. 4.

(2) EGT C 40, 15.2.1999, s. 34.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 17 december 1998 (EGT C 98, 9.4.1999, s. 266), bekräftat den 16 september 1999, rådets gemensamma ståndpunkt av den 23 februari 1999 (EGT C 123, 4.5.1999, s. 28) och Europaparlamentets beslut av den 15 december 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT). Europaparlamentets beslut av den 13 juni 2000 och rådets beslut av den 16 juni 2000.

(4) EGT L 297, 31.10.1988, s. 8.

(5) EGT L 333, 22.12.1994, s. 1.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 955/1999 (EGT L 119, 7.5.1999, s. 1).

(8) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 96/350/EEG (EGT L 135, 6.6.1996, s. 32).

BILAGA I

Kontrollerade ämnen som omfatts av förordningen

>Plats för tabell>

BILAGA II

Nya ämnen

Bromklormetan

BILAGA III

Totala kvantitativa begränsningar för producenters och importörers utsläppande på marknaden eller användning för eget bruk av kontrollerade ämnen i gemenskapen

(beräknade nivåer uttryckta i ODP-viktade ton)

>Plats för tabell>

BILAGA IV

Grupper, KN-nummer 1999 (KN99) och varubeskrivning för de ämnen som avses i bilagorna I och III

>Plats för tabell>

BILAGA V

KN-nummer (Kombinerade nomenklaturen) för produkter som innehåller kontrollerade ämnen(1)

1. Luftkonditioneringsenheter till bilar och lastbilar:

KN-nr

8701 20 10-8701 90 90

8702 10 11-8702 90 90

8703 10 11-8703 90 90

8704 10 11-8704 90 00

8705 10 00-8705 90 90

8706 00 11-8706 00 99

2. Kyl- och luftkonditionerings-/värmepumputrustning för hushållsbruk eller yrkesmässigt bruk

Kylskåp:

KN-nr

8418 10 10-8418 29 00

8418 50 11-8418 50 99

8418 61 10-8418 69 99

Frysskåp:

KN-nr

8418 10 10-8418 29 00

8418 30 10-8418 30 99

8418 40 10-8418 40 99

8418 50 11-8418 50 99

8418 61 10-8418 61 90

8418 69 10-8418 69 99

Luftavfuktare:

KN-nr

8415 10 00-8415 83 90

8479 60 00

8479 89 10

8479 89 98

Vattenkylare och apparater för kondensering av gaser:

KN-nr

8419 60 00

8419 89 98

Ismaskiner:

KN-nr

8418 10 10-8414 29 00

8418 30 10-8418 30 99

8418 40 10-8418 40 99

8418 50 11-8418 50 99

8418 61 10-8418 61 90

8418 69 10-8418 69 99

Luftkonditionerings- och värmepumpenheter:

KN-nr

8415 10 00-8415 83 90

8418 61 10-8418 61 90

8418 69 10-8418 69 99

8418 99 10-8418 99 90

3. Aerosolprodukter, utom aerosoler för medicinskt bruk

Livsmedel:

KN-nr

0404 90 21-0404 90 89

1517 90 10-1517 90 99

2106 90 92

2106 90 98

Färger och lacker, beredda kallvattenfärger och färgämnen:

KN-nr

3208 10 10-3208 10 90

3208 20 10-3208 20 90

3208 90 11-3208 90 99

3209 10 00-3209 90 00

3210 00 10-3210 00 90

3212 90 90

Parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel:

KN-nr

3303 00 10-3303 00 90

3304 30 00

3304 99 00

3305 10 00-3305 90 90

3306 10 00-3306 90 00

3307 10 00-3307 30 00

3307 49 00

3307 90 00

Ytaktiva preparat:

KN-nr

3402 20 10-3402 20 90

Beredda smörjmedel:

KN-nr

2710 00 81

2710 00 97

3403 11 00

3403 19 10-3403 19 99

3403 91 00

3403 99 10-3403 99 90

Hushållspreparat:

KN-nr

3405 10 00

3405 20 00

3405 30 00

3405 40 00

3405 90 10-3405 90 90

Varor av brännbara ämnen:

KN-nr

3606 10 00

Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, råttgift etc.:

KN-nr

3808 10 10-3808 10 90

3808 20 10-3808 20 80

3808 30 11-3808 30 90

3808 40 10-3808 40 90

3808 90 10-3808 90 90

Appreturmedel etc.:

KN-nr

3809 10 10-3809 10 90

3809 91 00-3809 93 00

Preparat och laddningar till brandsläckare; laddade brandsläckningsbomber:

KN-nr

3813 00 00

Sammansatta organiska lösningsmedel etc.:

KN-nr

3814 00 10-3814 00 90

Beredda flytande avisningsmedel:

KN-nr

3820 00 00

Produkter från kemiska eller närstående industrier:

KN-nr

3824 90 10

3824 90 35

3824 90 40

3824 90 45-3824 90 95

Silikoner i obearbetad form:

KN-nr

3910 00 00

Vapen:

KN-nr

9304 00 00

4. Bärbara brandsläckare

KN-nr

8424 10 10-8424 10 99

5. Isoleringsplattor, isoleringspaneler och rörisolering

KN-nr

3917 21 10-3917 40 90

3920 10 23-3920 99 90

3921 11 00-3921 90 90

3925 10 00-3925 90 80

3926 90 10-3926 90 99

6. Prepolymerer

KN-nr

3901 10 10-3911 90 99

(1) Tulltaxenumren anges till vägledning för medlemsstaternas tullmyndigheter.

BILAGA VI

Processer där kontrollerade ämnen används som agens i tillverkningsprocessen

- Användning av koltetraklorid för att eliminera kvävetriklorid i framställningen av klor och kaustiksoda.

- Användning av koltetraklorid för att återvinna klor ur restgas från klorframställning.

- Användning av koltetraklorid för att framställa klorerat gummi.

- Användning av koltetraklorid för att framställa isobutylacetofenon (smärtstillande medel med ibuprofen).

- Användning av koltetraklorid för att framställa polyfenylentereftalamid.

- Användning av CFC-11 för att framställa tunna syntetfibrer av polyolefin i form av blad.

- Användning av CFC-113 för att framställa vinorelbin (läkemedel).

- Användning av CFC-12 i den fotokemiska syntesen av perfluorpolyeterpolyperoxid-prekursorer till Z-perfluorpolyeter och bifunktionella derivat.

- Användning av CFC-113 för att reducera perfluorpolyeterpolyperoxid-mellanprodukter för att framställa perfluorpolyeterdiestrar.

- Användning av CFC-113 för att framställa perfluorpolyeterdioler med hög funktionalitet.

- Användning av koltetraklorid för att framställa tralometrin (insektsmedel).

Dessutom tillkommer användning av HCFC i ovan nämnda processer när de ersätter CFC eller koltetraklorid.

BILAGA VII

Användningsområden av avgörande betydelse: halon

Användning av halon 1301:

- I flygplan för skydd av besättningsutrymmen, motorgondoler, lastutrymmen och torrutrymmen (dry bays).

- I militära markgående fordon och fartyg för skydd av personalens utrymmen och motorutrymmen.

- För explosionsskydd i bemannade utrymmen där utsläpp av brandfarliga vätskor och/eller gas kan förekomma på det militära området, inom olje- och gassektorn samt den petrokemiska sektorn och i befintliga lastfartyg.

- För explosionsskydd i befintliga bemannade kommunikations- och kommandocentrum som tillhör försvaret eller andra styrkor, vilka är av väsentlig vikt för nationell säkerhet.

- För explosionsskydd i utrymmen där det kan finnas risk för spridning av radioaktivt material.

- I tunneln under Engelska kanalen och anläggningar i anslutning till den samt utrustning på hjul.

Användning av halon 1211:

- I handbrandsläckare och fast brandsläckningsutrustning för motorer för användning ombord på flygplan.

- I flygplan för skydd av besättningsutrymmen, motorgondoler, lastutrymmen och torrutrymmen (dry bays).

- I brandsläckare som är av avgörande betydelse för den personliga säkerheten i brandkårers inledande släckningsarbete.

- I brandsläckare som används av militären eller polisen på människor.